Senast publicerat 29-10-2020 15:37

Regeringens proposition RP 205/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag ändras. 

Enligt propositionen ska temporärt kostnadsstöd för företag under de förutsättningar som föreskrivs i lag fortsatt kunna beviljas företag som är verksamma i Finland i syfte att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av COVID-19 -pandemin. Statskontoret ska fortsättningsvis vara den myndighet som beviljar kostnadsstödet. Syftet med lagen är att stödja kontinuiteten i företagens verksamhet i den svåra situation som uppstått till följd av COVID-19 -pandemin samt att minska antalet företag som går i konkurs genom att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader i och med att den kris som orsakats av COVID-19 -pandemin har dragit ut på tiden och smittspridningen åter har tagit fart.  

I den föreslagna lagen preciseras de bestämmelser som gäller kriterierna för beviljandet och riktandet av kostnadsstödet, godtagbara kostnader som stöd kan beviljas för, stödperioden samt jämförelseperioden för omsättningen. Dessutom föreslås det att bestämmelsen om samordning av stöd som hänför sig till COVID-pandemin stryks. Vid beviljande av kostnadsstöd ska dock även i fortsättningen beaktas att gränsen för stöd som beviljas ett företag med stöd av det ramstödprogram som godkänts av Europeiska kommissionen inte överskrids. Enligt den föreslagna lagen ska perioden för ansökan om kostnadsstöd inledas i december efter lagens ikraftträdande och upphöra den 26 februari 2021. 

Propositionen hänför sig till den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 15 december 2020. Samtidigt förlängs lagens giltighetstid till och med den 30 juni 2021. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd var öppen för ansökningar till och med den 31 augusti 2020. Vid förhandlingar den 29 september 2020 enades regeringen om riktlinjen att företag på nytt bör ges möjlighet att ansöka om kostnadsstöd oberoende av verksamhetsområde, eftersom den situation som COVID-19 -pandemin gett upphov till är svår för flera verksamhetsområden fortfarande hösten 2020. Det blev möjligt att förlänga användningen av kostnadsstödet efter det att Europeiska kommissionen genom ett meddelande den 13 oktober 2020 (C(2020)7127 final) förlängde giltighetstiden för de tillfälliga flexiblare reglerna om statligt stöd som införts på grund av COVID-19 pandemin till och med den 30 juni 2021. 

Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har sjunkit betydligt på grund av COVID-19 -pandemin och som på grund av detta har sådana lönekostnader och andra kostnader som hänför sig till stödperioden och som är svåra att anpassa. Enligt statsrådets riktlinjer ska stödbehovet och stödbeloppet bedömas utifrån den förlust i omsättning som pandemin och bekämpningen av den har medfört. 

Kostnadsstöd söks elektroniskt hos Statskontoret. Kostnadsstöd kan sökas även om företaget redan har fått andra direkta stöd avsedda att lindra konsekvenserna av COVID-19 -pandemin. Det maximala beloppet av kostnadsstödet är 500 000 euro per företag för stödperioden, dock med beaktande av att den övre gränsen för de sammanlagda stöd som kan beviljas ett företag med stöd av det ramstödprogram som Europeiska kommissionen godkänt (SA.56995 (2020/N) inte överskrids. Enligt ramprogrammet ska vid beräkningen av den övre gränsen per företag beaktas allt stöd som ett enskilt företag och företag inom samma koncern har fått efter att det beviljats med stöd av det ovannämnda beslutet av Europeiska kommissionen. På samma sätt som vid den första ansökningsomgången innefattar definitionen av företag även stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet, och därmed omfattas de också av kostnadsstödet. Kostnadsstöd beviljas inte företag som den 31 december 2019 har varit sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i EU:s regler för statligt stöd, som har försummat sina skatteförpliktelser eller har försatts i konkurs. 

Kostnadsstöd har på ansökan kunnat beviljas också företag som är verksamma på Åland. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet och stöd som hänför sig till sådan verksamhet. När lagen om kostnadsstöd stiftades rådde i hela riket, inklusive på Åland, undantagsförhållanden enligt vad statsrådet och republikens president i samråd hade konstaterat den 16 mars 2020. Undantagsförhållanden råder inte längre vid beredningen av denna proposition, men COVID-19 -pandemin har allvarliga konsekvenser för företagsverksamheten i alla regioner. I propositionen föreslås det att kostnadsstödet även i fortsättningen ska tillämpas på företag som är verksamma på Åland. 

Vid beredningen av den andra ansökningsomgången för temporärt kostnadsstöd för företag har det inte funnits tillgång till uppgifter om effekterna av de stöd som beviljats under den första ansökningsomgången den 7 juli–31 augusti 2020. Det är således inte känt i vilken utsträckning företag har klarat sig genom den värsta tiden med hjälp av stödet eller hur stödet har gjort det möjligt att anpassa verksamheten till förändrade förhållanden. Utifrån Statskontorets rapporter (

) har det kunnat konstateras att alla potentiella stödmottagare inte har ansökt om stöd och att den största orsaken till att ansökningar har avslagits har varit den nedre gränsen för stöd 2 000 euro eller den lägsta gränsen för omsättning 20 000 euro under jämförelseperioden för omsättningen. Den tredje situation som bör beaktas var att alla fasta kostnader inte kunde beaktas vid fastställandet av stödet. 

Med beaktande av erfarenheterna från den första ansökningsomgången för kostnadsstöd har man vid beredningen av ändringslagen följt de allmänna principer som var tillgängliga också vid beredningen av lagen (508/2020). 

Det statliga stödet får inte snedvrida företagens beteende (Vihriäläs arbetsgrupp,

), så stödet ska inte basera sig på företagets försäljning efter det att företaget fått kännedom om möjligheten till stöd. 

Utbetalning av stöd till enbart redan verksamma företag bromsar upp ekonomins anpassning till den nya situationen (HGSE:s promemoria om företagsstöd (

) Stödet bör riktas så att det inte upprätthåller en näringsstruktur som inte längre är lämplig för tiden efter den kris som COVID-19 -pandemin gett upphov till. Incitamentet bör därför riktas så att företagens resurser används på ett sätt som är livskraftigt i nuläget och i framtiden. 

Genom att även nu i den andra ansökningsomgången rikta stödet till redan verksamma företag för kostnader som är svåra att anpassa genom att utvidga och precisera definitionen av kostnader som stöd kan beviljas för strävar man efter att stödja företag i olika situationer att anpassa sin verksamhet också med tanke på framtiden. 

Beredning

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet. Beredningsunderlaget till propositionen finns i den offentliga webbtjänsten på adressen

under projektkoden TEM118:00/2020. 

Den 8 oktober 2020 tillsatte arbets- och näringsministeriet en arbetsgrupp för tiden 8 oktober–31 december 2020 för att bereda ändringar i lagstiftningen om kostnadsstöd. Utöver arbets- och näringsministeriet är även finansministeriet och Statskontoret representerade i arbetsgruppen. Arbetsgruppen har till uppgift att utreda och bereda de ändringar som ibruktagande av allmänt temporärt kostnadsstöd för företag förutsätter i den lag och den statsrådsförordning som gäller kostnadsstödet. Bedömningen av behoven av ändringar i författningarna och beredningen av eventuella ändringar gäller i synnerhet kriterierna för beviljandet och riktandet av kostnadsstödet, godtagbara kostnader som stöd kan beviljas för, stödperioden samt jämförelseperioden för omsättningen. Arbetsgruppen utarbetar sitt förslag i form av ett utkast till regeringsproposition och ett utkast till förordning av statsrådet. På grund av ärendets brådskande natur hann förslaget till proposition inte granskas vid justitieministeriets laggranskning. 

På grund av propositionens brådskande natur har det varit nödvändigt att frångå anvisningarna om hörande i samband med lagberedningen. Hörandet ordnades den 16–21 oktober 2020 via justitieministeriets tjänst för remissutlåtanden (

). Dessutom har landskapet Åland, Statskontoret och Skatteförvaltningen hörts under beredningen. 

Nuläge och bedömning av nuläget

3.1  COVID-19 -pandemins inverkan på företagsverksamheten och sysselsättningen

De restriktioner som införts och de rekommendationer som getts med anledning av COVID-19 -pandemin och det förändrade konsumentbeteendet till följd av pandemin har haft betydande konsekvenser för företagsverksamheten. Det läge som COVID-19 -pandemin orsakat har i vissa fall kunnat minska företags omsättning med upp till 50 procent, vilket allvarligt äventyrar företagens betalningsförmåga. Företagen ska trots den minskade försäljningen fullgöra sina fortlöpande skyldigheter, såsom sina fasta kostnader, såsom lokalhyror, avgifter för värme, vatten, sanitet och elektricitet samt personalrelaterade kostnader. Dessa kostnader skiftar inte i proportion till den minskade försäljningen. Den drastiska nedgången i försäljningen till följd av COVID-19 -pandemin bidrar således till en betydligt ökad risk för att företag går i konkurs. 

Våren 2020 ökade antalet arbetslösa arbetssökande snabbt. Genom de stödåtgärder som riktats till företag har man hittills lyckats hålla antalet inledda konkurser lägre än under året innan. Ökningen i arbetslösa arbetssökande härrör till största delen från permitteringar. I slutet av februari var antalet heltidspermitterade arbetslösa arbetssökande 18 800 och i slutet av april så mycket som 163 700. I mitten av maj vände utvecklingen åter nedåt, och i början av oktober var antalet heltidspermitterade arbetslösa arbetssökande under 60 000 enligt arbets- och näringsministeriets registeruppföljning. Jämfört med förra året är antalet permitterade fortfarande flerfaldigt, och det minskar inte längre i samma takt som på sommaren. Enligt arbets- och näringsministeriets prognoskalkyl, som publicerades den 18 juni 2020, minskar antalet arbetslösa fortfarande i början av hösten, men börjar sedan på nytt öka. 

3.2  Finnveras, närings-, trafik- och miljöcentralernas och Business Finlands stödformer

3.2.1  Finnveras borgen

Företaget ska ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet, medan den ekonomiska utvecklingen relaterad till COVID-19 -pandemin har orsakat företaget ett tillfälligt finansieringsunderskott. Finnvera kan bevilja ett företag borgen för ett lån som en bank beviljat företaget för finansiering som krävs på grund av det konjunkturläge som COVID-19 -pandemin orsakat. Borgensförbindelsen kan täcka högst 80 procent av bankkreditens kapital. Finnvera har, om situationen så kräver, tagit i bruk en maximal borgen på högst 90 procent för små och medelstora företag med stöd av Europeiska kommissionens tillfälliga ram för statliga stödåtgärder med anledning av COVID-19 -pandemin och en anmälan till kommissionen. 

Finnveras finansiering kräver motprestationer och är förenad med återbetalningsskyldighet. I finansieringen kan ingå kalkylmässigt statligt stöd. Finansieringen riktas till alla branscher med undantag för primärproduktion inom jord- och skogsbruk och grynderentreprenad inom byggverksamhet. Maximibeloppet för Finnveras så kallade påskyndade handläggnings- och beslutsprocess för ansökningar har höjts från 150 000 euro till borgensbeslut för lån under en miljon euro. 

Den 23 april 2020 beslutades det att statens andel av kredit- och borgensförlustersättningen till Finnvera för inhemsk finansiering ska höjas från 50 procent till 80 procent med anknytning till konsekvenserna av COVID-19 -pandemin och risktagningsförmågan i samband med den. Detta gjorde det också möjligt för Finnvera att justera prissättningen av borgen till små och medelstora företag och sänka priserna på sådan. Finnveras fullmakter höjdes från 4,2 miljarder euro till 12 miljarder euro den 1 juni 2020. Tilläggsfinansieringen anvisas huvudsakligen till borgen vars syfte är att underlätta företagens möjligheter att få lån från bankerna i den situation som COVID-19 -pandemin orsakat. Den 14 september utlyste Finnvera även möjlighet att ansöka om Finnvera-lån för behov orsakade av coronakrisen. Lånet är avsett för situationer där en bank inte beviljar ett solvent företag lån ens mot Finnveras borgen. 

Under perioden 1 januari–11 oktober 2020 beviljade Finnvera lån och borgen till ett belopp av cirka 1,3 miljarder euro, vilket är cirka dubbelt så stort som vid motsvarande tidpunkt föregående år. Beviljandet fördelar sig enligt verksamhetsområde på följande sätt: industri 45 procent, företagstjänster 24 procent, handel och konsumenttjänster 17 procent, turism 12 procent och jordbruksnäringar 2 procent. Efterfrågan var störst i mars–april 2020 och har därefter jämnats ut och närmat sig normalläge. Finnvera har förberett sig på att efterfrågan kommer att stiga i slutet av 2020. 

3.2.2  Närings-, trafik- och miljöcentralernas och Business Finlands stödformer

Företagen har kunnat ansöka om ekonomiskt stöd hos Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) för att planera och genomföra utvecklingsåtgärder som förbättrar företagets möjligheter under de störningar som uppstått på grund av COVID-19 -pandemin och därefter. Det har funnits två typer av stöd: å ena sidan förhandsutredningsfinansiering (högst 10 000 euro) och å andra sidan utvecklingsfinansiering (högst 100 000 euro). Finansieringen är så kallad de minimis -finansiering, vars sammanlagda maximibelopp per företag är 200 000 euro för det innevarande och de två föregående skatteåren. Det stöd som Business Finland beviljade var avsett för sådana andra företag än enskilda näringsidkare som sysselsätter 6–250 personer och den finansiering som NTM-centralerna beviljade var avsedd för mindre företag frånsett ensamföretagare. Statsrådet fastställde vid sina förhandlingar den 13 maj 2020 att tiden för att ansöka om dessa så kallade störningsstöd stängs när en regeringsproposition om kostnadsstöd lämnas. Efter att tidsfristen för ansökningar har stängts finansierar Business Finland och NTM-centralerna företagen med sina vanliga finansieringsinstrument. 

Finansieringen lämpade sig för nästan alla branscher där den nuvarande affärsverksamheten lider av sådana störningar på marknaden och i produktionskedjorna som beror på COVID-19 -pandemin. NTM-centralerna har dock inte kunnat bevilja finansiering för fiskeri, jordbruk, skogsbruk eller för förädling eller saluhållande av jordbruksprodukter. Business Finland har för sin del inte kunnat bevilja finansiering för primärproduktion inom jordbruket eller för företag verksamma inom fiske och vattenbruk. Finansieringen betalas mot uppkomna faktiska kostnader. Finansieringen får inte användas för att täcka förluster i kassaflödet, för operativa lönekostnader, för direkt genomförande av befintlig verksamhet, för operativ produktionsverksamhet eller för att täcka förluster som uppkommit till följd av störningarna i affärsverksamheten. Dessutom är det inte möjligt att använda finansieringen till att rent tekniskt bygga upp näthandel. 

Till NTM-centralerna inkom under perioden 31 mars–8 juni 2020 sammanlagt 33 112 ansökningar om understöd med anledning av COVID-19 -pandemin, där det ansöktes om understöd till ett belopp av sammanlagt cirka 1 miljard euro. Före den 16 oktober 2020 hade det fattats sammanlagt 22 434 positiva understödsbeslut och beviljats understöd till ett belopp av sammanlagt 331 miljoner euro. Då var endast 13 ansökningar fortfarande under handläggning. Av det disponibla anslaget på 400 miljoner euro torde något under 70 miljoner euro bli oanvänt. Andelen negativa beslut är 29 procent. Av det beviljade understödet har 256,7 miljoner euro betalats ut till företag. 

Till Business Finland inkom det under perioden 20 mars–9 juni 2020 sammanlagt 29 669 ansökningar om finansiering, där det ansöktes om stöd till ett sammanlagt belopp av 1,5 miljarder euro. Före den 16 oktober 2020 hade över 19 100 ansökningar omfattande ett sammanlagt finansieringsbelopp om 1 017 miljoner euro godkänts. Andelen avslagna ansökningar av de behandlade ansökningarna har varit 30 procent. Antalet ansökningar som är under handläggning eller som ännu inte har handlagts är 648. Till projekten har betalats ut cirka 683 miljoner euro. Business Finland har också beviljats en fullmakt på 300 miljoner euro för beviljande av forsknings-, utvecklings- och innovationslån för att lösa den störningssituation som orsakats av COVID-19 -pandemin. Finansieringsbesluten fattas före utgången av 2020. Före oktober 2020 hade det kommit in 142 ansökningar om finansiering i form av sådant störningslån till ett sammanlagt belopp av 65 miljoner euro. Finansiering har beviljats till ett belopp av 19 miljoner euro, och 2,9 miljoner euro har betalats ut. 

3.3  Kostnadsstöd

Enligt lagen om kostnadsstöd (508/2020) kan företag som är verksamma i Finland beviljas temporärt statligt stöd för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av COVID-19 -pandemin. Statskontoret fattade stödbesluten huvudsakligen utifrån företagens ansökningar och Skatteförvaltningens uppgifter om företagens affärsekonomiska ställning. I förordningen om kostnadsstöd (509/2020, 552/2020) anges de verksamhetsområden som är berättigade till stöd. 

För kostnadsstödet anvisades 300 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten. På grund av att efterfrågan på stöd har varit mindre än beräknat har anslaget minskats med sammanlagt 30 miljoner i den femte tilläggsbudgetpropositionen. Ansökningstiden pågick 7 juli–31 augusti 2020. Den 19 oktober 2020 var endast 50 ansökningar fortfarande under handläggning. 

Statskontoret hade fram till den 16 oktober 2020 beviljat 3 605 företag sammanlagt cirka 126 miljoner euro i stöd. Det har kommit in sammanlagt 12 875 ansökningar, vilket är betydligt färre än den bedömning som gjordes vid beredningen av lagen. Av de företag som ansökt om stöd har 28 procent fått ett positivt beslut. För små företag är andelen avslag störst, cirka 76 procent. Den vanligaste orsaken till avslag är att det beräknade stödbeloppet understiger 2 000 euro. Största delen av ansökningarna (84 procent) har lämnats av små företag med färre än 10 anställda, medan 12 procent lämnats av företag med 10–49 anställda och 3 procent av företag med 50–249 anställda. Av det beviljade stödet har 62 procent gått till små och medelstora företag (10–249 anställda), 21 procent till mikroföretag (färre än 10 anställda) och 17 procent till stora företag (250 eller fler anställda). Av verksamhetsområdena har de största stödmottagarna varit inkvarteringsverksamhet, partihandel och specialiserad butikshandel, idrottsverksamhet och nöjes- och rekreationstjänster, sysselsättningsverksamhet samt landtransport och transport i rörsystem. 

3.4  Finlands Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram

Inom ramen för ett stabilitetsprogram som inleddes den 14 april 2020 gör statens kapitalinvesteringsbolag Finlands Industriinvestering Ab investeringar i sådana medelstora företag som på grund av coronaviruset plötsligt drabbats av tillfälliga svårigheter och som har förutsättningar att klara av sina ekonomiska problem med hjälp av tilläggsfinansiering. Finlands Industriinvestering beviljar i första hand finansiering till företag som har en betydande sysselsättande verkan och omsättning i Finland. Programmet är riktat till företag som omsatte minst 10 miljoner euro 2019 och som har över 50 anställda i Finland. Finlands Industriinvesterings investeringar är i storleksklassen 110 miljoner euro. 

Med hjälp av investeringarna strävar man efter att säkerställa att företagens verksamhet kan fortgå efter den kris som COVID-19 -pandemin orsakat. Finlands Industriinvestering gör investeringar på marknadsvillkor, och finansieringen är inte förenad med stöd. Finansieringen av stabilitetsprogrammet sker i form av eget kapital och kan bestå av konverteringslån eller aktieplaceringar. Stabilitetsprogrammet omfattar sammanlagt 150 miljoner euro och kan vid behov utökas med hjälp av ett till anslag som anvisats Finlands Industriinvestering. Fram till den 25 september 2020 hade 40 företag ansökt om finansiering från stabilitetsprogrammet. Ansökningarnas värde uppgår till sammanlagt 150 miljoner euro. Det har fattats 10 investeringsbeslut till ett värde av totalt 54 miljoner euro. Inom ramen för programmet är det möjligt att finansiera cirka 25–50 företag beroende på efterfrågan på finansiering, investeringsdugligheten och finansieringens och programmets slutliga storlek. 

Sett till verksamhetsområde har flest ansökningar kommit in och finansiering beviljats företag inom industrin (12 ansökningar omfattande 62 miljoner euro, utifrån vilka det fattats 4 investeringsbeslut till ett totalt värde av 32 miljoner euro). Det verksamhetsområde som kommer andra i ordningen är hotell- och restaurangbranschen, där sex företag lämnat in ansökningar omfattande sammanlagt 23 miljoner euro och tre aktörer beviljats finansiering till ett belopp av sammanlagt 13 miljoner euro. Inom övriga verksamhetsområden har Finlands Industriinvestering beviljat enstaka företag 2–5 miljoner euro. 

3.5  Arbetsmarknadsorganisationernas sysselsättningspaket den 18 mars 2020

Det sysselsättningspaket som arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om den 18 mars 2020 har gjort det lättare att anpassa arbetskraften till COVID-19 -pandemiläget. Genom de lagändringar som gjorts utifrån avtalet har permitteringen av arbetstagare påskyndats från 14 dagar till 5 dagar, och förhandlingstiden enligt lagen om samarbete inom företag har också förkortats till 5 dagar, vilket minskar företagens arbetskraftskostnader under tiden fram till permitteringen. I och med ändringarna är tiden fram till permittering i ett företag som hör till tillämpningsområdet för lagen om samarbete inom företag minst 15 dagar, bestående av 5 dagar för förhandlingsframställning, 5 dagar för samarbetsförhandlingar och 5 dagar för meddelande om permittering. För denna period på 15 dagar har arbetsgivaren skyldighet att betala lön. Samtidigt tilläts permittering av visstidsanställda på samma grunder som permittering av tillsvidareanställda. Giltighetstiden för de temporära lagarna förlängdes till utgången av 2020. 

3.6  Temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna

Med stöd av arbetsmarknadsorganisationernas avtal, som behandlas ovan i avsnitt 3.5, har arbetsgivarens arbetspensionsavgifter sänkts temporärt med 2,6 procentenheter 2020. Däremot stiger arbetsgivaravgifterna 2022–2025. Denna ändring trädde i kraft den 1 maj 2020 och är i kraft till utgången av innevarande år. 

3.7  Lagen om temporär ändring av 2 kap. 3 § i konkurslagen

Denna lagändring skärpte temporärt förutsättningarna för att på ansökan av borgenären försätta en gäldenär i konkurs. Ändringen bidrar till att förbättra företagens möjligheter att klara av den situation som COVID-19 -pandemin orsakat. En gäldenär antas inte vara insolvent på den grunden att gäldenären har underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens uppmaning att betala fordran. Ett företag kan inte försättas i konkurs om företagets svårigheter att uppfylla sina förpliktelser har uppstått nyligen och således sannolikt beror på COVID-19 -pandemin. Det går i dessa situationer inte heller att vid indrivning tillämpa betalningsuppmaning med konkurshot. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gäller till och med den 31 oktober 2020. Regeringen har föreslagit en förlängning av den temporära lagens giltighetstid fram till utgången av januari 2021 (RP 164/2020 rd). 

3.8  Lagen om temporär ändring av utsökningsbalken

Genom ändringslagen ersattes de bestämmelser i utsökningsbalken (705/2007) som reglerar förutsättningarna för lindring och begränsning av utsökningsförfarandet eller uppskov med verkställigheten för att de ekonomiska svårigheter som COVID-19 -pandemin medför bättre ska kunna beaktas i utsökningsförfarandet. Kravet på skyndsamt förfarande vid utsökning ändrades så att de lindringar och begränsningar samt eventuella uppskov med verkställigheten som beviljas i andra bestämmelser beaktas i bestämmelsen om skyndsamt förfarande. Tillfällig oförmåga att uppfylla förpliktelserna under COVID-19 -pandemin får inte heller omedelbart leda till en anteckning om betalningsstörning. Lagen sänker således tröskeln för tillämpning av lättnader och begränsningar i utsökningsbalken. Utmätningsmannen ska i varje enskilt fall bedöma möjligheten att ändra eller begränsa de tilläggstider och lättnader som beviljats med stöd av denna lag, om omständigheterna så kräver. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gäller till och med den 31 oktober 2020. Regeringen har föreslagit en förlängning av den temporära lagens giltighetstid fram till utgången av april 2021 (RP 157/2020 rd). 

3.9  Temporära ändringar i betalningsarrangemangen för skatter

Den dröjsmålsränta som beräknas på skatter som förfallit och som omfattas av betalningsarrangemangen har temporärt sänkts med tre procentenheter från sju till fyra procent. Den ändringen gäller skatter som förfallit till betalning den 1 mars 2020 eller senare. Samtidigt som dröjsmålsräntan sänktes temporärt lindrade Skatteförvaltningen med egna åtgärder villkoren för betalningsarrangemang. Dessa åtgärder hänför sig bland annat till tidtabellen för betalningsposterna i betalningsprogrammet och till möjligheten att inkludera nya skatter i ett gällande betalningsarrangemang. Ändringslagen (294/2020) trädde i kraft den 1 maj 2020. 

Det lindrade betalningsarrangemanget utvidgades till att gälla redan betalda mervärdesskatter som förfallit till betalning i januari–mars 2020. Genom lag (484/2020) föreskrevs att Skatteförvaltningen betalar de skatter som omfattas av betalningsarrangemanget till den skattskyldige och den skattskyldige betalar dem sedan till Skatteförvaltningen i enlighet med betalningsprogrammet. Dessutom justerades det lindrade betalningsarrangemanget så att skatteåterbäringar inte används till betalning av sådan skatt som omfattas av arrangemanget. Dessutom sänktes dröjsmålsräntan på den skatt som är föremål för betalningsarrangemanget ytterligare från fyra till tre procent. 

3.10  Temporär ändring av förordningen om grunderna för avgifter till staten

I förordningen om grunderna för avgifter till staten (211/1992) har 5 § 1 mom. om den räntebärande betalningstid som beviljas för betalning av offentligrättsliga prestationer ändrats temporärt den 23 april 2020 (VM/2020/56). I och med ändringen kan myndigheterna bevilja en räntefri betalningstid på tre månader, om det är fråga om en offentligrättslig avgift som överstiger hundra euro. 

3.11  Särskilt stöd till restaurangbranschen

Förplägnadsverksamhet begränsades kraftigt genom en temporär ändring (153/2020) av lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet under tiden 4 april–31 maj 2020. I samband med att lagen godkändes förutsatte riksdagen att begränsningarna kompenseras på ett skäligt sätt och att konsekvenserna av begränsningsskyldigheten lindras i övrigt. Med stöd av lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020) hade till företagen fram till den 8 oktober 2020 betalats ut cirka 96 miljoner euro. Gottgörelsen för begränsningarna betalades till cirka 6 300 företag i form av en massutbetalning till ett belopp av sammanlagt cirka 73 miljoner euro. Företag som inte omfattades av massutbetalningarna hade möjlighet att ansöka om gottgörelse före utgången av augusti 2020. Dessutom har företagen kunnat ansöka om stöd för återsysselsättning. Den ansökningstiden upphör vid utgången av oktober 2020. Den gottgörelse som baserar sig på ansökan har fram till den 8 oktober 2020 betalats till ett belopp av 10,85 miljoner euro och stöd för återsysselsättning till ett belopp av 11 miljoner euro. 

3.12  Stöd till ensamföretagare

Kommunerna beviljar ensamföretagare ett understöd på 2 000 euro för att klara av den situation som COVID-19 -pandemin orsakat. Ansökningstiden för stödet var den 9 april–30 september 2020. Alla 310 kommuner i Finland (inkl. Åland) beviljar stöd. Arbets- och näringsministeriet ersätter kommunerna för beviljade stöd för ensamföretagare. En ensamföretagare kan använda engångsunderstödet på 2 000 euro för kalkylerade kostnader som föranletts av företagsverksamhet, såsom kostnader för lokaler och utrustning som skaffats för företagsverksamhet samt bokföringsutgifter och andra kontorsutgifter. Villkoret för att få stöd är att ensamföretagarens ekonomi och omsättning har försvagats efter den 16 mars 2020 på grund av coronavirusepidemin (försäljningsintäkterna/fordringarna har minskat minst 30 procent) och att ensamföretagaren anses ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet. Företagare kan samtidigt ansöka om utvidgat utkomstskydd för arbetslösa. Stödet är statligt stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen (Europeiska kommissionens förordning 1407/2013). 

Enligt arbets- och näringsministeriets uppföljningsuppgifter den 15 september 2020 beviljas cirka 90 miljoner euro av stödet, och sammanlagt kommer stöd att beviljas till ett belopp av uppskattningsvis 95 miljoner euro, vilket utgör cirka 38 procent av den finansiering som reserverats i budgeten. Siffrorna baserar sig på ett urval (icke-slumpmässigt). 

3.13  Bedömning av nuläget

Hösten 2020 konstaterades det att eftersom COVID-19 -pandemin och de ekonomiska svårigheter den orsakat har dragit ut på tiden, finns det fortfarande ett behov av allmänt och temporärt stöd såsom kostnadsstödet, som är avsett för ersättning av kostnader som företagen har svårt att anpassa. Stödformen är en del av samhällets övriga åtgärder, men ingen av de andra stödformerna möjliggör motsvarande inriktning av stödet till de verksamhetsområden och företag som lider mest av COVID-19 -pandemin. 

När den kris som COVID-19 -pandemin orsakat har dragit ut på tiden, har det konstaterats att de ovannämnda stöden inte i tillräcklig utsträckning riktar sig till de företag som allra värst har drabbats av krisen och därmed också till de verksamhetsområden som drabbats av krisen. När det gäller Business Finlands och NTM-centralernas coronastöd har det visat sig vara problem med att stöden inte i tillräcklig utsträckning kan riktas till företagens fasta kostnader, eftersom de till sin natur är utvecklingsstöd och i första hand är avsedda för utvecklingskostnader. På basis av erfarenheterna från den första gången det var möjligt att ansöka om kostnadsstöd för företag har det också konstaterats att det behövs ändringar i kostnadsstödet. 

Målsättning

Målet med propositionen är att stödja kontinuiteten i företagens verksamhet i den svåra situation som uppstått till följd av COVID-19 -pandemin samt att minska antalet företag som går i konkurs genom att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader i och med att den kris som orsakats av COVID-19 -pandemin har dragit ut på tiden och smittspridningen åter har tagit fart. Syftet med stödet är att främja en snabbare återhämtning för företag som är verksamma i Finland och för ekonomin efter den kris som COVID-19 -pandemin orsakat genom att trygga kontinuiteten i företagsverksamheten, upprätthålla den ekonomiska produktionskapaciteten och främja bättre utsikter för sysselsättningsläget särskilt efter att krisen är över. Samtidigt stöds även bland annat sysselsättningen. Med hjälp av propositionen förbättras företagens möjligheter att klara av en fortsatt kris. 

Ett mål med propositionen är att trygga företagens likviditet och kontinuiteten i företagsverksamheten. Avsikten är att stödet ska riktas till de verksamhetsområden som drabbats värst av COVID-19 -pandemin. Ett mål med propositionen är att i lagen om kostnadsstöd göra vissa ändringar som har visat sig behövas efter att verksamhetsmodellen preciserades och den första ansökningsomgången avslutades. I fråga om riktandet av stödet och behandlingen av stödansökningarna har man särskilt beaktat den respons som fåtts i samband med den första ansökningsomgången för stödet samt aktörernas erfarenheter av hur stödet fungerar och hur det riktas i enlighet med de mål som fastställts i bestämmelserna. 

Förslagen och deras konsekvenser

5.1  De viktigaste förslagen

5.1.1  Den modell som använts vid beräkningen av kostnadsstöd

Den formel som används i propositionen för att beräkna beloppet av kostnadsstödet är densamma som i den gällande lagen om kostnadsstöd. Bestämningsgrunderna i formeln har ändrats så att de motsvarar den nya stödtiden, och definitionen av godtagbara kostnader som stöd kan beviljas för har utvidgats. 

5.1.2  Den modell som föreslås

Den beräkningsmodell som används i propositionen är till sina huvudprinciper densamma som den som fastställts i den gällande lagen om kostnadsstöd. Enligt förslaget ska vid beräkningen av kostnadsstödet i stället för fasta kostnader användas det bredare begreppet oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten (övriga kostnader under stödperioden) som företaget visar i sin ansökan. Dessutom beaktas lönekostnaderna under stödperioden. 

Alla företag kan ansöka om kostnadsstöd. Företag vars huvudsakliga verksamhetsområde den första dagen i stödperioden hör till ett verksamhetsområde där företagens omsättning under stödperioden är minst 10 procent mindre än omsättningen under jämförelseperioden uppfyller det första allmänna villkoret för beviljande av kostnadsstöd. Vid jämförelsen används medianen av förändringen i omsättningen för företagen inom verksamhetsområdet, och med jämförelseperiod avses den tidsperiod under 2019 som motsvarar stödperioden. Verksamhetsområdena ska på de grunder som föreskrivs i lagen om kostnadsstöd anges i förordning av statsrådet, liksom den första gången kostnadsstöd kunde sökas. Om företagets verksamhetsområde inte nämns i statsrådets förordning, kan företaget trots detta beviljas kostnadsstöd, om företaget påvisar att den minskade omsättningen har särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin och övriga förutsättningar för beviljande av stöd uppfylls. 

Ett villkor för kostnadsstödet är att den månatliga omsättningen i genomsnitt under stödperioden för det företag som ansöker om stöd är 30 procent mindre än den månatliga omsättningen i genomsnitt under jämförelseperioden. Kostnadsstöd betalas inte i en situation där stödets kalkylerade belopp är mindre än 2 000 euro i månaden. 

Avsikten är att stödet ska riktas mest till de företag som drabbats av den minskade omsättningen på grund av COVID-19 -pandemin och till sådana kostnader som är oberoende av den minskade omsättningen. De månatliga kostnader i genomsnitt som beaktas i kostnadsstödet begränsas till högst den månatliga omsättningen i genomsnitt under jämförelseperioden. Kostnadsstödet täcker högst 70 procent av dessa kostnader. Företag vars kostnader överstiger omsättningen är inte beroende av omsättningen för att finansiera kostnaderna. 

5.2  De huvudsakliga konsekvenserna

5.2.1  Konsekvenser för företagen och sysselsättningen

De restriktioner som införts i samhället för att bromsa spridningen av COVID-19 -pandemin och förhindra smitta orsakar direkta och indirekta negativa ekonomiska konsekvenser för företagen. Det är motiverat att försöka lindra dessa konsekvenser genom företagsstöd som betalas av offentliga medel. 

Utifrån erfarenheterna från den första gången som kostnadsstöd betalades och det datamaterial som fåtts om den har man i propositionen strävat efter att kostnadsstödet bättre ska riktas till de företag som har drabbats mest av COVID-19 -pandemin. Det föreslås ändringar i kostnadsstödet så att det bättre ska motsvara behoven hos de företag som lidit värst. De grundläggande principerna för stödet förblir emellertid desamma. 

Det föreslås att 550 miljoner euro reserveras för kostnadsstödet. Den första gången beviljades 3 600 företag kostnadsstöd till ett belopp av sammanlagt 126 miljoner euro. Stödet förbättrar företagens lönsamhet i samma utsträckning som stödbeloppets storlek. Direkt stöd kan också förbättra företagens förutsättningar att få kredit. Stödet gör att färre lönsamma företag försvinner. Effekten minskas dock av att lönsamma företag också har andra möjliga finansieringskällor. Stödets sysselsättningseffekter är en följd av att färre företag försvinner. Sysselsättningseffekterna kan bli små i förhållande till stödkostnaderna. Av stödet riktas cirka 70 procent till företag vars omsättning har minskat till följd av COVID-19 -pandemin och resterande 30 procent till företag vars omsättning har minskat av andra orsaker. 

5.2.2  Konsekvenser för statsfinanserna

Hur kostnadsstödet påverkar statsfinanserna beror på förändringarna i företagens omsättning, förändringarna i omsättningen inom verksamhetsområdena, företagens kostnader och ansökningarna från företagen. Alla dessa faktorer som påverkar stödkostnaderna är förenade med osäkerhet. Därför är konsekvenserna för statsfinanserna svåra att uppskatta, och de är förenade med betydande osäkerhet. I den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 föreslås att det för kostnadsstödet reserveras ett anslag på 550 miljoner euro, inom ramen för vilket stöd ska beviljas. Den faktiska användningen av kostnadsstödet kan avvika avsevärt från det anslag som reserverats för ändamålet. Man har strävat efter att uppskatta kostnaderna utifrån de förändringar i företagens omsättning som skett före juli 2020 och som har använts som grund för uppskattningar av förändringar i företagens omsättning i augusti–oktober. Enligt uppskattning kommer beloppet av kostnadsstödet att uppgå till cirka 200 miljoner euro, men det slutliga stödbeloppet kan i hög grad avvika från denna uppskattning. I uppskattningen har man inte beaktat stöd som beviljas företag som inte uppfyller villkoret i fråga om verksamhetsområde. I det första skedet av kostnadsstödet utgjorde det 10 procent av stödkostnaderna. Om stöd betalas till alla företag som inte uppfyller villkoret i fråga om verksamhetsområde fördubblas det uppskattade totalbeloppet av stödet. I uppskattningen har det inte heller beaktats att alla företag inte ansöker om stöd trots att de är berättigade till det. I det första skedet av kostnadsstödet kunde dessa företags andel vara 50 procent av de företag som uppskattningsvis var berättigade till stöd. 

I den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 föreslås att ett anslag på 410 miljoner euro budgeteras som reservationsanslag under moment 32.40.43 (Kostnadsstöd för företag). Under momentet finns även tillgängligt det anslag på 140 miljoner euro som förblev oanvänt vid den första ansökningsomgången för kostnadsstöd. Dessutom föreslås under moment 28.20.01 (Statskontorets omkostnader) en anslagsökning på 4 miljoner euro för det administrativa genomförandet av stödet. 

5.2.3  Konsekvenser för myndigheterna

Det förfarande för ansökan om, beslut om och utbetalning av kostnadsstöd till företag, inklusive återkravsfasen, som Statskontoret ska verkställa, påverkar Statskontorets personalantal med uppskattningsvis 50–90 årsverken för skötseln av kostnadsstödet enligt denna lag (år 2020 och 2021). Kostnaderna för informationssystemen och de övriga utgifterna uppskattas vara på samma nivå som i det första skedet eller något högre (högst cirka 1,5 miljoner euro), eftersom det till det andra skedet görs behövliga anpassningar till följd av lagen och den totala produktionsanvändningen i det andra skedet beräknas vara större än i det första skedet. Det går inte att göra någon noggrannare uppskattning, eftersom det ännu inte finns närmare uppgifter att tillgå om konsekvenserna av detaljerna i lagen och antalet stödansökningar. I den sjunde tilläggsbudgeten för 2020 föreslås ett tillägg på 4 miljoner euro för Statskontoret. Från Statskontoret överförs 3 miljoner euro av den finansiering som var avsedd för av verkställigheten av den gällande lagen om kostnadsstöd till finansieringen av verkställigheten av den föreslagna lagen. 

NTM-centralerna och Business Finland beviljade företag utvecklingsunderstöd för störningar i affärsverksamheten till följd av COVID-19 -pandemin innan lagen om kostnadsstöd trädde i kraft. Ansökningsperioderna för NTM-centralernas och Business Finlands så kallade coronastöd löpte ut den 8 juni 2020. Av de 33 000 ansökningar som inkom till NTM-centralerna väntade 13 på handläggning och av de cirka 29 700 ansökningar som inkom till Business Finland var 648 under handläggning den 16 oktober 2020. Efter att tidsfristen för ansökningar löpt ut finansierar Business Finland och NTM-centralerna företagen med sina vanliga finansieringsinstrument. 

Remissvar

På grund av propositionens brådskande natur har det varit nödvändigt att frångå anvisningarna om hörande i samband med lagberedningen, och remissbehandlingen var förkortad. Beredningen har skett i samarbete med finansministeriet och Statskontoret. Under beredningen har man dessutom konsulterat sakkunniga vid justitieministeriet och hört Ålands landskapsförvaltning. 

Den 16 oktober 2020 publicerade arbets- och näringsministeriet på webbplatsen utlåtande.fi en remiss om förslag till ändringar i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag. Begäran om utlåtande skickades till 32 identifierade intressentgrupper. Remisstiden gick ut den 21 oktober 2020. Inom den utsatta tiden kom det in sammanlagt 45 remissvar. 

Remissen skickades till följande instanser: Business Finland, Finlands näringsliv, Näringslivets forskningsinstitut Etla, Henkilöstöpalveluyritysten liitto, Finsk Handel, Centralhandelskammaren, KULTA ry, Kommunikationsministeriet, Jord- och skogsbruksministeriet, Turism- och Restaurangförbundet rf, Meriteollisuus ry, Maa- ja metsätaloustuottajain keskusliitto, Music Finland ry, Justitieministeriet, Undervisnings- och kulturministeriet, Löntagarnas forskningsinstitut, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf, Servicefacket PAM rf, Familjeföretagens förbund rf, PN Turku Oy, Resebranschens förbund i Finland rf, Social- och hälsovårdsministeriet, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Suomen Taksiliitto ry, Suomen tekstiili ja muoti ry, Företagarna i Finland, Tapahtumateollisuus ry, Teknologiindustrin rf, Statskontoret, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, Vero, Ålands landskapsregering. 

Även andra än de som nämndes i sändlistan kunde lämna remissvar på utlåtande.fi. Utöver de instanser som remissen sändes till inkom remissyttranden från följande instanser inom utsatt tid: Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Helsingforsregionens handelskammare, Finsk Handel, KK-Production, Koneyrittäjät ry, Lapplands handelskammare, Lapin matkailuelinkeinon liitto ry, Linja-autoliitto ry, Skogsindustrin rf, Nivala-Haapajärven seutu NIHAK ry, Ornamo ry, NTM-centralen i Österbotten, Pudasjärven kehitys Oy, Pääomasijoittajat ry, Suomen kunto- ja terveysliikuntakeskusten yhdistys ry, Suomen kuntoutusyrittäjät ry, Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund, Tasekirjailijat ry, Tekniska Handelsförbundet rf, WMS-Tilit samt några privatpersoner. Henkilöpalveluyritysten liitto, Löntagarnas forskningsinstitut, PN Turku Oy och Statens ekonomiska forskningscentral VATT svarade inte på remissen. 

Regeringens avsikt att öppna en andra ansökningsomgång för temporärt kostnadsstöd för företag understöddes. Det önskades att ansökningsperioden för kostnadsstödet inleds så snart som möjligt, senast i december 2020. Remissinstanserna understödde det att kostnadsstödet riktas både enligt verksamhetsområde och oberoende av verksamhetsområde. De såg som viktigast att det tas hänsyn till att företagen och deras situationer är olika. De önskade att det ska vara så enkelt som möjligt för sökanden att redogöra för förutsättningarna för eventuell tillämpning beroende av prövning, såsom ”särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin”. I remissvaren ansågs det att stödperioden bör vara lång, eftersom konsekvenserna av COVID-19 -pandemin drabbar företag inom olika verksamhetsområden vid olika tidpunkter. Man har strävat efter att beakta dessa påpekanden genom att fastställa stödperioden till fem månader. Likaså föreslogs det i remissvaren att jämförelseperioden ska vara den tidsperiod under det föregående året som motsvarar stödperioden. I propositionen föreslås det att man övergår till en sådan modell. Flera alternativ föreslogs för jämförelseperioden för nya företag. I propositionen föreslås inga ändringar i jämförelseperioden för nya företag. 

I lagförslaget har man i enlighet med vad som föreslås i remissvaren slopat den nedre gränsen för omsättning, utvidgat definitionen av de kostnader som omfattas av stödet samt slopat den så kallade samordningen av andra stöd som företaget beviljats för lindring av konsekvenserna av COVID-19 -pandemin (avdrag av det beviljade stödet från beloppet av kostnadsstödet). Att stödet riktas till vissa verksamhetsområden är fortfarande utgångspunkten för tillämpningen av förslaget, men kriterierna för undantag från den principen har förtydligats i förslaget. På motsvarande sätt har förutsättningen för bestämning av de verksamhetsområden som ska omfattas av stödet (minskning av omsättningen med minst 10 procent) i förslaget utvecklats så att minskningen av omsättningen beräknas utifrån medianen av förändringen i omsättningen för företagen inom verksamhetsområdet, inte utifrån medeltalet. 

Specialmotivering

1 §. Tillämpningsområde. Det föreslås att 1 mom. preciseras i fråga om hänvisningen till det beslut av Europeiska kommissionen som tillämpas på kostnadsstödet. Eftersom det är fråga om ett stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet av offentliga medel, ska EU:s regler om statligt stöd tillämpas. Lagen om kostnadsstöd gäller temporärt statligt stöd som beviljas företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av COVID-19 -pandemin och som Europeiska kommissionen genom sitt beslut av den 24 april 2020 har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kommissionens beslut SA.56995 (2020/N)). Kommissionens beslut grundar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt på avsnitt 3.1 i den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder (kommissionens meddelande 2020/C 91 I/01 med ändringar). 

Europeiska kommissionen gav den 13 oktober 2020 meddelandet (C(2020)7127 final), genom vilket giltighetstiden för den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder förlängs till och med den 30 juni 2021. Finland kommer under oktober 2020 att underrätta kommissionen om förlängningen av giltighetstiden för det nationella ramstödprogrammet. Kommissionen torde meddela sitt beslut om förlängningen under november 2020. 

Enligt den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder och kommissionens beslut är stöd som beviljas i form av direkta bidrag förenliga med artikel 107.3 b i EUF-fördraget, förutsatt att det stöd som beviljas ett enskilt företag inte överstiger 800 000 euro och att stödet beviljas på grundval av ett stödprogram med preliminär budget. I det meddelande som Europeiska kommissionen gav i oktober höjdes inte det maximala belopp som kan beviljas ett enskilt företag. Således får det totala beloppet av stöd som ett företag beviljas inom ramstödprogrammet inte överstiga 800 000 euro under ramstödprogrammets giltighetstid. Vid beräkningen av maximibeloppet på 800 000 euro beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern och som beviljats med stöd av det ramstödprogram som godkänts av kommissionen. De ovannämnda av Europeiska kommissionen fastställda villkoren har beaktats i lagen om kostnadsstöd och i den föreslagna lagen, så propositionen kan anses vara i linje med kommissionens beslut. I enlighet med lagen om kostnadsstöd tillämpas statsunderstödslagen (688/2001) på kostnadsstödet och Statskontorets verksamhet. När kostnadsstöd beviljas beaktas att det kostnadsstöd som beviljas ett enskilt företag tillsammans med andra stöd som redan beviljats företaget inom ramen för stödprogrammet inte överstiger 800 000 euro. För att möjliggöra detta ska företagen i enlighet med 7 § i lagen om kostnadsstöd i sin ansökan lämna Statskontoret uppgifter om bland annat de statliga stöd som beviljats företaget. 

Syftet med Europeiska kommissionens ovan beskrivna tillfälliga ramstödprogram är att stödja företag som lider av en plötslig likviditetsbrist eller till och med totalt saknar likviditet på grund av COVID-19 -pandemin. Stöd kan beviljas i form av direkta bidrag, förmåner i fråga om skattebetalningar och socialskyddsavgifter, återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån och kapital. Stödåtgärder enligt ramstödprogrammet kan kombineras med stöd enligt de minimis -förordningen (kommissionens förordning 1407/2013), som handlar om stöd av mindre betydelse, eller med stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 651/2014), förutsatt att bestämmelserna samt reglerna om kumulering i nämnda förordningar iakttas. Stöd som beviljats inom ramen för det stödprogram som godkänts av kommissionen kan kombineras med andra statliga stöd. De myndigheter som beviljar stöd kan utöver de statliga myndigheterna också vara kommuner. 

Stöd får inte beviljas företag som befann sig i svårigheter redan den 31 december 2019, dvs. innan COVID-19 -pandemin bröt ut. 

I 2 och 3 mom. eller motiveringen till dem föreslås inga innehållsmässiga ändringar. 

2 §. Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd. I paragrafen föreskrivs det om de allmänna grunderna för temporärt kostnadsstöd. I 1 mom. föreslås följande ändringar: 

Stödperioden ska vara fem månader från och med den 1 juni till och med den 31 oktober 2020. I stödperioden ingår således också stödperiodens första dag (1 juni 2020) och sista dag (31 oktober 2020). I det första skedet var stödperioden för kostnadsstödet den 1 april–31 maj 2020. Det betyder att stödperioden för kostnadsstöd föreslås bli förlängd från två månader till fem månader. COVID-19 -pandemin har haft ständig inverkan på företagens omsättning efter att det första kostnadsstödet upphörde. Det är motiverat att förlänga stödtiden för kostnadsstödet, eftersom även COVID-19 -pandemin har fortsatt under hösten 2020. Det föreslås att stödperioden upphör vid utgången av oktober, eftersom uppgifterna om företagens omsättning i oktober fås i december, och då kan ansökningsperioden inledas före utgången av 2020. Uppgifter om företagets omsättning under stödperioden behövs för att fastställa huruvida företaget är berättigat till stöd samt stödbeloppets storlek. I momentet preciseras dessutom att kostnadsstöd beviljas inom ramen för statsbudgeten. 

Under sommaren 2020 var det förbjudet att ordna stora offentliga tillställningar, och när epidemiläget i oktober blivit allt värre har det införts begränsningar av till exempel restaurangernas öppettider. Enligt vårens erfarenheter har epidemins konsekvenser för företagen dock i huvudsak andra orsaker än statens begränsningar och rekommendationer. Trots att antalet sjukdomsfall minskade betydligt under sommaren 2020 har en del företag trots det förlorat en betydande del av sin omsättning. Till skillnad från när det första gången var möjligt att ansöka om kostnadsstöd har företagen haft mer tid att anpassa sina kostnader och sin verksamhet. 

Enligt den föreslagna 1 punkten förutsätts att företagets huvudsakliga verksamhetsområde den första dagen av stödperioden omfattas av stödet i enlighet med vad som i 3 § föreskrivs om de verksamhetsområden som omfattas av kostnadsstödet. Principen förblir densamma som när det första gången var möjligt att ansöka om kostnadsstöd, men punkten preciseras så att den motsvarar ändringen av stödperioden. 

Den gräns för minskning av omsättning under stödperioden som föreslås i 2 punkten förblir oförändrad, men den alternativa tidpunkten under stödperioden slopas, och det hänvisas till den månatliga omsättningen i genomsnitt. Minskningen i omsättningen fastställs liksom tidigare utifrån de mervärdesskattedeklarationer som lämnas till Skatteförvaltningen. De försäljningsuppgifter för juni–oktober som ligger till grund för stödet samt försäljningsuppgifterna för jämförelseperioden fås i regel från de uppgifter som Skatteförvaltningen lämnat till Statskontoret. 

I propositionen föreslås att den omsättningsgräns på 20 000 euro som tidigare nämndes i 3 punkten slopas. Denna föreslagna ändring beror på att omsättningsgränsen på 20 000 euro till stor del överlappar den nedre gränsen för stöd. I det första skedet av kostnadsstöd (1 juli–31 augusti 2020) fanns det sökande vars kostnadsstöd skulle ha överskridit den nedre gränsen, men vars omsättning under jämförelseperioden inte översteg omsättningsgränsen. Företaget kunde således inte beviljas kostnadsstöd. Under den första ansökningsomgången var antalet sådana sökande 83 stycken, och stödbeloppet till dessa företag skulle ha varit cirka 500 000 euro, dvs. cirka 0,5 procent av det totala stödbeloppet för kostnadsstödet. Enligt de beräkningar som gjorts innebär slopandet av omsättningsgränsen tillsammans med de övriga ändringar som föreslås att antalet företag som är berättigade till stöd ökar med uppskattningsvis cirka 1 500 företag, och det sammanlagda beloppet av stöd till dessa företag beräknas bli cirka 9 miljoner euro. 

Till övriga delar görs vissa tekniska ändringar i 1 mom., men i momentets innehåll föreslås inga andra ändringar. 

För tydlighetens skull föreslås att 2 mom. flyttas och blir 3 § 3 mom. Det gör att avgränsningen av verksamhetsområden som omfattas av kostnadsstöd behandlas som en tydlig helhet i 3 §. 

3 §. Verksamhetsområden och företag som omfattas av kostnadsstöd. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras så att den mer exakt motsvarar paragrafens innehåll, när en bestämmelse som motsvarar gällande 2 § 2 mom. fogas till paragrafen som dess 3 mom. I paragrafen föreskrivs det om de verksamhetsområden och företag som omfattas av kostnadsstödet. Bestämmelser om verksamhetsområdena utfärdas genom förordning av statsrådet. 

Den förordning av statsrådet som utfärdas särskilt och som kompletterar lagen innehåller en förteckning över de verksamhetsområden där omsättningen under stödperioden är minst 10 procent mindre än omsättningen under jämförelseperioden. Om det huvudsakliga verksamhetsområde som företaget har anmält till skattemyndigheten inte finns i förteckningen, kan företaget ansöka om kostnadsstöd genom att i sin ansökan ange särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin och som har gjort att företagets situation avviker från den allmänna situationen inom verksamhetsområdet. 

I paragrafens 1 mom. preciseras omsättningen inom verksamhetsområdet samt jämförelseperioden. Som jämförelseperiod för omsättningen inom verksamhetsområdet fastställs den tidsperiod under 2019 som motsvarar stödperioden. Det att stödperioden och jämförelseperioden förläggs till samma tidpunkt under kalenderåret gör omsättningen jämförbar och eliminerar den inverkan som eventuella säsongsvariationer i affärsverksamheten har på omsättningen. Att jämförelseperioden är fem månader jämnar ut slumpmässig variation i den månatliga omsättningen. Det föreslås att förändringen i omsättningen inom verksamhetsområdet ska bedömas utifrån medianen av förändringen i omsättningen för företagen inom verksamhetsområdet i stället för medeltalet av förändringen. Medianen beräknas så att för varje företag inom verksamhetsområdet som har uppgett sin omsättning under både jämförelseperioden och stödperioden, beräknas förändringen i omsättningen från jämförelseperioden till stödperioden. Företagen rangordnas från det som haft den minsta förändringen i omsättningen till det som haft den största, och sedan väljs det mittersta företaget ut. Förändringen i omsättningen för detta företag är medianen av förändringen i omsättningen för företagen inom branschen. Till skillnad från medeltalet är medianen av förändringen i omsättningen mindre känslig för stora förändringar i omsättningen hos enstaka företag. Att medianen används i stället för medelvärdet bedöms inte ha någon betydande inverkan på stödkostnaderna eller antalet stödmottagare, men den inverkar på vilka verksamhetsområden som är berättigade till stöd. Inverkan på verksamhetsområdena beror på omsättningen under stödperioden, och uppgifter om den fås från Skatteförvaltningen i mitten av december 2020. 

I paragrafens 2 mom. föreslås inga ändringar. 

Det föreslås att det till paragrafen fogas ett nytt 3 mom., som med smärre ändringar motsvarar det tidigare 2 § 2 mom. Enligt det nya 3 mom. ska kostnadsstöd också kunna beviljas företag vars verksamhetsområde inte nämns i statsrådets förordning, om företaget påvisar att dess omsättning har minskat på det sätt som föreskrivs i 2 § 1 mom. 2 punkten och att den minskade omsättningen har särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin och företaget uppfyller de övriga i lagen angivna förutsättningarna för kostnadsstöd. I sådana fall ska företaget tydligt påvisa att den minskade omsättningen hänför sig till COVID-19 -pandemin och inte till exempel till företagets normala säsongsvariation eller någon annan omständighet som är oberoende av COVID-19 -pandemin, såsom att efterfrågan på företagets produkter eller tjänster minskar på grund av det allmänna marknadsläget, till exempel inom så kallade solnedgångsbranscher, dvs. verksamhetsområden där efterfrågan på produkter och tjänster har minskat redan under en längre tid. Vid riksdagsbehandlingen av kostnadsstödet ansågs det att ett villkor för tillämpningen av bestämmelsen ska vara en offentligrättslig restriktion eller en skriftlig föreskrift som har gjort det svårt att utöva näring (EkUB 14/2020 rd). Det företag som åberopar restriktionen ska i sin ansökan redogöra för närmare uppgifter om restriktionen. Dessa uppgifter är åtminstone den instans som infört restriktionen, hur länge restriktionen varit i kraft, dess geografiska omfattning och dess inverkan på företagets omsättning. 

Statskontoret avgör ansökan i enlighet med 8 § och beviljar stöd, om de villkor för kostnadsstöd som anges i lagen också i övrigt uppfylls. 

4 §. Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd. I 1 mom. föreslås följande ändringar: 

I 1 punkten preciseras att omsättning under stödperioden betyder företagets månatliga omsättning i genomsnitt under den stödperiod som definieras i 2 § 1 mom. Om företagets månatliga omsättning i genomsnitt under stödperioden är negativ, ersätts den med noll. 

Om företagets affärsverksamhet helt eller delvis består av försäljning som inte är mervärdesskattepliktig, uppger företaget i ansökan försäljningen under stödperioden och försäljningen under jämförelseperioden. Om ett företag inte gör sin mervärdesskattedeklaration månadsvis, ska det verifiera omsättningen på något annat sätt. 

Definitionen av omsättning under jämförelseperioden i 2 punkten ändras på motsvarande sätt. För tydlighetens skull ändras benämningen från jämförelsetidpunkt till jämförelseperiod. Som jämförelseperiod för företagets omsättning fastställs den tidsperiod under 2019 som motsvarar stödperioden, dock så att jämförelseperioden för företag som grundats den 1 maj 2019 eller därefter ska vara den 1 januari–28 februari 2020. Det att stödperioden och jämförelseperioden förläggs till samma tidpunkt under kalenderåret gör omsättningen jämförbar och minskar den inverkan som eventuella säsongsvariationer i affärsverksamheten har på omsättningen. En jämförelseperiod på fem månader jämnar ut slumpmässig variation i den månatliga omsättningen. För nya företag som grundats den 1 maj 2019 eller därefter är omsättningen under de närmaste månaderna efter den tidpunkt när företaget grundades inte särskilt jämförbar med situationen ett år senare. Perioden 1 januari–28 februari 2020 är den senaste möjliga tidpunkt att ha jämförelseperioden för nya företags omsättning innan COVID-19 -pandemin har inverkat. Om företagets månatliga omsättning i genomsnitt under jämförelseperioden är negativ, är beloppet av kostnadsstödet noll. 

I 3 punkten görs vissa preciseringar av teknisk natur, och dessutom föreslås att enskilda näringsidkares lönekostnader enligt deras egen anmälan ska omfattas av stödet. Den finskspråkiga termen ”palkkauskulut” ersätts med termen ”palkkakulut”, som bättre beskriver de i 3 punkten avsedda uppgifterna ur inkomstregistret om direkta löner som företaget betalat, bortsett från bland annat lönebikostnader samt semesterpenning och semesterersättningar. Enskilda näringsidkares privata uttag anmäls inte till inkomstregistret, och därför var det under den första ansökningsomgången för kostnadsstödet inte möjligt att beakta enskilda näringsidkares löneuppgifter som grund för bestämmande av kostnadsstödet. Den nu föreslagna ändringen gör det möjligt att rikta kostnadsstödet också till lönekostnaderna för företagare som är verksamma som enskilda näringsidkare och främjar således likabehandlingen av företagsformer vid beviljandet av kostnadsstöd. Om det sker ändringar i de kostnader som avses i denna punkt, ska företaget utan dröjsmål anmäla om ändringarna till Statskontoret, som bedömer ändringens inverkan på det beviljade stödet och får fatta beslut om återkrav av stöd samt dess belopp på det sätt som föreskrivs i statsunderstödslagen. 

I fråga om företag som hyr ut arbetskraft beaktas lönekostnaderna för anställda endast i fråga om lönekostnaderna för dem som arbetar vid företaget. Bemanningsföretags arbetstagare utgörs av så kallade arbetstagare som hyrs ut samt anställda som arbetar i själva företaget. Vanligen betalas lön till arbetstagare som hyrs ut endast när de är uthyrda och genererar inkomst till bemanningsföretaget. Därför är de löner som bemanningsföretaget betalar till arbetstagare som hyrs ut inte sådana kostnader som är svåra att anpassa, utan de jämförs med andra företags inköp, som inte är stödberättigande kostnader. Av denna anledning beaktas vid beräkningen av kostnadsstödet av bemanningsföretags lönekostnader endast lönerna till dem som arbetar i själva bemanningsföretaget och som bemanningsföretaget uppger i sin ansökan. 

I 4 punkten föreslås en bestämmelse enligt vilken oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten under stödperioden ersätts. Det är fråga om sådana poster som inte kan anpassas i förhållande till verksamhetens volym. Företagen måste hela tiden fullgöra sina egna löpande skyldigheter, som inte varierar i förhållande till den minskade försäljningen. Innehållet i oflexibla löpande poster kan vara mycket olika från företag till företag. Till sådana kostnader räknas bland annat hyreskostnader och andra kostnader för egendom som används i affärsverksamheten, hyror för maskiner och anläggningar, dispositionsrättsersättningar, licensavgifter och nödvändiga kostnader för inhyrd arbetskraft. Om det sker ändringar i dessa kostnader, ska företaget utan dröjsmål anmäla om ändringarna till Statskontoret, som bedömer ändringens inverkan på det beviljade stödet och får fatta beslut om återkrav av stöd samt dess belopp på det sätt som föreskrivs i statsunderstödslagen. 

Bedömningen ska göras med tanke på alternativkostnader, dvs. genom att fråga vilka sådana skyldigheter företaget har att prestationer måste utföras, även om företaget inte har någon försäljning alls. Till skillnad från kostnader för råmaterial, förbrukningsmaterial, lönekostnader och nya investeringar kan företaget i princip inte anpassa dessa kostnader till nedskärningar i verksamheten. I enlighet med bedömningen i fråga om alternativkostnader förutsätts det i den föreslagna bestämmelsen uttryckligen att posten i fråga också ska vara slutlig och hänföra sig till just stödperioden. 

Kostnadernas oflexibla karaktär är inte i sig ett sådant absolut villkor att inte även kostnader som i viss mån är flexibla ska kunna ersättas – då är det möjligt att betala ersättning endast för det belopp som inte skiftar i förhållande till den minskade volymen av verksamheten. Sökanden ska alltid kunna verifiera att de kostnader för stödperioden som kostnadsersättningen grundar sig på är slutliga. Poster som senare efter stödperioden räknas till sökandens fördel, till exempel som nedsättning eller annat utgiftsavdrag, kan således inte räknas in i ersättningsgrunden. I fråga om dessa, liksom i fråga om andra ändringar som skett senare, är sökanden skyldig att i efterhand lämna uppgifter om de faktiska kostnaderna under stödperioden för att korrigera stödbeloppet så att det motsvarar verkligheten. Sådana förluster som avses i bestämmelsen kan vara till exempel förskottsbetalningar som sökanden har betalat och som visat sig vara slutliga. De kan räknas in i ersättningsgrunden till sitt faktiska slutliga belopp. 

Ett exempel på nödvändiga kostnader för inhyrd arbetskraft är sådana kostnader som motsvarar uppgifter som den egna personalen utför och som är nödvändiga för upprätthållandet av affärsverksamheten eller beredskapen för affärsverksamhet. Det föreslås inte att andra än nödvändiga kostnader för inhyrd arbetskraft ersätts. Det ovannämnda gäller också kostnader för oundgängligt underhåll av egendom som används i affärsverksamheten. Sökanden ansvarar för redogörelsen för att förutsättningarna uppfylls, liksom också för andra poster som räknas in i ersättningsgrunden. I det fall att de poster som uppgetts som övriga kostnader under stödperioden omfattas av tidigare beviljat kostnadsstöd, ska sökanden meddela detta. Stöd kan inte beviljas för kostnader som det har beviljats kostnadsstöd för tidigare. 

I 5 punkten föreslås inga ändringar. Det är fortsatt nödvändigt att ge akt på den övre gräns per företag som följer av Europeiska kommissionens beslut SA.56995. Dessutom ska företagen fortsatt lämna in uppgifter om eventuella ersättningar som baserar sig på privata försäkringar i anslutning till COVID-19 -pandemin. 

I 2 mom. preciseras att den avgörande tidpunkten är den tidpunkt när företaget grundades, inte den tidpunkt när verksamheten inleddes. Dessutom preciseras vilka företag som ska omfattas av den i momentet angivna avvikande jämförelseperioden för omsättningen. 

5 §. Beloppet av kostnadsstöd. I 1 mom. föreslås tekniska ändringar för att tydliggöra definitioner och kostnader som ska beaktas. Dessutom preciseras det att när kostnadsstöd beviljas beaktas de lönekostnader och övriga kostnader som nämns i 4 § 1 mom. 3 och 4 punkten på månadsnivå till sammanlagt högst ett belopp som motsvarar företagets månatliga omsättning i genomsnitt under jämförelseperioden. I momentet preciseras att det maximala belopp av kostnadsstöd som kan beviljas ett företag för stödperioden är 500 000 euro. 

I formeln i 2 mom. görs preciseringar i enlighet med de ändringar som föreslås i 4 § 1 mom. Dessutom stryks hänvisningen till avdrag av andra stöd från kostnadsstödets belopp, eftersom det föreslås att det tidigare 3 mom. stryks helt. 

Det gällande 3 mom. stryks helt, och i det föreslagna 3 mom. föreskrivs för tydlighetens skull om den skyldighet som gällt redan tidigare att vid beviljande av kostnadsstöd beakta den övre gräns per företag som följer av det i 1 § nämnda beslutet SA.56995 av Europeiska kommissionen. Detta tas upp även i motiveringen till 1 §. Därmed beaktas i kostnadsstödets belopp även i fortsättningen stöd som är avsedda för att lindra konsekvenserna av COVID-19 -pandemin till den del som deras sammanlagda belopp överstiger den övre gräns per företag som följer av Europeiska kommissionens beslut SA.56995. Dessutom konstateras i enlighet med det som gällt tidigare att försäkringsersättningar i anslutning till COVID-19 -pandemin ska dras av från det stödbelopp som bestäms enligt formeln i 2 mom. när kostnadsstöd beviljas. Samma avdrag gjordes även under den första ansökningsomgången för kostnadsstödet i enlighet med den dåvarande bestämmelsen i 5 § 3 mom. 5 punkten. Företag ska i enlighet med 7 § 2 mom. 4 punkten i ansökan om kostnadsstöd lämna uppgifter om eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar. 

Motiveringen till slopandet av den så kallade skyldigheten att vid beviljande av kostnadsstöd samordna stöd som beviljats för att lindra konsekvenserna av COVID-19 -pandemin är att företagens behov av stöd har ökat på grund av att pandemin alltjämt fortgår och att man vill undvika dubbla avdrag från kostnadsstödet. Samma andel som dragits av från kostnadsstödet ska inte dras av på nytt för samma företag under den nya stödperioden. Som en följd av ändringen ökar beloppet av det stöd som beviljas i form av kostnadsstöd med uppskattningsvis 50 miljoner euro. Denna uppskattning baserar sig på en bedömningskalkyl som gjorts med nuvarande uppgifter om huruvida de stöd som tidigare fastställts för lindring av COVID-19 -pandemin och som fastställts i 5 § tredje momentet i lagen om kostnadsstöd fortfarande ska dras av också under den andra stödperioden. Uppskattningen är dock mycket osäker, eftersom antalet företag som är berättigade till stöd delvis baserar sig på uppgifter om företagens omsättning och kostnader under en tidsperiod före stödperioden. Utgående från erfarenheterna från den första ansökningsomgången kommer sannolikt inte alla företag som är berättigade till stöd att ansöka om kostnadsstöd. Under den första stödperioden för kostnadsstödet drogs från det totala ansökta stödbeloppet av 20 miljoner euro på grund av de övriga stöd som företagen uppgett att de beviljats. Av avdraget gjordes 13 miljoner euro på grund av stöd som beviljats av NTM-centralerna och Business Finland. Samordningen av stöden kan också ha bidragit till att vissa företag inte ansökte om stöd, eftersom de inte skulle ha fått det på grund av samordningen. 

7 §. Ansökan om kostnadsstöd. I 1 mom. ändras ansökningsperiodens sista dag till den 26 februari 2021. 

I 2 mom. 1 punkten preciseras hänvisningen till de kostnader som avses i 4 § 1 mom. och som ska beaktas vid ansökan om kostnadsstöd. 

I 2 mom. 3 punkten görs en teknisk ändring, så att den nuvarande 3 punkten delas upp i två separata punkter, eftersom de gäller två till sitt innehåll separata saker. 

14 §. Ikraftträdande. Det föreslås att lagen med stöd av en separat ikraftträdandebestämmelse träder i kraft den 15 december 2020. Ikraftträdandet av den gällande lagen ändras inte. Genom lagen förlängs giltighetstiden för den gällande lagen till och med den 30 juni 2021, som också är den tidsfrist för lindringar av COVID-19 -pandemin som anges det i 1 § nämnda beslutet SA.56995 av Europeiska kommissionen. 

Bestämmelser på lägre nivå än lag

Enligt propositionen ska statsrådet med stöd av det bemyndigande att utfärda förordning som föreskrivs i 3 § 2 mom. utfärda en förordning där det föreskrivs om de verksamhetsområden som avses i lagen. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 15 december 2020. 

10  Förhållande till andra propositioner

10.1  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

11  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Syftet med regeringens proposition

I denna proposition föreslås det att lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020) ändras. 

Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd var öppen för ansökningar till och med den 31 augusti 2020. Vid förhandlingar den 29 september 2020 enades regeringen om riktlinjen att företag på nytt bör ges möjlighet att ansöka om kostnadsstöd oberoende av verksamhetsområde, eftersom den situation som COVID-19 -pandemin gett upphov till är svår för flera verksamhetsområden fortfarande hösten 2020. Det blev möjligt att förlänga användningen av kostnadsstödet efter det att Europeiska kommissionen genom ett meddelande den 13 oktober 2020 (C(2020)7127 final) förlängde giltighetstiden för de tillfälliga flexiblare reglerna om statligt stöd som införts på grund av COVID-19 pandemin till och med den 30 juni 2021. 

Kostnadsstödet är det enda stöd som riktas till företag inom olika verksamhetsområden för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av COVID-19 -pandemin. 

Enligt propositionen ska temporärt kostnadsstöd för företag under de förutsättningar som föreskrivs i lagen fortsatt kunna beviljas företag som är verksamma i Finland. Syftet med lagen är att stödja kontinuiteten i företagens verksamhet i den svåra situation som uppstått till följd av COVID-19 -pandemin samt att ge företagen mer tid att anpassa sin verksamhet och sina kostnader i och med att den kris som orsakats av COVID-19 -pandemin har dragit ut på tiden och smittspridningen åter har tagit fart. 

I den föreslagna lagen preciseras de bestämmelser som gäller kriterierna för beviljandet och riktandet av kostnadsstödet, godtagbara kostnader som stöd kan beviljas för, stödperioden samt jämförelseperioden för omsättningen. 

Enligt den föreslagna lagen ska perioden för ansökan om kostnadsstöd inledas i december efter lagens ikraftträdande och upphöra den 26 februari 2021. Propositionen hänför sig till den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagens tillämpningsområde – likabehandling

De föreslagna ändringarna gäller i princip alla företag och därigenom också sådana företag vars samband med en fysisk persons rättsliga ställning i hög grad är direkt, och därför är de bestämmelser i lagförslaget om avgränsning av de verksamhetsområden som omfattas av stödet och de företag som är berättigade till stöd av betydelse med tanke på 6 § i grundlagen. 

I grundlagsutskottets praxis har det ansetts möjligt att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna i vanlig lagstiftningsordning, om godtagbara grunder och begränsningar är nödvändiga och proportionerliga, lagstadgade och noggrant avgränsade (t.ex. GrUU 3/2013 rd, s. 3, GrUU 38/2013 rd, s. 4–5, GrUU 16/2013 rd, s. 2/1, GrUU 8/2013 rd, s. 3/I). 

Stödmodellens avgränsningar i fråga om verksamhetsområden och företag

Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har sjunkit betydligt på grund av COVID-19 -pandemin och som på grund av detta har sådana lönekostnader och andra kostnader som hänför sig till stödperioden och som är svåra att anpassa. Enligt statsrådets riktlinjer ska stödbehovet och stödbeloppet bedömas utifrån den plötsliga förlust i omsättning som pandemin och bekämpningen av den har medfört. Också stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet omfattas av stödet. 

Kostnadsstöd söks elektroniskt hos Statskontoret.  

Den beräkningsmodell som används i förslaget är till sina huvudprinciper densamma som i den gällande lagen. Enligt förslaget ska vid beräkningen av kostnadsstödet i stället för fasta kostnader användas det bredare begreppet oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten (övriga kostnader under stödperioden) som företaget visar i sin ansökan. Dessutom beaktas lönekostnaderna under stödperioden. 

Alla företag kan ansöka om kostnadsstöd. Företag vars huvudsakliga verksamhetsområde den första dagen i stödperioden hör till ett verksamhetsområde där företagens omsättning under stödperioden är minst 10 procent mindre än omsättningen under jämförelseperioden uppfyller det första allmänna villkoret för beviljande av kostnadsstöd. Vid jämförelsen används medianen av förändringen i omsättningen för företagen inom verksamhetsområdet, och med jämförelseperiod avses den tidsperiod under 2019 som motsvarar stödperioden. En förteckning över verksamhetsområdena ska anges i förordning av statsrådet, på samma sätt som under den första ansökningsomgången. 

Om företagets verksamhetsområde inte nämns i statsrådets förordning, kan företaget trots detta beviljas kostnadsstöd, om företaget påvisar att den minskade omsättningen har särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin och övriga förutsättningar för beviljande av stöd uppfylls. 

Kostnadsstöd kan sökas även om företaget redan har fått andra direkta stöd avsedda att lindra konsekvenserna av COVID-19 -pandemin. Maximibeloppet för kostnadsstödet är 500 000 euro per företag, dock med beaktande av den i Europeiska kommissionens beslut nämnda övre gränsen per företag för stöd som hänför sig till samma ramstödprogram. 

Definitionen av företag innefattar även stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet, och därmed omfattas även de av kostnadsstödet. Kostnadsstöd beviljas inte företag som den 31 december 2019 har varit sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i EU:s regler för statligt stöd, som har försummat sina skatteförpliktelser eller som har försatts i konkurs. 

Kostnadsstöd har på ansökan kunnat beviljas också företag som är verksamma på Åland. Enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet och stöd som hänför sig till sådan verksamhet. När lagen om kostnadsstöd stiftades rådde i hela riket, inklusive på Åland, undantagsförhållanden enligt vad statsrådet och republikens president i samråd hade konstaterat den 16 mars 2020. Undantagsförhållanden råder inte längre vid beredningen av denna proposition, men COVID-19 -pandemin har allvarliga konsekvenser för företagsverksamheten i alla regioner. I propositionen föreslås det att kostnadsstödet även i fortsättningen ska tillämpas på företag som är verksamma på Åland. 

Under den första ansökningsomgången fattade Statskontoret beslut om stöd huvudsakligen utifrån företagens ansökningar och Skatteförvaltningens uppgifter om företagens affärsekonomiska ställning. I förordningen om kostnadsstöd (509/2020, 552/2020) anges de verksamhetsområden som är berättigade till stöd. 

För kostnadsstödet anvisades 300 miljoner euro i den fjärde tilläggsbudgeten. På grund av att efterfrågan på stöd har varit mindre än beräknat har anslaget minskats med sammanlagt 30 miljoner i den femte tilläggsbudgetpropositionen. Ansökningstiden pågick den 7 juli31 augusti 2020. Den 19 oktober 2020 var endast 50 ansökningar fortfarande under handläggning. Statskontoret hade fram till den 16 oktober 2020 beviljat 3 605 företag sammanlagt cirka 126 miljoner euro i stöd. Det har kommit in sammanlagt 12 875 ansökningar, vilket är betydligt färre än den bedömning som gjordes vid beredningen av lagen. Av de företag som ansökt om stöd har 28 procent fått ett positivt beslut. 

För små företag är andelen avslag störst, cirka 76 procent. Den vanligaste orsaken till avslag är att det beräknade stödbeloppet understiger 2 000 euro. Största delen av ansökningarna (84 procent) har lämnats av små företag med färre än 10 anställda, medan 12 procent lämnats av företag med 10–49 anställda och 3 procent av företag med 50249 anställda. Av det beviljade stödet har 62 procent gått till små och medelstora företag (10249 anställda), 21 procent till mikroföretag (färre än 10 anställda) och 17 procent till stora företag (250 eller fler anställda). Av verksamhetsområdena har de största stödmottagarna varit inkvarteringsverksamhet, partihandel och specialiserad butikshandel, idrottsverksamhet och nöjes- och rekreationstjänster, sysselsättningsverksamhet samt landtransport och transport i rörsystem. 

Utifrån Statskontorets rapporter (

) har det kunnat konstateras att alla potentiella stödmottagare inte har ansökt om stöd, och för en del av dem som ansökt om stöd har de föreskrivna stödgränserna (minimistöd 2 000 euro och minimiomsättning 20 000 euro) varit ett hinder för att få stöd. Den tredje situation som bör beaktas var att alla fasta kostnader inte har kunnat beaktas vid bestämningen av stödet. 

Genom de preciseringar som nu föreslås bedöms stödet på ett mer heltäckande sätt nå de företag och andra utövare av företagsekonomisk verksamhet som på olika sätt råkat i svårigheter på grund av den utdragna COVID-19 -pandemin. 

Det föreslås att den nya stödperioden tar vid där stödperioden för den första ansökningsomgången löpte ut, dvs. den 1 juni 2020 och att den sträcker sig fram till och med 31 oktober 2020. I och med stödperiodens längd når stödet olika verksamhetsområden och företag med olika sätt att bedriva sin verksamhet. 

Slopandet av den nedre gränsen för omsättningen innebär att en större del av ensamföretagarna och småföretagen kan omfattas av stödet. 

Ändringen av definitionen av fasta kostnader till lönekostnader och övriga slutliga kostnader som hänför sig till stödperioden motsvarar bättre de noggrannare uppgifter som man fått av företagen om kostnader som är svåra att anpassa. 

Regeringens proposition baserar sig på uppgifter om företagens situation i juni–augusti samt på faktumet att en ny våg av COVID-19 -pandemin i Finland började inverka starkare på företagens verksamhetsförutsättningar från ingången av oktober. Närmare bedömningar kan göras först strax före ansökningstidens början efter mitten av december. Mervärdesskatteuppgifterna för september blir tillgängliga i mitten av november, och mervärdesskatteuppgifterna för den sista månaden av stödperioden, dvs. oktober, blir tillgängliga i mitten av december. Utifrån dessa uppgifter kommer regeringen att färdigställa den förteckning över verksamhetsområden som ska ingå i statsrådets förordning. 

Skydd för personuppgifter

I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporärt kostnadsstöd för företag (91/2020 rd) behandlas frågor som gäller skyddet av personuppgifter i anslutning till kostnadsstödet. Det föreslås inga ändringar i rutinerna i fråga om skyddet av personuppgifter. 

På de grunder som anförts ovan anser regeringen att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av lagen om temporärt kostnadsstöd för företag 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag (508/2020) 1–5, 7 och 14 § som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om temporärt statligt stöd som beviljas i Finland verksamma företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av COVID-19 -pandemin och som Europeiska kommissionen genom sitt beslut SA.56995 har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kostnadsstöd). 
Lagen tillämpas inte på företagsverksamhet inom primär jordbruksproduktion, fiskerinäring eller vattenbruk. Lagen tillämpas dock på stöd som beviljas företag som är verksamma inom förädling och saluföring av jordbruksprodukter, om stödet inte helt eller delvis överförs till primärproducenter och stödbeloppet inte fastställs på grundval av priset på eller kvantiteten av de produkter som köpts från primärproducenter eller de produkter som de berörda företagen släppt ut på marknaden. 
På kostnadsstöd och Statskontorets verksamhet tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001). 
2 § 
Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd 
Statskontoret kan inom ramen för statsbudgeten på ansökan bevilja företag kostnadsstöd för tiden mellan den 1 juni 2020 och 31 oktober 2020 (stödperiod), om 
1) företagets huvudsakliga verksamhetsområde den första dagen av stödperioden omfattas av stödet i enlighet med 3 §, 
2) företagets månatliga omsättning i genomsnitt under stödperioden är över 30 procent mindre än den månatliga omsättningen i genomsnitt under jämförelseperioden som avses i 4 § 1 mom. 2 punkten, 
3) det kostnadsstöd som i enlighet med 5 § beräknas för företaget är minst 2 000 euro, och 
4) inget av de hinder för beviljande av kostnadsstöd som anges i 6 § gäller företaget. 
3 § 
Verksamhetsområden och företag som omfattas av kostnadsstöd 
Kostnadsstödet omfattar de verksamsamhetsområden inom vilka företagens omsättning under stödperioden är minst 10 procent mindre än omsättningen under jämförelseperioden. Vid jämförelsen används medianen av förändringen i omsättningen för företagen inom verksamhetsområdet. Jämförelseperioden är den tidsperiod under 2019 som motsvarar stödperioden. 
De verksamhetsområden som enligt 1 mom. omfattas av kostnadsstödet anges genom förordning av statsrådet. 
Kostnadsstöd kan också beviljas företag som uppfyller de förutsättningar som anges i denna lag, men vars verksamhetsområde inte anges i den förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av 2 mom., om företaget i sin ansökan påvisar att dess omsättning har minskat på det sätt som föreskrivs i 2 § 1 mom. 2 punkten och att den minskade omsättningen har särskilt vägande orsaker som hänför sig till COVID-19 -pandemin. 
4 § 
Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd 
Ett företag kan beviljas kostnadsstöd för stödperioden i enlighet med den formel som anges i 5 § utifrån följande faktorer: 
1) företagets månatliga omsättning i genomsnitt under stödperioden enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan (omsättning under stödperioden), 
2) företagets månatliga omsättning i genomsnitt under jämförelseperioden enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan (omsättning under jämförelseperioden), 
3) företagets lönekostnader för anställda som betalats under stödperioden enligt uppgifterna i inkomstregistret, och en enskild näringsidkares lönekostnader enligt näringsidkarens egen anmälan (lönekostnader under stödperioden), 
4) sådana av företaget på ett motiverat sätt visade oflexibla kostnader och förluster i affärsverksamheten som hänför sig till stödperioden (övriga kostnader under stödperioden), som är slutliga och för vilka kostnadsstöd inte har beviljats tidigare, och 
5) till företaget beviljade övriga stöd i enlighet med det i 1 § nämnda beslutet SA.56995 av Europeiska kommissionen och försäkringsersättningar i anslutning till COVID-19 -pandemin. 
Om ett företag har grundats den 1 maj 2019 eller därefter, ska företagets omsättning under jämförelseperioden anses vara företagets månatliga omsättning i genomsnitt från den 1 januari 2020 till och med den 29 februari 2020 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer. 
5 § 
Beloppet av kostnadsstöd 
Vid beviljande av kostnadsstöd beräknas stödbeloppet för stödperioden enligt den i 2 mom. avsedda formeln. Det kostnadsstöd som beviljas för stödperioden kan uppgå till högst 500 000 euro per företag. Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas som kostnader på månadsnivå sammanlagt högst det belopp som motsvarar företagets månatliga omsättning i genomsnitt under jämförelseperioden. 
Beloppet av kostnadsstödet före beaktande av maximibeloppet enligt 1 mom. beräknas enligt följande formel: 
Vid beviljande av stöd ska beaktas att det maximibelopp för stöd per företag som anges i det i 1 § nämnda beslutet SA.56995 av Europeiska kommissionen inte överskrids. Vid beviljande av kostnadsstöd ska från det stödbelopp som bestäms enligt 2 mom. dessutom dras av de i 4 § 1 mom. 5 punkten avsedda försäkringsersättningarna i anslutning till COVID-19 -pandemin. 
7 § 
Ansökan om kostnadsstöd 
Ansökan om stöd ska lämnas in till Statskontoret senast den 26 februari 2021. 
Företaget ska i sin ansökan lämna de uppgifter och utredningar för stödperioden som är nödvändiga för beviljande och utbetalning av stödet. Företaget ska i sin ansökan lämna tillräckliga uppgifter för behandlingen av stödet i fråga om 
1) de kostnader som avses i 4 § 1 mom., 
2) statliga stöd som redan beviljats företaget, 
3) eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar, och  
4) det att företaget inte har sådana ekonomiska svårigheter som avses i 6 § 1 mom. 
14 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020 och gäller till och med den 30 juni 2021. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 29 oktober 2020 
StatsministerSannaMarin
NäringsministerMikaLintilä