Regeringens proposition
RP
153
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd, lagen om Utbildningsfonden och 1 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om vuxenutbildningsstöd, lagen om Utbildningsfonden och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras. Syftet med propositionen är att göra besparingar i vuxenutbildningsstödet i enlighet med konkurrenskraftsavtalet. Det föreslås en ändring av vuxenutbildningsstödets längd och av nivån på stödet. Enligt förslaget ska stödperiodens maximitid förkortas från 19 till 15 månader och nivån på stödet sänkas genom att stödets grunddel minskas med 15 procent. I finansieringen av stödet föreslås en sådan ändring att statens finansieringsandel av vuxenutbildningsstödet för löntagare slopas och stödet i sin helhet finansieras med medel ur arbetslöshetsförsäkringsfonden. Staten fortsätter dock att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare.  
Dessutom föreslås det i lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om Utbildningsfonden bestämmelser om att arbete utomlands räknas som tid i arbete. Till den tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium ska förutom arbete i Finland räknas arbete som har utförts i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge och bedömning av nuläget
1.1
Lagen om vuxenutbildningsstöd
Vuxenutbildningsstöd kan beviljas för studier på heltid som leder till examen eller som är yrkesinriktad tilläggsutbildning eller fortbildning. Bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av vuxenutbildningsstöd finns i 5 och 5 a § i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000). Ett villkor för att vuxenutbildningsstöd ska beviljas är att en löntagare eller företagare har varit i arbetslivet i minst åtta år. Dessutom förutsätts det att en löntagare innan stödperioden inleds har haft ett anställningsförhållande såsom huvudsyssla i minst ett år hos samma arbetsgivare under en eller flera perioder och att löntagaren är studieledig utan lön eller har någon annan ledighet som beviljats på grund av utbildning. En företagare förutsätts ha varit verksam som företagare på heltid i minst ett år omedelbart innan stödperioden inleds. Dessutom förutsätts företagarens inkomster från företagsverksamheten under stödperioden ha minskat med minst en tredjedel. Stödperioden ska vara minst två månader lång. En löntagare kan beviljas jämkat vuxenutbildningsstöd för en period som är kortare än två månader. Ett villkor för jämkat vuxenutbildningsstöd är att utbildningen pågår sammanlagt minst 43 dagar. En företagare är också berättigad till stöd för studieperioder som är kortare än två månader förutsatt att studierna pågår sammanlagt minst 43 dagar under flera perioder. Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 19 månader sammanlagt.  
Till den tid i arbete som krävs för vuxenutbildningsstöd räknas all pensionsförsäkrad arbetstid och företagarverksamhet i Finland. Arbete utomlands i en utländsk arbetsgivares tjänst eller företagarverksamhet utomlands räknas inte som tid i arbete. Att arbete i en annan medlemsstat i Europeiska unionen faller utanför den tid i arbete som berättigar till stödet kan inte bedömas uppfylla kravet enligt artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på att alla perioder som berättigar till förmåner läggs samman. Motsvarande princip ingår också i de avtal som Europeiska unionen har ingått med Schweiz och stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.  
Bestämmelser om vuxenutbildningsstödets belopp finns 12 § i lagen om vuxenutbildningsstöd. Vuxenutbildningsstödet för löntagare består av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är 26,09 euro per dag enligt indexnivån 2001. Beloppet av grunddelen höjs på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Enligt nivån 2016 är grunddelen 32,68 euro per dag. Förtjänstdelen utgör 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När månadslönen är större än grunddelen multiplicerad med 105, är förtjänstdelen 20 procent av den del av dagslönen som överskrider denna gräns. Vuxenutbildningsstödet är högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för stödet, dock minst lika stort som grunddelen. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen.  
Vid omvandling av den per månad beräknade lönen till dagslön eller vice versa anses månaden omfatta 21,5 arbetsdagar. Den lön som förtjänstdelen i vuxenutbildningsstödet baserar sig på beräknas utgående från de stabiliserade inkomsterna från ett arbetsavtals-, tjänste- eller annat anställningsförhållande före stödperioden för sammanlagt ett år räknat från slutet av den kalendermånad som föregår ansökningsmånaden. Lösningen i fråga om den lön som utgör grunden för förtjänstdelen gäller för hela den utbildningshelhet som nämns i ansökan. Förtjänstdelen bestäms inte på nytt även om personen arbetar i över ett år mellan de studieperioder som hör till den utbildningshelhet som stöds. I övrigt ska i fråga om fastställandet av den lön som utgör grunden för förtjänstdelen 6 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) tillämpas.  
Vuxenutbildningsstödet finansieras med statsmedel och intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremien. Med statsmedel finansieras grunddelen av stödet, i fråga om jämkat stöd ett belopp som motsvarar grunddelens andel och företagarnas stöd i sin helhet. Förtjänstdelen av stödet finansieras med medel ur arbetslöshetsförsäkringsfonden. Finansieringen fördelas mellan staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden på motsvarande sätt som i fråga om utkomstskyddet för arbetslösa.  
1.2
Lagen om Utbildningsfonden
Yrkesexamensstipendium kan beviljas som ett engångsbelopp till en person som i form av fristående examen avlagt en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Stipendiet är 390 euro. Om sökanden inte har avlagt yrkesexamen efter grundskolestadiet, är yrkesexamensstipendiet 450 euro. Stipendiet är skattefri inkomst. För att stipendium ska beviljas förutsätts att sökanden inte har fyllt 64 år när examen avläggs och att han eller hon har varit i arbetslivet i minst fem år. 
Som tid i arbete räknas all pensionsförsäkrad arbetstid i Finland förutom företagarverksamhet. Arbete utomlands i en utländsk arbetsgivares tjänst räknas inte som tid i arbete. Att arbete i en annan medlemsstat i Europeiska unionen faller utanför den tid i arbete som berättigar till stipendium kan inte bedömas uppfylla kravet enligt artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på att alla perioder som berättigar till förmåner läggs samman.  
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
2.1
Lagen om vuxenutbildningsstöd
Syftet med denna proposition är att genomföra ändringar i vuxenutbildningsstödet i enlighet med konkurrenskraftsavtalet. Det föreslås att lagen om vuxenutbildningsstöd ändras så att antalet stödmånader minskas och stödets grunddel sänks.  
Enligt förslaget ska vuxenutbildningsstödets belopp ändras så att stödets grunddel sänks med 15 procent. Till följd av sänkningen är grunddelens belopp 27,78 euro per dag enligt nivån 2016. I och med sänkningen av grunddelens belopp sjunker också den gräns där förtjänstdelen är 20 procent av den del av dagslönen som överskrider gränsen. Denna gräns föreslås bli sänkt från 3 431 till 2 917 euro. 
I propositionen föreslås det också att maximitiden för vuxenutbildningsstöd förkortas. Maximiantalet stödmånader minskas från 19 till 15. Stödet kan fortfarande användas på en gång eller i delar.  
Det föreslås också ändringar i bestämmelsen om finansiering av vuxenutbildningsstödet. Staten ska inte längre finansiera vuxenutbildningsstödet för löntagare, utan stödet finansieras i sin helhet med intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremien. Staten fortsätter dock att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare. 
I propositionen föreslås det dessutom att definitionen av den tid i arbete som vuxenutbildningsstödet förutsätter ändras så att den motsvarar principen enligt artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om att alla perioder som berättigar till förmåner läggs samman. Motsvarande princip ingår också i de avtal som Europeiska unionen har ingått med Schweiz och stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd föreslås även omfatta arbete som har utförts i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schweiz. 
2.2
Lagen om Utbildningsfonden
I denna proposition föreslås det att definitionen av den tid i arbete som yrkesexamensstipendiet förutsätter ändras så att den motsvarar principen enligt artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om att alla perioder som berättigar till förmåner läggs samman. Motsvarande princip ingår också i de avtal som Europeiska unionen har ingått med Schweiz och stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium föreslås även omfatta arbete som har utförts i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schweiz.  
I propositionen föreslås det också att villkoren för beviljande av yrkesexamensstipendium ändras så att stipendium enbart kan beviljas personer som är fast bosatta i Finland och som omfattas av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet.  
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Konsekvenser för medborgarna
En sänkning av grunddelen med 15 procent minskar det totala beloppet av vuxenutbildningsstödet. I och med sänkningen av grunddelen sjunker också den gräns där endast 20 procent av den lön som överskrider gränsen tas i beaktande när stödet beräknas. Denna gräns sänks från 3 431 till 2 917 euro. Sänkningen leder till att de stöd som underskrider gränsen minskar med 58 euro i månaden och de stöd som överskrider gränsen minskar med 187 euro i månaden.  
De föreslagna ändringarna påverkar vuxenutbildningsstödets belopp så att till exempel ett stöd som har bestämts utgående från en månadslön på 2 000 euro minskar från 1 245 till 1 187 euro i månaden. På motsvarande sätt minskar ett stöd som har bestämts utgående från en månadslön på 3 000 euro från 1 674 till 1 616 euro i månaden och ett stöd som har bestämts utgående från en månadslön på 4 000 euro från 2 007 till 1 820 euro i månaden. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen, vilket innebär att stödet minskar med 15 procent för alla dessa stödtagare. Minskningen av stödmånadernas maximiantal från 19 till 15 månader försämrar i någon mån möjligheterna att studera med vuxenutbildningsstöd. Det minskade antalet stödmånader räcker till exempel inte längre till för att ge tryggad utkomst under en två läsår lång studietid.  
3.2
Ekonomiska konsekvenser
Sänkningen av vuxenutbildningsstödet påverkar alla stödtagares stöd från och med ikraftträdandet. Konsekvenserna av ändringarna syns ännu inte fullt ut 2017, eftersom de nya villkoren för beviljande av stöd avses träda i kraft först den 1 augusti. En sänkning av grunddelen med 15 procent minskar förmånsutgifterna med uppskattningsvis 8 miljoner euro på årsbasis, varav cirka 4 miljoner euro 2017. Förkortningen av stödtiden från 19 till 15 månader förkortar stödtiden för uppskattningsvis 45 procent av stödtagarna, och detta uppskattas minska förmånsutgifterna med cirka 43—50 miljoner euro på årsbasis. Effekterna av den kortare stödtiden syns först från och med 2018, och spareffekten 2018 är cirka 14 miljoner euro. Spareffekten påverkas av hur många perioder stödtiden är indelad i och om maximitiden gäller enligt de gamla eller de nya bestämmelserna. Det är möjligt att indela stödtiden i perioder enligt den gamla maximitiden till utgången av 2020. Sammanlagt beräknas ändringarna när de har genomförts fullt ut minska förmånsutgifterna med cirka 50—60 miljoner euro per år.  
Finansieringen av vuxenutbildningsstödet för löntagare överförs helt och hållet på arbetslöshetsförsäkringsfonden. I och med ändringen minskar statens utgifter med uppskattningsvis 44 miljoner euro 2017 och med cirka 94 miljoner euro 2018—2020. År 2017 är statens utgifter för vuxenutbildningsstödet för löntagare uppskattningsvis knappt 50 miljoner euro. Staten fortsätter att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare, vilket i fortsättningen uppskattas föranleda staten utgifter på cirka 3,5 miljoner euro per år. Statens finansieringsandel är 2017 sammanlagt cirka 53 miljoner euro och 2018—2020 cirka 3,5 miljoner euro per år.  
De utgifter som vuxenutbildningsstödet föranleder arbetslöshetsförsäkringsfonden uppskattas vara 154 miljoner euro 2017 och cirka 184, 175 och 157 miljoner euro 2018—2020. 
3.3
Konsekvenser för myndigheterna
De ändrade villkoren för vuxenutbildningsstöd ökar Utbildningsfondens arbetsbörda 2016 och 2017 då fonden måste göra ändringar i sina informationssystem, ge förmånshandläggarna anvisningar och informera om ändringarna. Utbildningsfondens arbetsbörda uppskattas öka i någon mån av att arbete utomlands godkänns som sådan tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium. Utbildningsfonden ska på basis av ansökan bedöma i vilken mån arbete som har utförts utomlands kan anses vara sådan tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd eller yrkesexamensstipendium. Förmodligen kommer dock det årliga antalet ansökningar där avgörandet förutsätter en bedömning av arbete som har utförts utomlands att vara litet. Således ökar ändringen inte Utbildningsfondens uppgifter i någon betydande grad.  
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. Vid beredningen hördes centrala arbetsmarknadsorganisationer och Utbildningsfonden. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lagen om vuxenutbildningsstöd
3 §.Definitioner. Det föreslås en ändring i 2 punkten. I denna punkt anges tillämpningsområdet för vuxenutbildningsstöd för företagare. Enligt gällande lag räknas som företagare en person som för sin huvudsyssla är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006). Lagen om pension för lantbruksföretagare tillämpas också på stipendiater. I fråga om stipendiater uppfylls villkoren för vuxenutbildningsstöd för företagare dock inte i praktiken, eftersom det för att man ska ha rätt till stöd krävs att inkomsterna från företagsverksamheten har minskat med minst en tredjedel jämfört med den senast verkställda beskattningen innan studierna inleddes. Det föreslås att denna punkt ändras så att stipendiater stryks från definitionen av företagare. 
8 §.Beaktande av arbete utomlands. I lagen föreslås en ny paragraf om att arbete utomlands ska räknas som sådan tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd. Förslaget innebär att också den tid i arbete eller tid som kan jämställas med tid i arbete under vilken personen har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz räknas som sådan tid i arbete som berättigar till vuxenutbildningsstöd. Den som ansöker om vuxenutbildningsstöd har bevisbördan i fråga om arbete eller tid som kan jämställas med tid i arbete i en annan stat. För utredning av tid i arbete och tid som kan jämställas med tid i arbete är det möjligt att i tillämpliga delar utnyttja blanketter som Europeiska kommissionen har godkänt för samordning av den sociala tryggheten. Som redogörelse för tid i arbete kan ett arbetsintyg eller ett intyg utfärdat av arbetsstatens myndighet godkännas. Också en utredning av annat slag kan godkännas, om det är möjligt att bedöma arbetet i en annan stat utifrån den. Sökanden kan till exempel lämna uppgifter om sina löneinkomster eller inkomster av företagsverksamhet i en annan stat. På basis av utredningen kan sökanden anses ha tid i arbete på motsvarande sätt som på basis av inkomster som har förvärvats i Finland, om inkomsterna i en annan stat i förhållande till inkomstnivån i staten i fråga motsvarar det som krävs för att arbete som har utförts i Finland ska räknas som tid i arbete.  
11 §.Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet. I paragrafen finns det bestämmelser om förmåner och situationer som utgör hinder för beviljandet av vuxenutbildningsstöd. Enligt förslaget ska 7 punkten ändras så att beväringstjänst som utgör hinder för vuxenutbildningsstöd ersätts med värnplikt. Värnplikt är ett mer omfattande begrepp som inbegriper även andra situationer än fullgörande av beväringstjänst. Fullgörandet av värnplikten omfattar beväringstjänst, repetitionsövning, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering samt deltagande i uppbåd och besiktning av tjänstedugligheten. Under dessa perioder är en person inte berättigad till vuxenutbildningsstöd.  
12 §.Vuxenutbildningsstödets belopp. Det föreslås att 1 mom. ändras så att stödets grunddel sänks med 15 procent. Till följd av sänkningen är grunddelens belopp 27,78 euro enligt nivån 2016. Grunddelens belopp ska justeras årligen på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex. Förtjänstdelen utgör fortfarande 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När månadslönen är större än grunddelen multiplicerad med 105, ska förtjänstdelen fortfarande vara 20 procent av den del av dagslönen som överskrider denna gräns. I och med sänkningen av grunddelens belopp sjunker också den gräns där förtjänstdelen är 20 procent av den del av dagslönen som överskrider gränsen.  
14 §.Stödperiodens längd. Enligt förslaget ändras paragrafen så att maximitiden för vuxenutbildningsstöd förkortas. Maximiantalet stödmånader minskas från 19 till 15 månader. Stödet kan fortfarande användas på en gång eller i delar.  
17 §.Beslut om förmån. Paragrafens 2 mom. föreslås bli ändrat. I momentet föreskrivs det om delgivningen av Utbildningsfondens beslut. Enligt momentet delges Utbildningsfondens beslut genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för fonden. I momentet föreslås en ny bestämmelse om att Utbildningsfondens elektroniska delgivning ska följa det som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).  
19 §.Betalning av vuxenutbildningsstöd. Det föreslås en ändring i 1 mom. i fråga om tidsfristen för ansökan om vuxenutbildningsstöd. Enligt den gällande lagen beviljas vuxenutbildningsstöd tidigast från början av den månad som föregår den månad då ansökan har inkommit. En ansökan om jämkat stöd ska däremot göras senast sex månader efter jämkningsperiodens slut. Ansökningstiderna föreslås bli harmoniserade. Det föreslås också att ansökningstiden för vuxenutbildningsstöd till fullt belopp ändras till sex månader. Vuxenutbildningsstöd ska beviljas tidigast för de sex månader som föregår den månad då ansökan inkommit.  
21 a §.Kvittning. Lagen får en helt ny paragraf om kvittning. Enligt denna paragraf har Utbildningsfonden rätt att kvitta ett för stort vuxenutbildningsstöd mot stöd som den betalar senare. Trots kvittningsrätten har stödtagaren rätt att få ett belopp som motsvarar det skyddade beloppet enligt 48 § i utsökningsbalken (705/2007). Med stödtagarens samtycke kan kvittningen också gälla en del av stödet som är större än det skyddade beloppet. 
21 b §.Återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall. Till den föreslagna lagen fogas en helt ny paragraf om återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall. Paragrafen gäller sådana fall där en person har fått vuxenutbildningsstöd för samma tid som han eller hon retroaktivt beviljas en annan förmån som nämns i bestämmelsen. Enligt paragrafen har Utbildningsfonden rätt att återkräva det vuxenutbildningsstöd som betalats utan grund för denna tid direkt från den förmån som ska betalas retroaktivt. Utbildningsfonden ska minst två veckor innan förmånen betalas ut meddela den pensionsanstalt eller försäkringsanstalt som betalar den retroaktiva förmånen att den ska betalas till Utbildningsfonden.  
30 §.Finansiering. Det föreslås att 1 mom. ändras så att staten inte längre finansierar vuxenutbildningsstödet för löntagare, utan stödet finansieras i sin helhet med intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringsfonden finansierar fortfarande Utbildningsfondens förvaltningskostnader i sin helhet. Eftersom staten inte längre ska finansiera vuxenutbildningsstödet för löntagare, föreslås det att 2 mom. ändras så att bestämmelsen om finansieringsansvaret mellan staten och arbetslöshetsförsäkringsfonden i fråga om jämkat stöd stryks. Staten fortsätter dock att finansiera vuxenutbildningsstödet för företagare i sin helhet. En bestämmelse om finansiering av vuxenutbildningsstöd för företagare föreslås bli fogad till 2 mom.  
