1
Inledning
Den lagstiftning som gäller arbetspensionssystemet ändras i flera avseenden från ingången av 2017. Systemet med avträdelsestöd för lantbruksföretagare har beröringspunkter med arbetspensionslagstiftningen. Det nuvarande systemet med avträdelsestöd regleras i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006), nedan avträdelsestödslagen, och den gäller till utgången av 2018. Avträdelsestöd har beviljats med stöd av nämnda lag från och med 2007. Före det beviljades avträdelsestöd med stöd av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994). Avträdelsestöd betalas fortfarande med stöd av båda lagarna.
Syftet med reformen av arbetspensionslagstiftningen är att förlänga arbetskarriärerna. De viktigaste ändringarna som arbetspensionsreformen medför är en stegvis höjning av åldern för ålderspension samt ändringar av bestämmelserna om pensionstillväxt. Systemet med avträdelsestöd ska förbättra jordbrukets struktur. Avträdelsestödet fastställs till stor del liksom invalidpension enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006), nedan FöPL, och sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007). På grund av detta har de ändringar som föreslås i arbetspensionslagstiftningen återverkningar på systemet med avträdelsestöd såväl i fråga om tidigare beviljade, löpande avträdelsestöd som på nya avträdelsestöd som beviljas 2017 och 2018.
2
Nuläge
2.1
Allmänt om systemet för avträdelsestöd
Europeiska kommissionen har med stöd av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd godkänt systemet för avträdelsestöd i Finland som statligt stöd, som helt betalas med nationella medel. Under Europeiska unionens tidigare fondperioder grundade sig godkännandet på Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn som är avsett för stöd för förtidspension eller för stöd för upphörande med att bedriva jordbruk. Den lagstiftning som gäller Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik under fondperioden 2014—2020 trädde i kraft i början av 2015. Europeiska kommissionen har dessutom utfärdat Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014—2020 . EU-bestämmelserna och kommissionens riktlinjer för den nya fondperioden innehåller inte längre några bestämmelser om systemet med förtidspension för lantbruksföretagare. Enligt Europeiska unionens nya riktlinjer för statligt stöd ska de nuvarande systemen för stöd till förtidspensionering upphöra stegvis senast den 31 december 2018. Systemet har inte fungerat på önskat sätt på EU-nivå och dess syften har inte genomförts tillfredsställande och därför kommer regleringen om systemet inte att fortsätta. Enligt ovan nämnda bestämmelser kommer Finlands nationella system för avträdelsestöd att upphöra så, att avträdelsestöd inte längre beviljas för avträdelser som sker efter den 31 december 2018.
Enligt 1 § i avträdelsestödslagen beviljas sådana lantbruksföretagare avträdelsestöd som varaktigt upphör med att bedriva jordbruk. Då det är fråga om avträdelse som sker åren 2015 och 2016 till ett barn eller en annan nära släkting till avträdaren för att genomföra en generationsväxlingsöverlåtelse ska avträdaren enligt 8 § i samma lag ha fyllt 59 år och för annan generationsväxlingsöverlåtelse 60 år. Åren 2017 och 2018 är åldern för avträdelse 60 år i fråga om alla generationsväxlingsöverlåtelser. För renhushållning är åldern för avträdelse 56 år åren 2015 och 2016 och 57 år åren 2017 och 2018. Ett villkor för avträdelsestöd är att avträdaren inte har fyllt 63 år när avträdelsen sker. Avträdelsestöd betalas till och med den dag från vilken ålderspension enligt arbetspensionslagstiftningen och folkpensionslagen betalas.
2.2
Hur avträdelsestödet bestäms samt omvandlas till ålderspension
Avträdelsestödet består av ett grundbelopp och en kompletteringsdel. Avträdelsestödets grundbelopp är lika stort som den invalidpension som enligt LFöPL skulle ha beviljats lantbruksföretagaren, om han eller hon när avträdelsen skedde hade haft rätt till full invalidpension. Då grundbeloppets storlek fastställs beaktas emellertid inte sådan rätt till pension som grundar sig på stipendiatarbete enligt LFöPL, på lantbruksföretagarens arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller på annan företagarverksamhet än den som avses i LFöPL. I grundbeloppet beaktas inte heller sådant pensionsskydd som arbetstagaren tjänat in för oavlönad tid.
På beräkningen av avträdelsestödets grundbelopp inverkar den LFöPL-arbetsinkomst som ligger till grund för pensionen samt intjäningsprocenten för pensionen. Enligt gällande arbetspensionslagstiftning tillväxer LFöPL-pensionen med 1,5 procent av den totala pensionsgrundande arbetsinkomsten fram till utgången av den månad då lantbruksföretagaren fyller 53 år och med 1,9 procent från ingången av kalendermånaden efter den då lantbruksföretagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad då lantbruksföretagaren fyller 63 år. Vid beräkningen av avträdelsestödets grundbelopp justeras årsinkomsterna med den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), nedan ArPL.
Avträdelsestödets grundbelopp består dessutom av den i 70 § i LFöPL avsedda andelen för återstående tid med vilket avses tiden från ingången av avträdelseåret till utgången av den kalendermånad då avträdaren fyller 63 år. Under andelen för återstående tid tillväxer pensionen enligt gällande bestämmelser med 1,5 procent per år från ingången av avträdelseåret till utgången av den månad då personen fyller 63 år. Grundbeloppet är summan av den intjänade pensionen före utgången av det år som föregick avträdelsen och pensionsdelen för återstående tid. Den pensionsdel som intjänats före utgången av det år som föregår avträdelsen justeras dessutom med den i 83 § i ArPL avsedda livslängdskoefficienten som fastställts för det år under vilket avträdelsen sker.
Grundbeloppet justeras årligen med det arbetspensionsindex som avses i 98 § i ArPL.
Då betalningen av avträdelsestöd har inletts tillväxer pensionen för annat förvärvsarbete med 1,5 procent per år för mottagaren av avträdelsestöd, dvs. på motsvarande sätt som för personer som får pension.
Avträdelsestödets grundbelopp ändras enligt 42 § 1 mom. i avträdelsestödslagen till en lika stor ålderspension enligt LFöPL då avträdaren fyller 63 år. Till ålderspensionen läggs då den pension som mottagaren av avträdelsestöd har rätt till med stöd av oavlönade förmåner samt sådan pension enligt LFöPL som vid avträdelsetidpunkten enligt lagstiftningen om avträdelsestöd inte skulle beaktas när avträdelsestödets grundbelopp fastställs. Ovan nämnda pensionsdelar som ska läggas till ålderspension justeras enligt den livslängdskoefficient som avses i 83 § i ArPL.
Enligt det nuvarande systemet med avträdelsestöd får avträdaren inte ha fyllt 63 år när avträdelsen sker för att avträdelsestöd ska beviljas. Den övre åldersgränsen för avträdelsestöd är således den samma som den nuvarande nedre åldersgränsen för ålderspension, dvs. 63 år.
Om avträdaren inte upphört med andra förvärvsarbeten eller minskat dem så att avträdelsestödets grundbelopp inte ännu alls har börjat betalas ut, kan utbetalningsstarten för ålderspension enligt LFöPL för närvarande skjutas upp på ansökan av avträdaren, om ansökan görs innan avträdaren fyller 63 år. Avsikten är att på det här viset sporra att man fortsätter i andra förvärvsarbeten och då börjar LFöPL-ålderspension inte automatiskt betalas ut. LFöPL-ålderspension beviljas med anledning av ansökan om uppskov på särskild ansökan. LFöPL-pension fastställs i övrigt på samma sätt som för andra mottagare av avträdelsestöd och beviljas från ingången av månaden efter den då ansökan om ålderspension gjordes.
Avträdelsestödets kompletteringsdel är lika stor som den folkpension som skulle ha beviljats avträdaren, om han eller hon vid avträdelsetidpunkten skulle ha haft rätt till folkpension som beviljas i form av sjukpension. Kompletteringsdelen beräknas huvudsakligen på samma sätt som sjukpension enligt folkpensionslagen. På beräkningen av kompletteringsdelen tillämpas dock inte de bestämmelser som gäller anpassning av pensionsbeloppet till den tid en person har varit bosatt i Finland. På kompletteringsdelens storlek inverkar avträdarens fortlöpande pensioner och ersättningar samt familjeförhållanden. Kompletteringsdelen justeras årligen med det index som avses i lagen om folkpensionsindex (456/2001). Utbetalningen av kompletteringsdelen upphör då mottagaren av avträdelsestöd fyller 65 år. Åldern för ålderspension är för närvarande 65 år enligt folkpensionslagen.
Enligt 43 § i lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk betalas kompletteringsdel till avträdelsestöd vid sidan av ålderspension enligt LFöPL efter att betalning av grundbeloppet upphört. Om mottagaren av avträdelsestöd beviljas full invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension enligt de andra arbetspensionslagar som nämns i 3 § i ArPL eller i lagar om införande av dem, dras kompletteringsdelen in. Kompletteringsdelen dras också in om en ovan nämnd pension enligt folkpensionslagen eller i lag om införande av den beviljas.
2.3
Avträdelsestöd som beviljats 2000—2006 enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1293/1994)
De avträdelsestöd som beviljats 2000—2006 grundar sig på lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (nedan 1994 års avträdelsestödslag). Avträdelsestöd som beviljas med stöd av dessa bestämmelser består också av ett grundbelopp och en kompletteringsdel. Grundbeloppet har emellertid beräknats på annat sätt än det grundbelopp som beviljas med stöd av gällande lag. Ändringar i fråga om beräkning av pensioner och pensionstillväxten inom arbetspensionslagstiftningen trädde i kraft 2005. Då sänktes den lägsta åldern för ålderspension från 65 till 63 år. De avträdelsestöd som beviljades inom systemet med avträdelsestöd 2000—2006 beräknades emellertid enligt de LFöPL-bestämmelser som gällde före 2005. Härom reglerades särskilt genom lagen om ändring av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare (1385/2004).
Grundbelopp och kompletteringsdel betalas för dessa avträdelsestöd tills mottagaren fyller 65 år. Avträdelsestödets grundbelopp ändras således till ålderspension enligt LFöPL först då mottagaren fyller 65 år. Till ålderspensionen läggs då pensioner som intjänats på grund av oavlönade förmåner samt sådana pensioner enligt LFöPL som vid avträdelsetidpunkten enligt lagstiftningen om avträdelsestöd inte skulle ha beaktats då avträdelsestödets grundbelopp fastställdes. Ovan nämnda pensionsdelar som ska läggas till ålderspension justeras enligt den livslängdskoefficient som avses i 83 § i ArPL. Enligt 26 § 1 och 2 mom. i 1994 års avträdelsestödslag upphör avträdelsestödet och grundbeloppet ändras till en lika stor ålderspension enligt LFöPL när mottagaren av avträdelsestöd fyller 65 år.
Av 23 § i lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare framgår att om mottagaren av avträdelsestöd beviljas full invalidpension, individuell förtidspension, arbetslöshetspension, ålderspension eller förtida ålderspension enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i ArPL eller i lagar om införande av dem, dras avträdelsestödets kompletteringsdel in. Kompletteringsdelen dras också in om en ovan nämnd pension enligt folkpensionslagen eller i lag om införande av den beviljas.
2.4
Ändringar i arbetspensionslagstiftningen vid ingången av 2017
Inom arbetspensionssystemet höjs den lägsta åldern för ålderspension stegvis från 2017. Reformen gäller personer som är födda 1955 eller senare. För dem som är födda 1954 eller tidigare är åldern för ålderspension 63 år. Åldern för ålderspension höjs på följande sätt:
Födelseår | Åldern för ålderspension |
1955 | 63 år 3 mån. |
1956 | 63 år 6 mån. |
1957 | 63 år 9 mån. |
1958 | 64 år |
1959 | 64 år 3 mån. |
1960 | 64 år 6 mån. |
1961 | 64 år 9 mån. |
1962—1964 | 65 år |
1965 eller senare | Åldern för ålderspension fastställs senare |
För de som är födda 1965 eller senare kommer den lägsta pensionsåldern att vara bunden till den förväntade livslängden så att en del av den förlängda tiden i framtiden används för arbete. Den lägsta åldern för ålderspension höjs dock med högst två månader per år.
De nya bestämmelserna om ålderspension tillämpas på pensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2017 eller senare. Pensionsfallet för ålderspension är den sista dagen i kalendermånaden före begynnelsetidpunkten för ålderspensionen. Enligt bestämmelserna om begynnelsetidpunkten ålderspension börjar ålderspensionen för arbetstagare i anställningsförhållanden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren har uppnått den ålder som berättigar till ålderspension och slutat i det arbete på basis av vilket han eller hon ansöker om ålderspension. Ålderspension enligt LFöPL och lagen om pension för företagare (1272/2006), nedan FöPL, beviljas från ingången av kalendermånaden efter den under vilken lantbruksföretagaren, stipendiaten eller företagaren har uppnått den ålder som berättigar till pension och ålderspensionen har sökts. Ålderspension kan beviljas retroaktivt, dock inte utan giltigt skäl för längre tid än för de tre månaderna före månaden för ansökan om pension. Retroaktivt beviljande av pension till företagare, lantbruksföretagare och stipendiater förutsätter att försäkringen enligt FöPL eller LFöPL har upphört före pensionens början.
Från och med 2017 kommer reglerna för pensionstillväxt och invalidpension för återstående tid att ändras. De åldersbundna tillväxtprocenterna slopas och pensionen tillväxer med 1,5 procent per år av de arbetspensionsförsäkrade inkomsterna. Pensionen tillväxer med 1,5 procent per år även för arbete som utförs vid sidan av pension. På bestämmelserna om pensionstillväxt kommer en övergångstid som gäller till utgången av 2025 dock att börja tillämpas. Under den här tiden kommer personer i åldern 53—62 år för arbete att tjäna in pension 1,7 procent av arbetspensionsförsäkrade inkomster per år, om personen inte får avträdelsestöd eller annan arbetspension än deltidspension eller partiell förtida ålderspension.
Beräkningen av invalidpension för återstående tid ändras så att den återstående tiden räknas från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började fram till den lägsta åldern för ålderspension som fastställs enligt sökandens födelseår. Om det inte ännu finns några bestämmelser om en personlig lägsta ålder för ålderspension, räknas den återstående tiden enligt den lägsta åldern för ålderspension som föreskrivs för den åldersklass som ligger närmast den egna åldersklassen. Invalidpension ändras till ålderspension enligt sökandens egen ålder för ålderspension som fastställs enligt födelseåret. Nya bestämmelser tillämpas på de invalidpensioner där pensionsfallet inträffar den 1 januari 2017 eller senare. Den föreslagna ändringen höjer i viss mån nivån på invalidpensionerna eftersom andelen för återstående tid på grund av att åldern för ålderspension har höjts är längre än för närvarande i sådana situationer där åldern för ålderspension är högre än 63 år.
Vid beräkningen av invalidpension justeras de arbetsinkomster som ligger till grund för pensionen med den lönekoefficient som avses i 96 § i ArPL till nivån under det år när pensionen börjar. Bestämmelserna i 97 § i ArPL som gäller grunderna för fastställande av lönekoefficienten ändras från och med 2017 så, att det belopp som motsvarar den årliga förändringen i arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift inte längre dras av från förändringen i lönenivån.
Beloppet av den invalidpension som börjar anpassas dessutom genom en livslängdskoefficient till utvecklingen av den förväntade livslängden. I och med att den lägsta åldern för ålderspension för dem som är födda 1965 eller senare föreslås bli bunden till förändringen i den förväntade livslängden, föreslås det att livslängdskoefficienten reduceras så att man vid fastställandet av denna från och med 2027 tar i beaktande förändringarna i fråga om den lägsta åldern för ålderspension. När invalidpensionen börjar omvandlas hela pensionen med livslängdskoefficienten. Med stöd av övergångsbestämmelsen ska livslängdskoefficienten gälla pensionsdelen för återstående tid i fråga om invalidpensioner som börjar 2027 eller senare.
