Regeringens proposition

I propositionen föreslås att en ny 60 a § fogas till hälso- och sjukvårdslagen. Därmed möjliggörs betalning av statliga utbildningsersättningar för utbildning som leder till specialistkompetens för begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare. Ersättningen betalas enligt förslaget utifrån antalet personer som fått begränsad förskrivningsrätt. Ersättning kan betalas till den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården som den person som fått specialistkompetens står i anställningsförhållande till.  

Bestämmelser om sjukskötares begränsade förskrivning finns i 23 b § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Enligt gällande lagstiftning är det möjligt att införa begränsad förskrivningsrätt endast vid öppenvårdsmottagningen på en hälsovårdscentral eller samjouren i ett sjukvårdsdistrikt. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (RP 69/2018 rd) föreslås det att det görs möjligt att införa begränsad förskrivningsrätt i större utsträckning än för närvarande i öppenvårdstjänster vid hälsovårdscentralerna och i öppenvårdstjänster inom den specialiserade sjukvården som kommuner och samkommuner har ansvar för att ordna. Det ska också bli möjligt att införa begränsad läkemedelsförskrivning i sådan öppenvård som ingår i den hälso- och sjukvård kommunen eller samkommunen har ansvar för att ordna och som skaffas på basis av avtal eller på annat sätt för kommunens eller samkommunens räkning.  

Enligt propositionen ska det i fortsättningen vara möjligt att betala statlig utbildningsersättning till de verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården där en anställd sjukskötare fått begränsad förskrivningsrätt.  

Bestämmelser om den utbildning som krävs för rätt att föreskriva läkemedel finns i utbildningsförordningen. Enligt 4 § i utbildningsförordningen förutsätter specialistkompetens för begränsad förskrivningsrätt högskolestudier som omfattar 45 studiepoäng. Utöver genomförd utbildning förutsätts för begränsad förskrivningsrätt ett skriftligt förordnande som ges av den ansvariga läkaren för den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården som är arbetsgivare för sjukskötaren samt en anteckning av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården om specialistkompetens i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och om den utbildning som denna kompetens grundar sig på samt uppgift om den verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården där sjukskötaren har begränsad rätt att förskriva läkemedel. 

Avsikten är att ersättningsbeloppet fastställs årligen genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på samma sätt som i fråga om ersättningarna för läkar- och tandläkarutbildning. Utbildningen har under tidigare år kostat ca 4 900 euro per utbildning.  

I 63 § i hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs det om utbetalning av utbildningsersättning och forskningsfinansiering. Regionförvaltningsverken och Statens ämbetsverk på Åland betalar ut statens utbildningsersättning. Avsikten är att ersättningarna för den utbildning som krävs för rätt att föreskriva läkemedel ska betalas på samma sätt som de ersättningar som för närvarande betalas på grundval av antalet realiserade utbildningsmånader.  

Ersättningarna för den utbildning som krävs för rätt att föreskriva läkemedel ska enligt förslaget betalas ut halvårsvis utifrån antalet personer som skaffat sig specialistkompetens. Verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården ansöker om utbetalning av ersättning hos regionförvaltningsverken. I fråga om det första halvåret ska ersättning sökas senast den 30 september samma år och i fråga om det andra halvåret senast den 31 mars följande år. Regionförvaltningsverket och statens ämbetsverk på Åland ska avgöra en ansökan om ersättning som lämnats in inom utsatt tid under det kalenderår då ansökan har inkommit.  

I 66 § i hälso- och sjukvårdslagen föreskrivs det om de förordningar som gäller utbildningsersättningar och finansiering för forskning. Med stöd av denna paragraf utfärdas årligen social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för ersättning för läkar- och tandläkarutbildning. Genom förordningen fastställs bl.a. beloppen av de utbildningsersättningar som betalas ut. Det föreslås att till paragrafen fogas en bestämmelse enligt vilken det genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet årligen föreskrivs även om beloppet av ersättning som betalas för utbildning som krävs för rätt att föreskriva läkemedel.  

Rapporten Työnjakoa uudistamalla nopeammin hoitoon ja joustavuutta palveluihin - Selvitys rajatun lääkkeenmääräämisen toteutumisesta ja kehittämisehdotukset (Snabbare tillgång till vård och mer flexibla tjänster genom en reform av arbetsfördelningen – Utredning om förverkligandet av begränsad förskrivningsrätt och utvecklingsförslag. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2015:49) från en expertgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet publicerades i december 2015. Arbetsgruppen föreslog att social- och hälsovårdsministeriet ska utreda möjligheterna att anvisa statlig finansiering för ordnande av sådan utbildning som föreskrivs i statsrådets förordning (1089/2010) för att påskynda införandet och spridningen av begränsad förskrivningsrätt i nya servicestrukturer. Enligt utredningen sågs de höga kostnaderna för arbetsgivaren som ett hinder för en utvidgad tillämpning av begränsad förskrivningsrätt för sjukskötare, och det föreslogs att det skulle anvisas statlig finansiering för utbildning som krävs för rätt att föreskriva läkemedel på samma sätt som för läkarutbildning. Även yrkeshögskolorna önskade ett avgörande om hur tilläggsutbildningen ska finansieras. 

Denna proposition har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och högskolenätverket för förskrivningsutbildning. Ett diskussionsmöte ordnades om utkastet till proposition den 27 september 2018. Av de 36 aktörer som bjöds in till diskussionsmötet deltog sex, och två sände enbart ett skriftligt utlåtande. 

Alla som deltog i diskussionsmötet eller lämnade ett utlåtande understödde förslaget att statens utbildningsersättning kan betalas till en kommun eller en samkommun eller till en enhet som producerar öppenvårdstjänster som skaffas på basis av avtal eller på annat sätt för kommunens eller samkommunens räkning för utbildning som leder till specialistkompetens för begränsad förskrivning på basis av antalet personer som fått begränsad förskrivningsrätt. Förslaget bedömdes öka jämlikheten mellan olika yrkesgrupper när det gäller utbildningsfinansiering samt antalet studerande, i och med att verksamhetsenheterna kan låta sjukskötare delta i tilläggsutbildning på det sätt som krävs för ordnandet av verksamheten och utvecklandet av arbetsfördelningen. Förslaget ansågs ligga i linje med ändringarna i tjänsteproducentnätet inom ramen för det allmännas ansvar för att ordna social- och hälsovården och främja en utvidgad tillämpning av begränsad förskrivningsrätt samt göra det lättare och snabbare att få vård och behandling. Också Suomen Lääkäriliitto - Finlands Läkarförbund rf ansåg det motiverat att ersättning betalas till verksamhetsenheter som ordnar social- och hälsovård inom ramen för det allmännas ansvar och bedömde att förslaget minskar arbetsgivarens risker, eftersom en sjukskötare snabbt kan byta arbetsplats efter utbildningen. I utlåtandena från Suomen Lääkäriliitto – Finlands Läkarförbund rf, Finlands Kommunförbund och kommunala arbetsmarknadsverket konstaterades det att ersättandet av kostnaderna för den utbildning som krävs för förskrivning av läkemedel inte får minska utbildningsersättningarna till andra yrkesgrupper. Tehy rf ansåg att det är viktigt att den årliga utbildningsvolymen utökas, eftersom man då kan få bästa möjliga nytta av verksamheten. Dessutom ansåg Tehy rf att de praktiska studier som ingår i utbildningen kan kräva extra resurser av verksamhetsenheterna i takt med att antalet studerande ökar.  

De som deltog i diskussionsmötet och de som lämnat ett bifallande utlåtande understödde förslaget att regionförvaltningsverken betalar ut ersättningen två gånger per år på ansökan av enheterna. Enligt regionförvaltningsverkens utlåtande skapar förslaget en tydlig utbetalningspraxis. I utlåtandet konstaterades vidare att det kan finnas spridning i antalet ansökningar mellan olika regionförvaltningsverk. I det utlåtande som lämnades av det finländska högskolenätverket för förskrivningsrätt för sjukskötare bedömdes det att utarbetandet av prognoser om utbildningsvolymer blir en ny myndighetsuppgift för yrkeshögskolorna. Detta bedömdes dock inte medföra någon väsentlig ökning av arbetsbördan.  

De som deltog i diskussionsmötet framförde kommentarer och preciseringar bl.a. när det gällde fastställandet av förutsättningarna för betalning av ersättning. Till följd av kommentarerna har ordalydelserna i propositionen preciserats. Dessutom tog en del av de personer som deltog i diskussionsmötet upp farhågor om huruvida det anslag som reserverats för ändamålet är tillräckligt. 

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (RP 69/2018 rd) behandlas för närvarande av riksdagen. I propositionen föreslås det att det görs möjligt att införa begränsad förskrivningsrätt i större utsträckning än för närvarande i öppenvårdstjänster vid hälsovårdscentralerna och i öppenvårdstjänster inom den specialiserade sjukvården som kommuner och samkommuner har ansvar för att ordna. Det ska också bli möjligt att införa begränsad läkemedelsförskrivning i sådan öppenvård som ingår i den hälso- och sjukvård kommunen eller samkommunen har ansvar för att ordna och som skaffas på basis av avtal eller på annat sätt för kommunens eller samkommunens räkning. De nu föreslagna ändringarna baserar sig på de förslag om en utvidgning av förskrivningen som ingår i RP 69/2018 rd.  

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den.  

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.  

Lagen tillämpas på de personer som får specialistkompetens efter den 1 januari 2019. Betalningen av ersättning gäller även personer som har börjat genomföra utbildningen före ikraftträdandet av denna lag. Utbildningen varar i praktiken mellan ett och ett och ett halvt år.