7.1
Lag om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner
1 §. Statlig finansiering av nationella konstinstitutioners verksamhet. Till nationella konstinstitutioner räknas enligt den föreslagna lagen Nationalgalleriet, Finlands nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater.
I den föreslagna lagen föreskrivs om den lagstadgade statliga finansieringen av verksamheten vid dessa tre nationella konstinstitutioner. Finansieringen beviljas av undervisnings- och kulturministeriet.
Det är fråga om en egen separat finansieringsform, på vilken statsunderstödslagen i regel inte tillämpas. Bestämmelserna i statsunderstödslagen tillämpas dock med stöd av 12 § i den föreslagna lagen på förfarandet vid begäran om omprövning och ändringssökande som gäller beslut om finansiering.
2 §. Uppgifter som ligger till grund för finansieringen. I paragrafen definieras de uppgifter de nationella konstinstitutionerna har som ligger till grund för den statliga finansiering som avses i den föreslagna lagen. Nationalgalleriet avviker från de två övriga nationella konstinstitutionerna genom att det till sin rättsliga ställning är en offentligrättslig stiftelse, vars syfte, uppgift och ställning regleras i lagen om Nationalgalleriet. De uppgifter som ligger till grund för Nationalgalleriets finansiering behöver således inte definieras särskilt i den föreslagna lagen, utan i fråga om dem kan det hänvisas till de uppgifter som föreskrivs i lagen om Nationalgalleriet. Däremot upprätthålls Finlands nationalopera och -balett av en privat stiftelse och Finlands Nationalteater av ett aktiebolag, och det finns ingen speciallagstiftning om deras uppgifter. Därför är det befogat att i den föreslagna lagen definiera de uppgifter som ligger till grund för finansieringen av Finlands nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater.
Enligt 2 § i lagen om Nationalgalleriet ska Nationalgalleriet för det första se till att Nationalgalleriets samling upprätthålls och utökas. Nationalgalleriets samling består av konstverk, arkivmaterial och föremål. Samlingen är nationalegendom som staten äger och som är deponerad hos Nationalgalleriet. Dessutom kan till samlingen höra konstverk, arkivmaterial och föremål som ägs av staten eller en tredje part och som har deponerats i samlingen.
Nationalgalleriet har för det andra till uppgift att bedriva utställningsverksamhet och annan konstmuseiverksamhet. Konstmuseiverksamheten ska enligt motiveringen till bestämmelsen tolkas i vid bemärkelse(RP 72/2013 rd). Den kan anses innefatta bl.a. organisering av olika evenemang i anslutning till utställningar samt annan publikinriktad verksamhet, olika samproduktioner, konstfostran och forskning i bildkonst samt publikationsverksamhet som sker via olika kanaler. Till konstmuseiverksamheten hör dessutom att sammanställa och bevara information om bildkonst och göra informationen tillgänglig för allmänheten. Detta kan också ske på digital väg.
Nationalgalleriet har dessutom till uppgift att i egenskap av sakkunnig inom konstmuseisektorn delta i utvecklandet av museisektorn samt att sköta andra uppgifter som föreskrivs Nationalgalleriet i lag. Bland annat de uppgifter som avses i lagen om begränsning av utförseln av kulturföremål (115/1999) är sådana uppgifter. Dessutom kan undervisnings- och kulturministeriet ge Nationalgalleriet uppgifter.
Nationalgalleriet kan även utföra andra uppgifter som främjar dess syfte, dock så att Nationalgalleriet alltid ska sköta de uppgifter som uttryckligen föreskrivs i lag.
