2.1  Beväringars möjligheter att rösta i val

I vallagen (714/1998) finns inga särskilda bestämmelser om förfarandena för beväringars möjligheter att rösta i val. Vid kommunalvalet 2021 ordnades dock med stöd av en temporär ändring av vallagen på grund av covid-19-pandemin röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar.  

Före allmänna val sänder Huvudstaben enligt vedertagen praxis en order till Försvarsmaktens truppförband som ger utbildning för beväringar om hur valet ska beaktas i utbildningen, det vill säga en så kallad valorder. I ordern informeras truppförbanden om tidpunkten för kommande val, om hur rösträtten bestäms och om utövandet av rösträtten under förhandsröstningsperioden och på valdagen. I valordern ges också anvisningar om att truppförbanden ska informera både personal och beväringar om röstningsmöjligheten. Till exempel i den order (AP1201, 4297/03.00/2018) daterad den 28 januari 2019 som gäller riksdagsvalet 2019 har truppförbanden getts följande anvisningar: ”Vid detta tillfälle ska personalen och beväringarna informeras om närmaste förhandsröstningsställe eller förhandsröstningsställen, deras öppettider samt i korthet om hur röstningen går till. Dessutom ska man nämna att väljaren vid röstningen ska uppvisa identitetsbevis eller annan tillförlitlig utredning över sin identitet (pass, körkort, chipförsett personkort). Beväringskort är inte en tillräcklig utredning över identiteten. Vidare ska man meddela i god tid att beväringarna p.g.a. möjligheten till förhandsröstning inte behöver beviljas personlig permission (PP), personlig orsakspermission (POP) eller ledigt för röstningen på den egentliga valdagen 14 april 2019, utom då beväringen av honom eller henne oberoende skäl inte har haft möjlighet att delta i förhandsröstningen. Beväringarna ska uppmanas att utnyttja möjligheten att förhandsrösta under sin veckoslutsledighet. Möjlighet att rösta ska anordnas antingen på förhand eller på den egentliga valdagen även för de röstberättigade som avtjänar utegångsförbud. Vidare ska alla påminnas om att det inte är en plikt att rösta.” Enligt Huvudstabens order ska beväringarnas röstning i valet i första hand ske inom ramen för beväringarnas permissioner och ingen separat permission beviljas för röstning, utom om den röstberättigade av honom eller henne oberoende skäl inte har haft möjlighet att rösta under förhandsröstningsperioden.  

Beväringar som fullgör fartygstjänstgöring utomlands kan i enlighet med 9 § i vallagen rösta vid förhandsröstning ombord på fartyg.  

2.2  Förrättande av röstning i anstalt

Bestämmelser om förhandsröstningsställen finns i 9 § i vallagen. Förhandsröstningsställena kan delas in i allmänna och särskilda förhandsröstningsställen beroende på vem som får rösta på dessa ställen. Vid allmänna förhandsröstningsställen får alla röstberättigade rösta. Andra än allmänna förhandsröstningsställen kan kallas särskilda förhandsröstningsställen, eftersom endast en viss grupp av väljare får rösta på dessa ställen, till exempel personer som vårdas eller har tagits in på anstalt, på finska fartyg fartygets personal samt i hemmet väljare som har rätt att rösta hemma. (Tarasti-Jääskeläinen 2014, s. 119)  

Anstalter där förhandsröstning ordnas i enlighet med den gällande vallagen (s.k. anstaltsröstningsställen) är framför allt sjukhus, till exempel allmänna sjukhus, hälsovårdscentralernas vårdavdelningar samt psykiatriska sjukhus. Till sådana anstalter hör också verksamhetsenheter inom socialvården som lämnar vård dygnet runt och andra verksamhetsenheter inom socialvården som kommunstyrelsen bestämmer, t.ex. ålderdomshem och motsvarande enheter, vård-, krigsinvalid- och sjukhem, servicehus enligt socialvårdslagen, lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen om specialomsorger om utvecklingsstörda, boendeserviceenheter, vårdinrättningar för missbrukare, anstalter för specialomsorg om utvecklingsstörda osv. När det avgörs om förhandsröstning direkt med stöd av 46 § 2 mom. i vallagen (det vill säga utan kommunstyrelsens beslut) ska ordnas vid en verksamhetsenhet inom socialvården, är den avgörande faktorn huruvida enheten lämnar vård dygnet runt. Kommunstyrelsen ska fatta beslut om ”andra verksamhetsenheter inom socialvården” i god tid innan förhandsröstningen börjar. För det tredje förrättas anstaltsröstning i straffanstalter, till exempel fängelser och sinnessjukhus för fångar. Vid de anstalter som har förordnats till förhandsröstningsställen får enligt 46 § i vallagen rösta enbart de som vårdas eller har intagits i dem. Till exempel sjukhusets personal eller personer som besöker polikliniken på ett sjukhus för att få vård har inte rätt att rösta på sjukhuset.  

Förhandsröstning vid anstalter förrättas enligt 48 § i vallagen under minst en och högst två dagar inom förhandsröstningsperioden vid de tidpunkter som valbestyrelsen bestämmer.  

Arrangemangen kring förhandsröstning på en anstalt sköts av en valbestyrelse som kommunstyrelsen tillsätter i god tid före valet. Bestämmelser om valbestyrelser finns i 15 § i vallagen. I många kommuner hinner en enda valbestyrelse sköta förhandsröstningen vid samtliga anstalter inom kommunen. Om antalet anstalter där förhandsröstning ska ordnas är stort, ska kommunstyrelsen dock vid behov tillsätta flera valbestyrelser. Vid bedömningen av hur många valbestyrelser som behövs bör förutom anstalternas antal och storlek även beaktas att särskilt när det gäller straffanstalter kan tryggandet av den interna ordningen innebära att förhandsröstningen tar en ansenlig tid. Centralvalnämnden skickar till valbestyrelserna de handlingar och det material som behövs vid röstning vid en anstalt i god tid innan förhandsröstningen börjar.  

Valbestyrelsen ska, när den planerar att anordna förhandsröstning vid en anstalt, kontakta ledningen för respektive anstalt och försöka verkställa röstningen på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt i varje enskilt fall. Valbestyrelsen ska se till att röstningsarrangemangen inte stör anstaltens egentliga verksamhet, till exempel sjukhusvårdsverksamheten. När röstning på anstalter planeras ska personalen på anstalten kontaktas på förhand för att ta reda på de lämpligaste tiderna för röstningen. Valbestyrelsen ska dessutom i samarbete med personalen planera på vilket sätt informationen om röstningen och röstningstiden bäst når röstberättigade som är intagna på anstalten.  

2.3  Röstningsmöjligheter för dem som fullgör civiltjänst

Möjligheterna för dem som fullgör civiltjänst att rösta utreddes av civiltjänstcentralen före kommunalvalet 2021, då en temporär ändring av vallagen bereddes i fråga om ordnandet av röstning i anstalt vid kommunalval för röstberättigade som fullgör beväringstjänst (RP 60/2021 rd). Enligt uppgifter från civiltjänstcentralen ordnas utbildningsperioder vid civiltjänstcentralen i Lappträsk för dem som fullgör civiltjänst. Även om röstningstidpunkten vid val infaller under utbildningsperioden utgör detta inget hinder att rösta i valet för dem som deltar i utbildningsperioden, antingen under förhandsröstningsperioden i hemlandet på de allmänna förhandsröstningsställena eller på den egentliga valdagen, eftersom det under den utbildningsperiod som ingår i civiltjänstgöringen endast ordnas undervisning på vardagar och de som deltar i utbildningen fritt kan avlägsna sig från platsen under fritiden utanför undervisningen och under veckoslutet.  

Exempelvis fanns det förhandsröstningsställe vid kommunalvalet 2021 som låg närmast civiltjänstcentralen i Lappträsk i Lappträsk kommunhus, som ligger förhållandevis nära (ca 3,5 km) utbildningscentralen. Enligt uppgift från civiltjänstcentralen har man även tidigare ordnat möjlighet för dem som deltar i en utbildningsperiod att rösta på förhandsröstningsstället, och röstning har även i övrigt ingått i utbildningsinnehållen inför val. De som fullgör civiltjänst har omfattande möjligheter att rösta på fritiden, varför denna proposition inte har några konsekvenser för lika röstningsmöjligheter för beväringar och dem som fullgör civiltjänst. Propositionen gäller i fråga om ordnande av röstning i anstalt således inte dem som fullgör civiltjänst. 

2.4  Valkretsar vid riksdagsval

I 5 § i vallagen föreskrivs det att landet för riksdagsval delas in i valkretsar utgående från landskapsindelningen. I paragrafen anges de kommuner som hör till respektive valkrets. Till följd av denna lagtekniska lösning måste paragrafen ändras i samband med varje sådan ändring i landskapsindelningen som leder till att en eller flera kommuner överförs från ett landskap till ett annat så att även deras valkrets ändras. Dessutom måste paragrafen ändras i samband med varje sådan ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas genom sammanslagning eller delning av befintliga kommuner, oberoende av om ändringen leder till en ändring av valkretsarnas gränser eller inte. Paragrafen måste ändras också när kommunens namn ändras. I fråga om de två ändringar i kommunindelningen som trädde i kraft vid ingången av 2017 har denna ändring dock tills vidare inte gjorts i vallagen.  

2.5  Valombud vid välfärdsområdesval

Bestämmelser om valombud vid välfärdsområdesval finns i 143 f § i vallagen.  

”Varje parti som ställer upp kandidater och varje valmansförening som ställer upp en kandidat ska ha ett valombud och för varje valombud en ersättare. Dessutom ska valmansföreningar som har bildat en gemensam lista bemyndiga något av valombuden för valmansföreningarna att vara den gemensamma listans valombud och ett annat ombud att vara dennes ersättare. 

Ett partis eller en gemensam listas valombud får inte vara valombud för ett annat parti eller en annan gemensam lista. En valmansförenings valombud får inte vara valombud för ett parti eller för någon annan gemensam lista än den till vilken valombudets valmansförening hör och inte heller för en annan valmansförening. Ett partis eller en valmansförenings valombud får inte vara medlem eller ersättare i välfärdsområdesvalnämnden. 

En ansökan, ett meddelande eller en rättelse som avses i denna lag får på valombudets vägnar göras av en av valombudet skriftligen bemyndigad person. Vad som i denna lag föreskrivs om ett partis, en gemensam listas och en valmansförenings valombud tillämpas också på valombudets ersättare.” 

Syftet med bestämmelserna om valombud är att trygga valets tillförlitlighet och transparens. Eftersom valombudet lämnar in en kandidatansökan till välfärdsområdesvalnämnden, är det ändamålsenligt att han eller hon inte samtidigt är medlem eller ersättare i välfärdsområdesvalnämnden. Paragrafen förbjuder dock inte valombudet att vara medlem eller ersättare i den kommunala centralvalnämnden. Detta är dock nödvändigt eftersom den kommunala centralvalnämnden vid välfärdsområdesval sköter räkningen av förhandsrösterna och kontrollräkningen av rösterna på valdagen. Som jämförelse kan det konstateras att det till exempel i vallagens 120 § 2 mom., som gäller riksdagsval, föreskrivs: Ett partis eller en valmansförenings valombud får inte vara medlem eller ersättare i valkretsnämnden eller den kommunala centralvalnämnden. Detta gäller trots att den kommunala centralvalnämnden vid riksdagsval varken har hand om kandidatuppställningen eller rösträkningen. På motsvarande sätt ingår i vallagen förbud för en valmansförenings valombud att vara medlem i den kommunala centralvalnämnden vid presidentval (131 §), kommunalval (151 §) och Europaparlamentsval (170 §). Enligt 13 § 2 mom. i vallagen kan en medlem eller ersättare som enligt en kandidatansökan som lämnats till centralvalnämnden har uppställts som kandidat för ett parti eller en valmansförening inte delta i centralvalnämndens arbete vid valet i fråga. 

3.1  Målsättning

Syftet med propositionen är att främja möjligheterna för röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor att rösta i val. Om röstning i anstalt ordnas i de garnisoner och enheter som avses i propositionen behöver beväringarna inte förflytta sig eller särskilt transporteras till allmänna förhandsröstningsställen. Till exempel i fråga om kommunalvalet 2021 gällde röstning i anstalt enligt en uppskattning från Huvudstaben och Gränsbevakningsväsendet cirka 20 kommuner och 15 000 röstberättigade som fullgjorde beväringstjänst. I uppskattningen av antalet personer ingick också kvinnor som fullgjorde frivillig militärtjänst (cirka 700).  

