7.1
Värnpliktslagen
9 §. Tjänsteduglighet. Enligt 9 § 2 mom. 4 punkten i den gällande lagen kan uppgifter om omständigheter som inverkar på en värnpliktigs tjänsteduglighet fås av en myndighet som avses i 96 §. Eftersom 96 § har upphävts genom lag 333/2019 föreslås det att hänvisningen korrigeras. Till övriga delar motsvarar paragrafen den gällande paragrafen.
För närvarande finns bestämmelser om Försvarsmaktens rätt att få personuppgifter för skötsel av värnpliktsärenden i 34 och 35 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019). Enligt 34 § har Försvarsmakten, trots sekretessbestämmelserna, för ändamålet med värnpliktsregistret rätt att få behövliga uppgifter av dem som avses i paragrafen. Enligt 35 § har den personuppgiftsansvarige samt en sådan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som vid en hälsokontroll som föregår uppbådet, vid uppbådet eller under tjänstgöringen granskar hälsotillståndet hos en värnpliktig eller den som har sökt till frivillig militärtjänst för kvinnor, fullgör tjänstgöring eller har fullgjort tjänstgöring, rätt att trots sekretessbestämmelserna få nödvändiga uppgifter av de myndigheter som anges i paragrafen, för fastställande av tjänsteduglighet, upprätthållande av säkerheten under tjänstgöringen samt ordnande av undersökning och vård av patienten.
15 §. Tidpunkten för uppbådet och uppbådslängden samt uppbådskungörelsen. Det föreslås att 3 mom. ändras så att tidpunkten och platsen för uppbådet meddelas genom en uppbådskungörelse, som finns till påseende endast på Försvarsmaktens webbsidor minst två veckor före uppbådet samt under uppbådet. Enligt den gällande lagen ska uppbådskungörelsen finnas till påseende också på kommunens anslagstavla.
Bestämmelserna om offentliga kungörelser har nyligen reformerats genom en lagstiftningshelhet som trädde i kraft vid ingången av 2020. I samband med reformen upphävdes lagen om offentliga kungörelser (34/1925) och de allmänna bestämmelserna om förfarandet vid offentliga kungörelser togs in i förvaltningslagen (434/2003). Utgångspunkten för den nya lagstiftningen om kungörelser är att övergå från kungörelser som publiceras på kommunens anslagstavla till ett elektroniskt förfarande för kungörelser. Därför föreslås det att skyldigheten att hålla uppbådskungörelsen till påseende på kommunens anslagstavla stryks i 3 mom.
Till 3 mom. fogas också att kungörelsen vid behov kan hållas tillgänglig också på något annat sätt som avses i 62 a § i förvaltningslagen (434/2003). Hänvisningen till förvaltningslagen är ny.
I 62 a § i förvaltningslagen föreskrivs det om offentlig kungörelse. Enligt 1 mom. i den paragrafen ska delgivningen av en handling som enligt någon annan lag än förvaltningslagen ska delges genom en offentlig kungörelse verkställas genom att kungörelsen och den handling som kungörs publiceras på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet. Vid behov ska kungörelsen också publiceras i en tidning som utkommer i det område som påverkas av ärendet eller på något annat sätt som myndigheten beslutar. Om kungörelsen på grund av störningar i datakommunikationerna eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan publiceras på myndighetens webbplats, ska den dessutom publiceras i den officiella tidningen. Dessutom föreskrivs det i 2 mom. att kungörelsen och den handling som kungörs ska hållas offentligt tillgängliga på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet i 14 dygn. Om en tid för sökande av ändring eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt börjar löpa från delfåendet av handlingen, ska kungörelsen och den handling som kungörs hållas offentligt tillgängliga tills den nämnda tidsfristen går ut.
Till paragrafen fogas också ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om försvarsministeriets rätt att besluta om ändring av den tidpunkt för anordnande av uppbåd som avses i 1 mom., om det är nödvändigt för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller av andra särskilt vägande skäl. Bestämmelsen kan tillämpas till exempel i situationer som motsvarar covid-19-pandemin 2020. Andra särskilda skäl som avses i bestämmelsen kan vara till exempel allvarliga förändringar i säkerhetssituationen i närmiljön, storolyckor eller naturkatastrofer.
Beslut om avvikelse från den normala tidpunkten för uppbådet fattas av försvarsministeriet på framställning av Försvarsmakten. Ett beslut kan gälla till exempel en regionalbyrås eller flera regionbyråers verksamhetsområde eller en stad eller kommun som hör till ett verksamhetsområde. Genom beslutet kan man avvika från tidpunkten för uppbåd också på nationell nivå. Till övriga delar motsvarar paragrafen den gällande paragrafen.
16 §.Närvaroplikt vid uppbådet. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 5 mom. där det föreskrivs om försvarsministeriets rätt att besluta om avvikelse från den skyldighet att personligen närvara vid uppbåd som avses i 1 mom. på nationell, regional eller lokal nivå, om det är nödvändigt för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller av andra särskilt vägande skäl. Andra särskilda skäl kan vara till exempel allvarliga förändringar i säkerhetssituationen i närmiljön, storolyckor eller naturkatastrofer. Enligt momentet får ett sådant beslut dessutom fattas endast om det inte äventyrar uppbådets syfte enligt 12 §. Enligt 12 § är uppbådets syfte att bestämma den värnpliktiges tjänsteduglighet, och på grundval av den fattas beslut om tjänstgöringen. Vid uppbådet ges dessutom information om försvarsplikten och främjas folkhälsoarbetet.
Äventyrande av uppbådets syfte kan innebära till exempel en situation där den värnpliktiges tjänsteduglighet inte kan bestämmas eller den värnpliktige inte får tillräcklig information om rättsverkningarna av förordnande till tjänstgöring. Vid avvikelse från skyldigheten att personligen närvara kan uppbåden genomföras på distans, om identiteten hos den värnpliktige kan kontrolleras.
Beslut om avvikelse från skyldigheten att personligen närvara, för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller av andra särskilt vägande skäl, fattas av försvarsministeriet på framställning av Försvarsmakten. Ett beslut kan gälla till exempel en regionalbyrås eller flera regionbyråers verksamhetsområde eller en stad eller kommun som hör till ett verksamhetsområde. Genom beslutet kan man avvika från skyldigheten att personligen närvara vid uppbådet också på nationell nivå. Den värnpliktige kan inte själv hos försvarsministeriet ansöka om befrielse från skyldigheten att personligen närvara, utan processen är alltid ett myndighetsinitiativ. Med stöd av ett regionalt beslut av försvarsministeriet kan regionalbyrån fatta beslut om vilka värnpliktiga i området i fråga som är befriade från skyldigheten att personligen närvara.
Enligt 16 § 2 mom. i den gällande värnpliktslagen kan regionalbyrån befria en värnpliktig från skyldigheten att personligen närvara vid uppbådet, om han 1) har en svår skada eller sjukdom, 2) har deltagit i ett urvalsprov som avses i 29 § och har förordnats till tjänstgöring, eller 3) är bosatt utomlands och har sänt ett läkarutlåtande eller en annan tillförlitlig utredning utifrån vilken hans tjänsteduglighet kan fastställas. Ett beslut enligt den gällande bestämmelsen att befria en värnpliktig från skyldigheten att personligen närvara gäller således alltid endast en enskild värnpliktig och fattas vanligen på den värnpliktiges eget initiativ.
Genom det nya 16 § 5 mom. bemyndigas försvarsministeriet att besluta om huruvida regionalbyrån kan avvika från skyldigheten att personligen höra den värnpliktige vid uppbådet i större utsträckning än i fråga om sådana särskilt specificerade värnpliktiga som avses i 16 § i den gällande lagen, om det är nödvändigt för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller av andra särskilt vägande skäl. Ett beslut av försvarsministeriet kan också vara förpliktande för regionalbyrån, dvs. innebära att regionalbyrån ska avvika från skyldigheten att personligen närvara vid uppbådet till den del försvarsministeriet anser det nödvändigt för att säkerställa att syftet med bestämmelsen uppnås.
28 §.Tidpunkten för inledande av beväringstjänst. Det föreslås att det till 1 mom. fogas en ny bestämmelse, enligt vilken beväringstjänsten ska inledas senast under det år när den värnpliktige fyller 29 år.
Enligt 37 § 2 mom. i den gällande lagen upphör skyldigheten att fullgöra beväringstjänst under fredstid vid utgången av det år under vilket den värnpliktige fyller 30 år. I lagen finns dock för närvarande inte någon allmän bestämmelse om den sista möjliga tidpunkten för inledande av tjänsten som tillämpas på alla värnpliktiga. I lagen finns däremot särskilda bestämmelser om detta.
I 35 § i den gällande lagen föreskrivs om ändring av tiden för inledande av tjänst och befrielse från repetitionsövning för riksdagsledamöter, medlemmar av statsrådet och ledamöter av Europaparlamentet. Enligt den ändras den tidpunkt för inträde i beväringstjänst som fastställts för den värnpliktige eller befrias han från en repetitionsövning på grundval av anmälan som han gjort, om ändringen eller befrielsen är nödvändig med tanke på skötseln av uppgiften som riksdagsledamot, medlemskapet i statsrådet eller medlemskapet i Europaparlamentet. Beväringstjänsten ska dock inledas senast under det år när den värnpliktige fyller 29 år. Ändringen förenhetligar alltså lagstiftningen med de bestämmelser som gäller en person som sköter en uppgift som riksdagsledamot, medlemskap i statsrådet eller medlemskap i Europaparlamentet. Särskilda bestämmelser om detta finns också i värnpliktslagen i fråga om personer som är medborgare i en annan stat och i fråga om kvinnor i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. Syftet med den nya bestämmelsen är att försätta alla i jämlik ställning i fråga om den sista möjliga tidpunkten för inledande av tjänstgöring under fredstid. Enligt 6 § i grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av någon orsak som gäller hans eller hennes person och den allmänna jämlikhetsbestämmelsen omfattar också ett krav på enahanda bemötande i likadana fall. Vissa människor eller människogrupper får inte genom lag godtyckligt ges en gynnsammare eller ogynnsammare ställning än andra.
Eftersom det i den gällande lagen inte finns någon exakt åldersgräns kan beväringstjänst för närvarande inledas också i julikontingenten det år då den värnpliktige fyller 30 år. Beväringstjänsten ska dock fullgöras innan den värnpliktige fyller 30 år. Då har den värnpliktige endast möjlighet att fullgöra den kortaste möjliga tjänstgöringstiden (165 dagar). Detta är inte ändamålsenligt ur Försvarsmaktens synvinkel och det är inte heller jämlikt i relation till andra värnpliktiga. Avsikten är att beväringstjänsten ska fullgöras så att alla eventuella tjänstgöringstider och tjänstgöringsuppdrag är möjliga. Därför föreslås det att det till lagen fogas en ny bestämmelse enligt vilken beväringstjänsten ska inledas senast under det år när den värnpliktige fyller 29 år.
33 §.Återkallande av förordnande till repetitionsövning. I paragrafen föreskrivs om regionalbyråns möjlighet att återkalla ett förordnande om deltagande i en repetitionsövning när vissa villkor uppfylls. Till följd av covid-19-pandemin har det uppstått ett behov att till orsakerna för återkallande lägga till syftet att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller andra särskilt vägande skäl.
Enligt den gällande paragrafen kan regionalbyrån återkalla ett förordnande om deltagande i en repetitionsövning om den värnpliktige har blivit skadad eller insjuknat så att han inte kan fullgöra de tjänstgöringsuppdrag som planerats för honom vid repetitionsövningen, om det har kommit fram omständigheter som visar att den värnpliktige kan äventyra sin egen eller andras säkerhet vid tjänstgöringen, eller om den som förordnats till övningen är stadigvarande bosatt utomlands och den som utfärdat förordnandet inte hade kännedom om detta när förordnandet gavs. Förteckningen över grunderna för återkallande är uttömmande. Utgångspunkten för återkallandet är i nuläget äventyrande av tjänstgöringssäkerheten av en orsak som beror på den värnpliktige själv, men det finns ingen möjlighet till återkallande på grund av en allmän orsak som äventyrar tjänstgöringssäkerheten.
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. enligt vilket regionalbyrån kan återkalla ett förordnande om deltagande i en repetitionsövning, om det behövs för att förhindra spridningen av en allmänfarlig smittsam sjukdom eller av andra särskilt vägande skäl.
Ändringen behövs i situationer där det anses nödvändigt att skydda flera värnpliktiga från risken för en allmänfarlig smittsam sjukdom eller det råder något annat särskilt vägande skäl, vilket kan vara till exempel allvarliga förändringar i säkerhetssituationen i närmiljön, en storolycka eller en naturkatastrof. Bestämmelsen ger alltså med avvikelse från 1 mom. regionalbyrån en mer omfattande behörighet att återkalla ett förordnande till repetitionsövning i fråga om flera värnpliktiga.
Ändringen medför inte i något fall skyldighet för regionalbyrån att återkalla ett förordnande om deltagande i en repetitionsövning, utan ger endast möjlighet till det. En värnpliktig kan inte heller själv åberopa grunder enligt 33 §, utan bestämmelser om grunderna för befrielse från en repetitionsövning på ansökan av den värnpliktige finns i 34 §.
36 §.Syftet med beväringstjänsten. I paragrafen föreskrivs om syftet med beväringstjänsten och om utbildningsperioderna. Det föreslås inga ändringar i syftet med beväringstjänsten och förslaget motsvarar till sitt innehåll i huvudsak 36 § i den gällande lagen. I paragrafen föreslås endast terminologiska ändringar som hänför sig till utbildningsperioderna.
Försvarsmakten har från och med ingången av 2020 förnyat beväringsutbildningen och praxis i fråga om värnplikten genom programmet Utbildning 2020. Genom programmet har man utvecklat uppbådssystemet, tjänstgöringsvalen, utbildningssystemet som helhet samt utbildningsmetoderna. Målet har varit att utveckla de värnpliktigas utbildningsstig från uppbådspliktig till reservist så att den blir så smidig som möjligt.Genom programmet Utbildning 2020 har beväringsutbildningens struktur ändrats från att tidigare vara indelad i tre perioder till nuvarande fyra. De tidigare grundutbildningsskedet, specialutbildningsperioden och trupputbildningsperioden har bytts ut mot rekrytskede, utbildningsgrenskede, specialutbildningsskede och trupputbildningsskede. Utbildningsperiodernas benämningar har alltså ändrats. Det föreslås att paragrafen ändras så att den bättre motsvarar de ändringar som programmet Utbildning 2020 innebär och att de tidigare benämningarna på utbildningsperioderna stryks ur lagstiftningen. Det faktiska rättsläget ändras alltså inte.
De nya utbildningsperioderna har redan införts från ingången av 2020 och således förtydligar ändringen det rådande läget då de föråldrade termerna stryks ur värnpliktslagen. De föreslagna ändringarna i paragrafen är endast terminologiska och har inga konsekvenser för anordnandet av eller syftet med tjänstgöringen i praktiken. Genom ändringen minskas inkonsekvens och oklarheter.
