6
Remissvar
Utlåtande om utkastet till proposition lämnades av Finlands Näringsliv EK rf, Geologiska forskningscentralen GTK, Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Centralhandelskammaren, Uleåborg universitet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Företagarna i Finland rf, Tammerfors universitet, Teknologiindustrin rf, Åbo universitet, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf samt biträdande professor Tomi Viitala, professor Marianne Malmgrén och professor Pekka Nykänen. Därtill meddelade Strålsäkerhetscentralen att de inte har något att yttra sig om i ärendet.
Remissinstanserna förhöll sig över huvud taget positivt till tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet, och i inget av utlåtandena motsatte sig remissinstanserna direkt det föreslagna skatteincitamentet för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Den nu föreslagna modellen för tilläggsskatteavdraget fick dock kritik särskilt för dess tidsbundenhet samt den begränsade effekten.
Tidsbundenheten av den föreslagna lagen kommenterades i åtta utlåtanden: den ansågs vara negativ i sju utlåtanden medan det i ett utlåtande betonades att giltighetstiden inte får vara alls kortare än den som föreslagits nu och att giltighetstiden inte får ändras mitt i lagens giltighetstid. I utlåtandena önskades det att lagen ska vara i kraft tills vidare eller att giltighetstiden ska förlängas utifrån en konsekvensbedömning. Som motargument till tidsbundenheten framfördes bland annat det att företagen och forskningsorganisationerna bör ha tid att anpassa sin verksamhet på grund av ikraftträdandet av lagen. Tidsbundenheten ansågs också minska effekten av den föreslagna lagen samt till och med minska skattesystemets förutsebarhet, rättssäkerheten och aktörernas förtroende. Det konstaterades också att eftersom skattesystemet blir med invecklat till följd av det nya skatteavdraget så kan det anses vara motiverat endast om det uppnår sina mål effektivt.
Utöver tidsbundenheten ansågs också den övre gränsen och avdragsprocenten enligt den föreslagna modellen begränsa effektiviteten av det föreslagna tilläggsavdraget. I fråga om dessa element var remissvaren dock mindre enhetliga; en höjning av den övre gränsen för de avdragbara kostnaderna föreslogs direkt endast i två utlåtanden, likaså en höjning av procenten för tilläggsavdraget. I några utlåtanden föreslogs också annan typ av utvidgning av avgränsningen av tillämpningsområdet, såsom att samarbete ska vara tillåtet även med en forskningsorganisation utanför EES-området, eller annars lindrigare tillämpning av avgränsningen avseende forskningsorganisationer. I två utlåtanden föreslogs också att den nedre gränsen för avdragbara kostnader ska slopas för att tilläggsavdraget ska få större effekt för mindre aktörer. Åsikterna gick delvis isär när det gällde frågan om hur den föreslagna stödmodellen inriktas till små och stora aktörer. I några utlåtanden föreslogs därtill att stödinstrumentet ska kompletteras med en så kallad credit-funktion för att förlustbringande företag bättre ska kunna dra nytta av skattestödet. I några utlåtanden hävdades det också att kravet på att avtalet om forsknings- och utvecklingsprojektet ska undertecknas först efter att lagen trätt i kraft är för strikt med tanke på den tidsmässiga inriktningen av tilläggsavdraget.
Enligt utlåtandena upplevdes det allmänt att effekten av tilläggsavdraget är ringa, och i några utlåtanden önskade man direkt att också möjligheterna till ett mer omfattande skattestöd för forsknings- och utvecklingsverksamhet ska utredas vidare. I ett utlåtande betonades en effektivisering av befintliga stödinstrument, såsom direkta stöd, som främsta alternativ i stället för det föreslagna tilläggsavdraget. Även i några andra utlåtanden poängterades det att det föreslagna tilläggsavdraget inte får motverka de nuvarande stödformerna.
I utlåtandena framfördes även önskemål om en teknisk finslipning av utkastet, såsom precisering av vissa definitioner samt ordalydelsen i några paragrafer. Utifrån remissvaren har främst språkliga och tekniska ändringar gjorts i utkastet i syfte att undvika oklarheter i den föreslagna regleringen.
7
Specialmotivering
1 §.Tillämpningsområde.Enligt paragrafen ska näringsidkare eller jordbruksföretagare ha rätt att från sin inkomst av näringsverksamhet eller jordbruk göra ett tilläggsavdrag som baserar sig på fakturor för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet på det sätt som föreskrivs i lagen. Tilläggsavdraget ska tillämpas temporärt vid beskattningarna för skatteåren 20212025.
2 §. Definitioner. Den föreslagna regleringen är allmän och ur EU-rättslig synvinkel är det inte fråga om statligt stöd. De EU-regler som utfärdats om statligt stöd ställer inga begränsningar av förpliktande natur för formuleringen av lagen. Frågorna kring reglerna om statligt stöd har dock varit en väsentlig del av beredningen av den föreslagna lagen. Vid beredningen utnyttjades slutligen vissa lösningar enligt gruppundantagsförordningen Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (Text av betydelse för EES), EUT L 26.6.2014, såsom definitionerna av forsknings- och utvecklingsverksamhet och organisation för forskning och kunskapsspridning. Den allmänna gruppundantagsförordningen uppskattas vara en bestämmelse som de skattskyldiga som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet och som omfattas av den föreslagna lagen och i synnerhet de organisationer för forskning och kunskapsspridning som tillhandahåller forskningstjänster, känner till relativt väl. Vid beredningen av lagförslaget har det bedömts vara ändamålsenligt att hålla sig till de definitioner som ingår i gruppundantagsförordningen och som aktörerna sannolikt redan känner till sedan tidigare.
Enligt paragrafens 1 punkt avses med forsknings- och utvecklingsverksamhet verksamhet vars primära uppgift är att öka kunskapen och använda kunskapen för att hitta nya tillämpningar. Centralt för forsknings- och utvecklingsverksamheten är att verksamheten är systematisk. Forsknings- och utvecklingsverksamhet är ett kreativt arbete som syftar till att frambringa något väsentligen nytt. Det är emellertid inget villkor för tillämpningen av bestämmelsen att immateriell egendom uppkommer som ett resultat av verksamheten. För att få tilläggsavdraget förutsätts med andra ord inte att projektets resultat ska granskas eller att projektet lyckas utan redan enbart genomförande av projektet ska berättiga till avdrag.
Det föreslås att lagen ska tillämpas på sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen (artikel 25.2), vars definition omfattar grundforskning, industriell forskning, experimentell utveckling och genomförbarhetsstudier. De närmare definitionerna av dessa forskningstyper är enligt definitionerna i gruppundantagsförordningen (artikel 2.842.87) följande:
Med grundforskning avses experimentellt eller teoretiskt arbete som i första hand syftar till att förvärva ny kunskap om de grundläggande orsakerna till fenomen och iakttagbara fakta, och som inte syftar till någon direkt kommersiell tillämpning eller användning.
Med industriell forskning avses planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Detta inbegriper skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa system, och kan inbegripa byggande av prototyper i laboratoriemiljö eller i en miljö med simulerade gränssnitt till befintliga system och till pilotverksamhet, om detta är nödvändigt för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering.
Med experimentell utveckling avses att man förvärvar, kombinerar, formar och använder befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga och andra relevanta kunskaper och färdigheter med syftet att utarbeta nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa till exempel verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster. Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration, pilotarbete, testning och validering av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden, där det primära syftet är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster som ännu inte är fasta. Detta kan omfatta utveckling av en kommersiellt användbar prototyp eller ett pilotarbete som med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten och som är alltför dyr att producera för att endast användas för demonstration och utvärdering. Experimentell utveckling inbegriper inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar.
Med genomförbarhetsstudie avses utvärdering och analys av potentialen för ett projekt som syftar till att stödja beslutsprocessen genom att objektivt och rationellt avslöja projektets starka och svaga sidor, möjligheter och risker samt att identifiera de resurser som krävs för att genomföra det, och slutligen utsikterna för att projektet blir en framgång.