31 §.Höjning av förmån. Enligt paragrafen kan de belopp i euro som anges i lagen justeras genom förordning av statsrådet. Det har inte funnits behov av justering av de belopp som anges i lagen eftersom det i lagens ikraftträdandebestämmelse föreskrivs om vuxenutbildningsstödets indexjustering. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i 1 mom. föreskrivs att vuxenutbildningsstödets grunddel årligen justeras i förhållande till förändringen i folkpensionsindex. Till följd av ändringen är det inte längre nödvändigt att föreskriva om indexjusteringen i ikraftträdandebestämmelsen. I paragrafen föreslås ett nytt 2 mom. med en bestämmelse om att grunddelens belopp, som nämns i 12 § 1 mom., motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet enligt vilket beloppet av de folkpensioner som betalades ut i januari 2016 har beräknats.  
1.2
Lagen om Utbildningsfonden
4 §.Yrkesexamensstipendium. Paragrafens 2 mom. föreslås bli ändrat. I momentet föreskrivs det om delgivningen av Utbildningsfondens beslut. Enligt momentet delges Utbildningsfondens beslut genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för fonden. I momentet föreslås en ny bestämmelse om att Utbildningsfondens elektroniska delgivning ska följa det som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).  
5 §.Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium. Det föreslås ändringar i 1 och 2 mom. Enligt förslaget ska 1 mom. ändras så att en förutsättning för beviljande av yrkesexamensstipendium är att den sökande anses vara bosatt i Finland. Frågan om en person är bosatt i Finland eller inte bedöms med stöd av lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993). I 2 mom. görs en sådan ändring att också ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande hos en annan än en finsk arbetsgivare tas i beaktande när rättigheten till yrkesexamensstipendium bedöms. 
5 a §.Beaktande av arbete utomlands. Enligt förslaget ska det till lagen fogas en helt ny paragraf om att arbete utomlands räknas som tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium.  
Det föreslås att också den tid i arbete under vilken personen har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz räknas som sådan tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium. Den som ansöker om yrkesexamensstipendium har bevisbördan i fråga om arbete som har utförts i en annan stat. För utredning av tid i arbete är det möjligt att i tillämpliga delar utnyttja blanketter som Europeiska kommissionen har godkänt för samordning av den sociala tryggheten. Som redogörelse för tid i arbete kan ett arbetsintyg eller ett intyg utfärdat av arbetsstatens myndighet godkännas. Också en utredning av annat slag kan godkännas, om det är möjligt att bedöma arbetet i en annan stat utifrån den. Sökanden kan till exempel lämna uppgifter om sina löneinkomster i en annan stat. På basis av utredningen kan sökanden anses ha tid i arbete på motsvarande sätt som på basis av inkomster som har förvärvats i Finland, om inkomsterna i en annan stat i förhållande till inkomstnivån i staten i fråga motsvarar det som krävs för att arbete som har utförts i Finland ska räknas som tid i arbete.  
6 §.Yrkesexamensstipendiets storlek. Det föreslås att 1 mom. ändras så att de belopp av yrkesexamensstipendiet som anges i paragrafen ändras för att motsvara de indexjusterade beloppen. Enligt det gällande 2 mom. justeras de belopp som anges i 1 mom. minst vart tredje år genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet så att de motsvarar förändringen i kostnadsnivån. Yrkesexamensstipendiets belopp justerades genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet den 1 augusti 2016. Den föregående justeringen gjordes den 1 augusti 2013. Det föreslås att 1 mom. ändras så att den innehåller yrkesexamensstipendiets justerade belopp.  
11 §.Rätt att få och lämna ut uppgifter. Paragrafens 1 mom. föreslås bli ändrat så att det till momentet fogas en ny 4 punkt, enligt vilken Utbildningsfonden samt besvärsinstansen enligt denna lag, trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i rätten att få uppgifter, har rätt att från Folkpensionsanstalten avgiftsfritt få uppgifter om huruvida en person anses vara bosatt i Finland eller inte. Uppgifter om en persons boende i Finland är nödvändiga vid fastställandet av rätten till yrkesexamensstipendium, eftersom lagen enligt förslaget ändras så att enbart personer som är bosatta i Finland kan beviljas yrkesexamensstipendium. 
1.3
Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
1 §.Lagens syfte. Enligt förslaget ändras 1 mom. i fråga om hänvisningen till vuxenutbildningsstödet. Enligt den gällande ordalydelsen finansieras den förtjänstdel inom vuxenutbildningsstödet och de förvaltningskostnader som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd med avgifterna enligt denna lag. Eftersom grunddelen i fortsättningen ska finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier, föreslås det att momentet ändras så att vuxenutbildningsstöden och förvaltningskostnaderna finansieras med avgifterna enligt denna lag.  
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.  
Bestämmelserna om vuxenutbildningsstödets belopp, stödperiodens längd och finansieringen av stödet ska enligt förslaget tillämpas från och med den 1 augusti 2017. I fråga om stödperiodens längd tillämpas under hela stödperioden de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande, om ansökan om stödtid görs före lagens ikraftträdande, stödperioden börjar senast den 1 augusti 2017 och stödtiden används i sin helhet före utgången av 2020.  
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) 3 § 2 punkten, 11 § 7 punkten, 12 § 1 mom., 14 §, 17 § 2 mom., 19 § 1 mom. samt 30 och 31 §, 
av dem 3 § 2 punkten, 11 § 7 punkten och 19 § 1 mom. sådana de lyder i lag 127/2010, 12 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1257/2011, 14 § sådan den lyder i lag 501/2013, 17 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1367/2003 och 30 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 127/2010, och 
fogas till lagen en ny 8 §, i stället för den 8 § som upphävts genom lag 127/2010, och nya 21 a och 21 b § som följer: 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
2) företagare den som för sin huvudsyssla är skyldig att teckna försäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006), med undantag av stipendiater som avses i 8 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare, samt 
8 § 
Beaktande av arbete utomlands 
Till tiden i arbete enligt 7 § räknas också sådan tid i arbete, eller tid som jämställs med tid i arbete, under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete eller den tid som jämställs med tid i arbete. 
11 § 
Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet 
Vuxenutbildningsstöd beviljas inte den som 
7) fullgör värnplikt eller civiltjänst, 
12 § 
Vuxenutbildningsstödets belopp  
Vuxenutbildningsstödet för löntagare består av en grunddel och en förtjänstdel. Grunddelen är 27,78 euro per dag. Förtjänstdelen utgör 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen är större än grunddelen multiplicerad med 105, är förtjänstdelen 20 procent av den del av dagslönen som överskrider denna gräns. Vuxenutbildningsstödet är högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för stödet, dock minst lika stort som grunddelen. I vuxenutbildningsstöd för företagare betalas endast grunddelen. 
14 § 
Stödperiodens längd 
Vuxenutbildningsstöd betalas för högst 15 månader. En stödtagare har rätt till denna stödtid en gång under sin yrkeskarriär i en eller flera perioder. 
17 § 
Beslut om förmån 
Utbildningsfondens beslut delges genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för Utbildningsfonden. Vid delgivning av beslut på elektronisk väg iakttas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).  
19 § 
Betalning av vuxenutbildningsstöd 
Om grunden för betalning av vuxenutbildningsstöd är frånvaro från arbetet enligt 5 § eller studier enligt 5 a §, betalas vuxenutbildningsstödet enligt en i 16 § avsedd ansökan och det beslut som meddelats på basis av den, utan någon särskild ansökan i efterhand. För utbetalningen av stöd ska den studerande tillställa fonden en utredning om i 5 § avsedd anställning och studieledighet eller annan ledighet utan lön på grund av studier. Vuxenutbildningsstöd beviljas tidigast för de sex månader som föregår den månad då ansökan inkommit.  
21 a § 
Kvittning 
Belopp som ska återkrävas kan kvittas mot vuxenutbildningsstöd som Utbildningsfonden senare betalar. Utan stödtagarens samtycke får kvittning inte ske till ett större belopp än det skyddade beloppet enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).  
21 b § 
Återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall 
Om en person har fått vuxenutbildningsstöd för samma tid som han eller hon retroaktivt beviljas folkpension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, garantipension eller pension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, avträdelsestöd eller dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, får Utbildningsfonden återkräva det vuxenutbildningsstöd som betalats utan grund från den förmån som ska betalas retroaktivt.  
Utbildningsfonden ska minst två veckor innan en i 1 mom. avsedd förmån betalas ut meddela pensionsanstalten eller försäkringsanstalten att förmånen i enlighet med 1 mom. ska betalas till Utbildningsfonden. 
30 § 
Finansiering 
Den arbetslöshetsförsäkringsfond som avses i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet och fondens förvaltningskostnader. 
Staten svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet för företagare.  
31 § 
Höjning av förmån 
Vuxenutbildningsstödets grunddel justeras med iakttagande av lagen om folkpensionsindex (456/2001).  
Det belopp som i 12 § 1 mom. anges för grunddelen motsvarar det poängtal för folkpensionsindexet som i januari 2016 utbetalad folkpension har beräknats enligt.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 12 § 1 mom. samt 14 och 30 § träder dock i kraft först den 1 augusti 2017.  
På stödperiodens längd tillämpas under hela stödperioden de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, om  
1) ansökan om stödtid görs före ikraftträdandet,  
2) stödperioden börjar senast den 1 augusti 2017, och  
3) stödtiden används i sin helhet före utgången av 2020.  
2. 
Lag 
om ändring av lagen om Utbildningsfonden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) 4 § 2 mom., 5 § 1 och 2 mom., 6 § 1 mom. samt 11 § 1 mom., av dem 4 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1368/2003, 5 § 2 mom. sådant det lyder i lag 510/2005 samt 6 § 1 mom. och 11 § 1 mom. sådana de lyder i lag 502/2013, och 
fogas till lagen en ny 5 a § som följer: 
4 § 
Yrkesexamensstipendium 
Den som ansöker om yrkesexamensstipendium ska ges ett skriftligt beslut när stipendium beviljas, förvägras eller återkrävs. Beslutet delges genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för Utbildningsfonden. Vid delgivning av beslut på elektronisk väg iakttas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).  
5 § 
Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium 
Yrkesexamensstipendium kan beviljas en i Finland bosatt person som avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). 
En förutsättning för yrkesexamensstipendium är att stipendietagaren inte har fyllt 64 år och att han eller hon före examen har varit anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i minst fem år.  
5 a § 
Beaktande av arbete utomlands 
Till tiden i arbete enligt 5 § 3 mom. räknas också sådan tid i arbete under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete. 
6 § 
Yrkesexamensstipendiets storlek 
Yrkesexamensstipendiet är 395 euro. Om sökanden inte har avlagt yrkesexamen efter grundskolestadiet, är yrkesexamensstipendiet 456 euro. 
11 § 
Rätt att få och lämna ut uppgifter 
Fonden samt besvärsinstansen enligt denna lag har, trots sekretessbestämmelser och övriga begränsningar i rätten att få uppgifter, rätt att avgiftsfritt få följande uppgifter, om de är nödvändiga för avgörande av ett ärende som hänför sig till yrkesexamensstipendium eller i övrigt för verkställigheten av denna lag: 
1) uppgifter om anställning från Pensionsskyddscentralen och pensionsanstalter, 
2) uppgifter om utbildning från läroanstalten,  
3) uppgifter om examen från examenskommissionen och undervisningsmyndigheterna samt 
4) uppgifter om boende i Finland från Folkpensionsanstalten.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På dem som söker yrkesexamensstipendium och som före lagens ikraftträdande har avlagt en examen som berättigar till stipendium tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.  
3. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 1 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1189/2009, som följer:  
1 § 
Lagens syfte 
Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd och förvaltningskostnader som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), de i lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) avsedda förvaltningskostnader och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer samt den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. 
Denna lag träder i kraft den 20 . Den tillämpas dock först från och med den 1 augusti 2017.  
Helsingfors den 15 september 2016 
Statsminister
Juha
Sipilä
Social- och hälsovårdsminister
Pirkko
Mattila
Senast publicerat 15.9.2016 16:52