Regeringens proposition
RP
149
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om indexjustering för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner samt till lagar om ändring av 2 § i lagen om folk-pensionsindex och 9 § i lagen om utkomststöd
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I propositionen föreslås det att det stiftas en lag om indexjustering för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner. Enligt denna lag fryses folkpensionsindex med avvikelse från den permanenta lagstiftningen på 2016 års nivå och dessutom sänks indexet med 0,85 procent. 
Ändringen gäller folkpensioner, garantipension och andra sådana förmåner som justeras enligt folkpensionsindex eller som annars är bundna till folkpensionsbeloppet. Sådana andra förmåner är bland annat handikappförmåner och fronttillägg samt grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och barnförhöjning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Ändringen gäller också bestämningsgrunderna för de förmåner samt förmånsbelopp som är bundna till folkpensionsindex, som den årliga självriskandelen för läkemedelsersättningar. Propositionen innehåller dessutom ett förslag till ändring av lagen om utkomststöd. Enligt förslaget säkerställer en höjning av utkomststödets grunddel att nivån på utkomststödets grunddel ökar i enlighet med den nivåförhöjning som föreskrivs i den permanenta lagstiftningen. 
Den föreslagna ändringen av indexjusteringarna är avsedd att vara permanent och den kompenseras inte i samband med kommande justeringar av folkpensionsindex. Lagen om folkpensionsindex föreslås bli ändrad permanent så att den divisor som används vid uträkningen av folkpensionsindex ändras i överensstämmelse med den föreslagna ändringen. Genom de föreslagna ändringarna verkställs statsrådets plan för de offentliga finanserna för 2017—2020. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Ändringen av den divisor som används vid uträkningen av folkpensionsindex avses dock träda i kraft först den 1 januari 2018. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
Bestämmelser om folkpensionsindex finns i lagen om folkpensionsindex (456/2001, folkpensionsindexlagen). Enligt folkpensionsindexlagen binds de förmåner som avses i folkpensionslagen och grunderna för fastställande av dem vid förändringar i prisnivån. Beloppen justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindex har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket dessa belopp har fastställts i lag. De förmåner som ska betalas ut justeras i förhållande till hur poängtalet för folkpensionsindex har ändrats jämfört med det poängtal som gällde när förmånen fastställdes. Poängtalet för folkpensionsindex fastställs i oktober varje år vid Folkpensionsanstalten. Poängtalet för folkpensionsindexet räknas ut så att medeltalet av levnadskostnadsindextalet för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med talet 1,168. 
Indexjustering av folkpensioner, familjepensioner och barnförhöjning enligt folkpensionslagen görs vid ingången av januari. Förutom i folkpensionslagen har det i vissa andra förmånslagar tagits in en separat bestämmelse om att de belopp som anges i lagen ska justeras i enlighet med vad som föreskrivs i folkpensionsindexlagen eller att förmånen fastställs enligt folkpensionens belopp. Till exempel garantipension enligt lagen om garantipension (703/2010), handikappförmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007), fronttillägg och extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977) samt fronttillägg enligt lagen om betalning av fronttillägg utomlands (988/1988) justeras så att de motsvarar förändringen i folkpensionsindex. 
Förmåner som omfattas av utkomstskyddet för arbetslösa justeras enligt folkpensionsindex. Utifrån förändringarna i folkpensionsindexet görs en indexjustering i beloppet av grunddagpenningen, omställningsskyddstillägget samt arbetsmarknadsstödet och barnförhöjningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). Beloppet av grunddagpenningen inverkar delvis också på den inkomstrelaterade dagpenningen. Startpeng enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) samt alterneringsersättningen enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) är bundna till arbetslöshetsdagpenningens belopp. Förmåner som är bundna till folkpensionens belopp är militärunderstödets grundunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993) och utkomststödets grunddel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Beloppet av dessa förmåner justeras i enlighet med förändringen i folkpensionsindex på samma sätt som generationsväxlingspensionens kompletteringsdel enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990) och avträdelsestödets kompletteringsdel enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994) och lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006). 