60 §.Avbrytande av tjänstgöring. Det föreslås att 5 mom. ändras så att kommendören för truppförbandet ska fatta beslut om den värnpliktiges tjänsteduglighet i samband med avbrytande av tjänstgöring.
Enligt 1 mom. 3 punkten fattar kommendören för truppförbandet beslut om en bevärings avbrytande av tjänstgöring. Kommendören för truppförbandet lägger samtidigt fram ett förslag till regionalbyrån om ändring av tjänsteduglighetsklassificeringen. Med tanke på en smidig administration och på den som befrias från beväringstjänst för viss tid är ett mer flexibelt förfarande att kommendören för truppförbandet har behörighet att utöver att fatta beslut om avbrytande av beväringstjänsten också fatta beslut om både tidsbunden ändring (klassificering E) och ändring som gäller fredstid (klassificering C) av tjänsteduglighetsklassen. Regionalbyråerna fattar årligen ca 3000 beslut på framställning av kommendören för truppförband.
Detta förtydligar administrationen och minskar den administrativa bördan för regionalbyråerna, som i nuläget i sådana situationer innebär att regionalbyrån ordnar en separat besiktning och att det är först där som man beslutar om den värnpliktiges tjänsteduglighetsklass. I praktiken föreställer sig de som avbryter beväringstjänsten redan i nuläget relativt ofta att det beslut om avbrytande av tjänstgöring som kommendören för truppförbandet fattar också innebär ett beslut om tjänsteduglighetsklass, vilket tidvis syns i form av begäran om omprövning i fråga om kommendörens beslut om avbrytande av tjänstgöring när avsikten har varit att göra en begäran om omprövning i fråga om beslutet om tjänsteduglighetsklass.
Kommendören för truppförbandet ska alltså fatta beslut om både den värnpliktiges tjänsteduglighet och om avbrytande av tjänstgöring. Det är fråga om två separata överklagbara beslut. Besluten ska fattas så nära varandra som möjligt i tiden.
Enligt 109 § i värnpliktslagen får en värnpliktig skriftligen begära omprövning hos regionalbyrån av ett beslut av regionalbyrån eller uppbådsnämnden som gäller tjänsteduglighet, förordnande till tjänst eller befrielse från tjänst samt i ett beslut av regionalbyrån eller truppförbandet som gäller avbrytande av utbildning, avbrytande av tjänstgöring, förordnande till undersökning som klarlägger bruk av narkotika, tidpunkten för faderskapsledighet samt en förmån som avses i denna lag. Begäran om omprövning ska framställas inom 30 dagar efter att beslutet med omprövningsanvisning har delgetts den värnpliktige. Begäran om omprövning framställs till den regionalbyrå som bestäms enligt den värnpliktiges hemort. Begäran om omprövning lämnas in till den myndighet som fattade beslutet. En begäran om omprövning som gäller uppbådsnämndens beslut lämnas dock in till regionalbyrån.
I 110 § i värnpliktslagen föreskrivs om besvär i omprövningsärenden och i andra ärenden som gäller värnplikten. I ett beslut av en regionalbyrå i ett omprövningsärende samt i andra med stöd av denna lag utfärdade beslut av huvudstaben, staben för en försvarsgren, en regionalbyrå, ett truppförband och en uppbådsnämnd får ändring sökas genom besvär hos centralnämnden för uppbådsärenden.
Den föreslagna ändringen påverkar inte den värnpliktiges rättsskydd. En begäran om omprövning behandlas i vilket fall som helst av regionalbyrån och det finns fortfarande möjlighet att överklaga beslut som har fattats med anledning av begäran om omprövning hos centralnämnden för uppbådsärenden, så att det i sista hand på detta sätt säkerställs att besluten är enhetliga.
75 §.Utomlands bosatt person som är medborgare i en annan stat och är skyldig att infinna sig till uppbåd och tjänstgöring. I paragrafen föreskrivs det att en värnpliktig inte är skyldig att infinna sig till uppbåd eller beväringstjänst, om han har medborgarskap också i en annan stat och hans boningsort under de senaste sju åren inte har varit i Finland. I nuläget kan en värnpliktig dock förordnas till tjänstgöring om han flyttar till Finland före utgången av det år under vilket han fyller 30 år. Det föreslagna 1 mom. motsvarar i sak 1 mom. i den gällande lagen. På grund av den ändring av åldersgränsen som föreslås i 28 § i den gällande lagen föreslås det dock att åldersgränsen i 75 § 1 mom. sänks från 30 till 29 år. I och med den föreslagna ändringen kan en värnpliktig alltså förordnas till tjänstgöring om han flyttar till Finland före utgången av det år under vilket han fyller 29 år. I praktiken ska den värnpliktiges bostadsort alltid kontrolleras i befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009).
76 §.Befrielse från beväringstjänsten på grundval av medborgarskap i en annan stat. Det föreslås att 2 mom. i denna paragraf ändras på motsvarande sätt som 75 §.
109 §.Begäran om omprövning. Enligt 1 mom. i den gällande paragrafen får en värnpliktig skriftligen yrka rättelse hos regionalbyrån i ett beslut av regionalbyrån eller uppbådsnämnden som gäller tjänsteduglighet, förordnande till tjänst eller befrielse från tjänst samt i ett beslut av regionalbyrån eller truppförbandet som gäller avbrytande av utbildning, avbrytande av tjänstgöring, förordnande till undersökning som klarlägger bruk av narkotika, tidpunkten för faderskapsledighet samt en förmån som avses i denna lag. Det föreslås att momentet ändras så att omprövning får begäras också i ett sådant beslut av kommendören för truppförbandet som gäller tjänsteduglighet.
I 34 § i värnpliktslagen föreskrivs om befrielse från en repetitionsövning. Enligt 3 mom. i den paragrafen söks befrielse skriftligt hos den regionalbyrå som utfärdat förordnandet. Om den värnpliktige inte är nöjd med ett beslut som meddelats med anledning av en ansökan om befrielse, får han enligt 109 § begära omprövning i beslutet. Begäran om omprövning behandlas enligt bestämmelsen av den regionalbyrå som bestäms enligt den värnpliktiges hemort och som kan vara en annan än den regionalbyrå som fattat beslutet om befrielse från en repetitionsövning. I nuläget behandlar den regionalbyrå som beordrat till repetitionsövning en eventuell ansökan om befrielse, men en begäran om omprövning i fråga om beslutet behandlas av den regionalbyrå som övervakar reservisten. Innan beslutet fattas begär den övervakande regionalbyrån ett utlåtande av den regionalbyrå som beordrat övningen. Efter omprövningsförfarandet är det ännu möjligt att överklaga hos centralnämnden för uppbådsärenden, som är den högsta besvärsinstansen för ärenden som gäller värnplikt.
Det föreslås att 2 mom. ändras så att en begäran om omprövning som gäller beslut om befrielse från en repetitionsövning ska framställas till den regionalbyrå som har behandlat den värnpliktiges ansökan om befrielse. Ändringen förtydligar förfarandet i synnerhet för reservister, eftersom de behöver sköta ärendet endast hos en regionalbyrå. Förfarandet motsvarar också grundtanken med en begäran om omprövning, enligt vilken beslutsfattaren granskar innehållet i ett beslut ytterligare en gång i fråga om de omständigheter som framförts i begäran om omprövning. Förfarandet förtydligas också med tanke på regionalbyråerna, då en regionalbyrå sköter hela processen för ändringssökande från början till slut. Samtidigt försnabbas beslutsfattandet, eftersom utlåtandeskedet faller bort. Dessutom föreslås det att 2 mom. i den gällande lagen ändras så att det inte längre särskilt nämns att begäran om omprövning lämnas in till den myndighet som fattade beslutet. Bestämmelsen är vilseledande och onödig, eftersom det i momentet även annars föreskrivs vart begäran om omprövning ska lämnas in. Samtidigt stryks ordet ”dock” i den sista meningen i momentet för att paragrafen ska vara tydligare.
