Direkt till innehållet

RP 203/2016 rd

Senast publicerat 20-10-2016 14:23

Regeringens proposition RP 203/2016 rdRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet och till vissa lagar som har samband med den

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det ändringar i lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet. Genom ändringarna genomförs de ändringar som gjorts i det direktiv som utgör grunden för lagen och genom vilka man tar i bruk obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.  

I propositionen föreslås det också ändringar i lagen om beskattningsförfarande, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund, i vilka det tas in ett omnämnande av ändringen av direktivet.  

Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2017. 

ALLMÄN MOTIVERING

Nuläge

1.1 Handräckningsdirektivet

Mellan EU:s medlemsstater har från och med den 1 januari 2013 tillämpats rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, nedan handräckningsdirektivet, som har genomförts genom lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet (185/2013). Handräckningsdirektivet har ändrats genom rådets direktiv 2014/107/EU om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, som har genomförts genom lagen om ändring av lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet (1703/2015). 

Handräckningsdirektivet omfattar alla de skatter som tas ut av en medlemsstat, dess underenhet eller lokala myndighet, eller på dessas vägnar, om de tas ut på de territorier där fördragen är tillämpliga enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen. Tillämpningsområdet omfattar emellertid inte mervärdesskatt, tull och punktskatt för vilka gäller särskilda EU-bestämmelser om samarbete, samt obligatoriska sociala avgifter och vissa andra avgifter. 

Samarbetsformerna enligt handräckningsdirektivet är tjänstemäns närvaro vid de administrativa myndigheterna i en annan medlemsstat och medverkan i administrativa utredningar, samtidiga kontroller, delgivning av handlingar, återkoppling samt utbyte av upplysningar som kan ske på begäran eller utan föregående begäran eller vara obligatoriskt automatiskt utbyte. Det sistnämnda berör fem kategorier av inkomst och kapital som är inkomst från anställning, styrelsearvode, livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra unionsrättsakter om utbyte av upplysningar och andra liknande åtgärder, pension och ägande av och inkomst från fast egendom. Upplysningarna ska vara tillgängliga och beröra personer bosatta i en annan medlemsstat än den som lämnar upplysningarna. Till samarbetsformer hör också obligatoriskt automatiskt utbyte av information om rapporteringspliktiga finanskonton. 

Utbyte av upplysningar utan föregående begäran i fall där den behöriga myndigheten i en medlemsstat har skäl att anta att det kan uppstå ett skattebortfall i en annan medlemsstat är redan nu tillämpligt för förhandsbesked i skattefrågor som en medlemsstat utfärdar, ändrar eller förnyar till en specifik skattebetalare avseende tolkning eller tillämpning av skattebestämmelser i framtiden och som har ett gränsöverskridande inslag. Utbyte av upplysningar utan föregående begäran avseende förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning förhindras emellertid bland annat av det att den utfärdande medlemsstaten själv får besluta om vilka andra medlemsstater som bör informeras.  

Handräckning mellan Finland och andra EU-medlemsstater på området av beskattning kan också basera sig på tillämpliga inkomst- eller arvskatteavtal mellan Finland och dessa andra medlemsstater, särskilda handräckningsavtal, avtalet mellan de nordiska länderna om handräckning i skatteärenden (FördrS 37/1991) och den konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden (FördrS 21/1995 och 40/2011) som har utarbetats av Europarådet och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Handräckning kan också begäras enligt rådets förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri, rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 samt rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (L 1526/2011). 

Enligt 17 b § (Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter med anledning av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG) i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) ska ett sådant rapporterande finskt finansinstitut som avses i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 2014/107/EU om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som behövs för tillämpningen av direktivet och iaktta de förpliktelser som i direktivet åläggs dessa finansinstitut samt den aktsamhetsprocedur som anges i dem för identifiering av konton. Enligt 3 och 13 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) är tillämpligheten av handräckningsdirektivet en (alternativ) förutsättning för skattefriheten av vissa utbetalningar av medel från Finland till en annan EES-medlemsstat och beskattning av dividend enligt lagen om beskattningsförfarande på initiativ av en fysisk person. Enligt 2 a § i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994) är tillämpligheten av handräckningsdirektivet en (alternativ) förutsättning för att lagen inte tillämpas på utländska samfund med hemvist i en EES medlemsstat.  

Målsättning och de viktigaste förslagen

Målsättningen med propositionen är att genomföra rådets direktiv 2015/2376/EU av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning.  

Det föreslås att direktivet genomförs genom att använda en så kallad blandad genomförandelag av samma typ som de blandade ikraftträdandelagar som används för att sätta i kraft fördrag. Enligt en genomförandebestämmelse i blankettform ska de bestämmelser i direktivet som hör till området för lagstiftningen iakttas som lag. Utöver denna genomförandebestämmelse innehåller lagförslaget endast de bestämmelser beträffande tillämpningsområdet och samarbetsformer som behövs för genomförandet av skyldigheterna i direktivet och direktivets tillämpning. 

Genom direktivet tar man mellan EU-medlemsstaterna i bruk obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.  

Propositionens konsekvenser

Propositionen utvidgar utbyte av upplysningar om skatteärenden till förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning. 

Utbyte av upplysningar sker mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. De upplysningar som man ska utbyta kan utredas på grund av de förhandsbesked som utfärdats av Skatteförvaltningen och rättsmedelsinstanser samt de förhandsbesked om prissättning som utfärdats av Skatteförvaltningen. Utbytet ökar inte kostnader av de skatteskyldigas som i praktik kan vara endast företag.  

Man utfärdar i Finland årligen åtminstone 200 sådana förhandslösningar. Deras innehåll är olikt från fall till fall. Därför kan man inte beräkna i förväg propositionens ekonomiska konsekvenser och verkningar i fråga om skatteintäkter- och utgifter samt vad gäller antalet anställda. Det är omöjligt att beräkna hur många sådana förhandslösningar kommer att sändas från de andra medlemsstaterna till Finland. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet. 

DETALJMOTIVERING

Direktivets innehåll och förhållande till lagstiftningen i Finland

Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller ett förhandsbesked om prissättning har utfärdats, ändrats eller förnyats efter den 31 december 2016, i vissa fall inom en period med början fem år före den 1 januari 2017, ska genom automatiskt utbyte lämna upplysningar om detta till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater och kommissionen. 

Direktiv 2015/2376 definierar inte vilka är de skatter som den nya skyldigheten att lämna upplysningar berör. Förhandsbesked om prissättning kan emellertid gälla endast inkomstskatt, och på grund av definitioner och använda termer är det klart att också när det är fråga om förhandbesked i gränsöverskridande skattefrågor, avses direktivet vara tillämpligt närmast på förhandsbesked som berör inkomstskatter.  

Artikel 1 punkterna 1a och 1b. Definitionen av automatiskt utbyte av upplysningar i artikel 3 punkt 9 i handräckningsdirektivet ändras genom tillägg av hänvisning till artikel 8 a som berör utbyte av information i fråga om förhandsbesked (punkt 1a). 

Till artikel 3 (Definitioner) i handräckningsdirektivet fogas punkterna 14—17 som definierar vissa uttryck beträffande förhandsbesked och förhandsbesked om prissättning. Förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor är (punkt 14) avtal, meddelanden eller andra instrument eller åtgärder med liknande effekter (inbegripet de som utfärdas, ändras eller förnyas i samband med en skatterevision) som a) utfärdas (ändring och förnyelse alltid inbegripet) av regeringen eller skattemyndigheten i en medlemsstat, eller av medlemsstatens territoriella eller administrativa underenheter, inbegripet lokala myndigheter, eller på deras vägnar, oavsett om det faktiskt används, b) utfärdas till en viss person eller grupp av personer och som den personen eller gruppen av personer har rätt att förlita sig på, c) avser tolkning eller tillämpning av en rättslig eller administrativ bestämmelse som rör administration eller verkställighet av nationell lagstiftning rörande skatter i en medlemsstat eller dess territoriella eller administrativa underenheter (eller lokala myndigheter), d) avser en gränsöverskridande transaktion eller frågan om huruvida den verksamhet som bedrivs av en person i en annan jurisdiktion utgör ett fast driftsställe, och e) äger rum före transaktionerna eller den verksamhet i en annan jurisdiktion som eventuellt ger upphov till ett fast driftsställe eller före inlämnandet av en skattedeklaration som täcker den period under vilken transaktionen eller serien av transaktioner eller verksamheter äger rum. Exempel omfattar investeringar, tillhandahållande av varor, tjänster och finansiering eller användning av materiella eller immateriella tillgångar. Transaktionen behöver inte direkt beröra den person som mottar förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor (punkt 14).  

Rätten att förlita sig på ett avtal osv. kan förutsätta att avtalet osv. är slutgiltigt, alltså att det till exempel har vunnit laga kraft. 

Gränsöverskridande transaktion är vid tillämpning av punkt 14, en transaktion eller serie av transaktioner där a) inte samtliga parter i transaktionen eller serien av transaktioner har sin skatterättsliga hemvist i den medlemsstat som utfärdar förhandsbeskedet i gränsöverskridande skattefrågor, b) någon av parterna i transaktionen eller serien av transaktioner samtidigt har sin skatterättsliga hemvist i mer än en jurisdiktion, c) en av parterna i transaktionen eller serien av transaktioner bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion via ett fast driftsställe och transaktionen eller serien av transaktioner utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället, varvid en gränsöverskridande transaktion eller serie av transaktioner också omfattar de arrangemang som vidtagits av en person rörande affärsverksamhet i en annan jurisdiktion som den personen bedriver via ett fast driftsställe, eller d) transaktionen eller serien av transaktioner har gränsöverskridande verkan (punkt 16). 

Definitionen av förhandsbesked om prissättning (punkt 15) är i jämförelse med definitionen av förhandsbesked liknande i fråga om punkt a ovan med den skillnad att den utfärdas av sådan regering eller annan myndighet som nämns ovan i punkt a i en eller flera medlemsstater (bilaterala eller multilaterala prissättningsavtal), fullt liknande i fråga om punkt b ovan och annars helt olikt då enligt punkt c i definitionen förhandsbeskedet före gränsöverskridande transaktioner mellan företag i intressegemenskap fastställer en uppsättning lämpliga kriterier för fastställandet av internprissättningen för transaktioner eller fastställer fördelningen av vinst till ett fast driftsställe. Intressegemenskap föreligger när ett företag direkt eller indirekt deltar i ett annat företags förvaltning, kontroll eller kapital, eller när samma personer direkt eller indirekt deltar i företagens förvaltning, kontroll eller kapital. Internpriser är de priser som ett företag använder vid överföring av fysiska varor eller immateriella tillgångar eller vid tillhandahållande av tjänster till företag i intressegemenskap. Gränsöverskridande transaktion är en transaktion eller serie av transaktioner som rör företag i intressegemenskap som inte samtliga har sin skatterättsliga hemvist inom en enda jurisdiktions territorium eller en transaktion eller serie av transaktioner som har gränsöverskridande verkan (punkt 16). Vid tillämpning av punkterna 15 och 16 avser företag varje form av bedrivande av affärsverksamhet (punkt 17). 

Artikel 1 punkt 3. Till direktivet fogas artikel 8a, Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning, och artikel 8 b, Statistik om automatiska utbyten. 

Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska (punkt 1) i fråga om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning vilka har utfärdats efter den 31 december 2016 lämna (genom automatiskt utbyte) upplysningar om detta till de behöriga myndigheterna i samtliga övriga medlemsstater och kommissionen. Detta gäller (punkt 2) också alla likadana förhandsbesked som har utfärdats inom en period med början fem år före den 1 januari 2017, dvs. från och med den 1 januari 2012 till den 31 december 2016. Om förhandsbeskedet har då utfärdats mellan den 1 januari 2012 och den 31 december 2013 ska upplysningarna lämnas endast om de var giltiga den 1 januari 2014. Om sådant förhandsbesked har utfärdats mellan den 1 januari 2014 och den 31 december 2016 ska upplysningar lämnas oavsett om deras giltighet. 

Från det lämnande av upplysningar som avses i punkt 2 får man undanta upplysningar om de förhandsbesked och förhandsbesked om prissättning som har utfärdats före den 1 april 2016 till en särskild person eller grupp av personer, med undantag för dem som huvudsakligen bedriver finansiell verksamhet eller investeringsverksamhet, med en årlig nettoomsättning, enligt definitionen i artikel 2.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG), för hela gruppen, på mindre än 40 000 000 euro (eller motsvarande belopp i någon annan valuta) under det beskattningsår som föregår dagen för utfärdande av dessa förhandsbesked (punkt 2). 

Bilaterala och multilaterala förhandsbesked om prissättning med tredjeländer är undantagna från utbytet av upplysningar enligt artikel 8 a om det internationella skatteavtal enligt vilket förhandsbeskedet om prissättning förhandlades inte tillåter att upplysningar lämnas till tredje man (den första meningen i första stycket i punkt 3). Upplysningar om sådana förhandsbesked om prissättning utbytas enligt artikel 9 (Utbyte av upplysningar utan föregående begäran) om det internationella skatteavtal enligt vilket förhandsbeskedet om prissättning förhandlades tillåter att upplysningar lämnas ut och den behöriga myndigheten i tredjelandet ger sitt tillstånd till detta (den andra meningen i första stycket i punkt 3).Om sådant förhandsbesked om prissättning undantas från automatiskt utbyte av upplysningar enligt den första meningen i första stycket i punkt 3 utbytas emellertid de upplysningar som anges i punkt 6 i artikeln och som avses i den begäran som ledde till att ett sådant förhandsbesked om prissättning utfärdades enligt punkterna 1 och 2 i artikel 8 a. 

Punkterna 1 och 2 tillämpas inte om ett förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor uteslutande gäller och omfattar en eller flera fysiska personers skatteärenden (punkt 4). 

Tidsfristen för de upplysningar som utbytas efter den 31 december 2016 (artikel 8 a punkt 1) är tre månader efter utgången av det kalenderhalvår under vilket förhandsbeskeden i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbeskeden om prissättning utfärdades, och i fråga om tidigare upplysningar (artikel 8 a punkt 2) före den 1 januari 2018 (punkt 5). 

De upplysningar som ska lämnas är identiteten på personen och när så är lämpligt den grupp av personer som den tillhör (underpunkt a), sammanfattning av innehållet i förhandsbeskedet eller förhandsbeskedet om prissättning, inbegripet en sådan allmän beskrivning av relevant affärsverksamhet eller relevanta transaktioner eller serier av dessa som inte leder till att det röjs någon affärs-, företags- eller yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt eller upplysning vars lämnande skulle strida mot allmän ordning (underpunkt b), datum då förhandsbeskedet eller förhandsbeskedet om prissättning utfärdades (underpunkt c), startdatum (underpunkt d) och slutdatum (underpunkt e) för giltighetsperioden för förhandsbeskedet eller förhandsbeskedet om prissättning, om detta anges, typen av förhandsbesked eller förhandsbesked om prissättning (underpunkt f), beloppet för den transaktion eller serie av dessa som förhandsbeskedet eller förhandsbeskedet om prissättning avser, om det hänvisas till detta belopp i sådant besked eller förhandsbesked om prissättning (underpunkt g), en beskrivning av den uppsättning kriterier (underpunkt h) och angivelse av den metod (underpunkt i) som används för att fastställa internpriset (-prissättningen) i fråga förhandsbesked om prissättning, en angivelse av andra medlemsstater (underpunkt j) och av varje person (underpunkt k) i andra medlemsstater som sannolikt kommer att beröras av förhandsbeskedet eller förhandsbeskedet om prissättning (med angivande av vilka medlemsstater som de berörda personerna har anknytning till), samt en angivelse (underpunkt l), av huruvida de uppgifter som lämnas är baserade på förhandsbeskedet eller förhandsbeskedet om prissättning i sig eller på den begäran som avses i punkt 3 andra stycket i artikel 8 a alltså en begäran som ledde till att ett bilateralt eller multilateralt förhandsbesked om prissättning med ett tredjeland (punkt 6). Upplysningar som definieras i underpunkterna a, b, h och k lämnas inte till kommissionen (punkt 8). Den behöriga myndigheten i den medlemsstat som fastställs i underpunkt j ska bekräfta mottagandet av upplysningarna till den behöriga myndighet som tillhandahöll dem utan dröjsmål och under alla omständigheter senast sju arbetsdagar efter mottagandet, fram till dess att den katalog som avses i artikel 21.5 tas i drift (punkt 9). 

Medlemsstaterna kan begära ytterligare upplysningar, inbegripet den fullständiga texten till förhandsbesked eller förhandsbesked om prissättning. 

Artikel 8 b berör medlemsstaternas skyldighet att tillhandahålla kommissionen årsstatistik om automatiskt utbyte av upplysningar (punkt 4), kommissionens skyldighet att lägga fram en rapport och eventuella förslag med anslutning till den till rådet som kan bedöma möjligheterna att ytterligare förstärka effektiviteten och funktionen av det automatiska utbytet av upplysningar och förbättra dess standard. Motsvarande bestämmelser i artikel 8 punkterna 4 och 5 utgår. 

Artikel 1 punkt 4. Till artikel 20 fogas punkt 5 som berör antagande av standardformulär och språkordningen.  

Artikel 1 punkt 5. I artikel 21 ersätts punkt 3 med en ny bestämmelse (punkt 1) om hemlighållande enligt vilken de personer som är vederbörligen ackrediterade av kommissionens ackrediteringsmyndighet för säkerhet kan få tillgång till upplysningar endast i den mån som det är nödvändigt för drift, underhåll och utveckling av den katalog som avses i punkt 5 samt CCN-nätet. 

Till artikel 21 fogas ny punkt 5 enligt vilken kommissionen ska senast den 31 december 2017 utveckla och tillhandahålla tekniskt och logistiskt stöd till en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar (om förhandsbesked) som ska lämnas enligt artikel 8a.1 och 8a.2 ska samlas i syfte att uppfylla det krav på automatiskt utbyte som föreskrivs i punkterna 8a.1 och 8a.2. Medlemsstaternas behöriga myndigheter har tillgång till upplysningarna i katalog, likaledes kommissionen, dock med de begränsningar som anges i artikel 8a.8. Fram till dess att katalogen tas i drift ska det automatiska utbytet enligt artikel 8a.1 och 8a.2 utföras i enlighet med punkt 1 i artikel 21 och tillämpliga praktiska arrangemang. 

Artikel 1 punkt 6. I artikel 23 ersätts punkt 3 med en ny bestämmelse enligt vilken medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbytet av upplysningar som avses i artiklarna 8 och 8a samt de praktiska resultat som uppnåtts.  

Punkterna 5 och 6 i artikel 23 vilka gäller konfidentalitet och sekretess utgår. 

Artikel 1 punkt 7. Till handräckningsdirektivet fogas ny artikel 23 a som berör sekretess. Enligt punkt 1 ska upplysningar som har lämnats till kommissionen enligt direktivet behandlas konfidentiellt av kommissionen i enlighet med de bestämmelser som gäller för unionsmyndigheter. Upplysningar får inte användas för andra ändamål än dem som krävs för att fastställa huruvida och i vilken utsträckning medlemsstater följer direktivet. Enligt punkt 2 får upplysningar som har lämnats till kommissionen av en medlemsstat enligt artikel 23, och alla rapporter eller dokument som har utarbetats av kommissionen med användning av dessa upplysningar, lämnas till övriga medlemsstater. Dessa inlämnade upplysningar omfattas av den sekretess och åtnjuter samma skydd som liknande upplysningar ges enligt nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten (första underpunkt). De rapporter och dokument som avses i det första stycket får endast användas av medlemsstaterna för analysändamål och får inte offentliggöras eller göras tillgängliga för någon annan person eller något annat organ utan kommissionens uttryckliga samtycke. 

Artikel 1 punkt 8. I artikel 25 införs punkt 1 a enligt vilken förordning (EG) nr 45/2001 (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter) är tillämplig på all behandling av personuppgifter enligt direktivet av unionens institutioner och organ. För en korrekt tillämpning av direktivet ska emellertid tillämpningsområdet för de skyldigheter och rättigheter som anges i artiklarna 11, 12.1 och 13—17 i förordning 45/2001 begränsas i den utsträckning som krävs för att skydda de intressen som avses i artikel 20.1 b i den förordningen. 

Lagförslagen

2.1 Lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG

1 §.Genomförande av direktivet. Till paragrafen fogas hänvisning till direktiv (EU) 2015/2376.  

2 §.Tillämpningsområde. Till tillämpningsområdet fogas meddelande genom automatiskt utbyte av upplysningar till alla andra medlemsstaters behöriga myndigheter och Europeiska kommissionen om sådana förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor eller förhandsbesked om prissättning som har utfärdats, ändrats eller förnyats. 

3 §.Samarbetsformer. Till paragrafen fogas som ny samarbetsform lämnande av upplysningar om rapporteringspliktiga konton genom automatiskt utbyte av upplysningar varom stadgas i artikel 8 punkt 3 a. Också ordalydelsen i paragrafen ändras. 

2.2 Lagen om beskattningsförfarande

17 b §.Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter med anledning av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG. Det skulle inkluderas i paragrafen en hänvisning till direktivet (EU) 2015/2376. Också ordalydelsen i paragrafen skulle ändras. 

2.3 Lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

3 § och 13 §. Det skulle inkluderas i paragrafen en hänvisning till direktivet (EU) 2015/2376. 

2.4 Lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund

2 a §.Närmare bestämmelser för samfund med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i skatteavtalsstater. Det skulle tas i paragrafen en hänvisning till direktivet (EU) 2015/2376. Också ordalydelsen i paragrafen skulle ändras. 

Ikraftträdande

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Därför föreslås det att lagarna träder i kraft den 1 januari 2017.  

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I propositionen föreslås att direktiv 2015/2376 genomförs genom en så kallad blandad genomförandelag av samma typ som de blandade ikraftträdandelagar som används för att sätta i kraft fördrag. Enligt en genomförandebestämmelse i blankettform ska de bestämmelser i direktivet som hör till området för lagstiftning iakttas i Finland som lag. Utöver bestämmelse i blankettform innehåller lagförslaget de sakliga bestämmelser som behövs för genomförandet av skyldigheter i direktivet och direktivets tillämpning.  

Grundlagsutskottet har framhävt att bland annat de allmänna kraven på att regleringen beträffande grundrättigheter är noggrann och skarpt avgränsad samt att gott skrivsätt iakttas förutsätter att Europeiska unionens bestämmelser intas i den nationella lagstiftningen huvudsakligen genom sådana nationella bestämmelser som motsvarar sakinnehållet i EU-bestämmelser. Utskottet har emellertid ansett att det inte har funnits statsförfattningsrättsliga hinder för blandad genomförandeteknik av samma typ som föreslås användas i propositionen då det har varit fråga om genomförande av rambeslut (GrUU 18/2003 rd, GrUU 50/2006 rd och GrUU 23/2007 rd). Också när det gäller den blandande regleringen i genomförande av rambeslut måste de ovan nämnda allmänna kraven på reglering av genomförande uppfyllas (GrUU 50/2006 rd och GrUU 23/2007 rd).  

Som regler för att harmonisera lagstiftningen liknar rambeslut direktiven (GrUU 10/1998 rd). Bägge författningstyperna förpliktar medlemsstaterna när det gäller de resultat som ska uppnås men överlåter åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt. På grund av likheterna i dessa regleringsformer finns det inte något hinder för användning av blandad genomförandeteknik i genomförande av det föreliggande direktivet. 

Det är motiverat att genomföra handräckningsdirektivet genom en blandad genomförandelag. Bestämmelserna i direktivet kan anses vara så detaljerade och noggranna att de kan anses uppfylla de allmänna krav som ställs på reglering av genomförandet. I direktivet bestäms endast om verksamheten mellan medlemsstaternas myndigheter och det kan antas att myndigheterna väl känner till de ifrågavarande bestämmelserna. Också det tidigare ändringsdirektivet har genomförts på motsvarande sätt (RP 129/2015 rd). I lagförslaget ingår inte sådana bestämmelser som skulle vara problematiska ur grundlagens synvinkel. Förslaget kan därför godkännas i vanlig lagstiftningsordning.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:  

Lagförslag

1. Lag  om ändring av lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet (185/2013) 1 § 1 mom., 2 § 4 punkten och 3 §, sådana de lyder i lag 1703/2015, och 
fogas till 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1703/2015, en ny 5 punkt som följer: 
1 § 
Genomförande av direktivet  
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, nedan handräckningsdirektivet, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, ska iakttas som lag, om inte något annat följer av denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
2 § 
Tillämpningsområde 
I enlighet med denna lag och handräckningsdirektivet:  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4) lämnas upplysningar om rapporteringspliktiga konton till behöriga myndigheter i andra medlemsstater, 
5) lämnas upplysningar om utfärdade, ändrade eller förnyade förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning till behöriga myndigheter i andra medlemsstater och till Europeiska kommissionen. 
3 § 
Samarbetsformer 
Samarbetet omfattar  
1) utbyte av upplysningar utan föregående begäran,  
2) utbyte av upplysningar på begäran, 
3) automatiskt utbyte av upplysningar om specificerade kategorier av inkomst och kapital, 
4) lämnande av upplysningar om rapporteringspliktiga konton genom automatiskt utbyte av upplysningar,  
5) lämnande av upplysningar genom automatiskt utbyte om utfärdade, ändrade eller förnyade förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning,  
6) rätt för tjänstemän som bemyndigats av en behörig myndighet i en medlemsstat att närvara vid kontor och medverka i administrativa utredningar i en annan medlemsstat, samtidiga kontroller, delgivning och givande av återkoppling. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 17 b § i lagen om beskattningsförfarande 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 17 b § 1 mom., sådant det lyder i lag 1704/2015, som följer: 
17 b § 
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter med anledning av rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG  
Ett sådant rapporterande finskt finansinstitut som avses i rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, ska lämna Skatteförvaltningen de uppgifter som behövs för tillämpningen av direktivet. Ett rapporterande finskt finansinstitut är skyldigt att iaktta de förpliktelser som i direktivet och i avsnitt I—IX i bilaga I och i bilaga II till direktivet åläggs finska rapporterande finansinstitut samt den i dem föreskrivna aktsamhetsproceduren för identifiering av konton. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 3 och 13 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) 3 § 5 mom. och 13 § 1 mom. 3 punkten underpunkt a, sådana de lyder i lag 1705/2015, som följer: 
3 § 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Källskatt ska inte betalas på dividend som betalas till ett i Finland begränsat skattskyldigt samfund som motsvarar ett samfund enligt 33 d § 4 mom. i inkomstskattelagen eller 6 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och dividenden är skattefri enligt dessa bestämmelser om den betalas till ett inhemskt samfund. Samfundet ska inte heller betala källskatt på i 33 e § i inkomstskattelagen och i 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsett överskott som ett andelslag betalar, på i 33 a, 33 b och 33 f § i inkomstskattelagen och i 6 a och 6 d § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet avsedd utbetalning av medel som ska betraktas som dividend eller överskott och som gjorts från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, på vinstandel i och ränta på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder som en inhemsk sparbank betalar samt på ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening betalar. En förutsättning för skattefrihet är att samfundet har hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och att rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, eller ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller dividendtagarens hemviststat. Dessutom förutsätts att källskatt enligt dividendtagarens utredning i praktiken inte i sin helhet kan gottgöras i dividendtagarens hemviststat på grundval av ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning mellan Finland och dividendtagarens hemviststat.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
13 § 
Följande inkomster beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande: 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) på yrkande av en begränsat skattskyldig fysisk person som är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet dividend, om
a) rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, eller ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller dividendtagarens hemviststat, och
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 2 a § i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994) 2 a § 1 mom., sådant det lyder i lag 1706/2015, som följer: 
2 a § 
Närmare bestämmelser för samfund med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i skatteavtalsstater  
Denna lag tillämpas inte på utländska samfund med hemvist i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat som avses i 2 § 3 mom. 2 punkten, om rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv (EU) 2015/2376 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning, gäller staten i fråga eller om det med staten avtalats om ett sådant informationsutbyte i skatteärenden mellan myndigheterna som tillsammans med de avtalsslutande staternas interna lagstiftning möjliggör ett tillräckligt informationsutbyte för tillämpningen av denna lag. En ytterligare förutsättning är att samfundet faktiskt har etablerat sig i hemviststaten och de facto bedriver ekonomisk verksamhet där. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 20 oktober 2016 
Statsministerns ställföreträdare, utrikesministerTimoSoini
FinansministerPetteriOrpo