Beloppet av den årliga självriskandelen för läkemedelsersättningar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) är bundet till folkpensionsindex liksom också minimibeloppet av sjukdagpenningen, föräldradagpenningen och specialvårdspenningen. Likaså är den inkomstgräns enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) som tillämpas vid samordningen av arbetsinkomster för en rehabiliteringsklient som deltar i yrkesinriktad utbildning bunden till folkpensionsindex, och minimibeloppet av rehabiliteringspenningen är lika stort som minimibeloppet av sjukdagpenningen, som också är bundet till folkpensionsindex. Beloppen för inkomstgränsen enligt lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (738/2009) är likaså bundna till folkpensionsindex. Folkpensionsindex inverkar också på grunderna för bestämmande av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) samt lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014). 
Vårdpenning och vårdtillägg samt partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning enligt stödet för hemvård och privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) är bundna till folkpensionsindex. 
Justitieministeriet justerar årligen genom förordning gäldenärens skyddade belopp som tillämpas vid utsökning enligt utsökningsbalken (705/2007) och det belopp som utgör grund för en tilläggsprestationsskyldighet för gäldenären enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993) enligt vad som bestäms i folkpensionsindexlagen. 
Beloppet för avgiftstaket och maximibeloppet för avgiften för tjänster under närståendevårdares ledighet enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) justeras vartannat år enligt förändringen i folkpensionsindex. På motsvarande sätt justeras de belopp som avses i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992). 
Den grunddel av utkomststödet som avses i lagen om utkomststöd täcker de normala utgifter som nämns i lagens 7 a § och som anknyter till en oundgänglig utkomst. I 9 § i lagen om utkomststöd finns bestämmelser om grunddelen per månad för ensamstående vuxna och ensamförsörjare. Grunddelarna för övriga personer och minderåriga barn som hör till hushållet har fastställts i procent av grunddelen för en vuxen person. 
Beloppen av utkomststödets grunddel justeras enligt bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex. Utkomststödets grunddel som i lag fastställts till 448,89 euro i månaden motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2011 har räknats ut. Utkomststödets grunddel justeras vid ingången av varje år i proportion till hur poängtalet för folkpensionsindex har ändrats jämfört med det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket utkomststödets grunddel har fastställts i lag. År 2016 är utkomststödets grunddel för en ensamstående vuxen, justerad med folkpensionsindex, 485,50 euro. 
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
Regeringen har i planen för de offentliga finanserna beslutat att det inte görs några indexförhöjningar av de förmåner som är bundna till folkpensionslagen och konsumentprisindex 2017—2019. Utöver det ska det enligt planen för de offentliga finanserna 2017 göras en jämnstor minskning på 0,85 procent i de förmåner som är bundna till folkpensionsindex, eftersom kalkylen över den besparing som kan nås genom en frysning av indexförhöjningarna har sänkts jämfört med de bedömningar av effekterna som gjordes i samband med utarbetandet av regeringsprogrammet. Sänkningen beror på lägre prisprognoser. 
Folkpensionsindex justeras i enlighet med ovan nämnda beslut genom att det poängtal för folkpensionsindex som träder i kraft vid ingången av 2017 sänks med 1,26 procent jämfört med poängtalet för 2016 genom en lag som gäller under 2017. 
Den föreslagna lagen tillämpas på alla förmåner som är bundna till folkpensionsindex. Lagen tillämpas enligt förslaget också på förmåner som på annat sätt är bundna till folkpensionens belopp, dvs. bl.a. garantipension, handikappförmåner, fronttillägg, grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och barnförhöjning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt minimibeloppet enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner. Propositionen gäller också de årligen indexjusterade bestämningsgrunderna samt beloppen för förmåner som är bundna till folkpensionsindex, som gränsen för den årliga självriskandelen för läkemedelsersättningar. 
Den föreslagna ändringen gäller också utkomststödets grunddel. Enligt planen för de offentliga finanserna gäller det jämnstora avdraget på 0,85 procent dock inte utkomststödet. Det föreslås därför att nivån på grunddelen i lagen om utkomststöd höjs 2017. Höjningen av utkomststödets grunddel, som görs separat, leder tillsammans med den föreslagna indexjusteringen till en höjning på 0,4 procent av utkomststödets grunddel. Höjningen av grunddelen realiseras på så sätt i praktiken till fullt belopp också 2017. Enligt förslaget stiger den lagstadgade grunddelen för en ensamstående vuxen från 448,89 till 454,72 euro. Det är nödvändigt att ändringen av utkomststödets grunddel genomförs genom en höjning av den lagstadgade grunddelens belopp för att det också framöver ska vara möjligt att justera folkpensionsindexet genom användningen av ett poängtal för folkpensionsindex. År 2017 är den indexjusterade grunddelens belopp 487,59 euro. 
I de lagar som innefattar förmåner som är bundna till folkpensionsindex finns det en bestämmelse som hänvisar till en separat lag om folkpensionsindex. Ändringarna görs så att den föreslagna indexjusteringen för 2017 genomförs i enlighet med vedertaget förfarande vid verkställandet. Om det någon annanstans i lag eller förordning hänvisas till gällande folkpensionsindexlag i fråga om poängtalet för folkpensionsindex, ska dessa hänvisningar 2017 anses gälla lagen för 2017 enligt denna proposition. Bestämningsgrunderna för folkpensionsindex, förfarandet för justering av bestämningsgrunderna för pensioner, andra förmåner, belopp och förmåner som är bundna till pensionsindex samt tekniken för uträkning av index kvarstår i övrigt oförändrade till sitt innehåll. 
Avsikten är inte att den föreslagna ändringen för 2017 ska kompenseras senare, utan ändringen är avsedd att vara permanent. Avsikten är dock att garantipensionen höjs separat från ingången av 2018. 
När det gäller bostadsbidrag för pensionstagare, det allmänna bostadsbidraget samt barnbidrag lämnas separata regeringspropositioner om ändringar i anslagen i anslutning till denna ändring. 
Poängtalet för folkpensionsindexet räknas ut så att medeltalet av levnadskostnadsindextalet för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med talet 1,168. För en permanent ändring av folkpensionsindexet ska divisorn 1,168 som används vid fastställande av folkpensionsindexet och som anges i lag ändras till värdet 1,1824. Denna bestämmelse, som gäller en ändring av folkpensionsindexlagen, föreslås träda i kraft vid ingången av 2018. 
3
Propositionens konsekvenser
Enligt den föreslagna ändringen sänks poängtalet för folkpensionsindex 2017 jämfört med nivån i den permanenta lagstiftningen. Indexbundna förmåner och andra belopp sjunker då också i enlighet med indexjusteringen. 
Enligt den permanenta lagstiftningen bör pensioner och andra förmåner som är bundna till folkpensionsindex 2017 höjas med uppskattningsvis 0,4 procent. Förslaget bedöms jämfört med höjningen enligt den permanenta lagstiftningen spara in utgifter för pensioner och andra förmåner 2017 till ett sammanlagt belopp av 73,0 miljoner euro. Den avvikande indexjusteringens nettomässiga effekt på den offentliga ekonomin är dock större än den tidigare redogjorda. Effekten beror på att även on propositionen förminskar de skattebelagda pensions- och förmånsinkomsterna med cirka 18 miljoner euro, påverkar propositionen även pensionsinkomstavdraget, vilket å sin sida ökar skatteintäkterna. Totalt uppskattas skatteintäkterna öka med ca 30 miljoner euro. 
Propositionen påverkar även kommunekonomin genom att förutom att den ökar skatteintäkterna, förminskar den de delvis kommunfinansierade arbetsmarknadsstödet och hemvårdsstödet, vilka uppskattas minska med 9,7 miljoner euro. 
Statens folkpensionsutgifter minskar 2017 till följd av förslaget med 27,5 miljoner euro, garantipensionsutgifterna med 2,5 miljoner euro, Folkpensionsanstaltens familjepensioner och barnförhöjningar med 0,4 miljoner euro, handikappförmånerna med 7,8 miljoner euro, utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa med 35,4 miljoner euro och sjukförsäkringens minimidagpenning med 1,8 miljoner euro. Övriga statligt finansierade förmåner (militärunderstöd, militärskadeersättningar och fronttillägg) minskar med 0,5 miljoner euro. I och med att gränsen för tilläggsersättning för läkemedel sjunker bedöms läkemedelsersättningarna på motsvarande sätt öka med 1,5 miljoner euro. 
