2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Nuläget i fråga om personbilar som använder el som enda drivkraft
Enligt Statistikcentralen fanns det i slutet av år 2020 i Finland cirka 2,8 miljoner personbilar i trafik. Både personbilsbeståndet i trafik och hela det registrerade personbilsbeståndet (cirka 3,6 miljoner bilar) ökade 2020. I Finland köps årligen i genomsnitt cirka 114 000 nya personbilar. Dessutom importeras årligen cirka 45 000 begagnade personbilar från utlandet till Finland. En stor del av finländarna skaffar sin bil på marknaden för begagnade bilar. I Finland säljs årligen cirka 600 000 begagnade bilar. Enligt Statistikcentralen avregistrerades cirka 71 400 personbilar år 2020. Deras medelålder var 21,3 år. Enligt Suomen Autokierrätys skrotades sammanlagt cirka 72 500 personbilar år 2020.
Covid 19-pandemin har inverkat på försäljningen av personbilar. Under 2020 minskade första registreringarna av nya personbilar så att de låg klart under de genomsnittliga årliga försäljningsvolymerna. I början av 2021 har man återgått till närmare de normala försäljningsvolymerna. Autoalan tiedotuskeskus/Tilastokeskus, https://www.aut.fi/tilastot/ensirekisteroinnit/ensirekisterointien_vuosittainen_kehitys, hänvisad den 31 maj 2021 (på finska). Däremot var handeln med begagnade bilar lika livlig år 2020 som under de föregående åren och under våren 2021 har handeln ökat ytterligare. Autoalan tilastokeskus/Tilastokeskus, https://www.aut.fi/tilastot/kaytettyjen_autojen_kauppa, hänvisad den 31 maj 2021 (på finska).
Det kalkylerade värdet för en genomsnittlig bil i personbilsbeståndet i Finland är enligt bilbranschens uppskattning cirka 6 800 euro, medan det genomsnittliga priset för en ny personbil är cirka 34 000 euro. Genomsnittspriserna på nya bilar har ökat något under 2020, medan genomsnittspriserna på begagnade fordon har sjunkit. Autoalan tilastokeskus/Tilastokeskus, https://www.aut.fi/tilastot/kaytettyjen_autojen_kauppa, hänvisad den 31 maj 2021 (på finska). Anskaffningspriserna för elbilar har uppskattats vara på samma nivå som anskaffningspriserna för motsvarande förbränningsmotorbilar i mitten av 2020-talet. Prispariteten för personbilar av olika storlekar beräknas bli uppnådd under olika år efter mitten av 2020-talet. Se t.ex. BloombergNEF (2021) Hitting the EV Inflection Point. Electric vehicle price parity and phasing out combustion vehicle sales in Europe. Jämförelsen av genomsnittspriserna för personbilar är endast riktgivande, eftersom jämförelsen gäller fordon av olika storlekar och användningsändamål. Enligt uppskattning är det skattepliktiga genomsnittspriset på elbilar dock cirka 1,6 gånger högre än för motsvarande bensinbilar, det vill säga cirka 54 500 euro. När de bilar som drivs med alternativa drivkrafter som nu köps som nya i sinom tid kommer ut på marknaden för begagnade bilar, kommer de att göra det möjligt för allt fler hushåll att frångå fossila bränslen.
Personbilar köps hos bilhandlare antingen direkt eller med hjälp av olika finansieringsarrangemang. Personbilar långtidshyrs också som så kallad leasingtjänst antingen för privat bruk eller för företagsbruk vanligen för 3–5 år. Exempelvis en tjänstebil ställs till arbetstagarens förfogande i allmänhet med leasingavtal. Det finns olika slags leasingavtal. Vanligen delas leasingavtalen in i operationell leasing och finansiell leasing.
Vid operationell leasing sköter den som hyr ut bilen servicen och underhållet av fordonet. Hyrestiderna är vanligen kortare än vid den finansiella leasing som det redogörs för nedan. Den finansiella leasingen består av tre parter: ett finansieringsbolag som köper bilen av försäljaren och hyr ut den vidare till kunden, det vill säga den som hyr bilen. Ett finansiellt leasingavtal ingås mellan finansieringsbolaget och den som hyr bilen. Dessutom finns det ett eget avtal mellan finansieringsbolaget och säljaren, där det kan bestämmas om återköp av bil.
Marknaden för renodlade eldrivna personbilar har förändrats under de senaste åren och antalet eldrivna personbilar fortsätter att öka. I slutet av år 2020 fanns det cirka 2,8 miljoner personbilar i trafik i Finland, och av dem var 55 318 elbilar. I slutet av det andra kvartalet 2021 hade antalet eldrivna personbilar ökat med cirka 22 000, det vill säga antalet eldrivna personbilar var 77 468, av vilka nästan en femtedel, det vill säga 14 682 var renodlade elbilar. Dessutom har många nya modeller introducerats på marknaden åren 2020–2021. Modellurvalet har utvidgats också i fråga om medelstora och medelprissatta bilmodeller, och för närvarande finns det eldrivna alternativ i alla viktklasser.
I lagen om stöd för anskaffning av eldrivna personbilar, stöd för anskaffning av gasdrivna lastbilar och stöd för konvertering av personbilar till gas- och etanoldrift (971/2017, nedan även lagen om anskaffningsstöd) föreskrivs det om understöd som beviljas av statens medel för anskaffning eller långtidshyrning av en personbil som använder el som enda drivkraft (anskaffningsstöd) inom ramen för de anslag som reserverats i statsbudgeten 2018–2021.
Enligt 3 § i den lagen kan anskaffningsstöd för en renodlad elbil beviljas en fysisk person som under åren 2018–2021 köper eller förbinder sig att i minst tre år hyra för eget bruk en ny eldriven personbil vars totalpris är högst 50 000 euro och som inte tidigare har genomgått en första registrering. Anskaffningsstödet uppgår till 2 000 euro. Enligt 8 § i den lagen betalas anskaffningsstödet till den som köper bilen så att den återförsäljare som säljer bilar ger den som köper bilen en sänkning av försäljningspriset till ett belopp som motsvarar anskaffningsstödet, om villkoren i lagen uppfylls. Importören betalar till återförsäljaren ett belopp som motsvarar den rabatt som beviljats köparen, varefter Transport- och kommunikationsverket i sin tur betalar importören ett belopp som motsvarar den gottgörelse som importören betalat till återförsäljaren. På motsvarande sätt föreskrivs det i 9 § om förfarandet vid betalning av anskaffningsstöd till den som långtidshyr en bil. Enligt paragrafen beviljar en tjänsteleverantör som bedriver långtidsuthyrning en sänkning av hyran som motsvarar anskaffningsstödet till den som långtidshyr bilen, och Transport- och kommunikationsverket betalar till tjänsteleverantören ett belopp som motsvarar sänkningen av hyran.
För hela fyraårsperioden (2018–2021) har det budgeterats 24 miljoner euro, det vill säga 6 miljoner euro per år, i anslag för anskaffnings- och konverteringsstöd för personbilar. Det årliga anslag som blivit oanvänt har alltid överförts till följande år.
Tabell 1 visar registreringarna av anskaffningsstödet för elbilar och användningen av anslaget 2018–2021, siffror fanns tillgängliga fram till utgången av oktober 2021. Stöden för köpta renodlade elbilar visas på månadsnivå och stöden för hyrda (leasing-) bilar visas på årsnivå. Av hela anslaget för fyra år (24 mn €) hade 70,19 procent använts till och med utgången av oktober 2021, inklusive både anskaffningsstöd och konverteringsstöd.
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
Januari | | 27 | 247 | 216 |
Februari | | 30 | 190 | 182 |
Mars | 43 | 25 | 133 | 332 |
April | 30 | 35 | 89 | 320 |
Maj | 22 | 11 | 97 | 430 |
Juni | 11 | 19 | 151 | 296 |
Juli | 10 | 27 | 147 | 261 |
Augusti | 11 | 39 | 154 | 378 |
September | 22 | 55 | 239 | 448 |
Oktober | 26 | 36 | 200 | 682 |
November | 25 | 496 | 195 | |
December | 42 | 246 | 364 | |
Totalt, köpta [st.] | 242 | 1 046 | 2 206 | 3 545 |
Hyrda (leasing) | 43 | 45 | 146 | 230 |
Totalt, köpta och hyrda [st.] | 285 | 1 091 | 2 352 | 3 775 |
Användning av anslag, köpta och hyrda [miljoner euro] | 0,57 | 2,18 | 4,70 | 7,55 |
Tabell 1. Registrering av anskaffningsstöd för elbilar [st.] för fordon som köpts och hyrts 2018–2021 samt användning av anslaget [miljoner euro] (i uppgifterna för 2021 ingår endast januari–oktober).
2.2
Nuläget i fråga om el- och gasdrivna paketbilar
Enligt Statistikcentralen fanns det cirka 344 000 paketbilar i trafik 2020 (totalt fanns det cirka 502 000 registrerade paketbilar). Ungefär 12 840 paketbilar genomgick första registrering. Det registrerades 4 848 paketbilar som importerats som begagnade. Det avregistrerades cirka 6 900 paketbilar och deras genomsnittsålder var 21,2 år.
Antalet paketbilar har ökat snabbt med undantag för de senaste åren. Antalet mindre paketbilar har minskat och antalet paketbilar som väger över 2 500 kg har ökat. Detta är en problematisk utvecklingstrend med tanke på utsläppsminskningsmålen. En förklarande faktor för denna utveckling kan vara bilskatten. När det gäller paketbilar som väger mindre än 2 500 kilogram är bilskatten högre än i de tyngre kategorierna.
Diesel är den klart populäraste drivkraften för paketbilar, och urvalet av dieselmodeller är det mest omfattande. Bensinalternativ finns närmast i fråga om de allra minsta paketbilarna. Vid utgången av mars 2021 fanns det 11 stycken flex-fuel-paketbilar som använder höginblandad etanol som drivkraft i trafiken. Som drivkrafter är gas och el samt laddhybridbilar fortfarande i klar minoritet och utgör endast 0,47 procent av paketbilsbeståndet.
Antalet första registreringar av eldrivna paketbilar ökar dock allt snabbare. Anskaffningspriset för en eldriven paketbil är fortfarande uppskattningsvis cirka 15 000 euro högre än för en paketbil som är försedd med en traditionell förbränningsmotor. Intresset har dock ökat på grund av att när man beaktar kostnaderna under drifttiden, det vill säga de så kallade livscykelkostnaderna, blir en elmotor ett totaltekonomiskt mer fördelaktigt alternativ än en förbränningsmotor, eftersom el är en förmånligare drivkraft än bränsle.
Under 2020 genomgick 129 stycken eldrivna paketbilar första registrering. Efter den föregående bedömningen våren 2020 har utbudet av eldrivna paketbilar inte bara börjat öka kraftigt utan också utvidgats till att omfatta paketbilar i den så kallade tonklassen och större paketbilar än så. Första registreringar av eldrivna paketbilar har koncentrerats till paketbilar av mindre storlek, men 2021 har också försäljningen av paketbilar i tonklassen och större paketbilar, vilka är viktiga för den finländska marknaden, börjat öka tydligt. Ökningen väntas bli ännu starkare i och med att utbudet av modeller blir mångsidigare. Med den nuvarande utvecklingen av försäljningen kommer fler än 300 eldrivna paketbilar att genomgå en första registrering under 2021.
Antalet första registreringar av gasdrivna paketbilar har fram till 2020 ökat relativt jämnt, och 2019–2020 var antalet första registreringar cirka 60 stycken per år. När det gäller gas har fordonsutbudet inte förbättrats nämnvärt, men intresset har ökat i takt med att biogas har blivit populärare. I början av 2021 var antalet första registreringar dock nästan obefintligt, eftersom det i Finland för närvarande säljs endast en gasdriven paketbilsmodell. Beroende på modell varierar försäljningspriserna på nya gasdrivna paketbilar mellan cirka 50 000 och 60 000 euro.
Av de 340 000 paketbilar som är i trafik är knappt 160 000 stycken registrerade hos privata innehavare, det vill säga nästan hälften. Av de nya paketbilarna registreras största delen dock hos företag, och endast drygt sex procent (947 bilar) registrerades hos privata innehavare 2019. Av de paketbilar som registrerades första gången hos privata innehavare var endast ett fåtal el- eller gasdrivna.
Enligt uppgifter från det beräkningssystem som följer avgasutsläppen och energiförbrukningen beträffande trafiken i Finland (LIPASTO) var årsprestationen för paketbilstrafiken cirka 5 686 miljoner kilometer 2018, det vill säga cirka 11 procent av det totala prestationen inom vägtrafiken. År 2018 var paketbilarnas andel av CO2e-utsläppen sammanlagt 909 472 ton, det vill säga 8,3 procent.
I nuläget beviljas det inte anskaffningsstöd för el- och gasdrivna paketbilar.
2.3
Nuläget i fråga om el- och gasdrivna lastbilar
Lastbilarna står för en betydande andel av växthusgasutsläppen från trafiken, eftersom de förbrukar mycket bränsle på grund av sin storlek och dessutom körs det mycket med dem. Lastbilsbeståndet är dock tämligen litet i förhållande till personbils- och paketbilsbeståndet. Vid utgången av 2020 fanns det 100 918 lastbilar i trafik. Under 2020 genomgick 3 430 stycken första registrering. Det registrerades 2 337 lastbilar som importerats som begagnade. Det avregistrerades 746 lastbilar och deras genomsnittsålder var 20,8 år.
Införandet av drivkrafter som ersätter fossila bränslen har varit långsammare inom den tunga trafiken jämfört med inom personbilstrafiken. År 2020 hade endast cirka 0,3 procent av lastbilarna någon annan drivkraft än diesel eller bensin. Nästan alla lastbilar inom den kommersiella godstrafiken är dieseldrivna. Det är närmast lätta lastbilar som är bensindrivna och en del av dem är i privat bruk.
Gasdrivna lastbilar för den tunga trafiken är ny teknik som utvecklas. Tills vidare finns det begränsad information om och erfarenhet av användningen av denna teknik. Gasdriven bränsle- och motorteknik är indelad i teknik som använder komprimerad naturgas (nedan även CNG, alltså compressed natural gas) och flytande naturgas (nedan även LNG, alltså liquified natural gas). Trots att andelen gasdrivna lastbilar under den senaste tiden har börjat öka när det gäller första registreringar, är deras andel av fordonsbeståndet fortfarande mycket liten. Vid utgången av 2020 fanns det 223 stycken gasdrivna lastbilar i trafik. Tillgången på gasdrivna tunga lastbilar har förbättrats i och med att flera tillverkare nyligen har tagit fram nya modeller. I Finland erbjuder för närvarande tre olika tillverkare tunga lastbilar som använder flytande gas och tre tillverkare lättare lastbilar som använder komprimerad gas.
Den flytande gasen har betydligt högre energitäthet, vilket möjliggör längre aktionsradie för tunga påhängsvagnskombinationer och kombinationer av bil och egentlig släpvagn. Komprimerad gas lämpar sig däremot bättre för att köra korta och medellånga resor, till exempel för distributionsbilar eller sopbilar. I stället för naturgas kan gasdrivna fordon också använda komprimerad biogas (CBG, alltså compressed biogas) eller flytande biogas (LBG, alltså liquified biogas). Användningen av naturgas som bränsle minskar växthusgasutsläppen med ca 10–20 procent jämfört med den fossila dieseln, och genom användning av biogas är det möjligt att uppnå en utsläppsminskning på ca 90 procent jämfört med den fossila dieseln.
Vid utgången av 2020 fanns det fem eldrivna lastbilar i trafik. Även när det gäller laddhybridlastbilar är det fråga om enstaka exemplar. Tills vidare används inga lastbilar med väte som drivkraft i Finland. Det är mycket utmanande att bedöma hur vanliga eldrivna lastbilar kommer att bli under de närmaste åren. För närvarande är de eldrivna lastbilar som levereras närmast förserier som ges till utvalda kunder för testbruk. Det förväntas att situationen förändras betydligt inom den närmaste framtiden, eftersom de tillverkare som dominerar marknaden har presenterat sina kommande ellastbilsmodeller även i Finland och förhandsförsäljningen av dem har inletts. Tidtabellerna för leveranserna har dragit ut på tiden i varierande grad när det gäller personbilar och detsamma kan antas även i fråga om tunga fordon.
I fråga om lastbilar är det bra att beakta att bedömningen av omfattningen och utbudet när det gäller modellurvalet för olika lastbilsmodeller skiljer sig avsevärt i förhållande till person- eller paketbilar. Lastbilar består av ett chassi och av olika förarhytter och påbyggnader som installeras ovanpå chassit. På exakt samma grundlastbil kan det installeras flera olika konstruktioner, till exempel påbyggnader som behövs för avfallstransport, en värmereglerad kaross som lämpar sig för livsmedelstransport eller ett öppet flak och en kran som lämpar sig för transport av byggnadsmaterial. I typiska fall tillverkas lastbilschassin av några stora internationella lastbilstillverkare, men deras påbyggnader tillverkas ofta noggrant i hemlandet utgående från användningsändamålen. Även en liten mängd chassin i de allmänna viktklasserna innebär en stor potential för lastbilar som lämpar sig för olika användningsändamål. Enligt uppskattning kommer de eldrivna lastbilarna i det första skedet att ha en central roll i fråga om lastbilar som är avsedda för lokal trafik och som väger 18 och 26 ton och i fråga om dragbilar för påhängsvagnar som kör korta sträckor och väger 40 ton.
Det är tills vidare svårt att bedöma tidtabellen för tillgången på eldrivna lastbilar i olika storleksklasser. För närvarande har de mest centrala tillverkarna producerat partier på några tiotal lastbilar för hela den europeiska marknaden. Produktionsvolymerna ökar snabbt till hundratals lastbilar per år, men inte heller denna mängd räcker nödvändigtvis till särskilt många lastbilar per varje enskilt land. Antalet eldrivna lastbilar kan verkligen börja öka i Finland i det skede när de årliga tillverkningsvolymerna på europeisk nivå är tusentals hos flera tillverkare.
Införandet av alternativa drivkrafter i tung trafik begränsas framför allt av det höga anskaffningspriset. För att vara ett kommersiellt attraktivt alternativ för slutanvändarna måste den alternativa drivkraften ha ett konkurrenskraftigt livscykelpris. Variationsintervallet för anskaffningspriset för tunga fordon är stort beroende på fordonets egenskaper och storlek. Också de avtalsspecifika anskaffningspriserna kan variera stort. Enligt en tjänstemannabedömning och Autoalan tiedotuskeskus uppskattning är priset på gasdrivna fordon för närvarande ca 15–30 procent dyrare än för dieseldrivna fordon, vilket innebär ett anskaffningspris som är tiotusentals euro högre beroende på fordonets egenskaper. Eldrivna lastbilar är fortfarande ovanliga, så det är utmanande att göra en motsvarande bedömning av anskaffningspriset i förhållande till diesellastbilar. Tekniken och modellurvalet håller dock ännu på att utvecklas, vilket innebär att kostnaderna för anskaffning av eldrivna lastbilar bedöms vara betydligt högre än kostnaderna för anskaffning av diesellastbilar. Allmänt taget är leasingavtal en populär anskaffningsform för anskaffning av nya fordon, eftersom kapitalkostnaderna för tunga fordon är höga. Eftersom priserna på leasingavtal är fallspecifika och fordonsspecifika är det svårt att bedöma stödets betydelse för attraktionskraften hos leasingavtal för fordon som drivs med alternativa drivkrafter.
Utöver anskaffningspriset för lastbil kan villigheten att ta i bruk alternativa drivkrafter för närvarande också begränsas av tillgången på drivmedel. De distributionsstationer för gas som är avsedda för trafiken finns för närvarande huvudsakligen i anslutning till de livligaste trafiklederna och de logistiska knutpunkterna. Aktörerna inom bränsledistributionssektorn kommer att bygga ut distributionsnätet inom den närmaste framtiden, men distributionsnätets nuläge kan vara en begränsande faktor när trafikidkarna fattar investeringsbeslut. På motsvarande sätt finns det längs viktiga rutter fortfarande begränsad tillgång till sådan laddning med hög effekt som lämpar sig för eldrivna lastbilar. Distributionsinfrastrukturen utvecklas för närvarande snabbt, men i nuläget är täckningen inte till alla delar tillräcklig i Finland.
I den gällande lagen om anskaffningsstöd föreskrivs det om understöd som beviljas av statens medel för anskaffning eller långtidshyrning av gasdrivna lastbilar (gasanskaffningsstöd) inom ramen för de anslag som reserverats i statsbudgeten åren 2020–2022. För närvarande beviljas eldrivna lastbilar inte anskaffningsstöd.
I 3 a § i den lagen finns det bestämmelser om förutsättningar för beviljande av gasanskaffningsstöd. Paragrafen trädde i kraft i samband med den lagändring som trädde i kraft den 1 december 2020 (RP 186/2020 rd). Gasanskaffningsstöd kan beviljas en fysisk eller juridisk person som under åren 2020–2022 köper eller förbinder sig att i minst tre år hyra en ny gasdriven lastbil som inte har genomgått en första registrering. Understöd beviljas om det tunga fordon som köps eller långtidshyrs använder gas som huvudsaklig drivkraft. Det fordon som förvärvas ska dessutom genomgå första registrering i Finland och hållas i registret i minst ett år efter första registreringen. En förutsättning är också att fordonets största tillåtna massa i vägtrafik är minst 16 000 kilogram. Gasanskaffningsstöd beviljas till ett belopp av 5 000 euro för anskaffning av en lastbil som använder komprimerad gas som drivkraft och till ett belopp av 12 000 euro för anskaffning av en lastbil som använder flytande gas som drivkraft. Bestämmelser om betalning av gasanskaffningsstöd finns i 9 a §, enligt vilken Transport- och kommunikationsverket på ansökan betalar stödet till understödstagaren för anskaffning av en gasdriven lastbil som uppfyller lagens krav.
Under perioden 1 december 2020–30 september 2021 har det kommit in sammanlagt 97 ansökningar om anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar. Av det anslag på 1 miljon euro som reserverats för anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar för åren 2020–2022 hade 820 000 euro reserverats, det vill säga 82 procent. Budgetreservationen per drivkraft har fördelats så att andelen CNG-drivna lastbilar är 43 procent, andelen lastbilar drivna med naturgas av typen HL är 10 procent och andelen LNG-drivna lastbilar 47 procent. Alla fordon som antecknats i budgetreserven har inte genomgått första registrering och registrerats i trafik- och transportregistret.
2.4
Konvertering av personbilar så att de blir gas- eller etanoldrivna
En bensindriven bil kan konverteras så att den blir gas- eller etanoldriven. Anordningar för etanolkonvertering säljs av flera olika aktörer. Etanolkonverteringar och gaskonverteringar kan låta utföras på vissa bilverkstäder. De krav som gäller godkännande av konverteringar har utfärdats med stöd av 7 § i fordonslagen (82/2021) i Transport- och kommunikationsverkets föreskrift om ändring av bilars och till dem tillhörande släpvagnars konstruktion (TRAFICOM/194495/03.04.03.00/2019).
Konvertering av en gammal bil är också ett effektivt sätt att underlätta övergången från fossila bränslen mot ett mer klimatvänligt sätt att röra sig för sådana människor och hushåll som inte nödvändigtvis har möjlighet eller vilja att skaffa sig en ny bil.
Priset på etanolbränsle (E85) är mycket konkurrenskraftigt med bensinpriset. Bränslet kostar cirka en euro/liter (inkl. mervärdesskatt) vid pumpen. I fråga om etanol bör det dock beaktas att det på grund av det lägre energiinnehållet förbrukas klart mer bränsle jämfört med hur mycket bensin det förbrukas på motsvarande sträcka. I Finland finns det för närvarande drygt 160 stationer som erbjuder E85-bränsle. Totalt finns det i Finland cirka 1 800 distributionsstationer för bränslen, alltså kan distributionen av höginblandade biodrivmedel sägas vara rätt begränsad.
I lagen om anskaffningsstöd föreskrivs det om stöd som inom ramen för de anslag som reserverats i statsbudgeten åren 2018–2021 betalas till den som omvandlar en personbil så att den blir gas- eller etanoldriven.
I 4 § i den lagen förskrivs det om förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. Enligt den paragrafen kan konverteringsstöd beviljas till en fysisk person som under åren 2018–2021 konverterar en personbil så att den blir gas- eller etanoldriven. Understöd beviljas om konverteringen till gas- eller etanoldrift har gjorts i enlighet med Transport- och kommunikationsverkets föreskrift om ändring av bilars och bilsläpvagnars konstruktion som utfärdats med stöd av 7 § i fordonslagen (82/2021) samt om det i trafik- och transportegistret antecknas att gas används som den ena eller som enda drivkraft för personbilen eller om det vid ändringsbesiktning till uppgifterna om en bensindriven personbil fogas en anteckning om att också höginblandad etanol kan användas som drivkraft för bilen. Därtill är en förutsättning att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av understödet är disponibelt. Konverteringsstöd kan betalas endast en gång för en och samma bil. En och samma person kan beviljas konverteringsstöd högst en gång per kalenderår.
Enligt statistiken för 2021 hade sammanlagt 896 etanolkonverteringsstöd beviljats mellan januari och oktober. Under samma period har sammanlagt 78 stöd beviljats för gaskonverteringar. Mer allmänt betraktat har efterfrågan på stöd för gaskonvertering varit mycket svag, eftersom sammanlagt färre än 250 bilar konverterades 2018–2019. Därför har gaskonverteringarnas inverkan på utsläppen varit mycket liten.
2.5
Europeiska unionens lagstiftning
2.5.1
Europeiska unionens regler om statligt stöd
De stöd för anskaffning av fordon som beviljas företag utgör sådant statligt stöd på vilket EU:s regler om statligt stöd tillämpas. Bestämmelser om statligt stöd finns i artikel 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Utgångspunkten är att statligt stöd som anvisas för företagsverksamhet är förbjudet, eftersom det kan ge företag en selektiv ekonomisk fördel i förhållande till konkurrerande företag, vilket i sin tur kan snedvrida verksamheten och konkurrensen på den inre marknaden. För att ett stöd ska betraktas som statligt stöd måste det samtidigt uppfylla de fyra kriterier som nämns i artikel 107 i EUF-fördraget: stödet har beviljats av offentliga medel, det är selektivt, det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.
De nu föreslagna anskaffningsstöden kan anses uppfylla kriterierna för definitionen av statligt stöd när de riktar sig till företag. Företag är enligt EU-rätten alla enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oberoende av rättslig form och finansieringssätt. Till ekonomisk verksamhet räknas all verksamhet i vilken varor och tjänster erbjuds på en marknad. I fråga om de stöd som nu föreslås anses det att villkoren enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget uppfylls när det föreslagna stödet riktar sig till företag, det vill säga juridiska personer eller enskilda näringsidkare.
För det första ska de föreslagna stöden beviljas av offentliga medel i enlighet med artikel 107.1. i EUF-fördraget. För det andra är stöden selektiva, eftersom de beviljas endast vissa företag inom ramen för det anslag som anges i budgeten. Alla företag får alltså inte nödvändigtvis stöd. Kriteriet som gäller selektivitet har traditionellt tolkats i vid bemärkelse och avsikten med det är att avgränsa allmänna politiska åtgärder som behandlar alla jämlikt (t.ex. skatteåtgärder och andra finanspolitiska åtgärder) så att de lämnas utanför bedömningen av statligt stöd. Stödet är selektivt om det gynnar vissa företag eller viss produktion.
Det tredje kriteriet är stödets inverkan på konkurrensen på ett sätt som snedvrider den eller hotar att snedvrida konkurrensen. Tolkningen av villkoret är mycket omfattande, vilket innebär att detta kriterium för statligt stöd uppfylls nästan automatiskt i kommissionens beslutspraxis. Kommissionen har ingen skyldighet att bevisa att åtgärden faktiskt snedvrider konkurrensen, utan det räcker att det är möjligt att konkurrensens snedvrids. Enligt EU-domstolens rättspraxis utesluter det faktum att stödets belopp är ringa, att företaget är litet eller har en liten marknadsandel inte möjligheten att konkurrensen snedvrids Dom av den 29 september 2000 i mål T-55/99, CETM, REG, s. II-3207, punkt 89. Dom av den 24 juli 2003 i mål C-280/00, Altmark Trans, REG, s. I-7747, punkt 81., särskilt om det på marknaden i fråga är stor konkurrens. Även ett ringa stöd stärker stödmottagarens ställning i förhållande till andra konkurrerande företag, och det är således inte väsentligt om snedvridningen av konkurrensen är betydande eller inte. Även det tredje kriteriet kan anses vara uppfyllt i det aktuella förslaget, eftersom de företag som får stöd drar nytta av det jämfört med de företag som inte får stöd. Som ovan konstateras har stödets ringa belopp inte någon inverkan på bedömningen av om definitionen uppfylls.
Det fjärde villkoret i definitionen av statligt stöd är att stödet ska påverka handeln mellan medlemsstaterna. Således är stöd som endast påverkar medlemsstaterna internt samt stöd vars effekter uppträder mellan en enskild medlemsstat och en stat utanför unionen inte sådana stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget. Allmänt taget har det kriterium som gäller påverkan på handeln ansetts uppfyllas lätt. De företag som får de stöd som nu föreslås kan också vara verksamma utanför Finland på EU:s inre marknad, och då kan det bedömas att stöden påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Europeiska unionens domstol har dessutom i sin avgörandepraxis dragit upp en riktlinje om att även om stödmottagaren är verksam på en rent nationell marknad, kan stödet påverka handeln mellan medlemsstaterna genom att förbättra utbudet på den nationella marknaden och på detta sätt göra det svårare för företag från andra medlemsstater att etablera sig på den marknaden.
De stöd som staten anvisar för företagsverksamhet kan dock vara förenliga med EU:s inre marknad, om de främjar den allmänna ekonomiska utvecklingen och de mål som anges i EUF-fördraget. Enligt huvudregeln ska åtgärder som kan betraktas som statligt stöd anmälas till kommissionen innan de tas i bruk. Syftet med förfarandet med förhandsanmälan är att säkerställa att stöden är förenliga med den gemensamma marknaden, och en stödåtgärd kan inte tas i bruk innan kommissionen har godkänt stödsystemet.
Under vissa förutsättningar kan ett statligt stöd införas även utan kommissionens förhandsgodkännande. Om bestämmelserna i kommissionens gruppundantagsförordning (EU) nr 651/2014 (nedan gruppundantagsförordningen) kan tillämpas på det statliga stödet, behöver stödet inte anmälas till kommissionen på förhand. I fråga om de stöd som omfattas av förordningen ska dock ett sammandrag sändas till kommissionen inom 20 arbetsdagar från det att stödåtgärden trätt i kraft.
I kapitel I i gruppundantagsförordningen föreskrivs det om gemensamma bestämmelser och i kapitel II i den förordningen föreskrivs det om övervakning. I kapitel III fastställs särskilda bestämmelser för de olika stödkategorierna. Enligt artikel 36.1 i förordningen ska investeringsstöd som ger företag möjlighet att gå längre än unionsnormerna eller att höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer anses vara förenligt med den inre marknaden, och det är undantaget från skyldigheten till förhandsanmälan.
Enligt artikel 36.5 i gruppundantagsförordningen ska de stödberättigande kostnaderna vara de investeringsmerkostnader som behövs för att gå längre än de tillämpliga unionsnormerna eller för att nå en högre miljöskyddsnivå i avsaknad av unionsnormer. Om kostnaderna för att investera i miljöskydd kan urskiljas ur den totala investeringskostnaden som en separat investering ska denna miljöskyddsrelaterade kostnad utgöra de stödberättigande kostnaderna. I övriga fall fastställs kostnaderna för att investera i miljöskydd genom hänvisning till en liknande, mindre miljövänlig investering som skulle ha genomförts på ett trovärdigt sätt utan stöd. Skillnaden mellan kostnaderna för båda investeringarna anger den miljöskyddsrelaterade kostnaden och utgör de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får inte överskrida 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Stödnivån får höjas med 10 procentenheter för stöd till medelstora företag och med 20 procentenheter för stöd till små företag.
Stöd till företag för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter samt stöd för konvertering av fordon så att de drivs med alternativa drivkrafter kan anses uppfylla förutsättningarna för stöd som beviljas för miljöskydd enligt artikel 36 i gruppundantagsförordningen, eftersom stödmottagaren när det gäller dessa stöd kan höja nivån på miljöskyddet i sin verksamhet. Syftet med stöden är att underlätta företagens övergång från fossila bränslen och att göra det lättare för dem att minska växthusgasutsläppen från trafiken och andra negativa miljökonsekvenser i sin verksamhet. Gränsvärdena för utsläpp som är skadliga för hälsan regleras i EU:s typgodkännandedirektiv genom så kallade Euro-utsläppsklassificeringar. Den gällande utsläppsklassificeringen för paketbilar är Euro 6-utsläppsklassen och för lastbilar Euro 6-klassen. På basis av dessa utsläppsklassificeringar underskrider el- och gasdrivna fordon de utsläppsgränser som anges i EU-lagstiftningen, och är som alternativ mer miljövänliga än fordon som använder fossila bränslen. Av denna anledning kan anskaffningsstöden för el- och gasdrivna paketbilar och lastbilar anses uppfylla kraven på att höja nivån på miljöskyddet enligt artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen.
Kommunikationsministeriet konsulterade kommissionen inofficiellt om tillämpningen av artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen på stödprogrammet för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivmedel, särskilt när det gäller anskaffningsstöd för paketbilar och lastbilar. Kommissionen har i sitt inofficiella svar som sändes den 27 juli 2021 konstaterat att artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen kan vara tillämplig på stödprogrammet för anskaffning av el- och gasdrivna fordon. Dessutom påpekade kommissionen i sitt svar att en nivå på miljöskyddet skulle kunna anses vara Euro 6-utsläppsklassen för paketbilar och Euro 6-klassen för lastbilar.
Reglerna om statligt stöd gäller inte stöd om stödet riktas till fysiska personer eller om det inte riktas till företag, det vill säga till verksamhet som är ekonomisk till sin karaktär. Således är EU:s regler om statligt stöd, inklusive gruppundantagsförordningen, inte tillämpliga på det anskaffningsstöd för renodlad elbil som föreslås i propositionen, eftersom anskaffningsstöd för renodlade elbilar endast beviljas fysiska personer. EU:s regler om statligt stöd tillämpas inte heller på anskaffningsstöd för paketbilar eller anskaffningsstöd för lastbilar i situationer där stödmottagaren är en fysisk person, om inte den fysiska personen är en enskild näringsidkare.
I propositionen föreslås det att konverteringsstöd i fortsättningen inte bara ska kunna sökas av fysiska personer utan också av juridiska personer. Konverteringsstöd ska kunna sökas av vilken aktör som helst som bedriver ekonomisk verksamhet och som äger ett fordon som kan konverteras så att det blir etanol- eller gasdrivet. Också konverteringsstödet anses med tanke på EU:s regler om statligt stöd utgöra statligt stöd när det beviljas för ekonomisk verksamhet, eftersom stödåtgärden bedöms uppfylla kriterierna för statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget. Stödet beviljas av statens medel. Vem som helst ska kunna ansöka om stöd oberoende av den ekonomiska verksamhetens art eller omfattning. Åtgärden är också selektiv, eftersom det anslag som anvisats för stödet kan ta slut. Dessutom kan stödet ha smärre konsekvenser för handeln eller konkurrensen mellan EU-medlemsländerna.
Kommunikationsministeriet begärde den 6 augusti 2021 ett utlåtande av företagsstödsdelegationen om huruvida utkastet till regeringsproposition om anskaffnings- och konverteringsstöd för fordon som drivs med alternativa drivkrafter uppfyller kriterierna för statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget och om vilket förfarande i enlighet med reglerna för statligt stöd som ska iakttas i fråga om stödåtgärden. Företagsstödsdelegationen gav sitt utlåtande i ärendet den 1 september 2021. Enligt utlåtandet uppfyller de föreslagna anskaffnings- och konverteringsstöden villkoren för statligt stöd enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget när stöd beviljas för ekonomisk verksamhet. Enligt utlåtandet kan artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas som förfarande för statligt stöd i fallet med det berörda stödprogrammet. Dessutom konstaterade företagsstödsdelegationen att tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen förutsätter att det stöd som beviljas uppfyller de allmänna förutsättningarna i kapitel I och II i förordningen samt de särskilda förutsättningarna i artikel 36. Företagsstödsdelegationen påpekade i sitt utlåtande att de nuvarande EU-reglerna om statligt stöd som tillämpas på stödprogrammet gäller till och med den 31 december 2023. Kommissionen har under sommaren 2021 inlett en revidering av gruppundantagsförordningen som gäller artikel 36. Således ska den nationella rättsliga grunden för stödprogrammet vid behov ändras på det sätt som ändringarna av reglerna om statligt stöd förutsätter.
2.5.2
Europeiska unionens dataskyddslagstiftning
På behandlingen av personuppgifter som gäller understöden ska Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) tillämpas. Enligt artikel 2.1 i den allmänna dataskyddsförordningen ska förordningen tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis företas på automatisk väg. I artikel 2.2 räknas de situationer upp där den allmänna dataskyddsförordningen inte ska tillämpas. Enligt artikel 2.2 a i förteckningen ska förordningen inte tillämpas på behandling av personuppgifter som utgör ett led i en verksamhet som inte omfattas av unionsrätten. På den lag som nu föreslås ska dock EU:s lagstiftning om statligt stöd och särskilt dess gruppundantagsförordning tillämpas, så behandlingen omfattas av unionsrätten. De övriga grunderna för avgränsning av tillämpningsområdet i artikel 2.2 är inte tillämpliga på behandling av personuppgifter enligt denna lag.
I artikel 6 i den allmänna dataskyddsförordningen föreskrivs det om den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter. Enligt artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen är en rättslig grund att behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. I den föreslagna lagen föreskrivs att det är Transport- och kommunikationsverkets uppgift att behandla ansökningarna, betala ut stöden och sköta andra myndighetsuppgifter i anslutning till stödprogrammet. För att utföra dessa uppgifter behöver Transport- och kommunikationsverket behandla personuppgifter. Den rättsliga grunden för behandlingen av personuppgifter är således en rättslig förpliktelse som åvilar personuppgiftsansvarige.
2.6
Nationell lagstiftning
2.6.1
Lagen om stöd för anskaffning av eldrivna personbilar, stöd för anskaffning av gasdrivna lastbilar och stöd för konvertering av personbilar till gas- och etanoldrift
I lagen om stöd för anskaffning av eldrivna personbilar, stöd för anskaffning av gasdrivna lastbilar och stöd för konvertering av personbilar till gas- och etanoldrift (971/2017) föreskrivs det om understöd som beviljas av statens medel för anskaffning eller långtidshyrning av personbilar som använder el som enda drivkraft (anskaffningsstöd), för anskaffning eller långtidshyrning av gasdrivna lastbilar (gasanskaffningsstöd) samt för konvertering av personbilar till gas- eller etanoldrift (konverteringsstöd) inom ramen för de anslag som reserverats i statsbudgeten 2018–2022. Förutsättningarna för beviljande av anskaffningsstöd, gasanskaffningsstöd och konverteringsstöd beskrivs närmare i avsnitt 2.
2.6.2
Statsunderstödslagen
I statsunderstödslagen (688/2001) finns det bestämmelser om de grunder och förfaringssätt som ska iakttas när statsunderstöd beviljas. Enligt statsunderstödslagen avses med statsunderstöd finansiering med karaktären av stöd som beviljas för att understödja en viss verksamhet eller ett visst projekt. I statsunderstödslagen föreskrivs det allmänt om bland annat grunderna för beviljande av statsunderstöd, beviljande och utbetalning av statsunderstöd, användningen av statsunderstöd och tillsynen över användningen samt om återbetalning och återkrav av statsunderstöd.
2.6.3
Lagen om transportservice
I lagen om transportservice (320/2017) föreskrivs det bl.a. om innehållet i och ändamålet med trafik- och transportregistret. I 216 § 3 mom. i den lagen konstateras det att Transport- och kommunikationsverket får använda uppgifterna i sitt register för skötseln av sina lagstadgade uppgifter.
6
Remissvar
På grund av propositionens brådskande natur har man varit tvungen att avvika från de sedvanliga anvisningarna om remiss och hörande i samband med lagberedning. Det har ordnats en remissbehandling av propositionen med en kortare tidsfrist än vanligt för att riksdagen ska hinna behandla propositionen så att den kan träda i kraft den 1 januari 2022. Remissbehandlingen ordnades den 4–10 oktober 2021.
Utlåtanden om propositionsutkastet begärdes av sammanlagt 28 aktörer till vilka hörde organisationer, representanter för näringslivet, ministerier och statliga myndigheter. Dessa aktörer var jord- och skogsbruksministeriet, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, försvarsministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, statsrådets kansli, finansministeriet, miljöministeriet, Transport- och kommunikationsverket, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Autoalan Keskusliitto ry, Autoalan tiedotuskeskus, Bilimportörerna och -industrin rf, Bioenergi rf, Finsk Energiindustri rf, Etanoliautoilijat ry, Gasum Oy, Avfallshanteringsförening rf, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Suomen kaasuyhdistys ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Finlands naturskyddsförbund rf samt Teknologiindustrin rf.
Det kom in 46 utlåtanden om utkastet till proposition. Utlåtanden lämnades av följande instanser: jord- och skogsbruksministeriet, försvarsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Ålands landskapsregering, Transport- och kommunikationsverket, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Automobilförbundet rf, Ax-Kuljetus Oy, Finsk Energiindustri rf, Espoon-Kirkkonummen Taksit - Esbo-Kyrkslätt Taxi EKT ry, Etanoliautoilijat ry, Helsingfors stad, Helsingin Taksiautoilijat ry, Hämeen Taksiyrittäjät ry, Invalidförbundet rf, Jyväskylän Aluetaksi Oy, Itä-Suomen Taksiyrittäjät ry, Kaisan Taksi Ky, Korkia Consulting Oy, Tröskeln rf, Lielahden Autokeskus Oy, Logistiikkayritysten Liitto ry, Muuntuva Oy, Arbetsgivarna för servicebrancherna PALTA rf, Rahtarit ry, StepOne Tech Oy, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Suomen Kaasuyhdistys ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Suomen Motoristit ry, Suomen Taksiliitto ry, Sähköinen liikenne ry, Elektrotekniska Handelsförbundet i Finland rf, Taksipalvelu 403 Helsinki Oy, Taksi Piipponen Oy, Teknologiindustrin rf, VAK Oy, delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (VANE), Vähälä Yhtiöt samt 5 privatpersoner. Försvarsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet meddelade att de inte har något att yttra i ärendet.
Remissinstanserna understödde allmänt förslaget om anskaffnings- och konverteringsstöd. I utlåtandena understöddes stöd för anskaffning av och konvertering till klimat- och miljövänliga fordon som en del av metoderna för utsläppsminskning. Ändringsförslagen i utlåtandena gällde i huvudsak en utvidgning av stödprogrammet i fråga om den grupp som kan ansöka om stöd och de fordon som stöds. I utlåtandena fästes dessutom uppmärksamhet vid om det finns tillräckliga anslag för stödprogrammet samt vid att stödprogrammet bör vara förutsägbart för att det faktum att stödprogrammet är cykliskt och att anslaget tar slut inte ska medföra marknadsstörningar på fordonsmarknaden. I vissa utlåtanden kritiserades propositionsutkastets korta remisstid.
I sitt utlåtande kritiserade finansministeriet anskaffnings- och konverteringsstödens kostnadseffektivitet och potential att minska utsläppen. I sitt utlåtande begärde finansministeriet ändringar i tidsfristerna för stödtiderna samt i motiveringen till de ekonomiska konsekvenserna. Dessutom påminde finansministeriet om de ändringar som gjorts i beskattningsgrunden för renodlade elbilar samt om EU-kommissionens förslag om att skärpa gränsvärdena. Utifrån utlåtandet har propositionen preciserats i fråga om konsekvenserna för statsfinanserna och hur anslaget fördelar sig mellan de olika fordonskategorierna. Dessutom har man i större utsträckning beaktat stödets totalekonomiska konsekvenser för hushållen. I den version som var ute på remiss hade stödperiodens längd föreslagits vara 2022–2025. Utifrån finansministeriets utlåtande föreslås 2022–2023 som stödperiod, vilket också ligger i linje med fördelningen av de anslag som föreslagits i budgetpropositionen för 2022. Riktlinjen om att stödperiodens längd ska vara 2022–2025 har slagits fast i färdplanen för fossilfria transporter. Det föreslås att frågan om ett fortsatt stödprogram ska behandlas närmare i samband med planen för de offentliga finanserna våren 2022.
I sitt utlåtande understödde arbets- och näringsministeriet uppnåendet utsläppsminskningsmålen för trafiken med hjälp av anskaffnings- och konverteringsstöd. Arbets- och näringsministeriet framförde att anskaffnings- och konverteringsstöden främjar de nationella målen i samband med den omvälvning som gäller fordonsbeståndet och bidrar till att utsläppsminskningar nås inom trafiken.
Jord- och skogsbruksministeriet fäste uppmärksamhet vid att elbilar inte ännu är ett särskilt beaktansvärt alternativ på landsbygden på grund av det låga antalet laddningspunkter. Jord- och skogsbruksministeriet konstaterade att åtgärder för främjande av biogas pågår.
Ålands landskapsregering framförde att lagstiftningsbehörigheten i frågan hör till Ålands lagting. Ålands landskapsregering ger dock sitt samtycke till att Finlands riksdag stiftar en lag med stöd av vilken anskaffnings- och konveteringsstöd även kan betalas till fysiska personer som är bosatta i landskapet Åland och till juridiska personer som är registrerade på Åland.
Transport- och kommunikationsverket ansåg att de föreslagna resursbehoven är nödvändiga med tanke på ett smidigt ansökningsförfarande. Enligt Transport- och kommunikationsverket har det föreslagna ansökningsförfarandet alltför många steg och är administrativt tungrott, och i sitt utlåtande föreslog verket ändringar i förfarandet. Även Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Automobilförbundet rf kritiserade det föreslagna ansökningsförfarandets komplexitet. Förslagen till ändring av ansökningsförfarandet för anskaffningsstöd för renodlade elbilar har delvis beaktats vid den fortsatta beredningen av propositionen. Efter remissbehandlingen utökades regeringspropositionen med ett nytt förslag till paragraf om ansökningsförfarandet för anskaffningsstöd för renodlade elbilar. Stödet ska sökas hos Transport- och kommunikationsverket efter anskaffningen av en renodlad elbil. Transport- och kommunikationsverket ska följa åtgången av stödet i realtid och på basis av mottagna ansökningar göra reserveringar i den budget som gäller anslaget för stödet. När ansökan görs ska sökanden få information om huruvida anslaget räcker till.
Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf önskade en höjning av prisgränsen för elbilar som anskaffas. Automobilförbundet rf önskade att stödbeloppet för eldrivna personbilar höjs och att stödet utvidgas till att omfatta också begagnade bilar. Bibehållandet av prisgränsen som en förutsättning för beviljande av stöd har motiverats i avsnitt 4.3.1. Det har inte ansetts ändamålsenligt att utvidga stödet till att omfatta begagnade bilar, eftersom syftet med anskaffningsstödet är att främja anskaffningen av nya och tekniskt mer avancerade fordon. Under beredningsarbetet har det ansetts att en ökad försäljning av nya bilar senare också återspeglas i handeln med begagnade bilar när bilarna övergår till marknaden för begagnade bilar. Förslaget om en höjning av stödbeloppet beaktades inte vid den fortsatta beredningen, eftersom försäljningen av renodlade elbilar har ökat snabbt under den senaste tiden och det föreslagna stödbeloppet har ansetts utgöra ett tillräckligt incitament för att öka antalet renodlade elbilar.
Finlands miljöcentral påpekade att användningen av biodrivmedel redan främjas genom distributionsskyldigheten och understödde i sitt utlåtande att biodrivmedlen riktas till den tunga trafiken. Finlands miljöcentral föreslog att de anslag som reserverats för konverteringsstöd ska riktas till att stödja eldrivna personbilar. Förslaget beaktades inte vid den fortsatta beredningen, eftersom konverteringsstöden också gör alternativa drivkrafter tillgängliga för konsumenter som inte har möjlighet att köpa ett helt nytt fordon.
Helsingfors stad och Elektrotekniska Handelsförbundet i Finland rf föreslog att också offentliga aktörer ska ha möjlighet att ansöka om understöd för anskaffning av fordon med låga utsläpp. Förslaget beaktades inte vid den fortsatta beredningen, eftersom syftet med det föreslagna stödprogrammet är uppmuntra enskilda personer och företag att skaffa utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Offentliga aktörer styrs redan till mer klimatvänliga fordonsanskaffningar genom lagen om miljö- och energieffektivitetskrav vid upphandling av fordon och trafiktjänster (740/2021).
Invalidförbundet rf, Tröskeln rf och delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning föreslog att det till lagförslaget ska fogas ett anskaffningsstöd som beviljas på grund av skada. Förslaget beaktades inte vid den fortsatta beredningen, eftersom anskaffningsstödet för renodlade elbilar är avsett för alla fysiska personer. I samband med lagberedningen har det ansetts att det inte är ändamålsenligt att differentiera anskaffningsstödet för olika grupper av sökande och att det således inte behövs någon positiv särbehandling inom ramen för anskaffningsstödet.
Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Finsk Energiindustri rf, Logistiikkayritysten Liitto ry och Finlands Transport och Logistik SKAL rf uttryckte i sina utlåtanden en oro över huruvida budgeten för anskaffningsstödet är tillräcklig. Automobilförbundet rf, Logistiikkayritysten Liitto ry, Suomen Biokierto ja Biokaasu ry, Sähköinen liikenne ry och Teknologiindustrin rf betonade vikten av ett förutsägbart stödsystem i sina utlåtanden.
I sina utlåtanden understödde Suomen Biokierto ja Biokaasu ry och Teknologiindustrin rf att de ärenden som gäller anskaffnings- och konverteringsstöd koncentreras till Transport- och kommunikationsverket, men efterlyste samtidigt ett säkerställande av tillräckliga myndighetsresurser för behandlingen av ansökningar. Vid beredningen och den fortsatta beredningen av regeringspropositionen har man strävat efter att tillräckligt noggrant bedöma Transport- och kommunikationsverkets resursbehov och propositionen har utarbetats utifrån detta.
Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Finsk Energiindustri rf, Korkia Consulting Oy, Logistiikkayritysten Liitto ry, Arbetsgivarna för servicebrancherna PALTA rf, Rahtarit ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Sähköinen liikenne ry och Teknologiindustrin rf ansåg att det inte behövs någon gradering av anskaffningsstödet för eldrivna lastbilar enligt batterikapacitet. VAK Oy och Vähälä Yhtiöt föreslog en ändring av batteriets nettokapacitet i släpvagnar som är försedda med en elektrisk drivlina. Förslagen har beaktats vid den slutliga beredningen av propositionen, minimikravet på batterikapacitetens effekt har strukits ur förslaget till paragraf om stödbelopp och de minimikrav som gäller nettokapaciteten för en släpvagns batteri har preciserats utifrån utlåtandena.
Ax-Kuljetus Oy, Espoon-Kirkkonummen Taksit - Esbo-Kyrkslätt Taxi EKT ry, Helsingin Taksiautoilijat ry, Hämeen Taksiyrittäjät ry, Itä-Suomen Taksiyrittäjät ry, Jyväskylän Aluetaksi Oy, Kaisan Taksi Ky, Rahtarit ry, Suomen Taksiliitto ry, Taksipalvelu 403 Helsinki Oy och Taksi Piipponen Oy föreslog att anskaffningsstödet för elbilar också ska omfatta personbilar som registreras i tillståndspliktig trafik. Ax-Kuljetus Oy, Espoon-Kirkkonummen Taksit - Esbo-Kyrkslätt Taxi EKT ry, Helsingin Taksiautoilijat ry, Hämeen Taksiyrittäjät ry, Itä-Suomen Taksiyrittäjät ry, Kaisan Taksi Ky och Taksipalvelu 403 Helsinki Oy föreslog att stöd också ska beviljas för anskaffning av en bil som kostar över 50 000 euro. Förslagen har inte beaktats vid den fortsatta beredningen av propositionen. Vid beredningen av regeringspropositionen har man utgått från färdplanen för fossilfria transporter, i vilken utgångspunkten har varit att man med anskaffningsstödet för renodlade elbilar uppmuntrar privatbilister att övergå till utsläppsfri rörlighet. Inom yrkestrafiken, i synnerhet inom taxiaffärsverksamheten, blir de genomsnittliga körkilometrarna stora. Anskaffningspriset för elbilar är fortfarande högre än för förbränningsmotorbilar, men kostnaderna under drifttiden kompenserar med hjälp av de stora körkilometrarna snabbt det högre anskaffningspriset. Enligt Transport- och kommunikationsverkets rapport Transport- och kommunikationsverket: Taksiliikenteen vaikutusten seuranta (uppföljning av konsekvenser för taxitrafiken, på finska). Traficoms publikationer 3/2020. https://www.traficom.fi/sites/default/files/media/publication/Taksiliikenteen%20vaikutusten%20seuranta%20-%20Traficomin%20julkaisuja%203-2020.pdf, s. 31-32. den 12 oktober 2021. utgör anskaffningskostnaderna för taxitrafiken 10 procent av de totala kostnaderna för taxitrafiken. Bränslekostnaderna utgör i sin tur 6 procent av kostnadsstrukturen. I förarbetena (RP 71/2021 rd) till lagen om miljö- och energieffektivitetskrav vid upphandling av fordon och trafiktjänster (740/2021) har det bedömts hur det krav som gäller elbilar påverkar anskaffningarna av personbilstransporter. I förarbetena anges det att om en elbil laddas till hälften hemma och till hälften vid för allmänheten tillgängliga laddningspunkter, blir den genomsnittliga driftskostnaden för en elbil enligt kostnadsnivån 2020 cirka 2,7–3,1 euro per 100 kilometer beroende på laddningspunktens effekt. Beroende på vilken laddningseffekt som används beräknas en övergång till en renodlad elbil minska taxiföretagens bränslekostnader med cirka 50–60 procent jämfört med en jämförbar dieselbil och med de antaganden som anges ovan. Prisberäkningarna är dock riktgivande, eftersom man inom yrkestrafiken kan ingå partiprisavtal med distributörer av bränsle eller el och det finns inte någon exakt information om hur taxibilarna laddas i Finland. På basis av denna bedömning har det dock i samband med lagberedningen om anskaffningsstöd konstaterats att anskaffningsstödet för renodlade elbilar inte behöver utvidgas till att omfatta företag och yrkestrafik, eftersom lägre driftskostnader redan i sig är ett tillräckligt incitament. Det bör dessutom beaktas att stödet inte heller gäller bussar, vilket innebär att företag som producerar persontransporttjänster behandlas jämlikt enligt den föreslagna lagen. Dessutom anses det inte finnas grunder för att utvidga gruppen av sökande med tanke på tillräckligheten i fråga om det anslag som föreslås för stödprogrammet.
Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Logistiikkayritysten Liitto ry, Suomen kaasuyhdistys ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf, Teknologiindustrin rf och Vähälä Yhtiöt önskade att anskaffningsstöd ska beviljas för anskaffning av vätebilar. Förslaget har inte beaktats vid den slutliga beredningen av regeringspropositionen, eftersom väte som drivkraft för trafiken fortfarande är en teknik under utveckling och det ännu inte finns lastbilar med bränsleceller tillgängliga på marknaden. En eventuell utvidgning av stödprogrammet till att omfatta också andra alternativa drivkrafter kommer att utredas i takt med att tekniken utvecklas under stödperioden.
Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Finlands Transport och Logistik SKAL rf och Vähälä Yhtiöt önskade att anskaffningsstöd också ska kunna sökas för anskaffning av gasdrivna lastbilar som väger mindre än 16 000 kilogram. Rahtarit ry frågade varför det har föreslagits olika stora stödbelopp för eldrivna paketbilar och lätta lastbilar. Förslagen har beaktats vid den slutliga beredningen av regeringens proposition, och som anskaffningsstöd för små eldrivna lastbilar föreslås samma stödbelopp som för stora paketbilar. På basis av de synpunkter som framkommit under remissbehandlingen har också storleken på anskaffningsstödet för gasdrivna lastbilar setts över. Det föreslås att anskaffningsstödet för lastbilar som drivs med komprimerad gas graderas i förhållande till fordonets massa. Det föreslås också att anskaffningsstödet för stora lastbilar sänks något jämfört med i det propositionsutkast som lagts fram under remissbehandlingen, eftersom stödbeloppet inte får överstiga 40 procent av prisskillnaden mellan ett dieseldrivet fordon och ett gasdrivet fordon.
Autoalan Keskusliitto ry, Bilimportörerna och -industrin rf, Logistiikkayritysten Liitto ry, Finlands Transport och Logistik SKAL rf och Teknologiindustrin rf ansåg att man vid fastställandet av det jämförelsepris som hänför sig till kravet enligt vilket beloppet för anskaffningsstödet inte får överstiga 40 procent av prisskillnaden mellan en dieseldriven lastbil och den el- eller gasdrivna lastbil som stödet gäller bör beakta att kostnaderna för påbyggnaderna för fordon som drivs med alternativa drivkrafter kan vara högre än kostnaderna för ett motsvarande dieseldrivet fordon med påbyggnad. Vid den fortsatta beredningen stannade man dock för en enklare prisdefinition där man beaktar prisskillnaden mellan en dieseldriven paketbil och en eldriven paketbil i fråga om anskaffningspris, priset på serviceleasing för avtalstiden eller hyrespriset för avtalstiden för fordonet i förhållande till en motsvarande mindre miljövänlig anskaffning.
Etanoliautoilijat ry ja StepOne Tech Oy uttryckte att konverteringsstödet för etanolkonverteringar bör höjas till 400 euro. Även Rahtarit ry och en privatperson understödde en höjning av stödbeloppet. Dessutom föreslog Etanoliautoilijat ry att det ska vara möjligt att bevilja konverteringsstöd också för sådana flak- och terrängbilar som är antecknade som lätta lastbilar eller paketbilar och att anskaffningsstöd ska kunna beviljas för flexfuel-paketbilar. Enligt StepOne Tech Oy:s utlåtande bör konverteringsstöd också beviljas för konvertering av lastbilar och paketbilar. Förslagen beaktades inte vid den fortsatta beredningen av lagen. Det har inte ansetts nödvändigt att höja beloppet av konverteringsstödet och inte heller att utvidga stödet till att omfatta andra fordonskategorier eller flexfuel-paketbilar. Användningen av etanol i trafiken styrs numera också genom lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport (446/2007). Med hjälp av konverteringsstödet kan man möjliggöra en övergång till utsläppssnål rörlighet även för sådana personer för vilka anskaffningen av en ny bil inte är aktuell eller möjlig. Det huvudsakliga syftet med det föreslagna stödprogrammet är dock att stödja övergången till nya utsläppsfria och utsläppssnåla fordon.
Korkia Consulting Oy och Lielahden Autokeskus Oy önskade att konverteringsstöd ska beviljas för konvertering av lastbilar så att de blir eldrivna. Muuntuva Oy och två privatpersoner föreslog i sina utlåtanden att konverteringsstöd ska beviljas också för konvertering av en personbil så att den blir eldriven. I färdplanen för fossilfria transporter har det slagits fast att möjligheten att stödja också konverteringar av lastbilar till eldrift ska utredas. Tekniken i fråga är dock förhållandevis ny och den professionella affärsverksamheten har bara inletts. Vid beredningen av propositionen har det av tidtabellsmässiga skäl inte varit möjligt att med tillräcklig noggrannhet utreda omständigheter kring en utvidgning av konverteringsstödet, bland annat med beaktande av säkerhets- och utsläppsfrågor. En utvidgning av konverteringsstödet till att omfatta också andra fordonskategorier och drivkrafter kan dock bedömas på nytt under stödperioden.
Naturresursinstitutet föreslog anskaffningsstöd för anskaffning av gasdrivna personbilar. Förslaget beaktades inte vid den slutliga beredningen av propositionen, eftersom stödet i fråga om personbilar är avsett för utsläppsfria fordon och målet är att främja anskaffning av renodlade elbilar.
Suomen Motoristit ry föreslog anskaffningsstöd även för anskaffning av eldrivna motorcyklar. Förslaget beaktades inte vid den slutliga beredningen av propositionen. Syftet med stödprogrammet är att främja anskaffning av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon endast i fordonskategorierna personbilar, paketbilar och lastbilar.
I ett utlåtande av en privatperson föreslogs det att gränsen på 50 000 euro ska slopas och att anskaffningsstödets belopp ska höjas. I ett utlåtande av en privatperson föreslogs det att anskaffningsstödets belopp ska graderas enligt maximipriset för det fordon som skaffas.
I och med att den tidsfrist som reserverats för remissbehandlingen var betydligt kortare än vanligt ordnade kommunikationsministeriet för intressentgrupper ett offentligt diskussionsmöte via Teams den 7 oktober 2021. I mötet deltog utöver ministeriets representanter cirka 30 organisationer och personer. En inspelning av diskussionsmötet och det material som presenterades vid mötet kan laddas ner via Statsrådets tjänst för projektinformation (LVM035:00/2021).
7
Specialmotivering
1 §.Tillämpningsområde. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Stöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa drivkrafter och för konvertering av fordon så att de drivs med alternativa drivkrafter kan beviljas av statens medel. Med anskaffning avses i denna lag köp och långtidshyrning av fordon. Anskaffningsstöd kan beviljas för anskaffning av en ny personbil som använder el som enda drivkraft (anskaffningsstöd för renodlad elbil) och för anskaffning av en ny el- eller gasdriven lastbil (anskaffningsstöd för lastbil) under åren 2022 och 2023 samt för anskaffning av en ny el- eller gasdriven paketbil (anskaffningsstöd för paketbil) under 2022. Enligt förslaget kan konverteringsstöd beviljas för konvertering av ett fordon så att det drivs med alternativa drivkrafter (konverteringsstöd) under åren 2022 och 2023.
2 §.Förhållande till annan lagstiftning. Enligt 1 mom. i paragrafen ska statsunderstödslagen (688/2001) tillämpas på stöd som avses i denna lag.
Enligt det föreslagna 2 mom. finns bestämmelser om beviljande av stöd till juridiska personer eller enskilda näringsidkare, det vill säga företag eller andra sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet, dessutom i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (den allmänna gruppundantagsförordningen). I fråga om anskaffningsstöd för el- och gasdrivna paketbilar och lastbilar samt konverteringsstöd som beviljas företag enligt denna lag iakttas villkoren för stöd till miljöskydd i artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Enligt artikel 3 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska stöd anses vara förenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107.2 eller 107.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ska undantas från anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i det fördraget under förutsättning att stödet uppfyller samtliga allmänna villkor i kapitel I och II i den allmänna gruppundantagsförordningen och de särskilda villkoren enligt artikel 36 i förordningen.
3 §.Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för renodlad elbil. Enligt 1 mom. i paragrafen ska anskaffningsstöd för en renodlad elbil beviljas en fysisk person som under åren 2022 eller 2023 köper eller förbinder sig att i minst tre år hyra för eget bruk en ny eldriven personbil.
Enligt 1 mom. ska anskaffningsstöd dessutom beviljas endast fysiska personer. Stödet ska inte beviljas företag och därmed inte heller fysiska personer för anskaffning av fordon som används i näringsverksamhet. Det är behövligt att fordon som används i näringsverksamhet lämnas utanför rätten att få stöd, eftersom det annars skulle vara fråga om företagsstöd enligt EU:s lagstiftning om statligt stöd. Enligt det föreslagna 1 mom. är en förutsättning att bilen köps eller hyrs för eget bruk. Kravet på eget bruk innebär att stödmottagaren ska vara införd som ägare eller innehavare av det fordon som ansökan gäller i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice (320/2017). Utöver stödmottagaren hindrar dock inte sådana i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland införda andra ägare och/eller innehavare av samma fordon, såsom familjemedlemmar, att kravet på eget bruk uppfylls. Enligt det föreslagna 1 mom. kan anskaffningsstöd beviljas för hyrning av en elbil, om en fysisk person förbinder sig att hyra en personbil i minst tre år. Med hyrning avses långtidshyrning av ett fordon, det vill säga leasing från ett företag eller en sammanslutning. Enligt 1 mom. får dessutom totalpriset på en renodlad elbil som berättigar till stöd vara högst 50 000 euro. Med totalpris avses det slutliga priset för bilen som anges köpeavtalet. I maximibeloppet för priset på den bil som skaffas ingår mervärdesskatten och eventuella bilskatten för bilen samt eventuella andra skatter som hänför sig till anskaffningen av bilen.
I 2 mom. i den föreslagna paragrafen föreskrivs det om förutsättningarna för beviljande av anskaffningsstöd för renodlad elbil. Det föreslås att stödet ska beviljas för bilar som använder el som enda drivkraft. En ytterligare förutsättning är att personbilen registreras i Finland. Med första registrering i Finland avses att lastbilen inte har varit registrerad tidigare i Finland eller något annat land. Enligt 2 mom. i paragrafen förutsätts det dessutom att sökanden förbinder sig att hålla den bil som anskaffningsstödet gäller i sin ägo eller besittning i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland i minst 1 år efter den första registreringen av bilen. En förutsättning för beviljande av stöd är också att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av stödet står till förfogande.
Enligt 3 mom. kan en person beviljas anskaffningsstöd för renodlad elbil högst en gång per kalenderår. Anskaffningsstöd för renodlad elbil kan dessutom betalas endast en gång för en och samma personbil som anskaffas eller långtidshyrs. Således kan anskaffningsstöd beviljas endast en gång för en renodlad elbil som skaffas för gemensamt ägande. Syftet med kravet är också att till exempel säkerställa att det inte ska vara möjligt att få anskaffningsstöd för samma renodlade elbil på nytt med stöd av denna lag, om personen redan med stöd av 8 § i lagen om anskaffningsstöd har fått anskaffningsstöd genom en sänkning av bilens försäljningspris som motsvarar anskaffningsstödet. I 3 mom. föreslås det dessutom en bestämmelse om utnyttjande av anskaffningsstödet i samband med andra understöd. Det föreslås att anskaffningsstöd för renodlad elbil kan beviljas för anskaffning eller långtidshyrning av en personbil som använder el som enda drivkraft, även om annat understöd av statens medel har beviljats för anskaffningen.
4 §.Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för paketbil. Enligt 1 mom. i paragrafen ska anskaffningsstöd beviljas en fysisk eller juridisk person som under 2022 köper eller förbinder sig att i minst tre år hyra en ny el- eller gasdriven paketbil som inte har genomgått en första registrering. Anskaffningsstöd kan beviljas för hyrning av en paketbil, om sökanden förbinder sig att hyra bilen i minst tre år. Med hyrning avses långtidshyrning av ett fordon, det vill säga leasing från ett företag eller en sammanslutning. Stöd kan också beviljas företag i enlighet med artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen som sådant stöd som beviljas för miljöskydd. Den allmänna gruppundantagsförordningen förutsätter att företagen tack vare det stöd som beviljas för anskaffning av el- och gasdrivna paketbilar kan gå längre än EU:s normer om miljöskydd eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer.
Enligt 2 mom. i paragrafen kan anskaffningsstöd beviljas för anskaffning av en paketbil, om bilens enda drivkraft är el eller den huvudsakliga drivkraften är gas. En ytterligare förutsättning är att man förbinder sig att genomföra den första registreringen av paketbilen i Finland. Med första registrering i Finland avses att lastbilen inte har varit registrerad tidigare i Finland eller något annat land. Enligt 2 mom. i paragrafen förutsätts det dessutom att sökanden förbinder sig att hålla den bil som anskaffningsstödet gäller i sin ägo eller besittning i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland i minst 1 år efter den första registreringen av bilen. En förutsättning för beviljande av stöd är också att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av stödet står till förfogande.
I 3 mom. i paragrafen föreslås det att en fysisk person under ett kalenderår kan få anskaffningsstöd för anskaffning av endast en el- eller gasdriven paketbil. När det gäller juridiska personer är det på motsvarande sätt möjligt att under ett kalenderår få anskaffningsstöd för anskaffning av högst fem el- eller gasdrivna paketbilar. Enligt förslaget kan anskaffningsstöd för paketbil dessutom betalas endast en gång för en paketbil som anskaffas eller långtidshyrs. Till exempel för en el- eller gasdriven paketbil som skaffas för gemensamt ägande kan anskaffningsstöd beviljas en sökande endast en gång.
Enligt 4 mom. i paragrafen ska anskaffningsstöd inte beviljas sådana företag i svårigheter som avses i artikel 2.18 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Bestämmelsen är förenlig med artikel 1.4 i den allmänna gruppundantagsförordningen, enligt vilken förordningen inte tillämpas på stöd till företag i svårigheter. I artikel 2.18 i förordningen ingår en förteckning med fem led som innehåller situationer där ett företag kan anses vara i svårigheter, om minst ett led uppfylls. På små och medelstora företag (SMF-företag) tillämpas dock endast de första fyra kriterierna. Enligt kriterierna anses ett företag vara i svårigheter om det är fråga om ett aktiebolag som har förlorat över hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster. Som en annan grund betraktas att det är fråga om ett öppet bolag eller kommanditbolag (eller ett annat sådant bolag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld) som har förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster. För det tredje kan ett företag betraktas som ett företag i svårigheter om företaget är föremål för ett konkurs- eller företagssaneringsförfarande på grund av insolvens eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i konkurs- eller företagssaneringsförfarande på sina fordringsägares begäran. Om det är fråga om ett SMF-företag som har varit verksamt i mindre än tre år ska endast denna punkt tillämpas. Den fjärde grunden är att företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka det eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan. Den sista grunden är att det är fråga om ett stort företag som inte är ett litet eller medelstort företag, och för de senaste två åren har företagets bokföringsmässiga skuldsättningsgrad har varit större än 7,5 och företagets rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar har legat under 1,0. I 4 mom. i paragrafen ska det enligt förslaget förutsättas att inget annat stöd eller understöd av statens medel har beviljats för anskaffningen.
5 §.Förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd för lastbil. Enligt 1 mom. i paragrafen kan anskaffningsstöd för lastbil beviljas en fysisk eller juridisk person som under åren 2022 eller 2023 köper eller förbinder sig att i minst tre år hyra en ny el- eller gasdriven lastbil som inte har genomgått en första registrering. Anskaffningsstöd kan beviljas för hyrning av en lastbil, om sökanden förbinder sig att hyra lastbilen i minst tre år. Med hyrning avses långtidshyrning av ett fordon, det vill säga leasing från ett företag eller en sammanslutning. Stöd kan beviljas inom gränserna för det anslag som för ändamålet tagits in i statsbudgeten. Stöd kan också beviljas företag i enlighet med artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen som sådant stöd som beviljas för miljöskydd. Den allmänna gruppundantagsförordningen förutsätter att företagen tack vare det stöd som beviljas för anskaffning av el- och gasdrivna lastbilar kan gå längre än EU:s normer om miljöskydd eller höja nivån på miljöskyddet i avsaknad av unionsnormer.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om förutsättningar för hurdana anskaffningar av eldrivna lastbilar eller eldrivna släpvagnar som ska beviljas stöd. Stöd ska beviljas för anskaffning av ett fordon som använder el som enda drivkraft och i fråga om vilken man förbinder sig att genomföra den första registreringen i Finland. Med första registrering i Finland avses att lastbilen inte har varit registrerad tidigare i Finland eller något annat land. Enligt 2 mom. i paragrafen förutsätts det dessutom att sökanden förbinder sig att hålla den lastbil som anskaffningsstödet gäller i sin ägo eller besittning i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland i 1 år efter den första registreringen av lastbilen. En förutsättning för betalning av stödet är också att det anslag som reserverats för betalning av anskaffningsstödet står till förfogande.
I 3 mom. i paragrafen föreslås bestämmelser om hurdana anskaffningar av gasdrivna lastbilar som ska beviljas stöd. Stöd ska beviljas för anskaffning av en lastbil vars huvudsakliga drivkraft under körning är gas. Den drivkraft för bilen som antecknas i registret baserar sig på motorns utsläppsgodkännande. Utsläppsgodkännandet för motorer har harmoniserats på EU- och FN-nivå. Om den huvudsakliga drivkraften är gas, är den drivkraft som antecknas i registret för närvarande någon av följande: CNG (komprimerad naturgas, compressed natural gas), LNG (flytande naturgas, liquified natural gas), naturgas av typen HL eller Diesel/LNG. De Diesel/LNG-motorer som används i tunga lastbilar använder metangas som huvudsaklig drivkraft och en liten mängd diesel för att antända gasen. Med sådana lastbilar går det inte att köra enbart på diesel förutom tillfälliga korta sträckor med låg hastighet. För tunga lastbilar vars drivkraft är diesel/LNG är således den huvudsakliga drivkraften gas. En ytterligare förutsättning är att det fordon som anskaffas genomgår första registrering i Finland. Med första registrering i Finland avses att lastbilen inte har varit registrerad tidigare i Finland eller något annat land. Enligt 3 mom. i paragrafen förutsätts det dessutom att sökanden förbinder sig att hålla den lastbil som anskaffningsstödet gäller i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland i 1 år efter den första registreringen av lastbilen. En förutsättning för beviljande av stöd är också att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av stödet står till förfogande.
I 4 mom. i paragrafen föreslås det att en fysisk person under ett kalenderår kan få anskaffningsstöd för anskaffning av endast en el- eller gasdriven lastbil. När det gäller juridiska personer är det på motsvarande sätt möjligt att under ett kalenderår få anskaffningsstöd för anskaffning av högst fem el- eller gasdrivna lastbilar. Som tidpunkt för beviljande av stöd betraktas den tidpunkt då ett villkorligt stödbeslut enligt 13 § fastställs. Enligt förslaget kan anskaffningsstöd för lastbil dessutom betalas endast en gång för en lastbil som anskaffas eller långtidshyrs. Till exempel för en el- eller gasdriven lastbil som skaffas för gemensamt ägande kan anskaffningsstöd beviljas endast en gång. Syftet med kravet är också att till exempel säkerställa att det inte ska vara möjligt att få anskaffningsstöd för samma lastbil på nytt med stöd av denna lag, om personen redan har beviljats gasanskaffningsstöd med stöd av 9 a § i lagen om anskaffningsstöd.
Enligt 5 mom. i paragrafen ska anskaffningsstöd inte beviljas sådana företag i svårigheter som avses i Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd. En förutsättning ska dessutom vara att det inte har beviljats annat offentligt stöd för anskaffningen. Till sitt innehåll motsvarar momentet 4 § 4 mom.
6 §.Förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. Enligt det föreslagna 1 mom. kan konverteringsstöd beviljas en fysisk eller juridisk person som under åren 2022 eller 2023 konverterar en personbil så att den blir gas- eller etanoldriven. Stöd kan beviljas inom gränserna för det anslag som för ändamålet tagits in i statsbudgeten. Som tidpunkt för konverteringen betraktas ändringsbesiktningen av fordonet.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. I 2 mom. 1 punkten föreslås bestämmelser om hur konverteringen ska genomföras. . Konverteringen ska göras eller man ska förbinda sig att göra den i enlighet med 7 § i fordonslagen (82/2021). Hänvisningen till 7 § i fordonslagen omfattar också Transport- och kommunikationsverkets föreskrift som meddelats med stöd av paragrafen. I 2 mom. 2 och 3 punkten föreslås det bestämmelser om att förutsättningarna för att få konverteringsstöd är att det i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland antecknas att personbilen använder gas som den ena drivkraften eller som enda drivkraft, eller att det vid en ändringsbesiktning till uppgifterna om en bensindriven personbil fogas att personbilen också är lämpad för höginblandad etanol. I 2 mom. 4 punkten föreslås det dessutom en bestämmelse om att en förutsättning för att konverteringsstöd ska beviljas är att det anslag som i statsbudgeten reserverats för betalning av konverteringsstöd står till förfogande.
Enligt det föreslagna 3 mom. kan stöd för konvertering av en personbil så att den blir gas- eller etanoldriven betalas endast en gång för en och samma personbil för att förhindra eventuella missbruk. Dessutom kan samma fysiska eller juridiska person beviljas konverteringsstöd högst en gång per kalenderår.
Enligt det föreslagna 4 mom. ska konverteringsstöd inte beviljas företag i svårigheter. En förutsättning ska dessutom vara att det inte har beviljats annat offentligt stöd för konverteringen. Till sitt innehåll motsvarar momentet 4 § 4 mom.
7 §.Beloppet av anskaffningsstöd för renodlade elbilar. I paragrafen föreslås bestämmelser om beloppet av anskaffningsstöd för renodlade elbilar. Enligt paragrafen kan anskaffningsstöd för renodlade elbilar beviljas av statens medel till ett belopp av 2 000 euro för anskaffning eller långtidshyrning av en ny eldriven personbil på det sätt som avses i 3 §.
8 §.Beloppet av anskaffningsstöd för eldrivna paketbilar. I paragrafen föreslås bestämmelser om beloppet av anskaffningsstöd för eldrivna paketbilar. Enligt 1 mom. 1 punkten ska stöd beviljas till ett belopp av 2 000 euro för små paketbilar. Med små paketbilar avses sådana fordon som registreras i trafik- och transportregistret som paketbilar och som utöver förarsitsen är utrustade med högst sitsar bredvid denna eller anordningar för fastgörande av sådana sitsar. Enligt punkten får dessutom det totala priset på en paketbil som berättigar till stöd vara högst 50 000 euro. I maximibeloppet för priset på den bil som skaffas ingår mervärdesskatten och bilskatten för bilen samt eventuella andra skatter som hänför sig till anskaffningen av bilen. En begränsning i fråga om anskaffningspriset för små paketbilar behövs, eftersom en paketbil som berättigar till stöd bör vara i linje med förutsättningarna för stödberättigande när det gäller eldrivna personbilar. I praktiken är det genom vissa egenskapsmässiga ändringar möjligt att registrera flera bilmodeller som antingen personbil eller paketbil i trafik- och transportregistret. Således ska det inte vara tillåtet att en bil som i själva verket används som en personbil registreras som en eldriven paketbil, och på motsvarande sätt inte heller tvärtom.
Enligt 1 mom. 2 punkten i den föreslagna paragrafen ska stödet för en medelstor paketbil vara 4 000 euro. En medelstor paketbil ska enligt 2 punkten vara en sådan paketbil som utöver förarsitsen är utrustad med högst sitsar bredvid denna eller anordningar för fastgörande av sådana sitsar. Totalmassan för en medelstor paketbil ska vara över 2 500 kilogram och skillnaden mellan dess totalmassa och egenmassa (bärförmåga) ska vara minst 680 kilogram.
Enligt 1 mom. 3 punkten ska stödet för en stor paketbil vara 6 000 euro. Enligt förslaget ska som stora paketbilar betraktas sådana paketbilar som utöver förarsitsen är utrustade med högst sitsar bredvid denna eller anordningar för fastgörande av sådana sitsar. På motsvarande sätt ska totalmassan för en stor paketbil vara över 2 500 kilogram och skillnaden mellan dess totalmassa och egenmassa (bärförmåga) ska vara minst 680 kilogram och axelavståndet ska vara över 3,5 meter.
I 2 mom. i paragrafen föreslås att det maximala beloppet av anskaffningsstödet dock inte får överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Enligt förslaget är stödberättigande kostnader sådana merkostnader som anskaffningen av en eldriven paketbil medför för skyddet av miljön och som identifieras genom att jämföra anskaffningen med en liknande, mindre miljövänlig anskaffning som realistiskt sett skulle ha gjorts utan stöd, det vill säga till exempel en anskaffning av ett fordon som drivs med fossil diesel. Den stödberättigande kostnaden ska alltså i praktiken utgöras av prisskillnaden mellan en dieseldriven paketbil och en eldriven paketbil i fråga om anskaffningspris, priset på serviceleasing för avtalstiden eller hyrespriset för avtalstiden för fordonet i förhållande till en motsvarande mindre miljövänlig anskaffning. Bestämmelser om godtagbara kostnader och maximibelopp för statligt understöd som beviljas för anskaffningsstöd för utsläppssnåla fordon finns i artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Momentet motsvarar artikel 36.4, 36.5 och 36.6 i gruppundantagsförordningen.
9 §.Beloppet av anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar. I paragrafen föreslås bestämmelser om beloppet av anskaffningsstöd för gasdrivna paketbilar. För anskaffning eller långtidshyrning av en gasdriven paketbil kan det beviljas stöd av statens medel till ett belopp av 2 000 euro, om det är fråga om en paketbil som antecknas som paketbil i trafik- och transportregistret och som utöver förarsitsen är utrustad med högst sitsar bredvid denna eller anordningar för fastgörande av sådana sitsar. Dessutom ska bärförmågan vara minst 680 kilogram.
I 2 mom. föreslås att det maximala beloppet av anskaffningsstödet inte får överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Momentet motsvarar innehållet i 8 § 2 mom.
10 §.Beloppet av anskaffningsstöd för eldrivna lastbilar. I 1 mom. i paragrafen föreslås bestämmelser om beloppet av anskaffningsstöd för eldrivna lastbilar. De föreslagna stödnivåerna för storleksklasserna för fordonen grundar sig på de uppskattade anskaffningspriserna för ett chassi. Den förslagna graderingen baserar sig på typiska storleksklasser för fordonen. Enligt 1 mom. 1 punkten ska stödet vara 6 000 euro om det är fråga om ett fordon vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 3 501 kilogram. Enligt 2 punkten i momentet ska stödet vara 12 000 euro om det är fråga om ett fordon vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 6 000 kilogram. Enligt 3 punkten i momentet ska stödet vara 18 000 euro om den största tillåtna massa i vägtrafik för fordonet i fråga är minst 16 000 kilogram. Enligt 4 punkten i momentet ska stödet vara 25 000 euro om det är fråga om ett fordon vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 26 000 kilogram. Enligt 5 punkten i momentet ska stödet vara 40 000 euro, om fordonets största tillåtna massa i vägtrafik är minst 18 000 kilogram och fordonets kombinationsmassa är minst 40 000 kilogram, eller om fordonets största tillåtna massa i vägtrafik är minst 38 000 kilogram. Enligt 1 mom. 6 punkten ska stödet vara 50 000 euro, om fordonets största tillåtna massa i vägtrafik är minst 26 000 kilogram och fordonets kombinationsmassa är minst 60 000 kilogram. Enligt den föreslagna 1 mom. 7 punkten ska stödet vara 10 000 euro dessutom för släpvagnar vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 18 000 kilogram och som har en elektrisk drivlina som kan laddas med stickpropp och vars batteri har en nettokapacitet på minst 20 kilowattimmar och som kan generera en effekt på minst 50 kilowatt till vagnens axel utan avbrott i minst 2 minuter.
I 2 mom. i paragrafen föreslås att det maximala beloppet av anskaffningsstödet dock inte får överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Enligt förslaget är stödberättigande kostnader sådana merkostnader som anskaffningen av en eldriven lastbil medför för skyddet av miljön och som identifieras genom att jämföra anskaffningen med en liknande, mindre miljövänlig anskaffning som realistiskt sett skulle ha gjorts utan stöd, det vill säga till exempel en anskaffning av ett fordon som drivs med fossil diesel. Den stödberättigande kostnaden ska alltså i praktiken utgöras av prisskillnaden mellan en dieseldriven lastbil och en eldriven lastbil i fråga om anskaffningspris, priset på serviceleasing för avtalstiden eller hyrespriset för avtalstiden för fordonet i förhållande till en motsvarande mindre miljövänlig anskaffning. Bestämmelser om godtagbara kostnader och maximibelopp för statligt understöd som beviljas för anskaffningsstöd för utsläppssnåla fordon finns i artikel 36 i den allmänna gruppundantagsförordningen. Momentet motsvarar artikel 36.4, 36.5 och 36.6 i gruppundantagsförordningen.
11 §.Beloppet av anskaffningsstöd för gasdrivna lastbilar. I paragrafen föreslås bestämmelser om beloppet av anskaffningsstöd för lastbilar som använder gas som huvudsaklig drivkraft.
Enligt det föreslagna 1 mom. kan anskaffningsstöd beviljas för anskaffning eller långtidshyrning av en lastbil som använder komprimerad gas som drivkraft, graderat enligt fordonets massa. Enligt momentet kan stöd beviljas till ett belopp av 2 000 euro för en gasdriven lastbil vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 3 501 kilogram. Det föreslås att stöd ska beviljas till ett belopp av 4 000 euro för en gasdriven lastbil vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 6 000 kilogram. Dessutom ska det vara möjligt att bevilja stöd till ett belopp av 6 000 euro för en gasdriven lastbil vars största tillåtna massa i vägtrafik är minst 16 000 kilogram.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan anskaffningsstöd beviljas till ett belopp av 14 000 euro för anskaffning eller långtidshyrning av en lastbil som använder flytande gas som drivkraft.
I 3 mom. föreslås att det maximala beloppet av anskaffningsstödet inte får överstiga 40 procent av de stödberättigande kostnaderna. Momentet motsvarar innehållet i 10 § 2 mom.
12 §.Konverteringsstödets belopp. I paragrafen föreslås bestämmelser om konverteringsstödets belopp. Enligt paragrafen kan konverteringsstöd beviljas av statens medel till ett belopp av 1 000 euro för konvertering av en personbil så att den blir gasdriven eller 200 euro för konvertering av en personbil så att den blir etanoldriven.
13 §.Ansökan om anskaffningsstöd för renodlade elbilar. Den föreslagna paragrafen gäller ansökningsförfarandet för anskaffningsstöd för renodlade elbilar. Enligt 1 mom. ska anskaffningsstöd för renodlade elbilar enligt 3 § sökas hos Transport- och kommunikationsverket. Enligt momentet kan stöd sökas efter anskaffningen av en renodlad elbil. En specificerad redogörelse för den renodlade elbil som anskaffats ska läggas fram i ansökan om anskaffningsstöd.
Enligt det föreslagna 2 mom. kan Transport- och kommunikationsverket bevilja sökanden anskaffningsstöd om de förutsättningar som anges i 3 § uppfylls.
14 §.Ansökan om anskaffningsstöd för paketbilar och lastbilar. I paragrafen föreslås bestämmelser om ansökan om anskaffningsstöd för paketbilar och lastbilar. Anskaffningsstöd ska sökas hos Transport- och kommunikationsverket. Den som ansöker om stöd ska lämna in en ansökan för beviljande av stöd innan bindande anskaffning av det fordon som ansökan gäller. Enligt artikel 6 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska stöd som riktas till företag ha en stimulanseffekt, och stöd får inte beviljas efter åtgärder som hänför sig till genomförandet av den verksamhet eller det projekt som stöds. När det gäller fysiska personer ökar möjligheten att ansöka om anskaffningsstöd redan innan en bindande anskaffning av ett fordon säkerheten om att stödet beviljas innan det egentliga beslutet om köp eller långtidshyrning fattas. Att föreskriva om ett liknande förfarande för både företag och fysiska personer är motiverat med tanke på förenhetligandet av förfarandet. Med bindande anskaffning av ett fordon avses till exempel en bindande beställning, ett godkänt avtal om köp eller ingående av ett avtal om överföring av rätten att använda fordonet. I fråga om bindande långtidshyrning av ett fordon ska med bindande anskaffning avses till exempel underteckning av ett juridiskt bindande leasingavtal eller betalning av en leasingavgift.
I det föreslagna 2 mom. finns bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i ansökan om anskaffningsstöd. Förteckningen är inte uttömmande och Transport- och kommunikationsverket kan begära att sökanden lämnar också andra behövliga uppgifter. Enligt det föreslagna 2 mom. ska en specificerad plan för eller en specificerad beskrivning av den planerade anskaffningen av ett el- eller gasdrivet fordon anges i ansökan. Utredningen behövs för att Transport- och kommunikationsverket ska kunna bedöma om fordonet uppfyller förutsättningarna i de föreslagna 4 eller 5 § om anskaffningsstöd. Om sökanden är en juridisk person eller en enskild näringsidkare, ska ansökan om anskaffningsstöd dessutom innehålla en tillräcklig utredning om annat offentligt stöd eller understöd som sökanden fått. Med offentligt stöd eller understöd avses offentligt stöd enligt 4 § i statsunderstödslagen. Med hjälp av informationen kan man försäkra sig om att en enskild sökande inte får några understöd som överskrider de gränser som anges i reglerna om statligt stöd. Enligt momentet ska beloppet av det stöd som söks med stöd av denna lag uppges i ansökan om anskaffningsstöd.
I 3 mom. föreslås en bestämmelse om att Transport- och kommunikationsverket kan bevilja sökanden anskaffningsstöd för anskaffning av ett fordon som uppfyller de förutsättningar som anges i de föreslagna 4 eller 5 §. I 3 mom. föreslås det dessutom bestämmelser om Transport- och kommunikationsverkets skyldighet att meddela ett villkorligt beslut i ärendet. Som ett villkor för beviljande av stöd föreslås att den som ansöker om anskaffningsstöd till Transport- och kommunikationsverket lämnar in uppgifter om den bindande anskaffning av det fordon som ansökan gäller inom två månader från delfåendet av det villkorliga beslutet. Bestämmelsen behövs för att den som ansöker om anskaffningsstöd innan anskaffningen av fordonet ska ha möjlighet att få veta om det fordon som överensstämmer med planen uppfyller de förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd som anges i lagen och att han eller hon kan beviljas anskaffningsstöd. Bestämmelsen behövs dessutom för att Transport- och kommunikationsverket innan ett positivt beslut fastställs ska ha möjlighet att kontrollera att det fordon som anskaffats faktiskt överensstämmer med den anmälda planen och uppfyller förutsättningarna för beviljande av anskaffningsstöd enligt denna lag, inklusive att det anslag som reserverats för beviljande av stödet är tillgängligt. Enligt 3 mom. ska ett villkorligt beslut vara bindande för Transport- och kommunikationsverket, om den som fått beslutet skaffar ett fordon som överensstämmer med beslutet och lämnar in de uppgifter som utgör villkor till Transport- och kommunikationsverket inom utsatt tid. Syftet är att tidsfristen ska vara så lång att den som ansöker om stöd säkert hinner fatta ett bindande beslut om anskaffning av ett stödberättigande fordon som överensstämmer med planen innan tidsfristen löper ut. Det är nödvändigt att föreskriva om en tidsfrist för att anskaffningsstöd inte ska sökas för säkerhets skull, även om anskaffningen i själva verket inte håller på att genomföras. Då undviker man att det anslag som reserverats för anskaffningsstöden inte i onödan reserveras för långa perioder i situationer där en anskaffning slutligen inte genomförs. Enligt det föreslagna 3 mom. får ändring inte sökas i ett villkorligt beslut. Ändring får sökas i det egentliga beslutet som meddelas senare.
I det föreslagna 4 mom. föreskrivs det att om stödmottagaren inte inom utsatt tid till Transport- och kommunikationsverket lämnar in de uppgifter som avses i 3 mom. om en bindande anskaffning av det fordon som avses i det villkorliga beslutet eller om de uppgifter som lämnats in visar att det fordon som anskaffats inte uppfyller de förutsättningar för beviljande av anskaffningsstöd som anges i 4 eller 5 § i denna lag, ska Transport- och kommunikationsverket genom ett uttryckligt beslut konstatera att det villkorliga beslutet har förfallit. Om den som ansöker om stöd däremot lämnar in uppgifterna inom utsatt tid och det utifrån uppgifterna är klart att förutsättningarna för beviljande av stöd uppfylls, ska Transport- och kommunikationsverket fastställa det villkorliga beslut om anskaffningsstöd som verket har meddelat.
15 §.Utbetalning av anskaffningsstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om utbetalningen av anskaffningsstöd. Enligt det föreslagna 1 mom. betalas stödet ut till sökanden på basis av ett positivt stödbeslut efter det att fordonet har registrerats för första gången i trafik- och transportregistret eller i det fordonsregister som förs av Fordonsmyndigheten på Åland.
I 2 mom. föreslås bestämmelser om stödmottagarens skyldighet att underrätta Transport- och kommunikationsverket om att den första registreringen av fordonet fördröjs omedelbart efter att ha fått kännedom om detta, dock senast två månader efter den uppskattade dagen för den första registreringen. Om stödmottagaren försummar sin anmälningsskyldighet ska Transport- och kommunikationsverket genom sitt beslut konstatera att beslutet om beviljande av anskaffningsstöd har förfallit. Bestämmelsen behövs för att undvika att det anslag som reserverats för anskaffningsstöden inte i onödan reserveras för långa perioder i situationer där en anskaffning slutligen inte genomförs.
16 §.Ansökan om konverteringsstöd. I 1 mom. i paragrafen föreslås bestämmelser om att konverteringsstöd för konvertering av en bil så att den blir etanol- eller gasdriven söks hos Transport- och kommunikationsverket. Det föreslås att Transport- och kommunikationsverket kan bevilja stöd om förutsättningarna enligt 6 § uppfylls.
I 2 mom. i paragrafen föreslås bestämmelser om ansökan om och utbetalning av konverteringsstöd när den sökande är en fysisk person. Ansökan ska åtminstone innehålla uppgifter om den använda ändringsserien, om vem som utfört ändringen och om den godkända ändringsbesiktningen. Förteckningen är inte uttömmande och Transport- och kommunikationsverket kan begära att sökanden lämnar också andra behövliga uppgifter.
I 3 mom. i paragrafen föreslås bestämmelser om ansökan om konverteringsstöd när den sökande är en juridisk person eller en enskild näringsidkare. Enligt det föreslagna 3 mom. ska den som ansöker om stöd lämna in en ansökan för beviljande av stöd innan fordonet konverteras. Enligt artikel 6 i den allmänna gruppundantagsförordningen ska stöd som riktas till företag ha en stimulanseffekt, och stöd får inte beviljas efter åtgärder som hänför sig till genomförandet av den verksamhet eller det projekt som stöds. Ansökan om konverteringsstöd ska innehålla en specificerad plan över eller beskrivning av den ändringsserie som används, uppgifter om vem som utför ändringen samt en tillräcklig utredning om annat offentligt stöd eller understöd som sökanden fått. Med offentligt stöd eller understöd avses offentligt stöd enligt 4 § i statsunderstödslagen. Med hjälp av informationen kan man försäkra sig om att en enskild sökande inte får några understöd som överskrider de gränser som anges i reglerna om statligt stöd. Enligt det föreslagna 3 mom. ska det stödbelopp som söks med stöd av denna lag uppges i ansökan om konverteringsstöd. I 3 mom. föreslås det dessutom en bestämmelse om att Transport- och kommunikationsverket ska fatta ett villkorligt beslut i ärendet. Enligt förslaget är ett villkor för beviljande av stöd att sökanden genomför konverteringen av fordonet enligt planen eller beskrivningen samt lämnar in uppgifter om den godkända ändringsbesiktningen till Transport- och kommunikationsverket inom två månader från delfåendet av det villkorliga beslutet. I det villkorliga beslutet får ändring inte sökas.
Det föreslagna 4 mom. ska gälla de stödmottagare som avses i föregående moment, det vill säga juridiska personer och enskilda näringsidkare. I det föreslagna 4 mom. föreskrivs att om den stödmottagare som avses i 3 mom. inte inom utsatt tid till Transport- och kommunikationsverket lämnar in behövliga uppgifter om konverteringen av det fordon som avses i det villkorliga beslutet eller om de uppgifter som lämnats in visar att det fordon som konverterats inte uppfyller de förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd som anges i 6 § i denna lag, ska Transport- och kommunikationsverket genom ett uttryckligt beslut konstatera att det villkorliga beslutet har förfallit. Om den som ansöker om stöd lämnar in uppgifterna inom utsatt tid och det utifrån uppgifterna är klart att förutsättningarna för beviljande av stöd uppfylls, ska Transport- och kommunikationsverket fastställa det villkorliga beslut om konverteringsstöd som verket har meddelat.
17 §.Utbetalning av konverteringsstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om utbetalningen av konverteringsstöd. Enligt paragrafen ska Transport- och kommunikationsverket betala ut konverteringsstödet till stödmottagaren med stöd av ett positivt stödbeslut efter det att ändringsbesiktningen av fordonet har godkänts.
18 §.Stödmottagarens skyldighet att lämna uppgifter. I paragrafen föreslås bestämmelser om stödmottagarens skyldighet att lämna uppgifter.
Enligt 1 mom. ska stödmottagaren underrätta Transport- och kommunikationsverket om sådana förändringar i förhållandena som påverkar ett stödbeslut som gäller anskaffningsstöd eller konverteringsstöd. Anmälan ska göras omedelbart, dock senast inom två månader från den händelse som ledde till förändringen i förhållandena.
I 2 mom. föreslås det bestämmelser om att mottagaren av anskaffningsstöd även ska underrätta Transport- och kommunikationsverket omedelbart om avtalet om långtidshyrning för det anskaffade fordonet upphör innan tidsfristen på tre år löper ut eller om fordonet avregistreras innan det hållits i registret den föreskrivna tiden på ett år. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att säkerställa att Transport- och kommunikationsverket har tillgång till all uppdaterad information som är väsentlig och behövlig med tanke på ansökningsförfarandet för och användningen och tillsynen av stöd samt eventuella återkrav av stöd.
19 §.Uppgifter om stöden. I paragrafen föreslås bestämmelser om uppgifter om stöden. Enligt paragrafen ska Transport- och kommunikationsverket behandla de uppgifter som verket registrerat och samlat in i samband med behandlingen av ansökan om understöd med iakttagande av 233 § i lagen om transportservice (320/2017). I 233 § i lagen om transportservice föreskrivs det om Transport- och kommunikationsverkets skyldighet att samla in allmän information som gäller trafik och transport. Med uppgifter om stöd avses till exempel personuppgifter om stödmottagaren, såsom namn, personbeteckning och kontaktuppgifter, samt uppgifter om identifiering av och egenskaper hos det fordon som stödet gäller. Personbeteckningen behövs för att identifiera sökanden. I 233 § 2 mom. i lagen om transportservice föreskrivs det dessutom om Transport- och kommunikationsverkets rätt att få uppgifter i anslutning till verkets insamling av information. I fråga om anskaffningsstöd och konverteringsstöd behövs rätten att få uppgifter till exempel för beviljande av anskaffningsstöd för anskaffning av fordon som drivs med alternativa bränslen och som registreras på Åland.
20 §.Tillsyn och återkrav. I paragrafen föreslås bestämmelser om tillsyn och återkrav av det stöd som avses i denna lag. Enligt förslaget svarar Transport- och kommunikationsverket för tillsyn och återkrav. På tillsyn och återkrav av stödet tillämpas de relevanta bestämmelserna i statsunderstödslagen.
21 §.Ändringssökande. I paragrafen föreslås bestämmelser om rätten för den som ansöker om stöd att begära omprövning av ett stödbeslut. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
22 §.Närmare bestämmelser. I paragrafen föreslås ett bemyndigande med stöd av vilket närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om stöd och om utbetalning av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.
23 §.Ikraftträdande. I paragrafen föreslås en bestämmelse om lagens temporära giltighetstid. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022 och gälla till och med den 31 december 2024. Det bör dock noteras att de nuvarande EU-reglerna om statligt stöd som tillämpas på stödprogrammet gäller till och med utgången av 2023. Kommissionen har under sommaren 2021 inlett en revidering av gruppundantagsförordningen som gäller artikel 36. Vid behov ska den nationella rättsliga grunden för stödprogrammet ändras på det sätt som ändringarna av reglerna om statligt stöd förutsätter inom ramen för övergångsperioden enligt de nya reglerna.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska lagen tillämpas på anskaffningsstöd för renodlade elbilar och lastbilar och på konverteringsstöd vilka söks senast den 31 mars 2023 samt på anskaffningsstöd för paketbilar som söks senast den 31 december 2022. Enligt förslaget inleds stödperioden den 1 januari 2022 och löper ut den 31 mars 2023. Lagen behöver dock vara i kraft under följande kalenderår, det vill säga till och med den 31 december 2024, för att de stöd som sökts i slutet av stödperioden ska kunna behandlas och betalas ut inom ramen för lagens giltighetstid.
Enligt det föreslagna 3 mom. upphävs genom denna lag lagen om stöd för anskaffning av eldrivna personbilar, stöd för anskaffning av gasdrivna lastbilar och stöd för konvertering av personbilar till gas- och etanoldrift (971/2017). I fråga om användning, tillsyn över användningen, återbetalning och återkrav av stöd som har sökts före ikraftträdandet av denna lag samt ändringssökande som avser stödet ska dock enligt momentet de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet samt villkoren i stödbeslutet iakttas.