Senast publicerat 21-10-2022 16:27

Regeringens proposition RP 234/2022 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporärt elstöd och lag om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om temporärt elstöd. Till följd av de kraftigt stigande elpriserna som bedöms stiga ytterligare anses det vara nödvändigt att stödja hushåll med låga inkomster med ett särskilt elstöd. 

Elstöd ska betalas till de hushåll som på grund av sina låga inkomster inte till fullo kan utnyttja det hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergifakturan. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen och den kompletterande budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med dem. 

Lagen om temporärt elstöd avses träda i kraft den 1 januari 2023 och gälla till och med den 31 april 2023. Lagen om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen avses träda i kraft den 1 januari 2023 och gälla till och med den 31 december 2023. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Rysslands krig i Ukraina har radikalt förändrat inte bara den finska och europeiska säkerhetspolitiska omgivningen, utan också det ekonomiska läget och de ekonomiska utsikterna. Första gången på länge hotas Europa av brist på basförnödenheter — uppvärmning, mat och konsumtionsvaror — vilket också leder till att priserna stiger. Till exempel elpriset har under den senaste tiden stigit kraftigt. I det glest bebyggda Finland där avstånden är långa hotar de stigande elpriserna försvåra försörjningen särskilt för låg- och medelinkomsttagare som bor i eluppvärmda egnahemshus eller radhus. 

Därför kom regeringen vid budgetförhandlingarna 2023 överens om att det kraftigt höjda elpriset kompenseras med ett särskilt elstöd till de hushåll med låga inkomster som inte kan utnyttja det hushållsavdrag som görs i beskattningen på basis av elenergiräkningen. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med Folkpensionsanstalten och finansministeriet. 

Nuläge och bedömning av nuläget

Elutgifterna för dem som har de allra lägsta inkomsterna stöds med utkomststöd. Därtill beaktas i bostadsbidraget för pensionstagare och i det allmänna bostadsbidraget separata uppvärmningskostnader i fråga om de hushåll för vilka uppvärmningen inte ingår i hyran eller vederlaget samt för dem som bor i eget egnahemshus. Utkomststödet är ett stöd som beviljas i sista hand och som är strikt behovsprövat, medan bostadsbidragen ersätter endast en del av de nämnda kostnaderna. I en situation med kraftigt stigande kostnader kan man inte genom de nämnda förmånerna trygga situationen för alla låginkomsttagare. 

Målsättningar

Syftet med propositionen är att stödja hushåll med låga inkomster i en situation där det är svårt att betala elräkningen. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås bestämmelser om ett nytt stöd som ska verkställas av Folkpensionsanstalten. Det är fråga om en temporär lag.  

Sådana hushåll som på grund av låga inkomster inte fullt ut kan utnyttja det hushållsavdrag på basis av elfakturan som bereds i inkomstbeskattningen, föreslås få rätt till elstöd. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen (1535/1992), enligt vilken höga elenergikostnader kan dras av som hushållsavdrag. 

Utbetalning av stödet föreslås dessutom förutsätta att den månadsvisa elräkningen överstiger självrisken. Stöd ska enligt förslaget betalas för kostnader för elenergi för den stadigvarande bostaden. I stöd betalas 60 % av den del av den månatliga elenergifakturan som överstiger 400 euro. Det belopp som beaktas av en elenergifaktura vid beviljandet av stöd är högst 1 500 euro per månad. 

Stöd beviljas endast på basis av elförbrukningsplatsen för en stadigvarande bostad som är i hushållets eget bruk. Det innebär till exempel att barn inte kan få stöd för elfakturorna för sina föräldrars stadigvarande bostad. I situationer där ett hushåll använder mer än en stadigvarande bostad samtidigt, ska stödet beviljas på basis av endast en elförbrukningsplats. Stöd ska inte fås på basis av elfakturan för till exempel en fritidsbostad. 