Det föreslås att till paragrafen dessutom fogas ett nytt 3 mom., enligt vilket förvaltningslagen i övrigt tillämpas vid omprövningsförfarandet. Kravet i 1 mom. på att ansökan ska vara skriftlig stryks därför, eftersom bestämmelser om detta krav redan finns i 49 d § i förvaltningslagen. Av samma orsak stryks kravet i 2 mom. på att en begäran om omprövning ska framställas inom 30 dagar efter att beslutet med anvisning om hur man begär omprövning har delgetts den värnpliktige, eftersom kravet är onödigt. Bestämmelser om tidsfristen i fråga finns i 49 c § i förvaltningslagen.
Dessutom föreslås det att den svenska språkdräkten i paragrafen ändras så att den motsvarar terminologin i den gällande förvaltningslagen (434/2003). I den svenska språkversionen av den gällande lagen används den gamla termen framställa rättelseyrkande i fråga om begäran om omprövning. I den gällande förvaltningslagens 7 a kap. där det finns bestämmelser om omprövningsbegäran används dock termen begära omprövning.
Sedan bestämmelserna i 7 a kap. kom till har justitieministeriet gett anvisningar om att lagar ska korrigeras så att de motsvarar förvaltningslagen. Därför har formuleringarna i lagarna förenhetligats och samtidigt har terminologin på svenska korrigerats. Eftersom det föreslås att 109 § i värnpliktslagen ska innehålla en hänvisning till förvaltningslagen, behöver terminologin förenhetligas med förvaltningslagen. Även om exempelvis den högsta besvärsinstansen, med avvikelse från förvaltningslagen, är centralnämnden för uppbådsärenden och inte högsta förvaltningsdomstolen avses med begäran om omprövning enligt värnpliktslagen ändå i praktiken en process enligt förvaltningslagen.
110 §.Besvär i omprövningsärenden och i andra ärenden som gäller värnplikten. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen ändras så att den motsvarar terminologin i den gällande förvaltningslagen.
111 §.Hur besvär och begäran om omprövning påverkar verkställigheten av beslut. Det föreslås att den svenska språkdräkten i paragrafen ändras så att den motsvarar terminologin i den gällande förvaltningslagen.
118 §.Vägran att fullgöra värnplikt. Det föreslås att 2 mom. ändras så att en värnpliktig inte längre förordnas att fullgöra sin värnplikt under fredstid, om domstolen har förkastat ett åtal mot personen för vägran att fullgöra värnplikt. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande paragrafen.
Enligt den gällande lagen förordnas den berörda personen på nytt av militärmyndigheten till tjänstgöring, om han inte döms till fängelsestraff för vägran att fullgöra värnplikt. Detta har medfört fall där regionalbyrån på nytt ska förordna en värnpliktig till tjänstgöring i en situation där ett beslut om åtalseftergift i fråga om vägran att fullgöra värnplikt har fattats eller åtalet har förkastats i domstol genom ett beslut som vunnit laga kraft. När en person på nytt förordnats till tjänstgöring och eventuellt vägrat på nytt leder förundersökningen i saken på grund av ne bis in idem-förbudet inte till ett åtal, eller ett eventuellt åtal kommer i vilket fall som helst att förkastas i domstol.
I och med den föreslagna ändringen befrias personer i fråga om vilka åtal för vägran att fullgöra värnplikt en gång har förkastats i domstol från tjänstgöring under fredstid. Då avbryts också den spiral av förordnanden till tjänstgöring och vägran att fullgöra tjänstgöringen som annars skulle fortgå till dess att personens värnplikt upphör vid 30 års ålder.