Senast publicerat 27-11-2021 09:27

Regeringens proposition RP 213/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning, 124 och 124 b § i inkomstskattelagen och 32 c § i lagen om beskattningsförfarande

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det ändringar i de bestämmelser i lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen som gäller skattetagargruppernas utdelning av samfundsskatten och en temporär utdelning av samfundsskatten för åren 2022–2027. Samtidigt upphävs de lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och ändring av inkomstskattelagen som träder i kraft från och med ingången av 2023 och som gäller utdelningen av samfundsskatten för skatteåren 2023–2027. 

Genom ändringarna av utdelningen ska kommunerna kompenseras för de minskade skatteintäkter som blir resultatet av ändringarna i beskattningsgrunderna. 

Dessutom föreslås det att det till lagen om beskattningsförfarande ska fogas bestämmelser om att låta bli att påföra skatteförhöjning och om skattejämkning i fråga om aktiesparkonton. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

De ändringar som gäller bestämmelserna om skatteåret 2022 i lagen om skatteredovisning respektive inkomstskattelagen och ändringen av lagen om beskattningsförfarande avses träda i kraft den 1 januari 2022. I övrigt avses lagarna träda i kraft den 1 januari 2023. Lagen om ändring av lagen om beskattningsförfarande ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2021. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Statsminister Sanna Marins regering fattade i samband med budgetmanglingen 2021 beslut om ändringar i bestämmelserna om räntesänkningar i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968), nedan näringsskattelagen, i bestämmelserna om den s.k. internprissättningen i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) och om en höjning av tilläggsavdraget på forsknings- och utvecklingsverksamhet. Beslutet om att ändra bestämmelserna om förhöjd skatt på aktiesparkonton fattade regeringen efter budgetmanglingen. 

Enligt regeringsprogrammet ska de ändringar i beskattningsgrunderna som påverkar den kommunala ekonomin kompenseras till nettobelopp. Kompensationen genomförs genom en ändring av utdelningen av samfundsskatten. I denna proposition ingår de förslag som gäller ändringen i kommunernas utdelning av samfundsskatten och som sammanhänger med ändringarna i beskattningsgrunderna. Om övriga förslag till åtgärder överlämnas separata propositioner. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 28 oktober 2021. 

Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Utdelning av samfundsskatt

Bestämmelser om skattetagargruppernas permanenta utdelning finns i 12 § i lagen om skatteredovisning (532/1998). Bestämmelser om den utdelning av samfundsskatt för skatteåren 2020–2027 som ska tillämpas temporärt finns i 12 f § i lagen om skatteredovisning, vilket innebär att den nu gällande 12 § i lagen om skatteredovisning tillämpas nästa gång vid de redovisningar som görs för skatteåret 2028. 

I 124 § 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs det om inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund, väglag och allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet. Med avvikelse från det som sägs ovan föreskrivs det i 124 b § i den lagen om hur skatten bestäms för skatteåren 2020–2027. 

De enskilda kommunernas utdelning av samfundsskatten bestäms i enlighet med 13 § i lagen om skatteredovisning. Kommunens utdelning är medelvärdet av den utdelning som beräknats på basis av uppgifterna i de två senast verkställda beskattningarna. Kommunens utdelning beräknas som en relativ andel av summan av företagsverksamhetsposten och skogsposten i förhållande till summan av motsvarande tal för alla kommuner. 

2.2  Förhöjd skatt på aktiesparkonto

Enligt 53 b § 6 mom. i inkomstskattelagen får den skattskyldige ha endast ett aktiesparkonto. Om den skattskyldige har flera än ett aktiesparkonto påförs den skattskyldige en förhöjd skatt på aktiesparkonto på det sätt som föreskrivs i 32 c § i lagen om beskattningsförfarande. 

Av bestämmelsen framgår det, att om den skattskyldige har två eller flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, påför Skatteförvaltningen den skattskyldige en skatteförhöjning på tio euro. Skatteförhöjningen påförs för alla de dagar som den skattskyldige har haft flera än ett avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt. Beloppet av skatteförhöjningen fastställs skilt för varje avtal om aktiesparkonto och förhöjningen påförs för alla avtal om aktiesparkonto som är i kraft samtidigt. Skatteförhöjningen påförs genom ett beskattningsbeslut för året i fråga. 

Aktiesparkonton togs i bruk som investeringsinstrument vid ingången av 2020 och deponeringen av medel på ett aktiesparkonto blev möjligt från och med den 1 januari 2020. Den skattelagstiftning som gäller aktiesparkonton tillämpades första gången vid beskattningen för 2020. I samband med verkställandet av beskattningen för 2020 framgick det att omkring 200 skattskyldiga har haft fler än ett avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, och de har i samband med verkställandet av beskattningen påförts en skatteförhöjning i enlighet med 32 c § i lagen om beskattningsförfarande. Enligt bestämmelsen har Skatteförvaltningen inte någon prövningsrätt när det gäller påförandet av skatteförhöjningen, utan den ska alltid påföras om det finns flera avtal om aktiesparkonton i kraft samtidigt. Detta har lett till exempelvis sådana situationer där den skattskyldige har haft två avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, men inte satt in medel på fler en ett av dem och ändå påförts en skatteförhöjning på upp till 7 300 euro. En skatteförhöjning enligt 32 c § för alla de dagar som avtalen varit i kraft kan därmed i vissa fall leda till uppenbart oskäliga totalbelopp i skatteförhöjning. 

Målsättning

Syftet med propositionen är att kompensera kommunerna för de ändringar i skatteintäkterna från samfundsskatten som följer av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Propositionen syftar också till att göra det möjligt att sänka den förhöjda skatten på aktiesparkonton eller helt låta bli att ta ut förhöjningen i samband med verkställandet av beskattningen i vissa situationer. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

4.1.1  Kompensation till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen

De beslut om ändringar i grunderna för samfundsbeskattningen som statsminister Sanna Marins regering fattade i samband med budgetmanglingen omfattar åtgärder som såväl ökar som minskar skatteintäkterna. De ändringar i näringsskattelagen som innebär ränteminskningar ökar intäkterna av samfundsskatten med 11 miljoner euro. De ändringar som berör det som har kallats bestämmelsen om internprissättning ökar intäkterna av samfundsskatten med 75 miljoner euro på årsbasis från ingången av 2022. Förhöjningen av tilläggsavdraget på forsknings- och utvecklingsverksamhet minskar intäkterna av samfundsskatten med 11 miljoner åren 2022–2025 och 19 miljoner åren 2026–2027. 

De minskade intäkter av samfundsskatten som ändringarna i beskattningsgrunderna leder till kompenseras genom att utdelningen av samfundsskatten omfördelas. 

Den överföring av finansiella resurser som reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, nedan social- och hälsovårdsreformen, medför träder i kraft från och med ingången av 2023. I samband med reformen beslutades det att utdelningen av samfundsskatten till kommunerna ska minskas med en tredjedel och utdelningen till staten ska höjas i motsvarande mån från och med ingången av 2023. De beskattningsgrunder som godkändes i samband med social- och hälsovårdsreformen kommer att uppdateras under 2022 så att de motsvarar de ändringar i beskattningsgrunderna som genomförs 2022. 

Vid redovisningarna av samfundsskatt för skatteåret 2022 föreslås det att kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten 2022 sänks med 0,43 procentenheter från 34,19 procent till 33,76 procent och att statens utdelning höjs permanent från 65,81 procent till 66,24 procent. Det är inte meningsfullt att jämföra ändringarna i utdelningen av samfundsskatten för skatteåren 2023–2027 på grund av de ändringar som föranleds av social- och hälsovårdsreformen. 

Bestämmelser om utdelningen av samfundsskatt för skatteåren 2022–2027 finns i 12 f § 3–8 punkten i lagen om skatteredovisning. 

I 124 § 3 mom. och 124 b § i inkomstskattelagen föreslås det ändringar som motsvarar ändringarna i lagen om skatteredovisning. 

I tabellen nedan presenteras den nuvarande utdelningen till staten och kommunerna, de effekter som de föreslagna ändringarna i beskattningsgrunderna har på utdelningen och den i propositionen föreslagna utdelningen för skatteåret 2022. 

Tabell 1. Utdelningen av samfundsskatt till staten och kommunerna för skatteåret 2022 

  

Statens utdelning, % 

Kommunernas utdelning, % 

Nuvarande utdelning 

65,81 

34,19 

Förändringar (%-enheter) totalt, varav 

0,43 

-0,43 

- ränteavdragsbegränsningen 

0,06 

-0,06 

- bestämmelsen om internprissättning 

0,43 

-0,43 

- tilläggsavdraget på FoU-verksamhet 

-0,06 

0,06 

Föreslagen utdelning 

66,24 

33,76 

Effekten av ändringarna av beskattningsgrunden för utdelningen har räknats ut separat för var och en av ändringarna utifrån en intäktskalkyl där effekten av den ändrade beskattningsgrunden inte har beaktats. I tabellen nedan presenteras intäktskalkylerna för debiteringen av samfundsskatt för åren 2022–2027 utan att ändringarna av beskattningsgrunderna beaktas. Intäktskalkylerna är prognoser och baserar sig på finansministeriets uppskattning av den allmänna ekonomiska utvecklingen samt företagens ekonomiska utveckling vid tidpunkten för överlämnandet av denna proposition. De kommer senare att justeras i enlighet med nya prognoser för den ekonomiska utvecklingen och uppgifter om utfallet. Också rundradioskatten har beaktats i intäktskalkylerna. 

Tabell 2. Intäktskalkylerna för debiteringen av samfundsskatt för åren 2022–2027 före ändringarna i beskattningsgrunderna 

Skatteår 

2022 

2023 

2024 

2025 

2026 

2027 

Intäktskalkylen för samfundsskatten utan att ändringarna i beskattningsgrunderna beaktas (tusen euro) 

5 837 

6 127 

6 747 

6 953 

6 958 

6 932 

4.1.2  Förhöjd skatt på aktiesparkonto

Det föreslås att ett nytt 3 mom. ska fogas till 32 c § i lagen om beskattningsförfarande enligt vilket någon skatteförhöjning inte ska tas ut, om den skattskyldige under skatteåret på grund av ett uppenbart misstag samtidigt har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, men sparmedlen har funnits på högst ett aktiesparkonto. Syftet med den förhöjda skatten på aktiesparkonton är att förhindra att den skattskyldige kringgår den övre gränsen på 50 000 euro för depositioner genom att ingå flera avtal om aktiesparkonto. Det är emellertid klart, att om den skattskyldige inte har överfört medel till något eller endast ett av dessa konton har den skattskyldige inte kunnat dra någon skattemässig fördel av att ingå flera avtal om aktiesparkonto. I sådana situationer vore det oskäligt att påföra den skattskyldige skatteförhöjning, eftersom denne av misstag inte har förstått att detta förfarande är felaktigt och inte har strävat efter att uppnå någon skattemässig fördel. 

Det föreskrivs dessutom att skatteförhöjning inte ska påföras eller att den ska påföras till ett nedsatt belopp, om den skattskyldige under skatteåret på grund av ett uppenbart misstag har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt och den skatteförhöjning som beräknats enligt 1 mom. skulle vara oskälig i förhållande till det ringa beloppet av betalningsprestationer på kontona under skatteåret, eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl att låta bli att påföra en skatteförhöjning enligt 1 mom. eller att påföra den till ett nedsatt belopp. Syftet med bestämmelsen är att det ska bli möjligt att låta bli att påföra eller sänka en skatteförhöjning, om en förhöjning enligt 1 mom. skulle vara en oskäligt sträng påföljd. Enligt förslaget ska det vara möjligt att sänka eller låta bli att påföra en skatteförhöjning i situationer där den skattskyldige inte har upplevt sig göra något fel när denne öppnat flera aktiesparkonton och har överfört endast små summor till kontona. Dessutom ska det vara möjligt att sänka eller låta bli att påföra en skatteförhöjning enligt 1 mom., om den skattskyldige av någon annat skäl än av misstag ingått avtal om eller haft gällande avtal om aktiesparkonton i kraft och det finns ett giltig skäl eller något annat särskilt skäl att sänka eller låta bli att påföra en skatteförhöjning. Som sådana skäl kan betraktas exempelvis att den skattskyldige insjuknat och de ärenden som rör aktiesparkontona därför inte har skötts eller att störningar i datakommunikationerna har lett till att den skattskyldige, trots flera försök, inte har kunnat avsluta sina aktiesparkonton. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Kompensation till kommunerna för effekterna på skatteintäkterna av ändringarna i beskattningsgrunderna för näringsbeskattningen

De beslut om grunderna för samfundsskatt som statsminister Sanna Marins regering fattade i samband med budgetmanglingen 2021 ökar intäkterna av samfundsskatten med sammanlagt cirka 75 miljoner euro åren 2022–2025, med cirka 67 miljoner euro åren 2026 och 2027 och med cirka 86 miljoner euro från och med år 2028. Kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten ökar tack vare besluten med cirka 26 miljoner euro åren 2022 och 2023, med cirka 25 miljoner euro åren 2024 och 2025, med cirka 22 miljoner euro åren 2026 och 2027 och med cirka 29 miljoner euro från och med år 2028. De ändringar i utdelningen av samfundsskatten som föreslås i propositionen minskar kommunernas intäkter av samfundsskatten, men beloppen kompenseras så att de effekter på intäkterna som ändringen i beskattningsgrunderna har neutraliseras. Ändringarna ökar statens skatteintäkter i motsvarande mån. 

Alla skatteintäktskalkyler har beräknats i enlighet med den uppskattade utvecklingen i fråga om intäkterna av samfundsskatten vid tidpunkten för överlämnandet av lagförslagen. De faktiska effekterna framgår vid debiteringen av den slutliga samfundsskatten när beskattningen har slutförts vid utgången av oktober det år som följer på skatteåret. 

4.2.2  Ändringar i fråga om förhöjd skatt på aktiesparkonto

Från de skattskyldigas synpunkt är skattemyndigheternas möjlighet att i samband med verkställandet av beskattningen sänka skatteförhöjningen eller att helt låta bli att påföra den en betydande förbättring jämfört med den gällande regleringen. För närvarande ska Skatteförvaltningen alltid påföra den skattskyldige skatteförhöjning om denne haft två avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt. Den skattskyldige kan dock ansöka om befrielse från skatt med stöd av 47 § i lagen om lagen om skatteuppbörd, men detta är möjligt först efter det att beskattningen har slutförts. Därmed ska den skattskyldige i princip betala förhöjningen på förfallodagar för kvarskatt, om ansökan om befrielse från skatt inte har hunnit behandlas dessförinnan. Det går inte att beviljas verkställighetsförbud med anledning av ansökan om befrielse, utan skatteförhöjningen kan gå till utmätning trots att befrielse har sökts. 

Möjligheten att sänka skatteförhöjningen eller att låta bli att påföra den underlättar också Skatteförvaltningens arbete, eftersom myndigheten redan i samband med beskattningen kan bedöma skäligheten i den förhöjda skatten på aktiesparkontona. På motsvarande sätt kan ansökningarna om skattebefrielse på grund av förhöjd skatt på aktiesparkonto i fortsättningen bedömas vara betydligt färre än för skatteåret 2020. 

Den föreslagna ändringen beräknas inte ha några konsekvenser i fråga om skatteintäkterna. 

Remissvar

På grund av ärendets brådskande karaktär har propositionen inte varit ute på remiss. 

Ikraftträdande

Det föreslås att de ändringar som gäller 12 f § 3 punkten i lagen om skatteredovisning, 124 b § 3 punkten i inkomstskattelagen och ändringen beträffande lagen om beskattningsförfarande ska träda i kraft den 1 januari 2022. Det föreslås dessutom att ändringarna av 12 § och 12 f § 4–8 punkten i lagen om skatteredovisning och av 124 § och 124 b § 4–8 punkten i inkomstskattelagen ska träda i kraft den 1 januari 2023. 

Ändringen av 12 § i lagen om skatteredovisning tillämpas från och med skatteåret 2028 och ändringen av 12 f § 3–8 punkten i lagen om skatteredovisning på redovisningarna av samfundsskatt för skatteåren 2022–2027. Ändringen av 32 c § i lagen om beskattningsförfarande tillämpas redan vid verkställandet av beskattningen för 2021. 

Förhållande till andra propositioner

7.1  Samband med andra propositioner

Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om ett tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025 och 56 c § i lagen om överlåtelseskatt, regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 18 a och 18 b § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 31 § i lagen om beskattningsförfarande och vissa lagar som har samband med den. 

7.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om upphävande av 12 § och 12 f § 4–8 punkten i lagen om ändring av lagen om skatteredovisning 

I enlighet med riksdagens beslut 
1 § 
Genom denna lag upphävs 12 § och 12 f § 4–8 punkten i lagen om ändring av lagen om skatteredovisning (621/2021). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 12 och 12 f § i lagen om skatteredovisning 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skatteredovisning (532/1998) 12 § och 12 f § 3–8 punkten, sådana de lyder i lag 1073/2020, som följer: 
12 § Skattetagargruppernas utdelning 
Samfundsskatten fördelas så att statens utdelning är 78,12 procent och kommunernas utdelning 21,88 procent. 
12 f § Skattetagargruppernas utdelning skatteåren 2020–2027 
Med avvikelse från 12 § fördelas samfundsskatten så att 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) statens utdelning skatteåret 2022 är 66,24 procent och kommunernas utdelning 33,76 procent, 
4) statens utdelning skatteåret 2023 är 77,55 procent och kommunernas utdelning 22,45 procent, 
5) statens utdelning skatteåret 2024 är 78,53 procent och kommunernas utdelning 21,47 procent, 
6) statens utdelning skatteåret 2025 är 78,39 procent och kommunernas utdelning 21,61 procent,  
7) statens utdelning skatteåret 2026 är 78,30 procent och kommunernas utdelning 21,70 procent, 
8) statens utdelning skatteåret 2027 är 78,23 procent och kommunernas utdelning 21,77 procent. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . .Bestämmelserna i 12 f § 3 punkten i lagen träder dock i kraft den 20 . 
Bestämmelserna i 12 § tillämpas från och med skatteåret 2028 och bestämmelserna i 12 f § 3–8 punkten vid redovisningar av samfundsskatt för skatteåren 2022–2027. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om upphävande av 124 § 3 mom. och 124 b § 4–8 punkten i lagen om ändring av inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
1 § 
Genom denna lag upphävs 124 § 3 mom. och 124 b § 4–8 punkten i lagen om ändring av inkomstskattelagen (619/2021). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 124 och 124 b § i inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 124 § 3 mom. och 124 b § 3–8 punkten, sådana de lyder i lag 1074/2020, som följer: 
124 § Fastställande av skatten 
Kläm 
Inkomstskattesatsen för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag enligt 18 § 3 mom. samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 4,38 procent. 
Kläm 
124 b § Fastställande av skatten för skatteåren 2020–2027 
Med avvikelse från 124 § 3 mom. är 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3) inkomstskattesatsen år 2022 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 6,75 procent, 
4) inkomstskattesatsen år 2023 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,49 procent, 
5) inkomstskattesatsen år 2024 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,29 procent, 
6) inkomstskattesatsen år 2025 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,32 procent, 
7) inkomstskattesatsen år 2026 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet 4,34 procent, 
8) inkomstskattesatsen år 2027 för den inkomst som delvis skattefria samfund enligt 21 § 1 mom. och väglag samt allmännyttiga samfund har erhållit från en fastighet är 4,35 procent. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 124 b § 3 punkt träder dock i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 32 c § i lagen om beskattningsförfarande 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 32 c § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lag 733/2019, ett nytt 3 mom. som följer: 
32 c § Förhöjd skatt på aktiesparkonto 
Kläm 
Skatteförhöjning påförs inte, om den skattskyldige under skatteåret på grund av ett uppenbart misstag har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt, men sparmedlen har funnits på högst ett aktiesparkonto. Skatteförhöjning ska inte påföras eller påföras till ett nedsatt belopp, om den skattskyldige under skatteåret på grund av ett uppenbart misstag har haft flera avtal om aktiesparkonto i kraft samtidigt och den skatteförhöjning som beräknats enligt 1 mom. skulle vara oskälig i förhållande till det ringa beloppet av betalningsprestationer på aktiesparkontona under skatteåret, eller om det finns ett giltigt skäl eller något annat särskilt skäl att låta bli att påföra en skatteförhöjning enligt 1 mom. eller att påföra den till ett nedsatt belopp. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2021. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 4 november 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Finansminister Annika Saarikko