7.1
Föreningslagen
12 §.Inträde i en förening. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i stadgarna kan bestämmas att styrelsen kan delegera beslutsfattandet om godkännande av medlemmar på så sätt att styrelsen beslutar om förfarandet för godkännande och om de förutsättningar för godkännande som den som får uppdraget av styrelsen ska tillämpa vid beslutsfattandet. Med stöd av den bestämmelse i stadgarna som avses i paragrafen kan styrelsen delegera behandlingen av medlemsansökningar på samma sätt som andra uppgifter som hör till föreningens styrelse. Delegeringsmöjligheten gäller inte beslut om att utesluta en medlem.
Med stöd av bestämmelsen kan styrelsen ge t.ex. en funktionär i föreningen med en viss ställning rätt att besluta om godkännande av medlemsansökningar som uppfyller vissa krav. I stadgarna kan det också finnas mer detaljerade bestämmelser om till vem beslutsfattandet kan delegeras. I en organisations modellstadgar för medlemsföreningarna kan det t.ex. bestämmas att medlemsföreningens styrelse kan delegera beslutsfattandet till organisationens styrelse eller den del av organisationen som ansvarar för medlemsärenden. I stadgarna kan man likaså begränsa de aktörer som styrelsen på ovan beskrivet sätt kan bemyndiga att besluta om godkännande av medlemsansökningar.
I praktiken är behovet av delegering störst i föreningar och organisationer där medlemsomsättningen är stor. Enligt de allmänna bestämmelserna om ordnandet av föreningars förvaltning svarar styrelsen för att medlemsansökningar behandlas på behörigt sätt. Styrelsens ansvar för behandlingen av ansökningar motsvarar närmast ansvaret för skyldigheten att föra medlemsförteckningar. Delegeringen av behandlingen av ansökningar undanröjer således inte till exempel styrelsemedlemmarnas ansvar, om ansökningarna inte behandlas i enlighet med lag och stadgar. Delegeringsrätten förutsätter en uttrycklig bestämmelse i stadgarna, eftersom föreningens styrelse inte har allmän behörighet utan i princip närmast en verkställande roll.
13 §.Utträde ur en förening. Det föreslås att paragrafen ändras så att man kan beakta de kommunikationstjänster som föreningar har tillgång till och hur de utnyttjas. Enligt förslaget ska det i 1 mom. i huvudsak på motsvarande sätt som i den gällande lagen föreskrivas om medlemmarnas anmälan om utträde och om mottagande av anmälan. I momentet föreslås det för tydlighetens skull en uttrycklig bestämmelse som motsvarar nuvarande föreningspraxis om att styrelsen kan besluta att anmälan om utträde kan tas emot också av någon annan än styrelsen och att anmälan också kan göras på något annat bevisligt sätt än skriftligen.
I praktiken kan muntlig anmälan komma i fråga som ett annat bevisligt sätt att lämna in en anmälan om utträde, när anmälan kan styrkas på ett lämpligt sätt (t.ex. genom en ljud- eller videoupptagning). På styrelsens beslut om sättet att ta emot anmälningar om utträde tillämpas styrelsens allmänna skyldighet att omsorgsfullt sköta föreningens angelägenheter. I stadgarna kan sätten att lämna in anmälan om utträde begränsas enligt föreningens behov. Något motsvarande alternativ till formen för anmälan behöver inte fogas till 12 § om ansökan om medlemskap i en förening, eftersom formen för en sådan ansökan inte har begränsats i den paragrafen.
17 §.Medlemmarnas beslutanderätt. Det föreslås att 6 mom. ändras så också beslut om val av föreningens styrelse eller styrelsemedlemmar kan fattas genom medlemsomröstning. En förening som beslutar ta i bruk den möjlighet som avses i momentet kan enligt sina behov antingen begränsa möjligheten till medlemsomröstning i stadgarna till val av ordförande eller möjliggöra beslutsfattande om val av också andra styrelsemedlemmar genom medlemsomröstning. Genom ändringen kan en förening enligt prövning tillämpa medlemsomröstning vid val av samtliga styrelsemedlemmar eller vid tillsättning av endast en del av styrelseplatserna (t.ex. för att engagera och motivera unga medlemmar som inte gärna deltar i möten eller, i en landsomfattande förening, medlemmar som bor långt borta) medan övriga styrelsemedlemmarna väljs vid ett möte.
I stadgarna kan det bestämmas att val alltid ska ske genom medlemsomröstning eller att val kan ske genom medlemsomröstning. I sistnämnda situationer ska beslutet om att gå till medlemsomröstning fattas av styrelsen, om inte något annat bestäms i stadgarna. Närmare anvisningar om förfaringssätten vid medlemsomröstning ska fortfarande ingå i röstnings- och valordningen, vars godkännande hör till föreningsmötet.
I övrigt föreslås det inte i detta skede att tillämpningsområdet för medlemsomröstning utvidgas. Begränsningen i den gällande lagen har tidigare varit nödvändig, eftersom det inte har funnits allmänt tillgängliga arrangemang genom vilka medlemmarnas övriga rättigheter i anslutning till möten har kunnat tillgodoses i tillräcklig utsträckning före mötet. (t.ex. en webbplats för föreningens medlemstjänster, där alla medlemmars yttranderätt kan tillgodoses före mötet så att växelverkan sker på motsvarande sätt som vid ett möte).
19 §.Förbundsröstning. Det föreslås att 1 mom. ändras så att val av styrelse eller styrelsemedlemmar för en förenings centralorganisation kan fattas genom medlemsomröstning. Förslaget motsvarar ändringen i 17 § 6 mom. Dessutom föreslås det att det till 2 mom. för tydlighetens skull fogas ett omnämnande om att en förbundsröstning är en särskild form av beslutsfattande som avviker från ett sådant möte som avses i 17 §. Formuleringen i momentet gällande omröstning med tekniskt hjälpmedel justeras så att den överensstämmer med paragrafens 2 och 3 mom.
22 §.Andra sätt att fatta beslut. För att underlätta läsningen av lagen och förenhetliga terminologin om medlems- och förbundsröstning föreslås det att det i paragrafen hänvisas till 17 § 6 mom. och 19 § om medlemsomröstning.
23 §.Frågor som ska avgöras vid möte. Det föreslås att bestämmelsen i 1 mom. 5 punkten om de ärenden som föreningens eller fullmäktiges sammanträde ska besluta om ändras så att det utöver fastställandet av bokslutet också nämns fastställandet av en eventuell årskalkyl, om vilken det föreskrivs i 37 a § 2–7 mom. I en förening som tillämpar bokföringsreglerna kan medlemsinsynen och medlemstillsynen i fråga om den ekonomiska verksamheten förverkligas antingen genom medlemmarnas fortlöpande (månatliga) rätt att få uppgifter om bokföringstransaktionerna och förteckningen över tillgångar eller genom en årskalkyl som upprättas på basis av dessa. Om en förening som tillämpar bokföringsreglerna i stället för medlemmarnas fortlöpande rätt att få uppgifter beslutar att upprätta en årskalkyl över bokföringen, är det skäl att vid föreningsmötet besluta om fastställande av den. Genom mötesbehandling och beslutsfattande säkerställs det att medlemmarna i en förening som tillämpar en årskalkylmodellen årskalkyl får information om innehållet i årskalkylen. Genom att använda sin frågerätt vid föreningsmötet kan medlemmarna få ytterligare upplysningar om föreningens ekonomiska verksamhet under räkenskapsperioden. Å andra sidan gäller frågerätten i stor utsträckning föreningens ekonomiska verksamhet under räkenskapsperioden också i en förening som tillämpar bokföringsreglerna och medlemmarnas fortlöpande rätt att få information, där fastställelse av årskalkylen inte sker särskilt vid föreningsmötet, eftersom medlemmarna ska ges tillräcklig information om verksamheten under räkenskapsperioden som bakgrund till det beslut om beviljande av ansvarsfrihet som avses i 5 punkten.
27 §.Beslutsförfarande. I paragrafens 2 mom. föreslås det att situationer där ett röstningsförfarande som gäller möjlighet att välja styrelse eller styrelsemedlem genom medlems- och förbundsomröstning lämnas utanför det förenklade förfarandet för sådana omröstningar. Förslaget hänför sig till ändringen av 17 § 6 mom. och 19 § 1 mom. och behövs för att säkerställa att det finns tillräckligt med stöd bland medlemmarna för sådana stadgeändringar som väsentligt påverkar föreningens beslutsfattande.
35 §.Styrelsen. Till paragrafen föreslås bli fogat ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om att styrelsen inom ramen för ett förfarande som den själv bestämmer kan besluta om ärenden som hör till styrelsen utan att komma samman till möte. På motsvarande sätt som enligt de nuvarande principerna för styrelsens beslutsfattande bör man utgå från att alla styrelsemedlemmar i princip ges möjlighet att delta i behandlingen av ett ärende. Avvikelse från detta kan göras närmast när dröjsmål med beslutsfattandet kan medföra väsentlig olägenhet för föreningen, vilket i sista hand ska bedömas utifrån styrelsens allmänna uppgift, omsorgsplikt och bestämmelserna om skadeståndsansvar. Under undantagsförhållandena våren, sommaren och hösten 2020 till följd av coronaviruset har det framgått att det i avsaknad av en uttrycklig bestämmelse har varit oklart om styrelsen kan fatta beslut t.ex. via telefon- eller e-postmöten eller annars med hjälp av distansförbindelser.
Enligt förslaget ska beslutet registreras, verifieras och förvaras på ett tillförlitligt sätt. Syftet med bestämmelsen är att understryka vikten av en behörig dokumentation av styrelsebeslut som fattats utan att ett möte hållits. Det föreslagna kravet på tillförlitlig verifiering kan uppfyllas förutom av styrelsemedlemmarnas underskrifter också av andra tillräckligt tillförlitliga och varaktiga elektroniska meddelanden (t.ex. bekräftelse per e-post). Det föreslås att det närmare innehållet i och sätten att dokumentera beslutsfattandet fortsättningsvis ska vara beroende av föreningspraxis.
37 a §.Bokföringsskyldighet och annan redovisningsskyldighet. I paragrafen föreslås bestämmelser om möjligheten för föreningar som bedriver småskalig ekonomisk verksamhet att ta i bruk en uppföljning och rapportering av ekonomin samt ha bokföring som är lättare än bokföring enligt bokföringslagen. Vid förenklad bokföring ska de ekonomiska transaktionerna tas upp i räkenskaperna enligt kontantprincipen i kronologisk ordning och utan obefogat dröjsmål. Av varje transaktion ska framgå dess innehåll och tidpunkt. Dessutom ska en förening som har bokföring fortlöpande föra en uppdaterad förteckning över föreningens tillgångar och skulder samt se till att bokföringen innehåller de uppgifter som behövs för att en eventuell skattskyldighet skall kunna fullgöras. I en modell som baserar sig på bokföring har föreningsmedlemmarna i princip rätt att granska kontotransaktionerna minst en gång i månaden, varvid det inte är nödvändigt att göra upp en separat årskalkyl för räkenskapsperioden. Genom ett beslut av föreningsmötet som motsvarar det förfarande som tillämpas i föreningens stadgar eller vid beslut om ändring av stadgarna (kvalificerad majoritet och möteskallelse) kan det å andra sidan bestämmas att transaktionsmaterialet ska hållas framlagt för medlemmarna mer sällan eller inte alls, om föreningen gör upp en separat årskalkyl vars fastställande föreningsmötet beslutar om.
För tydlighetens skull föreslås det att 1 mom. ska innehålla ett informativt omnämnande om att i första hand upprätta föreningens bokslut och verksamhetsberättelse i enlighet med bokföringslagen. Förslaget motsvarar den nuvarande regleringen.
Enligt 2 mom. kan det i föreningens stadgar bestämmas om bokföring enligt 3–7 mom. i stället för bokföring, bokslut och verksamhetsberättelse enligt bokföringslagen, om det sammanlagda beloppet (omsättningen) av föreningens understöd och övriga inkomster för räkenskapsperioden är högst 30 000 euro för både den avslutade och den omedelbart föregående räkenskapsperioden och föreningen inte bedriver affärsverksamhet. Det ovan nämnda gränsvärdet anses också underskridas om det är mindre än två år sedan föreningen registrerades och det inte är uppenbart att gränsvärdet överskrids under räkenskapsperioden. I praktiken kan en betydande del av de nya föreningarna åtminstone under de första åren av sin verksamhet utnyttja möjligheten till undantag, eftersom de genomsnittliga årsintäkterna för nybildade föreningar enligt Skatteförvaltningens uppgifter uppgår till 43 000 euro under de fem första åren. (exkl. formellt nya föreningar som uppstått vid sammanslagning av föreningar). Denna möjlighet gäller föreningar som grundas och som inte bedriver affärsverksamhet.
Dessutom kan föreningsmötet, om det ovan nämnda gränsvärdet underskrids, utan att stadgarna ändras besluta att bokföringen ska ordnas i enlighet med detta moment genom ett beslut på vilket tillämpas de krav på majoritet och möteskallelse som gäller vid ändring av stadgarna.
Eftersom den modell som tillämpas på uppföljning och rapportering av ekonomin har betydelse för hur och hur ofta medlemmarna får information om föreningens ekonomiska verksamhet, ska föreningsmötet ha beslutanderätt i ärendet. Utöver genom ändring av stadgarna kan förenklad bokföring tas i bruk genom ett föreningsmötesbeslut, på vilket kraven på majoritet och möteskallelse tillämpas. Denna möjlighet sänker tröskeln för att ta i bruk bokföringen med ett belopp som motsvarar kostnaderna för utarbetandet och registreringen av stadgeändringen.
Det inkomstbelopp som avses ovan beräknas enligt kontantprincipen (se 3 mom.). Vid beräkningen av möjligheten till undantag beaktas två räkenskapsperioder i följd och den ekonomiska utvecklingen i en nybildad förening på motsvarande sätt som det föreskrivs i revisionslagen om skyldigheten att välja en revisor. Med affärsverksamhet avses affärsverksamhet enligt bokföringslagen. Om den affärsverksamhet som föreningen bedriver inte undantagsvis är sådan näringsverksamhet som avses i NärSkL, är det emellertid i allmänhet ändamålsenligt att ha en prestationsbaserad bokföring enligt bokföringslagen för att undvika en situation där det med tanke på inkomstbeskattningen i efterskott måste upprättas en prestationsbaserad bokföring och ett prestationsbaserat bokslut.
Det är bra att en mindre förening som får extern finansiering i förväg bedömer om finansieringen kan vara näringsverksamhet som avses i NärSkL, så att det inte uppstår en situation där periodiserad redovisning och bokslut i efterhand måste upprättas för inkomstbeskattning.
Yrkesverksamhet behöver inte nämnas i bestämmelsen, eftersom en förening är en registrerad sammanslutning och inte en fysisk person.
I praktiken kan det förekomma situationer där t.ex. föreningens finansiärer eller föreningens verksamhet av andra skäl förutsätter bokföring och bokslut enligt bokföringslagen, även om det ovannämnda tröskelvärdet för avkastning inte överskrids.
Av paragrafens 3 mom. framgår det att syftet med den bokföring som avses här är att hålla föreningens inkomster, utgifter, tillgångar och skulder åtskilda (transaktioner) så att medlemmarna samt bidragsgivarna och myndigheterna kan följa ekonomin på det sätt som skötseln av deras uppgifter förutsätter. Det centrala är att möjligheten att kontrollera räkenskaperna för föreningar som får understöd från samhället/annat stöd förverkligas i tillräcklig utsträckning. Bokföringskraven beaktar också Skatteförvaltningens intressen.
Enligt paragrafens 4 mom. ska de ekonomiska transaktionerna bokföras enligt kontantprincipen i kronologisk ordning och utan ogrundat dröjsmål. Av varje transaktion ska framgå dess innehåll och tidpunkt. Dessutom ska det fortlöpande föras en uppdaterad förteckning över föreningens tillgångar och skulder samt ses till att bokföringen ger de uppgifter som behövs för fullgörande av eventuell skattskyldighet.
I praktiken kan föreningens bokföring basera sig på betalningsförmedlarens (elektroniska) kontoutdrag/uppgifter om kontohändelserna. Då ska föreningens alla transaktioner framgå av kontoutdraget så att det inte finns några löpande bokföringstransaktioner utanför betalkontot. Det ska föras en separat kassabok över transaktioner som kräver kontanter och de erhållna pengarna ska utan dröjsmål sättas in på ett bankkonto eller något annat betalningsrörelsekonto. På så sätt utgör kontotransaktionerna grunden för bokföringen. Förutsättningen är att händelserna registreras i kronologisk ordning. I praktiken bestäms händelseuppföljningens basnivå utifrån hurdana uppföljnings- och rapporteringsuppgifter den som beviljat understöd för verksamheten kräver (se närmare nedan). Kravet på kronologisk och systematisk bokföring enligt bokföringslagen (BokfL 2 kap.) behöver inte ställas på så små aktörer, eftersom antalet transaktioner i praktiken torde bli litet och sakinnehållet framgår av uppgifterna om kontotransaktionerna.
Registreringarna i bokföringen ska göras utan ogrundat dröjsmål. I praktiken innebär detta att när avgifter betalas från föreningens konto görs samtidigt omedelbart också anteckningar i bokföringen om avgiftens innehåll, närmast en förklaring och en hänvisning till kvitto. Ett sådant krav behövs som motvikt till andra lindrigare krav i bokföringssystemet, såsom att årlig rapportering eller upprättande av bokslut inte krävs. Det här är också nödvändigt för att den kontrollfunktion som medlemmarna har (se nedan) ska fungera i praktiken. Uppgifterna ska vara uppdaterade i samma takt som kontoutdragsuppgifterna. Detta innebär att uppföljningen av de medel som enligt kontantprincipen använts för verksamheten i möjligaste mån sker i realtid.
Dessutom ska det föras en separat egendomsförteckning över förvärv av egendom. På motsvarande sätt ska det förfaras i fråga om eventuella skulder, dvs. en skuldförteckning ska upprättas.
Av varje transaktion/betalning ska dess innehåll och tidpunkt framgå. Om kontoutdraget inte innehåller tillräckligt med innehåll för varje kontotransaktion, ska en hjälpbokföring över dem föras (t.ex. i Excel), där också utomstående lätt kan ta reda på kontotransaktionens exakta innehåll och tidpunkten för transaktionen.
Enligt 5 mom. ska fakturor, kvitton och annat material som gäller transaktioner förvaras så att sambandet mellan en bokföringsanteckning och en transaktion vid behov kan utredas utan svårighet. Om ett verifikat utfärdat av en utomstående inte kan fås som grund för anteckningen, verifieras anteckningen med hjälp av en skriftlig utredning som uppsatts av föreningens företrädare. Med annat material avses på denna paragraf baserad bokföring av transaktioner, brevväxling med anledning av transaktioner, förteckningar och årskalkyler. Bevaringstiden för materialet motsvarar skyldigheterna enligt skattelagstiftningen och överlappar inte bokföringslagen.
I 6 mom. föreslås det bestämmelser om medlemmarnas rätt att få tillgång till bokföringen. Utgångspunkten är att föreningsmedlemmarna har möjlighet att granska kontotransaktioner minst en gång i månaden. Detta är en förutsättning för att en separat årskalkyl inte ska behövas. Medlemskontrollen genomförs genom detta krav på transparens. I stadgarna kan det bestämmas att transaktionsmaterialet ska hållas framlagt för medlemmarna mer sällan eller inte alls, om föreningen gör upp en separat årskalkyl som hålls framlagd för medlemmarna.
Enligt 7 mom. utfärdas närmare bestämmelser om schemana för och arrangemangen kring bokföringen samt om innehållet i årskalkylen genom förordning av statsrådet. Genom förordning kan det utfärdas detaljerade bestämmelser om exempelvis verifikat, på balansräkningen grundade uppgifter om tillgångar och skulder, andra förteckningar som hör till bokföringen, lagring och förvaring av bokföringsmaterial samt om i 6 mom. avsedda scheman för den årskalkyl som ska upprättas i stället för bokslut enligt bokföringslagen.
Avsikten är att genom närmare bestämmelser beakta den gällande bokföringslagen och vedertagen, god bokföringssed. Genom förordning kan det föreskrivas om flera bokföringsmallar t.ex. så att en mall lämpar sig för digital bokföring som grundar sig på ett betalningsförmedlingskonto medan en annan mall passar aktörer vars användning av kontanter är mer omfattande än obetydlig. Nivån på den transaktions- och betalningsuppföljning som mallarna förutsätter ska vara sådan att de uppgifter som behövs för uppföljningen av understödsverksamheten kan produceras automatiskt ur bokföringsmaterialet. Förfarandet och datainnehållet i uppföljningen bör standardiseras i fråga om alla understöd för att onödig efterhandsutredning av typen ad hoc ska kunna undvikas. Den behövliga informationen ska i samband med bokföringen av varje transaktion vara sådan att det är lätt att senare få fram uppgifter för uppföljning med hjälp av en separat sökfunktion. (Uppgifterna kan fås fram för olika ändamål – målbilden är att understödsmyndigheten i ett senare skede, om den så önskar, själv kan göra behövliga informationssökningar och -utredningar). Också förteckningarna över föreningens eventuella tillgångar och skulder ska upprätthållas och förvaras på motsvarande sätt.
I praktiken kan en förening som har en digital, kontobaserad bokföring ge dem som beviljar stöd samt även Skatteförvaltningen rätt att få tillgång till kontot för att få information om transaktioner.
39 §.Skadeståndsskyldighet. Utskottet föreslår en ändring i 1 mom., som innebär att skadeståndsskyldighet enligt föreningslagen utöver styrelsen och verksamhetsgranskaren ska åligga också andra aktörer som med stöd av föreningens stadgar sköter uppgifter som hör till föreningens förvaltning. Utöver dessa funktionärer kan föreningen bland annat ha personer som sköter uppgifter som hör till den dagliga förvaltningen, för vilkas del styrelsen har det styrnings- och tillsynsansvar som följer av den allmänna skyldigheten att ordna förvaltningen, men vilkas skadeståndsskyldighet gentemot föreningen bestäms enligt de allmänna principerna om skadestånd. Syftet med förslaget är att förtydliga det föreningsrättsliga ansvaret för ordnandet och skötseln av föreningens förvaltning.
Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 4 mom. om preskription av skadeståndsskyldigheten. En bestämmelse om preskription av skadeståndsansvar enligt föreningslagen eller revisionslagen som motsvarar den övriga lagstiftningen om sammanslutningar och stiftelser föreslås på grund av förändringar i föreningarnas verksamhet och verksamhetsmiljö samt på grund av de krav på mångfald och kompetens som ställs på styrelsen. I praktiken kan t.ex. en förening inom social- och hälsovårdsbranschen bedriva precis samma verksamhet som ett konkurrerande aktiebolag eller en stiftelse, där ledningens ansvar är tidsmässigt mer begränsat. Enligt övergångsbestämmelsen gäller den föreslagna tidsmässiga begränsning av ansvaret inte ersättning för skada i fråga om vilken ansvarsgrunden har uppkommit innan den nya lagen trädde i kraft.
Enligt förslaget ska talan enligt denna paragraf eller 10 kap. 9 § i revisionslagen för icke straffbara gärningar väckas mot en styrelseledamot eller mot en funktionär som avses i 1 mom. i denna paragraf senast inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan. Mot en revisor eller en verksamhetsgranskare ska skadeståndstalan väckas inom fem år från det att den revisionsberättelse, den verksamhetsgranskningsberättelse, det yttrande eller det intyg som ligger till grund för talan lades fram.
40 §.Likvidationsförfarande som grundar sig på ett föreningsbeslut. För att förenkla likvidationsförfarandet föreslås det att 3 mom. ändras så att förfarandet beaktar de informationsbehov som föreningens medlemmar och andra intressentgrupper (såsom borgenärer, avtalsparter, stadgeenliga mottagare av tillgångar vid upplösning) har i samband med upplösningen. I momentet föreslås dessutom ett förtydligande om att det i upplösningsbeslutet kan bestämmas om en senare tidpunkt för inledande av likvidationsåtgärderna. Momentets nuvarande ordalydelse har å ena sidan tolkats så att likvidationsåtgärderna ska inledas genast efter beslutet och å andra sidan så att de kan skjutas upp till en senare tidpunkt. Syftet med förslaget är att främja planmässigheten och förutsägbarheten vid upplösning av föreningar och likvidationsåtgärderna, vilket i sakligt hänseende på motsvarande sätt är tillåtet enligt bestämmelserna om upplösning av andra sammanslutningsformer.
Det föreslås att i momentet stryks den uttryckliga bestämmelsen om likvidatorns skyldighet att sammankalla ett föreningsmöte som godkänner slutredovisningen när detta inte är onödigt med beaktande av att tillgångarna i den förening som upplöses är små eller med beaktande av andra omständigheter. Också under likvidationsförfarandet tillämpas lagens 20 § 2 mom. enligt vilket en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar har rätt att kräva att ett möte sammankallas för behandlingen av ett visst ärende. I praktiken kan medlemmarna bedöma behovet av att sammankalla ett möte bland annat utifrån de uppgifter som medlemmarna med stöd av sin frågerätt har rätt att få vid det föreningsmöte som beslutar om upplösning. Eftersom lagens bestämmelser om styrelseledamöterna också tillämpas på likvidatorerna, hör det till likvidatorernas uppgifter att sammankalla stämman på yrkande av en minoritet av medlemmarna.
Det föreslås att till momentet fogas en bestämmelse om att ge en kopia av slutredovisningen till en föreningsmedlem eller någon annan vars rätt berörs av upplösningen. Den föreslagna personkretsen motsvarar dem som enligt 42 § har rätt att klandra likvidationsåtgärder och som ska väcka talan inom sex månader från det att upplösningen antecknades i föreningsregistret. Förslaget motsvarar gällande rätt trots att det inte finns någon explicit bestämmelse om saken i den gällande lagen.
62 §.Straffstadgande. I ett nytt 3 mom. föreslås det bestämmelser om bokföringsförseelse på motsvarande sätt som i 8 kap. 4 § i bokföringslagen vid åsidosättande av de skyldigheter som framgår av 37 a § i denna lag och som till innehållet motsvarar gärningsbeskrivningarna i bokföringslagen (2 mom.). Vid allvarligare försummelser kan strafflagens 30 kap. 9, 9a och 10 § om bokföringsbrott, grovt bokföringsbrott och bokföringsbrott av oaktsamhet bli tillämpliga.
Bokföringsförseelser är ofta sammankopplade gärningar i den bemärkelsen att avsikten är att främja exempelvis ett skattebrott eller ett gäldenärsbrott. I sådana fall tillämpas bestämmelserna om vartdera brottet, med när straffet bestäms kan gärningarna bedömas som en helhet. I paragrafens 3 mom. finns en uttömmande uppräkning av de försummelser som kan betraktas som bokföringsförseelser. Den grundlagsenliga legalitetspricipen kräver en sådan reglering. Momentets ordalydelse begränsar inte kretsen av gärningsmän. Sålunda kan en förenings styrelsemedlem eller någon annan företrädare dömas för förseelsen.
Försummelse att göra noteringar i bokföringen enligt 1 punkten i momentet kan gälla samtliga i 37 a § 4 mom. föreskrivna skyldigheter (sättet och tidpunkten för bokföringstransaktioner, anteckningar om transaktioner samt förteckningar över tillgångar och skulder).
Försummelsen av skyldigheten enligt 2 punkten att förvara bokföringsmaterial kan gälla allt sådant bokföringsmaterial som avses i 37 a § 5 mom. (se 37 a § 5 mom. med motivering).
Frågan om dröjsmål med att göra en notering enligt 37 a § 4 mom. eller bristande omsorg vid förvaring av visst bokföringsmaterial ska anses vara grovt avgörs utifrån en helhetsbedömning med beaktande av hur betydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är, hur viktiga de äventyrade intressena och hur sannolik kränkningen är, hur medveten gärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigheter som har samband med gärningen och gärningsmannen (strafflagens 3 kap. 7 § 2 mom.).
De allmänna bestämmelserna om att avstå från åtgärder möjliggör avstående i tillräcklig utsträckning och det behövs därför inga särskilda bestämmelser om den saken i föreningslagen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Enligt huvudregeln i det föreslagna 1 mom. träder lagen i kraft den 1 januari 2023. Enligt 2 mom. bestämmelserna i 37 a 3–6 mom. om alternativ förenklad bokföring föreslås kunna tillämpas på bokföringen för den redovisningsperiod som börjar den 1 juli 2023 eller därefter för att statsrådets förordning om denna typ av bokföring ska kunna beredas på behörigt sätt och för att små föreningar med avvikande räkenskapsperiod så snart som möjligt ska kunna ta den i bruk. Med stöd av föreslagna 37 a § 2 mom. skulle en förening redan våren 2023 kunna fatta beslut om övergång till förenklad bokföring från och med den räkenskapsperiod som börjar den 1 juli 2023 eller därefter.
Enligt förslaget till 3 mom. tillämpas på preskription av skadeståndsansvar som avses i 39 § den tidigare lagen ifall det beslut som ligger till grund för talan fattades, den åtgärd som ligger till grund för talan vidtogs eller försummades eller revisionsberättelsen, verksamhetsgranskningsberättelsen, utlåtandet eller intyget lades fram innan denna lag trädde i kraft.