Rätt till stöd har inte en person eller ett hushåll som på basis av elenergifakturan har rätt till det hushållsavdrag som bereds till inkomstskattelagen. På basis av samma kostnader kan man således endast få stöd antingen i form av direkt stöd eller som skatteavdrag. Stöd som beviljas via beskattningen kan inte över huvud taget utnyttjas om inkomsterna är så små att ingen inkomstskatt ska betalas på dem. Det är också möjligt att skatterna räcker till för att utnyttja endast en del av hushållsavdraget. Avsikten är att skatteavdraget ska utnyttjas av dem vars skatter räcker till för att avdraget ska kunna utnyttjas fullt ut. Exempelvis börjar skatter 2023 betalas i genomsnitt när löneinkomsten överstiger cirka 17 700 euro, när pensionsinkomsten överstiger cirka 12 900 euro och när förmånsinkomsten överstiger cirka 3 900 euro. Skattebeloppet är i medeltal 2 400 euro när löneinkomsten är cirka 27 200 euro, pensionsinkomsten cirka 18 800 euro och förmånsinkomsten cirka 12 800 euro. De ovannämnda exemplen är exempel på genomsnittet och det slutliga skattebeloppet påverkas bland annat av var och ens personliga avdrag och förluster samt av kommunalskattesatsen. Den skattskyldige kan själv bedöma om skatterna är tillräckliga till exempel med hjälp av Skatteförvaltningens skatteprocenträknare. 

Stödet söks hos Folkpensionsanstalten. Stödet ska betalas på basis av den elenergi som används under tiden mellan den 1 januari—den 30 april 2023. 

Elstöd enligt denna lag anses vara en särskild kostnadsersättning som inte ska betraktas som inkomst vid tillämpning av annan lagstiftning om social trygghet. 

Stödet föreslås vara skattefritt för mottagaren. 

Stödet finansieras med statens medel. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Ekonomiska konsekvenser

4.2.1.1 Konsekvenser för den offentliga ekonomin 

Antalet eventuella mottagare av elstöd uppskattas vara ca 100 000. Elstödet uppskattas öka statens kostnader med cirka 85 miljoner euro 2023. Bedömningen av både antalet mottagare av elstöd och av kostnaderna för elstödet är förenad med flera osäkerhetsfaktorer, däribland hur elpriset utvecklas, viket slags elavtal hushållen har och när avtalen har ingåtts samt elförbrukningen och fördelningen av den, vilka i hög grad påverkas av till exempel den kommande vinterns temperaturer. 

Konsekvenserna för den offentliga ekonomin beror på hur mycket priserna i hushållens elavtal stiger och på hur mycket elenergi som förbrukas. Särskilt antagandet om elpriset i början av vintern har en betydande inverkan på propositionens kostnadskalkyl. Allmänt taget är det svårt att förutspå partipriserna på el under lagens giltighetstid. Terminspriserna på el förutspås hålla sig på en hög nivå eller rentav bli högre än för närvarande. Priserna påverkas dock till exempel av ibruktagandet av Olkiluoto 3, tillgången till och priset på gas, huruvida vintern blir mild eller kall och hur mycket det regnar och blåser under den kommande vintern. Dessutom utreder man på nationell nivå och inom EU flera olika åtgärder för att dämpa prishöjningen, vilka om de realiseras kan påverka priserna vintern 2022—2023. 

Det är också mycket osäkert hur partipriserna på el påverkar hushållens elavtal. De hushåll som har ingått ett tidsbundet avtal senast våren 2022 har inte drabbats av de höjda partipriserna på el i någon större utsträckning. I konsekvensbedömningen har man använt samma antaganden om hushållens elavtal och deras priser som i regeringens proposition om sänkning av mervärdesskattesatsen för el. I konsekvensbedömningen antas det att 50 procent av hushållen har ett tidsbundet avtal med ett fast pris, 40 procent har ett avtal som gäller tills vidare och 10 procent har ett börselavtal. När det gäller avtal med ett fast pris antas det att under den tid som lagen är i kraft har hälften av hushållen ett elavtal som ingåtts 2021. Övriga hushåll som har ett avtal med ett fast pris antas ha förnyat sitt avtal under 2022 med ett genomsnittligt pris på 20 cent per kilowattimme, vilket efter sänkningen av mervärdesskattesatsen är cirka 17,7 cent per kilowattimme. Det genomsnittliga priset på avtal som gäller tills vidare och börselavtal uppskattas under den tid lagen är i kraft vara 40 cent per kilowattimme, vilket efter sänkningen av mervärdesskattesatsen är 35,5 cent per kilowattimme. 

Också den mängd el som hushållen förbrukar är mycket svår att förutspå, eftersom den på vintern påverkas särskilt av luftens temperatur och i viss mån av de höga elprisernas eventuella minskande effekt på förbrukningen. I fråga om elpriselasticiteten för hushållen har det lagts fram värden på mellan -3 procent och -17 procent, men det faktiska värdet på elasticiteten varierar mellan hushållen beroende på bland annat elavtal och de praktiska möjligheterna att minska elförbrukningen. Ett högt elpris uppmuntrar i hög grad till att sänka elförbrukningen, men samtidigt minskar den tidsbundna sänkningen av mervärdesskattesatsen samt det elavdrag som riktas till hushåll detta incitament. I konsekvensbedömningen har man använt en elpriselasticitet på -7 procent för samtliga hushåll. Under beredningen av propositionen har mer ingående uppgifter inte funnits att tillgå, och konsekvensbedömningen baserar sig därför främst på Statistikcentralens förbrukningsundersökningsmaterial från 2016. 

Det uppskattas att antalet mottagare av elstöd skulle vara cirka 100 000 och att två tredjedelar av dem skulle betala 35,5 cent per kilowattimme för sin el och en tredjedel skulle ha ett förmånligare avtal med priset 17,7 cent per kilowattimme. Då kommer uppskattningsvis 85 miljoner euro att betalas i stöd under perioden januari–april 2023. 

Om priset på elenergi för dem som får stöd skulle vara högre, till exempel så att två tredjedelar av elen skulle kosta 45 cent per kilowattimme och en tredjedel 17,7 cent per kilowattimme, skulle stöd för samma tid betalas till ett belopp av uppskattningsvis cirka 120 miljoner euro. 

Det att det temporära elstödet föreskrivs bli en skattefri social förmån uppskattas minska skatteinkomsterna kalkylmässigt med sammanlagt cirka 26 miljoner euro jämfört med om stödet vore skattepliktig inkomst. Av dessa kalkylerade ändrade skatteintäkter är statens andel 12 miljoner euro, kommunernas andel 11 miljoner euro, församlingarnas andel 2 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljoner euro. På basis av de ändringar som föreslås i denna proposition ändras dock inte kommunernas faktiska skatteintäkter och propositionen har inga konsekvenser för balansläget i kommunernas ekonomi. Regeringen har fastställt att det i denna situation inte är nödvändigt att kompensera kommunerna för den kalkylerade förändringen i kommunalskatteintäkterna. 

Den som ansöker om stöd föreslås kunna få stöd för 60 % av den del av elfakturan för en månad som överstiger 400 euro. Av elräkningen beaktas högst 1 500 euro per månad. Det månatliga understödsbeloppet kan således vara högst 660 euro. Stöd betalas för fyra månader och därmed uppgår det maximala stödbeloppet till 2 640 euro under lagens hela giltighetstid. 

Om elförbrukningen i ett egnahemshus med eluppvärmning i februari 2023 är 2 600 kilowattimmar och priset på elenergi är 35 cent per kilowattimme, kostar elenergin för februari 923 euro. I detta fall betalas 313,80 euro i elstöd för februari månad.  

Det genomsnittliga stödet till dem som får stöd uppskattas vara cirka 293 euro i månaden, dvs. sammanlagt cirka 1 170 euro för fyra månader, om elförbrukningen är jämn och priset på elenergi 35,5 cent per kilowattimme. Om priset på elenergi för dem som får stöd är högre, t.ex. 45 cent per kilowattimme, skulle stödet på motsvarande sätt vara i genomsnitt 435 euro i månaden, dvs. sammanlagt cirka 1 740 euro för fyra månader.  

4.2.2  Konsekvenser för Folkpensionsanstaltens verksamhet

Folkpensionsanstalten har uppskattat att verkställigheten av elstödet skulle medföra ett behov att öka personalen med cirka 80 årsverken. Arbetsmängden ökar främst i början av 2023.  

Folkpensionsanstalten bedömer att dess omkostnader ökar med cirka 5,6 miljoner euro 2023 på grund av verkställigheten av elstödet. Personalbehovet gäller närmast på arbetet med avgöranden och kundbetjäning. 

Alternativa handlingsvägar

Alternativa lösningar till stöd som beviljas hushåll med anledning av de höjda elpriserna kunde vara olika former av direkta stöd och beskattningslösningar. På grund av tidtabellen och det praktiska genomförandet beslutade regeringen vid budgetförhandlingarna att genomföra stödet till hushållen genom både ett direkt stöd och ett skatteavdrag. 

Remissvar

Propositionen har utarbetats skyndsamt för att underlätta försörjningen för dem som har låga inkomster. På grund av den snabba beredning som krävs med anledning av de exceptionella omständigheterna har det inte varit möjligt att ordna någon remissbehandling.  

Specialmotivering

7.1  Lag om temporärt elstöd

1 §.Lagens syfte. I paragrafen anges syftet med elstödet.  

2 §.Tillämpningsområde. I paragrafen föreslås bestämmelser om vem som har rätt till elstöd. Rätt till stöd har ett hushåll som har så låga inkomster att det fulla hushållsavdraget på basis av elenergiräkningen enligt 127 g § i inkomstskattelagen (1535/1992) inte är möjligt och att hushållet inte har ansökt om avdraget i fråga. Om hushållet samtidigt har mer än en stadigvarande bostad i sitt bruk, beviljas stödet på basis av endast en elförbrukningsplats. 

Utbetalningen av stödet förutsätter att fakturan för den elenergi som hushållen förbrukat överstiger den självriskandel som anges i 5 §.  

Ett hushåll ska inte samtidigt vara berättigat till elstöd enligt denna lag och till hushållsavdrag enligt 127 g § i inkomstskattelagen på basis av elenergiräkningen. 

3 §.Styrning och ledning samt verkställighet. Den allmänna styrningen och ledningen av stödverksamhet enligt den föreslagna lagen hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter, och Folkpensionsanstalten svarar för verkställigheten av lagen. 

4 §.Ansökan om och beviljande av stöd. Enligt förslaget söks elstöd hos Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten undersöker rätten till stöd och beviljar stödet på basis av ansökan och den elfaktura som bifogats ansökan.  

Konsumenternas faktureringsintervaller för elfakturorna varierar och därför ska det vara möjligt att ansöka om stöd enligt denna lag också efter lagens ikraftträdande, dock senast den 31 december 2023. 

5 §.Stödbelopp och utbetalning av stöd. I paragrafen föreskrivs det om stödberättigande kostnader och om självrisken för dem samt om ett maximibelopp. Stödbeloppet föreslås vara 60 % av det belopp som överstiger självriskandelen. När stödet bestäms ska dock högst de maximala kostnaderna beaktas. Självrisken föreslås vara 400 euro per månad och det maximala beloppet som beaktas 1 500 euro per månad.  

I bestämmelsen definieras vad som avses med sådan elenergi som stöds. Med det belopp som betalats för elenergi avses det skattepliktiga belopp som betalats för den elenergi som skaffats till elförbrukningsplatsen samt en eventuell grundavgift i anslutning till den. Det belopp som betalats för elöverföringen och exempelvis eventuella dröjsmålsersättningar berättigar inte till elstöd. Det belopp som betalats för elenergi ska inte berättiga till elstöd till den del kostnaderna gäller näringsverksamhet eller bedrivande av jordbruk eller om kostnaderna har dragits av i beskattningen. 

