1.1
Lagen om explosiva varors överensstämmelse med kraven
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §.Lagens syfte. Avsikten med den föreslagna lagen är att säkerställa att explosiva varor som finns på marknaden uppfyller de krav som finns i denna lag och de krav som utfärdats med stöd av lagen och att de explosiva varorna är säkra. Genom lagen genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/28/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk. Detta direktiv om explosiva varor för civilt bruk reglerar de krav som ställs på explosiva varor. Avsikten med uppfyllandet av kraven är att säkerställa att de explosiva varorna är säkra så att de kan tillhandahållas på marknaden.
Dessutom är fri rörlighet för varor ett av huvudmålen på EU:s inre marknad. Detta eftersträvas bland annat genom harmonisering av lagstiftningen i medlemsländerna. Enligt artikel 3 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk får medlemsstaterna inte förbjuda, begränsa eller hindra tillhandahållande på marknaden av explosiva varor som uppfyller de krav som ställs i direktivet.
2 §. Tillämpningsområde. Genom paragrafen genomförs artikel 1.1 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk, dvs. att det i paragrafen föreskrivs om tillämpningsområdet för den föreslagna lagen. Avsikten är att lagen tillämpas på explosiva varor för civilt bruk. Dessa explosiva varor hör till klass 1 i Förenta nationernas (FN) rekommendationer om transport av farligt gods.
3 §.Avgränsning av tillämpningsområdet. I denna paragraf föreskrivs om avgränsning av den föreslagna lagens tillämpningsområde. Avgränsningen motsvarar huvudsakligen avgränsningen av tillämpningsområdet för direktivet om explosiva varor för civilt bruk samt den tidigare nationella avgränsningen. Enligt 1 mom. 1 punkten tillämpas den föreslagna lagen inte på explosiva varor som är avsedda för användning av försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet, räddningsväsendet eller polisen. I direktivet avses i denna punkt sådana explosiva varor som enligt nationell lagstiftning är avsedda för användning av försvarsmakten eller polisen. Detta innebär att de explosiva varor som inte omfattas av lagens tillämpningsområde kan anges i nationell lagstiftning. Det föreslås att denna punkt utvidgas att omfatta även explosiva varor avsedda för användning av gränsbevakningsväsendet, vilka redan har uteslutits från tillämpningsområdet i den nuvarande förordningen liksom också explosiva varor avsedda för användning av räddningsväsendet.
Lagen ska inte tillämpas på pyrotekniska artiklar, som omfattas av lagen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven (180/2015), och inte heller på ammunition. Med ammunition avses här projektiler med eller utan drivladdningar och lös ammunition som används i handeldvapen, andra skjutvapen och artilleri.
Enligt 2 mom. utfärdas närmare bestämmelser om definiering av pyrotekniska artiklar och ammunition genom förordning av statsrådet. Avsikten är att i en statsrådsförordning utfärda närmare bestämmelser om detta och hänvisa till bilaga I till direktivet om explosiva varor för civilt bruk som anger de produkter som anses vara pyrotekniska artiklar eller ammunition i Förenta nationernas rekommendationer i saken. Innehållet i bilaga I grundar sig på kommissionens direktiv 2004/57/EG, som upphävts i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
4 §.Definitioner. I denna paragraf definieras de centrala begrepp som används i lagen. I definitionerna används huvudsakligen samma terminologi som i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. I det finska direktivet används i stället för begreppet räjähde begreppet räjähdystarvike, som tidigare också var det nationella begreppet på finska. Det föreslås att begreppet räjähde används i den finska lagen, vilket begrepp används bland annat i den finska kemikaliesäkerhetslagen.
I 3–9 punkten definieras tillhandahållande på marknaden, utsläppande på marknaden, tillverkare, tillverkarens representant, importör, distributör och ekonomisk aktör. Alla begrepp motsvarar definitionerna i både direktivet om explosiva varor för civilt bruk och NLF-förordningen och NLF-beslutet. Även nästan alla resterande begrepp i den föreslagna lagen motsvarar dessa. I 10 och 12–18 punkten definieras teknisk specifikation, bedömning av överensstämmelse med kraven, organ för bedömning av överensstämmelse, anmält organ, återkallelse, tillbakadragande, harmoniserad unionslagstiftning samt CE-märkning. Definitionen av harmoniserad standard i 11 punkten motsvarar definitionen i artikel 2.1 c i EU:s förordning (EU) nr 1025/2012 om standardisering.
5 §.Förhållande till annan lagstiftning. I bestämmelsen föreskrivs om den föreslagna lagens förhållande till annan central lagstiftning om explosiva varor som omfattas av lagens tillämpningsområde.
I 1 mom. hänvisas till NLF-förordningen, som i sig är förpliktande reglering i medlemsstaterna. Förordningen innehåller också bestämmelser som gäller myndigheter i fråga om åtgärder i samband med marknadskontroll, såsom tillbakadragande av produkter som medför en allvarlig risk, tullinspektioner samt informationsutbyte och kontakt med och mellan andra medlemsländer i Europeiska unionen och Europeiska kommissionen. På explosiva varor som omfattas av lagens tillämpningsområde tillämpas de regler som fastställs i NLF-förordningen. Reglerna gäller unionens marknadskontroll och inspektioner av produkter som införs på unionsmarknaden. I NLF-förordningen föreskrivs också om allmänna principer om CE-märkning. Principerna tillämpas på explosiva varor som omfattas av lagens tillämpningsområde.
Enligt 2 mom. finns bestämmelser om marknadskontroll, den yttre gränskontrollen enligt artiklarna 27–29 i NLF-förordningen, tillsynsmyndigheterna och sökande av ändring i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter. Genom lagen om marknadskontroll genomförs merparten av 6 kap. i direktivet om explosiva varor för civilt bruk nationellt.
Enligt 3 mom. finns bestämmelser om tillsyn över anmälda organ och sökande av ändring i lagen om anmälda organ för vissa produktgrupper. Genom denna lag genomförs merparten av 5 kap. i direktivet om explosiva varor för civilt bruk nationellt.
Dessutom finns i paragrafen hänvisningar till lagen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven, skjutvapenlagen, kemikaliesäkerhetslagen och arbetarskyddslagen.
2 kap. Överensstämmelse med kraven samt ekonomiska aktörers skyldigheter
I kapitlet finns allmänna bestämmelser om krav som ställs på explosiva varor och uppfyllande av kraven samt om skyldigheter för ekonomiska aktörer. Ekonomiska aktörers skyldigheter och ansvar i aktörskedjan har i direktivet om explosiva varor för civilt bruk anpassats till NLF-beslutet och därigenom har tillverkarens primära ansvar för säkerställande av att produkten överensstämmer med kraven betonats. Bedömningen av överensstämmelse med kraven bör fortfarande vara en skyldighet enbart för tillverkaren. Tillverkaren har också de bästa möjligheterna att genomföra en bedömning av överensstämmelse med kraven, eftersom tillverkaren har detaljerad information om konstruktions- och produktionsprocessen. I kapitlet finns också bestämmelser om förpliktelser för tillverkarens representant, importören och distributören. I slutet av kapitlet finns dessutom bestämmelser om vissa förpliktelser som gäller alla ekonomiska aktörer, bland annat förfarande då produkten inte överensstämmer med kraven samt skyldighet att lämna information till och samarbeta med tillsynsmyndigheten.
6 §.Väsentliga säkerhetskrav. I paragrafen föreskrivs om väsentliga säkerhetskrav för explosiva varor. Genom paragrafen genomförs artikel 4 och artikel 5.1 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
Enligt 1 mom. ska explosiva varor uppfylla de väsentliga säkerhetskrav som anges i den föreslagna lagen, för att varorna ska få släppas ut på marknaden. En explosiv vara som släpps ut på marknaden ska konstrueras, tillverkas och levereras så att den under normala och förutsebara användningsförhållanden orsakar så liten fara som möjligt för människors hälsa, säkerhet och egendom samt miljön. Dessutom betonas att den explosiva varan ska lämpa sig för sitt ändamål och fungera korrekt när den används för sitt avsedda ändamål. En explosiv vara ska konstrueras och tillverkas så att den kan förstöras på tillbörligt sätt, så att konsekvenserna för miljön är så små som möjligt. En explosiv vara ska förses med sådan märkning som behövs för en trygg användning av varan. Den explosiva varan ska åtföljas av instruktioner och information för trygg användning.
Avsikten är att närmare bestämmelser om väsentliga säkerhetskrav som ställs på explosiva varor utfärdas genom förordning av statsrådet. Avsikten är att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om väsentliga säkerhetskrav för explosiva varor endast så att det i statsrådsförordningen hänvisas till bilaga II till direktivet om explosiva varor för civilt bruk, där det finns bestämmelser om säkerhetskrav för explosiva varor. I övrigt behöver det inte föreskrivas om väsentliga säkerhetskrav för explosiva varor.
7 §.Presumtion om överensstämmelse med kraven. Enligt 1 mom. anses en explosiv vara uppfylla de väsentliga säkerhetskraven, om den överensstämmer med de harmoniserade standarder som gäller för den. Genom bestämmelsen genomförs artikel 19 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
I 2 mom. föreskrivs att en explosiv vara kan uppfylla de väsentliga säkerhetskraven, fastän den inte överensstämmer med de harmoniserade standarderna. Då ska den explosiva varans överensstämmelse med kraven kunna påvisas på ett tillförlitligt sätt. Således är det inte obligatoriskt att tillämpa de harmoniserade standarderna och överensstämmelsen med kraven kan även påvisas på annat sätt.
8 §.Tillverkarens skyldighet att säkerställa explosiva varors överensstämmelse med kraven. I paragrafen finns bestämmelser om tillverkarens skyldigheter när det gäller att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven. Paragrafen grundar sig på artiklarna 5 och 20 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. Bestämmelserna om tillverkarens skyldigheter är mer detaljerade än i nuläget.
I 1 mom. föreskrivs att innan en tillverkare släpper ut en explosiv vara på marknaden eller använder den för egna ändamål ska tillverkaren se till att varan har konstruerats och tillverkats i enlighet med de väsentliga säkerhetskrav som anges i den föreslagna lagen.
Enligt 2 mom. ska tillverkaren se till att den explosiva varans överensstämmelse med kraven bedöms enligt ett lämpligt förfarande. Ett anmält organ ska anlitas för bedömningen. Bedömningen av överensstämmelse med kraven är en skyldighet enbart för tillverkaren. Tillverkaren har de bästa möjligheterna att genomföra en bedömning av överensstämmelse med kraven, eftersom tillverkaren har detaljerad information om konstruktions- och produktionsprocessen. Det föreskrivs om förfaranden för bedömning av överensstämmelse med kraven i bilaga III till direktivet om explosiva varor för civilt bruk. Tillverkaren ska också utarbeta den tekniska dokumentation som behövs för att visa att den explosiva varan överensstämmer med kraven. Tillverkaren förpliktas dessutom till att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och förse produkten med CE-märkning i enlighet med 10 § i den föreslagna lagen, när det har visats att den explosiva varan överensstämmer med de tillämpliga kraven. Tillverkaren ska förvara den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år från det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk. Tillverkaren ska också se till att de explosiva varor som tillverkaren släppt ut på marknaden har försetts med en unik identifiering enligt det system för identifiering och spårning av explosiva varor som anges i 11 §.
Enligt 3 mom. utfärdas närmare bestämmelser om förfaranden för bedömning av överensstämmelse med kraven, teknisk dokumentation samt EU-försäkran om överensstämmelse genom förordning av statsrådet.
9 §.Tillverkarens skyldighet att se till att serietillverkning överensstämmer med kraven. I paragrafen föreskrivs om tillverkarens skyldighet att säkerställa att serietillverkning fortsätter att överensstämma med kraven. Det är fråga om ett nytt krav som grundar sig på artikel 5.4 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. Tillverkaren ska se till att det finns förfaranden för att säkerställa att en serietillverkad explosiv vara överensstämmer med kraven. Hänsyn ska tas i synnerhet till ändringar i en explosiv varas konstruktion eller egenskaper samt till ändringar i de harmoniserade standarder eller andra tekniska specifikationer i förhållande till vilka varans överensstämmelse med kraven anmäls. Med serietillverkning avses i den föreslagna paragrafen produktion där explosiva varor tillverkas på annat sätt än styckevis.
10 §.CE-märkning och det anmälda organets identifikationsnummer. I paragrafen föreskrivs om krav som gäller fästande av CE-märkning. Genom att förse den explosiva varan med CE-märkning visar den ekonomiska aktören varans överensstämmelse med kraven utåt. Genom bestämmelsen genomförs artiklarna 22 och 23 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
I 1 mom. föreskrivs att märkningen ska vara synlig, lätt läsbar och varaktig. Om det inte är möjligt eller lämpligt att fästa märkningen på den explosiva varan, ska den fästas på varans förpackning och i de medföljande dokumenten.
I 2 mom. föreskrivs att om ett anmält organ medverkar i produktionskontrollen, ska CE-märkningen åtföljas av det anmälda organets identifikationsnummer. Det anmälda organets identifikationsnummer fästs av organet självt eller, efter dess anvisningar, av tillverkaren eller dennes representant.
I 3 mom. föreskrivs att CE-märkningen och det anmälda organets identifikationsnummer får åtföljas av annan information som berör en särskild fara eller ett särskilt användningsområde.
Om de explosiva varorna tillverkas för eget bruk, transporteras och levereras oförpackade eller i mobila enheter för tillverkning av explosiva varor för att direkt lastas av i spränghål eller tillverkas på sprängplatsen och laddas omedelbart efter det att de har tillverkats, ska CE-märkningen fästas på de medföljande dokumenten.
Enligt 5 mom. ska det som föreskrivs i artikel 30 i NLF-förordningen om allmänna principer om CE-märkning, såsom märkningens minimistorlek, beaktas.
I 6 mom. anges ett bemyndigande som ger rätt att utfärda närmare bestämmelser om information som åtföljer CE-märkningen och det anmälda organets identifikationsnummer genom förordning av statsrådet.
11 §.System för identifiering och spårning av explosiva varor. I paragrafen föreskrivs om ett system för identifiering och spårning av explosiva varor som föreskrivs i kommissionens direktiv 2008/43/EG och 2012/4/EU om inrättandet av ett system för identifiering och spårning av explosiva varor för civilt bruk. Ekonomiska aktörer ska tillämpa ett sådant system för unik identifiering och spårning av explosiva varor som beaktar varornas storlek, form eller typ.
Systemet ska sörja för insamling och förvaring av uppgifter och möjliggöra unik identifiering och spårning av den explosiva varan samt märkning av en unik identifiering på den explosiva varan eller dess förpackning som medger tillgång till dessa uppgifter.
De ekonomiska aktörerna ska regelbundet testa de uppgifter som avses i 3 mom. och skydda dem mot oavsiktlig eller avsiktlig skada eller förstörelse. Dessa uppgifter ska förvaras i tio år från det att transaktionen ägde rum eller, om de explosiva varorna har använts eller destruerats, i tio år efter användningen eller destruktionen. De måste utan dröjsmål ställas till förfogande på begäran från de behöriga myndigheterna.
Systemet tillämpas dock inte på explosiva varor som transporteras och levereras oförpackade eller i tankbil för att direkt lastas av i spränghål, eller explosiva varor som tillverkas på sprängplatser, och som laddas omedelbart efter det att de har tillverkats.
Närmare bestämmelser om det praktiska genomförandet av den unika identifieringen och spårningen av explosiva varor samt de uppgifter som samlas in i samband med detta utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas också bestämmelser om de explosiva varor på vilka bestämmelserna om identifiering och spårning inte behöver tillämpas, eftersom den fara som är förenad med den explosiva varan är liten.
12 §.Märkningar, anvisningar, säkerhetsinformation och kontaktuppgifter samt språkkrav. I paragrafen föreskrivs om tillverkarens skyldighet att se till att det finns tillräckliga märkningar och att den explosiva varan åtföljs av de krävda dokumenten. De förpliktelser för tillverkaren som nämns i bestämmelsen är mer detaljerade än i nuläget. Genom paragrafen genomförs artiklarna 5.5–5.7 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
Enligt 1 mom. ska tillverkaren se till att den explosiva varan har de märkningar som krävs i denna lag och att den åtföljs av de dokument som krävs samt bruksanvisningar och säkerhetsinformation.
I 2 mom. föreskrivs att de märkningar som avses i 1 mom., de bruksanvisningar och den säkerhetsinformation samt andra dokument som den explosiva varan åtföljs av finns både på finska och på svenska. Till denna del är det fråga om ett krav enligt nationellt övervägande. Märkningarna på den explosiva varan och de dokument som åtföljer varan ska finnas på finska och svenska. Bestämmelsen motsvarar nuläget.
Kraven i 3–4 mom. gäller sådana explosiva varor på vilka bestämmelserna i 11 § om identifiering och spårning av explosiva varor inte tillämpas. De motsvarar kraven i artikel 5.5 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. Tillverkare ska se till att en produkt som de har släppt ut på marknaden är försedd med typnummer, parti- eller serienummer eller annan identifieringsmärkning. Om märkningen inte kan fästas på produkten på grund av produktens storlek eller art, ska den fästas på förpackningen eller i de medföljande dokumenten.
I 5 mom. föreskrivs om bemyndigande. Enligt bemyndigandet utfärdas närmare bestämmelser om krav som ställs på märkningar, anvisningar och säkerhetsinformation genom förordning av statsrådet.
13 §.Tillverkarens representants skyldigheter. I paragrafen föreslås en bestämmelse om fullmakt för tillverkarens representant och om uppgifter som tillverkaren kan delegera till sin representant. Paragrafen motsvarar artikel 6 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
I 1 mom. anges de uppgifter som inte kan delegeras till tillverkarens representant. Enligt bestämmelsen kan tillverkarens representant inte svara för säkerställandet av att explosiva varor som omfattas av lagens tillämpningsområde överensstämmer med kraven eller för utarbetandet av teknisk dokumentation, utan dessa uppgifter bör vara en skyldighet enbart för tillverkaren. Tillverkaren kan alltså inte delegera ansvaret för att den explosiva varan överensstämmer med de väsentliga säkerhetskraven till sin representant, utan detta avses vara en skyldighet för enbart tillverkaren. Detsamma gäller för ansvaret att utarbeta teknisk dokumentation. Med undantag för dessa begränsningar kan i fullmakten avtalas om skyldigheter för tillverkarens representant.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om fullmakt som tillverkaren ger till sin representant. Enligt momentet ska fullmakten åtminstone ge tillverkarens representant rätt att hålla EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen tillgängliga för den myndighet som svarar för tillsynen över efterlevnaden av den föreslagna lagen i tio år från det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden.
14 §.Importörens skyldigheter när en explosiv vara släpps ut på marknaden. I paragrafen föreskrivs om importörens skyldigheter. Bestämmelsen grundar sig på artikel 7 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. Genom bestämmelsen preciseras importörens uttryckliga uppgifter i aktörskedjan.
Enligt 1 mom. får importörer på marknaden släppa ut bara sådana explosiva varor som överensstämmer med de väsentliga säkerhetskraven.
Enligt 2 mom. ska en importör, innan importören släpper ut en explosiv vara på marknaden se till att tillverkaren har säkerställt att varan överensstämmer med kraven och gjort en bedömning av överensstämmelse med kraven enligt 8 § i den föreslagna lagen. Dessutom ska importören säkerställa att tillverkaren har utarbetat den tekniska dokumentationen, att den explosiva varan är försedd med CE-märkning, att den explosiva varan åtföljs av EU-försäkran om överensstämmelse, att varan har de krävda märkningarna och den krävda informationen och att varan åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsinformation på finska och svenska i enlighet med föreslagna 2 mom. 2–6 punkten.
Enligt 3 mom. får en importör, om importören har anledning att misstänka att en explosiv vara inte uppfyller de väsentliga säkerhetskraven, inte släppa ut varan på marknaden förrän varan överensstämmer med de tillämpliga kraven. Dessutom förpliktas importören i momentet att underrätta både tillverkaren och Säkerhets- och kemikalieverket om en fara som den explosiva varan medför.
I 4 mom. föreskrivs att importörer under den tid de ansvarar för den explosiva varan ska se till att förvarings- eller transportförhållandena för varan inte äventyrar varans överensstämmelse med kraven. Importören ska ange sina kontaktuppgifter på motsvarande sätt som tillverkarens kontaktuppgifter. Dessutom föreskrivs om importörens skyldighet att hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för tillsynsmyndigheten under tio år från det att den explosiva varan har släppts ut på marknaden och att se till att myndigheten på begäran får tillgång till den tekniska dokumentationen.
15 §.Distributörens skyldigheter när en explosiv vara tillhandahålls på marknaden. I paragrafen föreskrivs om distributörens skyldigheter i aktörskedjan. Bestämmelsen grundar sig på artiklarna 8.2–8.3 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. I nuläget finns inte lika detaljerade bestämmelser om distributörens skyldigheter. Enligt artikel 8.1 i direktivet ska distributörerna iaktta vederbörlig omsorg för att se till att kraven i detta direktiv uppfylls, när de tillhandahåller en explosiv vara på marknaden. I synnerhet ska distributören se till att distributörens behandling av den explosiva varan inte inverkar negativt på varans överensstämmelse med kraven. Avsikten med detta är att framhäva tillverkarnas och importörernas primära skyldigheter i förhållande till distributören.
Enligt 1 mom. ska distributören, innan en explosiv vara tillhandahålls på marknaden, säkerställa att varan åtföljs av EU-försäkran om överensstämmelse, har de krävda märkningarna och uppgifterna, de krävda dokumenten samt anvisningar och säkerhetsinformation på finska och svenska.
I 2 mom. föreskrivs att om en distributör har anledning att misstänka att en explosiv vara inte uppfyller de väsentliga säkerhetskraven, får distributören inte tillhandahålla varan på marknaden förrän den uppfyller de nämnda kraven. Om den explosiva varan medför fara, ska distributören underrätta tillverkaren eller importören samt Säkerhets- och kemikalieverket om detta.
Enligt 3 mom. ska distributörer dessutom, under den tid de ansvarar för den explosiva varan, se till att förvarings- eller transportförhållandena för varan inte äventyrar produktens överensstämmelse med de väsentliga säkerhetskraven.
16 §.Tillämpning av tillverkarens skyldigheter på importören och distributören. I paragrafen föreskrivs om tillämpning av tillverkarens skyldigheter på importören och distributören. Det är fråga om ett nytt krav som grundar sig på artikel 9 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. I paragrafen föreskrivs att importören och distributören har samma skyldigheter som tillverkaren, om de släpper ut en explosiv vara på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en vara som redan släppts ut på marknaden på ett sådant sätt att överensstämmelsen med kraven enligt den föreslagna lagen kan påverkas.
17 §.Ekonomiska aktörers skyldigheter när en explosiv vara inte överensstämmer med kraven. I paragrafen föreskrivs om ekonomiska aktörers skyldigheter i situationer med bristande överensstämmelse med kraven. Bestämmelsen grundar sig på artiklarna 5.7, 6.6 och 8.4 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
I 1 mom. föreskrivs om situationer där tillverkare eller importörer har anledning att misstänka att en explosiv vara som de släppt ut på marknaden inte uppfyller kraven. Tillverkaren eller importören ska då omedelbart på eget initiativ vidta åtgärder för att den explosiva varan ska fås att överensstämma med kraven, eller att dra tillbaka eller återkalla varan. Distributören för sin del ska i aktörskedjan säkerställa att åtgärderna för att göra produkten säkrare genomförs. Om tillverkaren eller importören inte vidtar åtgärder, ska distributören se till att rillräckliga korrigerande åtgärder genomförs eller att den explosiva varan dras tillbaka eller återkallas. I praktiken riktar tillsynsmyndigheten åtgärder till aktörer som omfattas av myndighetens behörighet. Det kan antas att den största delen av de ekonomiska aktörerna i Finland har rollen som importör eller distributör och tillsynsmyndighetens åtgärder riktas ofta till dem, om tillverkaren eller importören inte omedelbart vidtar tillräckliga åtgärder.
I 2 mom. föreskrivs om ekonomiska aktörers skyldighet att omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i de medlemsstater i Europeiska unionen där den explosiva varan tillhandahålls på marknaden om saken samt ge detaljerad information om den bristande överensstämmelse med kraven som observerats i den explosiva varan och om alla vidtagna åtgärder.
18 §.Lämnande av information samt skyldighet att samarbeta. I paragrafen föreskrivs om ekonomiska aktörers skyldighet att lämna tillsynsmyndigheten uppgifter samt skyldighet att samarbeta med tillsynsmyndigheten. Enligt 1 mom. i förslaget ska den ekonomiska aktören på begäran till tillsynsmyndigheten ge all information och dokumentation som behövs för tillsynen över efterlevnaden och verkställigheten av den föreslagna lagen på finska eller svenska eller ett annat språk som tillsynsmyndigheten godkänner. Dessutom förpliktas enligt momentet tillverkaren, importören och distributören att även i övrigt samarbeta med tillsynsmyndigheten för att säkerställa att de explosiva varorna överensstämmer med kraven. Genom föreslagna 1 mom. genomförs artiklarna 5.8, 7.8 och 8.5 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
I 2 mom. föreskrivs om ekonomiska aktörers skyldighet att lämna information som behövs med tanke på de explosiva varornas spårbarhet. Enligt bestämmelsen ska ekonomiska aktörer på begäran lämna identifieringsuppgifter om alla ekonomiska aktörer som har levererat explosiva varor till dem och alla ekonomiska aktörer som de har levererat explosiva varor till. Med avvikelse från föreslagna 1 mom. gäller föreslagna 2 mom. alla ekonomiska aktörer, dvs. även tillverkarens representanter. Momentet grundar sig på artikel 10 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk.
Enligt 3 mom. ska ekonomiska aktörer kunna visa upp spårbarhetsinformation enligt 2 mom. i tio års tid efter det att en explosiv vara har levererats till dem och i tio år efter det att de har levererat den explosiva varan vidare.
3 kap. Det anmälda organets skyldigheter
19 §.Intyg om överensstämmelse. I paragrafen föreskrivs om anmälda organs skyldighet att utfärda ett EU-typintyg till tillverkaren, om den explosiva varan uppfyller de väsentliga säkerhetskraven i denna lag. Det anmälda organet ska också förvara kopior av intyg som avses i 1 mom. och tillägg samt det tekniska underlaget, inklusive dokumentation från tillverkaren, så länge som det intyget är giltigt. I paragrafen ingår också bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om EU-typintyget och dess innehåll.
20 §.Avslag eller återkallande av intyg. I denna paragraf föreskrivs om det anmälda organets skyldighet att avslå eller återkalla intyg. Om ett anmält organ upptäcker att en explosiv vara inte uppfyller de väsentliga säkerhetskrav som gäller den, ska det anmälda organet begära att tillverkaren avhjälper bristen. Organet får då inte utfärda något intyg om överensstämmelse till tillverkaren. Om ett anmält organ efter det att ett intyg har utfärdats anser att en explosiv vara inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren avhjälper bristen. Vid behov ska intyget återkallas tillfälligt eller slutgiltigt. Om bristen inte avhjälps eller om åtgärderna inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall återkalla intyget tillfälligt eller slutgiltigt, eller belägga intyget med restriktioner.
21 §.Ändringssökande. I denna paragraf föreskrivs om begäran om omprövning med anledning av anmälda organs beslut och om sökande av ändring. I paragrafen hänvisas för denna del till förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Bestämmelserna om ändringssökande ändras jämfört med nuläget så att systemet med besvärstillstånd införs i större utsträckning i sökandet av ändring. Ett beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.
4 kap. Särskilda bestämmelser
Det föreslås att i detta kapitel utfärdas bestämmelser om rätt att företa inspektioner, straffbestämmelser, bestämmelser om delegationen för säkerhetsteknik, bestämmelser om lagens ikraftträdande samt övergångsbestämmelser.
22 §.Rätt att företa inspektioner. I fråga om tillsynsmyndighetens rätt att företa inspektioner hänvisas det till bestämmelserna i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter.
I 2 mom. finns bestämmelser om inspektioner i utrymmen som används för boende av permanent natur. I 10 § i grundlagen garanteras hemfriden. Genom lag är det dock möjligt att föreskriva att åtgärder som ingriper i hemfriden får vidtas om de är nödvändiga för att de grundläggande fri- och rättigheterna ska kunna tryggas eller för att brott ska kunna utredas. Myndighetsinspektioner får företas i utrymmen som omfattas av hemfriden endast då det finns anledning att misstänka ett brott som kan medföra fängelsestraff. Därför kan sådana inspektioner som avses i paragrafen vidtas i utrymmen som är avsedda för boende av permanent natur endast om det finns anledning att misstänka att ett brott som avses i 44 kap. 11 § i strafflagen har begåtts.
23 §.Straffbestämmelser. I 1 mom. hänvisas till strafflagen. Enligt den föreslagna bestämmelsen föreskrivs det om straff för brott mot bestämmelserna om explosiva varor i 44 kap. 11 § i strafflagen (39/1889). Enligt 44 kap. 11 § 2 mom. i strafflagen döms för brott mot bestämmelserna om explosiva varor också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med den lag som nämns i 1 mom. eller en bestämmelse som utfärdats med stöd av den tillverkar, importerar, använder, överlåter, släpper ut på marknaden, installerar eller underhåller en anordning eller ett säkerhetssystem som används i explosionsfarliga utrymmen eller en annan produkt som avses i 5 kap. i den lag som nämns i 1 mom., eller i strid med lagen om pyrotekniska artiklars överensstämmelse med kraven (180/2015) importerar, släpper ut på marknaden eller annars överlåter pyrotekniska artiklar så att gärningen är ägnad att äventyra någon annans liv eller hälsa eller så att den medför fara för någon annans egendom.
Avsikten är att nämnda 11 § 2 mom. i fortsättningen endast ska tillämpas på explosiva varor och pyrotekniska artiklar. Det föreslås att bestämmelserna i kemikaliesäkerhetslagen och strafflagen ändras till denna del. Således tillämpas detta moment endast på de allra farligaste produkterna, explosiva varorna och pyrotekniska artiklarna. Genom ovarsam och osakkunnig använding av dessa produkter kan man orsaka sig själv och andra människor fara och skada. Dessa produkter kan också orsaka fara för miljön och för egendom.
I 2 mom. föreskrivs om brott mot bestämmelserna om explosiva varors överensstämmelse med kraven. Följden för ett sådant brott kan vara bötesstraff, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.
I 125 § i kemikaliesäkerhetslagen föreskrivs att graden av tillräknande är uppsåt eller oaktsamhet. I 3 kap. 5 § i strafflagen finns bestämmelser om tillräknande. Enligt bestämmelsen förutsätts uppsåt eller oaktsamhet för straffansvar. Enligt 2 mom. i bestämmelsen är en gärning som avses i strafflagen straffbar endast när den begås uppsåtligen, om inte något annat föreskrivs. I 3 kap. 7 § i strafflagen föreskrivs om oaktsamhet. Enligt paragrafen är en gärningsmans förfarande oaktsamt, om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den. I paragrafens 2 mom. finns bestämmelser om på vilken grund oaktsamhet ska betraktas som grov. Frågan om oaktsamheten ska anses vara grov (grov oaktsamhet) avgörs utifrån en helhetsbedömning. Vid bedömningen ska beaktas hur betydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är, hur viktiga de äventyrade intressena och hur sannolik kränkningen är, hur medveten gärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigheter som har samband med gärningen och gärningsmannen.
I den föreslagna lagen gäller de försummelser av skyldigheter som föreslås bli sanktionerade tillverkare, importörer och distributörer av explosiva varor. Av nämnda aktörer krävs specialkunnande och särskild yrkeskompetens där en särskild aktsamhetsplikt framhävs på grund av att explosiva varor är farliga. Kraven i den föreslagna lagen riktas till säkerheten hos explosiva varor och förebyggandet av fara. Följderna av ett oaktsamt förfarande kan vara mycket allvarliga och av denna anledning kan det av ekonomiska aktörer krävas särskild aktsamhet vid skötseln av uppgifterna. Av denna anledning föreslås att brott mot bestämmelserna om explosiva varor ska vara straffbart, och inte enbart genom uppsåt utan också genom oaktsamhet. Eftersom avsikten är att också en oaktsam gärning ska vara straffbar, ska bestämmelser om det utfärdas uttryckligen i lag. Således förblir graden av tillräknande motsvarande som det som för närvarande föreskrivs i 125 § i kemikaliesäkerhetslagen.
I syfte att säkerställa säkerheten hos explosiva varor, är det motiverat att föreskriva straff för brott mot vissa bestämmelser i den föreslagna lagen. Skyldigheterna handlar om säkerställande av de explosiva varornas överensstämmelse med kraven i samband med utsläppande och tillhandahållande av produkter på marknaden och relaterade skyldigheter för tillverkare, importörer och distributörer. Dessutom gäller skyldigheterna i vissa fall även ovan nämnda ekonomiska aktörers skyldighet att underrätta om fara och vidta korrigerande åtgärder. I 2 mom. föreskrivs om de förseelser som ska vara straffbara som uppsåtliga gärningar eller gärningar av oaktsamhet.
Målet är att administrativa tvångsmedel ska tillämpas i första hand vid brott mot denna lag och att bötesstraff enligt denna paragraf tillämpas endast vid allvarligare förseelser. Bestämmelser om tillsynsmyndigheternas tvångsmedel vid tillsynen över explosiva varor finns i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter. Även hittills har vid motsvarande brott mot lag huvudsakligen använts administrativa tvångsmedel. Innebörden av straffbestämmelsen ska i första hand ses som förebyggande och varnande.
I den föreslagna paragrafen ingår en subsidiaritetsklausul liksom också i 125 § i den gällande kemikaliesäkerhetslagen. I fråga om straffbara försummelser av skyldigheter i den föreslagna lagen kan även ingivande av osant intyg till myndighet enligt 16 kap. 8 § i strafflagen, förfalskningsbrott enligt 33 kap samt brott mot bestämmelserna om explosiva varor enligt 44 kap. 11 § vara lämpliga.
I det föreslagna 3 mom. föreskrivs att den som bryter mot ett förbud eller ett föreläggande som förstärkts med vite får inte dömas till straff för samma gärning.
I 4 mom. hänvisas till lagen om CE-märkningsförseelse (187/2010). I den lagen föreskrivs om påföljder för användning av CE-märkning enligt NLF-förordningen i strid med förordningen. Lagen tillämpas på CE-märkningsförseelser, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. Genom den lagen säkerställs att systemet med CE-märkning tillämpas korrekt i enlighet med artikel 23.6 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk, när CE-märkning används i strid med reglerna. I lagen kriminaliseras inte utsläppande på marknaden utan CE-märkning, utan detta har lämnats för den sektorspecifika regleringen.
Dessa föreslagna bestämmelser om påföljder grundar sig också på artikel 50 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk, enligt vilken medlemsstaterna ska föreskriva sanktioner för ekonomiska aktörers överträdelser av bestämmelser i nationell rätt som har utfärdats med tillämpning av direktivet och vidta de åtgärder som krävs för att se till att dessa sanktioner tillämpas. Sådana sanktioner kan omfatta straffrättsliga påföljder för allvarliga överträdelser. De föreskrivna påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
24 §.Delegationen för säkerhetsteknik. I denna paragraf föreskrivs att arbets- och näringsministeriet och Säkerhets- och kemikalieverket i fråga om utveckling och uppföljning av bestämmelserna i denna lag bistås av delegationen för säkerhetsteknik, som statsrådet tillsatt. För närvarande bistår delegationen för säkerhetsteknik ministeriet i ärenden som omfattas av tillämpningsområdena för kemikaliesäkerhetslagen och lagen om tryckbärande anordningar.
Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Avsikten är att statsrådet tillsätter delegationen för tre år i sänder i enlighet med nuvarande praxis.
25 §.Ikraftträdande. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 20 april 2016. Enligt artikel 52 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk ska medlemsstaterna tillämpa bestämmelserna i direktivet från och med den 20 april 2016.
Som övergångsbestämmelse föreskrivs att explosiva varor som har släppts ut på marknaden före ikraftträdandet av den föreslagna lagen, vilkas överensstämmelse med kraven har verifierats i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet, får hållas tillgängliga på marknaden när denna lag träder i kraft. Dessutom föreskrivs det att de intyg om överensstämmelse som hänför sig till dessa produkter förblir i kraft. Bestämmelsen grundar sig på artikel 51 i direktivet om explosiva varor för civilt bruk. Dessutom utfärdas en övergångsbestämmelse om att den delegation för säkerhetsteknik som statsrådet tillsatt före ikraffträdandet av denna lag ska fortsätta till utgången av sin mandattid.