Den föreslagna indexsänkningen minskar 2017 grunddagpenningen enligt arbetsmarknadsstödet med 6,02 per månad. Skillnaden i förhållande till indexförhöjningen enligt den permanenta lagstiftningen är i fråga om grunddagpenningen uppskattningsvis 9,03 euro. För folkpensionens del är sänkningen 5,45 euro per månad och skillnaden i förhållande till indexförhöjningen enligt den permanenta lagstiftningen 8,17 euro. 
Den föreslagna indexsänkningen för 2017 är utgångspunkt för uträkningen av höjningen av folkpensionsindexet också för 2018, och den sänkta indexförhöjningen blir därför permanent i kraft. Grundtrygghetsförmånerna, med undantag för utkomststödets grunddel, skulle således också framöver ligga på en lägre nivå jämfört med nivån enligt den nuvarande permanenta lagstiftningen. 
De föreslagna höjningarna genomförts enligt förslaget i samband med den normala indexjusten och medför därför inga ytterligare kostnader för verkställandet hos myndigheterna. 
Höjningen av utkomststödets grunddel verkställs till följd av en samverkan mellan den föreslagna indexsänkningen och höjningen av utkomststödets grunddel med 0,4 procent 2017. 
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. I beredningen har också finansministeriet och Folkpensionsanstalten deltagit. 
5
Samband med andra propositioner
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lag om indexjustering för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner
1 §. I paragrafen föreslås det bestämmelser om det poängtal för folkpensionsindex som ska tillämpas 2017. Poängtalet i paragrafen ska 2017 tillämpas på bestämningen och utfärdandet av folkpensionsindex i stället för folkpensionsindexlagen. Vid tillämpningen av folkpensionsindex ska i övrigt tillämpas vad som bestäms i folkpensionsindexlagen. Indexet sänks genom att poängtalet ändras till 1617, som är det närmaste poängtal som realiserar den eftersträvade sänkningen. I praktiken är sänkningen 0,86 procent. 
2 §. Lagen träder i kraft den 1 januari 2017. För 2017 ingår bestämmelser om poängtalet för folkpensionsindex i denna lag i stället för i den gällande folkpensionsindexlagen. 
Om det någon annanstans i lag eller förordning hänvisas till den gällande folkpensionsindexlagen, ska det i ikraftträdandebestämmelsen nämnas att hänvisningarna i fråga om poängtalet för folkpensionsindex 2017 anses gälla denna lag. 
1.2
Lagen om folkpensionsindex
2 §. I paragrafen föreskrivs det om uträkning av folkpensionsindex. Poängtalet för folkpensionsindex räknas ut så att medeltalet av levnadskostnadsindextalet för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med det tal som anges i denna paragraf. För indexförhöjningen för kommande år ska divisorn 1,168 som används vid bestämmande av folkpensionsindex och som anges i lag ändras till divisorn 1,1824. Uträkningssättet ändras enligt förslaget inte. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 
1.3
Lagen om utkomststöd
9 §. I paragrafen föreskrivs det om storleken på utkomststödets grunddel. Enligt förslaget höjs beloppet av grunddelen för 2016 vid ingången av 2017, för att storleken på höjningen tillsammans med den föreslagna indexsänkningen ska motsvara indexförhöjningen på 0,4 procent enligt den gällande folkpensionsindexlagen. I och med ändringen kan de indexförhöjningar som följer efter 2017 också i fråga om utkomststödets grunddel göras med iakttagande av normalt indexförhöjningsförfarande. 
2
Ikraftträdande
Lagen om indexjusteringar för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner och ändringen av 9 § i lagen om utkomststöd föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Ändringen av 2 § i lagen om folkpensionsindex föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. 
3
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Konsekvenserna av den föreslagna ändringen har bedömts i förhållande till 15 § om egendomsskydd i grundlagen. Den föreslagna ändringen gäller det folkpensionsindex som används vid höjningen av beloppen i pensionssystemet. De föreslagna ändringarna har på ovan beskrivet sätt konsekvenser för storleken på folk- och garantipensioner samt vissa andra förmåner och belopp, och därför har en grundlagsenlig bedömning av ändringen ansetts nödvändig. 
Paragrafen om egendomsskydd i grundlagen är i sig av allmän karaktär, och bedömningen grundar sig därför till största delen på grundlagsutskottets tolkningspraxis. Inkomstrelaterade arbetspensioner har med stöd av grundlagsutskottets tillämpningspraxis ansetts vara omfattade av egendomsskyddet (bl.a. GrUU 4/1994 rd, GrUU 13/1995 rd och GrUU 22/1995 rd). Utgångspunkten har varit att en pension som omfattas av egendomsskydd ska vara intjänad. En pension, eller en sådan del av en pension, som grundar sig på någon annan princip än intjäningsprincipen omfattas inte på samma sätt av egendomsskyddet. Till exempel har folkpension inte ansetts vara en intjänad pension och den åtnjuter inte heller egendomsskydd till de delar som inte har förfallit till betalning (GrUU 12/1995 rd). Sociala bidrag har varit omfattade av egendomsskydd när de har förfallit till betalning (GrUU 5/1950 rd). 
Grundlagsutskottet har i flera utlåtanden godkänt att bestämmelser om indexändringar föreskrivs genom en vanlig lag (jfr GrUU 1/1975 II rd, GrUU 9/1991 rd och GrUU 22/1995 rd). När överensstämmelse med grundlagen prövas har grundlagsutskottetet som en viktig fråga lyft fram det faktum att en indexändring inte påverkar pensionsposter som redan har förfallit till betalning. Dessutom har grundlagsutskottet i sina tidigare utlåtanden betonat vikten av att ändringen inte har lett till en sänkning av pensionsbeloppen samt att ändringen i vilket fall som helst har lett till en ökning av grundtrygghetsförmånernas belopp. Vid prövning av överensstämmelsen med grundlagen har det också varit av betydelse att ändringen väsentligt har berott på den rådande situationen inom samhällsekonomin (GrUU 10/1994 rd samt GrUU 34/1996 rd) och att ändringen har varit obetydlig (GrUU 13/1995 rd). Enligt grundlagsutskottets tolkningar gäller skyddet för pensionsförmåner skydd för en konkret intjänad ekonomisk förmån och inte skydd för ett pensionssystem som är i kraft under en viss tid (GrUU 4/1994 rd och GrUU 13/1995 rd). 
De föreslagna ändringarna följer i huvuddrag grundlagsutskottets tidigare ställningstaganden. De föreslagna ändringarna har inte heller betydande konsekvenser för nivån på pensioner eller andra förmåner som tryggar utkomsten. Utkomststödets grunddel, genom vilken rätten till oundgänglig försörjning och omsorg enligt 19 § i grundlagen tryggas, föreslås i samband med ändringen bli höjd. De föreslagna ändringarna kan enligt en helhetsbedömning anses vara rimliga med avseende på egendomsskyddet. De föreslagna ändringarna har inga retroaktiva konsekvenser. 
Med stöd av vad som anförts ovan anses att dessa lagarna som föreslås i propositionen kan behandlas som en vanlig lag i lagstiftningsordningen enligt 72 § i grundlagen. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om indexjustering för 2017 av folkpensionen och vissa andra förmåner 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Trots bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001) är poängtalet för folkpensionsindex 1617 år 2017. 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Om det någon annanstans i lag eller förordning hänvisas till lagen om folkpensionsindex, anses hänvisningarna i fråga om poängtalet för folkpensionsindex 2017 gälla denna lag. 
2. 
Lag 
om ändring av 2 § i lagen om folkpensionsindex 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om folkpensionsindex (456/2001) 2 § 2 mom., sådant det lyder i lag 869/2014, som följer: 
2 § 
Uträkning av folkpensionsindexet 
Poängtalet för folkpensionsindexet uträknas så att medeltalet av levnadskostnadsindexets poängtal för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med talet 1,1824. Både medeltalet och kvoten avrundas separat till närmaste hela tal. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 9 § i lagen om utkomststöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utkomststöd (1412/1997) 9 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 1517/2015, som följer: 
9 § 
Grunddelens storlek 
Utkomststödets grunddel per månad är 
1) för ensamstående 454,72 euro, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 15 september 2016 
Statsminister
Juha
Sipilä
Social- och hälsovårdsminister
Pirkko
Mattila
Senast publicerat 15.9.2016 17:29