Finlands nationalopera och -balett upprätthålls av en privat stiftelse och Finlands Nationalteater av ett aktiebolag. Avsikten är att staten ska delta i finansieringen av kostnaderna för underhåll av och verksamhet vid de konstinstitutioner som upprätthålls av ovannämnda privaträttsliga aktörer. För Finlands Nationalteater föreslås att utöver fastighetskostnaderna bl.a. verksamhets- och personalkostnader också ska betraktas som underhållskostnader i enlighet med den statliga finansieringen. Finlands Nationalopera- och balett finns i ett hus som ägs av Senatfastigheter och för fastighetskostnaderna anvisas separat understöd.
Finlands nationalopera och -balett har till uppgift att bedriva opera- och balettverksamhet, och Finlands Nationalteater har till uppgift att bedriva teaterverksamhet. För att genomföra sin uppgift ska de bl.a. producera professionella opera-, balett- och teaterföreställningar med beaktande av olika publikgrupper. Det arbete som utförs av högt utbildade konstnärer vid respektive konstinstitution utvecklar dessa konstområden och innehållet inom dem, och förnyar därmed den finländska opera-, balett- och teaterkonsten. Detta stöder också utvecklingen av verksamhet på en hög konstnärlig nivå med sikte på internationell toppnivå. Ett mångsidigt programutbud stärker konstens mångfald och den kulturella mångfalden, bland annat i fråga om olika genrer inom konstområdena och i relation till det kommersiella utbudet.
Finlands Nationalopera är landets enda professionella operahus och Finlands Nationalbalett den enda professionella balettensemblen i vårt land. I sin verksamhet fäster Nationaloperan och -baletten särskild uppmärksamhet vid främjandet av inhemsk opera- och balettkonst. Syftet med Finlands Nationalteater är att möjliggöra framförande av ny inhemsk och experimentell teaterkonst, där utbudet inte uppstår på marknadsvillkor, vid sidan av internationella och inhemska klassiker. I vardera institutionens utbud och innehåll beaktas också olika målgrupper samt olika minoritetsgruppers egen kultur och den mångfald som ingår i varje människas identitet.
Finlands Nationalopera och -balett sr upprätthåller också en balettläroanstalt som ordnar grundläggande konstundervisning och yrkesutbildning inom området för danskonst. Läroanstalten får statsandel för sin verksamhet via finansieringssystemen för grundläggande konstundervisning och yrkesutbildning. Verksamheten föreslås inte höra till de uppgifter som omfattas av finansiering enligt denna lag.
De nationella konstinstitutionerna har en särskild roll i främjandet av konst i samhället. Konst är ett nationellt och internationellt erkänt kännetecken för en kulturstat. Konst och kultur ingår i vår nationella identitet och våra nationella värderingar. Syftet är att med hjälp av konst och kultur främja kunnande, delaktighet, pluralism och kulturell mångfald. Konst och kreativt tänkande stöder iakttagelser, kunskap och inlärning samt ökar förmågan att förstå olika fenomen och mångsidighet. Konst och kultur ger upphov till ett socialt, kulturellt och bildningsmässigt kapital.
Konst och kultur har positiva effekter på medborgarnas sociala och hälsomässiga välbefinnande. God hälsa och livskvalitet möjliggör ett samhälleligt aktivt liv som en del av en gemenskap. Medborgarnas samhälleliga aktivitet och sociala gemenskap ökar välbefinnandet och samhörigheten samt minskar marginaliseringen.
Konstnärligt spetskunnande är ett väsentligt inslag i ett framgångsrikt samhälle. Konst och kultur skapar förutsättningar för innovationer och utgör en grund för ekonomisk tillväxt. Konst utvecklar också de kreativa branscherna och utökar antalet arbetsplatser inom branschen. Spetskompetens ökar den internationella uppmärksamheten gällande finländsk konst och är en förutsättning för att exporten ska öka.
Genomförandet av de uppgifter som ska ligga till grund för den statliga finansieringen ska enligt förslaget styras och följas upp på en mer ingående nivå via det målstyrningsförfarande som anges i 3 §.
3 §. Målsättning Undervisnings- och kulturministeriet styr ministeriets ansvarsområde via ett resultat- och målstyrningsförfarande. Processen är viktig för ministeriet och kopplar samman regeringsprogrammets mål, förvaltningsområdets strategier, ministeriets egna resultatmål och ämbetsverkens och de nationella konstinstitutionernas egna mål med varandra. Avsikten är att ministeriet och respektive konstinstitution genom ett fyraårigt avtal om dess verksamhet och finansiering som är bundet till riksdags- och regeringsperioden ska avtala om de konkreta mål för samhälleligt genomslag och verksamhetsresultat som uppställs för verksamheten, om centrala åtgärder i anslutning till målen samt om indikatorer för uppföljning av verksamhetens resultat. Till målstyrningsmötet ska varje nationell konstinstitution enligt förslaget i enlighet med ministeriets anvisningar lämna in sitt förslag till mål och indikatorer samt övriga handlingar som beskriver verksamheten. Avsikten är att avtala om målen för avtalets första år på en mer detaljerad nivå än om målen för de därpå följande tre åren. Enligt förslaget ska avtalsförhandlingarna föras i slutet av året, och de mål och indikatorer som ingår i avtalet för de återstående åren ska ses över. I samband med avtalsförhandlingarna kommer man dessutom preliminärt överens om anslagsnivån för genomförandet av verksamheten för fyra år. Finansieringsnivån fastställs enligt riksdagsvillkoret för hela avtalsperioden och fastställs årligen för varje institution i enlighet med anslaget i statsbudgeten. Avtalet undertecknas på ministeriets vägnar av överdirektören och föredraganden och på konstinstitutionens vägnar av styrelsens ordförande och generaldirektören.
De nationella konstinstituteten ska också i fortsättningen på våren lämna ministeriet föregående års bokslut, en redogörelse för användningen av anslaget samt för utfallet gällande de uppställda målen.
Det föreslagna resultat- och målstyrningsförfarandet enligt denna lag ska ersätta det femåriga intentionsavtal som tidigare ingåtts mellan undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Nationalopera och –balett sr för att trygga verksamhetsförutsättningarna för Nationaloperan och –baletten Däremot ska avtalsförfarandet mellan undervisnings- och kulturministeriet och städerna i huvudstadsregionen i fråga om städernas deltagande i driftskostnaderna för Finlands Nationalopera kvarstå oförändrat.
4 §. Bestämningsgrunder för finansieringen I paragrafen föreslås bestämmelser om frågor som gäller finansieringsbelopp och beviljandet av finansiering. Undervisnings- och kulturministeriet föreslås årligen bevilja finansiering inom ramen för statsbudgeten. Avsikten är att det i statsbudgeten på samma sätt som för närvarande årligen ska tas in ett separat anslag för varje nationell konstinstitution. Dimensioneringen av anslaget baserar sig enligt förslaget på nivån på budgetanslagen för respektive institutions prövningsbaserade statsunderstöd för det år som föregår året för lagens ikraftträdande.
Genom den statliga finansieringen garanteras de nationella konstinstitutionerna skäliga ekonomiska förutsättningar för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Avsikten är att trygga en långsiktig finansiering för de nationella konstinstitutionerna. Den externa finansiering som de nationella konstinstitutionerna ska inte minska den statliga finansieringen. I övergångsskedet ska de interna finansiella relationerna mellan de nationella konstinstitutionerna inte förändras.
Utöver verksamhetsanslagen kan de nationella konstinstitutionerna enligt förslaget fortfarande beviljas statsunderstöd. De viktigaste statsunderstöden är de understöd för lokalkostnader som beviljas Finlands Nationalopera och -balett samt Nationalgalleriet, med hjälp av vilka de betalar sina hyror till Senatfastigheter. Det finns 14 kulturinstitutioner i statsägda fastigheter. Ministeriet beviljar under moment 29.80.53 dessa institutioner ett understöd som motsvarar deras hyra. Senatsfastigheter gör årligen en procentuell höjning av hyrorna i överensstämmelse med konsumentprisindexet. Den månad under vilken indexet fastställs är densamma i fråga om hyrorna för alla kulturinstitutioner i statens lokaler, och hyrorna utgör således en klar och tydlig helhet. Eftersom indexet för hyrorna inte är detsamma som index för verksamhetsinvesteringar, är det inte ändamålsenligt att kombinera lokalkostnaderna med verksamhetsinvesteringarna.
I 2 mom. föreslås att det anslag i budgeten som året innan anvisats de nationella konstinstitutionerna ska höjas så att det motsvarar höjningen av kostnadsnivån. Justeringsindexet är enligt förslaget en kombination av det allmänna levnadskostnadsindexet och förtjänstnivåindexet så att viktningen av det allmänna levnadskostnadsindexet utgör en tredjedel och viktningen av förtjänstnivåindexet utgör två tredjedelar. Den första indexjusteringen görs enligt förslaget för år 2024.
Genom justeringen av kostnadsnivån jämställs de nationella konstinstitutionerna med bl.a. de museer, teatrar och orkestrar som omfattas av statsandel, universiteten och Rundradion. För att trygga samtliga verksamhetsförutsättningar för dem finns bestämmelser om justering av kostnadsnivån.
I 3 mom. föreslås de nationella konstinstitutionerna ersättas för den andel av kostnaderna som den mervärdesskatt som ingår i anskaffningar i anslutning till annan än affärsekonomisk verksamhet utgör. Ersättningen justeras årligen utifrån beloppet av det senaste mervärdesskatteintaget.
Bestämmelsen i det föreslagna momentet gäller inte de nationella konstinstitutioner som är mervärdesskattepliktiga. För närvarande är Finlands nationalopera och -balett samt Finlands Nationalteater mervärdesskatteskyldiga för hela sin verksamhet.
Enligt det föreslagna 4 mom. kan undervisnings- och kulturministeriet i samband med beslutet om beviljande av finansiering ställa villkor och begränsningar för användningen av finansieringen. Begränsningarna kan gälla till exempel användningen av finansiering för näringsverksamhet.
5 §. Uppföljning och rapportering av användningen av finansieringen. Finansieringen ska enligt förslaget inte längre beviljas med stöd av statsunderstödslagen, utan det är fråga om lagstadgad statlig finansiering till nationella konstinstitutioner. Förfarandet enligt statsunderstödslagen ska således inte heller längre iakttas vid uppföljningen av och rapporteringen om användningen av finansieringen. För att det ska vara möjligt att följa upp hur finansieringen används föreslås att undervisnings- och kulturministeriet dock årligen ska få korrekta och tillräckliga uppgifter om resultatet och den ekonomiska ställningen för de nationella konstinstitutioner som får statlig finansiering. Utöver rapporteringen via boksluten ska de nationella konstinstitutionernas verksamhetsuppgifter enligt förslaget presenteras så att den faktiska utvecklingen kan bedömas i förhållande till de mål som uppställts för respektive institution. Vidare föreslås att verksamhetens utveckling årligen också ska följas upp med resultatindikatorer som på ett övergripande sätt granskar de nationella konstinstitutionerna och beaktar verksamhetens resultat.
Informationsutbytet om verksamheten och ekonomin ska enligt förslaget äga rum årligen. Enligt förslaget ska de nationella konstinstitutionerna på våren årligen lämna ministeriet bokslutsuppgifter, uppgifter om verksamheten samt andra uppgifter för de föregående året som ministeriet särskilt fastställer. På basis av dessa ska ministeriet årligen under avtalsperioden på hösten ge respons om verksamheten vid respektive institution. Vid behov ges responsen på våren skriftligen. Genom det föreslagna responsförfarandet styrs och följs utfallet för de mål som ställts upp för de nationella konstinstitutionerna under avtalsperioden.