Deltidspensionen upphör och ersätts med partiell förtida ålderspension. Åldersgränsen för partiell förtida ålderspension är 61 år för dem som är födda före 1964 och 62 år för dem som är födda 1964. Den nedre åldersgränsen för partiell förtida ålderspension för dem som är födda 1965 och senare anpassas till förändringen i den förväntade livslängden. Den partiella förtida ålderspensionen är antingen 25 eller 50 procent av den pension som tjänats in fram till utgången av kalendermånaden före begynnelsetidpunkten för pensionen. En person som får annan arbetspension eller annat avträdelsestöd för eget arbete kan inte få partiell förtida ålderspension.
Personer som har fyllt 63 år kan från och med 2017 beviljas arbetslivspension. Den gör det möjligt att gå i pension litet tidigare än i den lägsta åldern för ålderspension för de arbetstagare och företagare som har arbetat en lång tid i arbetslivet i ett ansträngande och slitsamt arbete.
2.5
Ändringar i folkpensionslagen vid ingången av 2017
De bestämmelser som gäller åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen ändras vid ingången av 2017 så, att åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen är 65 år om personen är född 1964 eller tidigare. För personer som är födda 1965 eller senare är åldern för ålderspension enligt folkpensionslagen den samma som inom arbetspensionssystemet. Åldern för ålderspension har således höjts stegvis enligt födelseår med högst två månader per födelseår.
Enligt 8 § i avträdelsestödslagen är det ett villkor för avträdelsestöd att avträdaren har fyllt 60 år om avträdelsen sker åren 2017 och 2018. Tidigast fem år innan den egentliga åldersgränsen för avträdelse uppnås kan avträdelsestöd även beviljas som vilande till avträdarens yngre make eller yngre syskondelägare i en lantbrukssammanslutning eller till en lantbruksföretagares efterlevande make. I sådana fall börjar betalningen av avträdelsestöd tidigast räknat från den tidpunkt då den som har fått ett vilande avträdelsestöd uppnår den egentliga åldern för avträdelsestöd. När avträdelse sker i form av generationsväxlingsöverlåtelse inom jordbruket åren 2017 och 2018 är den egentliga avträdelseåldern 60 år och då ska den som har rätt till vilande avträdelsestöd ha fyllt minst 55 år när avträdelsen sker. Systemet med avträdelsestöd kan således 2017 tidigast börja omfatta avträdare som ansöker om vilande avträdelsestöd som är födda 1962 eller tidigare och 2018 avträdare som ansöker om vilande avträdelsestöd som är födda 1963 eller tidigare.
För renhushållning är den egentliga åldern för avträdelse 57 år åren 2017 och 2018. Den som har rätt till vilande avträdelsestöd ska ha fyllt minst 52 år när avträdelsen sker. När det gäller renhushållning kan systemet med avträdelsestöd 2017 börja omfatta personer som är födda 1965 eller tidigare och 2018 personer som är födda 1966 eller tidigare.
2.6
Statistik om antalet avträdelsestöd
För avträdelser under tiden 1.1.2007—31.8.2016 betalades vid utgången av augusti 2016 avträdelsestöd till 3123 stödmottagare. Största delen av dessa avträdelser (99 procent) var upphörande med att bedriva jordbruk. Antalet avträdelser i fråga om renhushållning var i medeltal sex per år under motsvarande tid. Det genomsnittliga grundbeloppet för löpande avträdelsestöd var 755 euro per månad vid utgången av augusti 2016. Då man även beaktar de löpande avträdelsestöd som beviljats med stöd av lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare, var antalet mottagare av avträdelsestöd sammanlagt 3 405 euro och det genomsnittliga grundbeloppet för avträdelsestödet 749 euro per månad vid utgången av augusti 2016.