Forsknings- och utvecklingsverksamheten särskiljs från stödjande eller närliggande funktioner samt från allmänna funktioner. Att rutinmässigt utveckla produkter, tjänster eller verksamhet utgör inte forsknings- och utvecklingsverksamhet. På motsvarande sätt faller inte arbete av allmän administrativ karaktär eller arbete som anknyter till försäljning och marknadsföring in under definitionen av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Beroende av syftet med verksamheten kan samma verksamhet i vissa situationer vara forsknings- och utvecklingsverksamhet, medan den i andra situationer inte är det.
Innehållet i forsknings- och utvecklingsverksamheten har också beskrivits till exempel i OECD:s Frascatimanual som har uppdaterats senast 2015. Enligt Frascatimanualen hör till exempel undervisnings- och utbildningsfunktioner inte till forsknings- och utvecklingsverksamheten. Till forsknings- och utvecklingsverksamheten hör inte heller till exempel följande funktioner, om de inte uteslutande hänför sig till ett forsknings- och utvecklingsprojekt: datainsamling, registrering, klassificering, utvärdering och annan analysering, testning och standardisering samt administrativa åtgärder och stödåtgärder.
Ovan beskrivna principer iakttas också i bedömningen av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som sker inom serviceaffärsverksamhet. Forsknings- och utvecklingsverksamheten inom serviceaffärsverksamhet kan vara mycket mångsidig. Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som sker inom serviceaffärsverksamhet kan utöver utveckling av nya tjänster handla om att utveckla till exempel nya forskningsmetoder och mätinstrument för forskning samt elektroniska tjänster eller att klarlägga okända risker i anslutning till affärsverksamheten.
Det föreslås att också definitionen för organisation för forskning och kunskapsspridning enligt 2 punkten ska motsvara definitionen i gruppundantagsförordningen. Enligt ordalydelsen i artikel 2.83 i gruppundantagsförordningen avses med ”organisation för forskning och kunskapsspridning: en enhet (såsom universitet eller forskningsinstitut, tekniköverföringsorgan, innovationsmäklare, forskningsinriktade fysiska eller virtuella gemensamma enheter), oberoende av dess rättsliga status (om den omfattas av offentligrättslig eller privaträttslig lagstiftning) eller finansieringssätt, vars främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring. Om en sådan enhet även bedriver ekonomisk verksamhet måste finansieringen, kostnaderna och intäkterna av den ekonomiska verksamheten redovisas separat. Företag som kan utöva ett avgörande inflytande över en sådan organisation, till exempel i egenskap av aktieägare eller medlemmar, får inte ha företräde till de resultat organisationen uppnår.”
De organisationer som potentiellt bedriver forskningssamarbete med skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk torde känna till definitionen enligt gruppundantagsförordningen samt vet vilken den egna organisationens ställning är i förhållande till definitionen. Vid bedömningen av huruvida en organisation är förenlig med definitionen är de avgörande kriterierna särskilt definitionens punkter ”främsta syfte är att bedriva oberoende grundforskning, industriell forskning eller experimentell utveckling, eller att sprida resultaten av sådan verksamhet genom undervisning, offentliggörande eller kunskapsöverföring” samt ”företag som kan utöva ett avgörande inflytande över en sådan organisation, till exempel i egenskap av aktieägare eller medlemmar, får inte ha företräde till de resultat organisationen uppnår”. I praktiken utesluter en definition enligt gruppundantagsförordningen helt kommersiella aktörer, såsom konsultbyråer och motsvarande.
Definitionen enligt ordalydelsen i gruppundantagsförordningen är relativt tung, och motsvarar såsom EU-reglering inte helt begreppen i den finländska skattelagstiftningen. Det föreslås att definitionen för organisation för forskning och kunskapsspridning enligt 2 § 2 punkten ska formuleras utifrån definitionen i gruppundantagsförordningen, men så att meningen förenklas och endast de väsentliga delarna av definitionen tas in i lagtexten. Det föreslås att i definitionen ska ingå kravet på att organisationens främsta syfte är att bedriva oberoende forskning eller att sprida resultaten av sådan verksamhet samt att aktieägare eller medlemmar i organisationen inte får ha företräde till de resultat organisationen uppnår. Det väsentliga vid bedömningen av en organisation för forskning och kunskapsspridning är allmännyttigheten hos den huvudsakliga verksamheten. Med stöd av definitionen enligt gruppundantagsförordningen utesluts emellertid inte möjligheten att en sådan organisation vid sidan av sin huvudsakliga uppgift också kan bedriva ekonomisk verksamhet som även kan omfatta samarbetsprojekt inom forsknings- och utvecklingsverksamhet.
I definitionen enligt gruppundantagsförordningen nämns flera exempel på hurdana aktörer definitionen kan gälla. På grund av mångfalden i forsknings- och utvecklingsverksamheten och de aktörer som bedriver den har det inte varit ändamålsenligt att fastställa en uttömmande lista över sådana organisationer som kan omfattas av förordningen, utan det väsentliga är aktörens karaktär som en icke-kommersiell organisation vars främsta syfte är att bedriva oberoende forskningsverksamhet. På samma grunder är det inte ändamålsenligt eller möjligt att i definitionen i den föreslagna lagen upprätta en uttömmande lista över sådana organisationer eller typer av organisationer som omfattas av bestämmelsen. Organisationens verksamhet ska prövas utifrån kriterierna i definitionen, och i praktiken kommer bestämmelsen i Finland att vara tillämplig till exempel på universitet och yrkeshögskolor samt forskningsinstitut. Även om definitionen i 2 § 2 punkten inte direkt motsvarar definitionen i gruppundantagsförordningen, omfattar den samma väsentliga element och krav, och således uppskattas det att organisationer för forskning och kunskapsspridning lätt kan avgöra om de omfattas av definitionen i fråga eller inte.
Utöver de organisationer för forskning och kunskapsspridning som är etablerade i Finland godkänns som grund för tilläggsavdrag också fakturor för underentreprenad för motsvarande organisationer i EES-länder om dessa organisationer för övrigt uppfyller förutsättningarna enligt den föreslagna lagen, i synnerhet definitionen av organisation för forskning och kunskapsspridning enligt 2 § 2 punkten. I synnerhet på grund av detta är det inte ändamålsenligt att formulera definitionen av godkända forskningsorganisationer som en uttömmande lista.
Enligt paragrafens 3 punkt avses med faktura för underentreprenad en faktura för underentreprenad som den skattskyldige betalat till en godkänd organisation för forskning eller kunskapsspridning till den del som posterna i fakturan för underentreprenad hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Den organisation som skickat fakturan ska med andra ord uppfylla den föreslagna definitionen av organisation för forskning och kunskapsspridning och därtill ska de poster som anges i fakturan för underentreprenad hänföra sig till sådan verksamhet som uppfyller kriterierna för den föreslagna definitionen av forsknings- och utvecklingsverksamhet.
En organisation för forskning eller kunskapsspridning som uppfyller definitionen enligt detta lagförslag känner i allmänhet till innehållet i och kvaliteten hos sin verksamhet och de tjänster den tillhandahåller på så sätt att organisationen i den faktura för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet som ställts till den skattskyldige motiverat kan specificera huruvida posterna i fråga hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt definitionen i den föreslagna lagen. Det är dock den skattskyldige som söker avdrag som svarar för att posterna har karaktären av forsknings- och utvecklingsverksamhet och att de är avdragbara, inte forskningsorganisationen.
Dels just på grund av ovannämnda orsaker föreslås det att de avdragbara kostnaderna ska begränsas till fakturor för underentreprenad av en organisation för forskning eller kunskapsspridning, och de ska inte omfatta till exempel den skattskyldiges egna utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som den skattskyldige själv definierat, såsom löner till de egna arbetstagarna. En faktura för underentreprenad bedöms vara ett tydligt och transparent sätt att specificera utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten, eftersom den skattskyldige som betalar fakturan knappast vill betala några extra poster, och då är det mest sannolikt att de poster som omfattas av avdraget och som ingår i fakturan för underentreprenad med rätta hänför sig till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Med hänsyn till regleringen om statligt stöd är det också väsentligt att beakta att prissättningen i fakturan för underentreprenad ska vara marknadsmässig eftersom det annars kan anses vara fråga om indirekt statligt stöd där det stöd, i fråga om den föreslagna lagen i synnerhet den fördel i form av besparing som den skattskyldige får till följd av tilläggsavdraget, som någondera parten får till följd av över- eller underprissättning anses ha övergått till den andra parten.
Då fakturor för underentreprenad används som grund för tilläggsavdraget kan man också huvudsakligen undvika det så kallade relabeling-fenomenet som ofta förknippas med skattestöd för forsknings- och utvecklingsverksamhet, och som innebär att andra utgifter än sådana som av grundad anledning hör till forsknings- och utvecklingsverksamheten rapporteras som utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamheten.
3 §. Grund för tilläggsavdraget samt belopp.I 1 mom. föreslås det bestämmelser om att en skattskyldig som bedriver näringsverksamhet eller jordbruk och som har forsknings- och utvecklingsverksamhet med anknytning till den egna verksamheten kan få tilläggsavdrag. Också utländska samfund vars skattskyldighet i Finland anses ha uppstått på grund av att dess plats för företagsledning i praktiken ligger i Finland ska ha rätt till tilläggsavdraget (RP 136/2020 rd). Också i Finland begränsat skattskyldiga ska ha rätt till tilläggsavdraget på basis av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftställe i Finland.
Enligt paragrafens 2 mom. ska tilläggsavdraget beviljas på basis av forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs med en organisation för forskning eller kunskapsspridning som avses i 2 § 2 punkten. Det föreslås att grunden för tilläggsavdraget ska vara en faktura för underentreprenad av en sådan organisation för forskning eller kunskapsspridning och som gäller arbete med karaktären av forsknings- och utvecklingsverksamhet om vilket organisationen har avtalat med den skattskyldige.
I praktiken avses avdraget gälla till exempel beställd forskning eller forskningssamarbete. Universitet och forskningsinstitut är huvudsakligen privaträttsliga sammanslutningar som betalar inkomstskatt och mervärdesskatt för sin verksamhet som tolkas som näringsverksamhet. Grundforskning anses vara skattefri verksamhet för dessa organisationer, medan beställd forskning och samfinansierad forskning tillsammans med företag har ansetts vara skattepliktig. Företaget ska kunna utnyttja tilläggsavdraget i sin beskattning oberoende av i vilken kategori forsknings- och utvecklingsverksamheten med den organisation som är samarbetspart ur dess synvinkel hör. Tilläggsavdraget ska emellertid grunda sig på en faktura som forskningsorganisationen ställt till företaget, den verksamhet som faktureras ska ha karaktären av forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt 2 § 1 punkten och faktureringen ska vara marknadsmässig. Vid bedömningen ska verksamhetens faktiska karaktär betonas, inte namnet på fakturan eller avtalet mellan företaget och forskningsorganisationen.
Det föreslås att som grund för avdraget ska under skatteåret beaktas de fakturor för underentreprenad som är avdragbara enligt näringsskattelagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk i fråga om vilka betalningsskyldigheten enligt näringsskattelagen eller inkomstskattelagen för gårdsbruk har uppstått under skatteåret i fråga. Oberoende av en eventuell periodisering av utgifterna med stöd av 25 § i näringsskattelagen, ska man i beräkningsgrunderna för respektive skatteår i sin helhet beakta de fakturor för underentreprenad i fråga om vilka betalningsskyldigheten har uppstått under ifrågavarande skatteår.
Enligt 3 mom. avses tilläggsavdraget utgöra 50 procent av de godkända posterna i fakturan eller fakturorna för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Om en faktura för underentreprenad innehåller poster som inte har karaktären av forsknings- och utvecklingsverksamhet, såsom allmän utbildning av personal som inte hänför sig till genomförandet av projektet, beviljas tilläggsavdrag inte för dessa poster. Den skattskyldige ska i sitt krav på tilläggsavdrag beakta detta och begära tilläggsavdrag endast utifrån godkända kostnader för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det föreslås att maximi- och minimibeloppen av tilläggsavdraget ska vara specifika för varje skatteår och varje skattskyldig, och inte till exempel projektspecifika, för att man ska kunna undvika situationer i vilka projekten och/eller fakturorna för underentreprenad delas in i mindre delar för att få flera avdrag. Optimering av hänförandet av utgifter kan fortfarande förekomma i viss mån särskilt i de situationer i vilka fakturan för underentreprenad infaller vid skatteårsskiftet eller när det är fråga om ett projekt som pågår i flera år.
Om tilläggsavdragets belopp understiger 5 000 euro, alltså de avdragbara utgifterna är under 10 000 euro, får man enligt förslaget inte göra något tilläggsavdrag under skatteåret. Den nedre gränsen för tilläggsavdraget har fastställts av praktiska skäl för att de administrativa kostnaderna ska kunna täckas, vilket kan anses vara motiverat utan att fastställandet av den nedre gränsen i praktiken ska anses utgöra en selektiv åtgärd, och därigenom statligt stöd i ljuset av EU:s regler om statligt stöd.
Tilläggsavdraget ska inte heller få göras till den del som den skattskyldige redan har fått direkt stöd för att täcka fakturor för underentreprenad för samma projekt. Ett direkt stöd för samma projekt utgör emellertid inte automatiskt ett hinder för användningen av tilläggsavdraget om det direkta stödet har använts till andra utgifter för projektet. Syftet med villkoret är att hindra ett tilläggsavdrag för utgifter som inte har täckts med den skattskyldiges egna medel, utan med statligt stöd eller vilken som helst annan finansiering från den offentliga sektorn eller motsvarande offentligt stöd. I praktiken kan tilläggsavdraget inte utnyttjas om den skattskyldige har mottagit offentligt stöd uttryckligen för forskning genom underentreprenad för projektet och detta framgår av ansökan eller beslutet om stöd. Om stödet har beviljats för samma projekt på allmän nivå utan att det har specificerats till vilka kostnader det särskilt hänförs, har den skattskyldige möjlighet att med tanke på utnyttjandet av skatteavdraget rikta stödet i första hand till andra kostnader för projektet. Om stödet har mottagits specificerat uttryckligen för forskningsinstitutsunderentreprenad, men dock så att stödet endast täcker en del av fakturan för underentreprenad enligt den föreslagna lagen, kan den skattskyldige utnyttja skatteavdraget för den del av fakturan för underentreprenad för vilken stöd inte har erhållits, förutsatt att denna del för övrigt uppfyller förutsättningarna för avdragbarhet, såsom kravet på ett minimibelopp på 10 000 euro.
Eftersom det föreslagna tilläggsavdraget enligt det som konstateras ovan inte är statligt stöd, utgör begränsningarna av maximibelopp eller stödintensiteten i anslutning till bestämmelserna om statligt stöd inget problem, vare sig för själva tilläggsavdraget eller eventuellt annat statligt stöd som den skattskyldige får. Således behöver man inte helt utesluta möjligheten att använda tilläggsavdraget för ett projekt för vilket man redan till vissa andra delar har fått något annat stöd som kan räknas som statligt stöd. I samband med beredningen har det också uppskattats att om tilläggsavdraget inte alls kan utnyttjas om också direkt stöd till vissa delar har erhållits för projektet, så har det negativ inverkan på tilläggsavdragets stimulanseffekt och kan på ett väsentligt sätt minska utnyttjandet av tilläggsavdraget och därigenom dess effekt.
Enligt 4 mom. ska tilläggsavdraget i beskattningen behandlas som en del av näringsverksamhetens och jordbrukets resultat när bestämmelserna om förlustutjämning tillämpas. De föreslagna bestämmelserna avviker från definitionen av näringsförlust och jordbruksförlust enligt 119 § 2 mom. i inkomstskattelagen. Tilläggsavdraget ska som en del av skatteårets förlust dras av under de följande skatteåren i enlighet med bestämmelserna om förlustutjämning enligt inkomstskattelagen.
4 §. Tilläggsavdrag i fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförs vid företagsomstrukturering.Vid behandlingen av det tilläggsavdrag som grundar sig på fakturor för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförs i den situation som avses i bestämmelsen, ska man förfara enligt principerna om kontinuitet så som det bestäms i 52 b § i näringsskattelagen. Det företag som övertar eller förvärvar affärsverksamhet ska ha rätt till tilläggsavdrag som baserar sig på fakturor för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförts i omstruktureringen.
I de situationer som avses i bestämmelsen ska man också iaktta principen om att de bolag som utgör parter i omstruktureringen ska behandlas som separata skattskyldiga fram till dess att omstruktureringen har trätt i kraft. Vid en fusion innebär detta att det överlåtande bolaget får göra tilläggsavdrag under det sista skatteåret på det sätt som föreskrivs i denna lag. Det övertagande bolaget får med stöd av 3 § tilläggsavdrag på basis av de fakturor för underentreprenad för forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförts vid omstruktureringen och som bolaget med beaktande av bestämmelsen i 22 § 1 mom. i näringsskattelagen kan dra av under skatteåret i sin egen beskattning.
Vid fastställandet av det tilläggsavdrag som på basis av forsknings- och utvecklingsverksamhet beviljas ett bolag som övertar eller förvärvar affärsverksamhet ska man beakta beloppet av det tilläggsavdrag som den andra parten i omstruktureringen redan har gjort under skatteåret i sin egen beskattning. I detta fall får det övertagande eller förvärvande bolaget dra av högst den del av tilläggsavdraget på basis av forsknings- och utvecklingsverksamhet som under skatteåret ännu kunde ha dragits av i beskattningen för det bolag som fusioneras, delas eller överlåter affärsverksamheten om ingen företagsomstrukturering hade skett. Det tilläggsavdrag som det övertagande eller förvärvande bolaget får begränsas emellertid av det maximala belopp av tilläggsavdrag som bestäms i 3 §. Dessutom ska de övriga förutsättningarna för tilläggsavdraget uppfyllas i det övertagande eller förvärvande bolagets beskattning.
Om ett bolag som övertar eller förvärvar affärsverksamhet får göra tilläggsavdrag under skatteåret på basis av fakturor för underentreprenad både för forsknings- och utvecklingsverksamhet som överförts och för annan forsknings- och utvecklingsverksamhet, ska det maximala beloppet av tilläggsavdrag enligt 3 § tillämpas på det totala beloppet av tilläggsavdrag för alla fakturor för underentreprenad under skatteåret.
5 §. Förfarande. Tilläggsavdraget ska beräknas separat för varje skatteår på basis av de fakturor för underentreprenad som uppfyller kriterierna under skatteåret i fråga. Tilläggsavdraget ska begäras i samband med deklarationen innan beskattningen för skatteåret i fråga har slutförts. Avdraget begärs på det sätt som Skatteförvaltningen närmare bestämmer.
I praktiken, när avdraget grundar sig på en faktura för underentreprenad som den skattskyldige fått av en forskningsorganisation, uppskattas beräkningen och beviljandet av avdraget ske schablonmässigt och leda till relativt få tolkningsfrågor. Vid behov kan Skatteförvaltningen be att få se verifikationer, såsom ett avtal eller en specifikation av en faktura för underentreprenad som gäller ett projekt i forsknings- och utvecklingsverksamhet för att verifiera att det begärda tilläggsavdraget är förenligt med den föreslagna lagen.
6 §. Ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 och den ska vara i kraft till och med den 31 december 2025. Lagen ska tillämpas vid beskattningarna för åren 20212025. Med anledning av lagens målsatta stimulanseffekt samt på grund av den behöriga tidsmässiga avgränsningen av avdragbara utgifter föreslås det att tilläggsavdraget endast kan fås på basis av en faktura för underentreprenad som avses i 2 § och som hänför sig till ett projekt i forsknings- och utvecklingsverksamhet som har inletts efter att lagen trätt i kraft. Det projekt i forsknings- och utvecklingsverksamhet till vilket den faktura för underentreprenad som berättigar till tilläggsavdrag hör, anses ha inletts när avtalet om projektet ingåtts.