1.1  Bakgrund

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är ett av de viktigaste målen för den ekonomiska politiken under regeringsperioden att sysselsättningsgraden i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen ska nå upp till en nivå på 75 procent i åldersgruppen 15–64 år 2023. Ett mål enligt regeringsprogrammet är dessutom att förbättra arbetslösas möjligheter att studera på deltid vid sidan om jobbsökning.  

I enlighet med regeringsprogrammet ska regeringen också genomföra en parlamentarisk reform av det kontinuerliga lärandet som svarar på behovet att utveckla och förnya det egna kunnandet under hela livet. I enlighet med regeringsprogrammet främjas genom reformen inlärning i arbetslivet, skapas ett servicesystem för kontinuerligt lärande och ökas jämlikheten i deltagandet genom att tillgången till tjänster förbättras. I samband med reformen granskas också förmånerna. 

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 25 september 2019 ett projekt för att reformera det kontinuerliga lärandet. Projektet pågår till den 31 mars 2023. För att styra projektet utsågs en parlamentarisk grupp som ska bereda reformen av det kontinuerliga lärandet. Den parlamentariska gruppen drog den 17 december 2020 upp riktlinjer för att utveckla systemet med utkomstskydd för arbetslösa så, att arbetslösa ska ha bättre möjligheter än för närvarande att studera utan att arbetslöshetsförmånen går förlorad. I syfte att nå målet slog den parlamentariska gruppen fast att den definition av heltidsstudier som ingår i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) ska ses över och eventuellt ändras. 

Regeringen fattade den 11 februari 2022 beslut om sysselsättningsåtgärder som ska stärka statsfinanserna med minst 110 miljoner euro. Regeringen drog upp riktlinjer för att förtydliga hur deltidsstudier och arbetslöshetsförmåner kan sammanjämkas och för att i större utsträckning än för närvarande möjliggöra studier och kompetensutveckling vid sidan av jobbsökning utan att arbetslöshetsförmånen går förlorad. Möjliggörande av studier gäller enligt beslutet studier som i huvudsak kan genomföras vid sidan av arbete och som således inte heller i princip utgör något hinder för att ta emot heltidsarbete.  

Dessutom beslutade regeringen att frivilliga studier som stöds med utkomstskydd för arbetslösa ska ses över så att de undantag som gäller jobbsökning som hänför sig till den så kallade nordiska jobbsökningsmodellen ska upphävas vid ingången av 2023. Enligt beslutet ska gällande undantag för frivilliga studier endast gälla arbetslösa som saknar yrkesfärdigheter. Andra som deltar i frivilliga studier ska i regel omfattas av den normala jobbsökningsskyldigheten. Ändringen höjer sysselsättningen med cirka 1 100 personer och den offentliga ekonomin stärks som helhet med cirka 41 miljoner euro per år. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet.  

Sysselsättningskonsekvenserna och konsekvenserna för den offentliga ekonomin till följd av ändringen av jobbsökningsskyldigheten för arbetssökande som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmåner baserar sig på en bedömning som gjorts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet. 

De ändringar som föreslås i propositionen har behandlats i ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen i underarbetsgruppen för tjänster, förmåner och delaktighet. 

En skriftlig remissbehandling ordnades mellan den 16 maj och den 1 juli 2022. 

Utlåtande om utkastet till proposition begärdes av social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet, justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman. Dessutom begärdes utlåtande bland annat av aktörer som ansvarar för genomförandet av offentliga arbetskraftstjänster och systemet med utkomstskydd för arbetslösa samt av centrala organisationer som representerar arbetsgivare, företagare, löntagare, arbetslösa, studerande och kommuner.  

Delegationen för kommunal ekonomi och kommunal förvaltning behandlade propositionen på sitt möte den 13 september 2022. 

Efter remissbehandlingen kompletterades propositionen med ändringar av teknisk natur i hänvisningsbestämmelserna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (1269/2020). Dessutom kompletterades propositionen med ändringsförslag som gäller studier vid öppna högskolan.  

Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga tjänsten under adress https://tem.fi/sv/projektsokning med identifieringskod TEM009:00/2022. 

2.1  Heltidsstudier och deltidsstudier

Arbetslöshetsförmånerna är i regel inte avsedda att trygga försörjningen under heltidsstudier. För tryggande av försörjningen under heltidsstudier finns i första hand studiestödssystemet.  

Definitionerna av heltidsstudier i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och i lagstiftningen om studiestöd motsvarar i huvudsak varandra, vilket i praktiken innebär att arbetslösa eller studerande med vissa undantag har rätt till antingen studiestöd eller arbetslöshetsförmån. 

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivs att studerande på heltid inte har rätt till arbetslöshetsförmåner. Begränsningen gäller också ferieperioder under heltidsstudier. Inom systemet med utkomstskydd för arbetslösa bedöms frågan om studierna är heltidsstudier eller inte antingen på basis av studiernas examensinriktning eller deras omfattning. Studier som ska betraktas som heltidsstudier har definierats i 2 kap. 10 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Deltidsstudier påverkar inte rätten till arbetslöshetsförmåner. 

Som heltidsstudier betraktas studier där målsättningen är att avlägga yrkeshögskoleexamen, högre yrkeshögskoleexamen eller lägre eller högre högskoleexamen vid universitet. Som heltidsstudier betraktas dessutom sådana studier enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017) som syftar till avläggande av en yrkesinriktad grundexamen eller en del av en sådan examen, eller till genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv. Som heltidsstudier betraktas också gymnasiestudier när deras omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 150 studiepoäng samt studier som syftar till genomförande av utbildning enligt lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020). 

På basis av studiernas omfattning betraktas som heltidsstudier andra studier som ger yrkesfärdigheter än de ovan nämnda och vars omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng, tre studieveckor eller 4,5 kompetenspoäng per studiemånad. Som heltidsstudier betraktas också studier i grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) vars omfattning är minst 22 kurser per läsår. Andra studier än de som avses ovan betraktas även som heltidsstudier, om studiernas omfattning enligt undervisningsprogrammet är i genomsnitt minst 25 veckotimmar. 

Heltidsstudier kan visas utgöra en bisyssla, om det på basis av stadigvarande tid i arbete, bedrivande av företagsverksamhet eller sysselsättning i eget arbete under studietiden kan anses att studierna inte utgör något hinder för att ta emot ett heltidsarbete. 

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa anges det inte uttömmande vad som avses med stadigvarande tid i arbete. När det gäller längden på tiden i arbete under studietiden har i tillämpningspraxis åtminstone arbete som uppfyller det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning för löntagare ansetts tillräckligt. I praktiken innebär detta att tiden i arbete under studietiden är minst ungefär sex månader.  

Om kortvariga studier, studier som ordnats som arbetskraftsutbildning eller arbetssökandes frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmåner har ordnats i perioder, anses den arbetssökande inte vara studerande på heltid mellan perioderna på basis av studierna i fråga. 

Deltagande i utbildning som arbetsgivaren ordnat eller anskaffat med stöd av 7 kap. 13 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 8 kap. 11 § i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) betraktas inte som heltidsstudier. Om arbetsgivaren helt eller delvis betalar utbildning som arbetstagaren själv har skaffat, anses utbildningen inte vara ordnad eller skaffad av arbetsgivaren. 

Studierna för en person som har studerat på heltid betraktas som heltidsstudier tills han eller hon har avslutat sina studier. Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses en person ha avslutat sina studier om han eller hon har slutfört studierna, sagt upp sin studierätt vid en läroanstalt eller avstått från sin studierätt vid ett universitet, har förlorat sin studierätt eller den har dragits in eller han eller hon har avlagt en yrkesinriktad delexamen och inte fortsätter sina studier. Dessutom anses en person ha avslutat sina studier om arbetskraftsutbildningen har upphört och han eller hon inte fortsätter sina studier, om den utbildning som förbereder för fristående examen har upphört eller om studierna har varit avbrutna i minst ett år. 

