4.2.1
Ekonomiska konsekvenser
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den i riksdagen.
År 2019 fick sammanlagt 304 146 personer sjukdagpenning. Av mottagarna av sjukdagpenning var 122 869 män och 181 277 kvinnor. Vid 150 sjukdagpenningsdagar var antalet mottagare cirka 32 000 personer. Maximitiden för sjukdagpenning på 300 utbetalningsdagar gick ut för 8,3 procent, dvs. 25 187 personer, av alla dem som fått sjukdagpenning.
År 2019 var antalet mottagare av sjukdagpenning i arbetstagarställning 236 642 personer. Vid 150 sjukdagpenningsdagar var antalet mottagare av sjukdagpenning i arbetstagarställning 18 635 personer. Maximitiden för sjukdagpenning på 300 utbetalningsdagar gick ut för 4,7 procent, dvs. 11 189 personer, av dem i arbetstagarställning som fått sjukdagpenning.
Som en del av bedömningen av rehabiliteringsbehovet under sjukdagpenningsperioden 2020 förde Folkpensionsanstalten cirka 5 000 diskussioner om arbetsförmågan. Vid de nya kontrollpunkterna ökar antalet diskussioner om arbetsförmågan med cirka 3 000 personer. Alla försäkrades behov av rehabilitering bedöms och för merparten av dem är en granskning av handlingarna tillräcklig. Behovet av sektorsövergripande utredning och servicehandledning gäller uppskattningsvis cirka 20 procent av dem som får sjukdagpenning vid de nya kontrollpunkterna.
I och med ändringen beräknas Folkpensionsanstaltens omkostnader öka med cirka 300 000 euro.
Propositionen förutsätter smärre ändringar i Folkpensionsanstaltens informationssystem. De systemtekniska ändringarna beräknas medföra en utgiftspost på cirka 24 000 euro.
År 2020 fick sammanlagt 26 037 personer Folkpensionsanstaltens yrkesinriktade rehabilitering. Av dem var 14 722 kvinnor och 11 315 män. År 2022 beräknas antalet rehabiliteringsklienter med anledning av förslaget öka med cirka 250 personer. Under de följande åren beräknas antalet rehabiliteringsklienter i och med hänvisningens effektivisering öka med cirka 500 personer per år. Ökningen av antalet nya kontrollpunkter bedöms ha en positiv inverkan på sysselsättningen genom att antalet personer som återgår till arbetet eller arbetslivet ökar med cirka hundra personer per år.
År 2020 uppgick kostnaderna för Folkpensionsanstaltens tjänster för yrkesinriktad rehabilitering till sammanlagt 27 563 388 euro. År 2022 medför effektiviseringen av hänvisningen till rehabilitering en ökning av Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsutgifter med cirka 400 000 euro, varav statens finansieringsandel är 250 000 euro. Löntagarnas, företagarnas och förmånstagarnas andel är 150 000 euro. Under de kommande åren beräknas rehabiliteringskostnaderna stiga till cirka 800 000 euro per år, varav statens finansieringsandel är 500 000 euro och löntagarnas, företagarnas och förmånstagarnas andel är 300 000 euro.
Kostnaderna för sjukdagpenning sjunker till följd av förslaget, men utgifterna för rehabiliteringspenning beräknas öka i motsvarande grad. I och med förkortningen av sjukdagpenningsperioderna och övergången till arbetslivet kan kostnaderna för sjukdagpenning dessutom på lång sikt bli föremål för besparingar.
Det kan förväntas besparingar för samhället bl.a. genom att antalet övergångar till invalidpension och antalet pensionsförmåner minskar och genom att hänvisningen till rehabilitering effektiviseras. Detta har också konsekvenser för en eventuell ökning av återgången till arbetet och fortsättandet i arbetet via en effektiviserad utredningsskyldighet för myndigheten. Besparingar kan också uppnås i och med att de utgifter som orsakas av hälso- och sjukvårdstjänsterna minskar då rättidigheten och verkningsfullheten effektiviseras.
De godtagbara kostnaderna för företagshälsovården uppgick 2018 till sammanlagt 844 miljoner euro. Arbetshälsoinstitutet har bedömt att de åtgärder som vidtas inom företagshälsovården ökar kostnaderna med cirka 1—2 miljoner euro. Maximibeloppet per arbetstagare för företagshälsovården överskrids i företag med över 10 anställda i cirka 50 procent av de företag som erbjuder sjukvård som en del av företagshälsovården. Av denna anledning ansvarar företaget själv för cirka 85 procent av kostnaderna för företagshälsovården och med ersättningarna för företagshälsovården täcks resten av kostnaderna. Förslagets konsekvenser för de totala kostnaderna för företagshälsovården blir ringa.
Åren 2019 och 2020 överskreds 150 sjukledighetsdagar hos cirka 1 000 personer och 230 sjukledighetsdagar hos cirka 600 personer som endast har lagstadgad företagshälsovård. Arbetshälsoinstitutet har bedömt att de eventuella klientspecifika kostnaderna för företagshälsovårdsåtgärderna vid kontrollpunkterna för 150 och 230 sjukfrånvarodagar uppgår till cirka 600—1 300 euro. Även om den kostnadsökning som följer av förslaget med tanke på de totala kostnaderna för företagshälsovården är liten finns det skäl att beakta att den kostnadsökande effekten ur en enskild arbetsgivares synvinkel kan vara relativt sett större.
Kommunerna föranleds kostnader i första hand på grund av ökade behov av läkarutlåtanden i situationer där Folkpensionsanstalten bedömer rehabiliteringsbehovet vid 150 och 230 sjukdagpenningsdagar. Utifrån en tidigare bedömning som baserar sig på statistiska uppgifter efter den lagändring (19/2012) som gjordes 2012, ökar propositionen behovet av läkarutlåtande för cirka 3 000 försäkrade, av vilka största delen inte omfattas av företagshälsovården. Kostnaderna för dessa läkarutlåtanden uppgår till cirka en miljon euro.
4.2.2
Konsekvenser för myndigheterna
Propositionen har direkta konsekvenser för Folkpensionsanstaltens verksamhet genom skyldigheterna att bedöma rehabiliteringsbehovet vid nya tidsfrister. Förslaget förutsätter smärre processuella ändringar.
Den föreslagna ökningen av kontrollpunkter förutsätter att företagshälsovården och Folkpensionsanstalten utvecklar uppföljningen och informationen. Den föreslagna ändringen förutsätter också ett närmare samarbete än för närvarande mellan företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren också under utdragna sjukdagpenningsperioder.
Rehabiliteringsbehovet ska redan i nuläget utredas enligt behov så någon betydande ökning av arbetsmängden bedöms i praktiken inte förekomma. Resurser ska också reserveras för introduktion.
Kommunernas och samkommunernas arbetsmängd inom hälso- och sjukvården beräknas öka i och med att behovet av läkarutlåtanden ökar.
Aktörernas uppgiftsfält utvidgas inte i och med förslaget.
4.2.3
Konsekvenser för företagshälsovården och arbetsgivaren
Propositionen har direkta konsekvenser för företagshälsovårdens och arbetsgivarens verksamhet genom skyldigheterna att bedöma arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta i arbetet. Vid sidan av de metoder lagstiftningen erbjuder har i synnerhet arbetsgivarens roll som en aktiv aktör en central ställning med tanke på att verkställigheten av bestämmelserna ska lyckas.
Den föreslagna ökningen av kontrollpunkter förutsätter att företagshälsovården utvecklar uppföljningen och informationen. Den föreslagna ändringen förutsätter också ett närmare samarbete än för närvarande mellan företagshälsovården, arbetstagaren och arbetsgivaren också under utdragna sjukdagpenningsperioder. Kontrollpunkterna för sjukdagpenningen medför nya skyldigheter som föranleder administrativt arbete och en eventuell omfördelning av resurser. Möjligheterna att fortsätta i arbetet och återgå till arbetet ska emellertid redan i nuläget utredas enligt behov så någon betydande ökning av arbetsmängden bedöms i praktiken inte förekomma. Resurser ska också reserveras för introduktion.
Aktörernas uppgiftsfält utvidgas inte i och med förslaget.