När det gäller beaktandet av de ändringar i kommunindelningen som trädde i kraft vid ingången av 2017 är målet att uppdatera vallagen så att den motsvarar den gällande kommunindelningen.  

Syftet med förbudet för valombud att vara medlem eller ersättare i kommunala centralvalnämnder vid välfärdsområdesval är att förenhetliga regleringen i fråga om olika valtyper, eftersom förbudet har uttryckts i vallagen i fråga om andra val, samt att förtydliga saken till denna del.  

Syftet med det tekniska tillägg gällande välfärdsområdesval som föreslås i 66 g § i vallagen är att förtydliga bestämmelsens innehåll. 

3.2  De viktigaste förslagen

Förrättande av röstning i anstalt i garnisoner

I propositionen föreslås det att Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar tas in i förteckningen över särskilda röstningsställen i 9 § 3 mom. i vallagen. Med begreppet Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar avses sådana garnisoner inom Försvarsmakten där det finns truppförband eller delar av dem som ger utbildning för beväringar. Enligt propositionen ska röstning i anstalt inte ordnas i de av Försvarsmaktens garnisoner där det inte ges utbildning för beväringar. På motsvarande sätt ska röstning i anstalt i enlighet med propositionen inte ordnas vid de av Gränsbevakningsväsendets enheter där det inte ges utbildning för beväringar.  

Dessutom föreslås det att det till vallagens 46 § 2 mom., som gäller personer som har rätt att förhandsrösta i anstalt, fogas ett omnämnande av röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar eller i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar.  

Ändringar i kommunindelningen

I propositionen föreslås det att 5 § i vallagen ändras så att Luvia stryks i 4 punkten och Juankoski i 9 punkten. I och med ändringen bringas paragrafen således i överensstämmelse med två ändringar i kommunindelningen som trädde i kraft vid ingången av 2017:  

- Luvia kommun och Euraåminne kommun slogs samman till Euraåminne kommun genom statsrådets beslut (1471/2015) av den 10 december 2015, som trädde i kraft den 1 januari 2017.  

- Juankoski stad och Kuopio stad slogs samman till en ny Kuopio stad genom statsrådets beslut (459/2016) av den 16 juni 2016, som trädde i kraft den 1 januari 2017.  

Jäv för valombud att vara medlemmar eller ersättare i centralvalnämnden vid välfärdsområdesval

I propositionen föreslås det att det till 143 § 2 mom. i vallagen fogas ett omnämnande om att ett partis eller en valmansförenings valombud vid välfärdsområdesval inte får vara medlem eller ersättare i centralvalnämnden. 

Tekniskt tillägg

I propositionen föreslås det att ett omnämnande av välfärdsområdesval fogas till 66 g § 3 mom. i vallagen. Efter ändringen behandlar den kommunala centralvalnämnden brevröstningshandlingarna vid välfärdsområdesval och kommunalval på samma sätt.  

3.3  De huvudsakliga konsekvenserna

Konsekvenser för röstningsmöjligheterna för röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor

Röstningen i anstalt underlättar utövandet av rösträtten för de röstberättigade som deltar i utbildning för beväringar och som befinner sig på Försvarsmaktens garnisonsområden och i Gränsbevakningsväsendets enheter som avses i propositionen när anstaltsröstningen förrättas. Förslaget främjar således det faktiska tillgodoseendet av dessa personers rösträtt och rätt till inflytande.  

Forskning visar att det faktum att röstningsaktiviteten varierar till exempel enligt ålder och socioekonomisk ställning är ett problem i den finländska demokratin En utvidgning av röstningen i anstalt till dem som fullgör beväringstjänst kan öka dessa personers röstningsaktivitet när de inte själva aktivt behöver söka sig till röstningsstället, utan har möjlighet att rösta i samband med att de fullgör sin tjänstgöring. Detta kan antas förbättra utövandet av rösträtten i synnerhet för de beväringar vars politiska anslutning är svag.  

Om röstning i anstalt ordnas i de garnisoner och enheter som avses i propositionen behöver röstberättigade som fullgör beväringstjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor inte förflytta sig eller särskilt transporteras till allmänna förhandsröstningsställen i samma utsträckning. Då kan man också i den mån det är möjligt undvika belastning på allmänna förhandsröstningsställen som är öppna för alla röstberättigade och på detta sätt bidra till att förhandsröstningen förrättas på ett smidigt sätt.  

Beaktande av vissa säkerhetsaspekter

Enligt 184 § 2 mom. i vallagen kan en finländsk eller utländsk valobservatör befullmäktigas av justitieministeriet när det gäller hela landet och av den kommunala centralvalnämnden när det gäller kommunens område. Valobservatören har rätt att vara närvarande när valmyndigheterna utför sina uppgifter. Därför är det möjligt att också utländska valobservatörer kommer att observera valbestyrelsens arbete på garnisonsområdet.  

Huvudstaben har före förrättandet av kommunalvalet 2021 strävat efter att utreda potentiella säkerhetsrisker som hänför sig till eventuella valobservationsuppdrag och även till valbestyrelsernas tillträde till garnisonsområdena. Det konstaterades då att det för att minimera riskerna är möjligt att begränsa röstningen i anstalt i garnisoner till utrymmen i fråga om vilka utomstående personers tillträde anses innebära så små risker som möjligt. Röstning i anstalt kan ordnas till exempel i soldathemmet eller vid behov till exempel utomhus i närheten av garnisonsområdets port på ett område som avgränsats för röstning. Dessutom kan det för valbestyrelsens medlemmar (och eventuella valobservatörer) ordnas en eller flera ledsagare från garnisonens sida, varvid de inte självständigt kan röra sig inom garnisonsområdet. Till exempel när röstning i anstalt förrättas i fängelser kan det förordnas en ledsagare för valbestyrelsen från fängelsets sida.  

Uppgifter om de personer som hör till valbestyrelsen och som förrättar röstning i anstalt kan vid behov på förhand delges garnisonen till exempel vid överenskommelse om tidpunkten för röstning i anstalt. På motsvarande sätt kan garnisonerna vid behov få uppgifter om de personer som har fått fullmakt att fungera som valobservatörer.  

Ekonomiska konsekvenser

Förrättandet av röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner med truppförband som ger utbildning för beväringar och i de av Gränsbevakningsväsendets enheter som ger utbildning för beväringar kommer sannolikt att ha små ekonomiska konsekvenser för de kommuner som ansvarar för ordnandet av röstning i anstalt. Åtminstone en del av kommunerna skulle sannolikt bli tvungna att tillsätta en separat valbestyrelse för röstning i anstalt i Försvarsmaktens garnisoner eller vid Gränsbevakningsväsendets enheter inom kommunens område. 

Konsekvenser för myndigheterna

Propositionen har inga konsekvenser för Försvarsmaktens eller Gränsbevakningsväsendets lagstadgade uppgifter. Propositionen har ringa konsekvenser för antalet arbetsuppgifter inom Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet och användningen av deras lokaler. Förrättandet av röstning i anstalt enligt förslaget kan förutsätta att personer som hör till valbestyrelsen ledsagas till eller från röstningsstället samt att valbestyrelsen ges andra anvisningar i praktiska frågor. Tillträde till ett område där Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet ger utbildning för beväringar kräver behörigt tillstånd. Passertillstånd för valbestyrelsen samt anvisningar för Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets personal om de praktiska arrangemangen i anslutning till förrättandet av förhandsröstningen medför också vissa tilläggsuppgifter för Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet.  

Konsekvenser i fråga om andra ändringar som föreslås

Den ändring som föreslås i 5 § i vallagen för att paragrafen ska överensstämma med två ändringar i kommunindelningen som trädde i kraft vid ingången av 2017 har inga konsekvenser för antalet riksdagsledamöter som väljs från valkretsar i enlighet med 6 § i vallagen, eftersom ändringarna i kommunindelningen inte medför någon ändring i indelningen i valkretsar.  

Inte heller den bestämmelse om jäv för valombud att vara medlemmar eller ersättare i den kommunala centralvalnämnden vid välfärdsområdesval som fogas till vallagen har några praktiska konsekvenser för tolkningen av om valombuden kan vara medlemmar i den kommunala centralvalnämnden vid välfärdsområdesval, eftersom bestämmelser om jäv för den kommunala centralvalnämndens medlemmar och deras ersättare i den kommunala centralvalnämnden enligt 14 § i den gällande vallagen finns i 27–30 § i förvaltningslagen. När bestämmelserna om jäv tillämpas på centralvalnämndens medlemmar och deras ersättare, kan det tolkas att valombudet är jävigt att vara medlem i centralvalnämnden i enlighet med 28 § 1 mom. 4 punkten i förvaltningslagen: om tjänstemannen står i anställningsförhållande eller i sådant uppdragsförhållande som har samband med det föreliggande ärendet till en part eller till någon för vilken avgörandet i ärendet kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada.  

Den ändring som föreslås i 66 g § i vallagen har inga praktiska konsekvenser, eftersom den endast förtydligar bestämmelsens innehåll. 

I fråga om de föreslagna ändringarna har denna proposition inte heller några betydande ekonomiska eller andra samhälleliga konsekvenser. 

4.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Regeringspropositionens syfte att trygga beväringarnas möjligheter att rösta vid val kan alternativt uppnås också genom gällande vallagstiftning, etablerad praxis för tillgodoseende av beväringarnas röstningsmöjligheter till exempel genom att ordna transporter från garnisoner till allmänna förhandsröstningsställen eller genom att placera allmänna förhandsröstningsställen i närheten av garnisoner. Med hjälp av den föreslagna lösningen bedöms man dock kunna säkerställa beväringarna möjligheter att utöva sin rösträtt på ett bättre sätt än inom ramen för gällande lagstiftning. 

4.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Beaktandet av beväringars möjligheter att rösta i vallagstiftningen i andra länder har granskats i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 9 och 46 § i vallagen (RP 60/2021 rd) våren 2021. Enligt den granskning som gjordes då finns det i vallagstiftningen i de länder som jämförs nedan (Sverige, Norge, Danmark) inga bestämmelser om förhandsröstning som kan jämföras med röstning i anstalt i garnisoner, men i Norge kan det enligt myndighetsanvisningar också ordnas röstningsställen på militärbaser.  

Sverige

Sveriges vallag (Vallag 2005:837) innehåller inga separata bestämmelser om garnisoner som röstningsställen eller om röstningsarrangemang för beväringar. I lagens 3 kap. 5 § föreskrivs det om valnämndens möjlighet att besluta att röstmottagning kan äga rum på ett sjukhus, en kriminalvårdsanstalt, ett häkte eller någon liknande inrättning.  

Norge

Norges vallag (Lov om valg til Stortinget, fylkesting og kommunestyrer, LOV-2002-06-28-57) innehåller inga bestämmelser om garnisoner som möjliga förhandsröstningsställen. I lagens § 8-3 finns en bestämmelse om förhandsröstningsställen. Enligt paragrafen i fråga kan förhandsröstning förrättas bland annat vid institutioner inom hälso- och sjukvården och socialvården eller på andra platser där valkommittén beslutar att det ska tas emot förhandsröster. På den norska valmyndighetens webbplats valg.no ges närmare anvisningar om förrättande av val och förhandsröstning. Enligt anvisningarna på webbplatsen kan bland annat militärbaser betraktas som anstalter där förhandsröstning kan förrättas.  

Danmark

Danmarks kommunal- och regionalvalslag (Kommunal- og regionalvalgloven LBK nr 13 af 09/01/2020) innehåller inga bestämmelser om röstning på garnisoner. I Danmark förhandsröstar man genom brevröstning. I lagens 6 kap. 59 § föreskrivs det om principen att alla röstberättigade har rätt att brevrösta i alla kommuner i landet. I 6 kap. 60 § föreskrivs det om möjligheten att brevrösta bland annat i sjukhus, vård- och skyddshem som avses i lagen om social service, offentliga vårdhem, andra bostäder för äldre samt i fångvårdsanstalter och häkten. I 6 kap. 60 § föreskrivs det också om möjligheten att brevrösta i hemmet om väljaren på grund av sjukdom eller bristande rörlighet inte kan ta sig till röstningsstället och inte har möjlighet att rösta i någon av de ovannämnda anstalterna eller boendeformerna.