Den som genomför gymnasiets eller den grundläggande utbildningens lärokurs i sin helhet betraktas alltid som studerande på heltid till terminens utgång. En person som inte har avlagt studentexamen men som deltar i minst två prov i studentexamen under nästa eller därpå följande termin efter att ha genomfört gymnasiets lärokurs eller avlagt en yrkesinriktad grundexamen betraktas som studerande på heltid till utgången av terminen i fråga. 

Arbets- och näringsbyrån ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten om hur en arbetssökandes studier påverkar hans eller hennes rätt till arbetslöshetsförmåner. Det har getts uppskattningsvis cirka 25 800 individuella arbetskraftspolitiska utlåtanden om heltidsstudier år 2019. Av utlåtandena gällde uppskattningsvis cirka 14 700 examensinriktade studier och uppskattningsvis cirka 1 400 hade getts på basis av studiernas omfattning. Det har getts uppskattningsvis cirka 21 100 individuella utlåtanden om deltidsstudier år 2019. 

De statistikuppgifter som presenteras ovan är uppskattningar och de är förenade med vissa förbehåll. Statistiken har bland annat sammanställts så att ordsökningarna riktats till fritt formulerade motiveringstexter som ingår i arbetskraftspolitiska utlåtanden. Detta har kunnat leda till att statistiken till vissa delar är bristfällig eller att vissa studier syns på fel sätt i statistiken. Det bör också noteras att de uppgifter som presenteras inte direkt beskriver antalet utlåtanden som lämnades 2019. I uppgifterna presenteras utlåtanden där det anges att giltighetstiden börjar 2019. I praktiken innebär detta att uppgifterna även kan innehålla utlåtanden från andra år än 2019. I vissa situationer har utlåtandet kunnat lämnas retroaktivt t.ex. år 2020 i fråga om 2019. Uppgifterna ger emellertid en indikativ uppskattning av antalet arbetskraftspolitiska utlåtanden om heltidsstudier och deltidsstudier.  

Det att man vid deltidsstudier använder sig av arbetskraftspolitiska utlåtanden med samma kod även i andra situationer än sådana som gäller studier är också förenat med vissa förbehåll. Det totala antalet utlåtanden som gäller 2019 är uppskattningsvis cirka 66 100. Avsikten har varit att från den totala mängden utlåtanden få fram de utlåtanden som gäller deltidsstudier från motiveringarna till utlåtanden med hjälp av ordsökning där man utnyttjat sökord som anknyter till olika studier. 

2.2  Kortvariga studier

En arbetssökande som fyllt 25 år kan dessutom bedriva studier som pågår högst sex månader utan avbrott eller i perioder utan att arbetslöshetsförmånen går förlorad. En ytterligare förutsättning är bland annat att studierna ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet.  

Kortvariga studier kan vara antingen heltidsstudier eller deltidsstudier. Arbets- och näringsbyrån bedömer och avgör om det är fråga om heltidsstudier eller deltidsstudier endast om arbetssökandens studier, som ursprungligen var avsedda att pågå högst sex månader, inte har slutförts när tidsfristen på sex månader går ut. 

Utgångspunkten är att arbetssökanden kan bedriva tidigare studier som kortvariga studier endast om studierna bevisligen har avbrutits minst ett år tidigare. Möjligheten till högst sex månaders heltidsstudier utan förlust av arbetslöshetsförmånen återfås efter det att personen har uppfyllt arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning och maximitiden för arbetslöshetsdagpenning har börjat löpa från början. Detta förutsätts, även om de tidigare studierna inte har pågått sex månader. 

Detta kan leda till att arbetssökanden efter mycket korta studier som varat exempelvis en månad måste uppfylla arbetsvillkoret och att maximitiden för arbetslöshetsdagpenning måste ha börjat löpa från början för att arbetssökanden ska ha rätt att på nytt bedriva kortvariga studier med stöd av den bestämmelse som avses här utan att arbetslöshetsförmånen går förlorad.  

Det har getts uppskattningsvis cirka 4 700 individuella arbetskraftspolitiska utlåtanden om kortvariga studier för år 2019. 

2.3  Frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån

Arbetssökandes heltidsstudier kan dessutom i vissa situationer stödjas med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller i lagen om främjande av integration (1386/2010).  

Stödjandet av frivilliga studier med arbetslöshetsförmån på det sätt som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice förutsätter att den arbetssökande har fyllt 25 år och att studierna är heltidsstudier på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Stödjandet av studier baserar sig på arbets- och näringsbyråns prövning. I prövningen beaktas bland annat den arbetssökandes individuella behov av utbildning och hur ändamålsenligt det är att stödja studierna eller hur ändamålsenlig arbetskraftsutbildningen är. Studierna ska enligt arbets- och näringsbyråns bedömning på ett väsentligt sätt förbättra den arbetssökandes möjligheter till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. 

Stöd för en studiehelhet kan i regel ges för högst 24 månader. Om syftet med studierna är att fullgöra den grundläggande utbildningens lärokurs, kan den studiehelhet som studierna bildar emellertid stödjas för högst 48 månaders tid. Stödtiden kan inte förlängas, men den arbetssökande kan meddela arbets- och näringsbyrån att han eller hon avbryter de studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Tiden för avbrottet räknas inte in i maximitiden för stödet.  

För att den arbetssökande ska få arbetslöshetsförmån för sina studier krävs det dessutom att han eller hon gör framsteg i studierna. Den arbetssökande anses göra tillräckliga framsteg i högskolestudier när han eller hon får i genomsnitt fem studiepoäng per studiemånad för studieprestationer som ingår i den studiehelhet som stöds. I fråga om andra studier förutsätts det att studierna framskrider i enlighet med utbildnings- eller studieplanen. Arbets- och näringsbyrån följer den arbetssökandes framsteg i studierna på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den. 

Bestämmelser om stödjandet av invandrarnas frivilliga studier med arbetslöshetsförmån finns i lagen om främjande av integration. De viktigaste skillnaderna med lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice när det gäller förutsättningarna för stödjandet av studierna ansluter sig till det att de studier som får stöd inte behöver bedrivas heltid. Dessutom kan även självständiga studier av invandrare som inte har fyllt 25 år stödjas med arbetslöshetsförmån. 

År 2019 lämnades det uppskattningsvis cirka 22 700 individuella arbetskraftspolitiska utlåtanden om frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, år 2020 uppskattningsvis cirka 20 500 och år 2021 uppskattningsvis cirka 18 900. 

År 2019 lämnades det uppskattningsvis cirka 11 000 individuella arbetskraftspolitiska utlåtanden om frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån som avses i lagen om främjande av integration, år 2020 uppskattningsvis cirka 9 400 och år 2021 uppskattningsvis cirka 8 200. 

Med utgångspunkt i den rapport som gäller utbildningsservice vid Nylands arbets- och näringsbyrå var de vanligaste frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som inletts 2016 hälso- och sjukvården (de vanligaste grundexamen som närvårdare) samt företagsekonomi, administration och handel (bl.a. merkonomexamen inom affärsekonomi).https://www.ely-keskus.fi/documents/10191/32360649/Opiskelulla+tehoa+ty%C3%B6llistymiseen/06fde277-0dda-4b3c-b14a-88f63ada2bbd 

2.4  Processen med utkomstskydd för arbetslösa i fråga om arbetssökandes studier

Arbets- och näringsbyrån ger för utbetalaren av arbetslöshetsförmånen, nämligen Folkpensionsanstalten eller arbetslöshetskassan, bindande arbetskraftspolitiska utlåtanden om de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner. När det gäller kunder inom kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen ges ett arbetskraftspolitiskt utlåtande av kommunen inom försöksområdet. Dessutom kan arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter i vissa situationer ge arbetskraftspolitiska utlåtanden. 