Elstödet betalas in på det bankkonto som sökanden har uppgett. Stödet ska beviljas separat för en månad i sänder. 

Elstöd ska inte betalas till den del ett hushåll har fått utkomststöd på basis av samma faktura. 

Elstödet ska vara skattefri inkomst för mottagaren. 

6 §.Beslut om stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om Folkpensionsanstaltens skyldighet att meddela ett skriftligt beslut om beviljande och nekande av elstöd. 

7 §.Bestämmelser om förfarandet samt ändringssökande. Enligt paragrafen ska vid verkställigheten av stödet iakttas vad som i sjukförsäkringslagen (1224/2004) föreskrivs om överföring av rättigheter eller förmåner, ändringssökande, självrättelse, undanröjande av beslut samt klientens rätt att få uppgifter och om erhållande och utlämnande av uppgifter. 

Elstöd ska inte få utmätas.  

8 §.Finansiering. I paragrafen föreskrivs det att stödet ska betalas av statens medel samt om betalningsrörelsen och ordnandet av den mellan social- och hälsovårdsministeriet och Folkpensionsanstalten. 

9 §.Ikraftträdande. I paragrafen föreslås bestämmelser om lagens ikraftträdande. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och gälla till och med den 30 april 2023. Åtgärder som krävs för verkställigheten av lagen får vidtas innan lagen träder i kraft. Lagen ska tillämpas på frågor som gäller elstödet också efter att lagens giltighetstid gått ut, dvs. efter den 30 april 2023. Den elenergi som förbrukas faktureras i efterhand och faktureringsintervallen för konsumenternas elfakturor varierar. Stödet kan alltså sökas och betalas för tiden 1 januari—30 april 2023 också efter det att lagens giltighetstid gått ut.  

7.2  Lag om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen

92 §. Det föreslås att till bestämmelsen fogas ett omnämnande av skattefrihet för temporärt elstöd. 

Ikraftträdande.

Lagen om temporärt elstöd föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och gälla till och med den 30 april 2023. Enligt förslaget tillämpas lagen på elstödet också efter den 30 april 2023. Därmed ska bestämmelserna om till exempel sökande och utbetalning av stöd samt om sökande av ändring tillämpas också efter det att lagens giltighetstid gått ut.  

Lagen om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och gälla till och med den 31 december 2023. Lagen tillämpas vid beskattningen för 2023. 

Förhållande till andra propositioner

9.1  Samband med andra propositioner

Finansministeriet har överlämnat en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen (204/2022 rd), till vilken det hänvisas i motiveringen till denna proposition. 

9.2  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen och den kompletterande budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med dem. 

10  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Propositionen hänför sig till de grundläggande fri- och rättigheter som tryggas i grundlagen, särskilt vars och ens rätt till social trygghet enligt 19 §. Genom propositionen förbättras betalningsförmågan för personer och hushåll med låg inkomst i en situation där elpriset har stigit avsevärt.  

Regeringen anser att propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om temporärt elstöd 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § Lagens syfte 
Denna lag innehåller bestämmelser om tillfälligt elstöd genom vilket i Finland stadigvarande bosatta hushåll med låg inkomst stöds på grund av oskäliga elkostnader för bostaden som beror på att priset på el har stigit. 
2 § Rätt till stöd 
Elstöd kan beviljas för sådana elenergikostnader för en bostad i Finland som ett hushåll använder för stadigvarande boende, som uppkommit den 1 januari 2023 eller därefter, men dock före den 1 maj 2023. Om hushållet samtidigt har mer än en stadigvarande bostad i sitt bruk, beviljas stödet på basis av endast en elförbrukningsplats. 
Rätt till elstöd har ett hushåll som på grund av sina låga inkomster inte fullt ut kan utnyttja och inte har ansökt om sådant i 127 g § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsett hushållsavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar. 
En förutsättning för beviljande av elstöd är att hushållets kostnader för elenergiförbrukningen överstiger den självrisk som anges i 5 §. 
Ett hushåll har inte rätt till elstöd, om en skattskyldig som hör till samma hushåll för samma tid har rätt till hushållsavdrag enligt 127 g § i inkomstskattelagen på basis av elenergiräkningen. 
3 § Styrning och ledning samt verkställighet 
Den allmänna styrningen och ledningen av stödverksamheten enligt denna lag hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter. Folkpensionsanstalten svarar för verkställigheten av denna lag. 
4 § Ansökan om och beviljande av stöd 
Ansökan om elstöd görs hos Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten fastställer de förfaranden och blanketter som behövs för verkställigheten av denna lag. 
Folkpensionsanstalten undersöker rätten till stöd och beviljar stödet på basis av ansökan och den elfaktura som bifogats ansökan.  
Elstöd enligt denna lag ska ansökas senast vid utgången av 2023. 
5 § Stödbelopp och utbetalning av stöd 
Elstödet är 60 procent av det belopp som betalats för förbrukad elenergi till den del beloppet överstiger självriskandelen. Självriskandelen är 400 euro per månad. Det belopp som betalats för elenergi som beaktas vid beviljandet av elstöd är högst 1 500 euro i månaden.  
Med det belopp som betalats för elenergi avses det skattepliktiga beloppet som har betalats för den elenergi som skaffats till elförbrukningsplatsen samt eventuell grundavgift i anslutning till den. Det belopp som har betalats för elöverföring berättigar inte till elstöd. Det belopp som betalats för elenergi berättigar inte till elstöd till den del kostnaderna gäller näringsverksamhet eller bedrivande av jordbruk eller om kostnaderna har dragits av i beskattningen. 
Elstödet beviljas separat för en månad i sänder och det betalas in på det bankkonto som sökanden har uppgett. 
Vid fastställandet av elstödet beaktas inte elfakturan till den del det på basis av fakturan har betalats stöd enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). 
Elstödet är skattefritt för mottagaren. 
6 § Beslut om stöd 
Folkpensionsanstalten meddelar ett skriftligt beslut om beviljande eller nekande av elstöd. 
7 § Bestämmelser om förfarandet samt ändringssökande 
På överföring av elstöd på någon annan tillämpas vad som i 15 kap. 15 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) föreskrivs om överföring av rättigheter eller förmåner på någon annan. På stödet tillämpas också bestämmelserna om ändringssökande, självrättelse och undanröjande av beslut i 17 kap. i sjukförsäkringslagen samt bestämmelserna om kundens rätt att få uppgifter och om erhållande och utlämnande av uppgifter i 19 kap. i den lagen.  
Elstöd får inte utmätas. 
8 § Finansiering 
Elstöd betalas av statens medel. Social- och hälsovårdsministeriet ersätter Folkpensionsanstalten för kostnaderna för de stöd som betalas med stöd av denna lag. 
Staten betalar kostnaderna för elstödet i förskott till Folkpensionsanstalten den första vardagen i varje månad enligt Folkpensionsanstaltens uppskattning. Skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och de förskott som betalats fastställs i samband med Folkpensionsanstaltens bokslut. Under den månad som följer efter fastställandet av bokslutet återbetalar Folkpensionsanstalten till social- och hälsovårdsministeriet det överskott som staten betalat, eller betalar social- och hälsovårdsministeriet underskottet till Folkpensionsanstalten. 
9 § Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 30 april 2020. Denna lag tillämpas på elstöd också efter det att lagens giltighetstid löpt ut. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om temporär ändring av 92 § i inkomstskattelagen 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 92 § 27 punkten, sådan den lyder i lag 1510/2016, och 
fogas temporärt till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2012, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012, 1246/2013 och 1510/2016, en ny 28 punkt som följer:  
92 § Skattefria sociala förmåner 
Skattepliktig inkomst är inte 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
27) mottagningspenning och brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011), 
28) stöd enligt lagen om temporärt elstöd ( / ).  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2023. Lagen tillämpas vid beskattningen för 2023. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 20 oktober 2022 
Statsminister Sanna Marin 
Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen