7.1
Lagen om offentlig upphandling och koncession
9 §.Avgränsningar av tillämpningsområdet i fråga om tjänsteupphandling. Det föreslås att 1 mom. 5 punkten för tydlighetens skull ändras så att bland undantagen från tillämpningsområdet nämns uttryckligen också advokater. Genom förtydligandet motsvarar den nationella lagbestämmelsen bättre bestämmelsen i upphandlingsdirektivets artikel 10 d led i, enligt vilken direktivet inte tillämpas på offentliga tjänstekontrakt som avser företrädande av en klient av en advokat i den mening som avses i artikel 1 i rådets direktiv 77/249/EEG.
25 §.Nationella tröskelvärden. I paragrafens 2 mom. förtydligas möjligheten att tillämpa lagen i fråga om upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena. I den praktiska upphandlingsverksamheten har de upphandlande enheterna haft behov av att utnyttja utbudet av medel och rätten att få uppgifter enligt upphandlingslagen för att utföra bedömningen av om anbudsgivarna uppfyller lämplighetkraven. De gällande bestämmelserna har inte möjliggjort att en upphandlande enhet med stöd av 171 § i upphandlingslagen får uppgifter i fråga om upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena. Genom ändringen möjliggörs en avgränsad möjlighet till undantag från tillämpningen av upphandlingslagen också vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena.
30 §.Beräkning av det uppskattade värdet för en kontraktsperiod. Det föreslås att 2 mom. 2 punkten preciseras i fråga om reglerna för beräkningen av det uppskattade värdet av ett upphandlingskontrakt när den upphandlande enhetens budgetperiod är längre än 12 månader. Den gällande upphandlingslagen avviker i viss mån från upphandlingsdirektivet när det gäller grunderna för beräkning av ett kontrakts värde. Ordalydelsen ändras så att om budgetperioden är längre än 12 månader ska det uppskattade totala värdet av varu- eller tjänsteupphandlingskontrakt som regelbundet återkommer eller som ska förnyas inom en viss period och som ingås under budgetperioden i fråga användas som grund för beräkning av det uppskattade värdet. Ändringen baserar sig på artikel 5.11 i upphandlingsdirektivet.
34 §.Förhandlat förfarande. Paragrafens 4 mom. förtydligas till den del den upphandlande enheten önskar begränsa antalet anbudssökande som bjuds in att delta i förhandlingarna. Om den upphandlande enheten på förhand har begränsat antalet anbudssökande som bjuds in att delta i förhandlingarna, ska enheten följa det förfarande som den beskrivit. I artikel 26.4 i upphandlingsdirektivet anges exakt samma förutsättningar för tillämpning av förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog. Ändringen baserar sig på kommissionens granskning av det nationella genomförandet av upphandlingsdirektivet. Genom ändringen säkerställs det att upphandlingslagen till denna del överensstämmer med kraven i direktivet.
36 §.Konkurrenspräglad dialog. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras så att till förutsättningarna för tillämpning av konkurrenspräglad dialog fogas en hänvisning till 34 § 3 mom. i upphandlingslagen. I artikel 26.4 i upphandlingsdirektivet anges exakt samma förutsättningar för tillämpning av förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog. Ändringen baserar sig på kommissionens granskning av det nationella genomförandet av upphandlingsdirektivet och genom ändringen säkerställs det att upphandlingslagen till denna del överensstämmer med kraven i direktivet.
Paragrafens 3 mom. förtydligas till den del den upphandlande enheten önskar begränsa antalet anbudssökande som bjuds in att delta i förhandlingarna. Om den upphandlande enheten på förhand har begränsat antalet anbudssökande som bjuds in att delta i förhandlingarna, ska enheten följa det förfarande som den beskrivit. Ändringen baserar sig på kommissionens granskning av det nationella genomförandet av upphandlingsdirektivet. Genom ändringen säkerställs det att upphandlingslagen till denna del överensstämmer med kraven i direktivet.
42 §. Ramavtal.Paragrafens 4 mom. förtydligas så att den upphandlande enheten beroende på föremålet för upphandling ska ange den uppskattade största kvantiteten av de inköp som de upphandlande enheter som utnyttjar ramavtalet gör eller alternativt de sammanlagda värdena enligt produktgrupp eller tjänsteområde. I artikel 33 i upphandlingsdirektivet konstateras det att med ett ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera ekonomiska aktörer i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattade kvantiteter. De upphandlingskontrakt som grundar sig på ett ramavtal ska ingås mellan utvalda leverantörer och de upphandlande enheter som angetts när ramavtalet ingicks. Sålunda ska de anskaffningar som bygger på ramavtalet göras hos de leverantörer som valts ut för avtalet och nya leverantörer kan inte tas in i ramavtalet under dess giltighetstid, om inte bytet av leverantör grundar sig på en sådan godtagbar ändring av avtalet som avses i 136 § 2 mom.
Vid konkurrensutsättning av ramavtalet ska i anbudsförfrågan för ramavtalet specificeras vilka upphandlande enheter som har rätt att utnyttja ramavtalet. Enligt skäl 60 i upphandlingsdirektivet bör de upphandlande myndigheter som är parter i ett specifikt ramavtal tydligt anges, antingen genom att de namnges eller på annat sätt, som en hänvisning till en viss kategori av upphandlande myndigheter inom ett tydligt avgränsat geografiskt område, så att berörda upphandlande myndigheter enkelt och otvetydigt kan identifieras. Enligt ingressen till direktivet kan i fråga om en inköpscentral de upphandlande enheter som har rätt att utnyttja ett ramavtal föras in i ett register där den upphandlande myndighetens identitet kan kontrolleras samt från vilket datum den upphandlande myndigheten har rätt att utnyttja det ramavtal som inköpscentralen har ingått. Enligt skäl 61 i upphandlingsdirektivet är de upphandlande myndigheter som anges i ramavtalet och som har rätt att utnyttja ramavtalet dock inte skyldiga att göra sina inköp genom ramavtalet i fråga. Det är således godtagbart att i upphandlingsdokumenten för ramavtalet specificera de upphandlande enheter som enligt egen prövning kan göra inköp genom ramavtalet under dess giltighetstid. De upphandlande myndigheterna bör enligt det direktivet inte vara skyldiga att anskaffa byggentreprenader, varor eller tjänster som omfattas av ett ramavtal enligt det ramavtalet.
Rättspraxis om specifikation av de upphandlande enheter som utnyttjar ett ramavtal och om tillräcklig information om kvantiteter och värde av deras kommande inköp har meddelats i EU-domstolens dom C-216/17 (Autorità Garante della Concorrenza e del Mercato – Antitrust och Coopservice Soc. coop. arl) för att förtydliga direktivet. I skälen 53–55 i domen konstaterar domstolen för det första att vid gemensam upphandling är syftet särskilt förbättrad effektivitet vid offentlig upphandling genom att genom ramavtal samordna offentliga inköp för att uppnå skalfördelar. Förfarandena får bara tillämpas mellan de upphandlande myndigheter som tydligt identifieras för detta syfte i anbudsinfordran eller i inbjudan att bekräfta intresse och de ekonomiska aktörer som är parter i det ingångna ramavtalet. Syftet är att ge en upphandlande myndighet möjlighet att ge andra upphandlande myndigheter tillgång till ett ramavtal som den myndigheten står i begrepp att ingå med de ekonomiska aktörer som från början är parter i det avtalet. I skäl 56 konstaterar domstolen dessutom att en ”sekundär” upphandlande myndighet som eventuellt senare utnyttjar ramavtalet inte måste ha deltagit i undertecknandet av ramavtalet. Det är tillräckligt att en sådan upphandlande myndighet framstår som om den potentiellt skulle kunna ha användning av ramavtalet från den tidpunkt då det ingås, och den tydligt identifieras i upphandlingshandlingarna genom en uttrycklig angivelse som är sådan att såväl den ”sekundära” upphandlande myndigheten själv som alla berörda aktörer får kännedom om den möjligheten.
I skäl 60 behandlas specifikationen av föremålet för upphandlingen, dvs. av prestationernas kvantitet. I ramavtalet ska från början fastställas den största kvantitet eller det största värde av varor eller tjänster som kommer att kunna bli föremål för efterföljande upphandlingskontrakt. Det värde som ska beaktas är det högsta uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under ramavtalets hela löptid. Domstolen hänvisar också till punkt 6 c i bilaga VII A till upphandlingsdirektivet, enligt vilken det krävs att det i ett sådant avtal även anges avtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för tjänsterna under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens. Sålunda är den upphandlande myndighet som från början är part i ramavtalet visserligen endast skyldig att göra en uppskattning av värdet och frekvensen med avseende på vart och ett av de efterföljande kontrakten. Den är däremot tvungen att precisera den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell med avseende på efterföljande kontrakt.
Domstolen konstaterar också i skälen 61 och 62 att den upphandlande myndighet som från början är part i ramavtalet endast kan handla för egen räkning och på andra i ramavtalet specifikt angivna potentiella upphandlande myndigheters vägnar, inom gränsen för en viss kvantitet och när denna gräns har nåtts har nämnda avtal inte längre någon verkan. Såväl likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen som öppenhetsprincipen som följer av dem innebär att samtliga villkor och bestämmelser för tilldelningsförfarandet ska vara formulerade, i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget, på ett klart, precist och entydigt sätt dels för att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare ska kunna förstå den exakta innebörden av dessa och tolka dem på samma sätt, dels för att den upphandlande myndigheten på ett effektivt sätt ska kunna kontrollera om anbuden från anbudsgivarna uppfyller upphandlingskriterierna.
Ytterligare konstaterar domstolen i skälen 64, 66 och 68 att öppenhetsprincipen och principen om likabehandling av de ekonomiska aktörer som berörs av ingåendet av ramavtalet skulle åsidosättas om den upphandlande myndighet som från början var part i ramavtalet inte angav den totala kvantitet som det avtalet avsåg. Om den upphandlande myndighet som från början var part i ramavtalet inte var skyldig att redan från början ange kvantiteten och högsta belopp med avseende på de tjänster som ska omfattas av detta avtal, skulle ingående av ramavtalet kunna användas för att uppnå en artificiell uppdelning av ett kontrakt och därmed att kringgå bestämmelserna om tröskelvärden. Domstolen konstaterar också att om den totala kvantiteten av tjänster som dessa ordinarie behov motsvarar är känd, bör det inte vara svårt att ange den i ramavtalet eller i ett annat offentliggjort dokument, såsom förfrågningsunderlaget. Som slutsats konstaterar domstolen att det är uteslutet att de upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ramavtalet underlåter att ange kvantiteten av de tjänster som kommer att kunna beställas när de senare ingår kontrakt som grundas på detta ramavtal eller anger nämnda kvantitet med hänvisning till deras ordinarie behov.
För anbudsgivarna är det viktigt att konkurrensutsättningen av ett ramavtal bygger på en realistisk syn på de upphandlande enheter som utnyttjar ramavtalet samt på de sannolika volymerna för deras upphandling. När det uppskattade värdet av en upphandling fastställs kan till exempel uppgifter om tidigare upphandlingar (historiska uppgifter) användas som hjälp. Syftet med användningen av ramavtal måste betraktas ur inköpscentralernas synvinkel, dvs. beakta de upphandlande enheternas behov att genom gemensam upphandling uppnå volymfördelar genom ett administrativt så enkelt och flexibelt förfarande som möjligt. Genom att anlita en inköpscentral kan de upphandlande enheterna också dra nytta av den omfattande yrkesskicklighet och det kunnande om förfarandena som finns inom den centraliserade upphandlingen. Eftersom inköpscentralerna i allmänhet före upphandlingen för en täckande dialog med branschaktörerna på marknaden, möjliggör detta att företagen hörs innan upphandlingen genomförs och att de har möjlighet att lyfta fram sina behov av information om inriktningen av upphandlingen.
Användningen av ramavtal är till följd av dess karaktär alltid förknippad med osäkerhet. Ramavtal är avsedda att vara ett flexibelt förfarande, som tillåter att de upphandlande enheternas behov varierar under avtalsperioden. De upphandlande enheternas behov kan förändras snabbt till exempel på grund av den tekniska utvecklingen. Och även andra faktorer som ändringar i de upphandlingspolitiska målen (t.ex. ändrade prioriteringar i fråga om de ekologiska eller sociala aspekter som ska beaktas vid upphandlingen) kan inverka på inriktningen av upphandlingen. Ramavtal bör också kunna användas för upphandling av nya innovativa produkter och tjänster, varvid det behövs tillräcklig flexibilitet vid presentationen av föremålet för ramavtalet och upphandlingens omfattning.
Det kan också uppstå förändringar i de upphandlande enheternas organisation eller verksamhetssätt, till exempel när den upphandlande enheten lägger ut sina tjänster på entreprenad till andra aktörer eller när funktioner moderniseras till följd av ändringar i lagstiftningen. Dessa förändringar kan vara svåra att förutse objektivt i långfristiga ramavtal. Vid livsmedelsupphandling kan det också ske förändringar i tillexempel förpackningsstorlekarna, eller så kan nya motsvarande produkter eller produktgrupper lanseras till följd av kontinuerlig produktutveckling. Sålunda kan det vara ändamålsenligt att när det gäller inriktningen av upphandlingen använda bedömningar på en mer allmän nivå för att se till att skälig flexibilitet för både köparna och säljarna bevaras vid dessa upphandlingar.
Vid fastställandet av upphandlingens omfattning kan det vara ändamålsenligare att ange de största kvantiteterna i stället för de högsta värdena när den upphandlande enheten inte på förhand har kännedom om upphandlingspriserna. Detta är fallet till exempel i en situation där det är svårt att bedöma prisnivån på framtida anbud till exempel på grund av osäkerheten i prisutvecklingen, den dynamiska prissättningen, osäkerheten i fråga om upphandlingens attraktivitet eller bristen på historiska uppgifter. Det kan också vara oändamålsenligt att ange det högsta värdet när det bedöms styra prissättningen av anbuden.
De behov och kvantiteter som de upphandlande enheter som utnyttjar inköpscentralernas ramavtal har ska dock anges med sådan noggrannhet att de företag som bedriver yrkesmässig verksamhet inom branschen utifrån dem kan lämna anbud också med beaktande av de kostnader som leveransen till olika upphandlande enheter medför i sådana produktgrupper där dessa omständigheter påverkar anbudspriserna.
Bestämmelsen förutsätter inte att det i ett ramavtals anbudsförfrågan lämnas exakta uppgifter till exempel per produkt eller tjänst när det gäller de framtida upphandlingar som de upphandlande enheter som har rätt att utnyttja ramavtalet genomför. Bestämmelsen förutsätter inte heller att det lämnas uppgifter som är specifika för de upphandlande enheterna eller för verksamhetsställena om de upphandlande enheternas framtida upphandlingar.
Närmare uppgifter om upphandling inom ett ramavtal, till exempel för prissättning, kan lämnas i en begäran till en leverantör om precisering av anbud enligt 43 § 1 mom. i upphandlingslagen. På basis av begäran kan den leverantör som valts ut för ett ramavtal lämna ett kompletterande anbud. Vid ramavtal med flera leverantörer sker ett noggrannare fastställande av föremålet för den upphandlande enhetens upphandling vid intern konkurrensutsättning enligt 43 § 3 mom. i upphandlingslagen, varvid leverantörerna har möjlighet att beakta upphandlingens omfattning till exempel i prissättningen. Vid konkurrensutsättning av ramavtal kan dock noggrannare specifikation än den största kvantiteten eller det högsta värdet förutsättas i en situation där priserna på produkterna eller tjänsterna fastställs i ramavtalet och där transportkostnaderna eller andra detaljerade omständigheter förutsätts ingå i produkternas priser.
49 §.Dynamiska inköpssystem. Paragrafen förtydligas på så sätt att ett nytt 3 mom. fogas till den. I samband med den praktiska upphandlingsverksamheten har det framkommit oklarheter vad gäller möjligheten för en upphandlande enhet som har infört ett dynamiskt inköpssystem att tillfälligt stänga inköpssystemet till exempel under semester eller för en annan sådan tid då upphandling inte görs och behandlingen av nya anbudsansökningar kan senareläggas. Ett dynamiskt inköpssystem kan stängas tillfälligt när som helst under det dynamiska inköpssystemets varaktighet. Information om möjligheten att stänga det dynamiska inköpssystemet ska ges när det dynamiska inköpssystemet införs. När det dynamiska inköpssystemet är stängt kan enskilda upphandlingar inte göras inom ramen för systemet.
51 §. Ansökan om att få delta och godkännande av deltagare i ett dynamiskt inköpssystem. Den tidsfrist för inlämnande och behandling av ansökningar om att få delta i ett dynamiskt inköpssystem som anges i 2 mom. kompletteras när det gäller sådana fall där systemet har varit stängt. Intresserade leverantörer kan medan systemet är tillfälligt stängt ansöka om rätt att få delta i ett dynamiskt inköpssystem.Om en ansökan inkommer när systemet är stängt ska den upphandlande enheten fatta beslut om att ta med anbudssökanden i inköpssystemet inom 10 arbetsdagar från den dag då systemet öppnas på nytt.
52 §.Det dynamiska inköpssystemets gång. Paragrafens 2 mom. förtydligas i fråga om den tidsfrist som reserverats för inlämnande av det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet eller de i 88 § avsedda handlingar som ska lämnas in för bedömningen av grunder för uteslutning och för lämplighet så att de anbudssökande som har tagits med i det dynamiska inköpssystemet ges en skälig tid, dock minst 5 arbetsdagar från den dag då begäran sändes, att lämna in de begärda utredningarna. Enligt ordalydelsen i den gällande lagen ska de anbudssökande som har tagits med i systemet lämna utredningarna inom fem dagar från den dag då begäran sändes vid äventyr att anbudssökanden utesluts ur systemet. Vid den praktiska upphandlingsverksamheten har det dock framkommit att det är problematiskt att iaktta tidsfristen. Till exempel Rättsregistercentralens behandlingstid för behandlingen av ansökningar om straffregisterutdrag är sju arbetsdagar.
58 §.Annonsering om upphandling. Paragrafens 2 mom. ändras så att möjligheten att publicera en förhandsannons begränsas så att möjligheten endast omfattar i 1 mom. 1 punkten avsedda upphandlingsannonser om upphandling som överstiger EU-tröskelvärdena samt i 2 punkten avsedda annonser om de tjänster som avses i bilaga E. Hänvisningen ska således inte omfatta i 1 mom. 3 punkten avsedda annonser om koncessioner samt i 4 punkten avsedda förhandsannonser om koncessioner för social- och hälsovårdstjänster samt andra särskilda tjänster. Genom ändringen förtydligas att det i koncessionsdirektivet inte föreskrivs om möjlighet att publicera förhandannonser om koncessioner, utan det föreskrivs endast om en skyldighet som omfattar koncessioner som gäller social- och hälsovårdstjänster samt andra särskilda tjänster.
Paragrafens 5 mom. kompletteras i fråga om annonser i efterhand om de dynamiska inköpssystem som avses i 49–52 §. Till momentet fogas en uttrycklig bestämmelse om att när det gäller sådana upphandlingar som grundar sig på ett dynamiskt inköpssystem får annonserna i efterhand lämnas in kvartalsvis i samlad form enligt system. I sådana fall ska de upphandlande enheterna sända de samlade annonserna inom 30 dagar från utgången av varje kvartal. Annonseringsskyldigheten gäller också upphandling som underskrider tröskelvärdena enligt 25 § i upphandlingslagen och som görs på basis av inköpssystem. Bestämmelsen baserar sig på artikel 50.3 i upphandlingsdirektivet. Ändringen baserar sig på kommissionens granskning av det nationella genomförandet av upphandlingsdirektivet och genom ändringen ändras den nationella upphandlingslagen så att den motsvarar kraven i direktivet.
60 §.Publicering av upphandlingsannonser. Paragrafens 1 mom. kompletteras så att förhandsannonser om projekttävlingar, upphandlingsannonser och annonser i efterhand ska sändas för publicering via den elektroniska annonseringskanalen HILMA (www.hankintailmoitukset.fi) (8 punkten).
80 §.Obligatoriska grunder för uteslutning. Paragrafens 1 mom. förtydligas så att en utredning som gäller obligatoriska grunder för uteslutning av en leverantör kan begäras också om en underleverantör. Bestämmelsen grundar sig på artikel 71.6 b i upphandlingsdirektivet, och med stöd av den artikeln får en upphandlande enhet kontrollera om det finns skäl för uteslutning av underleverantörer enligt direktivets artikel 57 som gäller skäl för uteslutning. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 88.6 b i försörjningsdirektivet. Motsvarande bestämmelser finns också i 78 § i den gällande upphandlingslagen och i 82 § i försörjningslagen.
Dessutom kompletteras paragrafens 1 mom. 4 punkt så att den motsvarar brottsrubriceringen i den gällande strafflagen på så sätt att till de obligatoriska grunderna för uteslutning fogas grovt subventionsmissbruk som avses i 29 kap. 7 a § i strafflagen. Ändringen baserar sig på en lag om ändring av strafflagen (368/2019).
81 §. Av prövning beroende grunder för uteslutning. Till paragrafen fogas ett nytt 5 mom. som innehåller ett förtydligande av de upphandlande enheternas möjlighet att bedöma anbudsgivarnas tillförlitlighet vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena. Med stöd av den gällande lagen har det varit oklart om de upphandlande enheterna kan använda de i paragrafen nämnda grunderna för uteslutning av anbudsgivare ur anbudsförfarandet när upphandlingens uppskattade värde underskrider det tröskelvärde som anges i 25 §. Genom ändringen förtydligas de upphandlande enheternas möjlighet att tillämpa de av prövning beroende grunderna för uteslutning också vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena. Att av prövning beroende grunder för uteslutning tillämpas är att rekommendera särskilt inom sådana branscher där det förekommer grå ekonomi eller upphandlingens uppskattade värde närmar sig de nationella tröskelvärdena.
88 §.Utredning av huruvida grunder för uteslutning föreligger och lämplighetskraven uppfylls. Paragrafens 4 mom. förtydligas även så att en utredning som gäller obligatoriska grunder för uteslutning av en leverantör kan begäras också om en underleverantör som leverantören angett i sitt anbud. Bestämmelsen grundar sig på artikel 71.6 b i upphandlingsdirektivet, och med stöd av den artikeln får en upphandlande enhet kontrollera om det finns skäl för uteslutning av underleverantörer enligt direktivets artikel 57 som gäller skäl för uteslutning. Motsvarande bestämmelse finns i artikel 88.6 b i försörjningsdirektivet. Motsvarande bestämmelser finns också i 78 § i den gällande upphandlingslagen och i 82 § i försörjningslagen. För att den upphandlande enheten ska kunna utöva den rätt som lagstiftningen ger den, behöver den få nödvändiga straffregisteruppgifter också om de underleverantörer som leverantören angett i anbudet. Om grunder för uteslutning föreligger för en underleverantör ska den upphandlande enheten kräva att anbudsgivaren byter ut en underleverantör för vilken kontrollen har visat att det föreligger obligatoriska grunder för uteslutning.
Anbudssökandens eller anbudsgivarens underleverantör kan lämna sitt erhållna straffregisterutdrag till den upphandlande enheten med beaktande av bestämmelserna i upphandlingslagen och kraven i upphandlingsdokumenten i fråga om informationsutbyte vid ett upphandlingsförfarande. En personuppgiftsansvarig och ett personuppgiftsbiträde som behandlar personuppgifter ska i enlighet med den nationella dataskyddslagen vidta lämpliga och särskilda åtgärder för att skydda den registrerades rättigheter, när de behandlar uppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter med stöd av 6 § i dataskyddslagen.
101 §.Annonsering om upphandling. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. om annonser i efterhand som gäller nationella upphandlingar. Med en annons i efterhand avses en sådan annons om en genomförd upphandling som publiceras efter det att upphandlingskontraktet har ingåtts, och definitionen motsvarar den annons som avses i 58 § 6 punkten i upphandlingslagen. En annons i efterhand om nationella upphandlingar är frivillig för de upphandlande enheterna. Annonserna får lämnas kvartalsvis i samlad form enligt upphandlande enheter. Genom en annons i efterhand samlas i första hand in statistik över de kontrakt som har ingåtts. Att det finns tillgång till uppgifter som är tillförlitligare än tidigare underlättar också styrningen och utvärderingen av upphandlingsverksamheten. För närvarande är tillgången till statistik över värdet i euro på nationella upphandlingar dålig, eftersom de upphandlande enheterna i nuläget inte är skyldiga att i upphandlingsannonsen ange upphandlingens uppskattade värde. Dessutom ska Finland till kommissionen rapportera uppgifter om värdet på nationella upphandlingar och dessa uppgifter har hittills baserat sig på uppskattningar. Frivilliga annonser i efterhand gör det möjligt att precisera även dessa uppskattningar.
114 §.Anbudsgivares lämplighet och uteslutning av anbudsgivare. Kontroll av straffregisterutdrag vid upphandling av social- och hälsovårdstjänster. Paragrafens 2 mom. kompletteras så att 88 § i upphandlingslagen kan tillämpas vid utredningen av huruvida anbudsökande och anbudsgivare berörs av en grund för uteslutning och uppfyller lämplighetskraven. Möjligheten enligt den gällande lagen att kontrollera straffregisterutdrag i samband med anskaffningen av social- och hälsovårdstjänster har varit oklar, och i förslaget förtydligas möjligheten att utnyttja straffregisterutdrag vid bedömningen av anbudsgivarnas lämplighet. Dessutom förtydligas paragrafen så att en utredning som gäller obligatoriska grunder för uteslutning av en leverantör kan begäras också om en underleverantör.
116 §.Bestämmelser som ska tillämpas på koncessioner. Hänvisningsbestämmelsen i paragrafens 1 mom. ändras så att den innehållsmässigt är tydligare än den gällande bestämmelsen. I det gällande momentet ingår hänvisningar som gäller bland annat både en enskild paragraf och ett mer omfattande kapitel som paragrafen i fråga ingår i. Avsikten är att ändra hänvisningarna i fråga om lagens 4 kap. så att de paragrafer som är relevanta med tanke på koncessioner och som således ska tillämpas räknas upp i momentet.
Dessutom ändras paragrafens 2 mom. på så sätt att koncessioner får en egen bilaga som gäller social- och hälsovårdstjänster samt andra särskilda tjänster (bilaga F). Den lista med CPV-koder som finns i bilaga IV till koncessionsdirektivet och som upphandlingslagen och försörjningslagen baserar sig på avviker delvis från den lista med CPV-koder som finns i bilaga XIV till upphandlingsdirektivet samt den lista med CPV-koder som finns i bilaga XVII till försörjningsdirektivet.
129 §.Väntetid. Paragrafens 1 mom. förtydligas i fråga om beräkningen av väntetid. Enligt förslaget ska väntetiden beräknas på samma sätt som enligt lagen om beräknande av laga tid (150/1030), vilket innebär att väntetiden således stämmer överens med bestämmelserna om beräkning av besvärstid. Syftet med ändringen är att förtydliga den tidpunkt då den upphandlande enheten kan ingå kontrakt. I samband med revideringen av upphandlingslagen förkortades de minimitidsfrister som ska iakttas vid upphandlingsförfarandet från 21 dagar till 14 dagar. Den gällande ordalydelsen har dock kunnat leda till situationer där tidsfristen på 14 dygn för anförande av besvär eller inlämnande av begäran om omprövning i enlighet med lagen om beräknande av laga tid har kunnat förlängas med till och med flera dygn beroende på fallet i fråga på grund av veckoslut och helgdagar, medan väntetiden enligt upphandlingslagen alltid är 14 dygn. Detta har kunnat möjliggöra sådana situationer där väntetiden på 14 dagar redan har löpt ut, men tidsfristen för inlämnande av begäran om omprövning till eller anförande av besvär hos marknadsdomstolen fortfarande löper på grund av veckoslut eller helgdagar. Eftersom ett upphandlingskontrakts faktiska rättsverkningar kan inträda tidigast efter det att besvärstiden har löpt ut, bör sätten att beräkna å enda sidan väntetiden och å andra sidan besvärstiden vara enhetliga. Genom den föreslagna bestämmelsen förtydligas en sådan situation där väntetidens sista dag är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag. I sådana fall får upphandlingskontrakt ingås den första vardagen efter ovannämnda dagar.
136 §.Ändring av upphandlingskontrakt under kontraktsperioden. Paragrafens 4 mom. ändras så att värdet av den ändring som gjorts ska vara lägre än 10 procent av det ursprungliga kontraktets värde för tjänste- eller varuupphandlingskontrakt eller koncessioner som gäller tjänster och lägre än 15 procent av det ursprungliga kontraktets värde för byggentreprenadkontrakt. Det är fråga om en korrigering av teknisk natur. Ändringen baserar sig på Europeiska kommissionens granskning av det nationella genomförandet av upphandlingsdirektivet. Den nationella upphandlingslagen ändras så att den motsvarar kraven enligt direktivet.
143 §.Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. Paragrafens 1 mom. förtydligas så att Konkurrens- och konsumentverket trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ kan lämna ut uppgifter eller handlingar, som det fått vid tillsynen, till statens revisionsverk för verkets tillsynsuppgifter samt till regionförvaltningsverken för de tillsynsuppgifter som anges i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006).
Dessutom kompletteras paragrafens 1 mom. 14 punkt så att den motsvarar de uppgifter som ska lämnas ut för beviljande och återkallande av trafiktillstånd enligt den gällande lagen om transportservice (320/2017). Ändringen baserar sig på en ändring av lagen om transportservice.
163 §.Förbud mot att söka ändring som grundar sig på en besvärsgrund. Paragrafens rubrik ändras så att den motsvarar innehållet i den gällande paragrafen om förbud mot att söka ändring. I tillämpningspraxis (HFD 2018:124 och HFD 2011:47) har det framgått att rubriceringen av den gällande paragrafen har lett till en tolkning i strid med paragrafen och rättspraxis, och enligt denna tolkning är förbudet mot att söka ändring beroende av en besvärsgrund. När den gällande lagen stiftades har avsikten inte varit att ändra på det då rådande rättsläget och rättsläget enligt 102 § i den tidigare lagen om offentlig upphandling (348/2007), där utgångspunkten är besvärsförbud. Ett upphandlingsärende som hör till marknadsdomstolens behörighet kan således inte bli föremål för ett separat rättsskyddsförfarande med stöd av kommunallagen eller lagen om rättegång i förvaltningsärenden.
171 §.Rätt att få uppgifter. Paragrafens 1 mom. förtydligas i fråga om de utredningar som fås om underleverantörer. Den föreslagna bestämmelsen ger de upphandlande enheterna möjlighet att i större utsträckning än i nuläget utreda hur anbudssökandes och anbudsgivares i enlighet med 77 § i upphandlingslagen angivna underleverantörer sköter sina lagstadgade skyldigheter samt andra överträdelser och försummelser som eventuellt belastar underleverantörerna och leder till att de byts ut. En upphandlande enhets av prövning beroende grunder för uteslutning räknas upp i 81 § 1 mom. i upphandlingslagen.
Till paragrafen fogas dessutom ett nytt 2 mom. som innehåller ett förtydligande av de upphandlande enheternas medel att bedöma utredningen av anbudsgivarnas tillförlitlighet också vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena. Med stöd av den gällande lagen har en upphandlande enhet inte haft möjlighet att utnyttja den fullgöranderapport som avses i 5 § i lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi för att utreda de av prövning beroende grunderna för uteslutning av leverantörers underleverantörer. Dessutom har en rapport inte kunnat fås vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena eller upphandling som grundar sig på koncessioner. Det är ändamålsenligt att en fullgöranderapport kan utnyttjas också vid upphandling som underskrider tröskelvärdet eftersom upphandlingens uppskattade värde kan vara avsevärt. Att en rapport begärs är att rekommendera särskilt inom sådana branscher där det förekommer grå ekonomi eller upphandlingens uppskattade värde närmar sig de nationella tröskelvärdena.
Genom ändringarna strävar man efter att minska det administrativa arbetet vid upphandling som underskrider de nationella tröskelvärdena samt upphandling som grundar sig på koncessioner när de nödvändiga myndighetsutredningar som behövs vid offentlig upphandling är enkelt och avgiftsfritt direkt tillgängliga för de upphandlande enheterna. Företagen besparas då arbetet med att skaffa utredningarna och lämna dem till den upphandlande enheten. Ett effektivare utbyte av information främjar dessutom bekämpningen av grå ekonomi eftersom de upphandlande enheterna i större utsträckning än i nuläget får information om eventuella oegentligheter och försummelser som äventyrar anbudssökandenas och anbudsgivarnas tillförlitlighet. Bestämmelsen möjliggör också att uppgifter förmedlas på maskinspråk, vilket även i sig minskar det administrativa arbetet.
7.2
Lagen om upphandling och koncession inom sektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster
20 §.Avgränsningar av tillämpningsområdet i fråga om tjänsteupphandling. Det föreslås att 1 mom. 5 punkten ändras så att den motsvarar den föreslagna 9 § 1 mom. 5 punkten i upphandlingslagen.
45 §.Ramavtal. Paragrafens 2 mom. ändras så att det motsvarar det föreslagna 4 mom. i 42 § i upphandlingslagen.
52 §.Dynamiska inköpssystem. Till paragrafen fogas ett nytt 3 mom. så att det motsvarar det föreslagna 49 § 3 mom. i upphandlingslagen.
54 §.Ansökan om att få delta och godkännande av deltagare i ett dynamiskt inköpssystem. Paragrafens 2 mom. ändras så att det motsvarar det föreslagna 51 § 2 mom. i upphandlingslagen.
55 §.Det dynamiska inköpssystemets gång. Paragrafens 2 mom. ändras så att det motsvarar det föreslagna 52 § 2 mom. i upphandlingslagen.
57 §.Leverantörsregister. Paragrafens 1 mom. kompletteras så att leverantörsregister ska kunna inrättas också i samband med konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap. Förslaget baserar sig på artikel 44 i försörjningsdirektivet, och enligt den artikeln kan ett kvalificeringssystem användas så att utöver selektivt och förhandlat förfarande tillämpas också konkurrenspräglad dialog eller innovationspartnerskap. Kommissionen har granskat det nationella genomförandet av direktiven som gäller upphandling och ansett att den gällande försörjningslagen till denna del inte motsvarar ordalydelsen i försörjningsdirektivet, och försörjningslagen ska därför kompletteras.
Till paragrafen fogas ett nytt 7 mom. där informerande om beslut som gäller valet av leverantörsregister preciseras. Kommissionen har granskat det nationella genomförandet av direktiven som gäller upphandling och ansett att den gällande försörjningslagen inte motsvarar ordalydelsen i försörjningsdirektivet. Den upphandlande enheten ska fatta beslut om godkännande av en anbudssökande för leverantörsregistret inom två månader från det att ansökan om att få vara med i leverantörsregistret har tagits emot. Den upphandlande enheten kan av grundad anledning förlänga tidsfristen för meddelande av beslut till högst sex månader. Den upphandlande enheten ska då ge den sökande en redogörelse för den förlängda beslutstiden samt en uppskattning om tidpunkten för meddelande av beslut. Beslutet ska delges senast inom 15 dagar från det att beslutet fattades. Bestämmelsen grundar sig på artiklarna 75.4, 75.5 och 75.6 i försörjningsdirektivet. Enligt artikel 75 i försörjningsdirektivet ska en upphandlande enhet som upprättar och förvaltar ett kvalificeringssystem inom sex månader underrätta de sökande om huruvida de kvalificerat sig. Om beslutet kommer att ta längre tid än fyra månader efter det att ansökan lämnats in ska den upphandlande enheten inom två månader från det att ansökan lämnats in underrätta den sökande om orsakerna till att tidsfristen blivit förlängd och meddela datum för när ansökan kommer att bli godkänd eller avslås.
62 §.Annonser om upphandling. Det föreslås att paragrafens 2 mom. ändras så att det motsvarar de föreslagna bestämmelserna i 58 § 2 mom. i upphandlingslagen.
Paragrafens 4 mom. kompletteras i fråga om annonser i efterhand som gäller de dynamiska inköpssystem som avses i 52–55 §. Till momentet fogas en uttrycklig bestämmelse om att när det gäller sådana upphandlingar som grundar sig på ett dynamiskt inköpssystem får annonserna i efterhand lämnas kvartalsvis i samlad form enligt system. Bestämmelsen grundar sig på artikel 70.2 i försörjningsdirektivet och motsvarar bestämmelserna i 58 § 5 mom. i upphandlingslagen. Ändringen baserar sig på Europeiska kommissionens granskning av det nationella genomförandet av direktiven som gäller upphandling. Till följd av ändringen kommer försörjningslagen att överensstämma med kraven enligt försörjningsdirektivet.
64 §.Publicering av upphandlingsannonser. Paragrafens 1 mom. kompletteras så att förhandsannonser om projekttävlingar och leverantörsregister, upphandlingsannonser och annonser i efterhand ska sändas för publicering via den elektroniska annonseringskanalen HILMA (www.hankintailmoitukset.fi) (8 och 9 punkten). Ändringen motsvarar i huvudsak den ändring som föreslås i 60 § 1 mom. i upphandlingslagen.
83 §.Kriterier för val av anbudssökande och anbudsgivare. Paragrafens 1 mom. förtydligas så att den upphandlande enheten också vid selektivt förfarande och konkurrenspräglad dialog samt innovationspartnerskap ska minska antalet valda anbudsgivare enligt de kriterier som har meddelats på förhand. Bakgrunden till ändringen är kommissionens granskning av det nationella genomförandet av försörjningsdirektivet. Till följd av ändringen kommer försörjningslagen att överensstämma med kraven enligt direktivet.
84 §.Obligatoriska grunder för uteslutning. Paragrafens 1 mom. 4 punkt kompletteras så att den motsvarar brottsrubriceringen i den gällande strafflagen på så sätt att till de obligatoriska grunderna för uteslutning fogas grovt subventionsmissbruk som avses i 29 kap. 7 a § i strafflagen. Ändringen baserar sig på en lag om ändring av strafflagen (368/2019) och den motsvarar den föreslagna 80 § i upphandlingslagen.
86 §.Utredning av huruvida grunder för uteslutning föreligger och lämplighetskraven uppfylls. Paragrafens 4 mom. förtydligas dessutom så att en utredning som gäller obligatoriska grunder för uteslutning av en leverantör kan begäras också om en underleverantör. Bestämmelsen grundar sig på artikel 88.6 b i försörjningsdirektivet enligt vilken en upphandlande enhet får kontrollera om det finns skäl för uteslutning av underleverantörer enligt upphandlingsdirektivets artikel 57 om skäl för uteslutning. En motsvarande bestämmelse finns i 82 § i den gällande försörjningslagen. För att den upphandlande enheten ska kunna utöva den rätt som lagstiftningen ger, behöver den få nödvändiga straffregisteruppgifter också om underleverantörerna. Om grunder för uteslutning föreligger för en underleverantör ska den upphandlande enheten begära att anbudsgivaren byter ut en underleverantör för vilken kontrollen har visat att det föreligger obligatoriska grunder för uteslutning.
Ändringen motsvarar den föreslagna 88 § i upphandlingslagen.
107 §.Bestämmelser som ska tillämpas på koncessioner. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att det motsvarar de föreslagna bestämmelserna i 116 § 1 mom. i upphandlingslagen.
112 §.Tidsfrister. Paragrafens 2 mom. ändras så att en felaktig hänvisning till det föregående momentet korrigeras.
120 §.Väntetid. Paragrafens 1 mom. förtydligas i fråga om beräkningen av väntetid. Enligt förslaget ska väntetiden beräknas på det sätt som föreskrivs i lagen om beräknande av laga tid (150/1030), vilket innebär att väntetiden således stämmer överens med bestämmelserna om beräkning av besvärstid. Syftet med ändringen är att förtydliga den tidpunkt då den upphandlande enheten kan ingå kontrakt. I samband med revideringen av upphandlingslagen förkortades de minimitidsfrister som ska iakttas vid upphandlingsförfarandet från 21 dagar till 14 dagar. Den gällande ordalydelsen har dock kunnat leda till situationer där tidsfristen på 14 dygn för anförande av besvär eller inlämnande av begäran om omprövning i enlighet med lagen om beräknande av laga tid har kunnat förlängas med till och med flera dygn beroende på fallet i fråga på grund av veckoslut och helgdagar, medan väntetiden enligt upphandlingslagen alltid är 14 dygn. Detta har kunnat möjliggöra sådana situationer där väntetiden på 14 dagar redan har löpt ut, men tidsfristen för inlämnande av begäran om omprövning till eller anförande av besvär hos marknadsdomstolen fortfarande löper på grund av veckoslut eller helgdagar. Eftersom ett upphandlingskontrakts faktiska rättsverkningar kan inträda tidigast efter det att besvärstiden har löpt ut, bör sätten att beräkna å enda sidan väntetiden och å andra sidan besvärstiden vara enhetliga. Genom den föreslagna bestämmelsen förtydligas en sådan situation där väntetidens sista dag är en helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton, midsommarafton eller en helgfri lördag. I sådana fall får upphandlingskontrakt ingås den första vardagen efter ovannämnda dagar. Ändringen motsvarar den föreslagna 129 § i upphandlingslagen.