Vissa arbetskraftspolitiska utlåtanden som kräver prövning har på riksnivå koncentrerats till Nylands arbets- och näringsbyrå från och med den 1 oktober 2021. Nylands arbets- och näringsbyrå ger inom verksamhetsområdena för samtliga arbets- och näringsbyråer och kommuner inom ett försöksområde i kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen arbetskraftspolitiska utlåtanden bland annat om hur arbetssökandens studier påverkar rätten att erhålla arbetslöshetsförmån. Varje arbets- och näringsbyrå och kommun inom ett försöksområde ger emellertid inom sina verksamhetsområden arbetskraftspolitiska utlåtanden om arbetssökandens kortvariga studier. 

Utöver Nylands arbets- och näringsbyrå har alla arbets- och näringsbyråer och kommuner inom ett försöksområde från och med den 11 juli 2022 inom sitt eget verksamhetsområde kunnat ge arbetskraftspolitiska utlåtanden om en arbetssökandes heltidsstudier i situationer som inte är förenade med prövning samt om studier vars omfattning i sin helhet är mindre än den i lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreskrivna omfattning som visar att studierna är heltidsstudier.  

Vid avgörandet av de arbetskraftspolitiska förutsättningarna för erhållande av arbetslöshetsförmåner utreds hur alla arbetssökandes studier påverkar rätten att få arbetslöshetsförmån (med undantag för mindre studier av hobbynatur). I praktiken innebär detta att den arbetssökande ska lämna uppgifter om alla sina studier till arbets- och näringsbyrån eller kommunen inom ett försöksområde i kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen. Kommunen skickar en begäran om redogörelse för studierna till den arbetssökande. I vissa situationer har skickandet av begäran om redogörelse automatiserats. Den arbetssökande svarar på begäran om redogörelse, varefter frågan om det är heltidsstudier eller deltidsstudier avgörs och utlåtandet ges centraliserat vid Nylands arbets- och näringsbyrå eller i ovannämnda situationer som inte är förenade med prövning vid respektive arbets- och näringsbyrå inom dess verksamhetsområde eller i kommunen inom försöksområdet. 

En omfattande utredning av studierna kan i vissa situationer vara oändamålsenlig och fördröja utredningen och avgörandet av arbetssökandens rätt till arbetslöshetsförmåner. Utredning av alla studier medför administrativt arbete vid arbets- och näringsbyråerna och i kommunerna i försöksområdena. Dröjsmål med avgörande av en arbetssökandes rätt till arbetslöshetsförmån och därigenom en eventuell fördröjd utbetalning av förmånen kan också påverka den arbetssökandes beslut om att inleda studierna eller leda till att redan inledda studier avslutas av rädsla för att arbetslöshetsförmånen ska gå förlorad. Det finns inga statistikuppgifter om hur vanliga sådana situationer är. 

I lagen om utkomstskydd för arbetslösa definieras på ett uttömmande sätt de studier som ska betraktas som heltidsstudier. Prövning av om det är fråga om heltidsstudier eller deltidsstudier kan ske endast när det är fråga om huruvida en arbetssökande har tillräcklig arbetshistoria eller företagsverksamhet eller sysselsättning i eget arbete under studietiden för att han eller hon ska kunna påvisa sin förmåga att studera vid sidan av arbete.  

Oklarheter i samband med sammanjämkningen av arbetslöshetsförmåner och studier eller bristfällig information om studiernas inverkan på rätten till arbetslöshetsförmåner kan emellertid i praktiken höja tröskeln för att inleda studier. Om t.ex sammanjämkningen av studier och arbetslöshetsförmåner upplevs som komplicerad eller om arbetssökanden inte på förhand får tillräcklig information om hur studierna inverkar på arbetslöshetsförmånen, kan han eller hon låta bli att inleda de planerade studierna. 

Eftersom det i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte anges uttömmande vad som anses vara tillräckligt lång stadigvarande tid i arbete eller företagsverksamhet under studietiden för att visa att studierna är deltidsstudier, baserar sig visandet av att det är studierna är deltidsstudier på arbets- och näringsbyråns prövning på grundval av tid i arbete under studietiden. I tillämpningspraxis har i princip cirka sex månaders tid i arbete under studietiden ansetts vara tillräckligt. Arbets- och näringsbyrån avgör emellertid ärendena från fall till fall och kan vid prövningen beakta bland annat orsakerna till att anställningsförhållandet upphör. 

2.5  Serviceprocessen för arbetssökande

Arbets- och näringsbyrån eller en kommun som deltar i kommunförsöket som gäller främjande av sysselsättningen ordnar en inledande intervju med en arbetssökande inom fem vardagar från det att jobbsökningen inleddes. Den inledande intervjun utgör en grund för senare samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning. Vid den inledande intervjun bedöms den arbetssökandes servicebehov, utarbetas en sysselsättningsplan och åläggs en jobbsökningsskyldighet.  

I regel ordnas den inledande intervjun på plats på arbets- och näringsbyrån eller på verksamhetsstället för en kommun inom ett försöksområde, om inte något annat sätt att ordna servicen är mer ändamålsenligt t.ex. på grund av särskilt långa besöksresor eller när man känner till att det är fråga om en kort tid av arbetslöshet, eller på grund av att den arbetssökande fortfarande har arbete eller t.ex. genomgår en utbildning och därför inte kan delta i den inledande intervjun på ort och ställe. 

Vid behov kan den inledande intervjun föregås av ett kompletterande samtal om jobbsökning där en sysselsättningsplan utarbetas och arbetssökandens servicebehov preliminärt bedöms. I en sådan situation ska ett kompletterande samtal om jobbsökning ordnas inom fem vardagar från det att jobbsökningen inleddes, och en inledande intervju ska ordnas utan dröjsmål efter det kompletterande samtalet om jobbsökning.  

Efter den inledande intervjun ordnar arbets- och näringsbyrån eller kommunen inom försöksområdet för arbetssökanden samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning, där arbetssökandens jobbsökning stöds samt utvärderas dess resultat och hur sysselsättningsplanen genomförs. 

Samtal om jobbsökning ordnas alltid efter att arbetslösheten fortgått i tre månader. Under de tre första månaderna av jobbsökningen ordnas dessutom kompletterande samtal om jobbsökning för den arbetssökande med två veckors mellanrum. I praktiken innebär det här att ett kompletterande samtal om jobbsökning ordnas fem gånger under de tre första arbetslöshetsmånaderna. När arbetslösheten har fortgått i ett halvt år ordnas det dessutom en ny period på en månad under vilken två kompletterande samtal om jobbsökning ordnas. 

Avvikelse från ordnandet av kompletterande samtal om jobbsökning varannan vecka kan göras, om det behövs med tanke på den arbetssökandes servicebehov och andra tjänster som ordnas för honom eller henne. Också i detta fall ordnas fem kompletterande samtal om jobbsökning för den arbetssökande under de tre första månaderna.  

Samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om den arbetssökandes jobbsökning efter den inledande intervjun ordnas inte, om jobbsökningen kommer att avslutas inom en månad. Samtalen ordnas senare, om arbetssökandens situation förändras och jobbsökningen fortsätter. Om den arbetssökande är permitterad, ordnas kompletterande samtal om jobbsökning endast på den arbetssökandes begäran. 

Samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning ska ordnas på det sätt som med beaktande av den arbetssökandes behov av service och av omständigheterna är mest ändamålsenligt. Samtalen om jobbsökning och de kompletterande samtalen om jobbsökning kan genomföras på plats på arbets- och näringsbyrån eller i lokaler i en kommun inom försöksområdet eller t.ex. på en arbetsplats eller vid en läroanstalt. Samtalen kan också genomföras t.ex. per telefon eller videoförbindelse. När sättet att ordna servicen väljs bör särskild uppmärksamhet fästas vid arbetssökandens servicebehov och sökandens egna önskemål om hur servicen ska ordnas. 

Om en arbetssökande deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som beräknas fortgå längre än en månad, ordnas ett samtal om jobbsökning och ett kompletterande samtal om jobbsökning först i slutskedet av studierna. Samtal om jobbsökning ordnas en månad innan frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån avslutas. Inom en månad efter samtalet om jobbsökning ska ett kompletterande samtal om jobbsökning ordnas, såvida det inte är uppenbart onödigt. 

2.6  Jobbsökningsskyldighet

4.1  De viktigaste förslagen

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

6.1  Ändring av bestämmelserna om studier i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Nästan alla instanser som lämnat utlåtande ansåg att de ändringar som föreslås i propositionen i princip kan understödas. De föreslagna ändringarna ansågs klarlägga de oklarheter som är förenade med samordningen av arbetslöshetsförmåner och studier ur både arbetssökandenas och sakkunnigas synvinkel. Ändringarna ansågs också minska den administrativa bördan och göra processen för handläggning av utkomstskyddsärenden smidigare. De ändringar som föreslås ansågs dessutom stödja principen om livslångt lärande och främja utvecklingen och upprätthållandet av de arbetslösas kompetens.  

En del av remissinstanserna ansåg att de ändringar som föreslås var ett steg i rätt riktning, men de tyckte att ändringarna skulle kunna vara mer omfattande än de som föreslås. Serviceprocessen för arbetssökande och jobbsökningsskyldigheten ansågs i detta sammanhang sörja för att kravet angående motprestationer för arbetslöshetsförmån uppfyllts. 

Medan propositionen bereddes granskades olika alternativ där studier inte skulle påverka utkomstskyddet för arbetslösa. Om studier i en större omfattning än vad som föreslagits inte skulle påverka utkomstskyddet för arbetslösa, skulle utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa och därigenom den offentliga ekonomins kostnader öka. Någon mer omfattande ändring än den som föreslås i propositionen föreslås inte av ekonomiska skäl. 

Enstaka instanser som lämnat utlåtande betraktade inte förslaget som ändamålsenligt. De ansåg att de arbetslösas möjligheter att studera utan att förlora arbetslöshetsförmån var redan i nuläget mycket omfattande. En del av remissinstanserna påpekade att studiemöjligheterna ska utvecklas i första hand genom förmåner som är avsedda för studier. Finansieringen av studier med studieförmåner togs upp också i syfte att säkerställa förverkligandet av likabehandling. 

I sitt utlåtande ansåg undervisnings- och kulturministeriet det viktigt att den arbetslösa skulle ha möjlighet att t.ex. med hjälp av studieplan eller ändring av studieplanen kunna visa att studier ändrats till deltidsstudier. Studierna för en person som har studerat på heltid betraktas nuförtiden som heltidsstudier tills han eller hon har avslutat sina studier, och det föreslås inte någon ändring till denna del i den förevarande propositionen. Om halvfärdiga tidigare heltidsstudier skulle kunna ändras till deltidsstudier, betyder det att vilka som helst studier som framskrider snabbt och som bedöms enligt deras omfattning skulle i praktiken kunna slutföras med arbetslöshetsförmån. Detta är inte ändamålsenligt med beaktande av syftet med systemet för utkomstskydd för arbetslösa. En ändring av detta slag skulle vara en betydande principiell ändring av systemet för utkomstskydd för arbetslösa och därför har den inte föreslagits i den förevarande propositionen. 

I sitt utlåtande fäste finansministeriet uppmärksamhet vid att effekterna på beteendet bör beaktas också när det gäller propositionens ekonomiska konsekvenser. I utlåtandet tog finansministeriet dessutom upp uppskattningen av kostnaderna för ändringen i fråga om den föreslagna 10 a § i utkomstskyddslagen när det gäller påvisande av att det är fråga om deltidsstudier genom arbete under sex månader samt betraktande av studierna som deltidsstudier om de har inletts före arbetslösheten och arbetslösheten beror på permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.  

Finansministeriet ansåg i sitt utlåtande det vara möjligt att det att tillämpningspraxisen skrivs in i lagen (påvisande av att det är fråga om deltidsstudier genom arbete under sex månader) ökar intresset för den väg som skapas; tillämpningspraxisen har baserat sig på en tjänstemans avgörande, och när den skrivs in i lagen omvandlas den till subjektiv rättighet.  

Enligt finansministeriets utlåtande kommer en lösning där studier inte betraktas som heltidsstudier om de har inletts före arbetslösheten sannolikt att leda till en ökning av de offentliga utgifterna. I sitt utlåtande ansåg finansministeriet att det skulle vara möjligt att göra en motiverad bedömning och att det i propositionen till denna del bör inkluderas åtminstone en uppskattning av de ekonomiska konsekvenserna som baserar sig på den berörda gruppens storlek.  

Under beredningen av propositionen försökte man med flera olika sökmetoder ur statistiken få fram uppgifter om den grupp som skulle beröras av den föreslagna ändringen angående deltidsstudier som inletts under ett anställningsförhållande. På basis av det statistiska urvalet kunde inte någon tillförlitlig uppskattning av storleken på den berörda gruppen fås fram och därigenom av de ekonomiska konsekvenserna av ändringsförslaget i fråga. Det bedömdes att ändringsförslagets inverkan på ändringen av förutsättningarna för förmånsrätten skulle vara liten och att den föreslagna ändringen således inte skulle ha några betydande verkningar. Med anledning av finansministeriets utlåtande har dock motiveringarna till propositionen kompletterats i fråga om de ekonomiska konsekvenserna. 

En del kommuner som lämnat utlåtande lyfte fram ändringarnas konsekvenser för kommunernas utgifter för arbetsmarknadsstöd. I detta sammanhang lyfte man dessutom fram den proposition om överföring av ansvaret för att ordna arbetskrafts- och näringstjänster till kommunerna under 2024, som bereds vid arbets- och näringsministeriet, och därmed sammanhängande ändringar i kommunernas finansieringsansvar. 

De ändringar som föreslås kan medföra kostnader för kommunerna när det gäller finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Till denna del kan en exakt kostnadseffekt dock inte uppskattas på ett tillförlitligt sätt, eftersom det är slumpmässigt hur länge arbetssökandens arbetslöshet har varat då studierna inleddes. Konsekvenserna av ändringarna i kommunernas finansieringsansvar i anslutning till överföringen av ansvaret för att ordna arbetskrafts- och näringstjänster bedöms och avgörs i samband med den ovan nämnda propositionen och till denna del kan inte några eventuella framtida ändringar bedömas i den förevarande propositionen.  

Efter remissbehandlingen har motiveringarna till propositionen kompletterats bl.a. när det gäller konsekvenserna av föreslagna ändringar och specialmotiveringen. Dessutom har propositionen kompletterats med ändringsförslag som gäller studier vid öppna högskolan.  

6.2  Ändringar i jobbsökningsskyldigheten och serviceprocessen för dem som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån

En del av dem som lämnat utlåtande ansåg att de föreslagna ändringarna är motiverade. En del av remissinstanserna ansåg det vara viktigt att den sänkta jobbsökningsskyldigheten kvarstår för dem som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som inte efter grundskolan eller gymnasiet har genomgått någon utbildning som leder till examen.  

Flera instanser som lämnat utlåtande understödde inte den föreslagna ändringen av jobbsökningsskyldigheten för dem som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån. Den föreslagna ändringen betraktades som motstridig med beaktande av att frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån baserar sig på arbetskraftsmyndighetens prövning och på utbildningsbehov som konstaterats av myndigheten. Ändringen ansågs försvåra den faktiska möjligheten att avlägga studier. Ändringen bedömdes dessutom försvåra slutförandet av studierna och leda till att studier avbryts. En del av de instanser som lämnat utlåtande ansåg att det skulle vara mer ändamålsenligt att jobbsökningsskyldighet åläggs först i slutskedet av de frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån.  

Flera instanser som lämnat utlåtande ansåg att den ändring som gäller serviceprocessen för dem som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån inte är ändamålsenlig. Deltagandet i samtalen om jobbsökning ansågs för sin del vara problematiskt, men också frågan om beaktande av den arbetssökandes önskemål och samordningen av samtalen med studierna lyftes fram. På motsvarande sätt som när det gäller åläggande av jobbsökningsskyldighet ansågs det också vara mer ändamålsenligt att samtal om jobbsökning ordnas först i studiernas slutskede.  

Vid samtalen om jobbsökning stöds den arbetssökandes jobbsökning samt utvärderas dess resultat och hur sysselsättningsplanen genomförs. Samtalen om jobbsökning ska ordnas på det sätt som i den rådande situationen är det mest ändamålsenliga och särskild hänsyn ska fästas till arbetssökandens servicebehov samt vid hans eller hennes önskemål om hur samtalen ska ordnas. 

De ändringar som föreslås i jobbsökningsskyldigheten och i serviceprocessen för dem som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån gäller inte personer som inlett sina frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån innan de föreslagna ändringarna träder i kraft. På grund av de ändringar som föreslagits ändras alltså inte jobbsökningsskyldigheten eller serviceprocessen för dem som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån mitt under tidigare inledda studier. I nuläget åläggs sådana personer som bedriver frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån för att lära sig läsa och skriva inte någon jobbsökningsskyldighet, om studierna är heltidsstudier på det sätt som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och någon ändring i detta föreslås inte heller i den förevarande propositionen. 

De ändringar som föreslås ansågs öka arbetsmängden för arbets- och näringsbyråerna och kommunerna inom försöksområdena. I en del utlåtanden lyftes arbets- och näringsbyråernas och ovan avsedda kommuners behov av tilläggsresurser upp. I sitt utlåtande fäste finansministeriet dessutom uppmärksamhet vid kommunernas finansieringsprincip och ansåg det behövligt att granskningen preciseras när det gäller tilläggsresurserna.  

Motiveringen till propositionen har kompletterats i fråga om de föreslagna ändringarna efter remissbehandlingen. 

7.1  Lagen om utkomstskydd för arbetslösa

2 kap. Allmänna arbetskraftspolitiska förutsättningar för erhållande av förmåner 

10 §. Studier. I paragrafen föreslås bestämmelser om hur studier ska påverka rätten att få arbetslöshetsförmåner. 

Paragrafens 1 mom. ska motsvara gällande 1 mom. Heltidsstuderande har inte rätt till arbetslöshetsförmåner och begränsningen gäller också ferieperioder under heltidsstudier. I 2 mom. definieras de studier som ska betraktas som heltidsstudier.  

I 2 mom. 1–6 punkten föreskrivs det på motsvarande sätt som för närvarande om studier som betraktas som heltidsstudier. Sådana är studier som leder till högskoleexamen, avläggande av en yrkesinriktad grundexamen eller en del av en sådan examen eller genomförande av utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv samt genomförande av utbildning som handleder för examensutbildning. Som heltidsstudier betraktas dessutom på motsvarande sätt som för närvarande gymnasiestudier som omfattar minst 150 studiepoäng, gymnasiestudier som ordnas i internat samt studier i grundläggande utbildning för vuxna som omfattar minst 22 kurser per läsår. 

I 2 mom. 7 punkten föreskrivs om studier vid öppna universitet och öppna yrkeshögskolor. Studier vid öppna universitet och öppna yrkeshögskolor betraktas som heltidsstudier om de enligt studieplanen pågår längre än tre månader utan avbrott eller i perioder och vars omfattning i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad. Detta innebär att det vid öppna universitet och öppna yrkeshögskolor är möjligt att bedriva studier som pågår högst tre månader utan avbrott eller i perioder, utan att det påverkar rätten till arbetslöshetsförmåner, oberoende av studiernas omfattning. 

Studiernas längd ska bedömas på grund av deras totala längd som antecknats i studieplanen. Om studiernas längd enligt studieplanen är mer än tre månader utan avbrott eller i perioder, bedöms frågan om studierna är heltidsstudier utifrån studiernas omfattning från studiernas början. I fråga om studier som pågår längre än tre månader betraktas studierna som heltidsstudier, om deras omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad.  

Om studierna av någon anledning avbryts helt, kan detta beaktas genom att studierna behandlas som utbildning i perioder. Detta förutsätter att den arbetssökande kontaktar arbets- och näringsbyrån i tillräckligt god tid. Maximitiden tre månader för studiernas längd förlängs inte, även om den arbetssökande lämnar en redogörelse för att han eller hon inte kunnat slutföra studierna av en orsak som i och för sig är godtagbar. Vid utbildning i perioder får periodernas sammanlagda längd vara högst tre månader. 

Om den arbetssökandes studier, som från början avsetts pågå i höst tre månader, inte har slutförts när tre månader tar slut, fattar arbets- och näringsbyrån på motsvarande sätt som i nuläget ett beslut om huruvida det är fråga om heltidsstudier eller deltidsstudier. I princip gäller beslutet enbart tiden efter de nämnda tre månaderna, och t.ex. en fördröjning av studierna av en orsak som beror på den arbetssökande saknar betydelse i ärendet. Beslutet om den arbetssökandes rätt till utkomstskydd för arbetslösa fattas retroaktivt från början av studierna, om den ifrågavarande föreslagna bestämmelsen har tillämpats på basis av felaktiga uppgifter. De felaktiga uppgifterna kan t.ex. ha samband med att studiernas längd redan från början varit över tre månader. Utbetalaren av arbetslöshetsförmånen ser vid behov till att förmån som betalats utan grund återkrävs enligt de nuvarande bestämmelserna. 

Bestämmelsen om tre månaders längd tillämpas inte, om det är uppenbart att arbetssökanden för att få arbetslöshetsförmån avsiktligt försöker dela upp studiehelheter i kortare perioder än tre månader. I sådana situationer ska bedömningen av om det är heltidsstudier utföras på grund av studiernas omfattning från början av den första studieperioden.  

I 2 mom. 8 punkten föreskrivs att universitetsstudier för påbyggnadsexamen är heltidsstudier, om studiernas omfattning enligt studieplanen i genomsnitt är minst 5 studiepoäng per studiemånad. Påbyggnadsstudier vid universitetet är vetenskapliga och konstnärliga påbyggnadsexamina, således licentiat- och doktorsexamen samt yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Bestämmelsen i fråga gäller inte så kallade post doc-forskare och andra forskare än de som studerar för påbyggnadsexamen. Hur ovan nämnda forskares forskningsarbete påverkar rätten att få arbetslöshetsförmåner bedöms på motsvarande sätt som för närvarande utifrån bestämmelserna om sysselsättning i eget arbete enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Även till denna del motsvarar den arbetssökandes studiers inverkan på hans eller hennes rätt att få arbetslöshetsförmån den nuvarande situationen. 

I 2 mom. 9 punkten föreskrivs att studier som syftar till avläggande av en yrkes- eller specialyrkesexamen eller en del av en sådan examen betraktas som heltidsstudier. Studier som syftar till avläggande av en yrkes- eller specialyrkesexamen eller en del av en sådan examen betraktas som heltidsstudier, om studiernas omfattning enligt den personliga utvecklingsplanen för kunnandet i genomsnitt är minst 4,5 kompetenspoäng per studiemånad. Bestämmelser om yrkes- och specialyrkesexamina finns i lagen om yrkesutbildning, där det också föreskrivs om en personlig utvecklingsplan för kunnandet som ska utarbetas för en studerande som inleder en utbildning. Även till denna del motsvarar den arbetssökandes studiers inverkan på hans eller hennes rätt att få arbetslöshetsförmån den nuvarande situationen. 

I 2 mom. 10 punkten föreskrivs om utbildning vid folkhögskolor eller idrottsutbildningscenter som avses i lagen om fritt bildningsarbete. Utbildning vid läroanstalterna i fråga betraktas som heltidsstudier, när dess omfattning enligt undervisningsprogrammet i genomsnitt är minst fem studiepoäng per studiemånad eller 25 undervisningstimmar per vecka.  

Om frågan om studierna är heltidsstudier eller deltidsstudier bedöms utifrån antalet undervisningstimmar per vecka, beaktas antalet undervisningstimmar per vecka enligt undervisningsprogrammet. I 1 kap. 2 § i lagen om fritt bildningsarbete föreskrivs det att folkhögskolor och idrottsutbildningscenter ger undervisning på heltid, men det är emellertid också möjligt att bedriva deltidsstudier vid läroanstalterna i fråga. Undervisning på heltid vid folkhögskolor och idrottsutbildningscenter omfattar minst 25 undervisningstimmar per vecka.  

Från och med den 1 augusti 2021 har det varit möjligt att med den studerandes samtycke i informationsresursen Koski föra in uppgifter om så kallade studier med fri inriktning inom fritt bildningsarbete som inletts efter nämnda datum. Registrering av uppgifter är inte förpliktande i fråga om studier med fri inriktning, och uppgifterna kan föras in endast med den studerandes samtycke. När uppgifter förs in i informationsresursen Koski anges utbildningens omfattning i studiepoäng så att en studerandes arbetsinsats på i genomsnitt 27 timmar motsvarar en studiepoäng. Uppgifterna antecknas i informationsresursen Koski i regel när utbildningen avslutats. 

Om en arbetssökandes studier med hans eller hennes samtycke har förts in i studiepoäng i informationsresursen Koski, ska frågan om det är heltidsstudier eller deltidsstudier bedömas utifrån det antal studiepoäng som antecknats i informationsresursen. Eftersom uppgifterna om studierna antecknas i informationsresursen Koski först efter avslutad utbildning, utförs bedömningen av om det är fråga om heltids- eller deltidsstudier i dessa situationer i efterhand. Om studierna i fråga redan tidigare har bedömts på grund av antalet undervisningstimmar per vecka, ska inte samma studier bedömas senare på grund av antalet studiepoäng.  

Om omfattningen av de studier som avses i punkten i fråga har angetts både i studiepoäng och i undervisningstimmar per vecka och uppgifterna leder till ett annat slutresultat när det gäller frågan om huruvida studierna är heltidsstudier eller deltidsstudier, ska vid bedömningen av studierna det alternativ som är förmånligare för arbetssökanden tillämpas. Detta är fallet eftersom införandet av studierna i informationsresursen Koski baserar sig på den arbetssökandes eget samtycke, och den arbetssökande då han eller hon har gett sitt samtycke inte nödvändigtvis har känt till hur detta inverkar på rätten till arbetslöshetsförmåner.  

Även den i 10 punkten föreslagna inverkan som den arbetssökandes studier har på hans eller hennes rätt att få arbetslöshetsförmån motsvarar den nuvarande situationen. 

I 2 mom. 11 punkten föreskrivs att heltidsstudier som ger yrkesfärdigheter ska betraktas som heltidsstudier. Som heltidsstudier betraktas studier som ordnas i genomsnitt minst fyra dagar per kalendervecka sex timmar per dag.  

Studier som ska bedömas med stöd av punkten i fråga är t.ex. studier som ordnas vid privata läroanstalter och ger yrkesfärdigheter, men det inte är fråga om avläggande av examina, delar av examina eller studier som avses i 1–10 punkten. 

Enligt 1 kap. 2 § i lagen om fritt bildningsarbete tillämpas den lagen dessutom på huvudmannen för läroanstalten Snellman-korkeakoulu för verksamhet enligt tillstånd att driva läroanstalt som beviljats med stöd av 4 § i den lagen. Läroanstalten Snellman-korkeakoulu är en i lagen om fritt bildningsarbete avsedd privat läroanstalt som erbjuder studier som baserar sig på steinerpedagogik. Huruvida de studier som bedrivs vid läroanstalten i fråga utgör heltidsstudier eller deltidsstudier ska bedömas med stöd av 11 punkten.  

Om en arbetssökande bedriver andra studier än de ovannämnda som betraktas som heltidsstudier eller om han eller hon bedriver studier som har betraktats som deltidsstudier t.ex. på basis av tid i arbete under studietiden, har han eller hon, om övriga förutsättningar uppfylls, rätt till arbetslöshetsförmån trots studierna.  

En förutsättning för att få arbetslöshetsförmån är att arbetssökanden är skyldig att söka möjliga jobb på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den och att vara beredd att ta emot heltidsarbete. Utgångspunkten är att en arbetssökande omfattas av den sedvanliga serviceprocessen för arbetssökande enligt 2 kap. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt av full jobbsökningsskyldighet enligt 3 kap. 3 § i den lagen. I fråga om jobbsökningsskyldigheten innebär detta i regel att arbetssökanden ska söka fyra jobb som han eller hon har möjlighet att få under en granskningsperiod på en månad, om inte skyldigheten i fråga om antalet jobb som ska sökas minskas eller om inte jobbsökningsskyldighet åläggs. 

Den arbetssökande ska dessutom fortfarande vara skyldig att delta i sysselsättningsfrämjande service när den erbjuds honom eller henne. Den arbetssökandes studier kan dock i det enskilda fallet beaktas, när det bedöms vilka tjänster som det är ändamålsenligt att erbjuda den arbetssökande. För ett eventuellt förfarande som är klandervärt enligt en arbetskraftspolitisk bedömning föreläggs en tidsperiod utan ersättning eller åläggs skyldighet att vara i arbete. Studier kommer inte att vara en giltig orsak att vägra ta emot arbete eller delta i service. 

10 a §.Undantag i fråga om studier. Paragrafen är ny till sitt innehåll och innefattar bestämmelser om de undantag som gäller studier.  

I 1 mom. föreskrivs om de situationer då en arbetssökande inte betraktas som studerande på heltid, trots att han eller hon deltar i sådana studier som avses i 10 §. En arbetssökande betraktas inte som studerande på heltid, om han eller hon har minst sex månaders arbetshistoria under studietiden eller under motsvarande tid har varit sysselsatt på heltid som företagare, varför det kan anses att studierna inte utgör något hinder för att ta emot ett heltidsarbete. Arbete eller företagsverksamhet under studietiden ska vara stadigvarande tid. Vid bedömningen kan man t.ex. beakta att arbetshistorian är enhetlig och att den infaller under läroanstaltens ferietider. 

Vid bedömningen av frågan om studierna är heltidsstudier eller deltidsstudier på basis av arbetshistoria har man i tillämpningspraxis i nuläget vedertaget ansett att tillräcklig tid i arbete under studietiden åtminstone är sådant arbete som till sin varaktighet är tillräckligt för att uppfylla arbetsvillkoret för löntagare, dvs. cirka sex månader. I tillämpningspraxis har man vedertaget utöver heltidsarbete också beaktat deltidsarbete som räknas in i arbetsvillkoret. Bestämmelsen motsvarar således huvudsakligen nuvarande tillämpningspraxis, men i fortsättningen ska sådant arbete och bedrivande av företagsverksamhet som anses tillräckligt definieras exakt i bestämmelsen. Detta undanröjer eventuella oklarheter i fråga om tillämpningen av bestämmelsen. 

I 2 mom. föreskrivs dessutom om hur studier som inletts under ett anställningsförhållande påverkar rätten till arbetslöshetsförmån. En arbetssökande betraktas inte som heltidsstuderande på basis av studier som inletts under ett anställningsförhållande, om därpå följande arbetslöshet beror på permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen lämnas således bl.a. sådana situationer där anställningen upphör av en orsak som beror på arbetssökanden, t.ex. lämnande av arbetet.  

Vid tillämpningspraxis har redan i nuläget också kunnat godtas en kortare arbetsperiod som grund för deltidsstudier, t.ex. om arbetslösheten beror på en plötslig permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Den bestämmelse som föreslås bli fogad till 1 mom. gör det emellertid möjligt att betrakta sådana studier som inletts under ett anställningsförhållande som deltidsstudier oberoende av arbetshistorians längd under studietiden, om anställningsförhållandet har upphört på grund av permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker.  

Bestämmelsen i fråga undanröjer osäkerhetsfaktorer samt förtydligar och förenhetligar tillämpningspraxis i situationer där anställningsförhållandet har upphört och den arbetssökandes tid i arbete ska beaktas vid avvägningen om det är fråga om heltidsstudier eller deltidsstudier.  

I paragrafen motsvarar 3 mom. 1 punkten nuvarande 2 kap. 10 § 4 mom. I paragrafen motsvarar 3 mom. 2 och 3 punkten nuvarande 2 kap. 10 § 5 mom. 

I 3 mom. 4 punkten föreskrivs om hur studier som ordnas som en del av sysselsättningsfrämjande service påverkar rätten till utkomstskydd för arbetslösa. Studier som genomförs som en del av sysselsättningsfrämjande service betraktas inte som heltidsstudier och de påverkar inte heller arbetssökandens rätt att få arbetslöshetsförmån. Sysselsättningsfrämjande service definieras i lagens 1 kap. 5 § 1 mom. 15 punkten. Bestämmelsen påverkar inte innehållet i den sysselsättningsfrämjande servicen, och servicen ordnas alltid i enlighet med den lagstiftning som gäller den. 

Arbetssökanden kan t.ex. som en del av den sysselsättningsfrämjande servicen avlägga yrkesprov som ingår i en yrkesinriktad examen utan att det utgör något hinder för erhållande av arbetslöshetsförmån att anmäla sig som studerande vid läroanstalten för avläggande av yrkesprov.  

Deltagande i sysselsättningsfrämjande service avtalas i den arbetssökandes sysselsättningsplan eller en ersättande plan. I praktiken innebär detta att man också ska avtala om att studierna avläggs som en del av den sysselsättningsfrämjande servicen innan studierna i fråga inleds i samband med att man avtalar om deltagande i servicen. Att studierna ingår i sysselsättningsplanen är emellertid inte en absolut förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen.  

Genomförande av studier som en del av sysselsättningsfrämjande service inverkar inte på fullgörandet av den skyldighet att vara i arbete som ålagts den arbetssökande på grund av upprepade förfaranden i samband med jobbsökning och arbetskraftsservice. Om den arbetssökande har ålagts skyldighet att vara i arbete, uppkommer skyldighet att vara i arbete på grund av deltagande i sysselsättningsfrämjande service på motsvarande sätt som för närvarande. Så är fallet också i fråga om den skyldighet som påförs på grund av att de förutsättningar som gäller unga personer som saknar utbildning har försummats. 

10 b §.Kortvariga studier. Paragrafen är ny och motsvarar till sitt innehåll i huvudsak gällande 10 a §.  

I 1 mom. föreskrivs det om villkoren för kortvariga studier och momentet motsvarar i huvudsak gällande 10 a § 1 mom. I det inledande stycket i momentet hänvisas det till 10 och 10 a §. Om den arbetssökande har rätt till arbetslöshetsförmån med stöd av 10 b §, tillämpas paragrafen i fråga då rätten till arbetslöshetsförmån avgörs. 

När det gäller kortvariga studier ska avvägningen av om det är fråga om heltidsstudier eller deltidsstudier inte göras när studierna inleds. Avvägningen av om studierna är heltidsstudier eller deltidsstudier görs, om arbetssökandens studier, som ursprungligen var avsedda att pågå högst sex månader, inte har slutförts när tidsfristen på sex månader går ut. Detta motsvarar nuvarande tillämpningspraxis.  

I 1 mom. 2 punkten föreskrivs det om maximitiden för en helhet som består av kortvariga studier, som på motsvarande sätt som för närvarande är sex månader. Bestämmelsen preciseras i fråga om de återstående studierna. Den helhet som studierna bildar eller de återstående studierna ska pågå högst sex månader utan avbrott eller i perioder. Detta motsvarar nuvarande tillämpningspraxis.  

Paragrafens 2 mom. motsvarar gällande 10 a § 2 mom.  

I 3 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i gällande 10 a § 3 mom. att rätten att bedriva studier som kortvariga studier inträder efter att de tidigare kortvariga studierna avslutats och personen har uppfyllt arbetsvillkoret för arbetslöshetsdagpenning och maximitiden för arbetslöshetsdagpenning har börjat löpa från början.  

I 3 mom. föreskrivs dessutom att ovannämnda villkor inte ska tillämpas om arbetssökandens tidigare studier har varat högst tre månader utan avbrott eller i perioder. I praktiken innebär detta att den arbetssökande trots att han eller hon tidigare genomfört studier i mindre skala har rätt att bedriva nya högst sex månaders studier som ger yrkesfärdigheter eller stöder företagsverksamhet utan att de påverkar rätten att få arbetslöshetsförmån, trots att han eller hon efter tidigare studier som varat högst tre månader utan avbrott eller i perioder inte har uppfyllt arbetsvillkoret och maximitiden för arbetslöshetsdagpenning inte har börjat löpa från början. Bestämmelsen innehåller ingen kvantitativ begränsning av hur många studieperioder på högst tre månader den arbetssökande kan slutföra vid tillämpningen av villkoret i fråga. 

Om det är fråga om studier som arbetssökanden bedrivit tidigare, förutsätts det att studierna bevisligen har avbrutits minst ett år tidigare. Det här villkoret att studierna avbrutits minst ett år tidigare gäller inte som för närvarande studier som inletts under tiden för periodisering av en sådan ekonomisk förmån i anslutning till anställningsförhållandet som avses i 3 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller studier som bedrivits i form av arbetskraftsutbildning.  

13 §. Rätt till arbetslöshetsförmån för unga personer som saknar utbildning som ger yrkesfärdigheter. Hänvisningen i paragrafens 1 mom. och 2 mom. 2 och 3 punkten till de gymnasiestudier som avses i 10 § 2 mom. 3 punkten ska ändras till att gälla den föreslagna 10 § 2 mom. 4 punkten där det föreskrivs om att gymnasiestudier i fortsättningen ska betraktas som heltidsstudier. Ändringarna är av teknisk natur. 

7 kap. Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd  

2 §.Väntetiden för arbetsmarknadsstöd. De hänvisningar till 2 kap. 10 a § som gäller kortvariga studier ska med anledning av de ändringar som föreslås i propositionen ändras så att de gäller 2 kap. 10 b §, där det i fortsättningen ska föreskrivas om kortvariga studier.  

På grund av de föreslagna ändringarna kan den arbetssökande oftare än för närvarande få rätt att avlägga kortvariga studier, vilket kan innebära att väntetid inte ska föreläggas lika ofta som för närvarande. När det gäller väntetiden bedöms ändringen dock ha synnerligen liten betydelse, eftersom det från väntetiden även för närvarande dras av de kalenderveckor under vilka personen har varit på arbetsmarknaden. Dessutom har den arbetssökande för närvarande efter avslutade kortvariga studier kunnat låta bli att inleda nya studier, om det inte föreligger rätt till arbetslöshetsförmån. Det är således fråga om ändringar av teknisk karaktär. 

Ikraftträdande. I bestämmelsen föreslås ett ikraftträdandedatum och en övergångsperiod. 

7.2  Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

1 kap. Allmänna bestämmelser  

3 §.Definitioner. Hänvisningen i paragrafens 1 mom. 3 punkten underpunkt c till 2 kap. 10 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska ändras så att den gäller föreslagna 2 kap. 10 b § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa där det i fortsättningen föreskrivs om kortvariga studier i stället för 10 a §. Det är fråga om en ändring av teknisk art. 

2 kap. Serviceprocessen för arbetssökande 

7 §.Undantag som gäller samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning. Till 1 mom. 2 punkten fogas en bestämmelse enligt vilken de undantag som gäller samtal om jobbsökning och kompletterande samtal om jobbsökning ska, i fråga om deltagare i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som beräknas fortgå längre än en månad, avgränsas till att gälla endast arbetssökande som saknar utbildning. 

Med arbetssökande som saknar utbildning avses personer som efter grundskolan eller gymnasiet inte har slutfört sådan utbildning som leder till examen och som ger yrkesfärdigheter. Som en examen som ger yrkesfärdigheter betraktas också examina som avläggs vid en högskola. Definitionen motsvarar den definition som ingår i 2 kap. 13 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

För arbetssökande som saknar utbildning och som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån som beräknas fortgå längre än en månad ordnas inte några samtal om jobbsökning eller kompletterande samtal om jobbsökning. För arbetssökande som saknar utbildning ordnas ett samtal om jobbsökning en månad innan de frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån beräknas upphöra, varefter det under månaden ordnas ett kompletterande samtal om jobbsökning, om det inte är uppenbart onödigt att ordna ett sådant samtal.  

Bestämmelserna i 1 mom. motsvarar i övrigt de nuvarande bestämmelserna.  

Till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. där det föreskrivs att det inte ordnas några kompletterande samtal om jobbsökning för andra arbetssökande än för arbetssökande som saknar utbildning och som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som beräknas fortgå längre än en månad. Detta innebär att det för andra arbetssökande än arbetssökande som saknar utbildning och som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som beräknas fortgå längre än en månad ordnas samtal om jobbsökning på det sätt som anges i 6 § 1 mom. 2 punkten, således med tre månaders mellanrum. Dessutom kan för arbetssökande ordnas kompletterande samtal om jobbsökning på det sätt som arbetssökandens servicebehov förutsätter. 

Det samtal om jobbsökning som ordnas med tre månaders mellanrum ska genomföras på det mest ändamålsenliga sättet i varje enskilt fall. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid arbetssökandens servicebehov och arbetssökandens önskemål om hur det ska ordnas. 

3 kap. Arbetsförmedling  

6 §.Undantag i fråga om antalet möjliga jobb som ska sökas och granskningsperioden. Den i 3 mom. föreslagna sänkta skyldigheten att söka arbete för arbetssökande som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån ska begränsas till att endast gälla arbetssökande som saknar utbildning och som deltar i frivilliga studier. 

I sysselsättningsplanen för en arbetssökande som saknar utbildning och som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som beräknas pågå en månad ska på motsvarande sätt som för närvarande ingå granskningsperioder på tre månader vardera under vilka arbetssökanden ska söka tre jobb som han eller hon har möjlighet att få.  

Andra arbetssökande än de som saknar utbildning och som deltar i frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån och som beräknas fortgå längre än en månad omfattas i regel av full skyldighet att söka jobb enligt 3 §. Det här innebär i regel att arbetssökanden ska söka fyra jobb som han eller hon har möjlighet att få under en granskningsperiod på en månad, om inte skyldigheten i fråga om antalet jobb som ska sökas minskas eller om inte jobbsökningsskyldighet åläggs. Undantag som gäller antalet möjliga jobb som ska sökas och granskningsperioden samt situationer där jobbsökningsskyldighet inte åläggs motsvarar i övrigt nuläget.  

Bestämmelser om situationer där jobbsökningsskyldighet inte åläggs finns i 7 §. Jobbsökningsskyldighet ska inte heller i fortsättningen åläggas arbetssökande som deltar i frivilliga heltidsstudier i läs- och skrivkunnighet som stöds med arbetslöshetsförmån. 

Bestämmelserna i 3 mom. motsvarar i övrigt gällande bestämmelser. Ändringen inverkar inte heller på tidpunkten från vilken permitterade personers jobbsökningsskyldighet börjar. Om detta föreskrivs i 5 § 2 mom.  

Ikraftträdande. I bestämmelsen föreslås ett ikraftträdandedatum och en övergångsperiod. 

7.3  Lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen

2 §.Definitioner. Hänvisningen i paragrafens 1 punkt underpunkt c till 2 kap. 10 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ska ändras så att den gäller föreslagna 2 kap. 10 b § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa där det i fortsättningen föreskrivs om kortvariga studier i stället för 10 a §. Det är fråga om en ändring av teknisk art. 

12 a §.Arbetskraftspolitiskt utlåtande. Hänvisningen i 1 mom. 2 punkten till den paragraf som gäller kortvariga studier ska ändras så att den motsvarar den paragrafnumrering som föreslås bli ändrad i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Dessutom ändras hänvisningarna i 2 mom. till lagen om utkomstskydd för arbetslösa till att gälla de rätta bestämmelserna med anledning av ändringarna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. På samma sätt som för närvarande ska kommunerna inom ett försöksområde, utöver Nylands arbets- och näringsbyrå när den sköter till den centraliserade uppgifter inom utkomstskyddet för arbetslösa, kunna ge arbetskraftspolitiska utlåtanden om hur en arbetssökandes studier påverkan rätten att få arbetslöshetsförmåner i situationer som inte är förenade med prövning. 

Kommunerna inom ett försöksområde kan ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om en arbetssökandes studier i situationer där arbetssökanden inte har någon arbetshistoria och inte har varit sysselsatt som företagare eller i eget arbete under studietiden. Detta gäller studier där målsättningen är att avlägga högskoleexamen, en yrkesinriktad grundexamen eller en del av en sådan examen eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv eller utbildning som avses i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Dessutom kan kommunerna inom ett försöksområde i dessa situationer ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om den arbetssökandes gymnasiestudier, vilkas omfattning enligt lärokursen är sammanlagt minst 150 studiepoäng, samt om studier i grundläggande utbildning för vuxna, vars omfattning är minst 22 kurser per läsår. 

Kommunerna inom ett försöksområde kan dessutom ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om studier som avläggs vid en öppen yrkeshögskola eller ett öppet universitet och som enligt studieplanen pågår högst tre månader utan avbrott eller i perioder.  

Kommunerna inom ett försöksområde kan dessutom ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om sådana studier som avläggs vid en öppen yrkeshögskola eller ett öppet universitet och om studier för påbyggnadsexamen vid ett universitet, vars totala omfattning är mindre än 5 studiepoäng samt om studier för yrkesexamen och specialyrkesexamen, vars omfattning i sin helhet är mindre än 4,5 kompetenspoäng. Kommunerna inom ett försöksområde kan ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande också om sådan utbildning vid folkhögskolor eller idrottsutbildningscenter, vars totala omfattning är mindre än fem studiepoäng eller 25 veckotimmar. 

Kommunen inom ett försöksområde kan också ge ett arbetskraftspolitiskt utlåtande i situationer där arbetssökandens studier har inletts under ett anställningsförhållande och arbetslösheten beror på en permittering eller uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. I sådana situationer betraktas den arbetssökandes studier inte som heltidsstudier och de påverkar inte den arbetssökandes rätt att få arbetslöshetsförmån med stöd av föreslagna 2 kap. 10 a § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

På motsvarande sätt som för närvarande är det fråga om en möjlighet för kommunerna inom försöksområdena att ge arbetskraftspolitiska utlåtanden om en arbetssökandes studier i sådana situationer när det från fall till fall är ändamålsenligt. I sista hand är det Nylands arbets- och näringsbyrå som är skyldig att ge arbetskraftspolitiska utlåtanden i sådana situationer. 

Ikraftträdande. I bestämmelsen föreskrivs om lagens ikraftträdande. 

11.1  Samband med andra propositioner

Regeringen drog våren 2021 upp riktlinjer för överföring av arbets- och näringstjänsterna till lokal nivå under 2024. Regeringspropositionen om överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna ska överlämnas till riksdagen hösten 2022. I det sammanhanget föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice upphävs och att det stiftas en ny lag om ordnande av arbetskraftsservice. Om riksdagen godkänner regeringens proposition om överföring av arbets- och näringstjänster, bör de ändringar i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice som föreslås i denna proposition beaktas också när regeringens proposition om överföring av uppgifter behandlas såväl i den nya lagen om ordnande av arbetskraftsservice som i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

Propositionen om en totalreform av lagen om främjande av integration ska överlämnas till riksdagen hösten 2022 samtidigt med propositionen om överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. På grund av totalreformen av den lagen kommer det att göras ändringar i paragrafnumreringen när det gäller frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån i lagen om främjande av integration. Om riksdagen godkänner propositionen, ska de ändringar som görs i lagen om främjande av integration i samband med totalreformen beaktas i fråga om det som föreslås i denna regeringsproposition såväl i den nya lagen om ordnande av arbetskraftsservice som i den föreslagna lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

11.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. 

Det anslagsbehov som föranleds av den ändring som föreslås i serviceprocessen för arbetssökande täcks delvis genom interna anslagsöverföringar inom förvaltningsområdet.