4.1.1  Kompensation till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen

De beslut om ändringar i grunderna för samfundsbeskattningen som statsminister Sanna Marins regering fattade i samband med budgetmanglingen omfattar åtgärder som såväl ökar som minskar skatteintäkterna. De ändringar i näringsskattelagen som innebär ränteminskningar ökar intäkterna av samfundsskatten med 11 miljoner euro. De ändringar som berör det som har kallats bestämmelsen om internprissättning ökar intäkterna av samfundsskatten med 75 miljoner euro på årsbasis från ingången av 2022. Förhöjningen av tilläggsavdraget på forsknings- och utvecklingsverksamhet minskar intäkterna av samfundsskatten med 11 miljoner åren 2022–2025 och 19 miljoner åren 2026–2027. 

De minskade intäkter av samfundsskatten som ändringarna i beskattningsgrunderna leder till kompenseras genom att utdelningen av samfundsskatten omfördelas. 

Den överföring av finansiella resurser som reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, nedan social- och hälsovårdsreformen, medför träder i kraft från och med ingången av 2023. I samband med reformen beslutades det att utdelningen av samfundsskatten till kommunerna ska minskas med en tredjedel och utdelningen till staten ska höjas i motsvarande mån från och med ingången av 2023. De beskattningsgrunder som godkändes i samband med social- och hälsovårdsreformen kommer att uppdateras under 2022 så att de motsvarar de ändringar i beskattningsgrunderna som genomförs 2022. 

Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2022 föreslås det att kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten 2022 sänks med 0,43 procentenheter från 34,19 procent till 33,76 procent och att statens utdelning höjs permanent från 65,81 procent till 66,24 procent. Det är inte meningsfullt att jämföra ändringarna i utdelningen av samfundsskatten för skatteåren 2023–2027 på grund av de ändringar som föranleds av social- och hälsovårdsreformen. 

Bestämmelser om utdelningen av samfundsskatt för skatteåren 2022–2027 finns i 12 f § 3–8 punkten i lagen om skatteredovisning. 

I 124 § 3 mom. och 124 b § i inkomstskattelagen föreslås det ändringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning. 

I tabellen nedan presenteras den nuvarande utdelningen till staten och kommunerna, de effekter som de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna har på utdelningen och den i propositionen föreslagna utdelningen för skatteåret 2022. 

Tabell 1. Utdelningen av samfundsskatt till staten och kommunerna för skatteåret 2022 

Effekten av ändringarna av beskattningsgrunden för utdelningen har räknats ut separat för var och en av ändringarna utifrån en intäktskalkyl där effekten av den ändrade beskattningsgrunden inte har beaktats. I tabellen nedan presenteras intäktskalkylerna för debiteringen av samfundsskatt för åren 2022–2027 utan att ändringarna av beskattningsgrunderna beaktas. Intäktskalkylerna är prognoser och baserar sig på finansministeriets uppskattning av den allmänna ekonomiska utvecklingen samt företagens ekonomiska utveckling vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition. De kommer senare att justeras i enlighet med nya prognoser för den ekonomiska utvecklingen och uppgifter om utfallet. Också rundradioskatten har beaktats i intäktskalkylerna. 

Tabell 2. Intäktskalkylerna för debiteringen av samfundsskatt för åren 2022–2027 före ändringarna i beskattningsgrunderna 

4.1.2  Förhöjd skatt på aktiesparkonto

Det föreslås att ett nytt 3 mom. ska fogas till 32 c § i lagen om beskattningsförfarande enligt vilket någon skatteförhöjning inte ska tas ut, om den skattskyldige under skatteåret på grund av ett uppenbart misstag samtidigt har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, men sparmedlen har funnits på högst ett aktiesparkonto. Syftet med den förhöjda skatten på aktiesparkonton är att förhindra att den skattskyldige kringgår den övre gränsen på 50 000 euro för depositioner genom att ingå flera avtal om aktiesparkonto. Det är emellertid klart, att om den skattskyldige inte har överfört medel till något eller endast ett av dessa konton har den skattskyldige inte kunnat dra någon skattemässig fördel av att ingå flera avtal om aktiesparkonto. I sådana situationer vore det oskäligt att påföra den skattskyldige skatteförhöjning, eftersom denne av misstag inte har förstått att detta förfarande är felaktigt och inte har strävat efter att uppnå någon skattemässig fördel. 

Det föreskrivs dessutom att skatteförhöjning inte ska påföras eller att den ska påföras till ett nedsatt belopp, om den skattskyldige under skatteåret på grund av ett uppenbart misstag har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt och den skatteförhöjning som beräknats enligt 1 mom. skulle vara oskälig i förhållande till det ringa beloppet av betalningsprestationer på kontona under skatteåret, eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl att låta bli att påföra en skatteförhöjning enligt 1 mom. eller att påföra den till ett nedsatt belopp. Syftet med bestämmelsen är att det ska bli möjligt att låta bli att påföra eller sänka en skatteförhöjning, om en förhöjning enligt 1 mom. skulle vara en oskäligt sträng påföljd. Enligt förslaget ska det vara möjligt att sänka eller låta bli att påföra en skatteförhöjning i situationer där den skattskyldige inte har upplevt sig göra något fel när denne öppnat flera aktiesparkonton och har överfört endast små summor till kontona. Dessutom ska det vara möjligt att sänka eller låta bli att påföra en skatteförhöjning enligt 1 mom., om den skattskyldige av någon annat skäl än av misstag ingått avtal om eller haft gällande avtal om aktiesparkonton i kraft och det finns ett giltig skäl eller något annat särskilt skäl att sänka eller låta bli att påföra en skatteförhöjning. Som sådana skäl kan betraktas exempelvis att den skattskyldige insjuknat och de ärenden som rör aktiesparkontona därför inte har skötts eller att störningar i datakommunikationerna har lett till att den skattskyldige, trots flera försök, inte har kunnat avsluta sina aktiesparkonton. 

4.2.1  Kompensation till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen

De beslut om grunderna för samfundsskatt som statsminister Sanna Marins regering fattade i samband med budgetmanglingen 2021 ökar intäkterna av samfundsskatten med sammanlagt cirka 75 miljoner euro åren 2022–2025, med cirka 67 miljoner euro åren 2026 och 2027 och med cirka 86 miljoner euro från och med år 2028. Kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten ökar tack vare besluten med cirka 26 miljoner euro åren 2022 och 2023, med cirka 25 miljoner euro åren 2024 och 2025, med cirka 22 miljoner euro åren 2026 och 2027 och med cirka 29 miljoner euro från och med år 2028. De ändringar i utdelningen av samfundsskatten som föreslås i propositionen minskar kommunernas intäkter av samfundsskatten, men beloppen kompenseras så att de effekter på intäkterna som ändringen i beskattningsgrunderna har neutraliseras. Ändringarna ökar statens skatteintäkter i motsvarande mån. 

Alla skatteintäktskalkyler har beräknats i enlighet med den uppskattade utvecklingen i fråga om intäkterna av samfundsskatten vid tidpunkten för överlämnandet av lagförslagen. De faktiska effekterna framgår vid debiteringen av den slutliga samfundsskatten när beskattningen har slutförts vid utgången av oktober det år som följer på skatteåret. 

4.2.2  Ändringar i fråga om förhöjd skatt på aktiesparkonto

Från de skattskyldigas synpunkt är skattemyndigheternas möjlighet att i samband med verkställandet av beskattningen sänka skatteförhöjningen eller att helt låta bli att påföra den en betydande förbättring jämfört med den gällande regleringen. För närvarande ska Skatteförvaltningen alltid påföra den skattskyldige skatteförhöjning om denne haft två avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt. Den skattskyldige kan dock ansöka om befrielse från skatt med stöd av 47 § i lagen om lagen om skatteuppbörd, men detta är möjligt först efter det att beskattningen har slutförts. Därmed ska den skattskyldige i princip betala förhöjningen på förfallodagar för kvarskatt, om ansökan om befrielse från skatt inte har hunnit behandlas dessförinnan. Det går inte att beviljas verkställighetsförbud med anledning av ansökan om befrielse, utan skatteförhöjningen kan gå till utmätning trots att befrielse har sökts. 

Möjligheten att sänka skatteförhöjningen eller att låta bli att påföra den underlättar också Skatteförvaltningens arbete, eftersom myndigheten redan i samband med beskattningen kan bedöma skäligheten i den förhöjda skatten på aktiesparkontona. På motsvarande sätt kan ansökningarna om skattebefrielse på grund av förhöjd skatt på aktiesparkonto i fortsättningen bedömas vara betydligt färre än för skatteåret 2020. 

Den föreslagna ändringen beräknas inte ha några konsekvenser i fråga om skatteintäkterna.