Regeringens proposition
RP
214
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 kap. 4 a § i sjukförsäkringslagen, 62 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 6 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt 74 och 77 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. De föreslagna ändringarna har samband med de åtgärder som arbetsmarknadens centralorganisationer har avtalat om i konkurrenskraftsavtalet. 
Det föreslås att bestämmelserna om dagpenningsförmåner i sjukförsäkringslagen, i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras så att de höjningar av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie som föreslås i konkurrenskraftsavtalet inte inverkar på beloppet av dagpenningsförmåner. I dagpenningarna enligt de nämnda lagarna görs ett avdrag utifrån det sammanlagda beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Det föreslås att beräkningen av avdraget ändras så att de höjningar som på basis av konkurrenskraftsavtalet görs i löntagares premieandel inte ska ha en höjande effekt på det avdrag som görs i dagpenningarna. Nivån på dagpenningarna enligt sjukförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om utkomstskydd för arbetslösa förblir därmed oförändrad. 
I propositionen föreslås det dessutom ändringar i bestämmelserna om anmälan om skadefall i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Procentavdrag
Från den inkomst som ligger till grund för dagpenningsförmån enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) och för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) dras det av 60 procent av det sammanlagda beloppet av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Ett motsvarande avdrag görs i den dagpenning och den rehabiliteringspenning till ett lika stort belopp som dagpenningen som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015). I denna proposition används benämningen procentavdrag om detta avdrag. 
Bestämmelser om sjukförsäkringens dagpenningspremie finns i 18 kap. i sjukförsäkringslagen. Sjukförsäkringens dagpenningspremie tas ut hos löntagare och företagare för att finansiera arbetsinkomstförsäkringen. Premieprocentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie och avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift justeras årligen så att intäkterna av premierna och avgifterna samt statens finansieringsandel täcker utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen. Bestämmelser om dagpenningspremiens storlek utfärdas årligen före den 23 november genom förordning av statsrådet. 
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie fastställs för varje år i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Lagen ändras alltid året före det år som lagen gäller. Arbetslöshetsförsäkringsfonden lämnar social- och hälsovårdsministeriet en framställning om följande års premier före utgången av augusti. 
Bestämmelser om arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift finns i lagen om pension för arbetstagare. Bestämmelser om procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgiften utfärdas årligen genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet året före det år som förordningen gäller. Arbetstagarens pensionsavgift är lika stor också inom den offentliga sektorn. 
Procentavdraget är ett kalkylerat avdrag, och med hjälp av avdraget beaktas den sänkande effekt som arbetstagaravgifterna har på inkomstnivån i fråga om olika dagpenningsförmåner. Om man i de dagpenningsförmåner som grundar sig på bruttoinkomster inte beaktade den sänkande effekt som de arbetstagaravgifter som tas ut på lönen har på inkomstnivån, skulle nivån på förmånen inte stå i rätt relation till löneinkomsten. Sedan 2010 har det föreskrivits om procentavdraget i en permanent lag. Före det hade det sedan 1993 föreskrivits om avdraget i en speciallag som utfärdades årligen. 
Bestämmelser om procentavdraget finns i 11 kap. 4 a § i sjukförsäkringslagen, 6 kap. 4 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och 62 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Enligt dessa bestämmelser är procentavdraget 60 procent av det sammanlagda beloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift för personer under 53 år enligt 153 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. År 2016 är sjukförsäkringens dagpenningspremie 0,82 procent, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift 5,70 procent och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 1,15 procent av lönen. Det sammanlagda beloppet av dessa avgifter är 7,67 %, varav 60 % är 4,60 %. Procentavdragets storlek 2016 är därmed 4,6 procent. 
1.2
Anmälningsplikt i fråga om skadefall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) trädde i kraft den 1 januari 2016. Verkställigheten av lagen sköts av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt som är lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt. I och med den nya lagen har det för lantbruksföretagare och stipendiater fastställts en tidsfrist på 30 dagar inom vilken de ska anmäla ett skadefall till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt. Om anmälan har försummats, kan ersättning vägras för dröjsmålstiden om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Genom den tidsfrist som anges i lagen har man strävat efter att göra beslutsfattandet snabbare och systemet med totalt kostnadsansvar effektivare. 
En betydande del av anmälningarna om skadefall görs senare än på den trettionde dagen efter skadefallet trots att lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt informerar om tidsfristen. Av de anmälningar om skadefall som kom till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt senast den 30 juni 2016 har 19,74 procent gjorts efter tidsfristen på 30 dagar och 4,26 procent efter 60 dagar. 
2
Föreslagna ändringar
2.1
Konkurrenskraftsavtalet och ändring av de bestämmelser som gäller procentavdrag
De ändringar som föreslås i propositionen har samband med de åtgärder som har avtalats i konkurrenskraftsavtalet. I konkurrenskraftsavtalet av den 29 februari 2016 avtalade arbetsmarknadens centralorganisationer om höjningar av arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift, löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie. Enligt avtalet ska förmånslagstiftningen ändras så att ändringarna i premierna och avgifterna inte leder till ändringar i procentavdraget, och därmed minskar eller höjer avdraget inte på förmånerna. 
I en separat regeringsproposition (RP 130/2016 rd) föreslås det i överensstämmelse med konkurrenskraftsavtalet att fördelningen av arbetspensionsförsäkringsavgiften mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska ändras. Det föreslås att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift höjs med 0,20 procentenheter 2017, med 0,20 procentenheter 2018, med 0,40 procentenheter 2019 och med 0,40 procentenheter 2020. Höjningarna görs kumulativt, vilket innebär att arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift 2020 har höjts med sammanlagt 1,20 procentenheter. 
I konkurrenskraftsavtalet bestäms det att arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska vara lika stora från och med premierna för 2018. Detta minskar arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie med 0,85 procentenheter och höjer löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie med motsvarande belopp. Ändringarna av premieandelarna genomförs så att löntagares premie höjs med 0,45 procentenheter för 2017 och med 0,4 procentenheter för 2018. 
Enligt konkurrenskraftsavtalet sänks alla arbetsgivares socialskyddsavgift med minst 0,94 procentenheter för 2017, med 1,00 procentenheter för 2018, med 1,04 procentenheter för 2019 och med 0,58 procentenheter från och med 2020. En statlig finansieringsandel som motsvarar sänkningen av socialskyddsavgiften anvisas för den lagstadgade sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring. Löntagares sjukvårdspremie sänks med ett belopp som motsvarar ändringen i statens finansieringsandel, medan den försäkrades dagpenningspremie höjs med motsvarande belopp. Enligt nuvarande bedömning bör dagpenningspremien höjas med 0,94 procentenheter för 2017, med 1,06 procentenheter för 2018, med 1,08 procentenheter för 2019 och med 0,63 procentenheter för 2020. 
De ovan beskrivna ändringarna i premierna och avgifterna får enligt konkurrenskraftsavtalet inte inverka på storleken av det procentavdrag som görs i dagpenningsförmånen enligt sjukförsäkringslagen, den inkomstrelaterade dagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa och dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Därför föreslås det att höjningen av arbetstagares premieandel slopas i procentavdraget från och med 2017, vilket förutsätter att bestämmelserna om procentavdraget ändras. Om denna ändring inte görs, sjunker nivån på förmånerna på grund av det högre procentavdraget. 
I enlighet med det som anförs ovan är höjningarna enligt konkurrenskraftsavtalet 2017 sammanlagt 1,59 procentenheter, 2018 sammanlagt 2,31 procentenheter, 2019 sammanlagt 2,73 procentenheter och från och med 2020 sammanlagt 2,68 procentenheter. Enligt förslaget dras dessa höjningar för respektive år av från det sammanlagda belopp av premie- och avgiftsprocentsatser som ligger till grund för procentavdraget, vilket leder till att höjningarna inte inverkar på procentavdragets storlek. Den procentsats som används vid beräkningen av procentavdraget kan inte på förhand fastställas genom lag, eftersom arbetstagaravgifterna fastställs årligen. 
2.2
Ändring av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
Den 30 dagar långa tidsfristen i fråga om anmälan om skadefall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar har i praktiken visat sig vara för kort. Tidsfristen har också blandats ihop med sjukförsäkringslagens bestämmelse om att tidsfristen för ansökan om sjukdagpenning är två månader. Det föreslås att den nuvarande tidsfristen på 30 dagar för anmälan om skadefall enligt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ändras till 60 dagar. Enligt uppgifter från lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt skulle förlängningen innebära att merparten av anmälningarna inkommer inom utsatt tid. 
Det föreslås att den nuvarande bestämmelsen om påföljd vid försummelse av anmälan samtidigt ändras så att ersättning också kan vägras delvis. Genom ändringen blir det lättare än för närvarande att ställa påföljden i relation till de aspekter som ska beaktas i en skälighetsbedömning. 
3
Propositionens konsekvenser
De ändringar i beräkningen av dagpenningsförmånerna som föreslås i sjukförsäkringslagen, i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa har inga konsekvenser för statsfinanserna. Ändringarna påverkar inte heller arbetsgivares och löntagares avgifter och premier. Till följd av ändringarna förblir nivån på dagpenningsförmånerna enligt sjukförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om utkomstskydd för arbetslösa oförändrad. 
De föreslagna ändringarna i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar gör påföljderna vid försummelse av anmälan om skadefall tydligare. Ändringarna har inga ekonomiska konsekvenser. 
4
Beredningen av propositionen
Arbetsmarknadens centralorganisationer ingick den 29 februari 2016 ett avtal om arbetsmarknadens konkurrenskraft. Avtalet undertecknades den 14 juni 2016 efter att arbetsmarknadens centralorganisationer hade konstaterat att man i arbets- och tjänstekollektivavtalsförhandlingarna hade uppnått tillräcklig täckning. Syftet med konkurrenskraftsavtalet är att förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft, att öka den ekonomiska tillväxten och att skapa nya arbetstillfällen. Avtalet stöder samtidigt anpassningen av den offentliga ekonomin. Denna proposition grundar sig på de ändringar som föreslås i konkurrenskraftsavtalet. Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. I beredningen har också deltagit Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Akava ry, Finlands näringsliv rf och KT Kommunarbetsgivarna. 
I samband med beredningen har social- och hälsovårdsministeriet dessutom hört Folkpensionsanstalten, Arbetslöshetskassornas Samorganisation rf och Olycksfallsförsäkringscentralen. Ändringen av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar har beretts i samarbete med Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. 
5
Samband med andra propositioner
Denna proposition har samband med regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa andra lagar (RP 120/2016 rd) som för närvarande behandlas i riksdagen. I den propositionen föreslås ändringar i samma bestämmelser i sjukförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om utkomstskydd för arbetslösa som i denna proposition. Det som föreslås i den propositionen har i denna proposition beaktats i ordalydelsen i bestämmelserna. 
Denna proposition har också ett omedelbart samband med de propositioner om arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift (RP 130/2016 rd), sjukförsäkringens dagpenningspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie (RP 170/2016 rd) som hänför sig till konkurrenskraftsavtalet och som lämnas till riksdagen under höstsessionen 2016. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Sjukförsäkringslagen
11 kap. Beloppet av dagpenningsförmånerna
4 a §.Försäkringsavgifter och försäkringspremier som dras av från arbetsinkomsterna. I paragrafen föreskrivs det om beräkningen av det procentavdrag som görs i dagpenningen. Det föreslås att paragrafen ändras så att de höjningar av arbetstagaravgifterna som föreslås på basis av konkurrenskraftsavtalet inte ska ha en höjande effekt på procentavdraget. Detta genomförs så att det från det sammanlagda procentbeloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i denna lag, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner dras av 2,68 procentenheter. Procentavdraget är 60 procent av denna summa. Bestämmelsen som sådan blir tillämplig först från och med 2020. Enligt den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen görs det i det sammanlagda procentbeloppet 2017 ett avdrag på 1,59 procentenheter, 2018 ett avdrag på 2,31 procentenheter och 2019 ett avdrag på 2,73 procentenheter i stället för ett avdrag på 2,68 procentenheter. På detta sätt minskar inte nivån på dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen på grund av de föreslagna höjningarna av arbetstagaravgifterna. 
1.2
Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar
62 §. Avdrag för löntagarpremier som görs på dagpenningen. I paragrafen föreskrivs det om beräkningen av det procentavdrag som görs i dagpenningen. Det föreslås att paragrafen ändras så att de höjningar av arbetstagaravgifterna som föreslås på basis av konkurrenskraftsavtalet inte ska ha en höjande effekt på procentavdraget. Detta genomförs så att det från det sammanlagda procentbeloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner dras av 2,68 procentenheter. Procentavdraget är 60 procent av denna summa. Bestämmelsen som sådan blir tillämplig först från och med 2020. Enligt den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen görs det i det sammanlagda procentbeloppet 2017 ett avdrag på 1,59 procentenheter, 2018 ett avdrag på 2,31 procentenheter och 2019 ett avdrag på 2,73 procentenheter i stället för ett avdrag på 2,68 procentenheter. På detta sätt minskar inte nivån på dagpenningen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar på grund av de föreslagna höjningarna av arbetstagaravgifterna. 
1.3
Lagen om utkomstskydd för arbetslösa
6 kap. Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
4 §.Lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning. I paragrafen föreskrivs det om beräkningen av det procentavdrag som görs i den inkomstrelaterade dagpenningen. Det föreslås att paragrafen ändras så att de höjningar av arbetstagaravgifterna som föreslås på basis av konkurrenskraftsavtalet inte ska ha en höjande effekt på procentavdraget. Detta genomförs så att det från det sammanlagda procentbeloppet av sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner dras av 2,68 procentenheter. Procentavdraget är 60 procent av denna summa. Bestämmelsen som sådan blir tillämplig först från och med 2020. Enligt den föreslagna ikraftträdandebestämmelsen görs det i det sammanlagda procentbeloppet 2017 ett avdrag på 1,59 procentenheter, 2018 ett avdrag på 2,31 procentenheter och 2019 ett avdrag på 2,73 procentenheter i stället för ett avdrag på 2,68 procentenheter. På detta sätt minskar inte nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa på grund av de föreslagna höjningarna av arbetstagaravgifterna. 
1.4
Lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar
74 §.Anmälan om skadefall till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt. I 1 mom. föreskrivs det om lantbruksföretagares och stipendiaters skyldighet att anmäla ett skadefall enligt denna lag till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt inom utsatt tid. Den tidsfrist som anges i lagen förlängs enligt förslaget från 30 till 60 dagar. Anmälan om skadefall görs skriftligt i enlighet med det som föreskrivs i 75 § och den ska komma till försäkringsanstalten senast den sextionde dagen efter skadefallet. 
I 2 mom. finns bestämmelser om att vägra ersättning i det fall att lantbruksföretagaren eller stipendiaten försummar sin anmälningsplikt enligt 1 mom. Bestämmelsen ändras så att en försummelse av anmälningsplikten kan i fortsättningen även leda till att ersättning vägras delvis. Liksom för närvarande ska det göras en skälighetsbedömning i fråga om vägran av ersättning. I och med att det också blir möjligt att vägra ersättning delvis, blir det lättare än för närvarande att ställa påföljden i relation till de aspekter som ska beaktas i en skälighetsbedömning. I skälighetsbedömningen kan på samma sätt som för närvarande beaktas den skadades skada eller sjukdom och de funktionsnedsättningar dessa leder till samt de särskilda omständigheterna i en lantbruksföretagares och stipendiats arbete. I helhetsbedömningen kan också beaktas den skadades egna aktiva handlingar för att lämna in en anmälan om skadefall, ersättningar som går förlorade i euro, den skadades ekonomiska förhållanden, längden på fördröjningen, fördröjningen i förhållande till den ersättning som går förlorad och andra motsvarande aspekter. När ersättning vägras, betalas den inte heller till de andra instanser som anges i 97 § och som i enlighet med 139—143 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar kan ha rätt till ersättning. Det är dock inte möjligt att vägra kommunens fullkostnadsavgift, eftersom denna avgift per definition inte är en i denna lag avsedd ersättning till en skadad och ansvaret för skadefallet hör till lantbruksföretagarna och systemet för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar trots att anmälan fördröjts. Samtidigt preciseras ordalydelsen i 2 mom. när det gäller definitionen av dröjsmålstiden. Vägran gäller tiden innan den i 75 § avsedda anmälan har inkommit. Denna tidpunkt avses också i fråga om dröjsmålstiden enligt den gällande bestämmelsen. 
77 §. Meddelande till den skadade att ett ersättningsärende har väckts. Till paragrafen fogas för tydlighetens skull en hänvisning till den tidsfrist som avses i 74 §. Om ett ersättningsärende har väckts av någon annan än den skadade, ska försäkringsanstalten utan dröjsmål be den skadade genast lämna in en anmälan om skadefallet inom den tidsfrist som anges i 74 §. 
2
Ikraftträdande
Ändringarna av sjukförsäkringslagen, lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och lagen om utkomstskydd för arbetslösa föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Eftersom arbetstagaravgifterna höjs med olika belopp under åren 2017—2020, föreskrivs det i ikraftträdandebestämmelserna hur stort avdrag det görs i det sammanlagda beloppet av arbetstagaravgifterna 2017, 2018 och 2019. 
Procentavdrag görs med stöd av de nya bestämmelserna i de dagpenningar som hänför sig till tiden efter att lagarna har trätt i kraft. Om dagpenning betalas 2017 för en period av arbetsoförmåga som infallit 2016, tillämpas procentavdraget för 2016. 
Ändringen av lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Bestämmelserna tillämpas på behandlingen av skadefall som har anhängiggjorts efter lagens ikraftträdande. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av 11 kap. 4 a § i sjukförsäkringslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 11 kap. 4 a §, sådan den lyder i lag 1047/2009, som följer: 
11 kap. 
Beloppet av dagpenningsförmånerna 
4 a § 
Försäkringsavgifter och försäkringspremier som dras av från arbetsinkomsterna 
Vid beräkning av beloppet av dagpenningsförmånen avdras från arbetsinkomsterna 60 procent av det belopp som erhålls då summan av procentsatserna för sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom., arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) minskad med 2,68 procentenheter multipliceras med arbetsinkomsternas belopp. Avdraget görs från sådan försäkringslön som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten och från sådana vid beskattningen konstaterade i arbetsavtals- och tjänsteförhållanden erhållna arbetsinkomster som avses i 3 § eller sådana i arbetsavtals- och tjänsteförhållanden erhållna arbetsinkomster som har utretts i enlighet med 4 §. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vid beräkning av beloppet av dagpenningsförmånen enligt 11 kap. 4 a § ska det, med avvikelse från bestämmelserna i den paragrafen, från den summan av procentsatserna för dagpenningspremien, arbetspensionsförsäkringsavgiften och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie göras ett avdrag på 1,59 procentenheter 2017, ett avdrag på 2,31 procentenheter 2018 och ett avdrag på 2,73 procentenheter 2019. 
2. 
Lag 
om ändring av 62 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) 62 § 1 mom. som följer: 
62 § 
Avdrag för löntagarpremier som görs på dagpenningen 
Från dagpenningen dras det av 60 procent av det belopp som erhålls då summan av procentsatserna för sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) minskat med 2,68 procentenheter multipliceras med arbetsinkomsternas belopp. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vid beräkning av det avdrag enligt 62 § som ska göras från dagpenningen görs det, med avvikelse från bestämmelserna i den paragrafen, från den summan av procentsatserna för dagpenningspremien, arbetspensionsförsäkringsavgiften och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ett avdrag på 1,59 procentenheter 2017, ett avdrag på 2,31 procentenheter 2018 och ett avdrag på 2,73 procentenheter 2019. 
3. 
Lag 
om ändring av 6 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 6 kap. 4 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1049/2013, som följer: 
6 kap. 
Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet 
4 § 
Lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning 
Den lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning beräknas utifrån dennes stabiliserade lön för den tid innan arbetslösheten började under vilken han eller hon har uppfyllt löntagares arbetsvillkor. Om arbetet och löneinkomsten har varit av säsongsbetonad natur, beräknas den inkomstrelaterade dagpenningen på årsinkomsten. Vid beräkning av den lön som ligger till grund för dagpenningen avdras från lönen eller från årsinkomstens arbetsinkomstandel 60 procent av det belopp som erhålls då summan av procentsatserna för sjukförsäkringens dagpenningspremie enligt 18 kap. 21 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen, arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift enligt 153 § i lagen om pension för arbetstagare och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner minskat med 2,68 procentenheter multipliceras med arbetsinkomsternas belopp. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Vid beräkning av det avdrag som görs från lönen eller årsinkomstens arbetsinkomstandel enligt 6 kap. 4 § 1 mom. ska, med avvikelse bestämmelserna i den paragrafen, från den summan av procentsatserna för dagpenningspremien, arbetspensionsförsäkringsavgiften och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie göras ett avdrag på 1,59 procentenheter 2017, ett avdrag på 2,31 procentenheter 2018 och ett avdrag på 2,73 procentenheter 2019. 
4. 
Lag 
om ändring av 74 och 77 § i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) 74 § 1 och 2 mom. och 77 § 1 mom. som följer: 
74 § 
Anmälan om skadefall till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt 
Den skadade ska anmäla ett skadefall enligt denna lag till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt genom en anmälan enligt 75 § senast den sextionde dagen från skadedagen. 
Försummar den skadade sin anmälningsplikt enligt 1 mom., kan ersättning vägras helt eller delvis för tiden innan en anmälan enligt 75 § har inkommit, om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna. 
77 § 
Meddelande till den skadade att ett ersättningsärende har väckts 
Om ett ersättningsärende har väckts på något annat sätt än genom en anmälan från den skadade, ska lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt utan dröjsmål underrätta den skadade om att ett ersättningsärende som gäller den skadade har väckts och be den skadade lämna in en anmälan om skadefallet enligt 75 § till lantbruksföretagarnas olycksfallsförsäkringsanstalt inom den tidsfrist som anges i 74 §. Den skadade ska informeras om tidpunkten för när ärendet har väckts, vem som har gjort anmälan och skadefallet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 20 oktober 2016 
Statsministerns ställföreträdare, utrikesminister
Timo
Soini
Social- och hälsovårdsminister
Pirkko
Mattila
Senast publicerat 20.10.2016 14:46