Senast publicerat 27-11-2021 09:28

Regeringens proposition RP 201/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras. 

I propositionen föreslås det att arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2022 fastställs. Enligt förslaget höjs arbetslöshetsförsäkringspremiernas totala belopp med 0,20 procentenheter. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie höjs med 0,10 procentenheter och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie med 0,10 procentenheter.  

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska enligt förslaget vara 1,50 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 2,05 procent för den överskjutande delen av lönen. Löntagares arbetslöshetspremie för delägare i företag föreslås uppgå till 0,74 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag till 0,50 procent av lönen. 

Arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk föreslås uppgå till 0,50 procent av de sammanlagda löner som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,18 procent för den överskjutande delen av lönen. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet föreslås uppgå till 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,49 procent för den överskjutande delen av lönen. 

Gränsbeloppen för lönesummorna i fråga om självriskpremien ändras så att full självriskpremie tas ut av företag vilkas lönesumma är minst 35 160 000 euro. Självriskpremien tas inte ut av företag vilkas lönesumma är högst 2 197 500 euro. 

Dessutom föreslås en ny paragraf om redovisning från Sysselsättningsfonden till staten av belopp baserade på arbetsavtalslagens bestämmelser om hur arbetslöshetsdagpenning inverkar på betalning av skadestånd och ersättning. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den.  

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

Finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa

Enligt lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998), nedan finansieringslagen, svarar staten, arbetsgivarna och löntagarna med obligatoriska arbetslöshetsförsäkringspremier samt arbetslöshetskassorna med medlemsavgifter för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. Löntagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier redovisas till Sysselsättningsfonden, som svarar för de andelar och förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremierna. I fråga om de inkomstrelaterade förmåner som betalas av arbetslöshetskassorna — arbetslöshetsdagpenning och utgifter för alterneringsersättning — finansierar staten den andel som motsvarar grunddagpenningen. Staten deltar inte i finansieringen av förmåner som betalats under permitteringstid, vid väderhinder eller för tilläggsdagar. Arbetslöshetskassans andel av varje inkomstrelaterad dagpenning är 5,5 procent. Sysselsättningsfonden svarar för finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för detta. Den förhöjda förtjänstdelen finansieras i sin helhet av Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsfonden betalar till arbetslöshetskassorna en andel av förvaltningskostnaderna enligt 26 § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984).  

Sysselsättningsfonden svarar även för betalningen till Pensionsskyddscentralen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och till statens pensionsfond av den avgift som avses i 5 § 2 mom. i lagen om statens pensionsfond (1297/2006) under perioder av arbetslöshet och utbildning samt för betalningen av beloppet enligt 31 § i lönegarantilagen (866/1998) och 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000). Dessutom finansierar Sysselsättningsfonden vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) som beviljas andra än företagare och yrkesexamensstipendier enligt den lagen som beviljas andra personer än sådana som står i tjänste- eller anställningsförhållande till staten. Enligt 23 § i finansieringslagen redovisar Sysselsättningsfonden av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen. Sysselsättningsfonden redovisar dessutom årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. 

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Sysselsättningsfondens utgifter finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier och med intäkterna från placeringar som görs med premierna samt vid behov med lån. Enligt 2 § i finansieringslagen ska arbetsgivaren betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetstagare löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska bestämmas så att fonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och övriga lagstadgade utgifter som den ansvarar för. 

Enligt 12 § 1 mom. i finansieringslagen är en arbetsgivare och en i 15 § avsedd arbetstagare skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för arbete som arbetstagaren utför i Finland. Också statliga affärsverk har en betalningsskyldighet i tillämplig utsträckning. 

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2021 är enligt 18 § 1 mom. i finansieringslagen 1,40 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är enligt lagen graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2021 är 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 169 000 euro och 1,90 procent för den överskjutande delen av lönen.  

Arbetsgivarnas och löntagarnas andel av finansieringen av förmånerna har i lagen definierats så att ändringarna i arbetslöshetsförsäkringspremierna ska fördela sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetsgivarnas och löntagarnas andel av finansieringen av förmånerna har dessutom definierats så att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora.  

Enligt 18 § 5 mom. i finansieringslagen ska arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie graderas så att premien för den del av lönesumman som inte överstiger 2 169 000 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönesumman som överstiger 2 169 000 euro uttryckt i fulla hundradelar av en procentenhet avrundad till närmaste fem hundradelar.  

För 2021 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,65 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,50 procent av lönen. Arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare i företag ska bestämmas så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till. När arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare bestäms beaktas därmed inte den finansieringsandel som Sysselsättningsfonden betalar till arbetslöshetskassorna för finansiering av förmåner, och inte heller det belopp som betalas till Statskontoret för finansiering av pensioner. Däremot ingår den så kallade PSC-avgiften, som ska bokföras i arbetspensionssystemet för den privata sektorn i avgiftsgrunden och som utgör största delen av den. 

För 2021 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 169 000 euro och 1,15 procent för den överskjutande delen av lönen. 

Genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2012 (1332/2011) har universiteten en egen arbetslöshetsförsäkringspremie. Enligt regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (RP 87/2011 rd) som gällde denna ändring föreslogs det att universitetens arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara lägre än den allmänna arbetslöshetsförsäkringspremien, eftersom anställda som är födda före 1980 enligt 11 § i lagen om införande av universitetslagen (559/2009) omfattas av statens pensionsskydd och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie i deras fall inte används för finansiering av pension som intjänas under arbetslöshet. För 2021 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 169 000 euro och 1,38 procent för den överskjutande delen av lönen.  

Enligt 18 § 6 mom. i finansieringslagen bestäms procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. 

Självriskpremie

Skyldigheten att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa gäller arbetsgivare som enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) är skyldiga att försäkra sina arbetstagare, samt statliga bokföringsenheter eller statliga affärsverk vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret eller motsvarande lönesumma är minst 2 169 000 euro. 

Betalningsskyldighet uppkommer om en arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), eller om en rätt till arbetslöshetsdagpenning som börjat efter uppnådd 61 års ålder och som beror på att anställningsförhållandet sagts upp fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 64 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 63 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt fram till övergången till ålderspension. 

Arbetsgivaren är inte skyldig att betala självriskpremie om anställningsförhållandet har upphört innan personen i fråga har fyllt 56 år, anställningsförhållandet har varat mindre än tre år, anställningsförhållandet har sagts upp på basis av 7 kap. 2 § i arbetsavtalslagen (55/2001) eller hävts på basis av 8 kap. 1 § i den lagen av icke-hälsorelaterade skäl som beror på arbetstagaren, arbetstagaren efter att anställningsförhållandet upphört har uppfyllt arbetsvillkoret enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på nytt i en anställning hos en annan arbetsgivare än den som ursprungligen sade upp arbetstagaren, eller arbetstagaren har sagt upp sig på eget initiativ och utan arbetsgivarens medverkan. 

Grunden för självriskpremien utgörs av det belopp motsvarande förmånsutgiften som skulle betalas till den uppsagda eller permitterade arbetstagaren till ett belopp motsvarande den inkomstrelaterade dagpenningen från det att hans eller hennes rätt till tilläggsdagar börjar tills han eller hon fyller 64 år, dock minst ett belopp som motsvarar förmånsutgiften för ett år. 

Om rätten till dagpenning har börjat efter det att en person fyllt 61 år, utgörs grunden för självriskpremien av det belopp som motsvarar förmånsutgiften enligt den inkomstrelaterade dagpenningen för den tid arbetslöshetsförmån har betalats till den uppsagda arbetstagaren från anställningsförhållandets slut tills han eller hon fyller 64 år. 

Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som självriskpremien grundar sig på. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma är minst 34 704 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien linjärt så att ingen självriskpremie uppbärs om lönesumman är högst 2 169 000 euro. 

Självriskpremie uppbärs när rätt till tilläggsdagar börjar eller när en uppsagd arbetstagare har fyllt 64 år. 

Förslagen och deras konsekvenser

2.1  De viktigaste förslagen

I denna proposition föreslås det att arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2022 ska fastställas. Med arbetslöshetsförsäkringspremierna finansieras utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, och premierna ska bestämmas så att Sysselsättningsfonden kan klara av överföringarna av de betalningsandelar som den ansvarar för.  

Det föreslås att både löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie ska höjas med sammanlagt 0,20 procentenheter. Enligt detta blir premien för löntagare 1,50 procent och premien för arbetsgivare 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro, och 2,05 procent för den överskjutande delen av lönen. Baserat på de föreslagna arbetslöshetsförsäkringspremierna bedömer Sysselsättningsfonden att fondens resultat kommer att uppvisa ett underskott på ca 29 miljoner euro år 2022. Fondens konjunkturbuffert uppgår då till ca 467 miljoner euro vid utgången av 2022. Konjunkturbuffertens maximibelopp uppgår till ca 2 307 miljoner euro.  

Motsvarande relativa ändring föreslås även i arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare i företag, statliga affärsverk och universitet. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet föreslås uppgå till 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,49 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Löntagarpremien för delägare i företag föreslås uppgå till 0,74 procent av lönen och arbetsgivares premie till 0,50 procent av lönen. Arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk föreslås uppgå till 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,18 procent för den överskjutande delen av lönen. 

I propositionen föreslås att gränsbeloppen för de lönesummor som tillämpas i fråga om självriskpremien höjs med 2021 års lönekoefficient, så att de motsvarar gränsbeloppet för lönesummor i fråga om arbetslöshetsförsäkringspremien. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma är minst 350 160 000 euro. Om lönesumman är mindre sjunker självriskpremien linjärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 197 500 euro.  

Det föreslås också att det till lagen fogas en bestämmelse om att Sysselsättningsfonden ska redovisa de belopp som avses i 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen till staten.  

2.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Arbetslöshetsförsäkringspremier

Enligt Sysselsättningsfondens bedömning baserad på finansministeriets ekonomiska prognoser beräknas fonden uppvisa ett överskott på 13 miljoner euro 2022. I år beräknas resultatet uppvisa ett underskott på cirka 919 miljoner euro. Eftersom konjunkturbufferten beräknas uppgå till 494 miljoner euro i slutet av 2021, uppskattas bufferten mot bakgrund av finansministeriets prognos uppgå till 507 miljoner euro vid utgången av 2022.  

Tabellen nedan visar beräknade värden för Sysselsättningsfondens resultat och konjunkturbuffertens storlek 2022. Beräkningarna baserar sig på finansministeriets och Sysselsättningsfondens prognoser. I tabellen finns också ett riskscenario enligt en arbetslöshetsgrad på 9,0 procent. 

Tabell 1. Beräkning av Sysselsättningsfondens resultat och konjunkturbuffertens storlek för 2022 utifrån olika ekonomiska prognoser. 

 

Beräknat resultat för perioden (mn euro) 

Beräknad konjunkturbuffert (mn euro) 

Beräknad arbetslöshetsgrad 

Finansministeriets ekonomiska prognos 

13 

507 

6,9 % 

Sysselsättningsfondens ekonomiska prognos 

-29 

467 

7,1 % 

Riskscenario 

-857 

-481 

9,0 % 

Sysselsättningsfonden uppskattar att inflödet av arbetsgivarpremier kommer att uppgå till 1 299 miljoner euro (1 180 miljoner euro 2021) och inflödet av löntagarpremier till ca 1 372 miljoner euro (1 243 miljoner euro 2021). Höjningen av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie med 0,10 procentenheter ökar premieintäkterna med uppskattningsvis 91 miljoner euro och höjningen av arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie med 0,10 procentenheter höjer premieintäkterna med cirka 87 miljoner euro.  

Arbetslöshetsförsäkringspremien är en utgift som kan dras av i såväl arbetsgivarens som löntagarens beskattning. De ändringar som föreslås i denna proposition uppskattas minska inflödet av förvärvsinkomstskatter med ca 36 miljoner euro totalt. Statens andel av denna minskning är 12 miljoner euro, kommunernas andel 22 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro. Dessutom uppskattas de föreslagna ändringarna minska samfundsskatteintäkterna med sammanlagt 15 miljoner euro, varav statens andel är 10 miljoner euro och kommunernas andel 5 miljoner euro. 

Av intäkten från löntagarpremierna redovisas till Folkpensionsanstalten en del som motsvarar beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremierna för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Genom den föreslagna premien redovisas under 2022 uppskattningsvis 267 miljoner euro för finansiering av grunddagpenningen. 

Tabellen nedan visar förändringarna i arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 2016—2021. Av tabellen framgår även de kvantitativa förändringarna i Sysselsättningsfondens konjunkturbuffert 2015—2020. 

Tabell 2. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna och konjunkturbufferten. 

 

2016 

2017 

2018 

2019 

2020 

2021 

Förslag för 2022 

Arbetslöshetsförsäkringspremier (%) 

 

 

 

 

 

 

 

• löntagare 

1,15 

1,60 

1,90 

1,50 

1,25 

1,40 

1,50 

• arbetsgivare 

lägre premie 

högre premie 

genomsnittlig avgift 

1,0 

3,90 

2,85 

0,8 

3,30 

2,40 

0,65 

2,60 

1,91 

0,50 

2,05 

1,50 

0,45 

1,70 

1,25 

0.50 

1,90 

1,41* 

0,50 

2.05 

1,51* 

• sammanlagt 

4,00 

4,00 

3,81 

3,00 

2,50 

2,81 

3,01 

Konjunkturbuffert (miljoner euro) 

-466 

106 

969 

1 668 

1045 

494** 

507** 

* Den genomsnittliga premien för arbetsgivare är en beräkning baserad på statistik och kan avvika något från premien för löntagare. Utfallet för den genomsnittliga premien kan också avvika något från beräkningen, eftersom lönesummorna för arbetsgivare inom olika premieklasser varierar något på årsnivå. 

** Uppskattning enligt finansministeriets ekonomiska prognos.  

Beredning

Enligt 18 § 6 mom. i finansieringslagen ska Sysselsättningsfonden senast i augusti lägga fram sitt förslag till följande års premier för social- och hälsovårdsministeriet.  

De arbetslöshetsförsäkringspremier som föreslås i propositionen överensstämmer med Sysselsättningsfondens förslag. Statens affärsverks och universitetens arbetslöshetsförsäkringspremier har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. 

Finansministeriet, relevanta arbetsmarknadsorganisationer, Företagarna i Finland rf, Sysselsättningsfonden, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf och Folkpensionsanstalten har hörts under beredningen. 

Specialmotivering

18 §.Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp. I 1 mom. föreslås en bestämmelse om arbetslöshetsförsäkringspremien för 2022 och om de gränser för lönesummor som ska tillämpas 2022. Enligt de i lag 970/2013 ändrade justeringsreglerna för gränserna för lönesummor ändras lönesummorna i lagen så att de motsvarar lönekoefficienten för föregående år. När premierna för 2022 fastställs höjs gränsbeloppet för lönesummor med den lönekoefficient som tillämpas 2021.  

Det föreslås att löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier ändras så att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie höjs med 0,10 procentenheter och att arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie på motsvarande sätt höjs med 0,10 procentenheter. Förslaget innebär att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie höjs från 1,40 till 1,50 procentenheter och att arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie höjs från 1,42 till 1,51 procentenheter. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie föreslås uppgå till 0,50 procent av en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 2,05 procent för den överskjutande delen. Det totala beloppet för arbetslöshetsförsäkringspremien ökar med 0,20 procentenheter jämfört med 2021 års nivå. Enligt Sysselsättningsfondens beräkning, som har gjorts utifrån finansministeriets ekonomiska prognoser baserat på den föreslagna arbetslöshetsförsäkringspremien, kommer resultatet för 2022 att uppvisa ett underskott på cirka 29 miljoner euro. Enligt detta förutses fondens konjunkturbuffert uppgå till cirka 467 miljoner euro vid utgången av 2022. Konjunkturbuffertens maximibelopp är ca 2 307 miljoner euro. 

I 2 mom. föreslås det bestämmelser om löntagarpremier för delägare i företag och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag. Arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare ska enligt 14 och 16 § i lagen bestämmas så att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägarna är berättigade till. När arbetslöshetsförsäkringspremierna för delägare bestäms beaktas därmed inte den finansieringsandel som Sysselsättningsfonden betalar till arbetslöshetskassorna för finansiering av förmåner, och inte heller det belopp som betalas till statskontoret för finansiering av pensioner. För 2022 föreslås det att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag är 0,74 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,50 procent av lönen. 

I 3 mom. föreslås bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk. Enligt 12 § 2 mom. i den gällande lagen har också statliga affärsverk som omfattas av lagen om statliga affärsverk (1062/2010) skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. När premien bestäms beaktas de finansieringsandelar som Sysselsättningsfonden betalat till arbetslöshetskassorna och Utbildningsfonden samt Sysselsättningsfondens förvaltningskostnader. För 2022 föreslås arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk vara 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,18 procent för den överskjutande delen av lönen.  

I 4 mom. föreslås bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet. Enligt 11 § i lagen om införande av universitetslagen (559/2009) omfattas anställda som är födda före 1980 av statens pensionsskydd. I deras fall används inte arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för att finansiera pension intjänad under arbetslöshet. Av denna anledning föreslås det i enlighet med försäkringsprincipen att universitetens premie ska vara lägre än den allmänna arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet 2022 föreslås uppgå till 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,49 procent för den överskjutande delen av lönen. 

Det föreslås att gränsbeloppen för lönesummorna i 5 mom. ska höjas med den lönekoefficient som tillämpas 2021. I övrigt motsvarar bestämmelsen gällande lag.  

24 §.Betalningsskyldighet. Det gränsbelopp för lönesummor som nämns i det inledande stycket i 1 mom. ändras så att den motsvarar den lönekoefficient som tillämpas 2021. 

Paragrafens 1 och 2 punkt motsvarar gällande lag. 

24 a §.Självriskpremiens belopp. Det föreslås att de gränser för lönesumman som föreskrivs i 3 mom. ändras så att de motsvarar den lönekoefficient som ska tillämpas 2021. 

25 §.Redovisning av belopp som avses i 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen Enligt 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen (55/2001) jämkas den ersättning som beviljas på grund av olaglig eller avtalsstridig upphävning av anställningsförhållande eller olaglig eller avtalsstridig permittering med arbetslöshetsdagpenningen och arbetsgivaren ska betala den andel som dras av ersättningen och som motsvarar arbetslöshetsdagpenningen till Sysselsättningsfonden. De redovisade ersättningarna tillräknas staten och Sysselsättningsfonden i samma proportion som de finansierar arbetslöshetsdagpenningarna. Den andel som ska redovisas till staten varierar årligen och är cirka hälften av de ersättningar som betalats till Sysselsättningsfonden. 

I den gällande lagstiftningen finns ingen uttrycklig bestämmelse om en skyldighet för Sysselsättningsfonden att redovisa en del av de ersättningsandelar som erhållits med stöd av 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen till staten. Därför föreslås det att det till lagen fogas en ny 25 § med en bestämmelse om att Sysselsättningsfonden årligen ska redovisa till staten en andel som motsvarar statens finansieringsandel av de belopp som betalats till fonden med stöd av 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.  

Ikraftträdande

Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 januari 2022.  

Förhållande till andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 18 § 1—5 mom., 24 § 1 mom. och 24 a § 3 mom., sådana de lyder i lag 914/2020, samt  
fogas till lagen en ny 25 §, i stället för den 25 § som upphävts genom lag 542/2012, som följer:  
18 § Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2022 är 1,50 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt den lönesumma som arbetsgivaren betalar så att premien år 2022 är 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 2,05 procent för den överskjutande delen av lönen. 
För 2022 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,74 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,50 procent av lönen. 
För 2022 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,50 procent av den sammanlagda lönesumma som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,18 procent för den överskjutande delen av lönen. 
För 2022 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,50 procent av lönen för en lönesumma upp till 2 197 500 euro och 1,49 procent för den överskjutande delen av lönen.  
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora. Ändringarna i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. I arbetsgivarens genomsnittliga premie beaktas också självriskpremien. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie graderas så att premien för den del av lönesumman som inte överstiger 2 197 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönesumman som överstiger 2 197 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet avrundad till närmaste fem hundradelar.  
Kläm 
24 § Betalningsskyldighet 
En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönesumma som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönesumma är minst 2 197 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om: 
1) den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller 
2) den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 61 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 64 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 63 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
24 a § Självriskpremiens belopp 
Kläm 
Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönesumma enligt 24 § 1 mom. är minst 35 160 000 euro. Om lönesumman är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönesumman är högst 2 197 500 euro.  
25 § Redovisning av belopp som avses i 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen  
På framställning av Sysselsättningsfonden fastställer social- och hälsovårdsministeriet årligen den andel som motsvarar statens finansieringsandel av de belopp som betalats till Sysselsättningsfonden med stöd av 12 kap. 3 § i arbetsavtalslagen. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 21 oktober 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen