Senast publicerat 03-11-2021 12:28

Regeringens proposition RP 219/2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av tobakslagen

Propositionens huvudsakliga innehåll

I denna proposition föreslås det att tobakslagen ändras.

Förbuden i den gällande lagen mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter avgränsas till att gälla tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen i enlighet med ett beslut från Europeiska kommissionen. Eventuella andra rökfria tobaksprodukter omfattas inte av några särskilda begränsningar i den föreslagna lagen.

Regleringen av det riksomfattande tillsynsprogrammet för tobakslagen förenklas så att det i tobakslagen inte längre föreskrivs om dess obligatoriska innehåll. Detta motsvarar den föreslagna ändringen i hälsoskyddslagen.

I lagen görs också vissa andra ändringar, som huvudsakligen är tekniska till sin karaktär.

Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2017.

ALLMÄN MOTIVERING

1 Nuläge och bedömning av nuläget

1.1 Bakgrund

Tobakslagen (549/2016) trädde i kraft den 15 augusti 2016. Genom tobakslagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/40/EU om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG (tobaksdirektivet). Samtidigt genomfördes flera nationella ändringar.

Efter att tobakslagen stiftades har det framkommit vissa omständigheter som kräver ändringar i tobakslagen. Det är i huvudsak fråga om ändrade förhållanden och ändringsbehov som föranleds av dem. Dessutom bör det göras vissa tekniska ändringar i tobakslagen.

1.2 Rökfria tobaksprodukter

Enligt 2 § 2 punkten i tobakslagen avses med rökfri tobaksprodukt tuggtobak, tobak för användning i näsan, tobak för användning i munnen och andra tobaksprodukter som inte förbrukas via förbränning. Enligt 51 § får rökfria tobaksprodukter inte säljas eller på annat sätt överlåtas eller förmedlas. Enligt 124 § får dock andra rökfria tobaksprodukter än tobak för användning i munnen trots 51 § säljas och på annat sätt överlåtas i detaljhandeln till och med den 20 maj 2017. Enligt 63 § får rökfria tobaksprodukter inte föras in i landet, bortsett från det undantag som gäller resandeinförsel.

I den tobakslag (693/1976, gamla tobakslagen) som tidigare var i kraft gällde de förbud mot försäljning och införsel som beskrivs ovan endast tobak för användning i munnen, det vill säga i praktiken snus. Däremot fanns inga särskilda begränsningar för de övriga rökfria tobaksprodukterna, såsom tuggtobak och tobak för användning i näsan. I den gällande tobakslagen har bestämmelserna om de rökfria tobaksprodukterna förenhetligats, eftersom gränsdragningen mellan snus och till exempel tuggtobak är konstlad och den tidigare oenhetliga regleringen möjliggjorde missbruk. Numera omfattas till exempel tuggtobak av samma förbud mot försäljning och införsel som tobak för användning i munnen.

Under beredningen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till tobakslag och till vissa lagar som har samband med den (RP 15/2016 rd), som ledde till att tobakslagen stiftades, anmäldes förslaget om förbud mot försäljning och införsel av alla rökfria tobaksprodukter till Europeiska kommissionen (kommissionen) med stöd av artikel 24.3 i tobaksdirektivet. Enligt denna bestämmelse får en medlemsstat förbjuda en viss tobakskategori eller relaterade produkter med hänvisning till specifika förhållanden i denna medlemsstat och under förutsättning att bestämmelserna är motiverade med hänsyn till behovet av att skydda folkhälsan, med beaktande av den höga skyddsnivå för folkhälsan som uppnås genom tobaksdirektivet. Kommissionen ska inom sex månader efter att ha mottagit anmälan godkänna eller underkänna de nationella bestämmelserna efter att, med beaktande av den höga skyddsnivå för folkhälsan som uppnås genom direktivet, ha kontrollerat om dessa bestämmelser är motiverade, nödvändiga och står i proportion till sitt syfte och om de utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller innebär en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.

Finland anmälde förslaget till bestämmelser om förbud mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter till kommissionen för första gången den 20 augusti 2015. På kommissionens begäran drogs denna anmälan tillbaka och en ny anmälan med kompletterade motiveringar gjordes den 19 februari 2016.

Förslaget om förbud mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter motiverades för kommissionen speciellt med Finlands ställning som grannland till Sverige och att användningen av snus till följd av detta ökat kraftigt under den senaste tiden, i synnerhet bland pojkar. Sverige är den enda medlemsstaten i Europeiska unionen (EU) där det inte är förbjudet att släppa ut tobak för användning i munnen på marknaden, eftersom Sverige förhandlade fram ett undantag från denna bestämmelse då landet anslöt sig till EU. Fastän försäljning av tobak för användning i munnen har varit förbjuden i Finland i över 20 år och resandeinförsel endast har varit tillåten med begränsningar, har användningen av snus ökat i Finland. Detta förklaras till stor del av att snus som förts in från Sverige kommer ut på den illegala marknaden.

Då tobak för användning i munnen behandlades annorlunda än övriga rökfria tobaksprodukter i den gamla tobakslagen, var det möjligt att kringgå bestämmelserna till exempel genom att man i Finland försökte föra in produkter som enligt förpackningsmärkningen var tuggtobak, men som till sina egenskaper egentligen motsvarade snus. Dessutom har den allmänna användningen av snus i Finland utgjort en risk för att även tuggtobak och tobak för användning i näsan ska bli populärare i synnerhet bland unga, vilket redan hänt i några europeiska länder.

Kommissionen svarade på Finlands anmälan genom sitt genomförandebeslut av den 26 juli 2016 (C(2016) 4592 final). Kommissionen anser i sitt genomförandebeslut att den föreslagna åtgärden att förbjuda utsläppande på marknaden av tuggtobak och tobak för användning i näsan är nödvändig för Finlands del och att det anknytande målet att skydda folkhälsan inte kan uppnås med en mindre begränsande alternativ åtgärd. Den anmälda regleringen kan inte heller anses vara ett medel för godtycklig diskriminering eller förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.

Enligt kommissionen kan det nationella förbudet mot att släppa ut tuggtobak och tobak för användning i näsan på marknaden anses uppfylla kraven i artikel 24.3 i tobaksdirektivet. Enligt artikel 1 i genomförandebeslutet godkänns de nationella bestämmelser om förbud mot utsläppande på marknaden av tuggtobak och tobak för användning i näsan som republiken Finland föreslagit för godkännande.

Däremot konstaterar kommissionen i sitt beslut att de utredningar och motiveringar som anförs till stöd för förbudet mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter enbart gäller tobak för användning i munnen, tuggtobak och tobak för användning i näsan. Det är redan i EU-lagstiftningen förbjudet att släppa ut tobak för användning i munnen på marknaden, och därför gäller kommissionens bedömning endast tuggtobak och tobak för användning i näsan. I den mån man vill utvidga förbudet till att omfatta även andra rökfria tobaksprodukter, ska de finska myndigheterna göra en ny anmälan enligt artikel 24.3 i tobaksdirektivet och lämna kommissionen nödvändiga utredningar och motiveringar till stöd för förbudet.

Liksom konstateras ovan förbjuds försäljning och annan överlåtelse, förmedling och införsel av alla rökfria tobaksprodukter i gällande tobakslag. Bestämmelserna om rökfria tobaksprodukter i gällande tobakslag motsvarar följaktligen inte kommissionens genomförandebeslut, enligt vilket Finland har lagt fram tillräckliga motiveringar för nämnda förbud endast när det gäller tuggtobak och tobak för användning i näsan.

1.3 Riksomfattande tillsynsprogam för tobakslagen

Tobakslagens 83 § gäller ett riksprogram för tillsyn över tobakslagen, som utarbetas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) för styrningen och samordningen av verkställigheten av tobakslagen. Motsvarande reglering om ett tillsynsprogram finns också i 4 a § i hälsoskyddslagen (763/1994). Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av hälsoskyddslagen (RP 124/2016 rd, RSv 110/2016) lämnades den 25 augusti 2016, och i propositionen föreslås bland annat att bestämmelserna om tillsynsprogrammet ska förenklas.

Till skillnad från den gällande tobakslagen, kommer det inte längre i hälsoskyddslagen att föreskrivas om det obligatoriska innehållet i tillsynsprogrammet och inte om att tillsynsprogrammet utgör en del av det riksomfattande programmet för tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. Till skillnad från den nya tobakslagen kommer det i hälsoskyddslagen inte heller längre att finnas ett bemyndigande att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om utarbetandet av tillsynsprogrammet och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

1.4 Andra ändringar

Med elektronisk cigarett avses enligt 2 § 18 punkten i tobakslagen en produkt som kan användas för inandning av nikotinånga via ett munstycke eller en beståndsdel av en sådan produkt. Enligt 24 § 3 mom. i tobakslagen får en påfyllningsbehållare rymma högst 10 milliliter och en tank i en elektronisk engångscigarett eller en nikotinpatron för engångsbruk högst 2 milliliter. Genom bestämmelsen genomfördes artikel 20.3 a i tobaksdirektivet, enligt vilken medlemsstaterna ska säkerställa att vätskor som innehåller nikotin endast släpps ut på marknaden i ändamålsenliga påfyllningsbehållare som inte överstiger 10 milliliter, i elektroniska engångscigaretter eller i engångspatroner och att patronerna eller tankarna inte överstiger 2 milliliter.

Ordalydelsen i artikel 20.3 a är i någon mån tvetydig och det har därför varit oklart om avsikten med bestämmelsen har varit att begränsa storleken på sådana tankar för elektroniska cigaretter som inte är färdigt fyllda med nikotinvätska. Kommissionens expertgrupp för elektroniska cigaretter var dock enig om att tankar som rymmer mer än 2 milliliter är förbjudna enligt tobaksdirektivet. Åtminstone i Storbritannien, Estland och Ungern har bestämmelsen i fråga genomförts genom att det föreskrivits att en tank får rymma högst 2 milliliter oberoende av om tanken är fylld med nikotinvätska eller inte.

I 24 § 3 mom. i den gällande tobakslagen begränsas likväl inte storleken på sådana tankar för elektroniska cigaretter som inte är färdigt fyllda med nikotinvätska. Apparater med tankar som rymmer till exempel 5 milliliter får således säljas till konsumenter om de inte är fyllda. Den nämnda mängden nikotinvätska, med en nikotinhalt på 20 milligram per milliliter, innehåller 100 milligram nikotin. En sådan mängd kan om den dricks vara ödesdiger till exempel för ett litet barn, eftersom en livsfarlig dos nikotin enligt vissa uppskattningar skulle utgöras av 6,5 — 13 milligram per kilogram kroppsvikt. Med hänsyn till behovet av att skydda folkhälsan bör en elektronisk cigarett inte rymma mer än 2 milliliter nikotinvätska oberoende av om den är färdigt fylld med nikotinvätska eller om det är meningen att konsumenten ska fylla på den.

Definitionen av bostadssammanslutning i 2 § 42 punkten i tobakslagen är viktig, eftersom bostadssammanslutningar enligt 79 § kan ansöka om att kommunen ska meddela rökförbud beträffande deras utrymmen och områden. Med bostadssammanslutning avses enligt definitionen aktiebolag som omfattas av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), bostadsandelslag, sådana hyreshus som avses i 2 § i lagen om samförvaltning i hyreshus (649/1990) och annat hyreshusbestånd som ägs av sammanslutningar. Det var meningen att definitionen också skulle omfatta bostadsrättsbostäder (RP 15/2016 rd, s. 81), men definitionen passar inte in på dem eftersom de inte är hyreshus.

I 79 § 1 mom. i tobakslagen som gäller meddelande av rökförbud föreskrivs att innehavarna av de utrymmen och områden som avses i ansökan ska höras innan ansökan görs. Det föreskrivs inte särskilt om på vilket sätt hörandet i en bostadssammanslutning ska genomföras. I brist på en specialbestämmelse kan hörandet i praktiken bli ganska tungt för bostadssammanslutningar att genomföra.

Vad som i tobakslagen föreskrivs om införsel tillämpas enligt 61 § i tobakslagen även på sådan införsel som avses i 18 § 2 punkten i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996). Tobakslagens bestämmelse innebär att överföring av sådana produkter som avses i tobakslagen från Åland till en annan del av landet betraktas som införsel och den omfattas av förbud och begränsningar för införsel.

Enligt detaljmotiveringen till 61 § i tobakslagen (RP 15/2016 rd, s. 105—106) anses landskapet Åland enligt lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen inte höra till Finland vid tillämpningen av vissa bestämmelser i mervärdesskattelagen (1501/1993). Det går således en skattegräns mellan landskapet Åland och det övriga landet samt mellan landskapet Åland och de övriga medlemsstaterna. I mervärdesbeskattningen tillämpas utförsel- och införselbestämmelser på försäljning och överföring av varor mellan EU:s skatteområde och landskapet Åland. Med andra ord behandlas leverans av varor över skattegränsen både i fråga om beskattning och förfarande som utförsel på varans ursprungsområde, t.ex. i landskapet Åland, och som införsel på destinationsområdet, t.ex. i Fastlandsfinland.

Enligt 18 § 2 punkten i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen tillämpas på införsel av varor från landskapet Åland till en annan del av landet vad som i 9 kap. i mervärdesskattelagen föreskrivs om införsel av varor till gemenskapen. Enligt detaljmotiveringen till 61 § i tobakslagen behövs motsvarande bestämmelser om gränsen vid införsel också i tobakslagen, eftersom Ålands egen tobakslag, tobakslagen för landskapet Åland (1978:52), åtminstone inte för närvarande innehåller något förbud mot att föra in tobak för användning i munnen. När tobakslagen bereddes fanns det dessutom inte ännu någon information om vilka av de nationella bestämmelserna i Finlands tobakslag som även Åland ska ta in i sin tobakslag.

Även om mervärdesskattepliktig försäljning av varor och tjänster från Åland till andra delar av landet betraktas som sådan införsel över skattegränsen som ska övervakas, behöver inte införsel från Åland av alla de produkter som avses i tobakslagen betraktas som införsel i tobakslagen. Detta är i synnerhet fallet i fråga om 62 §, enligt vilken den som inte har fyllt 18 år inte får föra in tobaksprodukter eller nikotinvätska i landet, och i fråga om 67 § där det föreskrivs om kvantitativa begränsningar för resandeinförsel.

I 121 § i tobakslagen finns en övergångsbestämmelse som är baserad på tobaksdirektivet och den gäller anmälningar som ska göras till Valvira om de produkter som avses i tobakslagen. Enligt bestämmelsen ska det i fråga om tobaksprodukter, elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och örtprodukter för rökning som på lagligt sätt har sålts eller på annat sätt överlåtits till konsumenter i Finland senast den 20 maj 2016 göras särskilda anmälningar och lämnas andra uppgifter enligt tobakslagen senast den 20 november 2016. För nya produkter ska de här uppgifterna lämnas innan produkten släpps ut på marknaden.

Tidsfristen för genomförande av tobaksdirektivet var satt till den 20 maj 2016, men tobakslagen trädde i kraft först den 15 augusti 2016. Under tiden mellan de här datumen har det kunnat komma ut nya eller ändrade produkter på marknaden. Anmälningsplikt saknas för dem i den gällande tobakslagen och den övervakande myndigheten behöver därför inte nödvändigtvis få kännedom om dem.

2 Målsättning och de viktigaste förslagen

Det primära syftet med propositionen är att ändra den gällande tobakslagen för att den ska motsvara det genomförandebeslut som kommissionen gav med anledning av Finlands anmälan om förbud mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter. Tobakslagen föreslås bli ändrad så att bestämmelserna om rökfria tobaksprodukter i den gällande tobakslagen avgränsas till att gälla tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen. Förbudet mot försäljning och annan överlåtelse i 51 § och förbudet mot införsel i 63 § ska i fortsättningen endast tillämpas på de här produkterna. Däremot omfattas försäljning och annan överlåtelse eller införsel av eventuella andra rökfria tobaksprodukter inte av särskilda förbud eller begränsningar i tobakslagen. Kommissionens genomförandebeslut kräver ändringar också i de paragrafer som gäller obligatorisk märkning av detaljhandelsförpackningar, återkallande av detaljhandelstillstånd och brott vid försäljning av tobak.

Dessutom strävar man i propositionen efter att förenhetliga lagarna om miljö- och hälsoskydd, vilket förutsätter ändringar i bestämmelserna om det riksomfattande tillsynsprogrammet för tobakslagen. Tobakslagens 83 § som gäller tillsynsprogrammet förenklas genom att den förenhetligas med den föreslagna regleringen i 4 a § i hälsoskyddslagen (RP 124/2016 rd, RSv 110/2016 rd). I tobakslagen ska det inte längre föreskrivas om det obligatoriska innehållet i tillsynsprogrammet och inte heller om att tillsynsprogrammet utgör en del av det riksomfattande programmet för tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. I 83 § stryks dessutom bemyndigandet att utfärda förordning, enligt vilket närmare bestämmelser om utarbetandet av tillsynsprogrammet och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det föreslås också vissa andra ändringar i tobakslagen. Det föreslås att 24 § ändras så att det som bestäms i 3 mom. om hur mycket vätska en tank för en elektronisk engångscigarett får rymma i fortsättningen även ska gälla för andra produkter än produkter för engångsbruk. I fortsättningen får det inte på marknaden finnas elektroniska cigaretter med en tank som rymmer mer än 2 milliliter. Målet med ändringen är att förhindra att det uppstår farliga situationer, såsom att en elektronisk cigarett som konsumenten själv fyller på läcker stora mängder nikotinvätska direkt i munnen. Den ändrade 24 § föreslås dock träda i kraft först vid ingången av 2018.

Definitionen av bostadssammanslutningar i 2 § 42 punkten ska utvidgas till att omfatta bostadsrättsbostäder för att också bostadsrättssammanslutningar ska kunna ansöka om att kommunen meddelar rökförbud beträffande deras utrymmen och områden i enlighet med 79 §. I 79 § föreskrivs dessutom som ny sak om hur hörande ska genomföras i bostadssammanslutningar, om innehavet av utrymmen och områden bygger på äganderätt och om innehavet bygger på hyresrätt eller någon annan motsvarande rätt. Den föreslagna regleringen motsvarar till innehållet vad som i 6 kap. 21 § i lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) föreskrivs om sättet att kalla delägare till bolagsstämma och i 11 § 3 mom. om att sätta upp ett meddelande om bolagsstämman eller lämna ett meddelande i varje lägenhet när invånarna har rätt att delta i bolagsstämman.

I propositionen föreslås att 61 § i tobakslagen begränsas så att den gäller 63 § i tobakslagen, där införsel av vissa rökfria tobaksprodukter förbjuds enligt propositionen. På så vis kan man även i framtiden säkerställa att förbuden mot införsel av tuggtobak och tobak för användning i nästan inte kringgås så att produkter som lagligen tillverkas och säljs på Åland utan begränsningar införs som resandeinförsel till andra delar av landet.

Vidare är det fortfarande befogat att 61 § i tobakslagen ska gälla 65 §, där det föreskrivs om förbud mot införsel av produkter med hjälp av ett medel för distanskommunikation. Till skillnad från 58 § i tobakslagen innehåller Ålands tobakslag inte något förbud mot försäljning och annan överlåtelse av tobaksprodukter och nikotinvätskor med hjälp av ett sådant medel för distanskommunikation som avses i 6 kap. 7 § 2 mom. i konsumentskyddslagen (38/1978). Om 61 § inte gällde 65 §, skulle således en näringsidkare som är etablerad på Åland — i motsats till en näringsidkare som är etablerad i någon annan del av landet eller utomlands — kunna idka distansförsäljning av nämnda produkter också till andra delar av landet.

Tobakslagens 121 § ändras så att Valvira ska underrättas också om sådana produkter som har kommit ut på marknaden efter den angivna dagen för genomförande av direktivet, men innan den gällande tobakslagen trädde i kraft.

3 Propositionens konsekvenser

3.1 Ekonomiska konsekvenser

I propositionen föreslås att förbuden mot försäljning och införsel av rökfria tobaksprodukter avgränsas till att gälla endast tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen. Till följd av detta kan företag som tillverkar tobaksprodukter föra in sådana rökfria tobaksprodukter på den finska marknaden som inte uppfyller definitionerna på ovan nämnda produktgrupper.

Att begränsa storleken på en tank för en elektronisk cigarett till 2 milliliter också i fråga om sådana anordningar för elektroniska cigaretter som inte är avsedda för engångsbruk kan leda till att försäljningen av elektroniska cigaretter minskar i Finland. Å andra sidan har motsvarande begränsning gjorts även i vissa andra EU-medlemsstater, och därför bedöms konsekvenserna bli jämförelsevis obetydliga.

3.2 Konsekvenser för myndigheterna

I propositionen föreslås att regleringen om tillsynsprogrammet förenklas så att det inte längre ska föreskrivas om tillsynsprogrammets obligatoriska innehåll i tobakslagen. Valvira kommer således att ha större prövningsrätt vid utarbetandet av tillsynsprogrammet än nu.

3.3 Konsekvenser för människorna

En ändring av förbudet mot rökfria tobaksprodukter på det sätt som föreslås i propositionen bäddar för att det i Finland kan komma ut sådana nya slags innovativa tobaksprodukter till försäljning som tilltalar i synnerhet barn och ungdomar. Genom att begränsa storleken på tanken i elektroniska cigaretter till 2 milliliter för alla kategorier av anordningar kan det undvikas att en farligt stor mängd nikotinvätska av misstag hamnar i användarens mun.

4 Beredningen av propositionen

Denna proposition har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet. En fyra veckors remissbehandling av propositionsutkastet ordnades från och med den 26 augusti 2016. Remissbehandlingen har varit kortare än de sex veckor som rekommenderas för att den föreslagna lagen ska hinna träda i kraft vid ingången av 2017. Vidare ordnades det från och med den 3 oktober 2016 dessutom en veckolång remissbehandling av den ändring som föreslås i 61 § i lagen.

Yttranden om utkastet till regeringens proposition lämnades av Tullen, Valvira, Institutet för hälsa och välfärd, Suomen ASH ry, Finlands Kommunförbund rf, Suomen Isännöintiliitto ry, Finlands Fastighetsförbund rf, Turism- och Restaurangförbundet rf, Finlands Dagligvaruhandel rf, Philip Morris Finland Oy och Vapers Finland ry. Justitieministeriet, regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, regionförvaltningsverket i Östra Finland, Säkerhets- och kemikalieverket och Tupakkateollisuusliitto ry meddelade att de inte har något att anföra om propositionsutkastet.

Största delen av remissinstanserna understödde de föreslagna ändringarna. Vapers Finland ry tog i sitt yttrande ställning till hur tobaksdirektivet i fortsättningen bör ändras.

Valvira ansåg i sitt yttrande att den nya övergångsbestämmelse som föreslås i 121 § i tobakslagen inte behövs. Valvira föreslog också en precisering av 97 § om återkallande av detaljhandelstillstånd så att det till 1 mom. 2 punkten skulle fogas en hänvisning till 48 §, som gäller anmälan om detaljhandel med nikotinvätska. Detta har beaktats vid beredningen av propositionen.

Turism- och Restaurangförbundet rf motsatte sig i sitt yttrande att den största tillåtna volymen på tanken i elektroniska cigaretter ska vara 2 milliliter oavsett om den innehåller nikotinvätska eller inte. I propositionen föreslås likväl denna reglering, eftersom kommissionens expertgrupp för elektroniska cigaretter enligt vad som konstateras ovan har varit enig i frågan.

Philip Morris Finland Oy anmärkte i sitt yttrande att tobakslagen inte innehåller någon bestämmelse som skulle motsvara artikel 19.4 i tobaksdirektivet. Enligt den ska nya tobaksvaror som släpps ut på marknaden uppfylla kraven i tobaksdirektivet. Vilka bestämmelser i tobaksdirektivet som ska tillämpas på de nya tobaksprodukterna beror enligt artikeln på om produkterna omfattas av definitionen av en rökfri tobaksprodukt eller en tobaksprodukt för rökning. Någon motsvarande bestämmelse föreslås ändå inte i tobakslagen, eftersom det är självklart att också nya tobaksprodukter är tobaksprodukter och att en ny tobaksprodukt antingen kan vara avsedd för rökning eller vara rökfri.

Bolaget konstaterade också att bemyndigandet att utfärda förordning bör strykas i 32 § 2 mom. 3 punkten i tobakslagen när det gäller placering av och märkning med säkerhetsmärkning på förpackningar för tobaksprodukter. Enligt bolaget motsvarar bemyndigandet att utfärda förordning inte bestämmelserna i tobaksdirektivet. I artikel 15.1 i tobaksdirektivet föreskrivs dock detaljerat om placering av och märkning med säkerhetsmärkning på förpackningar och det är motiverat att dessa bestämmelser i framtiden kan genomföras genom förorordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Valvira, Finlands Kommunförbund rf, Suomen Isännöintiliitto ry och Finlands Fastighetsförbund rf föreslog i sina yttranden preciseringar i 79 § i tobakslagen om meddelande av rökförbud i bostadssammanslutningar. Med anledning av yttrandena föreslås till 79 § bli fogat ett nytt 4 mom., som gäller ordnande av hörande i bostadssammanslutningar.

Ett yttrande om den ändring som föreslås i 61 § lämnades av Tullen och Valvira, som ansåg ändringen vara nödvändig. Ålands landskapsregering, justitieministeriet och finansministeriet meddelade för sin del att de inte har något att anföra om den föreslagna ändringen.

DETALJMOTIVERING

1 Lagförslag

2 §. Definitioner. Definitionen av bostadssammanslutning i 42 punkten föreslås bli ändrad så att det även hänvisas till sammanslutningar och stiftelser som omfattas av lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990). Definitionen omfattar därmed även bostadsrättsbostäder.

24 §.Krav för nikotinvätska. I enlighet med rekommendationen om att skriva lagar föreslås det att hela paragrafen ändras, men i själva verket gäller ändringen endast paragrafens 3 mom. Det ändras så att kravet på att en tank i en elektronisk cigarett och en nikotinpatron får rymma högst 2 milliliter i fortsättningen även ska gälla andra produkter än produkter för engångsbruk.

32 §.Obligatorisk märkning av detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter. I enlighet med rekommendationen om att skriva lagar föreslås det att hela paragrafen ändras, men i själva verket gäller ändringen endast 1 mom. 1 punkten. Bestämmelsen ändras eftersom bestämmelserna i tobaksdirektivet om varningsmärkningar på detaljhandelsförpackningar för rökfria tobaksprodukter skiljer sig från bestämmelserna om varningsmärkningar på detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter för rökning. I artikel 12 i tobaksdirektivet krävs endast en varningstext om tobaksproduktens skadlighet på detaljhandelsförpackningarna för rökfria tobaksprodukter. Därför avgränsas kraven på varningsbilder, informationstexter och information om rökavvänjning på detaljhandelsförpackningarna till att gälla tobaksprodukter för rökning, till exempel cigaretter, cigarrer och rulltobak.

Detaljer om varningsmärkningar för rökfria tobaksprodukter meddelas i social- och hälsovårdsministeriets förordning om varningsmärkningar på detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter och relaterade produkter (591/2016, varningsmärkningsförordningen).

51 §. Förbud mot försäljning av vissa rökfria tobaksprodukter. Paragrafen och dess rubrik ändras för att följa kommissionens ovan nämnda genomförandebeslut. Förbudet avgränsas till att gälla tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen. Däremot ska det vara tillåtet att sälja och på annat sätt överlåta eventuella andra rökfria tobaksprodukter.

61 §.Gräns vid införsel. Med stöd av gällande 61 § tillämpas tobakslagens förbud och begränsningar för införsel på all införsel från Åland till andra delar av landet. Det föreslås att paragrafen avgränsas så att den i fortsättningen gäller endast 63 §, där införsel av vissa rökfria tobaksprodukter förbjuds enligt propositionen, samt 65 §, där det föreskrivs om förbud för privatpersoner att föra in produkter med hjälp av ett medel för distanskommunikation. Tillsynen över att förbuden iakttas ska även i fortsättningen höra till Tullen.

63 §.Förbud mot införsel av vissa rökfria tobaksprodukter. Paragrafen och dess rubrik ändras så att det förbud mot införsel som anges i 1 mom. och det undantag gällande resandeinförsel som anges i 2 mom. avgränsas till att gälla tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen.

79 §.Meddelande av rökförbud i bostadssammanslutningar. Paragrafens 1–3 mom. bibehålls i sin nuvarande form. I paragrafen föreslås ett nytt 4 mom., i vilket det föreskrivs om ordnande av hörande i bostadssammanslutningar.

Momentets 1 punkt ska gälla situationer då innehav av utrymmen och områden bygger på äganderätt. Till exempel i bostadssammanslutningar ger aktieinnehav vanligen rätt till innehav av en lägenhet som anges i bolagsordningen. Hörande ska då anses ha ordnats, om bostadssammanslutningen senast två veckor före beslutsfattandet informerar om grunderna för den föreslagna ansökan samt lämnar anvisningar för framställande av anmärkningar till innehavarna av utrymmen och områden antingen på den postadress som är känd för bostadssammanslutningen eller på den e-postadress som innehavaren meddelat eller på någon annan motsvarande teleadress. Dessutom om ett utrymme eller område innehas med stöd av hyresrätt eller någon annan motsvarande rätt, anses hörande enligt 2 mom. ha ordnats, när motsvarande uppgifter har lämnats på en anslagstavla som finns för allmänt bruk i byggnaden eller till varje lägenhet som innehas av en hyresgäst eller någon annan lägenhetsinnehavare.

Enklast kan hörande alltid ordnas till exempel genom att ett godkännande eller en mottagningsbekräftelse begärs från varje lägenhetsinnehavare. I myndigheters administrativa hörande kan det vara av betydelse att alla lägenhetsinnehavare eller en del av dem på förhand godkänt att en ansökan om rökförbud görs.

83 §.Tillsynsprogram. Tobakslagens bestämmelser om tillsynsprogrammet förenhetligas med den föreslagna regleringen i hälsoskyddslagen (RP 124/2016 rd, RSv 110/2016 rd). På motsvarande sätt som i 4 a § i hälsoskyddslagen ska det inte längre i 83 § 1 mom. i tobakslagen föreskrivas om det obligatoriska innehållet i tillsynsprogrammet och i 2 mom. ska det inte anges att tillsynsprogrammet utgör en del av det riksomfattande programmet för tillsyn över miljö- och hälsoskyddet. Enligt 2 mom. ska de gemensamma målen som ställts upp för miljö- och hälsoskyddet i det riksomfattande programmet för tillsyn över miljö- och hälsoskyddet beaktas också i det riksomfattande tillsynsprogrammet för tobakslagen.

Det föreslås inte att det i paragrafen tas in en motsvarande bestämmelse som i det nuvarande 3 mom., enligt vilket närmare bestämmelser om utarbetandet av tillsynsprogrammet och om dess innehåll får utfärdas genom förordning av statsrådet. Det är meningen att motsvarande bemyndigande att utfärda förordning ska strykas också i hälsoskyddslagen.

95 §.Register över detaljhandelstillstånd och anmälningar om partihandel. I enlighet med rekommendationen för hur lagar ska skrivas föreslås hela paragrafen blir ändrad, men i praktiken gäller ändringen endast 2 mom. 2 punkten. Det föreslås i propositionen att också anmälningsnumret för anmälning om partihandel ska införas i registret över detalj- och partiförsäljare utöver detaljhandelstillståndets tillståndsnummer.

97 §.Återkallande av detaljhandelstillstånd. I enlighet med rekommendationen för hur lagar ska skrivas föreslås hela paragrafen blir ändrad, men i praktiken gäller ändringen endast det inledande stycket både i 2 och 3 punkten i 1 mom. I det inledande stycket preciseras att kommunen i vissa situationer kan återkalla även ett detaljhandelstillstånd som beviljats med stöd av den gamla tobakslagen.

I 1 mom. 2 punkten föreskrivs om att det även blir aktuellt att återkalla tillståndet om en tillståndshavare i strid med 48 § underlåter att anmäla försäljning av nikotinvätska. Det blir alltså aktuellt att återkalla tillståndet, om en verksamhetsutövare som inte har ett detaljhandelstillstånd som beviljats med stöd av den gamla tobakslagen börjar sälja även nikotinvätska i detalj utan att göra en anmälan enligt 48 § till kommunen.

Paragrafens 1 mom. 3 punkten begränsas till att gälla försäljning och annan överlåtelse av tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen.

109 §.Brott vid försäljning av tobak. I 51 § i lagförslaget föreslås att det inte ska vara förbjudet att sälja och på annat sätt överlåta andra rökfria tobaksprodukter än tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen. Det föreslås att 109 §, som gäller brott vid försäljning av tobak, ska ändras på motsvarande sätt, så att brottsrekvisitet i 2 punkten avgränsas till att gälla försäljning och annan överlåtelse av nämnda produkter.

121 §.Övergångsbestämmelse om anmälningar. Till paragrafen fogas ett nytt 2 mom., som gäller anmälningar om produkter som har sålts eller på annat sätt har överlåtits till konsumenter i Finland från den angivna dagen för genomförande av direktivet till dess att tobakslagen trädde i kraft. Anmälningar som krävs om sådana produkter ska göras senast den 1 mars 2017.

124 §.Övergångsbestämmelse om vissa rökfria tobaksprodukter. Det föreslås att paragrafen och dess rubrik ändras. Enligt den gällande bestämmelsen får andra rökfria tobaksprodukter än tobak för användning i munnen trots 51 § säljas och på annat sätt överlåtas till och med den 20 maj 2017. Bestämmelsen gäller alltså alla andra rökfria tobaksprodukter än tobak för användning i munnen. I propositionen föreslås dock att försäljning och annan överlåtelse av andra rökfria tobaksprodukter än tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen inte ska förbjudas i 51 §. Därför avgränsas bestämmelsen om en övergångstid för förbudet mot försäljning och annan överlåtelse till att gälla endast tuggtobak och tobak för användning i näsan.

2 Närmare bestämmelser och föreskrifter

Statsrådets förordning om riksomfattande tillsynsprogram för miljö- och hälsoskyddet (78/2011), har utfärdats bland annat med stöd av den gamla tobakslagen och i 83 § 3 mom. i den gällande tobakslagen finns ett bemyndigande om att utfärda förordning som gäller den. Det är meningen att förordningen ska upphävas.

Enligt 32 § 2 mom. i tobakslagen får det genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om text, bilder, teckensnitt, teckengrad, färg, ram, storlek, placering, alternering, fastsättning, skydd mot skador och andra specifikationer för hur märkningar av detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter ska anges. De här frågorna regleras i varningsmärkningsförordningen som nämns ovan. Förordningen behöver ändras så att den också ska innehålla bestämmelser om detaljer om varningsmärkningar på detaljhandelsförpackningar för rökfria tobaksprodukter.

3 Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017. Enligt 120 § 8 mom. i tobakslagen tillämpas 79 §, som gäller meddelande av rökförbud i bostadssammanslutningar, från och med den 1 januari 2017. Det är befogat att den ändring i tobakslagen som föreslås i propositionen träder i kraft vid den tidpunkten för att också bostadsrättssammanslutningar ska kunna ansöka om att kommunen meddelar rökförbud beträffande deras utrymmen och områden genast då 79 § i tobakslagen börjar tillämpas.

Lagens 24 § träder i kraft den 1 januari 2018.

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

Lagförslag

Lag om ändring av tobakslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i tobakslagen (549/2016) 2 § 42 punkten samt 24, 32, 51, 61, 63, 79, 83, 95, 97, 109, 121 och 124 § som följer:

2 § Definitioner

I denna lag avses med

42) bostadssammanslutning aktiebolag som omfattas av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009), samfund och stiftelser som omfattas av lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990), bostadsandelslag, sådana hyreshus som avses i 2 § i lagen om samförvaltning i hyreshus (649/1990) och annat hyreshusbestånd som ägs av sammanslutningar.

24 § Krav för nikotinvätska

Nikotinvätska för användning i elektroniska cigaretter får säljas eller på annat sätt överlåtas till konsumenter endast

1) i påfyllningsbehållare, i elektroniska engångscigaretter eller i nikotinpatroner för engångsbruk,

2) om vätskan inte har sådana egenskaper och vätskan inte innehåller sådana tillsatser som enligt 11 § 1 mom. 1—6 punkten är otillåtna i tobaksprodukter,

3) om endast ingredienser med hög renhet används vid framställningen av vätskan,

4) om det i vätskan, med undantag för nikotin, används endast ingredienser som inte utgör en risk för människors hälsa i uppvärmd eller ouppvärmd form.

Nikotinvätska får inte innehålla ingredienser som inte har rapporterats i en förhandsanmälan enligt 26 §. Detta gäller dock inte spår som det tekniskt sett inte går att undvika under tillverkningen.

En påfyllningsbehållare får rymma högst 10 milliliter och en tank i en elektronisk cigarett eller en nikotinpatron för engångsbruk får rymma högst 2 milliliter.

Närmare bestämmelser om hur det bedöms huruvida kraven i 1 och 2 mom. uppfylls får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

32 § Obligatorisk märkning av detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter

Detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter ska vara försedda med

1) varningstexter på finska och svenska för tobaksprodukternas negativa effekter på hälsan; detaljhandelsförpackningar för tobaksprodukter för rökning ska dessutom vara försedda med figurativa varningar för tobaksprodukternas negativa effekter på hälsan samt på både finska och svenska en informationstext om rökens skadlighet och information om rökavvänjning,

2) en unik identitetsmärkning så att detaljhandelsförpackningen kan spåras och en säkerhetsmärkning som inte kan manipuleras och som består av en synlig del och en osynlig del.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet får det utfärdas närmare bestämmelser om

1) text, bilder, teckensnitt, teckengrad, färg, ram, storlek, placering, alternering, fastsättning, skydd mot skador och andra specifikationer för hur de märkningar som avses i 1 mom. 1 punkten ska anges,

2) placering av och märkning med en sådan unik identitetsmärkning som avses i 1 mom. 2 punkten, de uppgifter som ska anges med hjälp av identitetsmärkningen samt vilka uppgifter som ska ingå i identitetsmärkningen och vilka uppgifter som ska vara tillgängliga elektroniskt med hjälp av identitetsmärkningen,

3) placering av och märkning med den säkerhetsmärkning som avses i 1 mom. 2 punkten och om tekniska standarder för säkerhetsmärkningen och deras eventuella alternering.

51 § Förbud mot försäljning av vissa rökfria tobaksprodukter

Tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen får inte säljas eller på annat sätt överlåtas eller förmedlas.

61 § Gräns vid införsel

Vad som i 63 och 65 § föreskrivs om införsel tillämpas även på sådan införsel som avses i 18 § 2 punkten i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen (1266/1996).

63 § Förbud mot införsel av vissa rökfria tobaksprodukter

Tuggtobak, tobak för användning i näsan och tobak för användning i munnen får inte föras in i landet. Införselförbudet gäller också anskaffning och mottagande av sådana tobaksprodukter per post eller på något annat motsvarande sätt från andra länder.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. får en privatperson som anländer till Finland medföra sammanlagt högst 1 000 gram av sådana tobaksprodukter som avses i 1 mom. per kalenderdygn för eget personligt bruk.

Det införselförbud som avses i 1 mom. gäller inte produkter i stängda försäljningslokaler eller lager ombord på fartyg och luftfartyg i internationell trafik.

79 § Meddelande av rökförbud i bostadssammanslutningar

En bostadssammanslutning kan hos kommunen ansöka om att kommunen meddelar rökförbud på balkongerna till lägenheterna i bostadssammanslutningens byggnad, utomhusområden som används av lägenheterna och inne i lägenheterna. Innehavarna av de utrymmen och områden som avses i ansökan ska höras innan ansökan görs.

Kommunen ska meddela rökförbud beträffande de utrymmen och områden som avses i ansökan, om det på grund av deras konstruktioner eller andra omständigheter är möjligt att tobaksrök annat än i undantagsfall sprider sig till en annan balkong, till de ställen där man vistas på ett utomhusområde som hör till en annan lägenhet eller in i en annan lägenhet. Rökförbud får meddelas i ett bostadsrum i en lägenhet endast om spridningen av rök inte genom en reparation eller ändring av konstruktionerna skäligen kan förhindras och bostadsrummets innehavare innan förbudet meddelas har getts möjlighet att förhindra spridningen av rök genom egna åtgärder. Ett rökförbud som avser ett bostadsrum i en lägenhet gäller inte användning av elektroniska cigaretter.

Kommunen ska återkalla ett rökförbud på ansökan av bostadssammanslutningen, om förbudet inte längre är befogat på grund av förändrade omständigheter. Ett rökförbud kan också återkallas på ansökan av innehavaren av ett utrymme eller område om bostadssammanlutningen inte ansöker om återkallande trots väsentligt förändrade omständigheter. Närmare bestämmelser om ansökan om rökförbud, om återkallande av rökförbud och om omnämnande i ansökan av hörande som bostadssammanslutningen ordnat får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Hörande enligt 1 mom. anses ha ordnats, om bostadssammanslutningen senast två veckor före beslutsfattandet lämnar innehavarna av de utrymmen och områden som avses i ansökan information om grunderna för den föreslagna ansökan och anvisningar för framställande av anmärkningar. Informationen och anvisningarna ska,

1) om lägenhetsinnehavet bygger på äganderätt, lämnas på den postadress som är känd för bostadssammanslutningen eller på den e-postadress eller till någon annan datakommunikationsförbindelse som innehavaren har meddelat bostadssammanslutningen, samt

2) om lägenhetsinnehavet bygger på hyresrätt eller annan motsvarande rätt, lämnas på en anslagstavla som finns för allmänt bruk i byggnaden eller till varje lägenhet som innehas av en hyresgäst eller någon annan lägenhetsinnehavare.

83 § Tillsynsprogram

För styrningen och samordningen av tillsynen över verkställigheten av denna lag ska Valvira utarbeta ett riksomfattande program för tillsyn över tobakslagen (tillsynsprogram).

Tillsynsprogrammet ska ses över vid behov. I tillsynsprogrammet ska de gemensamma mål beaktas som ställts upp för miljö- och hälsoskyddet i det riksomfattande programmet för tillsyn över miljö- och hälsoskyddet.

95 § Register över detaljhandelstillstånd och anmälningar om partihandel

För behandling, övervakning och statistikföring av tillstånds- och anmälningsärenden enligt denna lag för Valvira och kommunerna ett register över näringsidkare

1) som har beviljats tillstånd enligt 44 § eller som har ansökt om ett sådant tillstånd,

2) som har gjort en anmälan enligt 48—50 §.

Valvira svarar för att registrets datasystem fungerar. Följande uppgifter ska registreras:

1) sökandens eller anmälarens namn, firma och kontaktuppgifter i Finland, personbeteckning eller företags- och organisationsnummer samt adressen till försäljningsstället för produkterna,

2) tillstånds- eller anmälningsnummer, uppgifter om verksamhet och egenkontroll för vilka det har beviljats tillstånd eller gjorts anmälan samt om brott mot denna lag och om överträdelse av bestämmelser, föreskrifter och förbud som har utfärdats med stöd av den och uppgifter om påföljderna för dessa samt uppgifter om tillståndsmyndigheternas inspektioner och resultaten av dessa,

3) övriga uppgifter som behövs för handläggning, övervakning och statistikföring av tillstånds- och anmälningsärenden.

Med avvikelse från 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet får tillståndshavarens och anmälarens namn, tillstånds- och anmälningsnummer och för allmänt bruk avsedda adress- och kontaktuppgifter offentliggöras som sådana i registret på ett sådant sätt att de bara är tillgängliga via enskilda sökningar med tillståndshavarens eller anmälarens namn, företags- och organisationsnummer, tillstånds- eller anmälningsnummer eller försäljningsställets namn som sökvillkor. Uppgifter om näringsidkaren bevaras i registret i fem år efter det att försäljningen upphört eller detaljhandelstillståndet återkallats.

97 § Återkallande av detaljhandelstillstånd

Kommunen får återkalla ett i 44 § avsett eller ett med stöd av den gamla tobakslagen beviljat detaljhandelstillstånd för minst en vecka och högst sex månader, om innehavaren av detaljhandelstillståndet, trots att kommunen eller en annan tillsynsmyndighet gett en skriftlig varning eller trots en straffrättslig påföljd

1) säljer eller på annat sätt överlåter sådana tobaksprodukter, elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare, nikotinvätskor, nikotinfria vätskor för förångning eller örtprodukter för rökning vars detaljhandelsförpackningar strider mot bestämmelserna i 5 kap.,

2) låter bli att göra en anmälan om försäljning av nikotinvätskor i enlighet med 48 § eller lämna väsentliga uppgifter som avses i 49 §,

3) i strid med 51 § säljer eller på annat sätt överlåter tuggtobak, tobak för användning i näsan eller tobak för användning i munnen,

4) i strid med 53 § säljer eller på annat sätt överlåter tobaksprodukter, tobakssurrogat, röktillbehör, elektroniska cigaretter eller nikotinvätskor till en person som inte har fyllt 18 år eller i strid med 56 § tillåter en person som inte har fyllt 18 år att sälja eller på annat sätt överlåta nämnda produkter,

5) i strid med 57 § säljer eller på annat sätt överlåter tobaksprodukter, tobakssurrogat, röktillbehör, elektroniska cigaretter eller nikotinvätskor från en automat,

6) i strid med 58 § säljer eller på annat sätt överlåter tobaksprodukter, elektroniska cigaretter eller nikotinvätskor till konsumenter med hjälp av ett medel för distanskommunikation,

7) i strid med 68 § marknadsför tobaksprodukter, tobakssurrogat, röktillbehör, tobaksimitationer, elektroniska cigaretter eller nikotinvätskor,

8) i strid med 71 § håller tobaksprodukter, tobakssurrogat, elektroniska cigaretter eller nikotinvätskor eller deras varumärken synliga på försäljningsstället.

Kommunen får återkalla ett detaljhandelstillstånd permanent, om innehavaren av detaljhandelstillståndet trots att tillståndet återkallats för viss tid fortsätter eller upprepar en lagstridig verksamhet som avses i 1 mom. och gärningen inte ska betraktas som ringa.

109 § Brott vid försäljning av tobak

Den som uppsåtligen

1) i strid med 53 § 1 mom. säljer eller på annat sätt mot ersättning överlåter eller förmedlar tobaksprodukter eller nikotinvätska till någon som inte har fyllt 18 år,

2) i strid med 51 § säljer eller på annat sätt mot ersättning överlåter eller förmedlar tuggtobak, tobak för användning i näsan eller tobak för användning i munnen,

3) i strid med 44 § i näringsverksamhet säljer eller på annat sätt överlåter tobaksprodukter eller nikotinvätska utan detaljhandelstillstånd eller utan att göra en anmälan om detaljhandel med nikotinvätska enligt 48 §, eller

4) i strid med 60 § i partihandel säljer eller på annat sätt överlåter tobaksprodukter eller nikotinvätska till någon annan än en sådan aktör som avses i den paragrafen,

ska för brott vid försäljning av tobak dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

121 § Övergångsbestämmelse om anmälningar

I fråga om tobaksprodukter, elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och örtprodukter för rökning som på lagligt sätt har sålts eller på annat sätt överlåtits till konsumenter i Finland senast den 20 maj 2016 ska det göras anmälningar och lämnas andra uppgifter enligt 14, 26 och 29 § senast den 20 november 2016.

I fråga om tobaksprodukter, elektroniska cigaretter, påfyllningsbehållare och örtprodukter för rökning som har sålts eller på annat sätt överlåtits till konsumenter i Finland efter den 20 maj 2016, men före den 15 augusti 2016, ska sådana anmälningar och andra uppgifter som avses i 14, 26 och 29 § göras senast den 1 mars 2017.

124 § Övergångsbestämmelse om vissa rökfria tobaksprodukter

Tuggtobak och tobak för användning i näsan får trots 51 § säljas och på annat sätt överlåtas i detaljhandel till och med den 20 maj 2017.

Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 24 § träder dock i kraft först den 1 januari 2018.

Helsingfors den 20 oktober 2016

Statsministerns ställföreträdare, utrikesminister Timo Soini

Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila

Kakinställningar

RP 219/2016 rd // <![CDATA[ _spBodyOnLoadFunctionNames.push("setupPageDescriptionCallout"); // ]]>