Regeringens proposition
RP
155
2017 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 19 a och 27 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 15 och 29 § i mervärdesskattelagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster utvidgas till att omfatta också andra projekt än statliga trafikledsprojekt. Med helhetstjänst avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre och för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. 
Det föreslås att mervärdesskattelagen ändras så att tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster utvidgas på motsvarande sätt som i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 
De föreslagna bestämmelserna ska gälla periodisering av utgifter för och inkomster av långsiktiga projekt som omfattar helhetstjänster och tidpunkten för när skyldigheten att betala mervärdesskatt uppkommer. 
Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2018. 
MOTIVERING
1
Nuläge och bedömning av nuläget
1.1
Allmänt
De så kallade livscykelprojekten är projekt där ett privat företag under en på förhand fastställd tidsperiod svarar för planeringen, byggandet och underhållet av ett objekt, t.ex. en motorväg, som kommer att tas i bruk inom den offentliga sektorn. Också finansieringen av projektet kan vila på företagets ansvar. Under den tid projektavtalet för ett livscykelprojekt gäller är det i princip det företag som överlåter tjänsterna som ansvarar för riskerna i samband med underhållet av ett objekt som är föremål för projektet. Enligt den typiska livscykelmodellen betalar den offentliga sektorn en serviceavgift till företaget, och avgiftens storlek bestäms i allmänhet i enlighet med objektets användning eller användbarhet. På ett internationellt plan motsvaras livscykelmodellen av de s.k. PPP-projekten (Public Private Partnership). 
1.2
Inkomstbeskattningen
I 19 a § i lagen om beskattning av näringsverksamhet (360/1968, nedan näringsskattelagen) ingår en särskild bestämmelse om periodisering av de inkomster som uppkommer vid överlåtelse av helhetstjänster som gäller statliga trafikleds- eller järnvägsprojekt. Med stöd av bestämmelsen anses som beskattningsbar inkomst den ersättning staten betalar till det företag som producerar planerings-, bygg- och underhållstjänster, alltså helhetstjänster, som gäller allmän väg eller järnväg för överlåtelse av en sådan mängd tjänster som motsvarar mängden trafikprestationer som ägt rum under skatteåret. Det är fråga om en undantagsbestämmelse, eftersom det med stöd av de allmänna bestämmelserna anses att t.ex. byggtjänster som gäller en väg överlåts senast när vägen tas i bruk och att köpesumman är skattepliktig inkomst vid tidpunkten för överlåtelsen. I analogi med bestämmelsen finns det i 27 c § i näringsskattelagen en särskild bestämmelse om periodisering av kostnaderna i samband med helhetstjänster som skiljer sig från den allmänna bestämmelsen på så sätt att anskaffningsutgiften inte dras av på basis av det år då vägen tas i bruk, utan kan uppdelas på kortare redovisningsperioder under den återstående avtalsperioden på samma sätt som i fråga om betalningsprestationer för helhetstjänster som fås av staten. 
De särskilda bestämmelserna om helhetstjänster tillämpas bara på statliga trafikledsprojekt. En del av de projekt som genomförs enligt livscykelmodellen, såsom alla kommunala projekt, omfattas inte av tillämpningsområdet för bestämmelserna. 
1.3
Mervärdesbeskattningen
Enligt mervärdesskattelagen (1501/1993) ska mervärdesskatt betalas till staten på rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland. 
I mervärdesskattelagen har fastigheter delvis behandlats annorlunda än andra varor i skattehänseende. På försäljning av en fastighet och på överlåtelse av rättigheter som gäller en fastighet betalas i regel ingen mervärdesskatt. Skatt betalas dock bl.a. på försäljning av byggtjänster och vissa tjänster som avser fastigheter. 
Enligt 29 § 1 mom. 10 punkten ska skatt betalas på överlåtelse av helhetstjänster som gäller allmän väg eller järnväg till staten. Med helhetstjänst avses en bygg- och underhållstjänst som gäller allmän väg eller järnväg, för vilken vederlaget bestäms enligt trafikmängd eller annan motsvarande prestationsmängd som beskriver användningen av vägen eller järnvägen (trafikprestation). 
Bestämmelserna i 15 § i lagen anger vid vilken tidpunkt skyldigheten att betala skatt uppkommer. Enligt huvudregeln uppkommer skyldigheten att betala skatt då den sålda varan har levererats eller tjänsten utförts. Varor och tjänster där försäljningen pågår kontinuerligt anses vara levererade eller utförda vid utgången av redovisningsperioden för den enskilda prestationen. En helhetstjänst som gäller allmän väg eller järnväg anses vara utförd vid utgången av beräkningsperioden för trafikprestationen. 
Bestämmelserna om helhetstjänster har tillämpats på statliga väg- eller järnvägsprojekt som genomförts enligt en s.k. efterfinansieringsmodell. Den största skillnaden i jämförelse med de allmänna bestämmelserna är att skatten i fråga om bygg- och byggherretjänster enligt dessa bestämmelser ska betalas redan i det skede då vägen blir färdig och öppnas för trafik. 
Rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet) av den 28 november 2006 innehåller inte några särskilda bestämmelser om behandlingen av helhetstjänster eller projekt enligt livscykelmodellen med avseende på mervärdesskatt. 
Livscykelprojekt har genomförts i flera EU-länder. I fråga om mervärdesbeskattningen av projekt som genomförts i Frankrike och Belgien har allmänna principer tillämpats och det har enligt den rättspraxis som tillämpas av Europeiska unionens domstol ansetts att de funktioner som ingår i livscykelprojekt inte är separata prestationer utan kan utgöra en enhet vid mervärdesbeskattningen. 
1.4
Nuläge
De särskilda bestämmelserna om helhetstjänster i näringsskattelagen och mervärdesskattelagen tillämpas i nuläget i begränsad utsträckning endast på sådana projekt som gäller vägar och trafikleder som ska överlåtas till staten. Bestämmelserna gäller t.ex. inte kommunala projekt som avser lokaler och vidhängande tjänster. 
Om de särskilda bestämmelserna i näringsskattelagen och mervärdesskattelagen inte tillämpas på livscykelprojekten anses de byggtjänster som ingår i dem vara självständiga prestationer i skattehänseende, och vid inkomstbeskattningen blir de allmänna bestämmelserna om periodisering av inkomster och utgifter och vid mervärdesbeskattningen tidpunkten för när skyldigheten att betala skatt uppkommer tillämpliga på dem. I inkomstbeskattningen betraktas vederlaget för byggtjänster som inkomst och i mervärdesbeskattningen uppkommer skyldigheten att betala skatt för byggtjänster vid den tidpunkt då den byggnad som är föremål för projektet står klar och beställaren tar emot byggnaden, eller vid ett vägprojekt vid den tidpunkt då vägen är klar och öppnas för trafik. Också andra tjänster som ingår i projektet, såsom service och underhåll, betraktas som självständiga tjänster både i inkomstbeskattningen och mervärdesbeskattningen, och vederlaget för tjänsterna betraktas som inkomst vid inkomstbeskattningen samt mervärdesskatt ska betalas efter att den enskilda tjänsten har utförts. 
De bestämmelser i näringsskattelagen och mervärdesskattelagen som beskrivits ovan leder till att livcykelprojekt som inte omfattas av tillämpningsområdet för skattelagarna inte betraktas som separata helheter och att skattereglerna därmed inte motsvarar de ekonomiska realiteterna, eftersom inkomster och utgifter för vissa nyttigheter liksom skyldigheten att betala skatt för dem inte uppkommer vid den tidpunkt då den som genomför projektet får avtalsenlig ersättning. Den tidsmässiga skillnaden i fråga om t.ex. byggnader kan uppgå till flera år, ibland tiotals år. Av denna orsak ska inkomster och skattebelopp uppskattas på förhand med tanke på beskattningen. Om uppskattningen senare visar sig vara felaktig, kan det vara besvärligt att korrigera den på grund av bl.a. tidsfristerna för skatterättelser. Det föranleder åtminstone extra kostnader för finansiering av den förtida skatteinbetalningen för den som genomför projektet jämfört med för sådana som genomför livscykelprojekt. 
De gällande bestämmelserna om helhetstjänster i näringsskattelagen och mervärdesskattelagen tillkom på 1990-talet då livscykelmodellen användes för första gången på genomförandet av ett statligt motorvägsprojekt. Modellen har senare ökat i popularitet vid genomförandet av stora infrastrukturprojekt som genomförs av offentligrättsliga samfund, och förutom staten har också kommunerna varit intresserade av att genomföra bl.a. skol- och sjukhusprojekt enligt denna modell. 
2
Föreslagna ändringar
2.1
Allmänt
Syftet med propositionen är i fråga om beskattningen att göra det möjligt också för andra offentligrättsliga samfund än staten att genomföra livscykelprojekt eller motsvarande projekt för helhetstjänster och att utvidga tillämpningsområdet för skattereglerna till att omfatta också andra slag av projekt än trafikledsprojekt. Även om projekt som genomförs enligt livscykelmodellen i praktiken har genomförts endast i fråga om objekt som tagits i bruk inom den offentliga sektorn, är det inte meningen att endast offentligrättsliga samfund ska omfattas av tillämpningsområdet för bestämmelserna. 
Näringsskattelagen och mervärdesskattelagen föreslås bli ändrade så, att på planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion eller till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre ska tillämpas de särskilda bestämmelser som gäller helhetstjänster. Förutsättningen är att projektet utgör en samling tjänster som utgör en helhet. Med en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till deras användning omedelbart anslutande lösöre avses sådan lös egendom som direkt ansluter sig till helheten. Därmed kan också t.ex. den vagnpark som används på en järnväg ingå i ett järnvägsprojekt när den används för att producera helhetstjänsten. På motsvarande sätt kan ett fartyg ingå i en sådan trafikförbindelse till sjöss som upprätthålls med det fartyget. Förutsättningen är dock att lösöret har ett nära samband med uppfyllandet av syftet med det avtal som gäller helhetstjänsten. Ett avtal om helhetstjänster kan emellertid inte gälla enbart lös egendom, utan byggandet av fast egendom ska alltid ingå bland tjänsterna. 
De särskilda bestämmelserna om helhetstjänster gäller utöver nybyggnadsprojekt också projekt för grundliga reparationer. Den som beställer och skaffar en helhetstjänst kan utöver staten vara vilken aktör som helst, t.ex. en kommun, en samkommun eller ett landskap, eller ett privat företag. Av neutralitetsskäl ska de särskilda bestämmelserna om helhetstjänster inte avgränsas till att gälla enbart vissa köpare, utan tillämpningsområdet ska också omfatta projekt som genomförs av privata företag, såsom kontorsbyggnader, produktionsanläggningar, sjukhus och daghem. 
Vederlaget för helhetstjänsterna bestäms enligt förslaget enligt objektets användning eller användbarhet. Vid bedömningen av objektets användbarhet kan även kriterier som gäller service- och kvalitetsnivån beaktas. 
2.2
Näringsskattelagen
I 19 a § i näringsskattelagen föreskrivs det om periodisering av intäkter på basis av avtal om helhetstjänster som gäller statliga trafikledsprojekt. Tillämpningsområdet för bestämmelserna i paragrafen ska enligt propositionen utvidgas till att omfatta också andra projekt än väg- och järnvägsprojekt och förutsättningen att paragrafen får tillämpas endast på statliga projekt ska slopas. Bestämmelserna kan därmed i fortsättningen tillämpas på vilket projekt som helst som i övrigt uppfyller förutsättningarna. Bestämmelserna ska utökas och i fortsättningen gälla även byggnader och bestående konstruktioner. Den begränsning som anger att paragrafen tillämpas bara i fråga om allmän väg stryks, eftersom helhetstjänster kan gälla alla slag av vägar. Enligt de utökade bestämmelserna kan helhetstjänster gälla en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre som också kan vara objekt för helhetstjänster. 
Ett nytt 2 mom. fogas till paragrafen enligt vilket bestämmelserna i 1 mom. eller 27 c § inte tillämpas om beställare och genomförare är i intressegemenskap med varandra på det sätt som avses i 31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995). Med genomförare avses enligt förslaget beställarens direkta avtalspartner som ansvarar för produktionen av helhetstjänsterna, dvs. I praktiken t.ex. ett projektbolag som bildats av ett byggföretag i detta syfte. Genom bestämmelsen utesluts koncerner och andra aktörer som står i intressegemenskap med varandra från tillämpningsområdet för de särskilda bestämmelserna. Det centrala elementet i ett avtal om helhetsservice är att genomföraren ska bära ansvaret för alla de risker som gäller de olika delområdena. Om beställaren och genomföraren hör till samma koncern eller är i intressegemenskap med varandra på något annat sätt, har det i praktiken inte någon betydelse hur riskerna fördelas, och helhetstjänstemodellen är därmed inte särskilt ändamålsenlig ur ett affärsekonomiskt perspektiv i en situation där det föreligger intressegemenskap. Bestämmelsen är därmed ägnad att förhindra kringgående av skatt. 
I analogi med ovanstående ska tillämpningsområdet för bestämmelsen om periodisering av utgifter för helhetstjänster i 27 c § 1 mom. i näringsskattelagen utvidgas till att omfatta utgifter för produktionen av helhetstjänster som består av en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre, och de räntor under byggnadstiden som hänför sig till finansieringen. Dessa utgifter avdras genom lika stora årliga avskrivningar under den återstående avtalsperioden från och med det skatteår under vilket objektet har tagits i bruk. 
Det föreskrivs i 27 c § 2 mom. i näringsskattelagen att det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på kostnader för underhåll av vägen, järnvägen, byggnaden eller den bestående konstruktionen samt det till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöret endast till den del kostnadens sannolika verkningstid är minst tre år. 
2.3
Mervärdesskattelagen
Bestämmelserna i 15 § i mervärdesskattelagen anger vid vilken tidpunkt skyldigheten att betala skatt uppkommer. Bestämmelsen i 4 mom. ändras på grund av det utvidgade tillämpningsområdet för helhetstjänster till att också gälla andra än trafikledsprojekt. En helhetstjänst anses vara utförd vid utgången av redovisningsperioden för den enskilda tjänsteprestationen. 
När det är fråga om en helhetstjänst ska skatt alltså inte betalas i det skede när objektet står klart och mottagaren tar det i bruk, utan senare under avtalsperioden för var och en av de prestationer som ingår i helhetstjänsten enligt vad som har avtalats mellan parterna om redovisningsperiodens längd utifrån objektets användning eller användbarhet. Redovisningsperioden kan vara en period som är längre än skatteperioden, alltså längre än en kalendermånad. 
Bestämmelsen i 29 § 2 mom. i lagen ändras på grund av det utvidgade tillämpningsområdet för helhetstjänster. Omnämnandet av allmän väg stryks, eftersom helhetstjänster kan gälla alla slag av vägar. Till momentet fogas byggnader och bestående konstruktioner samt sådant lösöre som omedelbart ansluter sig till en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion eller till användningen av dem när det är fråga om objekt som kan ingå i en helhetstjänst. Inga begränsningar gäller i fråga om köparen, utan det kan vara vem som helst, t.ex. staten, en kommun, ett landskap eller ett privat företag. Med helhetstjänst avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller en annan bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. 
Vid bedömningen av om det är fråga om en samling tjänster som kan betraktas som en helhetstjänst, ska de principer som framgår av EU-domstolens tolkningspraxis tillämpas. När två eller flera delfaktorer eller funktioner är så nära relaterade till varandra att de objektivt sett utgör en ekonomisk helhet som det vore konstlat att skilja åt, ska de anses utgöra en enda prestation inom mervärdesbeskattningen. 
3
Ekonomiska konsekvenser
Syftet med utvidgningen av tillämpningsområdet för bestämmelserna om beskattningen av helhetstjänster är att göra skattereglerna tydligare och att undanröja olika skattemässiga risker för genomförandet av livscykelprojekt. För närvarande används inte den modell som tillämpas på statliga trafikledsprojekt i fråga om några andra projekt, eftersom de skatteregler som gäller helhetsprojekt inte lämpar sig för dem. 
När det gäller lagförslagets konsekvenser för skatteintäkterna är det viktigaste att bedöma förslagets konsekvenser för intäkterna av samfundsskatt och mervärdesskatt. 
Vilka konsekvenserna är med tanke på skatteintäkterna av samfundsbeskattningen är beroende av vilka projekt som genomförs enligt livscykelmodellen. Konsekvenserna kan bedömas utifrån uppgifter om nybyggnadsprojekt som kommuner, samkommuner eller kommunernas affärsverk låtit genomföra under de senaste åren. Som sådana projekt som kan genomföras enligt modellen för helhetstjänster kan betraktas i synnerhet byggnad och utbyggnad av lokaler som används inom undervisnings- och vårdsektorn. Under åren 2010—2015 uppgick värdet av sådana projekt till cirka 400—500 miljoner om året. Samfundsskatteintäkterna av dem var uppskattningsvis fem miljoner euro om året. 
Propositionen anses inte ha några större konsekvenser i fråga om intäkterna av samfundsskatt. Vid konsekvensbedömningen förutsätts det att ett separat projektbolag svarar för administrationen och finansieringen av projektet för helhetstjänster. Av täckningsbidraget för de aktörer som i egenskap av underleverantörer för projektbolaget ansvarar för planering, byggande och underhåll inflyter skatt på motsvarande sätt som enligt den traditionella modellen för anskaffningar. Eftersom det enligt livscykelmodellen grundas ett separat projektbolag som eftersträvar vinst och ansvarar för projektet under hela dess livscykel, kan de totala kostnaderna för projekten öka i någon mån i jämförelse med projekt som genomförs enligt den traditionella modellen. 
Propositionen beräknas inte ha några betydande konsekvenser för intäkterna av mervärdesskatt. Projekt som sådana kommuner och samkommuner som omfattas av återbäringssystemet för mervärdesskatt låter genomföra i form av helhetstjänster har inte någon effekt på mervärdesskatteutfallet för staten. Effekten på skatteutfallet beror på hur mycket företag som inte är mervärdesskatteskyldiga, såsom privata sjukhus, låter genomföra projekt enligt modellen för helhetstjänster. I sådana situationer får företagen räntevinster tack vare den uppskjutna skatteredovisningen. Det är mycket svårt att bedöma i vilken utsträckning företag inom icke mervärdesskatteskyldiga branscher kommer att ta modellen för helhetstjänster i bruk, men dess användning kan antas bli relativt begränsad. 
Enligt de uppskattningar kommunala aktörer gjort investerar kommunerna cirka två miljarder årligen på lokaler och cirka 1,5 miljarder årligen på infrastruktur. Enligt uppskattningarna kan kommunala projekt enligt modellen för helhetstjänster under de närmast kommande fem åren förväntas vara under beredning och inledas enligt avtal för helhetstjänster till ett värde av 50—200 miljoner euro om året. 
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid finansministeriet. 
Remissyttranden om propositionen har begärts av kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Finlands näringsliv rf, städerna Borgå, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Karleby, Kouvola, Kuopio, Pudasjärvi, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo, kommunerna Hollola, Mäntsälä, Tavastkyro och Tyrnävä, Europeiska investeringsbanken, Finanssiala ry, Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster HRM (Helsingin Seudun ympäristöpalvelut -kuntayhtymä), Centralhandelskammaren, Kommunfinans Abp, Trafikverket, Investeringsbanken, Rahoituksen neuvontapalvelut Inspira Oy, Rakennusteollisuus RT ry, RAKLI ry, Senatfastigheter, Finlands Kommunförbund rf, Suomen Veroasiantuntijat ry, Tieyhtiö Vaalimaa Oy, Tieyhtiö Valtatie 7 Oy, Tieyhtiö Ykköstie AB, Työeläkevakuuttajat TELA - Arbets-pensionsförsäkrarna TELA ry, Statskontoret, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf och Finlands Vattenverksförening rf. 
Remissinstanserna har i hög grad understött en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om helhetstjänster. Till följd av de synpunkter som framförts i remissyttrandena har propositionen preciserats i fråga om bestämningsgrunderna för vederlaget för helhetstjänster. Utifrån synpunkterna har det också förtydligats vad som avses med genomförare av helhetstjänster i det nya 19 a § 2 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 
5
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft vid ingången av 2018. 
Ändringarna av näringsskattelagen tillämpas första gången vid inkomstbeskattningen för 2018. 
De nya bestämmelserna om helhetstjänster i mervärdesskattelagen tillämpas på de helhetstjänster där de byggnadsarbeten som ingår i dem inleds efter det att lagen har trätt i kraft. Därmed kommer de nya bestämmelserna att utöver på de nya projekt som inleds efter lagens ikraftträdande att tillämpas också på sådana redan inledda projekt där exempelvis planeringen har inletts innan lagen trädde i kraft, men där byggnadsarbetena inleds först efter det att lagen har trätt i kraft. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av 19 a och 27 c § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 19 a och 27 c §, sådana de lyder i lag 1256/1996, som följer: 
19 a § 
En ersättning för en helhetstjänst är intäkt för det skatteår under vilket helhetstjänsten överlåtits. Med helhetstjänst avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings-, och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre, vilken grundar sig på ett avtal som ingåtts för minst 10 år och för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. Av helhetstjänsten anses varje skatteår en sådan mängd ha överlåtits, som motsvarar den faktiska användnings- eller användbarhetsmängden under skatteåret. 
Bestämmelserna i 1 mom. och 27 c § tillämpas inte, om beställaren och genomföraren av en helhetstjänst är i intressegemenskap med varandra enligt 31 § 2 mom. i lagen om beskattnings-förfarande. 
27 c § 
De utgifter som föranleds av produktionen av en i 19 a § avsedd helhetstjänst och de räntor under byggnadstiden som hänför sig till finansieringen av byggandet av en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre avdras genom lika stora årliga avskrivningar under den återstående avtalsperioden från och med det skatteår under vilket objektet har tagits i bruk. 
Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas på kostnader för underhåll av vägen, järnvägen, byggnaden eller den bestående konstruktionen samt det till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöret endast till den del kostnadens sannolika verkningstid är minst tre år. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2018. 
2. 
Lag 
om ändring av 15 och 29 § i mervärdesskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i mervärdesskattelagen (1501/1993) 15 § 4 mom. samt 29 § 1 mom. 10 punkten och 2 mom., sådana de lyder, 15 § 4 mom. i lag 1257/1996 samt 29 § 1 mom. 10 punkten och 2 mom. i lag 1064/2016, som följer: 
15 § 
En i 29 § 1 mom. 10 punkten avsedd helhetstjänst anses vara utförd enligt 1 mom. 1 punkten vid utgången av redovisningsperioden för den enskilda tjänsteprestationen. 
29 § 
Trots vad som föreskrivs i 27 § ska skatt betalas 
10) på överlåtelse av helhetstjänster. 
Med helhetstjänst enligt 1 mom. 10 punkten avses en samling tjänster bestående av planerings-, bygg-, finansierings- och underhållstjänster som gäller en väg, järnväg, byggnad eller bestående konstruktion samt till dem eller till deras användning omedelbart anslutande lösöre och för vilken vederlaget bestäms enligt objektets användning eller användbarhet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Denna lag tillämpas på de helhetstjänster i fråga om vilka byggnadsarbetet inleds den dag lagen träder i kraft eller därefter. 
Helsingfors den 26 oktober 2017 
Statsminister
Juha
Sipilä
Finansminister
Petteri
Orpo
Senast publicerat 26.10.2017 15:19