2.1  Allmänt om systemet för avträdelsestöd

Europeiska kommissionen har med stöd av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd godkänt systemet för avträdelsestöd i Finland som statligt stöd, som helt betalas med nationella medel. Under Europeiska unionens tidigare fondperioder grundade sig godkännandet på Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn som är avsett för stöd för förtidspension eller för stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. Den lagstiftning som gäller Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik under fondperioden 2014—2020 trädde i kraft i början av 2015. Europeiska kommissionen har dessutom utfärdat Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014—2020 . EU-bestämmelserna och kommissionens riktlinjer för den nya fondperioden innehåller inte längre några bestämmelser om systemet med förtidspension för lantbruksföretagare. Enligt Europeiska unionens nya riktlinjer för statligt stöd ska de nuvarande systemen för stöd till förtidspensionering upphöra stegvis senast den 31 december 2018. Systemet har inte fungerat på önskat sätt på EU-nivå och dess syften har inte genomförts tillfredsställande och därför kommer regleringen om systemet inte att fortsätta. Enligt ovan nämnda bestämmelser kommer Finlands nationella system för avträdelsestöd att upphöra så, att avträdelsestöd inte längre beviljas för avträdelser som sker efter den 31 december 2018. 

Enligt 1 § i avträdelsestödslagen beviljas sådana lantbruksföretagare avträdelsestöd som varaktigt upphör med att bedriva jordbruk. Då det är fråga om avträdelse som sker åren 2015 och 2016 till ett barn eller en annan nära släkting till avträdaren för att genomföra en generationsväxlingsöverlåtelse ska avträdaren enligt 8 § i samma lag ha fyllt 59 år och för annan generationsväxlingsöverlåtelse 60 år. Åren 2017 och 2018 är åldern för avträdelse 60 år i fråga om alla generationsväxlingsöverlåtelser. För renhushållning är åldern för avträdelse 56 år åren 2015 och 2016 och 57 år åren 2017 och 2018. Ett villkor för avträdelsestöd är att avträdaren inte har fyllt 63 år när avträdelsen sker. Avträdelsestöd betalas till och med den dag från vilken ålderspension enligt arbetspensionslagstiftningen och folkpensionslagen betalas.  

2.2  Hur avträdelsestödet bestäms samt omvandlas till ålderspension

Avträdelsestödet består av ett grundbelopp och en kompletteringsdel. Avträdelsestödets grundbelopp är lika stort som den invalidpension som enligt LFöPL skulle ha beviljats lantbruksföretagaren, om han eller hon när avträdelsen skedde hade haft rätt till full invalidpension. Då grundbeloppets storlek fastställs beaktas emellertid inte sådan rätt till pension som grundar sig på stipendiatarbete enligt LFöPL, på lantbruksföretagarens arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på annan företagarverksamhet än den som avses i LFöPL. I grundbeloppet beaktas inte heller sådant pensionsskydd som arbetstagaren tjänat in för oavlönad tid.  

På beräkningen av avträdelsestödets grundbelopp inverkar den LFöPL-arbetsinkomst som ligger till grund för pensionen samt intjäningsprocenten för pensionen. Enligt gällande arbetspensionslagstiftning tillväxer LFöPL-pensionen med 1,5 procent av den totala pensionsgrundande arbetsinkomsten fram till utgången av den månad då lantbruksföretagaren fyller 53 år och med 1,9 procent från ingången av kalendermånaden efter den då lantbruksföretagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad då lantbruksföretagaren fyller 63 år. Vid beräkningen av avträdelsestödets grundbelopp justeras årsinkomsterna med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), nedan ArPL.  

Avträdelsestödets grundbelopp består dessutom av den i 70 § i LFöPL avsedda andelen för återstående tid med vilket avses tiden från ingången av avträdelseåret till utgången av den kalendermånad då avträdaren fyller 63 år. Under andelen för återstående tid tillväxer pensionen enligt gällande bestämmelser med 1,5 procent per år från ingången av avträdelseåret till utgången av den månad då personen fyller 63 år. Grundbeloppet är summan av den intjänade pensionen före utgången av det år som föregick avträdelsen och pensionsdelen för återstående tid. Den pensionsdel som intjänats före utgången av det år som föregår avträdelsen justeras dessutom med den i 83 § i ArPL avsedda livslängdskoefficienten som fastställts för det år under vilket avträdelsen sker. 

Grundbeloppet justeras årligen med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i ArPL.  

Då betalningen av avträdelsestöd har inletts tillväxer pensionen för annat förvärvsarbete med 1,5 procent per år för mottagaren av avträdelsestöd, dvs. på motsvarande sätt som för personer som får pension. 

Avträdelsestödets grundbelopp ändras enligt 42 § 1 mom. i avträdelsestödslagen till en lika stor ålderspension enligt LFöPL då avträdaren fyller 63 år. Till ålderspensionen läggs då den pension som mottagaren av avträdelsestöd har rätt till med stöd av oavlönade förmåner samt sådan pension enligt LFöPL som vid avträdelsetidpunkten enligt lagstiftningen om avträdelsestöd inte skulle beaktas när avträdelsestödets grundbelopp fastställs. Ovan nämnda pensionsdelar som ska läggas till ålderspension justeras enligt den livslängdskoefficient som avses i 83 § i ArPL.  

Enligt det nuvarande systemet med avträdelsestöd får avträdaren inte ha fyllt 63 år när avträdelsen sker för att avträdelsestöd ska beviljas. Den övre åldersgränsen för avträdelsestöd är således den samma som den nuvarande nedre åldersgränsen för ålderspension, dvs. 63 år. 

Om avträdaren inte upphört med andra förvärvsarbeten eller minskat dem så att avträdelsestödets grundbelopp inte ännu alls har börjat betalas ut, kan utbetalningsstarten för ålderspension enligt LFöPL för närvarande skjutas upp på ansökan av avträdaren, om ansökan görs innan avträdaren fyller 63 år. Avsikten är att på det här viset sporra att man fortsätter i andra förvärvsarbeten och då börjar LFöPL-ålderspension inte automatiskt betalas ut. LFöPL-ålderspension beviljas med anledning av ansökan om uppskov på särskild ansökan. LFöPL-pension fastställs i övrigt på samma sätt som för andra mottagare av avträdelsestöd och beviljas från ingången av månaden efter den då ansökan om ålderspension gjordes.  

Avträdelsestödets kompletteringsdel är lika stor som den folkpension som skulle ha beviljats avträdaren, om han eller hon vid avträdelsetidpunkten skulle ha haft rätt till folkpension som beviljas i form av sjukpension. Kompletteringsdelen beräknas huvudsakligen på samma sätt som sjukpension enligt folkpensionslagen. På beräkningen av kompletteringsdelen tillämpas dock inte de bestämmelser som gäller anpassning av pensionsbeloppet till den tid en person har varit bosatt i Finland. På kompletteringsdelens storlek inverkar avträdarens fortlöpande pensioner och ersättningar samt familjeförhållanden. Kompletteringsdelen justeras årligen med det index som avses i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Utbetalningen av kompletteringsdelen upphör då mottagaren av avträdelsestöd fyller 65 år. Åldern för ålderspension är för närvarande 65 år enligt folkpensionslagen. 

Enligt 43 § i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk betalas kompletteringsdel till avträdelsestöd vid sidan av ålderspension enligt LFöPL efter att betalning av grundbeloppet upphört. Om mottagaren av avträdelsestöd beviljas full invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension enligt de andra arbetspensionslagar som nämns i 3 § i ArPL eller i lagar om införande av dem, dras kompletteringsdelen in. Kompletteringsdelen dras också in om en ovan nämnd pension enligt folkpensionslagen eller i lag om införande av den beviljas. 

2.3  Avträdelsestöd som beviljats 2000—2006 enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994)

De avträdelsestöd som beviljats 2000—2006 grundar sig på lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (nedan 1994 års avträdelsestödslag). Avträdelsestöd som beviljas med stöd av dessa bestämmelser består också av ett grundbelopp och en kompletteringsdel. Grundbeloppet har emellertid beräknats på annat sätt än det grundbelopp som beviljas med stöd av gällande lag. Ändringar i fråga om beräkning av pensioner och pensionstillväxten inom arbetspensionslagstiftningen trädde i kraft 2005. Då sänktes den lägsta åldern för ålderspension från 65 till 63 år. De avträdelsestöd som beviljades inom systemet med avträdelsestöd 2000—2006 beräknades emellertid enligt de LFöPL-bestämmelser som gällde före 2005. Härom reglerades särskilt genom lagen om ändring av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1385/2004).  

Grundbelopp och kompletteringsdel betalas för dessa avträdelsestöd tills mottagaren fyller 65 år. Avträdelsestödets grundbelopp ändras således till ålderspension enligt LFöPL först då mottagaren fyller 65 år. Till ålderspensionen läggs då pensioner som intjänats på grund av oavlönade förmåner samt sådana pensioner enligt LFöPL som vid avträdelsetidpunkten enligt lagstiftningen om avträdelsestöd inte skulle ha beaktats då avträdelsestödets grundbelopp fastställdes. Ovan nämnda pensionsdelar som ska läggas till ålderspension justeras enligt den livslängdskoefficient som avses i 83 § i ArPL. Enligt 26 § 1 och 2 mom. i 1994 års avträdelsestödslag upphör avträdelsestödet och grundbeloppet ändras till en lika stor ålderspension enligt LFöPL när mottagaren av avträdelsestöd fyller 65 år.  

Av 23 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare framgår att om mottagaren av avträdelsestöd beviljas full invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i ArPL eller i lagar om införande av dem, dras avträdelsestödets kompletteringsdel in. Kompletteringsdelen dras också in om en ovan nämnd pension enligt folkpensionslagen eller i lag om införande av den beviljas. 

2.4  Ändringar i arbetspensionslagstiftningen vid ingången av 2017

Inom arbetspensionssystemet höjs den lägsta åldern för ålderspension stegvis från 2017. Reformen gäller personer som är födda 1955 eller senare. För dem som är födda 1954 eller tidigare är åldern för ålderspension 63 år. Åldern för ålderspension höjs på följande sätt: 

För de som är födda 1965 eller senare kommer den lägsta pensionsåldern att vara bunden till den förväntade livslängden så att en del av den förlängda tiden i framtiden används för arbete. Den lägsta åldern för ålderspension höjs dock med högst två månader per år. 

De nya bestämmelserna om ålderspension tillämpas på pensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2017 eller senare. Pensionsfallet för ålderspension är den sista dagen i kalendermånaden före begynnelsetidpunkten för ålderspensionen. Enligt bestämmelserna om begynnelsetidpunkten ålderspension börjar ålderspensionen för arbetstagare i anställningsförhållanden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension och slutat i det arbete på basis av vilket han eller hon ansöker om ålderspension. Ålderspension enligt LFöPL och lagen om pension för företagare (1272/2006), nedan FöPL, beviljas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren, stipendiaten eller företagaren har uppnått den ålder som berättigar till pension och ålderspensionen har sökts. Ålderspension kan beviljas retroaktivt, dock inte utan giltigt skäl för längre tid än för de tre månaderna före månaden för ansökan om pension. Retroaktivt beviljande av pension till företagare, lantbruksföretagare och stipendiater förutsätter att försäkringen enligt FöPL eller LFöPL har upphört före pensionens början. 

Från och med 2017 kommer reglerna för pensionstillväxt och invalidpension för återstående tid att ändras. De åldersbundna tillväxtprocenterna slopas och pensionen tillväxer med 1,5 procent per år av de arbetspensionsförsäkrade inkomsterna. Pensionen tillväxer med 1,5 procent per år även för arbete som utförs vid sidan av pension. På bestämmelserna om pensionstillväxt kommer en övergångstid som gäller till utgången av 2025 dock att börja tillämpas. Under den här tiden kommer personer i åldern 53—62 år för arbete att tjäna in pension 1,7 procent av arbetspensionsförsäkrade inkomster per år, om personen inte får avträdelsestöd eller annan arbetspension än deltidspension eller partiell förtida ålderspension. 

Beräkningen av invalidpension för återstående tid ändras så att den återstående tiden räknas från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började fram till den lägsta åldern för ålderspension som fastställs enligt sökandens födelseår. Om det inte ännu finns några bestämmelser om en personlig lägsta ålder för ålderspension, räknas den återstående tiden enligt den lägsta åldern för ålderspension som föreskrivs för den åldersklass som ligger närmast den egna åldersklassen. Invalidpension ändras till ålderspension enligt sökandens egen ålder för ålderspension som fastställs enligt födelseåret. Nya bestämmelser tillämpas på de invalidpensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2017 eller senare. Den föreslagna ändringen höjer i viss mån nivån på invalidpensionerna eftersom andelen för återstående tid på grund av att åldern för ålderspension har höjts är längre än för närvarande i sådana situationer där åldern för ålderspension är högre än 63 år. 

Vid beräkningen av invalidpension justeras de arbetsinkomster som ligger till grund för pensionen med den lönekoefficient som avses i 96 § i ArPL till nivån under det år när pensionen börjar. Bestämmelserna i 97 § i ArPL som gäller grunderna för fastställande av lönekoefficienten ändras från och med 2017 så, att det belopp som motsvarar den årliga förändringen i arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte längre dras av från förändringen i lönenivån.  

Beloppet av den invalidpension som börjar anpassas dessutom genom en livslängdskoefficient till utvecklingen av den förväntade livslängden. I och med att den lägsta åldern för ålderspension för dem som är födda 1965 eller senare föreslås bli bunden till förändringen i den förväntade livslängden, föreslås det att livslängdskoefficienten reduceras så att man vid fastställandet av denna från och med 2027 tar i beaktande förändringarna i fråga om den lägsta åldern för ålderspension. När invalidpensionen börjar omvandlas hela pensionen med livslängdskoefficienten. Med stöd av övergångsbestämmelsen ska livslängdskoefficienten gälla pensionsdelen för återstående tid i fråga om invalidpensioner som börjar 2027 eller senare. 

Deltidspensionen upphör och ersätts med partiell förtida ålderspension. Åldersgränsen för partiell förtida ålderspension är 61 år för dem som är födda före 1964 och 62 år för dem som är födda 1964. Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension för dem som är födda 1965 och senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Den partiella förtida ålderspensionen är antingen 25 eller 50 procent av den pension som tjänats in fram till utgången av kalendermånaden före begynnelsetidpunkten för pensionen. En person som får annan arbetspension eller annat avträdelsestöd för eget arbete kan inte få partiell förtida ålderspension. 

Personer som har fyllt 63 år kan från och med 2017 beviljas arbetslivspension. Den gör det möjligt att gå i pension litet tidigare än i den lägsta åldern för ålderspension för de arbetstagare och företagare som har arbetat en lång tid i arbetslivet i ett ansträngande och slitsamt arbete. 

2.5  Ändringar i folkpensionslagen vid ingången av 2017

De bestämmelser som gäller åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen ändras vid ingången av 2017 så, att åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen är 65 år om personen är född 1964 eller tidigare. För personer som är födda 1965 eller senare är åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen den samma som inom arbetspensionssystemet. Åldern för ålderspension har således höjts stegvis enligt födelseår med högst två månader per födelseår. 

Enligt 8 § i avträdelsestödslagen är det ett villkor för avträdelsestöd att avträdaren har fyllt 60 år om avträdelsen sker åren 2017 och 2018. Tidigast fem år innan den egentliga åldersgränsen för avträdelse uppnås kan avträdelsestöd även beviljas som vilande till avträdarens yngre make eller yngre syskondelägare i en lantbrukssammanslutning eller till en lantbruksföretagares efterlevande make. I sådana fall börjar betalningen av avträdelsestöd tidigast räknat från den tidpunkt då den som har fått ett vilande avträdelsestöd uppnår den egentliga åldern för avträdelsestöd. När avträdelse sker i form av generationsväxlingsöverlåtelse inom jordbruket åren 2017 och 2018 är den egentliga avträdelseåldern 60 år och då ska den som har rätt till vilande avträdelsestöd ha fyllt minst 55 år när avträdelsen sker. Systemet med avträdelsestöd kan således 2017 tidigast börja omfatta avträdare som ansöker om vilande avträdelsestöd som är födda 1962 eller tidigare och 2018 avträdare som ansöker om vilande avträdelsestöd som är födda 1963 eller tidigare.  

För renhushållning är den egentliga åldern för avträdelse 57 år åren 2017 och 2018. Den som har rätt till vilande avträdelsestöd ska ha fyllt minst 52 år när avträdelsen sker. När det gäller renhushållning kan systemet med avträdelsestöd 2017 börja omfatta personer som är födda 1965 eller tidigare och 2018 personer som är födda 1966 eller tidigare. 

2.6  Statistik om antalet avträdelsestöd

För avträdelser under tiden 1.1.2007—31.8.2016 betalades vid utgången av augusti 2016 avträdelsestöd till 3123 stödmottagare. Största delen av dessa avträdelser (99 procent) var upphörande med att bedriva jordbruk. Antalet avträdelser i fråga om renhushållning var i medeltal sex per år under motsvarande tid. Det genomsnittliga grundbeloppet för löpande avträdelsestöd var 755 euro per månad vid utgången av augusti 2016. Då man även beaktar de löpande avträdelsestöd som beviljats med stöd av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, var antalet mottagare av avträdelsestöd sammanlagt 3 405 euro och det genomsnittliga grundbeloppet för avträdelsestödet 749 euro per månad vid utgången av augusti 2016. 

Antalet ansökningar om avträdelsestöd har minskat avsevärt jämfört med början av 2015. År 2016 kom det in endast 67 ansökningar om avträdelsestöd. 

Avträdelsestöd enligt bestämmelserna i 1994 års avträdelsestödslag betalades till 282 stödmottagare vid utgången av augusti 2016 för avträdelser som skedde åren 2000—2006. 

4.1  Ekonomiska konsekvenser

Det beräknas att 100 avträdelsestöd kommer att beviljas 2016 och ca 500 åren 2017—2018. Enligt gällande bestämmelser ändras avträdelsestödets grundbelopp till LFöPL-ålderspension då mottagaren fyller 63 år och då de sista grundbeloppen för avträdelsestöd som beviljas 2016—2018 enligt åldersgränserna för avträdare betalas 2029 samt då de sista kompletteringsdelarna till avträdelsestödet betalas 2031. Det beräknas att sammanlagt ca 45 miljoner euro kommer att betalas i stöd på basis av dessa avträdelser, varav 38 miljoner euro betalas på basis av avträdelser som sker 2017 eller 2018. Syftet med denna proposition är att villkoren för avträdelsestöd ska bibehållas som de är enligt gällande lagstiftning. Propositionen har således inga konsekvenser för de ovan beräknade kostnaderna och ändringarna kan genomföras inom ramarna för statsfinanserna. 

Det föreslås att LFöPL-ålderspensionen för personer som får avträdelsestöd börjar vid 63 års ålder med avvikelse från huvudregeln i 2017 års arbetspensionsreform. Den inbesparing i fråga om utgifterna för LFöPL-ålderspension som uppnås av höjningen av åldern för ålderspension, förverkligas således inte i fråga om dessa personer. Det är fråga om ca 220 000 euro per år under tio års tid för avträdare 2017 och 2018. Om lagstiftningen om avträdelsestöd ändras så att den motsvarar ändringarna i fråga om beräkningen av invalidpension och begynnelsetidpunkten för ålderspension inom arbetspensionsreformen som träder i kraft från ingången av 2017, ändras grundbeloppet för avträdelsestöd som beviljas 2017 och 2018 till ålderspension först i enlighet med den nya stegvisa höjningen av åldersgränsen för pension vid den lägsta åldern för ålderspension enligt födelseår. Detta kommer uppskattningsvis att öka de statsfinansiella kostnaderna för systemet med avträdelsestöd med ca 350 000 euro årligen under en tid av tio år. Beräkningen av den återstående tiden fram till den lägsta åldern för ålderspension enligt födelseår höjer avträdelsestödets grundbelopp och därigenom utgifterna för LFöPL-ålderspension. Tilläggskostnaderna för LFöPL-systemet blir till denna del ca 100 000—150 000 euro per år under 15—20 års tid. Dessutom förorsakar arbetet med att föra in de ändringar som arbetspensionsreformen innebär för avträdelsestödet i Lantbrukarföretagarnas pensionsanstalts informationssystem tilläggskostnader på högst ca 100 000 euro. 

Att låta bli att genomföra 2017 års pensionsreform för sådana personer som får beslut om avträdelsestöd 2017 eller 2018 skulle således minska kostnaderna för systemet med avträdelsestöd med sammanlagt ca 3,5 miljoner euro och öka kostnaderna för LFöPL-systemet med mindre än 0,5 miljoner euro. De totala konsekvenserna för statsfinanserna fördelat på 10—20 år blir således ca 3 miljoner mindre än om 2017 års pensionsreform även omfattar mottagarna av avträdelsestöd. 

4.2  Konsekvenser för stödmottagarna och verkställande av systemet med avträdelsestöd

Genom de föreslagna ändringarna fastställs avträdelsestödets grundbelopp för mottagare av avträdelsestöd enligt samma grunder under hela tillämpningsperioden. De personer som ansökt om avträdelsestöd 2015—2018 behandlas likvärdigt i fråga om fastställandet av grundbeloppet för avträdelsestöd under hela den tid som den tidsbegränsade lagstiftningen tillämpas. Ändringen av grundbeloppet till LFöPL-ålderspension enligt gällande bestämmelser säkerställer det att samma regler tillämpas på redan löpande avträdelsestöd och avträdelsestöd som beviljas 2017 och 2018. Det här är en tydlig lösning såväl för mottagarna av avträdelsestöd som för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt som verkställer systemet. Avträdelsestöd kommer att betalas ännu länge efter att systemet med avträdelsestöd har slopats, åtminstone fram till 2028. Även med beaktande av beräkningarna av det ringa antalet nya ansökningar är de föreslagna ändringarna rationella administrativt sett. Genom de föreslagna ändringarna undviks även större kostnader till följd av ändringar av informationssystemet, vilka inte kan anses ändamålsenliga med beaktande av den korta tid systemet gäller. 

5.1  Remissyttranden och hur de har beaktats

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Yttrande om propositionen har begärts från finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Ålands landskapsregering, statens ämbetsverk på Åland, Pensionsskyddscentralen, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund rf, Paliskuntain yhdistys ry och Sametinget. Yttranden lämnades in av följande instanser: justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, Ålands landskapsregering, statens ämbetsverk på Åland, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Landsbygdsverket, Pensionsskyddscentralen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Paliskuntain yhdistys ry och Sametinget. Dessutom meddelade justitieministeriet och Sametinget att de inte har något att anföra om propositionen. 

Ett sammandrag av remissyttrandena är tillgängligt på jord- och skogsbruksministeriets webbplats. I de yttranden som kommit in understöddes propositionen och de föreslagna ändringarna ansågs vara ändamålsenliga. Av de instanser som gav yttranden föreslog Pensionsskyddscentralen vissa ändringar till propositionen. Pensionsskyddscentralen föreslog i sitt yttrande i fråga om 42 § 2 mom. 1 punkten i avträdelsestödslagen att med tanke på konsekvensen i arbetspensionssystemet ska även pension som tjänats in för oavlönad tid läggas till ålderspensionen först vid personens egen lägsta ålder för ålderspension. Propositionen ändrades emellertid inte till följd av detta förslag eftersom det med tanke på innehållet i och målsättningarna med propositionen är ändamålsenligast att bestämmelsen i fråga är oförändrad när det gäller de avträdelser som sker 2017 och 2018. Beloppet av pensioner som betalas för oavlönad tid är ofta ringa och en ändring av bestämmelsen på det föreslagna sättet skulle föranleda administrativa merkostnader bl.a. på grund av nödvändiga ändringar i datasystemen vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Pensionsskyddscentralen lade även fram vissa förslag i fråga om motiveringen till propositionen, som har beaktats i propositionen.