Antalet ansökningar om avträdelsestöd har minskat avsevärt jämfört med början av 2015. År 2016 kom det in endast 67 ansökningar om avträdelsestöd.
Avträdelsestöd enligt bestämmelserna i 1994 års avträdelsestödslag betalades till 282 stödmottagare vid utgången av augusti 2016 för avträdelser som skedde åren 2000—2006.
3
Målsättning och de viktigaste förslagen
Tillämpningen av systemet med avträdelsestöd kommer att avslutas så som Europeiska unionens lagstiftning förutsätter så, att systemet omfattar avträdelser som sker senast den 31 december 2018. Den ovan beskrivna höjningen av åldern för ålderspension har betydelse för den nuvarande övre åldersgränsen för avträdelsestöd och för i vilken ålder det beviljade avträdelsestödets grundbelopp i sinom tid ändras till LFöPL-ålderspension. Inom det nuvarande systemet med avträdelsestöd är den övre åldersgränsen för avträdaren densamma som den lägsta åldern för ålderspension enligt arbetspensionslagstiftningen, dvs. 63 år. Avträdelsestödets grundbelopp ändras enligt 42 § 1 mom. i avträdelsestödslagen till ålderspension enligt LFöPL då stödmottagaren fyller 63 år.
Syftet med denna proposition är att ändra bestämmelserna om avträdelsestöd så att ändringarna i arbetspensionssystemet inte ska inverka på systemet med avträdelsestöd under dess resterande tillämpningstid. Det föreslås att den övre åldersgränsen för avträdelsestöd hålls kvar vid 63 år, att avträdelsestödets grundbelopp beräknas enligt de LFöPL-bestämmelser som gällde före 2017 och att ålderspensionering i fråga om LFöPL sker i enlighet med gällande bestämmelser för systemet med avträdelsestöd. Ett sådant förfarande tillämpades också i samband med 2005 års arbetspensionsreform.
Om lagen om avträdelsestöd ändras så att den motsvarar de ändringar av arbetspensionslagstiftningen som träder i kraft i början av 2017, kommer detta att föranleda kostnader för statsekonomin som framgår under punkt 4.1 Ekonomiska konsekvenser. Med hänsyn till uppskattningarna av antalet nya mottagare av avträdelsestöd som framgår under nämnda punkt samt det att i sådana beslut som vunnit laga kraft och som gäller redan löpande avträdelsestöd som beviljats från 2007 konstateras att avträdelsestödets grundbelopp ändras till LFöPL-ålderspension vid 63 års ålder, är det ändamålsenligt att villkoren för eller bestämmelserna om fastställande av avträdelsestöd inte ändras under den tid den tidsbegränsade lagstiftningen tillämpas.
Vid beräkningen av avträdelsestödets grundbelopp tillväxer LFöPL-pensionen i enlighet med denna proposition enligt gällande injäningsprocenter som är bundna till åldern fram till utgången av kalenderåret före avträdelsen och den återstående tiden beräknas från ingången av avträdelseåret till utgången av månaden då avträdaren fyller 63 år. Liksom för närvarande ska den LFöPL-pension som tjänats in före utgången av kalenderåret före avträdelsen anpassas till förändringen i livslängd så att den omvandlas med hjälp av livslängdskoefficienten för avträdelseåret. De delar som under ålderspensionsskedet ska läggas till pensionen ska också justeras med livslängdskoefficienten på samma sätt som tidigare. Den lönekoefficient med vilken LFöPL-arbetsinkomsterna justeras samt storleken på livslängdskoefficienten bestäms enligt 97 och 83 § i ArPL som träder i kraft från och med 2017, eftersom den lönekoefficient eller livslängdskoefficient som bestäms enligt gällande lag inte längre kommer att fastställas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet efter 2017.
I fråga om de avträdelsestöd som beviljats sedan 2007 ändras grundbeloppet till LFöPL-ålderspension då mottagaren fyller 63 år fram till utgången av tillämpningstiden för systemet med avträdelsestöd, dvs. till utgången av 2018. Gällande bestämmelser ska också tillämpas på de avträdelsestöd som beviljats 2000—2006 så, att grundbeloppet ändras till LFöPL-ålderspension då mottagaren fyller 65 år. Kompletteringsdelen betalas tills mottagaren fyller 65 år liksom för närvarande.
Andra arbetspensioner fastställs enligt respektive arbetspensionslagar. Liksom för närvarande ska mottagaren av avträdelsestöd på ansökan få ålderspension för andra arbets- och tjänsteförhållanden eller annan företagarverksamhet vid åldern för ålderspension enligt respektive arbetspensionslagar.
Med stöd av arbetspensionslagstiftningen beviljas sedan 2017 som nya förmåner arbetslivspension och partiell förtida ålderspension. Bestämmelser om hur dessa, i relation till systemet för avträdelsestöd, fristående förmåner står i förhållande till lagstiftningen om avträdelsestöd ska utfärdas till den del det gäller förmåner som förhindrar avträdelsestöd och hur ovan nämnda förmåner inverkar på kompletteringsdelen. Arbetslivspension kan beviljas till personer som har fyllt 63 år. Eftersom den övre åldersgränsen för avträdelsestöd föreslås bli oförändrad, dvs. 63 år, behövs ingen bestämmelse i lagen om att arbetslivspension vid avträdelsetidpunkten förhindrar avträdelsestöd. För närvarande förhindrar deltidspension avträdelsestöd och eftersom avträdelsestödet är avsett att trygga avträdarens försörjning, föreslås på motsvarande sätt att partiell förtida ålderspension ska vara en förmån som förhindrar avträdelsestöd.
Det föreslås att arbetslivspension fogas till de förmåner som gör att avträdelsestödets kompletteringsdel dras in. Enligt arbetspensionslagstiftningen kan en person som får avträdelsestöd inte få partiell förtida ålderspension. Därför är det inte nödvändigt att foga partiell förtida ålderspension till de förmåner som gör att kompletteringsdelen dras in. Det föreslås att omnämnandet om att arbetslivspension gör att kompletteringsdelen dras in även fogas till lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare.
5
Beredningen av propositionen
5.1
Remissyttranden och hur de har beaktats
Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Yttrande om propositionen har begärts från finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Ålands landskapsregering, statens ämbetsverk på Åland, Pensionsskyddscentralen, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund rf, Paliskuntain yhdistys ry och Sametinget. Yttranden lämnades in av följande instanser: justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, Ålands landskapsregering, statens ämbetsverk på Åland, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Landsbygdsverket, Pensionsskyddscentralen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf, Paliskuntain yhdistys ry och Sametinget. Dessutom meddelade justitieministeriet och Sametinget att de inte har något att anföra om propositionen.
Ett sammandrag av remissyttrandena är tillgängligt på jord- och skogsbruksministeriets webbplats. I de yttranden som kommit in understöddes propositionen och de föreslagna ändringarna ansågs vara ändamålsenliga. Av de instanser som gav yttranden föreslog Pensionsskyddscentralen vissa ändringar till propositionen. Pensionsskyddscentralen föreslog i sitt yttrande i fråga om 42 § 2 mom. 1 punkten i avträdelsestödslagen att med tanke på konsekvensen i arbetspensionssystemet ska även pension som tjänats in för oavlönad tid läggas till ålderspensionen först vid personens egen lägsta ålder för ålderspension. Propositionen ändrades emellertid inte till följd av detta förslag eftersom det med tanke på innehållet i och målsättningarna med propositionen är ändamålsenligast att bestämmelsen i fråga är oförändrad när det gäller de avträdelser som sker 2017 och 2018. Beloppet av pensioner som betalas för oavlönad tid är ofta ringa och en ändring av bestämmelsen på det föreslagna sättet skulle föranleda administrativa merkostnader bl.a. på grund av nödvändiga ändringar i datasystemen vid Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. Pensionsskyddscentralen lade även fram vissa förslag i fråga om motiveringen till propositionen, som har beaktats i propositionen.