6 §. Utbetalning Syftet med den finansiering som månatligen betalas i förskott är att säkerställa de nationella konstinstitutionernas betalningsförmåga. Institutionernas utgifter infaller i allmänhet tämligen jämnt året om, så det är motiverat att finansieringen betalas i jämnstora poster.
7 §. Avbrott i utbetalningen. I paragrafen föreslås bestämmelser om undervisnings- och kulturministeriets rätt att bestämma att utbetalningen ska avbrytas. Avbrytande är en interimistisk åtgärd som gör det möjligt att närmare utreda ärendet. Efter utredningen ska undervisnings- och kulturministeriet fatta beslut om att utbetalningen antingen fortsätter eller att den avslutas och statsunderstödet återkrävs.
Avbrott i utbetalningen kan inledas när det finns grundad anledning att misstänka att finansieringsmottagaren inte längre ordnar den verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att verksamheten väsentligt avviker från vad som i 2 § föreskrivs om den verksamhet som ligger till grund för finansieringen. Enligt förslaget kan utbetalningen avbrytas även när de grunder enligt vilka finansieringen har beviljats för ett visst ändamål väsentligt har förändrats eller har varit felaktiga.
8 §. Återbetalning av utbetald finansiering. I paragrafen föreskrivs enligt förslaget om skyldigheten att återbetala en grundlös förmån. Enligt paragrafen förutsätts att en stödmottagare som fått en grundlös förmån på eget initiativ och utan dröjsmål ska vidta åtgärder för att betala tillbaka den förmån som mottagits till ett för stort belopp eller uppenbart utan grund.
9 §. Återkrav. I paragrafen föreslås bestämmelser om obligatoriskt återkrav av finansieringen. I de situationer som anges i paragrafen föreslås undervisnings- och kulturministeriet inte ha prövningsrätt när det gäller att vidta åtgärder för återkrav, utan ministeriet ska bestämma att utbetalningen av finansieringen ska upphöra samt att den finansiering som redan har betalats ut ska återkrävas. Grunden för upphörande med utbetalningen och för återkrav ska vara att den nationella konstinstitutionen har förfarit på ett väsentligt felaktigt eller svikligt sätt. I paragrafen föreskrivs dessutom om de tidsfrister inom vilka ett beslut om återkrav kan fattas.
10 §. Ränta och dröjsmålsränta. Enligt förslaget börjar skyldigheten att betala ränta vid återbetalning eller återkrav från den dag då stödet eller en del av det har betalats till den nationella konstinstitutionen. Ränta ska betalas till den dag då finansieringen betalas tillbaka och högst till den förfallodag som undervisnings- och kulturministeriet har bestämt för återbetalningen av finansieringen. Enligt paragrafen ska nationella konstinstitutioner betala dröjsmålsränta när de inte har fullgjort sin återbetalningsskyldighet senast inom den tidsfrist som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer.
11 §. Kvittning. Enligt förslaget får kvittning äga rum genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet. Kvittning ska vara möjligt gällande finansiering enligt denna lag. Vid kvittning tillämpas i övrigt den lagstiftning och de rättsprinciper som allmänt tillämpas vid kvittning av motstående och förfallna fordringar.
12 §. Sökande av ändring i beslut om finansiering. På ändringssökande tillämpas enligt förslaget förfarandet för ändringssökande enligt 34 § i statsunderstödslagen. En nationell konstinstitution som är missnöjd med undervisnings- och kulturministeriets beslut ska begära omprövning hos undervisnings- och kulturministeriet inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
13 §. Verkställighet. Undervisnings- och kulturministeriets beslut får verkställas trots att ändring sökts, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. Ett beslut om återkrav med anledning av en begäran om omprövning får verkställas i den ordning som anges i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Med stöd av paragrafen ska ministeriets beslut duga som direkt utsökningsgrund.
14 §. Ikraftträdande. Paragrafen innefattar en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse.