Direkt till innehållet

RP 268/2018 rd

Senast publicerat 29-11-2018 14:30

Regeringens proposition RP 268/2018 rdRegeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av miljöskyddslagen och vattenlagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att miljöskyddslagen och vattenlagen ändras. Syftet är att främja den elektroniska behandlingen av de ärenden som avses i miljöskyddslagen och vattenlagen. Procedurbestämmelserna i lagarna i fråga ändras så att de uppfyller e-tjänstbehoven. Samtidigt beaktas uppdateringen av kungörelsebestämmelserna i förvaltningslagen. Dessutom ändras de bestämmelser i miljöskyddslagen och vattenlagen som överlappar förvaltningslagen. 

I miljöskyddslagen och vattenlagen kommer e-tjänster och digitala tjänster att prioriteras. Handlingar enligt miljöskyddslagen och vattenlagen lämnas i första hand elektroniskt in till myndigheten. De fysiska anslagstavlor som myndigheten och kommunerna upprätthåller kommer att slopas och informationen kommer att delges elektroniskt via datanätet. Vid förfaranden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen delges ärendet genom offentlig kungörelse på det sätt som föreskrivs i de nya bestämmelserna om offentlig kungörelse i förvaltningslagen. På motsvarande sätt delges i fortsättningen elektroniskt genom offentlig kungörelse enligt förvaltningslagen ett beslut som har fattats vid ett förfarande enligt miljöskyddslagen och vattenlagen.  

Det föreslås att tillämpningsområdet för anmälningsförfarandet vid placering av ledningar enligt vattenlagen delvis utvidgas och att vissa ändringar görs i anmälningsförfarandet. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020.  

ALLMÄN MOTIVERING

Inledning

Under den senaste tiden har det blivit allt vanligare med en digital verksamhetsmiljö inom förvaltningen, vilket på ett betydande sätt har förnyat statens, kommunernas och andra myndigheters beslutsfattande och kommunikation. Med hjälp av den digitala miljön kan man effektivisera verksamheten och öka öppenheten i beredningen av besluten, samtidigt som kraven på god informationshantering och databehandling iakttas.  

Den gällande miljöskyddslagen (527/2014) och vattenlagen (587/2011) motsvarar inte de behov som e-tjänsterna medför, eftersom tyngdpunkten på författningsnivå ligger på traditionell ärendehantering på papper. Vid totaleformen av miljöskyddslagen togs elektronisk information in i lagen på det sätt som genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (nedan industriutsläppsdirektivet) förutsatte, men i vattenlagen finns det inte något sådant förfarande som kompletterar det traditionella informationsförfarandet. Under de senaste åren har dock kunderna i allt högre grad börjat sköta sina förvaltningsärenden på elektronisk väg och detsamma gäller myndigheternas förfaranden inom förvaltningen, varför bestämmelserna behöver uppdateras så att de motsvarar de nuvarande behoven. Dessutom pågår lagstiftningsprojekt som främjar en digitalisering av förvaltningen och som har en koppling till miljöskyddslagen och vattenlagen. 

Propositionen med förslag till ändring av miljöskyddslagen och vattenlagen har samband med det aktuella projekt som syftar till att revidera kungörelsebestämmelserna (regeringens proposition med förslag till lag om ändring av förvaltningslagen och till vissa lagar som har samband med den). Syftet med den nämnda propositionen är att upphäva lagen om offentliga kungörelser (34/1925, nedan kungörelselagen) och att ta in en allmän bestämmelse om offentlig kungörelse i förvaltningslagen. Att publicera offentliga kungörelser på myndigheternas anslagstavlor i enlighet med kungörelselagen kan inte längre anses vara ett effektivt och tidsenligt delgivningssätt, varför det föreslås att kommunernas skyldighet enligt kungörelselagen att upprätthålla anslagstavlor slopas och att bestämmelser om att kungörelser ska publiceras på myndigheternas webbplatser i det allmänna datanätet tas in i förvaltningslagen. I och med reformen av kungörelsebestämmelserna ska förutom kungörelser även handlingar som ska kungöras publiceras på myndigheternas webbplats, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Miljöskyddslagens och vattenlagens hänvisningar till kungörelselagen, kungörande och myndigheternas anslagstavlor bör revideras så att de motsvarar de bestämmelser om kungörelseförfarandet som föreslås. 

I kommunallagen (410/2015) som trädde i kraft 2015 frångick man publicering av kommunala tillkännagivanden på kommunens anslagstavla för offentliga kungörelser. I lagen föreskrivs det att dessa ska offentliggöras i det allmänna datanätet (108 §). Även delgivning av beslut med en kommunmedlem enligt 140 § i kommunallagen sker numera genom att protokoll med tillhörande anvisningar om hur man söker ändring hålls tillgängliga i det allmänna datanätet. 

Regionförvaltningsverken, som är statliga tillståndsmyndigheter, har fr.o.m. 2017 övergått till elektronisk arkivering. Dessutom har ett elektroniskt tillståndssystem införts inom vissa pilotområden som omfattas av ärenden enligt såväl miljöskyddslagen som vattenlagen. Avsikten är att elektronisk tillståndsansökan ska utvidgas till andra områden än pilotområdena. Efter införandet av den del som gäller tillståndsansökan har systemets andra utvecklingsskede inletts, där systemet utvidgas till att även omfatta myndigheternas behandling av ärenden. 

Procedurbestämmelserna enligt miljöskyddslagen och vattenlagen behöver uppdateras så att de beaktar de ändringar som sker i övrig lagstiftning och i förvaltningens verksamhetsformer och så att de så stöder en övergång till e-tjänster på bästa möjliga sätt. Avsikten är att förbättra kvaliteten, användbarheten och tillgängligheten i de tjänster som förvaltningen erbjuder sina kunder. Förslaget syftar till att möjliggöra elektronisk behandling av ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen, alltifrån det att ett ärende inleds till dess att beslut fattas i ärendet. En övergång till elektroniska delgivningsförfaranden gäller även Vasa förvaltningsdomstol, som är fullföljdsdomstol. 

Statsminister Juha Sipiläs regering har bestämt att elektronisk ärendehantering och kommunikation samt digitala tjänster ska prioriteras inom den offentliga förvaltningen och fastställt målbilden för 2022 när det gäller digitala tjänster och verksamhetssätt. Målet är bland annat att myndigheterna 2022 ska vara skyldiga att som första alternativ erbjuda fysiska och juridiska personer tillgängliga digitala tjänster av hög kvalitet. Myndigheterna måste ordna kommunikation och tjänster som gäller en persons ställning, rättigheter och skyldigheter så att det alltid finns tillgång till en elektronisk kanal. Företag, sammanslutningar och andra aktörer som bedriver näringsverksamhet är skyldiga att sköta ärenden och kommunicera digitalt. Fysiska personer (medborgarna) sköter ärenden och kommunicerar i första hand digitalt. De är dock inte skyldiga att göra det. 

De ändringar som föreslås i denna proposition bidrar till de mål som statsminister Juha Sipiläs regering har fastställt när det gäller att göra digitaliseringen och bestämmelserna smidigare i och med att elektronisk behandling av ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen blir möjlig och det införs bestämmelser om att e-tjänster ska prioriteras. Samtidigt elimineras överlappande lagstiftning och förfarandena förenhetligas genom att miljöskyddslagen och vattenlagen i fråga om delgivningsförfaranden hänvisar till den allmänna bestämmelsen i förvaltningslagen. 

Nuläge

2.1 Lagstiftning

Miljöskyddslagen och miljöskyddsförordningen 

Genom den nya miljöskyddslag som trädde i kraft den 1 september 2014 uppdaterades miljöskyddslagen i första hand så att den motsvarar den tolkning som gjorts av industriutsläppsdirektivet och grundlagen. Dessutom gjordes vissa ändringar för att få tillstånds- och anmälningssystemet att fungera bättre. Totalreformen av miljöskyddslagen har genomförts stegvis och arbetet för att göra tillståndsförfarandet smidigare pågår fortfarande. 

Syftet med lagen är att skydda miljön mot skadliga åtgärder och att förbättra medborgarnas möjligheter att påverka beslut som gäller miljön. För att främja dessa mål föreskrivs det att vissa åtgärder som påverkar miljön är tillståndspliktiga. I 4 kap. föreskrivs det om tillståndsplikt, medan det i 5 kap. finns bestämmelser om tillståndsförfarandet. 

Regionförvaltningsverken är statlig miljötillståndsmyndighet medan närings-, trafik- och miljöcentralerna (nedan NTM-centralerna) är tillsynsmyndighet. De tillstånds- och tillsynsuppgifter som hör till kommunerna sköts av den kommunala miljövårdsmyndigheten. I samband med den pågående landskapsreformen omorganiseras statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter. Regeringens proposition med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter (RP 14/2018 rd) har överlämnats till riksdagen. Genom propositionen inrättas Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet (nedan ämbetsverket LUOVA). Till ämbetsverket koncentreras statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter som överförs från bland annat de nuvarande regionförvaltningsverken, NTM-centralerna samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (nedan Valvira). I och med att uppgifterna koncentreras till ämbetsverket upphör regionförvaltningsverken, NTM-centralerna och Valvira med sin verksamhet. Av miljöärendena kommer ämbetsverket LUOVA att sköta uppgifter enligt miljöskyddslagen, vattenlagen, avfallslagen (646/2011), lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017, nedan MKB-lagen), naturvårdslagen (1096/1996), marktäktslagen (555/1981) och vissa andra lagar som gäller miljön. Ämbetsverket LUOVA är en statlig förvaltningsmyndighet med riksomfattande befogenheter som sköter uppgifter inom många sektorer. Genom sin verksamhet i regionerna tryggar det de grundläggande rättigheterna och rättssäkerheten genom att sköta verkställighets-, styrnings-, tillstånds-, registrerings- och tillsynsuppgifter i fråga om efterlevnaden av lagstiftningen, vilka särskilt föreskrivs för myndigheten. Meningen är att landskapsreformen och inrättandet av ämbetsverket LUOVA ska äga rum vid ingången av 2021. 

En miljötillståndsansökan ska lämnas till den behöriga tillståndsmyndigheten skriftligen. Ytterligare exemplar av ansökningshandlingarna ska lämnas in på myndighetens begäran, om det behövs för kungörande av ärendet eller begäran om utlåtanden. Ansökningar till den statliga miljötillståndsmyndigheten ska dessutom lämnas in elektroniskt, om myndigheten inte har godkänt något annat (39 §). Om ansökan är bristfällig eller om särskild utredning krävs för att ärendet ska kunna avgöras, ges sökanden tillfälle att komplettera ansökan inom den tid som myndigheten bestämmer (40 §). 

Det ska informeras om en tillståndsansökan genom att kungöra den på anslagstavlorna i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten på det sätt som föreskrivs i kungörelselagen. Genom kungörandet säkerställs att de berörda och allmänheten ges tillfälle att framställa anmärkningar och framföra åsikter om tillståndsärendet. Kungörelsen ska också offentliggöras på tillståndsmyndighetens webbplats och får då trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, nedan offentlighetslagen) innehålla verksamhetsutövarens namn och uppgifter om var verksamheten ska placeras. Därtill ska offentliggörandet av kungörelsen annonseras i minst en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte annonsering är uppenbart onödig (44 §). 

För att säkerställa möjligheterna att delta och påverka ska ansökningshandlingarna hållas framlagda för allmänheten i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten åtminstone så länge kungörelsetiden varar. Dessutom ska den statliga miljötillståndsmyndigheten på sin webbplats offentliggöra ett för allmänheten avsett sammandrag av tillståndsansökan och, i den mån det är möjligt, det övriga centrala innehållet i ansökan. Den kommunala miljövårdsmyndigheten ska i den mån det är möjligt på sin webbplats informera om innehållet i ansökan. Ansökan får trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen innehålla verksamhetsutövarens namn och uppgifter om var verksamheten ska placeras, om ansökan finns tillgänglig i datanätet endast den tid som behövs för effektiv information (44 §). 

I statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) förskrivs det närmare om kungörelse om tillståndsansökan och framläggande av handlingarna för allmänheten (11 §). En tillståndsansökan ska kungöras efter det att ärendet har utretts tillräckligt detaljerat. Av kungörelsen ska framgå uppgifter som är väsentliga med tanke på projektet, såsom sökandens kontaktuppgifter, en verksamhetsbeskrivning, uppgifter om väsentliga utsläpp och om avfall som uppkommer, platsen för verksamheten, uppgift om vilken myndighet som avgör ärendet, uppgift om var och hur länge ansökningshandlingarna hålls framlagda samt uppgift om framställande av anmärkningar och framförande av åsikter. Ansökningshandlingarna ska sändas till kommunen för att hållas framlagda på den plats som nämns i kungörelsen. Med kommunens samtycke kan handlingarna sändas i elektronisk form. 

Ett miljötillståndsbeslut meddelas efter anslag, och de som har rätt att överklaga anses ha blivit informerade om beslutet när beslutet har meddelats. Information om att ett beslut kommer att meddelas ska ges på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet före den dag beslutet meddelas. Informationen ska innehålla uppgifter om myndigheten, ärendets natur, den dag då beslutet meddelas och besvärstiden samt uppgifter om var och fram till vilken tidpunkt beslutet hålls framlagt för allmänheten. Informationsmeddelandet ska vara uppsatt på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet under minst den tid inom vilken beslutet kan överklagas genom besvär. Beslutet ska vara tillgängligt den dag det enligt informationsmeddelandet meddelas (84 §). Tillståndsbeslutet ska skickas till sökanden och dem som uttryckligen har begärt det samt till tillsynsmyndigheterna och de myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Beslutet ska dessutom skickas för kännedom till de myndigheter av vilka utlåtande om ansökan har begärts och till dem som har framställt anmärkning eller uttryckt en åsikt i ärendet eller särskilt har bett om att bli underrättade. Uppgift om att beslutet meddelats ska utan dröjsmål offentliggöras i den kommun där verksamheten ska placeras och i andra kommuner där verksamhetens konsekvenser kan uppträda samt på tillståndsmyndighetens webbplats. Beslutet ska även annonseras i en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte annonsering är uppenbart onödig (85 §). 

I flera av paragraferna i miljöskyddslagen (t.ex. 95, 99, 122, 136 och 192 §) hänvisas det dessutom till tillämpningen av lagens 84 och 85 §. Den behöriga myndigheten ska meddela beslutet enligt nämnda paragrafer efter anslag, och information om besluten ska ges enligt vad som i 84 § föreskrivs om meddelande av miljötillståndsbeslut och i 85 § om information om sådana beslut.  

Lagen innehåller bestämmelser om elektronisk behandling i olika skeden av tillståndsförfarandet. Var och en har rätt att på begäran få information om miljötillståndsärenden som inletts och om beslut om miljötillstånd som fattats inom ett visst område genom elektroniska meddelanden, i den mån det är möjligt att i myndighetens informationssystem ta emot sådana förfrågningar och skicka automatiska meddelanden (45 och 86 §). Fullföljdsdomstolen ska för sin del till tillstånds- och tillsynsmyndigheten elektroniskt lämna information om ändringar som gjorts i de beslut som dessa myndigheter har fattat och om beslutens laga kraft, så att informationen kan registreras i datasystemet för miljövårdsinformation (197 §). 

I 19 kap. föreskrivs det om sökande av ändring. I beslut som en myndighet har meddelat med stöd av miljöskyddslagen ska ändring i regel sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Vasa förvaltningsdomstol ska informera om besvär över ett beslut om miljötillstånd som anförts av den som ansöker om tillstånd, om det inte är uppenbart onödigt, genom att under minst 14 dagar kungöra dem på förvaltningsdomstolens och de berörda kommunernas anslagstavlor. Besvärshandlingarna ska hållas framlagda i de berörda kommunerna under kungörelsetiden. I kungörelsen ska det anges var handlingarna hålls framlagda (196 §). Ett beslut av Vasa förvaltningsdomstol som gäller miljötillstånd ska meddelas efter anslag, och parterna anses ha blivit informerade om beslutet när beslutet har meddelats. Förvaltningsdomstolen ska dessutom se till att det utan dröjsmål informeras om beslutet på anslagstavlan i den kommun där verksamheten är placerad och i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten (197 §). Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd (190 §). 

I 96 § i miljöskyddslagen finns det bestämmelser om ett förfarande som är enklare än förfarandet för miljöskyddstillstånd och som ska tillämpas på vissa grupper av ärenden, såsom väsentlig ändring av nationellt tillståndspliktig verksamhet (29 §), godkännande av plan för uppföljning och kontroll (64 §), ändring av kontrollvillkor (65 §), översyn av tillstånd till följd av nya slutsatser om bästa tillgängliga teknik (81 §), när tillstånd upphör att gälla (88 §), ändring av tillstånd (89 §), komplettering eller precisering av tillstånd utifrån särskild utredning (90 §), förlängning av tidsfristen för tillståndsvillkor (91 §), återkallande av tillstånd (93 §), meddelande av villkor om avslutande av verksamheten (94 § 3 mom.), översyn av tillståndsvillkoren för stora förbränningsanläggningar med anledning av utsläppsgränsvärden som avses i statsrådets beslut (103 §), meddelande av klargörande beslut om huruvida tillståndsplikt har upphört (231 §) samt vissa övergångsbestämmelser om stora förbränningsanläggningar och samförbränningsanläggningar. Det förenklade förfarandet betyder exempelvis att den krets av parter som hörs i samband med förfarandet bestäms enligt sakinnehållet i en aktuell ändring, och inte enligt kretsen av parter med anknytning till det ursprungliga tillståndet. Beroende på en frågas betydelse och natur kan ansökan delges de berörda parterna på annat sätt än genom kungörelse på kommunens anslagstavla eller på internet. På motsvarande sätt kan de berörda parterna delges ett tillståndsbeslut i en mer begränsad form är normalt, om frågan tillåter det och parterna kan delges informationen på annat sätt.  

I 12 kap. föreskrivs det om anmälningsförfaranden. Verksamhetsutövaren ska till den kommunala miljövårdsmyndigheten göra en skriftlig anmälan om byggande, offentliga tillställningar och andra åtgärder och händelser som orsakar tillfälligt buller eller skakningar, om bullret eller skakningarna kan antas bli speciellt störande. Om en åtgärd genomförs eller en händelse organiseras på flera kommuners område, ska anmälan göras till den statliga tillsynsmyndighet inom vars verksamhetsområde bullret eller skakningarna huvudsakligen framträder (118 §). Sådan verksamhet av försöksnatur som avses i 31 § i miljöskyddslagen ska anmälas skriftligen till tillståndsmyndigheten senast 30 dygn innan verksamheten inleds (119 §). Om det i verksamhet som inte är tillståndspliktig eller registreringspliktig, på grund av en olycka eller en oförutsedd produktionsstörning eller av någon annan därmed jämförbar oväntad exceptionell orsak som inte beror på verksamheten eller vid rivning av en konstruktion eller anordning uppstår eller riskerar att uppstå utsläpp eller avfall i en utsträckning som medför direkt och uppenbar risk för förorening av miljön eller som på grund av avfallets mängd eller beskaffenhet föranleder avfallshanteringsåtgärder som avviker från det normala, ska den som ansvarar för verksamheten eller avfallsinnehavaren utan dröjsmål underrätta den kommunala miljövårdsmyndigheten om saken (120 §). Myndigheten ska med anledning av en anmälan enligt 118—120 § meddela ett beslut. Beslutet meddelas efter anslag, och information om beslutet ska ges enligt vad som i 84 § föreskrivs om information om att ett miljötillståndsbeslut kommer att meddelas och i 85 § 1 och 2 mom. om information om beslut (122 §). 

I 200 § i miljöskyddslagen föreskrivs det om verkställighet av beslut oberoende av överklagande. Enligt paragrafen kan den myndighet som fattat beslutet förordna att villkor, förelägganden eller beslut som avses i 62, 64, 65, 99, 122, 123, 136, 137, 171, 175, 176, 180, 181 och 183 § ska iakttas oberoende av överklagande. 

I 213 § i miljöskyddslagen föreskrivs det om beslut om gemensamt genomförande. Miljöministeriet kan på ansökan för en viss verksamhet bevilja undantag från utsläppsbestämmelserna i en statsrådsförordning som har utfärdats med stöd av 9 §, om verksamhetsutövaren annanstans i Finland eller i en annan stat vidtar miljöskyddsåtgärder som totalt sett leder till väsentligt minskade utsläpp eller miljökonsekvenser. Innan ett beslut som avses i 213 § fattas ska miljöministeriet begära utlåtanden om ansökan av den kommun där verksamheten är placerad samt av kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten, av de behöriga statliga tillsynsmyndigheterna samt av andra som närmare anges genom förordning av statsrådet. Dessutom ska registrerade föreningar och stiftelser som avses i 186 § ges tillfälle att bli hörda med anledning av ansökan. Ansökan ska kungöras i den officiella tidningen och kungörelsen ska offentliggöras på miljöministeriets webbplats. Dessutom ska det på det sätt som föreskrivs i kommunallagen informeras om ansökan i den kommun där verksamheten är placerad samt i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten (214 §). 

I 222 § i miljöskyddslagen föreskrivs det om datasystemet för miljövårdsinformation, som används för hantering och behandling av uppgifter som gäller miljöskydd, för tillsynen över miljölagstiftningen, för uppföljning av miljöns tillstånd samt för forskning och planering som gäller miljön. Datasystemet för miljövårdsinformation består av uppgifter som registreras i NTM-centralernas, regionförvaltningsverkens, Meteorologiska institutets, Finlands miljöcentrals och miljöministeriets datasystem, register och filer. Bestämmelser om de uppgifter som ska registreras i datasystemet finns i 223 §, avfallslagen, vattenlagen och miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009) och i bestämmelser som utfärdats med stöd av dem. Uppgifterna kan registreras i maskinläsbar form med hjälp av en teknisk anslutning. De ovan avsedda parter som för register samt den kommunala miljövårdsmyndigheten, den kommunala byggnadstillsynsmyndigheten och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten har oberoende av bestämmelserna om sekretess avgiftsfritt rätt att få sådana uppgifter ur datasystemet för miljövårdsinformation som de behöver för att kunna sköta de uppgifter som föreskrivs för dem i lag. Utöver vad som föreskrivs i offentlighetslagen får uppgifter ur datasystemet lämnas ut i maskinläsbar form eller med hjälp av en teknisk anslutning eller på något annat säkert och tillförlitligt sätt som är lämpligt för ändamålet. 

Den statliga miljötillståndsmyndigheten ska i datasystemet registrera de beslut som den fattar med stöd av miljöskyddslagen samt information om beslut av Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen i anslutning till dem. Den statliga tillsynsmyndigheten ska registrera följande information i datasystemet: 1) de beslut som den fattar med stöd av miljöskyddslagen samt information om beslut av Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen i anslutning till dem, 2) uppgifter baserade på registreringsanmälningar till den statliga tillsynsmyndigheten om registreringspliktiga verksamheter, 3) inspektionsberättelser om tillsynen enligt miljöskyddslagen och andra uppgifter om tillsynsåtgärder, 4) uppgifter som avses i 105 § 1 mom. och som ska lämnas enligt statsrådets beslut, 5) bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning enligt 151 § 1 mom. 2—4 punkten, 6) tillsynsplaner och tillsynsprogram enligt 168 § som utarbetats av den statliga tillsynsmyndigheten, 7) uppföljnings- och kontrolluppgifter och andra motsvarande uppgifter om tillståndspliktig och registreringspliktig verksamhet som omfattas av den statliga tillsynsmyndighetens tillsynsansvar och som verksamhetsutövaren är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten (223 §). 

Kommunen eller den kommunala miljövårdsmyndigheten ska registrera följande information i datasystemet: 1) beslut som fattats av den kommunala miljövårdsmyndigheten om tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen samt uppgifter om beslut som till följd av överklagande meddelats av Vasa förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen, 2) uppgifter baserade på registreringsanmälningar till den kommunala miljövårdsmyndigheten om registreringspliktiga verksamheter, 3) luftvårdsplaner som avses i 145 § och handlingsplaner på kort sikt som avses i 146 §, 4) bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning enligt 151 § 1 mom. 1 punkten, 5) uppföljnings- och kontrolluppgifter och andra motsvarande uppgifter om miljötillståndspliktig och registreringspliktig verksamhet som omfattas av den kommunala miljövårdsmyndighetens tillsynsansvar och som verksamhetsutövaren är skyldig att lämna tillsynsmyndigheten. Kommunen och den kommunala miljövårdsmyndigheten får lämna den ovan föreskrivna informationen till den statliga tillsynsmyndigheten för registrering i datasystemet, om de inte själva har möjlighet att registrera informationen (223 §). 

Vattenlagen 

Syftet med den nya vattenlag som trädde i kraft i vid ingången av januari 2012 är att trygga en ändamålsenlig och förnuftig användning av vattentillgångarna och vattenmiljön på så sätt att olika intressen sammanjämkas. Följande vattenhushållningsprojekt kräver tillstånd enligt vattenlagen: flera projekt som avser att bygga i vattendrag, vattenuttag, vissa dikningsprojekt, bestående ändring av medelvattenståndet, vattenreglering och tillgodogörande av vattenkraft. Förutom av tillstånd utgörs förhandstillsyn enligt vattenlagen av anmälningar om mindre projekt, rätt att ta vatten, dikningsförrättning samt inrättande av allmän farled. 

Regionförvaltningsverket är den tillståndsmyndighet som avses i vattenlagen. I 5 kap. i lagen föreskrivs det om den kommunala miljövårdsmyndighetens och dikningsförrättningens behörighet i dikningsärenden (1 kap. 7 §). Regionförvaltningsverket behandlar tillståndsansökningar för vattenhushållningsprojekt enligt vattenlagen samt vissa ersättnings- och förvaltningstvångsärenden enligt vattenlagen. NTM-centralen och den kommunala miljövårdsmyndigheten är de tillsynsmyndigheter som avses i vattenlagen (1 kap. 7 §). 

Ett tillståndsärende inleds hos tillståndsmyndigheten genom en skriftlig ansökan (11 kap. 2 §). Om ansökan är bristfällig ges sökanden tillfälle att komplettera ansökan inom en fastställd tid (11 kap. 5 §). I 11 kap. 6 § anges vilka aktörer som tillsynsmyndigheten ska begära ett utlåtande av. Tillståndsmyndigheten ska ge dem vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet kan beröra (parterna) tillfälle att framställa anmärkningar med anledning av ärendet. Andra än parterna ska ges tillfälle att framföra sin åsikt innan ärendet avgörs (11 kap. 7 §). Sökanden och andra parter ska ges tillfälle att ge en förklaring med anledning av hörandet. Med anledning av förklaringen kan en part ges tillfälle att ge en egen förklaring (11 kap. 8 §). 

Information om en ansökan ges genom en kungörelse på tillståndsmyndighetens anslagstavla och på anslagstavlorna i kommunerna inom projektets influensområde. Kungörelsen ska finnas framlagd under 30 dagar. En annons om att kungörelsen offentliggörs ska publiceras i en tidning med allmän spridning inom området, om inte ärendet är av ringa betydelse varvid information kan lämnas på annat sätt (11 kap. 10 §). Information om kungörelsen ska lämnas separat till de parter som saken särskilt berör (11 kap. 11 §). Om ansökan gäller ett projekt enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, ska kungörelsen dessutom publiceras på tillståndsmyndighetens och kommunernas webbplatser (11 kap. 10 §).  

Sökanden ska göra en miljötillståndsansökan om det vid behandlingen av ett tillstånd enligt vattenlagen visar sig att projektet också kräver miljötillstånd. På gemensamma behandlingar tillämpas vad som föreskrivs om gemensam behandling av tillståndsansökningar i 47 § i miljöskyddslagen. Om det är fråga om en ansökan som gäller förorening av vatten ska ansökan behandlas och avgöras tillsammans med en tillståndsansökan enligt vattenlagen (11 kap. 12 §). 

Beslut enligt vattenlagen meddelas efter anslag, och de som har rätt att överklaga anses ha blivit informerade om beslutet när beslutet har meddelats. Information om att ett beslut kommer att meddelas ska ges på tillståndsmyndighetens anslagstavla före den dag beslutet meddelas. Beslutet skickas till sökanden och en kopia av beslutet till dem som har begärt det, till tillsynsmyndigheterna, till de myndigheter som bevakar allmänna intressen i ärendet och till kommunerna inom projektets influensområde för att där hållas offentligt framlagd. Tillståndsmyndigheten ska meddela om beslutet genom en offentlig kungörelse i kommunerna inom influensområdet, och myndigheten ska bland annat meddela parterna om kungörelsen. Information om beslutet ska dessutom publiceras i minst en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde, om inte ärendet är av ringa betydelse eller det annars är uppenbart onödigt att publicera informationen (11 kap 22 §). 

Ändring i beslut som meddelas med stöd av vattenlagen får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol i enlighet med förvaltningsprocesslagen (15 kap. 1 §). Vasa förvaltningsdomstols beslut i ett ansökningsärende enligt vattenlagen meddelas efter anslag (15 kap. 5 §). Parterna anses ha fått del av beslutet när det meddelades. Ett meddelande om beslutet ska dessutom utan dröjsmål anslås på anslagstavlan i den kommun där vattenhushållningsprojektet är placerat och på anslagstavlorna i kommunerna inom projektets influensområde. Vasa förvaltningsdomstols beslut i ett förvaltningstvångsärende ska delges som bevislig delgivning enligt förvaltningslagen. 

I samband med revideringen av bestämmelserna om nyttjanderätt i vattenlagen (587/2017) slopades tillståndsplikt som är oberoende av konsekvenserna i fråga om ledningar som anläggs under en kungsådra, och i stället började anmälningsförfarandet tillämpas på dessa projekt. För närvarande ska den projektansvarige förutom att göra en anmälan till tillsynsmyndigheten om placering på vattenområde även underrätta vattenområdets ägare om placeringen. Ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område kan delges ett meddelande med underrättelsen i ett förfarande som anges i 26 § 3 mom. i lagen om samfälligheter eller genom att meddelandet delges alla kända delägare. 

Förvaltningslagen 

Syftet med förvaltningslagen är att främja god förvaltning samt rättsskydd i förvaltningsärenden. Förvaltningslagen är en allmän lag som reglerar myndigheternas verksamhet, inklusive tillståndsförfaranden. Förvaltningslagen tillämpas bland annat hos statliga myndigheter och kommunala myndigheter då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter (2 §). Myndigheterna ska inom ramen för sin behörighet ge sina kunder avgiftsfri rådgivning i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Om ett ärende inte hör till myndighetens behörighet ska den i mån av möjlighet hänvisa kunden till den behöriga myndigheten (8 §). Ett ärende ska behandlas utan ogrundat dröjsmål. En myndighet ska på en parts begäran ge en uppskattning om när ett beslut kommer att ges samt svara på förfrågningar om hur behandlingen framskrider (23 §). En myndighet ska för de centrala ärendegrupperna inom sitt verksamhetsområde ange förväntad handläggningstid för sådana ärenden som myndigheten avgör genom förvaltningsbeslut och som kan inledas endast på initiativ av en part. Detta gäller inte ärenden för vars del det föreskrivs om en tidsfrist för handläggningen (23 a §). 

Ett förvaltningsärende har inletts när den handling som avser detta har kommit in till en behörig myndighet eller när ett ärende som får inledas muntligen har framförts för myndigheten och de uppgifter som behövs för att behandlingen av ärendet ska kunna påbörjas har registrerats (20 §). Ett ärende ska vanligen inledas skriftligen (19 §). Skriftligt inledande av ett ärende innebär att en skriftlig (pappers)handling används för att inleda ett ärende. När ett ärende ska inledas med hjälp av en blankett, ett formulär eller någon annan motsvarande handling som upprättats för detta ändamål bör handlingen i fråga användas. 

Om en handling som har tillställts en myndighet är bristfällig ska myndigheten vid behov uppmana avsändaren att komplettera handlingen. En myndighet ska överlag se till att ett ärende utreds tillräckligt och på behörigt sätt. En part ska lägga fram en utredning om grunderna för sina yrkanden och också i övrigt medverka till utredningen av ett ärende som han eller hon har inlett (31 §). En part kan också på eget initiativ komplettera eller ändra sin ansökan (22 §).  

Part i ett förvaltningsärende är den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller (11 §). En part ska ges tillfälle att framföra sin åsikt om ärendet och avge sin förklaring med anledning av sådana yrkanden och sådan utredning som kan inverka på hur ärendet kommer att avgöras. I 34 § i lagen anges de situationer i vilka ett ärende får avgöras utan att en part hörs. Om avgörandet i ett ärende kan ha en betydande inverkan på andra personer än parterna, ska myndigheten ge dessa personer möjlighet att få uppgifter om ärendet samt att uttala sin åsikt om det. Information om att ärendet är anhängigt och om möjligheten till inflytande ska ges på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till ärendets betydelse och omfattning (41 §). 

Förvaltningsbeslut ska ges skriftligen. Ett beslut kan ges muntligen, om det är nödvändigt på grund av att ärendet är brådskande. Ett muntligt beslut ska utan dröjsmål också ges skriftligen tillsammans med en anvisning om hur man begär omprövning eller en besvärsanvisning (43 §). Ett beslut som en myndighet har fattat ska av myndigheten utan dröjsmål delges en part och andra kända som har rätt att begära omprövning av beslutet eller att överklaga det genom besvär. Myndigheten ska redan under behandlingen av ett ärende sköta delgivningen av handlingar som inverkar på behandlingen av ärendet. En handling delges i original eller kopia (54 §). Delgivning sker med den myndighet som för talan i ärendet (58 §). 

I 10 kap. föreskrivs det om förfarandet vid delgivning. Vanlig delgivning sker per post genom brev till mottagaren. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Ett ärende anses dock ha kommit till en myndighets kännedom den dag brevet anlände (59 §). Det är fråga om bevislig delgivning när delgivningen verkställs per post mot mottagningsbevis (60 §). Vid offentlig delgivning hålls en handling en viss tid framlagd för mottagaren hos myndigheten, och ett meddelande om att handlingen finns framlagd ska publiceras i den tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken (62 §). 

Kungörelselagen 

Kungörelselagen trädde i kraft 1925, och därefter har den och den förordning som utfärdats med stöd av lagen ändrats en enda gång. Kungörelselagen består till stor del av föråldrad eller otidsenlig lagstiftning. 

Kungörelselagen är en allmän lag om offentliga kungörelser och den har ett brett tillämpningsområde. Kungörelselagen innehåller bestämmelser om hur lagar, förordningar, andra bestämmelser och beslut ska offentliggöras (1 och 2 §). I lagen föreskrivs om det förfarande genom vilket beslut offentliggörs genom kungörelse. Lagen innehåller inte några bestämmelser om i vilka situationer ett beslut, en ansökan eller någon annan myndighetshandling ska kungöras, utan endast om det förfarande som ska tillämpas vid kungörandet. Tillkännagivanden, som enligt gällande bestämmelser ska offentliggöras genom kungörelse, ska kungöras genom att en kungörelse anslås i kommunen på en för ändamålet avsedd anslagstavla. 

Anslagstavla ska finnas i kommunens ämbetshus eller på ett annat av kommunstyrelsen bestämt lämpligt ställe, till vilket tillträdet är fritt under tjänstetid (3 §). Kommunstyrelsen sköter de uppgifter som gäller anslag (4 §). Varje kommun ska skaffa och hålla i skick ett tillräckligt antal anslagstavlor för sådana kungörelser som det föreskrivs om i kungörelselagen (7 §). När en myndighet har fått en kungörelse ska kungörelsen eller ett meddelande om den anslås utan dröjsmål. På kungörelsen ska antecknas den dag då den blivit anslagen. När tiden för ett sammanträde, en förrättning eller någon annan bestämd tidpunkt meddelas i anslaget får det inte tas bort före den nämnda tidpunkten. I övriga fall ska anslaget finnas kvar minst fjorton dagar (5 §). 

I kungörelselagen anges hur ett tillkännagivande ska kungöras offentligt, medan särskilda bestämmelser om att ett tillkännagivande ska offentliggöras genom kungörelse ska ingå i speciallagstiftning. Kungörelselagen är en allmän lag: i 2 § 3 mom. anges det att om det särskilt föreskrivs att kungörande ska ske på något annat sätt än genom anslag enligt kommunallagen ska specialbestämmelsen i fråga tillämpas.  

Även om kungörelselagen till många delar endast innehåller formellt gällande bestämmelser, förekommer offentliga kungörelser fortfarande inom många ärendegrupper. Sådana är till exempel ärenden som gäller miljöanvändning och som har omfattande verkningar, där ansökningarna och besluten bör komma till allmänhetens kännedom i stor utsträckning. Eftersom kungörelselagen är föråldrad finns det i annan lagstiftning i många fall bestämmelser som kompletterar eller avviker från den, vilket har lett till att regleringen av offentliga kungörelser är splittrad och till att kungörelseförfarandena inte är enhetliga. I det aktuella projekt som syftar till att revidera kungörelsebestämmelserna föreslås det att kungörelselagen upphävs och att en allmän bestämmelse om offentlig kungörelse tas in i förvaltningslagen som en ny 62 a §.  

Kommunallagen 

Den nya kommunallagen trädde i kraft den 1 maj 2015, och den började huvudsakligen tillämpas vid ingången av mandatperioden för de fullmäktigeförsamlingar som valdes 2017. Kommunallagen innehåller bestämmelser om beslutsfattandet i kommunen och kommunens organ.  

Ett av målen för kommunallagen var att frångå skyldigheten att använda anslagstavlan för offentliga kungörelser. I 29, 108, 140 och 142 § i kommunallagen föreskrivs det därför om information i det allmänna datanätet. I 29 § föreskrivs det om kommunens kommunikation, medan det i 108, 140 och 142 § föreskrivs att kommunala tillkännagivanden, protokoll och beslut ska hållas tillgängliga i det allmänna datanätet. Genom dessa bestämmelser övergick man i fråga om kommunens kungörelseförfarande till att tillämpa kommunallagen i stället för kungörelselagen. Kommunen bör dock notera att speciallagstiftningen fortfarande innehåller skyldigheter att använda en anslagstavla för offentliga kungörelser, och att den aktuella lagstiftningen ska följas till denna del.  

Kommunen ska informera om sin verksamhet och ge tillräcklig information om bland annat ärenden som bereds, planer som gäller ärendena och behandlingen av ärendena, beslut som fattats och beslutens effekter. Kommunen ska informera om hur man kan delta i och påverka beredningen av besluten. I fråga om beredningen av ärenden som behandlas av organen ska kommunen dessutom se till att de uppgifter som behövs läggs ut på det allmänna datanätet (29 §). 

Kommunala tillkännagivanden ska göras kända genom att de offentliggörs i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, samt vid behov på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om. Enligt regeringens proposition kan även i fortsättningen till exempel publicering av tillkännagivanden i av kommunen valda annonstidningar anses vara ett sådant annat sätt som avses i paragrafen (RP 268/2014 rd, s. 219). Ett tillkännagivande ska finnas i det allmänna datanätet i 14 dygn, om inte något annat följer av sakens natur. De personuppgifter som ingår i tillkännagivandet ska avlägsnas från datanätet när den ovannämnda tiden går ut (108 §). 

Den som är missnöjd med ett beslut av en kommunal myndighet får begära omprövning av beslutet. Omprövning av ett beslut begärs hos organet i fråga (134 §). Ändring i ett beslut som fattats av en kommunal myndighet som avses i 135 § samt i ett beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får sökas hos förvaltningsdomstolen genom kommunalbesvär. Protokoll från fullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och organ i en samkommun, med tillhörande anvisningar om hur man begär omprövning eller besvärsanvisning, hålls efter justeringen tillgängliga i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Om ärendet är sekretessbelagt i sin helhet, publiceras i protokollet endast ett omnämnande av att det sekretessbelagda ärendet behandlades. I protokollet publiceras endast personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information. De personuppgifter som ingår i protokollen ska avlägsnas från datanätet när tidsfristen för omprövningsbegäran eller besvärstiden löper ut. Protokoll från andra myndigheter i en kommun eller samkommun än sådana som avses i 1 mom. ska på motsvarande sätt hållas offentligt tillgängliga, om myndigheten anser det vara behövligt. En kommunmedlem och en sådan kommun som avses i 137 § 2 mom. anses ha fått del av ett beslut sju dagar efter det att protokollet fanns tillgängligt i det allmänna datanätet (140 §). 

Enligt 142 § i kommunallagen får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Kommunen, samkommunen eller kommunerna i fråga ska utan dröjsmål publicera ett tillkännagivande om beslutet i det allmänna datanätet, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna. Personuppgifter i beslutet ska avlägsnas från datanätet när besvärstiden löper ut. 

Enligt regeringens proposition om kommunallagen upphör också kommunens grund för och behov av att behandla personuppgifterna i det allmänna datanätet när tidsfristen för omprövningsbegäran eller besvärstiden eller till exempel kungörelsetiden har löpt ut. Därför ska kommunen avföra personuppgifterna ur datanätet när tidsfristen löpt ut. Om kommunen avför personuppgifterna ur datanätet när tidsfristen löpt ut ansvarar kommunen inte för att uppgifterna kan hittas via sökmotortjänster, till exempel sökmotorn Google (RP 268/2014 rd, s. 246). 

Vad som i praktiken avses med det allmänna datanätet har inte närmare definierats i kommunallagen eller i förarbetena till den. Kommunförbundet konstaterar i sitt cirkulär (Cirkulär 15/2017, 1.6.2017, Kommunens information på webben, behandling av personuppgifter och deras offentlighet — Nya bestämmelser i kommunallagen (410/2015) från 1.6.2017) att kravet på tillkännagivande i det allmänna datanätet i praktiken uppfylls om beslutet läggs ut på kommunens egen webbplats. 

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet 

Redan i dag är det med sökandens eller den berörda partens medverkan i mycket stor utsträckning möjligt att sköta miljöärenden hos myndigheterna på elektronisk väg. Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) tillämpas bland annat när inledande och behandling av förvaltningsärenden samt delgivning av beslut sker på elektronisk väg, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Lagen gäller i tillämpliga delar också annan myndighetsverksamhet (2 §). 

En myndighet ska inom ramen för sina system erbjuda var och en möjlighet att sända meddelanden i elektronisk form i syfte att inleda ärenden eller för behandlingen av dem. En myndighet ska också göra det möjligt att sända kompletteringar, utredningar och andra motsvarande handlingar och meddelanden i elektronisk form och sträva efter att använda maskinvara och programvara som ur kundernas synvinkel i tekniskt hänseende är så kompatibel och lätt att använda som möjligt. En myndighet ska alltid säkerställa att datasäkerheten i kommunikationen och informationsutbytet är tillräcklig (5 §). Myndigheterna ska se till att deras elektroniska dataöverföringsmetoder fungerar och att de kan användas också vid andra tidpunkter än under ämbetsverkens öppettider (6 §). Myndigheterna ska på lämpligt sätt informera om de adresser som ska användas vid den elektroniska kommunikationen med dem (7 §). 

Ett elektroniskt meddelande sänds till myndigheterna på avsändarens ansvar (8 §) och det anses ha kommit in till en myndighet när det finns tillgängligt för myndigheten på ett sådant sätt att meddelandet kan behandlas (10 §). Elektroniska dokument uppfyller kravet på skriftlig form. Ett elektroniskt dokument som kommit in till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet och integritet (9 §). En inbegärd handling anses ha kommit in inom utsatt tid, om handlingen kommer in till myndigheten i elektronisk form senast den sista dagen av den utsatta tiden (11 §). 

En beslutshandling får signeras elektroniskt (16 §). En handling som ska delges bevisligen får med partens samtycke delges också som ett elektroniskt meddelande. En handling anses ha delgivits när den har hämtats från den länk som myndigheten anvisat. Om handlingen inte har hämtats inom sju dagar från myndighetens meddelande, iakttas vid delgivningen vad som annanstans i lag föreskrivs om delgivning (18 §). Andra handlingar än sådana som ska delges bevisligen får med samtycke av den som saken gäller delges som ett elektroniskt meddelande (19 §). 

2.2 Europeiska unionens lagstiftning

Industriutsläppsdirektivet 

I industriutsläppsdirektivet, som trädde i kraft vid ingången av 2011, sammanfördes flera direktiv i omarbetad form. Det viktigaste av dessa är Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/1/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC-direktivet), som gäller stora och medelstora industriella anläggningar och som har ersatts med kapitel I och II i industriutsläppsdirektivet. I industriutsläppsdirektivet finns bestämmelser om de allmänna principerna för miljöskyddet när det gäller stora och medelstora företags industriella verksamhet, avfallshanteringsanläggningar och djurstallar samt gränser för utsläpp vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik och andra branschspecifika särskilda krav för stora förbränningsanläggningar, avfallsförbränningsanläggningar, anläggningar som använder lösningsmedel och titandioxidindustrin. 

I artikel 24 i industriutsläppsdirektivet finns det bestämmelser om medborgarnas rätt att bland annat via internet få information om tillståndsbeslut, motiveringarna till besluten och resultaten av kontrollbesök samt om medborgarnas möjligheter att delta i tillståndsförfaranden. Enligt artikel 24.1 ska medlemsstaterna se till att den berörda allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i förfaranden som gäller meddelande av tillstånd för till exempel nya anläggningar eller en väsentlig ändring. 

Enligt bilaga IV till industriutsläppsdirektivet (Allmänhetens deltagande i beslutsprocesser) ska allmänheten informeras genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt, till exempel med hjälp av elektroniska medier, på ett tidigt stadium under beslutsprocessen och senast så snart som information rimligen kan ges om ansökan om tillstånd. Den berörda allmänheten ska få tillgång till de viktigaste rapporter som hänger samman med tillståndet och annan relevant information. Den berörda allmänheten ska ha rätt att yttra sig till den behöriga myndigheten innan beslut fattas, och resultatet av samråd ska beaktas på vederbörligt sätt vid beslutsfattandet. Närmare bestämmelser om information till allmänheten och om samråd med den berörda allmänheten ska fastställas av medlemsstaterna. Direktivet förutsätter också att det för de olika etapperna ska fastställas rimliga tidsramar som ger tillräckligt med tid för att informera allmänheten och för allmänheten att förbereda sig och på ett effektivt sätt delta under beslutsprocessen på miljöområdet. 

Artikel 25 innehåller bestämmelser om rätt till rättslig prövning. Enligt artikeln ska medlemsstaterna se till att medlemmar av den berörda allmänheten har möjlighet att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut, en handling eller en underlåtenhet som omfattas av artikel 24 prövad, om de har tillräckligt intresse eller de hävdar att en rättighet kränks. 

Direktivet om rätt till deltagande och Århuskonventionen 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG (nedan direktivet om rätt till deltagande) är kopplat till Europeiska gemenskapens ratificering av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor (FördrS 121—122/2004, nedan Århuskonventionen). Artiklarna 6—9 i Århuskonventionen är av särskild betydelse för miljötillståndsförfarandena. Artiklarna 6—8 handlar om allmänhetens deltagande i förberedelser och beslut i olika situationer. Artikel 9 handlar om tillgång till rättslig prövning. Genom direktivet om rätt till deltagande anpassades gemenskapens lagstiftning till kraven i Århuskonventionen till den del konventionen innehåller bestämmelser om allmänhetens rätt till deltagande och till rättslig prövning.  

Enligt artikel 6 i Århuskonventionen ska den berörda allmänheten i beslutsprocesser om miljön på ett tidigt stadium informeras, antingen genom offentligt tillkännagivande eller i förekommande fall enskilt, bland annat om när beslutsprocessen påbörjas och om allmänhetens möjligheter att delta. Enligt artikeln ska varje etapp i förfarandet för allmänhetens deltagande i beslutsprocessen innehålla rimliga tidsfrister, och varje part ska sörja för att allmänhetens deltagande sker på ett tidigt stadium, när alla alternativ är möjliga och allmänheten kan delta på ett meningsfullt sätt. Allmänheten kan lämna synpunkter och åsikter som gäller den föreslagna verksamheten. Allmänheten ska informeras på föreskrivet sätt om beslutet så snart det har fattats av myndigheten. 

Artikel 9 i Århuskonventionen innehåller bestämmelser om tillgång till rättslig prövning. Enligt artikeln har den berörda allmänhet som har ett tillräckligt intresse möjlighet att få vilket som helst beslut som omfattas av artikel 6 prövat av en behörig domstol. Enligt artikel 9 ska allmänheten, utan att det påverkar tillämpningen av prövningsförfarandena, ha rätt att få handlingar och underlåtenheter av personer och myndigheter som strider mot den nationella miljölagstiftningen prövade av domstol eller i administrativ ordning. Förfarandena ska erbjuda tillräckliga och effektiva rättsmedel, inbegripet förelägganden där så är lämpligt. De ska även vara objektiva, rättvisa, snabba och inte oöverkomligt kostsamma. Beslut som fattats enligt artikel 9 i Århuskonventionen ska meddelas eller registreras skriftligen. Beslut av domstol och, när så är möjligt, av andra organ, ska vara tillgängliga för allmänheten. 

Miljöinformationsdirektivet 

Tillgång till information som gäller miljön behandlas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (nedan miljöinformationsdirektivet). Genom miljöinformationsdirektivet vill man trygga den offentliga tillgången till miljöinformation som innehas av eller förvaras för offentliga myndigheter. Syftet med direktivet är också att såsom en självklarhet se till att miljöinformation görs tillgänglig för och sprids till allmänheten för att säkerställa största möjliga systematiska tillgång till och spridning av miljöinformation till allmänheten. I detta syfte ska i synnerhet datanät och/eller elektroniska verktyg främjas, när så är möjligt. 

Artikel 2 i direktivet innehåller definitioner som gäller miljöinformation. Enligt artikel 2.1 avses med miljöinformation ”all information i skriftlig form, bild- eller ljudform, elektronisk eller annan materiell form” om vissa faktorer som rör miljön (tillståndet för olika delar av miljön och samspelet mellan dessa, åtgärder och faktorer som påverkar miljön, rapporter om genomförandet av miljölagstiftningen, analyser och antaganden som används inom ramen för åtgärder och verksamheter som rör miljön samt tillståndet för människors hälsa och säkerhet, inbegripet förorening av livsmedelskedjan, när det är relevant, villkoren för mänskligt liv, kulturplatser och byggnader i den utsträckning de kan påverkas av tillståndet i miljön). Begreppet miljöinformation är med andra ord brett och omfattar inte bara information som direkt gäller miljön utan även information som påverkar miljön. 

Artikel 3 innehåller bestämmelser om tillgång till miljöinformation på begäran medan artikel 4 innehåller bestämmelser om undantag från rätten till information. 

Enligt artikel 4.2 f är det möjligt att göra ett undantag från den fria tillgången till miljöinformation på grund av skyddet för personuppgifter. Undantagen i miljöinformationsdirektivet ska dock tolkas restriktivt så att allmänhetens intresse av att informationen lämnas ut bör vägas mot det intresse som betjänas av att begäran avslås, varvid den allmänna regeln bör vara att informationen lämnas ut. 

Artikel 7 innehåller bestämmelser om spridning av miljöinformation. Enligt artikel 7.1 ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att offentliga myndigheter organiserar sådan miljöinformation som är relevant för deras verksamhet och som innehas av eller förvaras för dem, för att aktivt och systematiskt spridas till allmänheten, bland annat med hjälp av datanät och/eller elektroniska verktyg, när så är möjligt. Medlemsstaterna ska säkerställa att miljöinformationen fortlöpande görs tillgänglig i elektroniska databaser som är lätt åtkomliga för allmänheten via allmänna telekommunikationsnät. 

Vid genomförandet av miljöinformationsdirektivet utgick man från att den nationella lagstiftningen redan var heltäckande när direktivet trädde i kraft. 

Tillgänglighetsdirektivet 

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (nedan tillgänglighetsdirektivet) trädde i kraft i december 2016. Direktivet innehåller bestämmelser om miniminivån för tillgänglighetskraven i fråga om den offentliga förvaltningens onlinetjänster och om övervakningen av tillgängligheten. Tillgänglighetsdirektivet syftar till att förbättra onlinetjänsterna genom att göra dem möjliga att uppfatta, hanterbara, begripliga och robusta. Direktivet ska vara genomfört nationellt senast den 23 september 2018. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om tillhandahållande av digitala tjänster och lag om ändring av lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (RP 60/2018 rd), som gäller det nationella genomförandet av direktivet, behandlas för närvarande av riksdagen. 

Direktivets syfte är att främja tillgänglighet på den inre marknaden genom att harmonisera tillgänglighetskraven för de offentliga myndigheternas webbplatser och mobila applikationer samt att göra de offentliga myndigheternas tjänster och mobila applikationer mer tillgängliga för användarna.  

Tillgänglighetsdirektivets organisatoriska tillämpningsområde är offentliga myndigheter, vilket avser statliga, regionala eller lokala myndigheter, offentligrättsliga organ eller sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana offentligrättsliga organ, om dessa sammanslutningar särskilt inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, utan industriell eller kommersiell karaktär. 

I tillgänglighetsdirektivet avses med tillgänglighet principer och tekniska hänsyn som ska respekteras när man utformar, bygger, underhåller och uppdaterar webbplatser och mobila applikationer och innehållet i dem i syfte att göra dem mer tillgängliga för användare, särskilt personer med funktionsnedsättning (skäl 2 i ingressen). I praktiken avses med tillgängligheten för webbplatser att deras innehåll har planerats så att alla användargrupper kan använda dem utan tilläggsanordningar eller hjälpanordningar. 

Tillgänglighetskraven i tillgänglighetsdirektivet är avsedda att vara teknikneutrala. De beskriver vad som måste åstadkommas för att en användare ska ha möjlighet att uppfatta, hantera, tolka och förstå en webbplats, en mobil applikation och relaterat innehåll. De specificerar inte vilken teknik som bör väljas för en viss webbplats, viss onlineinformation eller en viss mobil applikation (skäl 36 i ingressen). 

2.3 Praxis

Förfarandet vid tillstånds- och tillsynsmyndigheterna 

Enligt den gällande miljöskyddslagen är ett skriftligt förfarande där ärenden sköts på papper på traditionellt sätt på författningsnivå huvudregeln i förhållande till e-tjänster. Det är dock etablerad praxis att använda en digital verksamhetsmiljö för att inleda ärenden enligt miljöskyddslagen och i samband med myndigheternas förfarande, varför lagstiftningen inte till fullo motsvarar nuläget och orsakar en extra administrativ börda för myndigheterna. 

Miljöskyddslagen innehåller bestämmelser om ett informationsförfarande som kompletterar kungörelselagen. Vid totalreformen av miljöskyddslagen främjades elektronisk information genom att myndigheterna ålades att, förutom på kommunernas anslagstavlor och i tidningar, även på internet publicera kungörelser och beslut samt informera om det centrala innehållet i tillståndsansökningar. 

Den gällande miljöskyddslagen ålägger den statliga tillståndsmyndigheten att i större omfattning än de kommunala miljövårdsmyndigheterna informera elektroniskt om pågående ärenden och meddelade beslut. Skyldigheten enligt kungörelseförfarandet att informera elektroniskt om ärenden omfattar både den statliga tillståndsmyndigheten och de kommunala miljövårdsmyndigheterna, men det datainnehåll som ska publiceras på internet är mer omfattande när det gäller ärenden som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet. Den statliga tillståndsmyndigheten ska på internet publicera ett för allmänheten avsett sammandrag som lämnats i samband med tillståndsansökan och, i den mån det är möjligt, övriga centrala delar av tillståndsansökan, såsom uppgifter som är viktiga för en bedömning av ett projekts utsläpp och miljökonsekvenser. De kommunala miljövårdsmyndigheterna ska i den mån det är möjligt informera om det övriga centrala innehållet i ansökan (RP 214/2013 rd, s. 112—113). Som ett förfarande som kompletterar ärendehanteringen på papper föreskrivs det i miljöskyddslagen även om skyldigheten att lämna in tillståndsansökningar elektroniskt i ärenden som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet.  

Enligt en enkät som riktats till regionförvaltningsverken, som även är statlig tillståndsmyndighet, inleddes 2017 vid verken sammanlagt 616 ärenden enligt miljöskyddslagen och 558 ärenden enligt vattenlagen. Andelen ärenden som inleddes elektroniskt (per e-post eller via e-tjänster) varierade mellan de olika regionförvaltningsverken mellan 64 och 90 procent i ärenden enligt miljöskyddslagen och mellan 57 och 65 procent i ärenden enligt vattenlagen.  

I ärenden som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet har elektroniskt inledande av ärenden främjats genom den tillståndstjänst för miljöärenden som togs i bruk 2017 och som gör det möjligt att ansöka elektroniskt om vatten- och miljötillstånd hos regionförvaltningsverken. Pilotområden för miljötillståndstjänsten är torvutvinning, djurstallar och vattenhushållningsprojektet som utförs under vattendrag. För dessa verksamhetsområden finns det skräddarsydda ansökningar och sektorspecifika anvisningar i tjänsten. I fråga om andra verksamhetsområden än de som nämns ovan kan man tills vidare använda allmänna och omfattande ansökningar om miljötillstånd och vattenhushållningstillstånd. Avsikten är att utifrån de erfarenheter som fås utvidga användningen av elektroniska tillståndsansökningar och utveckla systemet.  

Vid behandlingen av ärenden enligt miljöskyddslagen läggs handlingarna i regel fram i pappersform i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Det är dock möjligt att övergå till att lägga fram handlingar elektroniskt eftersom kommunernas förutsättningar för att informera i datanätet har förbättrats i och med den nya kommunallagen.  

I ärenden som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet lämnas begäranden om utlåtanden huvudsakligen in till myndigheten i elektronisk form och endast i undantagsfall på papper. Praxis är att myndigheterna kan ta del av handlingar som gäller ärenden som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet på elektronisk väg, antingen i det ärendehanteringssystem som används inom miljötillsynen (USPA) eller i Tillstånds- och informationstjänsten, som innehåller vatten- och miljötillståndsärenden som inletts eller delgetts vid den statliga tillståndsmyndigheten och deras kungörelsehandlingar samt beslut och beslutshandlingar fr.o.m. den 19 juni 2014. Om handlingar inte har offentliggjorts skickas de till myndigheterna per e-post.  

Anmärkningar och åsikter skickas till tillståndsmyndigheten huvudsakligen per e-post eller via e-tjänster. Regionförvaltningsverkens ansvarsområde för miljötillstånd använder en e-blankett för anmärkningar och åsikter, som innehåller detaljerade anvisningar om hur anmärkningarna och åsikterna ska utformas. 

I ärenden som hör till de kommunala miljövårdsmyndigheternas behörighet är möjligheten att använda e-tjänster mindre. Enligt en enkät om kommunernas miljöskyddsförvaltning som Finlands Kommunförbund lät utföra var det 2017 möjligt att använda e-tjänster i ärenden som gäller miljöskyddstillstånd i 14 procent av de 83 kommuner som svarade på enkäten. Det är vanligast med e-tjänster i kommuner med över 100 000 invånare.  

Informationssystem för miljötillstånd (t.ex. Lupapiste och Trimble) används i 40 procent av de 82 kommuner som svarade på enkäten.  

Miljömyndigheterna ska både i samband med hörandet och beslutsfattandet informera om ärenden enligt miljöskyddslagen i tidningar inom det område som påverkas av verksamheten, om det inte är uppenbart onödigt. Därför informeras det i tidningar om en stor del av framför allt de ärenden enligt miljöskyddslagen som hör till den statliga tillståndsmyndighetens behörighet. I tvåspråkiga områden publiceras informationen i både finsk-och svenskspråkiga tidningar.  

Meddelande av beslut genom anslag förutsätter att information i pappersform om att ett beslut kommer att meddelas publiceras på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet innan beslutet meddelas. Beslutet ska finnas framlagt på det ställe som anges i informationen den dag då beslutet meddelas. Därtill ska beslutet publiceras på tillståndsmyndighetens webbplats. 

Även i NTM-centralerna, som är statlig tillsynsmyndighet, sköts ärenden huvudsakligen elektroniskt. Enligt en enkät som riktats till NTM-centralerna skickas uppskattningsvis cirka 80 procent av de ärenden som inleds till tillsynsmyndigheten på elektronisk väg. NTM-centralerna tillämpar på sitt beslutsförfarande 84 och 85 § i miljöskyddslagen, som gäller meddelande av respektive information om tillståndsbeslut, samt i vissa fall ett förenklat förvaltningsförfarande enligt 96 §. 

Förfarandet i fullföljdsdomstolen  

Lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet tillämpas även på behandlingen av förvaltningsprocessärenden. Besvärsskrifter kan lämnas till förvaltningsdomstolen i elektronisk form och kontakten med domstolen skötas elektroniskt. Beslutshandlingar kan signeras elektroniskt och handlingar som ska sändas bevisligen får med partens samtycke delges också som elektroniska meddelanden. Däremot är behandlingen av ärenden vid förvaltningsdomstolen inte till alla delar elektronisk. Den myndighet som fattat ett beslut ska till exempel i samband med ett besvär fortsättningsvis lämna in de handlingar som gäller besväret skriftligen till förvaltningsdomstolen. 

I detta sammanhang föreslås det inte att de bestämmelser som kräver skriftlig behandling av besvär vid förvaltningsdomstolen ska ändras. Det elektroniska förfarandet utvecklas inom ramen för justitieministeriets projekt för att ta fram ett system för verksamhetsstyrning och dokumenthantering vid förvaltnings- och specialdomstolarna (HAIPA). Projektet pågår fram till utgången av 2019. Däremot föreslås det att anslagsförfarandet ska frångås även när det gäller att söka ändring. I fortsättningen ska Vasa förvaltningsdomstol delge besvär och beslut i ärenden elektroniskt i enlighet med förvaltningslagen. Det föreslås inte att bestämmelserna om behandlingen av ärenden vid högsta förvaltningsdomstolen ska ändras.  

Utveckling av informationssystem 

Den statliga miljötillstånds- och tillsynsmyndigheten använder ärendehanteringssystemet USPA. I de projekt för att utveckla informationssystem som pågår för närvarande ska informationssystemen integreras med USPA. De elektroniska tjänsterna genomförs med hjälp av SPAv2-plattformen som tagits fram av NTM-centralernas och arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. 

Miljöministeriet har beställt en uppdatering av tillsyns- och belastningssystemet (VAHTI) inom datasystemet för miljövårdsinformation, som ska genomföras inom ramen för projektet YLVA. För att uppfylla myndigheternas skyldigheter enligt 222 och 223 § i miljöskyddslagen ska den elektroniska tjänsten för miljötillsyn, YLVA, göras tillgänglig för de kommunala myndigheterna. Detta förutsätter att tjänsteinnehavarna ansöker om en så kallad U-kod och upprättar en anslutning. Det innebär dock inte att de kommunala tjänsteinnehavarna får tillgång till ärendehanteringssystemet USPA. Förutom användarrättigheter upprättas för kommunerna även ett gränssnitt, via vilket data och filer kan överföras från kommunernas många olika datasystem till datasystemet för miljövårdsinformation. Med hjälp av dessa lösningar uppfylls miljöskyddslagens krav på att det ska finnas möjligheter att registrera data i datasystemet för miljövårdsinformation. 

Det elektroniska vatten- och miljötillståndssystemet är ett gemensamt projekt som genomförs av miljöministeriet och regionförvaltningsverkens förvaltnings- och utvecklingscenter. Även här grundar sig utvecklingen av tjänsten på SPAv2-plattformen och integreringen på USPA. Att bearbeta systemet så att det kan användas av kommunerna är krävande på grund av den starka kopplingen till USPA och ingår således inte i miljöministeriets planer. 

Regeringen genomför för närvarande spetsprojektet Tillstånd och tillsyn som leds av arbets- och näringsministeriet. Syftet med projektet är att för kunderna och myndigheterna skapa en så kallad serviceterminal som verksamhetsutövarna kan använda för att få information om nödvändiga tillstånd samt för att söka uppgifter som gäller den egna verksamheten och information som myndigheterna har om verksamheten och miljön. Den egentliga kommunikationen sker dock via myndigheternas egna ärendehanteringssystem. 

2.4 Bedömning av nuläget

E-tjänster 

Procedurbestämmelserna i miljöskyddslagen och vattenlagen uppmuntrar inte till och främjar inte fullt ut övergången till e-tjänster och elektronisk behandling av ärenden vid myndigheterna. Att använda e-tjänster är numera vanligare vid den statliga tillståndsmyndigheten och den statliga tillsynsmyndigheten än att handlingar lämnas in i traditionell skriftig form (på papper). Den gällande lagstiftningen möjliggör dock inte till alla delar att de digitala metoder som står till buds utnyttjas. Kommunikationen på nätet, som i den nya kommunallagen fått en allt mer framträdande roll som kommunikations- och informationskanal i kommunen, och det pågående projektet för att se över kungörelsebestämmelserna gör det möjligt att uppdatera det i miljöskyddslagen och vattenlagen avsedda delgivningsförfarandet så att det bättre motsvarar den digitala miljön. 

Delgivning av beslut 

Justitieministeriet ser för närvarande över kungörelsebestämmelserna. I regeringens proposition om detta föreslås det att kungörelselagen upphävs som föråldrad och att en ny allmän bestämmelse om offentlig kungörelse tas in i förvaltningslagen (62 a §). Eftersom det är fråga om ett förvaltningsförfarande som iakttas inom flera förvaltningsområden och som liknar offentlig delgivning enligt förvaltningslagen är det ändamålsenligt att det regleras i en allmän lag för att förenhetliga förfarandena. Att de offentliga kungörelserna flyttas från anslagstavlorna till det allmänna datanätet främjar effektivare information samtidigt som det möjliggör öppnare förvaltning och förbättrar individernas, sammanslutningarnas och företagens tillgång till information. 

I samband med att kungörelsebestämmelserna ses över ska även 62 § om förfarandet vid offentlig delgivning i förvaltningslagen uppdateras. Ett meddelande om att en handling finns framlagd ska inte längre i första hand publiceras i den officiella tidningen och alternativt på myndighetens anslagstavla eller i en annan tidning, utan meddelandet ska publiceras i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats och vid behov i en tidning ur vilken mottagaren bäst kan antas få informationen. Om meddelandet på grund av störningar i datakommunikationerna eller en därmed jämförbar orsak inte kan publiceras på myndighetens webbplats, ska det även publiceras i den officiella tidningen.  

I och med upphävandet av kungörelselagen slopas den i samma lag fastställda skyldigheten för myndigheterna att upprätthålla fysiska anslagstavlor till den del det är fråga om att publicera meddelanden på en anslagstavla i enlighet med kungörelselagen. På motsvarande sätt som inom kommunallagstiftningen ska delgivning genom offentlig kungörelse ske i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats i stället för på en fysisk anslagstavla. Motsvarande bestämmelser har även föreslagits i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd). 

I samband med att kungörelsebestämmelserna ses över ska i förvaltningslagen även tas in en separat allmän bestämmelse om offentliggörandet av personuppgifter (62 b §), enligt vilken endast de personuppgifter som är nödvändiga med tanke på tillgången till information får publiceras i en offentlig kungörelse om att en handling finns framlagd och i den handling som kungörs. Uppgifterna får publiceras trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Personuppgifter i offentliga kungörelser och kungjorda handlingar ska avlägsnas efter den tid för tillgänglighållande som avses i 62 a § 2 mom. Informationen i ärenden enligt vattenlagen och miljöskyddslagen förutsätter dock en längre tid för tillgänglighållande än den som avses i 62 b § i förvaltningslagen bland annat på grund av det allmännas skyldighet enligt grundlagen att verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och för att trygga ställningen för den som orsakats olägenhet samt i syfte att uppfylla förpliktelserna enligt Europeiska unionens miljöinformationsdirektiv och industriutsläppsdirektiv. Därför bör det i vattenlagen och miljöskyddslagen finnas separata bestämmelser om offentliggörandet av personuppgifter i det allmänna datanätet. 

Anslagsförfarandet är ett vedertaget delgivningssätt särskilt när det gäller ärenden som hänför sig till användningen av miljön. Ett centralt syfte med förfarandet är att säkerställa att besvärstiden börjar löpa vid samma tidpunkt för alla som får söka ändring. I och med att de offentliga kungörelserna och förfarandet för offentlig delgivning blir elektroniska finns det knappast längre ett behov av specialbestämmelser om anslagsförfarandet. Vid anslagsförfarandet kan myndigheten i praktiken sätta ut informationen om meddelandet av ett beslut på sin anslagstavla först dagen innan beslutet meddelas, och beslutet anses ha fattats när det meddelas. Besvärstiden börjar därmed löpa från meddelandet av beslutet. Vid ett sådant förfarande är det närmast fråga om ett skenbart delfående innan besvärstiden börjar. Delfåendet av ett beslut kan genomföras på ett modernare sätt genom att beslutet och kungörelsen om det publiceras i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats. Liksom vid anslagsförfarandet ska besvärstiden börja löpa samtidigt för samtliga parter som har rätt att söka ändring. 

Skydd av personuppgifter 

I vilken omfattning personuppgifter ingår i ansökningsärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen varierar beroende på projektets typ och storleksklass. Enligt 3 § i statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) ska tillståndsansökan förutom sökandens identifikations- och kontaktuppgifter innehålla en utredning om rågrannarna på platsen för verksamheten och andra parter som verksamheten och dess konsekvenser särskilt kan beröra. Enligt 2 § i statsrådets förordning om vattenhushållningsärenden (1560/2011) ska en ansökan om ett vattenhushållningsprojekt förutom sökandens namn och kontaktuppgifter i nödvändig omfattning innehålla bland annat en motiverad bedömning av sådana förluster som projektet medför med hänsyn till allmänna intressen samt av sådan enskild förlust på grund av projektet som avses i 3 kap. 6 och 7 § i vattenlagen, specificerade enligt fastighet och person samt uppgifter om parterna, inklusive adressuppgifter, namn på och fastighetsbeteckningar för de fastigheter som partsställningen grundar sig på, och en karta i ändamålsenlig skala där fastigheternas läge har märkts ut. 

Beslut som utfärdas av den statliga myndigheten i miljöskydds- och vattenhushållningsärenden ska offentliggöras på myndighetens webbplats. Dessutom offentliggör de kommunala miljövårdsmyndigheterna i varierande grad sina beslut i miljöskyddsärenden. I fråga om miljöskyddslagen grundar sig skyldigheten att offentliggöra beslut på webbplatsen på 85 § 3 mom. i miljöskyddslagen. Enligt denna bestämmelse får beslut som offentliggörs på internet trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet innehålla uppgifter om var verksamheten är placerad. I fråga om vattenlagen saknas bestämmelser om offentliggörandet av beslut, och förfarandet grundar sig därför på tillståndsmyndigheternas praxis. 

Placering av ledningar 

Vattenlagen har genom ändringen 587/2017 kompletterats med en ny 2 kap. 5 a §, enligt vilken den projektansvarige har rätt att placera en vatten-, avlopps- eller kraftledning eller telekommunikationskabel eller någon annan ledning med motsvarande verkan som går under en kungsådra eller en bäck också på någon annans vattenområde. Vattenområdets ägare och den statliga tillsynsmyndigheten ska underrättas om ett sådant projekt. För närvarande gäller 2 kap. 5 a § om upprättande av nyttjanderätt och 15 § om anmälan till myndigheten inte placering av en ledning i sund eller trängre leder. Om det är möjligt att skaffa en nödvändig nyttjanderätt genom att komma överens om detta med områdets ägare, är det inte nödvändigt att göra ens en anmälan om projektet till myndigheten. Om det däremot inte är möjligt att komma överens om nyttjanderätten ska ett tillstånd enligt vattenlagen sökas för projektet. 

Målet med anmälningsförfarandet enligt vattenlagen har varit att underlätta den administrativa bördan inom förhandstillsynen genom att överföra projekt med mindre konsekvenser från tillståndsförfarandet till anmälningsförfarandet. Förfarandet för att delge ett meddelande till ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område har dock särskilt ur verksamhetsutövarnas synvinkel ansetts onödigt tungrott med beaktande av det ringa antal projekt som omfattas av anmälningsförfarandet. 

Målsättning och de viktigaste förslagen

3.1 Målsättning

Syftet med propositionen är att ändra procedurbestämmelserna i miljöskyddslagen och vattenlagen så att de bättre uppfyller e-tjänstbehoven. Ett långsiktigt mål med bestämmelserna för att främja e-tjänsterna kan anses vara att inom miljöförvaltningen ta i bruk en interoperabel elektronisk tjänst. För att nå detta mål och införa elektronisk behandling i bred skala, krävs att de elektroniska systemen utvecklas både hos den statliga myndigheten och i kommunerna. Därför ska ändringarna i lagstiftningen införas stegvis. En annan förutsättning för arbetet med att göra tjänsterna elektroniska i bred skala är att det anvisas tillräckliga ekonomiska resurser för utvecklingen av digitaliseringen. 

Enligt denna proposition ska e-tjänsterna prioriteras som kommunikationsform vid miljömyndigheten. I bestämmelserna beaktas myndigheternas nuvarande praxis samt de förpliktelser som följer av kommunallagen. Ett mål med beredningen har varit att de system som används av staten och kommunerna ska uppfylla bestämmelsernas minimikrav. Att de föreslagna ändringarna träder i kraft förutsätter inte att de statliga och kommunala miljömyndigheterna förnyar sina system eller tar i bruk nya, utan utvecklingen av systemen fortsätter utifrån de utgångspunkter och tidsplaner som myndigheterna och kommunerna ställt upp. 

Vid organiseringen av e-tjänsterna gäller det dock att beakta de förvaltningsmässiga rättsprinciper som hör till grunderna för god förvaltning, såsom serviceprincipen, kravet på adekvat service och proportionalitetsprincipen. Med tanke på förvaltningskunden och myndigheten är det väsentligt att tjänsterna fungerar så snabbt, smidigt och effektivt som möjligt. Det kan dock inte förutsättas att alla förvaltningskunder har möjligheter och färdigheter att anlita enbart e-tjänster. Även om e-tjänsterna prioriteras, ska det finnas möjlighet att uträtta ärenden i pappersform för att trygga individens intressen och rättigheter.  

Att delge information på kommunens och den statliga myndighetens anslagstavla kan inte betraktas som ett effektivt informationssätt. I kommunallagen har man redan övergått till att delge kommunala tillkännagivanden och beslut i det allmänna datanätet i stället för på kommunens anslagstavla. Eftersom det i regeringens proposition om att uppdatera kungörelsebestämmelserna föreslås att man övergår till ett elektroniskt kungörelseförfarande, bör man även inom förfarandena enligt miljöskyddslagen och vattenlagen övergå till elektronisk delgivning av ärenden.  

Vid sidan om elektronisk information ska informationen i tidningar bibehållas för att trygga människornas behov av att få information på bred front och säkerställa olika sätt att ta del av information. Uppdateringen utgör inte heller ett hinder för att informera om miljöärenden på något annat sätt som myndigheten beslutar om. Ett villkor är då att det är ett effektivt sätt att ta del av information.  

Att elektroniskt offentliggöra handlingar som ska kungöras bidrar till att effektivisera tillgången till information, och förfarandet motsvarar gällande praxis i fråga om ärenden enligt miljöskyddslagen. Genom att uppdatera bestämmelsen om offentlig kungörelse är det även möjligt att ersätta anslagsförfarandet i anslutning till meddelandet av beslut med ett modernare delgivningsförfarande. Den nya 62 a § om offentliga kungörelser i förvaltningslagen ska även inkludera en bestämmelse om när delfåendet av kungörelsen anses ha skett.  

Genom att ändra procedurbestämmelserna i miljöskyddslagen och vattenlagen så att de motsvarar de nya kungörelsebestämmelserna kan förfarandena förenhetligas. I detta avseende bidrar propositionen till regeringsprogrammets övergripande mål om att avveckla onödig reglering.  

Övergången till elektronisk kommunikation uppskattas som helhet förbättra parternas och övriga aktörers tillgång till information i fråga om projekt som hör till deras rättsområde och miljö. Slopandet av anslagstavlor för att lägga fram handlingar i skriftlig form innebär dock inte att man ska avskaffa de informationsformer som kompletterar den egentliga delgivningen. Information i tidningar och separat delgivning med de parter som saken särskilt berör ska anses trygga rätten till information även för sådana parter som inte kan utnyttja elektroniska kommunikationsmedel. Dessutom har myndigheterna en skyldighet att med hjälp av datautrustning avsedd för allmänt bruk göra det möjligt för medborgarna att ta del av sådana handlingar som lagts fram elektroniskt samt vid behov hjälpa medborgarna att sätta sig in i dem. 

3.2 De viktigaste förslagen

E-tjänster 

Procedurbestämmelserna i miljöskyddslagen och vattenlagen ska ändras så att e-tjänsterna prioriteras som kommunikationsform framför att handlingar lämnas in på papper. Ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen ska i första hand inledas elektroniskt. Det innebär att handlingarna ska lämnas in till myndigheten antingen via e-tjänst eller per e-post. Om verksamhetsutövaren är en fysisk person kan handlingarna lämnas in på papper.  

Delgivning av ansökan 

I miljöskyddslagens 5 kap. om tillståndsförfarandet, 8 kap. om tillståndsbeslut och 19 kap. om sökande av ändring görs innehållsmässiga ändringar genom att hänvisningarna till den gamla kungörelselagen och anslagsförfarandet stryks och övriga bestämmelser som överlappar den nya allmänna bestämmelsen (62 a §) om offentlig kungörelse i förvaltningslagen ses över. Även bestämmelserna i 3, 5, 7, 8, 11, 14 och 15 kap. om offentlig kungörelse i vattenlagen ändras så att de är enhetliga med den nya 62 a § som föreslagits i förvaltningslagen. 

Enligt 62 a § i förvaltningslagen ska delgivningen av en handling genom offentlig kungörelse verkställas genom att kungörelsen och den handling som kungörs publiceras på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet. Vid behov ska kungörelsen också publiceras i en tidning som utkommer i det område som påverkas av ärendet eller på något annat sätt som myndigheten beslutar. Om kungörelsen på grund av störningar i datakommunikationerna eller av någon annan därmed jämförbar orsak inte kan publiceras på myndighetens webbplats, ska den dessutom publiceras i den officiella tidningen. Kungörelsen och den handling som kungörs ska hållas offentligt tillgängliga på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet i 14 dygn. Om en tid för sökande av ändring eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt börjar löpa från delfåendet av handlingen, ska kungörelsen och den handling som kungörs hållas offentligt tillgängliga tills den nämnda tidsfristen går ut. Av kungörelsen ska det framgå vad saken gäller samt var och till vilken tidpunkt handlingen finns tillgänglig. I kungörelsen ska dessutom nämnas den tidpunkt då kungörelsen har publicerats på myndighetens webbplats och anges att delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter publiceringstidpunkten i fråga. Om kungörelsen inte har kunnat publiceras på myndighetens webbplats, ska det i kungörelsen anges att delfåendet har skett den sjunde dagen efter det att kungörelsen publicerades i den officiella tidningen. 

Ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen ska delges genom offentlig kungörelse enligt 62 a § i förvaltningslagen. Till den del de gällande bestämmelserna förutsätter att informationen om kungörelsen offentliggörs på anslagstavlorna i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten, ska de ändras till hänvisningar till 108 § i kommunallagen. Ansökningshandlingar ska i princip inte längre lämnas in till kommunerna i pappersform, i och med att kungörelsen och de kungjorda handlingarna publiceras på myndigheternas webbplats i det allmänna datanätet. Ändringarna är till sin natur tekniska justeringar av hänvisningar i fråga om de bestämmelser som innehåller hänvisningar till tillämpningen av bestämmelserna om tillståndsförfarandet. 

Delgivning av beslut 

Meddelandet av beslut genom anslagsförfarande ska frångås i miljöskyddslagen och vattenlagen. Det föreslås att bestämmelserna om delgivning av beslut och information om beslut tas in i 85 § i miljöskyddslagen och att 84 § i miljöskyddslagen upphävs som onödig. I vattenlagen ingår bestämmelserna om anslagsförfarandet i anslutning till meddelande av beslut i 11 kap. 22 §. Det föreslås att anslagsförfarandet ersätts av ett förfarande enligt 62 a § i förvaltningslagen, där beslut delges genom offentlig kungörelse. Beslutet och kungörelsen om detta ska publiceras på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet. De som har rätt att anföra besvär anses ha fått del av tillståndsbeslutet den sjunde dagen efter kungörelsen och publiceringen av beslutet. Då besvärstiden beräknas ska den dag då delgivningen sker inte medräknas. Således börjar besvärstiden löpa en vecka senare jämfört med i dag.  

Skydd av personuppgifter 

I regeringens proposition om att upphäva kungörelselagen föreslås det att det i förvaltningslagen tas in en ny 62 b § om skyddet av personuppgifter vid offentlig delgivning och offentlig kungörelse. Enligt den föreslagna paragrafen får endast de personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information publiceras i ett meddelande om att en handling finns tillgänglig samt i en offentlig kungörelse och i den kungjorda handlingen. Uppgifterna får publiceras, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, och de får publiceras trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. De personuppgifter som ingår i ett meddelande om att en handling finns tillgänglig samt i en offentlig kungörelse och den kungjorda handlingen ska avlägsnas från myndighetens webbplats i det allmänna datanätet när den tid för tillgänglighållande som avses i 62 § 2 mom. och 62 a § 2 mom. löper ut. Förvaltningslagens 62 b § ska tillämpas som en allmän bestämmelse inom all förvaltningsverksamhet, om inte något annat föreskrivs. 

Den föreslagna 62 b § i förvaltningslagen motsvarar i sak bestämmelserna om behandling av personuppgifter vid tillståndsmyndigheten i miljöskyddslagen fram till dess att besvärstiden har löpt ut. Trots detta föreslås det att 44 och 85 § i miljöskyddslagen bibehålls som separata bestämmelser om publiceringen av personuppgifter i det allmänna datanätet i samband med ett tillståndsförfarande. Bestämmelserna gör det möjligt att publicera nödvändiga personuppgifter i kungörelser, ansökningshandlingar och tillståndsbeslut trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet under den tid som det är nödvändigt att uppgifterna finns framlagda i datanätet. I 44 och 85 § i miljöskyddslagen anges även den tidpunkt då personuppgifterna ska raderas från datanätet. Som nödvändiga personuppgifter betraktas verksamhetsutövarens namn och uppgifter om var verksamheten ska placeras för att ärendet ska vara tillräckligt specificerat och allmänheten ska kunna bedöma verksamhetens konsekvenser för placeringsortens miljö. De föreslagna bestämmelserna gör det möjligt att publicera nödvändiga personuppgifter även i andra beslut enligt miljöskyddslagen (t.ex. 95, 99, 122, 136 §), eftersom dessa beslut ska delges och informeras om med iakttagande av vad som föreskrivs i 85 §. Vidare föreslås det att det i miljöskyddslagen tas in en ny 85 a § om en informationstjänst för miljötillståndsärenden. Behandlingen av personuppgifter i samband med ändringssökande ska dock grunda sig på bestämmelserna i den allmänna lagen. 

Behandlingen av personuppgifter i ärenden enligt vattenlagen ska grunda sig på bestämmelserna i den allmänna lagen fram till dess att besvärstiden har löpt ut. Förvaltningslagens 62 b § ska ändå inte gälla sådana situationer där handlingar fortsättningsvis finns framlagda på webbplatsen även efter att besvärstiden eller någon annan tidsfrist som påverkar mottagarens rätt har löpt ut. Det föreslås att det i vattenlagen tas in bestämmelser om behandlingen av personuppgifter som ingår i sådana beslut. Det sker genom att en ny 19 § om en informationstjänst för vattenhushållningsärenden fogas till 18 kap. i vattenlagen. 

Placering av ledningar  

Det föreslås att bestämmelserna om anmälningsförfarandet vid placering av ledningar enligt vattenlagen ändras så att 2 kap. 5 a § i vattenlagen omfattar även sund och trängre leder. Den projektansvarige behöver inte längre anhålla om nyttjanderätt av tillståndsmyndigheten, utan en ledning som går under ett sund eller en trängre led kan placeras även på någon annans vattenområde med stöd av bestämmelsen ovan. En anmälan om ett sådant projekt ska dock göras till vattenområdets ägare och tillsynsmyndigheten. Vidare föreslås det att förfarandet för att delge ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område ett meddelande ändras så att meddelandet kan delges myndigheten genom ett tillkännagivande på webbplatsen. 

Propositionens konsekvenser

4.1 Ekonomiska konsekvenser

De ekonomiska konsekvenserna bör granskas särskilt ur den statliga tillstånds- och tillsynsmyndighetens och den kommunala miljövårdsmyndighetens liksom även ur företagens, dvs. verksamhetsutövarnas, perspektiv. 

Konsekvenser för den offentliga ekonomin 

Propositionen bedöms inte ha några betydande statsekonomiska konsekvenser. De föreslagna ändringarna för att främja e-tjänsterna förutsätter inte några större ekonomiska investeringar av myndigheterna, eftersom de redan använder elektroniska ärendehanterings- och informationskanaler. En förutsättning för god förvaltning är att myndigheten informerar om sin verksamhet, vilket i dag i stor utsträckning sker via webbsidorna. Den arbetsinsats som annars skulle gå till att upprätthålla de fysiska anslagstavlorna går i framtiden till att uppdatera webbsidorna. 

Lagförslagen om att prioritera digital kommunikation och elektronisk delgivning orsakar inte några extra kostnader för den statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheten, eftersom betoningen redan i dag ligger på e-tjänster. Dessutom har sökandena tillgång till omfattande allmänna ansökningar för miljö- och vattenhushållningstillstånd, som bidrar till att främja e-tjänsterna. Den statliga tillståndsmyndigheten använder även inom vissa pilotområden ett elektroniskt tillståndssystem, som i framtiden ska tas i bruk även inom andra områden. 

Inte heller för de kommunala miljövårdsmyndigheterna kommer informationen i datanätet att medföra några betydande extra kostnader, eftersom kommunerna i och med den nya kommunallagen har skyldighet att publicera meddelanden och beslut på sina webbplatser. Däremot varierar möjligheterna att inleda ärenden elektroniskt mellan kommunerna. I de flesta kommuner lämnas handlingar fortfarande i huvudsak in på papper. Att ta i bruk ett elektroniskt miljötillståndssystem är dock inte en nödvändig förutsättning för att kommunerna ska kunna ordna e-tjänster. För att uppfylla kravet på e-tjänster kan ansökningar och anmälningar även lämnas in per e-post, och det är sannolikt att alla kommuner har fungerande e-postadresser. I princip kan de befintliga systemen i kommunerna anses vara tillräckliga för att uppfylla de krav på e-tjänster som ställs i förslaget.  

De kostnader som orsakas kommunerna ska inte täckas med nya anslag eller höjda statsandelar, utan i statsandelarna beaktas de normala utvecklingskostnader som behövs för att sköta lagstadgade uppgifter, och kraven i lagförslaget kan räknas till dessa. Ett långsiktigt mål kan dock anses vara att systematiskt främja digitaliseringen och e-tjänsterna så att miljöförvaltningen (staten och kommunerna) kan ta i bruk en interoperabel elektronisk tjänst. En förutsättning är dock att tillräckliga ekonomiska resurser anvisas för utvecklingsarbetet. 

I och med propositionen kan de kommunala och statliga myndigheterna slopa sina fysiska anslagstavlor, och myndigheterna behöver inte skriva ut kungörelser, anslag och beslut i anslutning till miljöärenden och inte heller posta ansökningshandlingar för att hållas framlagda i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. I motsats till vad som är fallet i den statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheten tillämpas elektronisk arkivering inte i alla kommuner, varför kommunernas interna system inte helt uppfyller e-tjänstbehoven. Det leder till att elektroniskt inlämnade handlingar eventuellt måste skrivas ut för arkivering, vilket orsakar utskriftskostnader och eventuellt även onödiga personalkostnader. 

Vid beredningen av propositionen fanns det inte tillgång till exakta beräkningar i euro av de nuvarande post- och utskriftskostnaderna och de inbesparingar som propositionen medför, eftersom dessa kostnader inte specificeras enligt ansvarsområde vid den statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheten eller i kommunerna. Enligt en enkät som utfördes vid de statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheterna och de kommunala miljövårdsmyndigheterna uppskattas kostnaderna dock vara små och det antal timverken som används för postning och utskrivning uppgå till några timmar per år. En stor del av postkostnaderna består av de brev som sänds till parterna (kungörelse om delgivning och kungörelse om beslut). Det är inte meningen att slopa de nuvarande sätten att delge parterna information, varför postkostnaderna för de brev som sänds till parterna inte har betydelse för de föreslagna ändringarna. 

Vid sidan av elektronisk delgivning och information anses det alltjämt nödvändigt att publicera information i tidningar med tanke på effektiv information och medborgarnas tillgång till information. Antalet tidningsannonser och kostnaderna för dem kommer enligt uppskattningar inte att förändras på ett betydande sätt jämfört med nuläget, även om det i propositionen föreslås att myndigheten i högre grad än i dag ska kunna överväga om informationen i tidningar är nödvändig. Genom att utöka myndighetens prövningsrätt strävar man efter att avskaffa sådan information som är uppenbart onödig med tanke på ärendehanteringen samt minska kostnaderna för denna. År 2017 publicerade regionförvaltningsverken tidningsannonser om ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen enligt följande:  

Tabell 1. Tidningsannonser som publicerats i ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen per regionförvaltningsverk 2017. 

Regionförvaltningsverket i Södra Finland 

249 st. 

68 649,55 euro 

Regionförvaltningsverket i Östra Finland 

26 st. 

8 327,02 euro 

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 

214 st. 

48 670,96 euro 

Regionförvaltningsverket i Norra Finland 

148 st. 

36 868,19 euro 

Sammanlagt 

637 st. 

162 515,72 euro 

Antalet tidningsannonser och deras kostnader är större i området för Södra Finlands och Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk, eftersom en betydande andel av ärendena inleds i tvåspråkiga regioner där tidningsannonserna publiceras i både svensk- och finskspråkiga tidningar. 

Antalet tidningsannonser som publiceras av de kommunala miljövårdsmyndigheterna varierar beroende på kommun. och påverkas till exempel av det årliga antalet behandlade tillstånd samt huruvida informationen om kungörelsen publiceras både i en svensk- och i en finskspråkig tidning. Till exempel publicerades år 2017 i Kouvola 30 tidningsannonser och kostnaderna för dem uppgick till cirka 7 100 euro. I Sibbo har det årliga antalet tillstånd varierat mellan 0 och 8, och beroende på tillståndets omfattning har kungörelsekostnaderna varierat mellan 1 200 och 2 000 euro per tillstånd (kungörelse av ansökan och beslut i svensk- och finskspråkig tidning). I Helsingfors kungörs i tidningen normalt inte sådana tillstånd som hör till den kommunala miljövårdsmyndighetens behörighet. För att förbättra kundservicen meddelas aktuella ansökningar om miljötillstånd och beslut i Helsingfors på kommunens webbplats. På webbplatsen publiceras även beslut med tillhörande offentliga bilagor som fattats på nämnd- och tjänstemannanivå.  

Ändringarna av anmälningsförfarandet enligt vattenlagen beräknas utöka anmälningsförfarandet med högst ett tiotal nya projekt per år. Lagändringen underlättar förfarandet och minskar projektets administrativa kostnader för verksamhetsutövaren i de fall där projektet på grund av frågan om nyttjanderätt skulle ha behandlats inom tillståndsförfarandet. För behandlingen av ett vattenhushållningsärende som gäller placeringen av en ledning tar regionförvaltningsverket för närvarande ut en avgift på 1 910 euro. För behandlingen av ett anmälningsärende enligt vattenlagen tas för närvarande inte ut någon avgift. I de fall där det är möjligt att komma överens om nyttjanderätten ökar den administrativa bördan något som en följd av lagändringen. Övergången till information på myndighetens webbplats underlättar förfarandet och minskar kostnaderna jämfört med nuläget. Om informationen enligt 26 § 3 mom. i lagen om samfälligheter orsakar kostnader på cirka 500 euro och en ersättning på exempelvis 100 euro tas ut för att publicera ett meddelande på myndighetens webbplats, innebär det en inbesparing på cirka 400 euro per enskilt projekt. 

Konsekvenser för företag 

Förslaget bedöms inte ha några betydande ekonomiska konsekvenser för företag. Företagen tillämpar redan nu elektroniska verktyg och tjänster i bred skala, och det bedöms inte att det behövs några extra resurser för datatekniska system som en följd av de föreslagna bestämmelserna. Även om det i propositionen föreslås att elektroniska förfaranden ska prioriteras vid inledningen och behandlingen av ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen, ska verksamhetsutövarna som är fysiska personer alltjämt ha möjlighet att lämna in handlingar även på papper. I synnerhet de stora företagen som har skyldighet att ansöka om miljötillstånd sköter redan i dag största delen av sina ärenden vid myndigheten elektroniskt. De förfaringsmässiga ändringar som e-tjänsterna medför kan eventuellt ha följder för mindre näringsidkare som inte nödvändigtvis har färdigheter eller möjligheter att uträtta sina ärenden vid myndigheten elektroniskt. De föreslagna ändringarna kan anses underlätta ärendehanteringen i och med att förfarandena blir smidigare och delfåendet effektivare. 

Företagens ekonomiska ställning kan indirekt påverkas av att det anslagsförfarande som tillämpas vid meddelande av beslut ersätts med ett nytt delgivningsförfarande enligt 62 a § i förvaltningslagen, inom vilket delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter det att kungörelsen och den kungjorda handlingen (beslutet) publicerades. Då besvärstiden beräknas ska den dag då delgivningen sker inte medräknas. Som en följd av att delgivningstiden justeras förlängs ärendets sammanlagda behandlingstid med en vecka. Ändringen av tidpunkten för delgivningen av ett beslut som kan överklagas påverkar dock inte verksamhetsutövarens rätt att oberoende av överklagandet inleda tillståndspliktig verksamhet enligt 199 § i miljöskyddslagen eller att vidta förberedande åtgärder enligt 3 kap. 16 § i vattenlagen. I dessa situationer kan verksamhetsutövaren eller den projektansvarige efter att beslutet meddelats vidta sådana åtgärder som specificerats i beslutet. 

Samhällsekonomiska konsekvenser 

De föreslagna ändringarna i delgivningsförfarandet har på grund av sin natur inte några konsekvenser för exempelvis sysselsättningen. Myndigheternas arbetsinsats går i stället för att upprätthålla fysiska anslagstavlor till att uppdatera webbplatserna. Propositionen har således inte några direkta eller indirekta ekonomiska konsekvenser för samhällsekonomin. 

4.2 Konsekvenser för myndigheterna

Konsekvenser för den statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheten 

Den statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheten har mycket god beredskap att övergå till ett elektroniskt delgivningsförfarande i ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. Revideringen leder till att lagstiftningen bättre motsvarar dagens behov. 

Övergången till ett elektroniskt delgivningsförfarande är inte en ny uppgift för de statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheterna, eftersom myndigheterna redan har befintliga webbsidor för information. Dessutom fastställs det i den gällande miljöskyddslagen redan i dag att den statliga tillståndsmyndigheten ska informera om tillståndsansökningar och beslut på internet. Även den statliga tillsynsmyndigheten publicerar redan i dag bland annat kungörelser på sin webbplats. 

Förslaget om att prioritera e-tjänster orsakar inte heller något betydande extra arbete för den statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheten, eftersom största delen av de ärenden som hör till den statliga tillstånds- och tillsynsmyndighetens behörighet redan i dag inleds och behandlas elektroniskt antingen via en e-tjänst eller per e-post. Det elektroniska förfarandet för att inleda ärenden har blivit ännu vanligare i och med det elektroniska tillståndssystem som tagits i bruk inom vissa områden som regleras av miljöskyddslagen och vattenlagen.  

Tabell 2. Ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen som inletts vid den statliga tillståndsmyndigheten per regionförvaltningsverk år 2017. I tabellen anges även i procent en hur stor andel av de inledda ärendena som lämnats in elektroniskt (per e-post eller via det elektroniska tillståndssystemet). 

Ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen som inletts vid regionförvaltningsverken 2017 

Elektroniskt (per e-post eller via e-tjänst) inledda ärenden (%) 

 

Regionförvaltningsverket i Södra Finland 

Regionförvaltningsverket i Östra Finland 

Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland 

Regionförvaltningsverket i Norra Finland 

Miljöskyddslagen 

237 st. 

84 % 

25 st. 

64 % 

130 st. 

90 % 

124 st. 

86 % 

Vattenlagen  

143 st. 

65 % 

59 st. 

61 % 

94 st. 

65 % 

56 st. 

57 % 

Alla 

380 st. 

76 % 

84 st. 

62 % 

224 st. 

77 % 

180 st. 

74 % 

På den statliga tillsynsmyndighetens webbplats finns en länk till en allmän e-tjänst och elektroniska blanketter som förvaltningskunderna kan utnyttja för att uträtta specifika ärenden. Dessutom tillämpar de statliga tillstånds- och tillsynsmyndigheterna elektronisk arkivering som förpliktar myndigheterna att skanna in sådant material som inte lämnats in elektroniskt. 

Vidare leder de föreslagna ändringarna till att myndigheterna inte längre behöver upprätthålla fysiska anslagstavlor för att offentliggöra kungörelser. I fortsättningen behöver den statliga myndigheten inte sända handlingar till kommunen, utan kommunen kan på sin egen webbplats upprätta en länk till den aktuella myndighetens kungörelse. Samma uppgifter behöver således inte publiceras separat på två olika ställen. 

Myndigheten ska se till att förvaltningskunderna har tillgång till allmän datautrustning i de offentliga lokalerna där kunderna vid behov kan ta del av ansöknings- och beslutshandlingarna. Myndigheten ska även trygga principerna för god förvaltning genom att förvaltningskunderna erbjuds hjälp och vid behov instrueras i hur utrustningen används och hur de kan ta del av handlingarna. I synnerhet i övergångsskedet förutsätter det att tillräckliga personalresurser anvisas till uppgiften. 

Det har bedömts att behandlingen av ett ärende som gäller anläggande av en ledning enligt vattenlagen tar i genomsnitt ett dagsverke i anspråk i anmälningsförfarande, medan det tar i genomsnitt fyra dagsverken i anspråk i tillståndsförfarande (RP 262/2016 rd s. 22—23). Om revideringen leder till att några ärenden överförs från tillståndsförfarandet till anmälningsförfarandet, innebär det ur ett helhetsperspektiv en inbesparing för miljöförvaltningen, även om antalet ärenden inom anmälningsförfarandet skulle öka. 

Konsekvenser för den kommunala miljövårdsmyndigheten 

Även kommunerna har bra beredskap att övergå till elektronisk delgivning i ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. Det är inte fråga om en ny uppgift för de kommunala miljövårdsmyndigheterna, eftersom kommunerna har befintliga webbplatser för information. 

I och med upphävandet av kungörelselagen slopas kommunernas skyldighet att upprätthålla fysiska anslagstavlor för att delge ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. I de ärenden som hör till den kommunala miljövårdsmyndighetens behörighet kan kommunerna utnyttja sina webbplatser för att elektroniskt offentliggöra kungörelser och handlingar som ska kungöras. 

Dessutom fastställs det i miljöskyddslagen och vattenlagen att kommunen ska publicera information om en kungörelse som en annan myndighet offentliggjort. Bestämmelserna i kommunallagen förpliktar kommunerna att göra det möjligt att offentliggöra tillkännagivanden i det allmänna datanätet, varför informationen om offentliggörandet av kungörelser ska ske i det allmänna datanätet enligt 108 § i kommunallagen. Detta kräver inte något extra arbete av kommunerna jämfört med i dag. Det räcker till exempel att kommunerna på sina webbplatser publicerar en länk till den webbplats där den behöriga myndigheten har offentliggjort kungörelsen. Detta minskar arbetsmängden jämfört med i dag och påskyndar förfarandet i och med att ansökningshandlingar inte längre behöver postas till kommunerna. 

De digitala tjänsterna och möjligheterna att använda e-tjänster varierar dock beroende på kommun. Även om e-tjänster blir allt vanligare lämnas handlingar ännu i många kommuner i huvudsak in på papper. I princip är kommunernas befintliga system tillräckliga och förslaget innebär inte en direkt förpliktelse för kommunerna att ta i bruk e-tjänster. Kommunerna kan dock vid behov utveckla system utifrån sina egna premisser. Det är meningen att ärenden alltjämt ska kunna inledas på papper vid sidan om e-tjänsterna. För att uppfylla kravet på e-tjänster räcker det också att ansökningshandlingar kan lämnas in till exempel per e-post. Kommunerna tillämpar inte heller allmänt elektronisk arkivering, och handlingarna måste därför eventuellt skrivas ut på papper för att arkiveras i kommunerna. 

Offentliggörandet av ärenden på internet kan orsaka extra arbete, vilket beroende på kommun i första hand sköts av antingen förvaltningssekreteraren eller miljöskyddstjänstemannen själv. Extra arbete kan uppstå till exempel som en följd av att inlämnade handlingar måste gås igenom med tanke på lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och dataskyddsbestämmelserna, och de uppgifter som inte kan publiceras på internet måste raderas. Emellertid publicerar vissa kommuner (t.ex. Helsingfors och Tammerfors) redan i dag sina miljötillståndsbeslut på internet med iakttagande av principerna ovan. 

Konsekvenser för besvärsinstansen 

Den föreslagna ändringen har konsekvenser även för verksamheten vid Vasa förvaltningsdomstol, som är besvärsinstans. Förvaltningsdomstolen ska i stället för på en fysisk anslagstavla kungöra pågående ärenden och meddelade beslut elektroniskt på sin webbplats. Dessutom ska förvaltningsdomstolen inte längre ha skyldighet att till kommunerna sända handlingar på papper för att hållas framlagda. Vidare ska informationen om kungörelsen publiceras elektroniskt i de kommuner vilkas område påverkas av projektets verksamhet. Detta minskar arbetsmängden jämfört med nuläget och påskyndar förfarandet i och med att besvärshandlingarna inte längre behöver postas till kommunerna. 

4.3 Konsekvenser för miljön

De föreslagna ändringarna bedöms inte ha några betydande konsekvenser för miljön, eftersom förslagen gäller det administrativa förfarandet där man beaktar de ändringar av bestämmelserna som digitaliseringen förutsätter. 

Ändringen av tillämpningsområdet för anmälningsförfarandet enligt vattenlagen bedöms inte ha några nämnvärda konsekvenser för miljön. Projekten för placering av en ledning på ett vattenområde är i huvudsak rätt små och konsekvenserna övergående. Dessutom motsvarar den inom anmälningsförfarandet förutsatta kravnivån för miljöskyddet till väsentliga delar nivån inom tillståndsförfarandet. 

4.4 Samhälleliga konsekvenser

De föreslagna ändringarna i denna proposition främjar genomförandet av statsminister Sipiläs regerings mål om digitalisering och smidigare reglering. Förslagen om att prioritera e-tjänster bedöms inte ha några betydande samhälleliga konsekvenser jämfört med nuläget. Förslaget uppmuntrar dock förvaltningskunderna att i första hand utnyttja e-tjänster. 

Förslagen om tillgång till elektroniska handlingar och elektronisk delgivning främjar en öppen och kundorienterad förvaltning, beredning och information ur förvaltningskundernas, dvs. verksamhetsutövarnas och allmänhetens, perspektiv. Förslagen bidrar till att förändra förvaltningskulturen i en öppnare riktning. Ur individens perspektiv är det viktigt att förvaltningen är effektiv och att de tjänster och kommunikationssätt som tillämpas inom det administrativa beslutsfattandet är fungerande, smidiga och transparenta. 

Även om den gällande miljöskyddslagen förvisso beaktar behovet av effektivare information, och lagen innehåller bestämmelser som kompletterar förfarandet enligt kungörelselagen till exempel när det gäller att informera om tillståndsansökningar och tillståndsbeslut på tillståndsmyndighetens webbplats, leder främjandet och utökandet av e-tjänsterna till en smidigare behandling av miljöärenden samtidigt som allmänhetens möjligheter och rättigheter att delta förbättras. Dessutom leder de föreslagna ändringarna till enhetligare delgivningsförfaranden inom de olika miljöärendena. 

Tillgången till information kan allmänt taget anses bli bättre i och med att kungörelser publiceras i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats. Även om man i allt högre grad övergår till information i det allmänna datanätet och på myndigheternas webbplats, ska myndigheten fortfarande ha möjlighet att informera om ärenden även i tidningar och på andra sätt som myndigheten anser nödvändiga. På så sätt säkerställs det att alla förvaltningskunder har en faktisk möjlighet att få information om ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen. I och med reformen av kungörelsebestämmelserna har förvaltningskunderna möjlighet att ta del även av kungjorda handlingar elektroniskt. Detta är möjligt även efter tjänstetid eftersom informationen är tillgänglig i elektronisk form. 

Förslaget påverkar även förvaltningskundernas möjligheter att uträtta ärenden vid myndigheterna med hjälp av digitala tjänster samt att på egen hand få information om myndigheternas verksamhet med hjälp av digitala tjänster. Högklassiga digitala tjänster minskar behovet av att ringa upp eller besöka myndigheten. Det i sin tur möjliggör en omallokering av resurser. 

I och med projektet för att revidera kungörelsebestämmelserna ska meddelandet av beslut genom anslagsförfarande ersättas med ett elektroniskt delgivningsförfarande enligt 62 a § i förvaltningslagen. Som en följd av detta justeras tidpunkten för delgivning av beslut och den sammanlagda behandlingstiden förlängs med en vecka. Besvärstiden ska börja löpa samtidigt för alla som har rätt att söka ändring på samma sätt som vid anslagsförfarandet. Att förlänga delgivningstidpunkten kan rentav anses ha positiva konsekvenser för ändringssökandena, eftersom den föreskrivna besvärstiden börjar löpa först en vecka efter att beslutet meddelats. Ett liknande sätt att fastställa delgivningstidpunkten tillämpas i 140 § i kommunallagen. Motsvarande förfarande ska även tas i bruk inom övriga miljöärenden (t.ex. ärenden enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och naturvårdslagen). 

Beredningen av propositionen

5.1 Beredningsskeden

Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag i samarbete mellan miljöministeriet och justitieministeriet. 

Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 23 oktober 2018. Propositionen har även förhandsgranskats vid justitiekanslersämbetet. 

5.2 Remissyttranden och hur de har beaktats

Remissinstanser 

Ett utkast till regeringens proposition sändes på remiss mellan den 28 juni och den 15 augusti 2018. Sammanlagt 32 yttranden lämnades in. Ett sammandrag av remissyttrandena (på finska) är tillgängligt på adressen: https://valtioneuvosto.fi/hanke?tunnus=YM006:00/2018.  

Yttranden lämnades in av arbets- och näringsministeriet, Bioenergi rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Dataombudsmannens byrå, finansministeriet, Finlands Kommunförbund rf, Finlands naturskyddsförbund, Finlands Näringsliv EK rf, Finlands Vattenverksförening rf, Föreningen miljövårdstjänstemän i Finland rf, försvarsministeriet, högsta förvaltningsdomstolen, INFRA rf, jord- och skogsbruksministeriet, Kemiindustrin rf, Miljöindustrin och -tjänster YTP rf, Miljörättsliga Sällskapet i Finland rf, miljöväsendet i Uleåborgsregionen, miljöväsendet i Villmanstrandregionen, NTM-centralen i Egentliga Finland, NTM-centralen i Norra Savolax, NTM-centralen i Norra Österbotten, NTM-centralen i Nyland, NTM-centralen i Tavastland, regionförvaltningsverken, Skogsindustrin rf, Vasa förvaltningsdomstol samt en enskild. Helsingfors stad, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) meddelade att de inte har något att anföra om propositionen. 

E-tjänster och uppdatering av kungörelsebestämmelserna 

En majoritet av remissinstanserna ansåg att de föreslagna ändringarna och övergången till e-tjänster är nödvändiga och understödde dem. Det elektroniska ansökningsförfarandet ansågs förenkla behandlingen av tillståndsansökningar. Enligt remissinstanserna lyfts lagstiftningen om uppgifterna till en uppdaterad och ändamålsenlig nivå i propositionen. De föreslagna ändringarna ansågs modernisera delgivningsbestämmelserna i miljöskydds- och vattenlagen och därigenom generellt sett förbättra de olika aktörernas tillgång till information i olika skeden av ärendebehandlingen.  

I princip motsatte sig remissinstanserna inte att anslagsförfarandet ersätts med ett elektroniskt delgivningsförfarande. Remissinstanserna lyfte dock fram ett behov av att klargöra bestämmelserna så att ändringssökandena vet när delfåendet av ett beslut anses ha skett och när besvärstiden börjar löpa. I detta sammanhang identifierades propositionens nära samband med regeringens proposition om att revidera kungörelsebestämmelserna som bereds vid justitieministeriet och som innehåller en allmän bestämmelse om offentlig kungörelse. I den fortsatta beredningen av propositionen har man strävat efter att klargöra och precisera bestämmelserna om delgivningstiden. 

Det ansågs nödvändigt att vid sidan av e-tjänsterna bibehålla ärendehanteringen på papper för att säkerställa förvaltningskundernas rättsskydd. Remissinstanserna ansåg att det i propositionen inte i tillräcklig grad motiveras vad som är ett särskilt skäl för myndigheten att godkänna att handlingar lämnas in på papper. Dessutom understödde vissa instanser att myndigheten ska ha möjlighet att vid behov begära pappersutskrifter av ansökningshandlingar. Behovet av pappersutskrifter begränsar sig dock förmodligen inte enbart till kungörelser eller begäran om utlåtanden, eftersom myndigheten också för eget bruk kan behöva pappersutskrifter till exempel av stora kartor eller ritningar. Propositionen har kompletterats och justerats utifrån dessa observationer.  

För att säkerställa en omfattande tillgång till information och olika delgivningsformer ansågs det nödvändigt att i miljöskyddslagen och vattenlagen bibehålla specialbestämmelserna om information i tidningar. I den proposition som var ute på remiss föreslogs det att myndighetens prövningsrätt i fråga om tidningsinformationens nödvändighet utökas genom att uppenbarlighetskravet slopas från bestämmelserna. En del av remissinstanserna understödde att prövningsrätten utökas, eftersom den ansågs leda till att onödig information faller bort och kostnaderna minskar utan att tryggandet av medborgarnas tillgång till information förbises. Vissa instanser motsatte sig däremot att prövningsrätten utökas genom att hänvisa till att det bland annat kan leda till att tidningsinformationen blir oenhetlig, slumpmässig och att det uppstår regionala skillnader. I fråga om medborgarnas och de andra intressegruppernas tillgång till information kan en ökad prövningsrätt i fråga om tidningsinformationen även försämra tillgången till information, i det fall att tidningsinformationen minskar avsevärt till exempel av kostnadsskäl. Genom att utöka myndighetens prövningsrätt strävar man efter att slopa sådan tidningsinformation som är uppenbart onödig med tanke på ärendebehandlingen samt minska kostnaderna för informationen och myndighetens administrativa börda, utan att försämra medborgarnas tillgång till information. Propositionen har preciserats i fråga om lagförslagets motiveringar och målsättningar. 

Med tanke på tillgången till information ansågs det även viktigt att bevara de särskilda delgivningssätten i enlighet med de gällande bestämmelserna. 

Förenhetligande av terminologi 

Flera instanser betonade i sina yttranden att man i arbetet med att övergå till e-tjänster och uppdatera kungörelsebestämmelserna måste fästa särskild uppmärksamhet vid att den nya terminologin är enhetlig och exakt så att man i fortsättningen kan undvika behov att ändra lagen på grund av tolkningsfel. I den fortsatta beredningen av propositionen har man fäst särskild vikt vid att terminologin ska vara enhetlig och exakt i fråga om paragrafernas formulering och motiveringarna av dessa både i miljöskyddslagen och i vattenlagen. 

Publicering av personuppgifter 

I den proposition som var ute på remiss föreslogs det att skyddet för personuppgifter i stället för genom speciallagstiftning ska regleras i 62 b § i förvaltningslagen, enligt vilken kungörelser och handlingar som kungörs trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska kunna innehålla personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information. Sådana uppgifter kan vara verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort. Enligt den nya allmänna bestämmelsen som föreslås i förvaltningslagen ska personuppgifterna avlägsnas från datanätet när tiden för tillgänglighållande löper ut. I och med de föreslagna bestämmelserna i den allmänna lagen föreslogs det i den proposition som var ute på remiss att specialbestämmelsen om publicering av personuppgifter enligt 85 § 3 mom. i den gällande miljöskyddslagen ska upphävas. 

Vissa instanser ansåg dock att de föreslagna bestämmelserna var problematiska bland annat med tanke på skyldigheterna att dela miljöinformation och upplevde att de försvårar allmänhetens möjligheter att i enlighet med Århuskonventionen och grundlagen övervaka åtgärder som förstör miljön i sin region. Bestämmelserna enligt förslaget bör enligt remissinstanserna klargöras eftersom syftet med de föreslagna bestämmelserna blir alltför oklart. Inte heller upphävandet av specialbestämmelsen om publicering av personuppgifter enligt 85 § 3 mom. i miljöskyddslagen har enligt remissinstanserna motiverats tillräckligt. 

Regionförvaltningsverken upprätthåller den elektroniska Tillstånds- och informationstjänsten som innehåller handlingar om vatten- och miljötillståndsärenden som inletts eller delgetts samt beslut som meddelats i dessa ärenden. Tjänsten gör det möjligt att få information utan att separat be om den av myndigheten. Vid elektronisk information skulle det inte vara möjligt att upprätthålla ett sådant system genom att iaktta de föreslagna behandlingssätten, eftersom det för att göra en sökning i systemet krävs minst motsvarande identifikationsuppgifter som är nödvändiga i kungörelser, och det saknas en lagstadgad grund för att lägga fram sådana uppgifter i datanätet.  

Av denna orsak ansåg vissa remissinstanser att man i samband med revideringen bör utreda om lagstiftningen efter de föreslagna ändringarna uppfyller miljöinformationsdirektivets krav på delning av miljöinformation och om hänvisningarna till de bestämmelser som ska tas in i förvaltningslagen (62 b §) om att avvika från lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är tillräckliga, eller om det i miljöskyddslagen och vattenlagen bör tas in separata bestämmelser för att säkerställa att miljöinformation fortfarande kan delas på nätet på det sätt som förutsätts i Tillstånds- och informationstjänsten.  

I den fortsatta beredningen av propositionen har motiveringarna preciserats och kompletterats i fråga om de framförda observationerna, och med tanke på bestämmelsernas tydlighet har det föreslagits att miljöskyddslagen och vattenlagen ska innehålla specialbestämmelser om publicering av personuppgifter. I den fortsatta beredningen har man också fäst uppmärksamhet vid förhållandet mellan behandlingen av personuppgifter och dataskyddsbestämmelserna. 

Övriga observationer 

Flera instanser framförde i sina yttranden att man vid övergången till en digital miljö bör fästa uppmärksamhet vid att miljön är lättillgänglig såväl ur administratörernas (myndigheternas) som slutanvändarnas (medborgarnas) perspektiv. Remissinstanserna ansåg det befogat att kungörelser och beslut publiceras gemensamt på en och samma webbplattform och inte splittrat på respektive myndighets organisationsspecifika webbsidor. En nationell webbplattform som är gemensam för alla myndigheter kan anses vara ett ändamålsenligt långsiktigt mål för att säkerställa elektronisk information och effektiv delgivning. Behovet av en gemensam webbplattform begränsar sig dock inte enbart till miljöministeriets och justitieministeriets förvaltningsområde, varför det inte är ändamålsenligt att avgöra frågan i den aktuella regeringspropositionen, utan frågan bör vidareutvecklas inom ramen för att mer omfattande projekt som överskrider förvaltningsgränserna.  

Dessutom ansåg vissa instanser att lagförslagen om att övergå till e-tjänster för kommunerna medför en faktisk skyldighet att ta i bruk en e-tjänst, och att den föreslagna ändringen om att prioritera e-tjänster inte kan betraktas som sådan vanlig utveckling av informationssystem som hör till de lagstadgade uppgifterna. Av denna anledning efterlyste remissinstanserna att det vid fastställandet av kommunernas nya uppgifter i enlighet med finansieringsprincipen bör ombesörjas att kommunerna har faktiska förutsättningar att utföra uppgifterna och att kommunerna anvisas tillräckliga ekonomiska resurser för att sköta dem. 

Det är dock inte meningen att lagförslaget ska medföra en lagstadgad skyldighet för kommunerna att utveckla en e-tjänst, eftersom kravet på e-tjänster uppfylls även om en handling kan lämnas in per e-post. Vid beredningen av propositionen har kommunernas olika färdigheter och förfaranden vid användningen och införandet av e-tjänster identifierats. Därför ska de kostnader som orsakas kommunerna inte täckas med nya anslag eller höjda statsandelar, utan i statsandelarna beaktas de normala utvecklingskostnader som behövs för att sköta lagstadgade uppgifter, och kraven i lagförslaget kan räknas till dessa. I den fortsatta beredningen av propositionen har motiveringarna och konsekvensbedömningen preciserats i fråga om dessa observationer.  

Samband med andra propositioner

Propositionen har ett direkt samband med regeringens proposition med förslag till lag om ändring av förvaltningslagen och till vissa lagar som har samband med den (RP 239/2018 rd).  

Propositionen har även samband med regeringens proposition med förslag till lag om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden samt lagar om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och vissa lagar som har samband med dem. 

Vidare har propositionen samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av miljöskyddslagen och 48 kap. 3 § i strafflagen (RP 94/2018 rd). 

I propositionen föreslås det till vissa delar ändringar i samma paragrafer som i regeringens proposition om landskapsreformens andra skede (RP 14/2018 rd). De ändringar i miljöskyddslagen och vattenlagen som ingår i regeringspropositionen ovan avses träda i kraft den 1 januari 2021. 

DETALJMOTIVERING

Lagförslagen

1.1 Miljöskyddslagen

39 §. Tillståndsansökan. Syftet med lagförslaget är att främja en övergång från pappershandlingar till elektroniska handlingar vid uträttandet av ärenden hos myndigheter. Enligt 39 § i miljöskyddslagen i dess gällande lydelse ska tillståndsansökan lämnas till den behöriga tillståndsmyndigheten skriftligen. Ansökningar till den statliga miljötillståndsmyndigheten ska dessutom lämnas in elektroniskt, om myndigheten inte har godkänt något annat. 

Paragrafen föreslås bli ändrad så att utgångspunkten är att ansökningarna lämnas in till den behöriga tillståndsmyndigheten elektroniskt. Skyldigheten att använda e-tjänster uppfylls genom att ansökan lämnas in antingen via ett elektroniskt tillståndssystem eller per e-post. Samtidigt frångås skyldigheten att lämna in tillståndsansökan till den statliga tillståndsmyndigheten både på papper och elektroniskt. 

En verksamhetsutövare som är en fysisk person kommer fortsättningsvis att kunna ansöka om tillstånd också på annat sätt än elektroniskt. På så sätt säkerställs det att var och en kan anhängiggöra en ansökan om miljötillstånd oavsett hurdana kunskaper och färdigheter sökanden har samt vilken teknik sökanden har tillgång till. 

Utgångspunkten för lämnande av information om ett ärende är ett förfarande där alla handlingar är tillgängliga elektroniskt i datanätet. Från parternas synpunkt kan det i enskilda fall emellertid finnas behov av att ta del av pappershandlingar hos tillståndsmyndigheten. Vidare kan pappershandlingar i vissa situationer behövas för behandling av ärendet. För att nämna ett exempel kan tillståndsmyndigheten för eget bruk behöva pappersutskrifter av ritningar eller kartor i stort format, eftersom myndigheten inte nödvändigtvis har utrustning för utskrift av dem. Med tanke på sådana situationer föreslås 1 mom. uppta en bestämmelse med stöd av vilken myndigheten vid behov kan be verksamhetsutövaren lämna in handlingar på papper, om det behövs för behandlingen av ärendet. 

Bestämmelserna i 2—4 mom. motsvarar innehållet i gällande lag och föreslås inte bli ändrade. 

44 §. Delgivning av och information om tillståndsansökan. Paragrafrubriken föreslås bli ändrad för att bättre motsvara paragrafens sakinnehåll. I paragrafen föreskrivs om delgivning av och information om tillståndsansökan. 

Enligt förslaget ändras 1 mom. på det sätt som avskaffandet av fysiska anslagstavlor och övergången till delgivning via webbplatser kräver. I det föreslagna 1 mom. hänvisas till den nya 62 a § i förvaltningslagen, där det föreskrivs om det allmänna delgivningsförfarandet vid offentlig kungörelse. Det är meningen att den behöriga tillståndsmyndigheten ska delge tillståndsansökningar genom att på sin webbplats publicera en kungörelse och de ansökningshandlingar som kungörs. Enligt förslaget ska kungörelsen om ansökan om miljötillstånd och tillhörande handlingar finnas framlagda på myndighetens webbplats i minst 30 dagar. 

Den behöriga tillståndsmyndigheten ska se till att ansökningshandlingarna i tillståndsärenden finns framlagda elektroniskt under åtminstone kungörelsetiden. Tillståndsmyndigheten ansvarar också för att uppgifterna i datanätet raderas och eventuellt kompletteras samt för att sekretessbelagda uppgifter inte publiceras i datanätet. 

I princip avser framläggandet en möjlighet att ta del av handlingar endast elektroniskt. Exempelvis karthandlingar i stort format kan av datatekniska skäl dock inte nödvändigtvis publiceras på webbplatsen, så de kan finnas framlagda på en plats som myndigheten bestämmer. Med beaktande av principerna för god förvaltning ska myndigheten också ge förvaltningens kunder möjlighet att få vägledning och hjälp när det gäller att ta del av elektroniska ansökningshandlingar, om kunden inte klarar av att självständigt komma underfund med dem.  

I 1 mom. föreskrivs om publiceringen i det allmänna datanätet av personuppgifter om verksamhetsutövare som i egenskap av privatpersoner bedriver näringsverksamhet, när det gäller personuppgifter i kungörelser och ansökningshandlingar. Detta anses vara behövligt för att trygga parternas och allmänhetens tillgång till information, trots att det i samband med att kungörelselagstiftningen revideras föreslås att förvaltningslagen ska kompletteras med en allmän bestämmelse om behandling av personuppgifter som gäller publicering av personuppgifter vid offentlig delgivning och offentlig kungörelse. Den nya 62 b § i förvaltningslagen möjliggör att personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information publiceras trots 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, men ålägger myndigheten att avlägsna personuppgifterna från datanätet när den tid för tillgänglighållande som avses i 62 § 2 mom. och 62 a § 2 mom. i förvaltningslagen löper ut. 

Lämnande av information i miljöärenden förutsätter emellertid en längre tid för tillgänglighållande än den som föreskrivs i 62 b § i förvaltningslagen, bl.a. på grund av den skyldighet som det allmänna enligt grundlagen har att verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och på grund av att ställningen för dem som orsakats olägenhet behöver tryggas samt för att de skyldigheter som anges i Europeiska unionens direktiv om miljöinformation och industriutsläppsdirektiv ska fullgöras. De ovannämnda direktiven förutsätter att myndigheterna aktivt och systematiskt sprider miljöinformation till allmänheten, särskilt via datanätet och/eller elektroniska medier. Om personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information måste avlägsnas efter kungörelsetiden försvåras informationsspridningen betydligt, liksom också t.ex. användningen av den elektroniska Tillstånds-Informationstjänsten som den statliga tillståndsmyndigheten upprätthåller. Informationstjänsten innehåller handlingar som rör anhängiggjorda och delgivna vatten- och miljötillståndsärenden samt sådana vatten- och miljötillståndsärenden där beslut har meddelats. Tack vare tjänsten får allmänheten information direkt via nätet utan särskild begäran. Upprätthållandet av systemet förutsätter åtminstone motsvarande identifikationsuppgifter som brukar anges i kungörelser. Det är anledningen till att det för behandlingen av personuppgifter bör finnas en rättsgrund som möjliggör att personuppgifter finns framlagda under en längre tid. Bestämmelser om en rättsgrund för Tillstånds-Informationstjänsten föreslås i den nya 85 a §, där det föreskrivs om en informationstjänst för miljötillståndsärenden. 

Som personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information kan betraktas verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort. I ansökningshandlingar och kungörelser som publiceras elektroniskt behöver verksamhetsutövarens namn och projektets placeringsort anges för att ärendet ska individualiseras tillräckligt och för att parterna och allmänheten ska kunna bedöma projektets konsekvenser för miljön på placeringsorten. När uppgifter publiceras gäller det för myndigheten att särskilt uppmärksamma att sekretessbelagda uppgifter inte publiceras i det allmänna datanätet. 

Om verksamhetsutövaren är en privatperson är också namnet en personuppgift. Verksamhetens placeringsort kan vara densamma som personens bostadsort och därmed en identifikationsuppgift som gäller personen. Man bör emellertid lägga märke till att även om det är fråga om identifikationsuppgifter som rör fysiska personer anknyter denna uppgift alltid till näringsverksamheten. I miljöskyddslagen föreslås en bestämmelse enligt vilken det är tillåtet att dessa personuppgifter syns i kungörelser som publiceras i datanätet. Bestämmelsen är en specialbestämmelse i förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs om på vilket sätt personuppgifter ur en myndighets personregister får lämnas ut och om förutsättningarna för utlämnande. Enligt bestämmelsen får uppgifter lämnas ut, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. När uppgifter lämnas ut via internet kan myndigheten inte förvissa sig om mottagarens rätt att använda personuppgifter, eftersom vem som helst som använder internet har tillgång till uppgifterna. För att en kungörelse och ansökningshandlingarna ska kunna innehålla uppgifter som är väsentliga med tanke på lämnandet av information är det nödvändigt att föreskriva om saken på ett sätt som innebär en avvikelse från ovannämnda bestämmelse i offentlighetslagen. 

Personuppgifter som publiceras på en myndighets webbplats ska raderas från datanätet senast när tillståndsbeslutet har vunnit laga kraft, eftersom kungörelser och ansökningshandlingar inte behöver hållas framlagda i datanätet i flera år. 

I 2 mom. föreskrivs det om information om tillståndsansökan. För att informationsspridningen ska effektiviseras föreslås att information om kungörelsen med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras också i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Detta kan ske t.ex. genom att tillståndsmyndighetens kungörelse länkas till kommunens webbplats. I princip ska informationen om offentliggörande av en kungörelse finnas framlagd på webbplatserna för kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten under samma tid som på den behöriga tillståndsmyndighetens webbplats, alltså i minst 30 dagar. Information om en kungörelse ska publiceras i kommunerna omedelbart efter att kungörelsen publicerades på tillståndsmyndighetens webbplats. I och med den föreslagna ändringen upphör myndigheten att ha en uttrycklig skyldighet att sända handlingarna på papper till kommunerna för att hållas framlagda. Bestämmelsen hindrar dock inte kommunerna från att informera om att kungörelsen publicerats, både på webbplatser och på andra sätt, om detta anses vara behövligt för att trygga allmänhetens möjligheter att delta och påverka.  

Information som ges via tidningar bör anses effektivisera informationsspridningen, och det föreslås att metoden består. Enligt förslaget utsträcks dock myndighetens prövningsrätt vad gäller informationen om offentliggörande av kungörelser. Enligt gällande lag ska offentliggörandet av kungörelser annonseras i minst en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte ärendet är av ringa betydelse eller annonsering annars är uppenbart onödig. Det föreslås att ordet ”uppenbart” stryks; på så sätt får myndigheten möjlighet att i större utsträckning än nu överväga behovet av att sprida information via tidningar. 

Huruvida informationsspridning via tidningar behövs kan övervägas till exempel i situationer där inverkan av en tillståndsändring begränsar sig till anläggningen eller där ett tillstånd måste ändras på grund av kraven enligt EU-lagstiftningen och ändringen inte får konsekvenser för miljön, eller i en situation där tillståndet ändras för att man byter de råmaterial eller bränslen som används, men detta inte får några konsekvenser för miljön eller konsekvenserna minskar eller om konsekvenserna kan bedömas vara uppenbart ringa. 

Kungörelsen ska enligt förslaget delges separat de parter som saken särskilt berör. Om en part har uppgett att elektronisk kommunikation lämpar sig för parten kan tillkännagivandet sändas elektroniskt i överensstämmelse med 19 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet. 

I 2 mom. kvarstår kravet att den statliga tillståndsmyndigheten på sin webbplats ska publicera ett för allmänheten avsett, av tillståndssökanden uppgjort sammandrag som ingår i ansökningshandlingarna. Kravet grundar sig på industriutsläppsdirektivet. Skyldigheten för den statliga tillståndsmyndigheten och den kommunala miljövårdsmyndigheten att på sin webbplats informera om det centrala innehållet i ansökan slopas, eftersom regleringen skulle överlappa 62 a § i förvaltningslagen.  

Bestämmelserna i 3 och 4 mom. motsvarar innehållet i gällande lag. 

47 §. Gemensam behandling av ansökningar enligt vattenlagen och miljötillståndsansökningar. I 3 mom. stryks det separata omnämnandet av sökandens skyldighet att lämna in ansökan om miljötillstånd elektroniskt och myndighetens skyldighet att på sin webbplats informera om tillståndsansökan och beslutet på det sätt som föreskrivs i miljöskyddslagen. Omnämnandet är onödigt, eftersom förfarandena enligt vattenlagen och miljöskyddslagen förenhetligas genom denna proposition vad den elektroniska kommunikationen, delgivningsförfarandet och lämnandet av information beträffar.  

84 §. Meddelande av tillståndsbeslut. Det föreslås att 84 § ska upphävas. 

I gällande 84 § föreskrivs om meddelande av beslut efter anslag. Tillståndsbeslutet meddelas efter anslag, och de som har rätt att överklaga anses ha blivit informerade om beslutet när beslutet har meddelats. Information om att ett beslut kommer att meddelas ska ges på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet före den dag beslutet meddelas. Det förekommer ofta att myndigheten sätter upp informationsmeddelandet om beslutet på sin anslagstavla först dagen före den dag då beslutet meddelas. Informationsmeddelandet ska vara uppsatt på anslagstavlan hos den myndighet som fattat beslutet under minst den tid inom vilken beslutet kan överklagas genom besvär. Beslutet ska vara tillgängligt den dag det enligt informationsmeddelandet meddelas. 

I en tid då de offentliga kungörelserna digitaliseras är det svårt att se ett fortsatt behov av en specialbestämmelse om anslagsförfarandet, eftersom 62 a § i förvaltningslagen i och med elektroniskt kungörande effektiviserar och försnabbar också förfarandet vid beslutsdelgivning. Därför föreslås det att 84 § upphävs och att det i 85 § föreskrivs om delgivning av beslut genom offentlig kungörelse. Den föreslagna 85 § innehåller en hänvisning till den nya allmänna bestämmelse om offentlig kungörelse som föreslås i förvaltningslagen.  

85 §. Delgivning av och information om tillståndsbeslut. Paragrafrubriken föreslås bli ändrad för att bättre beskriva paragrafens sakinnehåll. Paragrafen innehåller bestämmelser om delgivning av och information om tillståndsbeslut. Den innehåller tre moment. 

Avsikten är att frångå anslagsförfarandet i fråga om meddelande av beslut och att gå över till ett förfarande där information om meddelande av beslut inte ges i förväg. I 1 mom. föreslås bli föreskrivet om förfarandet för beslutsdelgivning, enligt vilket tillståndsmyndigheten genom offentlig kungörelse ska delge tillståndsbeslutet med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Beslutet och kungörelsen om det ska publiceras på myndighetens webbplats omedelbart efter att beslutet har fattats (RP 72/2002 rd, s. 116) och handlingarna ska finnas framlagda för allmänheten på myndighetens webbplats i det allmänna datanätet under minst den tid inom vilken beslutet får överklagas genom besvär. Delfåendet ska anses ha skett den sjunde dagen efter att beslutet publicerades på tillståndsmyndighetens webbplats, dvs. besvärstiden börjar löpa samtidigt med avseende på alla som har rätt att överklaga på motsvarande sätt som vid anslagsförfarandet. Dagen för delfåendet ska inte inräknas i besvärstiden. 

I 1 mom. föreskrivs det som komplement till 62 a § i förvaltningslagen om vilka uppgifter som ska ingå i kungörelsen om tillståndsbeslutet. Enligt 62 a § 3 mom. i förvaltningslagen ska av kungörelsen framgå vad saken gäller, och i den ska också nämnas var och till vilken tidpunkt handlingarna finns tillgängliga. I kungörelsen ska dessutom nämnas den tidpunkt då kungörelsen har publicerats på myndighetens webbplats och anges att delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter publiceringstidpunkten i fråga. Utöver ovannämnda uppgifter ska i kungörelser om tillståndsbeslut nämnas också tiden för anförande av besvär över beslutet. 

I 1 mom. föreskrivs om publicering av personuppgifter i kungörelsen och beslutet i det allmänna datanätet när det gäller verksamhetsutövare som bedriver näringsverksamhet. Detta anses vara behövligt för att trygga parternas och allmänhetens tillgång till information, trots att det i samband med reformen av kungörelselagstiftningen föreslås att förvaltningslagen kompletteras med en allmän bestämmelse om behandling av personuppgifter som gäller publicering av personuppgifter vid verkställande av offentlig delgivning och offentlig kungörelse. Regleringen i 62 b § i förvaltningslagen möjliggör att personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information publiceras trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen, men ålägger myndigheten att avlägsna personuppgifterna från datanätet när den tid för tillgänglighållande som avses i 62 § 2 mom. och 62 a § 2 mom. i förvaltningslagen löper ut. 

Lämnande av information i miljöärenden förutsätter emellertid en längre tid för tillgänglighållande än den som föreskrivs i 62 b § i förvaltningslagen, bl.a. på grund av den skyldighet som det allmänna enligt grundlagen har att verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och på grund av att ställningen för dem som orsakats olägenhet behöver tryggas samt för att de skyldigheter som anges i Europeiska unionens direktiv om miljöinformation och industriutsläppsdirektiv ska fullgöras. De ovannämnda direktiven förutsätter att myndigheterna aktivt och systematiskt sprider miljöinformation till allmänheten, särskilt via datanätet och/eller elektroniska medier. Om personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information måste avlägsnas efter kungörelsetiden försvåras informationsspridningen betydligt, liksom också t.ex. användningen av den elektroniska Tillstånds-Informationstjänsten som den statliga tillståndsmyndigheten upprätthåller. Informationstjänsten innehåller handlingar som rör anhängiggjorda och delgivna vatten- och miljötillståndsärenden samt sådana vatten- och miljötillståndsärenden där beslut har meddelats. Tack vare tjänsten får allmänheten information direkt via nätet utan särskild begäran. Upprätthållandet av systemet förutsätter åtminstone motsvarande identifikationsuppgifter som brukar anges i kungörelser. Det är anledningen till att det för behandlingen av personuppgifter bör finnas en rättsgrund som möjliggör att personuppgifter finns framlagda under en längre tid. Bestämmelser om en rättsgrund för Tillstånds-Informationstjänsten föreslås i den nya 85 a §, där det föreskrivs om en informationstjänst för miljötillståndsärenden. 

Som personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information kan betraktas verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort. I tillståndsbeslut och kungörelser som publiceras elektroniskt kan verksamhetsutövarens namn och projektets placeringsort anges för att ärendet ska individualiseras tillräckligt och för att parterna och allmänheten ska kunna bedöma projektets konsekvenser för miljön på placeringsorten. När uppgifter publiceras gäller det för myndigheten dessutom att särskilt uppmärksamma att sekretessbelagda uppgifter inte publiceras i det allmänna datanätet. 

Om verksamhetsutövaren är en privatperson är också namnet en personuppgift. Verksamhetens placeringsort kan vara densamma som personens bostadsort och därmed en identifikationsuppgift som gäller personen. Man bör emellertid lägga märke till att även om det är fråga om identifikationsuppgifter som rör fysiska personer anknyter denna uppgift alltid till näringsverksamheten. I miljöskyddslagen föreslås en bestämmelse enligt vilken det är tillåtet att dessa personuppgifter syns i kungörelser som publiceras i datanätet. Bestämmelsen är en specialbestämmelse i förhållande till 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs om på vilket sätt personuppgifter ur en myndighets personregister får lämnas ut och om förutsättningarna för utlämnande. Enligt bestämmelsen får uppgifter lämnas ut, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. När uppgifter lämnas ut via internet kan myndigheten inte förvissa sig om mottagarens rätt att använda personuppgifter, eftersom vem som helst som använder internet har tillgång till uppgifterna. För att tillståndsbeslutet och kungörelsen om det ska kunna innehålla uppgifter som är väsentliga med tanke på lämnandet av information är det nödvändigt att föreskriva om saken på ett sätt som avviker från ovannämnda bestämmelse i offentlighetslagen. 

Den föreslagna regleringen avviker från det som föreskrivs i gällande 85 § genom att möjliggöra att också verksamhetsutövarens namn publiceras även i det fallet att verksamhetsutövaren är en fysisk person. Detta anses dock vara behövligt, eftersom beslutsdelgivningen när meddelande av beslut efter anslag frångås sker endast genom elektronisk publicering och myndigheten inte längre är skyldig att hålla beslutet framlagt på en fysisk anslagstavla. Dessutom uppkommer för myndigheten en administrativ börda, om den efter tiden för sökande av ändring blir tvungen att radera verksamhetsutövarens namn från ett beslut som publiceras i datanätet. För att en tillräcklig tillgång till information ska säkerställas kan det därmed anses vara adekvat och behövligt med avseende på ändamålet att uppgiften om verksamhetsutövarens namn finns framlagd, och detta anses inte gå stick i stäv med dataskyddsregleringen. 

Personuppgifter som publiceras på myndighetens webbplats ska raderas från datanätet senast när den tillståndspliktiga verksamheten har upphört och när de åtgärder enligt 94 § som hänför sig till upphörandet av verksamheten har vidtagits. 

För att genomföra Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (nedan dataskyddsförordningen) ska myndigheterna aktivt följa upp att personuppgifterna är ajour på myndigheternas webbplatser och utan dröjsmål vidta åtgärder för att radera uppgifterna när skälet till att ha dem på webben inte längre finns. Tillståndsmyndigheterna och tillsynsmyndigheterna, inklusive den kommunala miljövårdsmyndigheten, behöver effektiv och fungerande praxis för att säkerställa att det inte finns uppgifter på webben när skälet till att ha dem där inte längre finns. 

I 2 mom. föreskrivs om lämnande av information om tillståndsbeslut. För att informationsspridningen ska bli effektivare föreslås det att information om kungörelsen med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras också i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Detta kan ske t.ex. genom att tillståndsmyndighetens kungörelse länkas till kommunens webbplats. I princip ska informationen om att en kungörelse har publicerats finnas framlagd på webbplatserna för kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten under samma tid som på den behöriga tillståndsmyndighetens webbplats, alltså under åtminstone den tid inom vilken beslutet får överklagas genom besvär. Information om en kungörelse ska publiceras i kommunerna omedelbart efter att kungörelsen publicerades på tillståndsmyndighetens webbplats.  

Information som ges via tidningar bör anses effektivisera informationsspridningen, och det föreslås att metoden består. Enligt förslaget utsträcks dock myndighetens prövningsrätt vad gäller informationen om offentliggörande av kungörelser. Enligt gällande lag ska offentliggörandet av kungörelser annonseras i minst en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte ärendet är av ringa betydelse eller annonsering annars är uppenbart onödig. Det föreslås att ordet ”uppenbart” stryks; på så sätt får myndigheten möjlighet att i större utsträckning än nu överväga behovet av att sprida information via tidningar. Om en annons om tillståndsansökan dock har ingått i en tidning ska beslutet publiceras på motsvarande sätt (RP 84/1999 rd, s. 78). 

I 3 mom. föreskrivs om skickande av och underrättelse om beslutet. Bestämmelsen motsvarar 85 § 1 mom. i dess gällande lydelse. 

85 a §.Informationstjänst för miljötillståndsärenden. Från och med den 19 juni 2014 har den statliga tillståndsmyndigheten i Tillstånds-Informationstjänsten som finns på myndighetens webbplats publicerat vatten- och miljötillståndsärenden som inletts vid regionförvaltningsverken, delgivna vatten- och miljötillståndsärenden och deras kungörelsehandlingar samt sådana vatten- och miljötillståndsärenden där beslut har meddelats och deras beslutshandlingar. Publiceringen av handlingar i en informationstjänst som är öppen för alla och fungerar via internet har förbättrat miljöinformationens tillgänglighet, något som är av vikt för tillgodoseende av medborgarnas rätt att delta och påverka. Förfarandets rättsgrund har dock varit bristfällig med avseende på skyddet av personuppgifter, och därför föreslås det att bestämmelser om den informationstjänst som den statliga tillståndsmyndigheten upprätthåller ska fogas till paragrafen. 

Paragrafen innehåller bestämmelser om tillståndsmyndighetens skyldighet att på sin webbplats (i informationstjänsten) publicera information om anhängiggjorda miljötillståndsärenden, delgivna miljötillståndsärenden och deras kungörelsehandlingar samt beslut i miljötillståndsärenden. Denna information motsvarar de uppgifter som för närvarande publiceras i Tillstånds-Informationstjänsten. Uppgifterna ingår bland de uppgifter som ska registreras i datasystemet för miljövårdsinformation, som det föreskrivs om i 222 § i miljöskyddslagen. I 223 § föreskrivs det om uppgifter som ska registreras i datasystemet för miljövårdsinformation.  

Miljötillståndsärenden som avses i miljöskyddslagen, särskilt tillståndsavgöranden, innefattar många gånger personuppgifter om inte bara verksamhetsutövaren utan också parter som påverkas av verksamheten. Verksamhetsutövarens namn, fastighetsbeteckningar som individualiserar verksamhetens placeringsort och fastighetens namn är för fysiska personers del att betrakta som sådana personuppgifter som skulle kunna framgå av handlingar som publiceras i informationstjänsten (Tillstånds-Informationstjänsten). Dessa uppgifter kan med stöd av 44 § 1 mom. och 85 § 1 mom. i miljöskyddslagen publiceras trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen (se detaljmotiveringen till 44 och 85 § vad gäller publicering av personuppgifter). Paragraferna föreslås uppta bestämmelser också om den tidpunkt då personuppgifterna senast ska raderas från datanätet. Däremot är det inte att betrakta som nödvändigt att parternas namn samt beteckningarna för och namnen på fastigheter som parterna äger ingår i de handlingar som är tillgängliga i informationstjänsten (Tillstånds-Informationstjänsten).  

I paragrafen föreskrivs också om informationstjänstens sökkriterier. Enligt förslaget ska man i informationstjänsten (Tillstånds-Informationstjänsten) kunna söka uppgifter genom avgränsad sökning. Allmänhetens och parternas behov av att få information om tillståndsärenden som avses i miljöskyddslagen kan gälla antingen enskilda projekt eller, mer generellt, projekt av en viss typ. Den som sänder en begäran till informationstjänsten känner inte nödvändigtvis till vem som är verksamhetsutövare, vilket slag av projekt det är fråga om eller t.ex. när ärendet har avgjorts. I den sistnämnda situationen är det inte meningsfullt att avgränsa sökningen till ett visst område. Det föreslås därför bli föreskrivet att uppgifter kan sökas i informationstjänsten (Tillstånds-Informationstjänsten) genom avgränsad sökning med verksamhetsutövarens namn, projekttypen eller kommunen i fråga eller ett visst tidsintervall som sökkriterium. Det ska inte vara möjligt att söka uppgifter utgående från parternas namn eller beteckningarna för eller namnen på fastigheter som de äger. 

95 §. Åtgärder som gäller mark och grundvatten när verksamheten vid en direktivanläggning avslutas. Den föreslagna ändringen i 1 mom. är teknisk. I momentet slopas omnämnandet av att beslut enligt 95 § ska meddelas efter anslag, och hänvisningsbestämmelsen angående det förfarande som ska tillämpas vid förfarandet rättas. Den behöriga tillsynsmyndigheten ska delge beslutet och information om beslutet ska ges med iakttagande av 85 §.  

96 §. Förvaltningsförfarande i vissa ärenden. I paragrafen föreskrivs om vissa förvaltningsförfaranden som rör miljötillstånd. Hänvisningsbestämmelserna i paragrafen behöver ändras på grund av moderniseringen av delgivningsförfarandet. Likaså ändras i viss mån den ordningsföljd i vilken underpunkterna i 1 mom. behandlas. 

Ordalydelsen i 1 mom. 4 punkten ändras så att både delgivning av och information om tillståndsansökan nämns i bestämmelsen i överensstämmelse med rubriken för 44 §. I övrigt motsvarar bestämmelsen innehållet i gällande bestämmelse. 

Bestämmelsen i 1 mom. 6 punkten ändras så att hänvisningen till 84 §, som föreslås bli upphävd, ersätts med en hänvisning till 85 § 1 mom., där det föreskrivs om delgivning av beslut. Eftersom meddelandet av beslut efter anslag frångås ska beslutet alltid delges elektroniskt med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen, oavsett beslutets innehåll. 

I 1 mom. 7 punkten föreskrivs om givande av information om beslutet enligt 85 § 2 mom. och om när information kan ges på annat sätt eller inte behöver ges. Om ärendets karaktär tillåter det och informationen kan ges parterna på ett annat lämpligt sätt, kan man i kommunerna vid behov avvika från skyldigheten att ge information med iakttagande av 108 § i kommunallagen och från kravet att annonsera i en tidning. 

I 1 mom. 8 punkten föreslås en hänvisning till 85 § 3 mom., där det föreskrivs om sändande av och underrättelse om beslut. Bestämmelsen motsvarar innehållet i 1 mom. 7 punkten i dess gällande lydelse. 

Formuleringen i första meningen i 2 mom. ändras så att den motsvarar innehållet i det moderniserade delgivningsförfarandet. Enligt förslaget ska ett ärende alltid delges och information om att ärendet inletts och om beslutet ska alltid ges i enlighet med 44 och 85 § om ärendet gäller fastställande av gränsvärden som är lindrigare än utsläppsnivåerna i enlighet med 78 § eller ändring av en direktivanläggnings tillstånd med stöd av 89 § 2 mom. 1 punkten. 

Bestämmelsen i 3 mom. motsvarar innehållet i gällande lag. 

99 §. Förfarande i exceptionella situationer. Den ändring som föreslås i 4 mom. är teknisk. Hänvisningsbestämmelserna ändras. Den statliga tillsynsmyndigheten ska delge beslut som avses i momentet och information om beslutet ska ges med iakttagande av 85 §. I övrigt motsvarar paragrafen innehållet i gällande lag. 

118 §. Tillfällig verksamhet som orsakar buller och skakningar. Syftet med lagförslaget är att främja övergången från pappershandlingar till elektroniska handlingar vid uträttandet av ärenden hos myndigheter. Därför föreslås 1 mom. bli ändrat så att anmälan till myndigheten görs elektroniskt. En verksamhetsutövare som är en fysisk person kommer dock att kunna lämna anmälan på papper. 

119 §. Verksamhet av försöksnatur. Lagförslagets syfte är att främja övergången från pappershandlingar till elektroniska handlingar vid uträttandet av ärenden hos myndigheter. Därför föreslås det att paragrafen ändras så att anmälan till myndigheten om verksamhet av försöksnatur görs elektroniskt senast 30 dygn innan verksamheten inleds. En verksamhetsutövare som är en fysisk person kommer dock att kunna lämna anmälan på papper. 

122 §. Behandlingen av anmälan. Paragrafen gäller behandlingen av anmälningar som avses i 118—120 §. Den ändring som föreslås i 2 mom. är teknisk. I 2 mom. stryks omnämnandet av att beslut som avses i 122 § meddelas efter anslag, och hänvisningen till den bestämmelse som ska iakttas vid förfarandet rättas. Den behöriga myndigheten ska delge beslutet och information om beslutet ska ges med iakttagande av 85 §. I övrigt motsvarar 2 mom. innehållet i gällande lag. 

136 §. Beslut om sanering av mark och grundvatten. Den ändring som föreslås i 2 mom. är teknisk. I 2 mom. stryks omnämnandet av att beslut som avses i 136 § meddelas efter anslag, och hänvisningen till den bestämmelse som ska iakttas vid förfarandet rättas. Den behöriga myndigheten ska delge beslutet och information om beslutet ska ges med iakttagande av 85 §. I övrigt motsvarar 2 mom. innehållet i gällande lag. 

192 §. Begäran om omprövning av beslut som gäller kontrollplaner och ändring av kontrollvillkor. De föreslagna ändringarna är tekniska. På grund av att regleringen om delgivning uppdateras ändras i paragrafen den tidpunkt då sökanden får begära omprövning av beslut som avses i 64 och 65 §. Enligt förslaget får omprövning av beslut begäras hos tillståndsmyndigheten inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Dessutom stryks i paragrafen omnämnandet av att beslut med anledning av en begäran om omprövning meddelas efter anslag, och hänvisningarna till de bestämmelser som ska iakttas vid förfarandet rättras. Tillståndsmyndigheten ska delge beslutet och information om det ska ges med iakttagande av 85 §. Till paragrafen fogas också ett förtydligande som går ut på att ändring av en avgift som tas ut för ett kontrollbeslut söks enligt samma ordning som för beslut. I övrigt motsvarar paragrafen innehållet i gällande lag. 

196 §. Hörande med anledning av besvär över ett beslut om miljötillstånd. Det föreslås att 1 mom. ändras så att kungörande på fysiska anslagstavlor frångås och det gås över till delgivning via myndighetens webbplats. Enligt förslaget ändras 1 mom. så att det hänvisas till den nya 62 a § i förvaltningslagen i stället för till kungörelselagen som ska upphävas. Vasa förvaltningsdomstol ska delge besvär över ett beslut om miljötillstånd genom att publicera kungörelsen och besvärshandlingarna på sin webbplats, om det inte är uppenbart onödigt. Kungörelsen och besvärshandlingarna ska finnas på förvaltningsdomstolens webbplats i minst 14 dagar. 

I 62 b § i förvaltningslagen föreslås bestämmelser om skyddet för personuppgifter som ingår i besvär. Som sådana uppgifter kan utöver verksamhetsutövarens namn betraktas uppgifter om verksamhetens placeringsort. Med tanke på Vasa förvaltningsdomstols verksamhet behöver kungörelser och besvärshandlingar inte hållas framlagda på webbplatsen längre än tills tiden för sökande av ändring har löpt ut. 

Besvärshandlingar på papper ska inte längre skickas till kommunerna i det område som påverkas av verksamheten för att hållas framlagda där. Förvaltningsdomstolen ska ansvara för att uppgifterna i datanätet raderas och eventuellt kompletteras samt för att sekretessbelagda uppgifter inte publiceras i datanätet.  

För att informationsspridningen ska effektiviseras föreslås det att information om kungörelsen med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras också i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Detta kan ske t.ex. genom att förvaltningsdomstolens kungörelse länkas till kommunens webbplats. Utgångspunkten är att information om offentliggörandet av kungörelsen ska finnas framlagd på webbplatserna för kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten under samma tid som på förvaltningsdomstolens webbplats, alltså i åtminstone 14 dagar. Information om kungörelsen ska publiceras i kommunerna omedelbart efter att kungörelsen publicerades på förvaltningsdomstolens webbplats. 

197 §. Förfarandet i fullföljdsdomstolen. Avsikten är att meddelandet av beslut efter anslag ska frångås också i besvärsskedet och att det ska gås över till ett förfarande där det inte anmäls i förväg att beslut kommer att meddelas. Ändringar som följer av detta föreslås i 2 mom.  

Enligt 2 mom. ska Vasa förvaltningsdomstol genom offentlig kungörelse delge sitt beslut med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Beslutet och kungörelsen om det ska publiceras på förvaltningsdomstolens webbplats omedelbart efter att beslutet har fattats (RP 72/2002 rd, s. 116) och handlingarna ska finnas framlagda för allmänheten på webbplatsen under minst den tid inom vilken beslutet får överklagas genom besvär. Delfåendet ska anses ha skett den sjunde dagen efter att beslutet publicerades på Vasa förvaltningsdomstols webbplats, dvs. besvärstiden börjar löpa samtidigt med avseende på alla som har rätt att överklaga på motsvarande sätt som vid anslagsförfarandet. Dagen för delfåendet ska inte inräknas i besvärstiden.  

I 62 b § i förvaltningslagen föreslås bestämmelser om skyddet för personuppgifter som publiceras på webbplatser. Som sådana uppgifter kan betraktas verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort. Med tanke på Vasa förvaltningsdomstols verksamhet behöver kungörelser och beslut inte hållas framlagda på webbplatsen längre än tills besvärstiden har löpt ut. 

Information om kungörelsen ska enligt förslaget dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen offentliggöras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Detta kan ske t.ex. genom att Vasa förvaltningsdomstols kungörelse länkas till kommunens webbplats. Utgångspunkten är att informationen om att en kungörelse har publicerats ska finnas framlagd på webbplatserna för kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten under samma tid som på förvaltningsdomstolens webbplats, alltså åtminstone under den tid inom vilken ändring i beslutet får sökas genom besvär. Information om en kungörelse ska publiceras i kommunerna omedelbart efter att kungörelsen publicerades på förvaltningsdomstolens webbplats.  

200 §. Verkställighet av beslut trots omprövningsbegäran eller överklagande. Paragrafrubriken ändras i överensstämmelse med det innehåll som föreslås. Paragrafen ändras så att den myndighet som fattat beslutet kan förordna att villkor, förelägganden eller beslut som avses i 62, 64, 65, 99, 122, 123, 136, 137, 171, 175, 176, 180, 181 och 183 § ska iakttas trots omprövningsbegäran eller överklagande.  

214 §. Hörande samt information om gemensamt genomförande. Enligt förslaget ändras 2 mom. så att bestämmelsen innehåller en hänvisning till delgivning enligt 62 a § i förvaltningslagen. Ansökan om gemensamt genomförande ska delges genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen också publiceras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Detta kan ske t.ex. genom att miljöministeriets kungörelse länkas till kommunernas webbplatser. 

1.2 Vattenlagen

2 kap. Allmänna rättigheter, skyldigheter och inskränkningar

5 a §. Placering av en ledning på annans vattenområde. I 1 mom. föreskrivs om den projektansvariges rätt att placera en vatten-, avlopps- eller kraftledning eller telekommunikationskabel eller någon annan ledning med motsvarande verkan som går under en älv eller en bäck också på någon annans vattenområde. Bestämmelsen gäller inte sund och trängre leder som omfattas av regleringen om kungsådror, därför förutsätter placering av ledningar på ett sådant område antingen ett avtal med ägaren till området eller erhållande av denna rätt genom ett myndighetsbeslut. Bestämmelsens tillämpningsområde föreslås bli ändrat så att det motsvarar regleringen om kungsådror, med andra ord föreslås det att ledningar som avses i paragrafen ska kunna placeras också i sund och trängre leder förutom i älvar och bäckar. 

I 2 mom. föreskrivs om underrättande av ägaren till den plats där ledningen ska placeras om åtgärden. I bestämmelsen föreslås en teknisk ändring för tydliggörande av att den projektansvarige är skyldig att underrätta om ledningens placering. Dessutom föreslås det att bestämmelsen ses över till den del det i den är fråga om att underrätta ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område om åtgärden. För närvarande kan meddelandet delges i ett förfarande som avses i 26 § 3 mom. i lagen om samfälligheter eller genom att delges alla kända delägare. Förfarandet har visat sig vara tungrott och kostsamt, något som inte kan betraktas som adekvat med hänsyn till ambitionen att underlätta underrättelseförfarandet. Därför föreslås det att regleringen ses över så att meddelandet trots 26 § i lagen om samfälligheter kan delges ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område genom att information om meddelandet publiceras på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats med iakttagande av 62 § i förvaltningslagen. 

Även om den statliga tillsynsmyndighetens webbplats är tillgänglig på liknande sätt som kommunernas webbplatser, kan man förmoda att ägarna till ett område snarare får information via kommunernas webbplatser. Därför föreslås det i paragrafen att information om meddelandet dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras i den kommun inom vars område ledningen placeras. 

6 §. Undanröjande av olägenhet och placering av muddermassa. Paragrafen innehåller bestämmelser om rätten för den för vilken uppslamning, ett grund eller en annan jämförbar olägenhet vid nyttjandet av ett vattendrag är till förfång att undanröja olägenheten utan samtycke av ägaren till vattenområdet. Tillsynsmyndigheten och ägaren till vattenområdet ska underrättas om åtgärden. Meddelande om projektet ska delges ett icke konstituerat delägarlag för vattenområdet på motsvarande sätt som i 5 a §, alltså genom att meddelandet delges i ett förfarande som avses i 26 § 3 mom. i lagen om samfälligheter eller genom att meddelandet delges alla kända delägare. I 3 mom. föreslås motsvarande ändringar som i 5 a § 2 mom. 

15 §. Anmälningsskyldighet. I paragrafen föreskrivs om den anmälan om mindre projekt som ska göras till den statliga tillsynsmyndigheten. Enligt gällande lag kan anmälan ges till myndigheten i form av en antingen skriftlig eller elektronisk handling. Målet är att anmälningarna i fortsättningen ska göras elektroniskt, om möjligt. Det föreslås att 2 mom. ändras så att om den projektansvarige inte är en fysisk person, ska anmälan göras elektroniskt. Detta är dock inte möjligt i samtliga situationer, och därför föreslås i lagen att myndigheten ska ha möjlighet att från fall till fall tillåta att anmälan lämnas in på papper. Pappersformen kan vara motiverad till exempel i en situation där det inte utan svårigheter går att omvandla i elektronisk form material som anknyter till anmälan. En fysisk person ska fortfarande utan särskilda grunder kunna göra anmälan på papper. 

Tillämpningsområdet för det anmälningsförfarande som gäller placering av en ledning på någon annans vattenområde bestäms i överensstämmelse med tillämpningsområdet för regleringen om nyttjanderätt i 2 kap. 5 a §. Anmälningsförfarandet utsträcks till att gälla även placering av ledningar i sund och trängre leder. 

3 kap. Tillståndspliktiga vattenhushållningsprojekt

12 §.Åläggande av kontrollskyldighet. I paragrafen föreslås ändringar som förutsätts i och med att anslagsförfarandet frångås och det gås över till kungörelseförfarandet enligt förvaltningslagen. Enligt förslaget ska beslut om åläggande av kontrollskyldighet meddelas för kännedom och information om beslutet ges med iakttagande av 11 kap. 22 § i vattenlagen.  

15 §.Plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och plan för användning av fiskerihushållningsavgift. I paragrafen föreslås ändringar som förutsätts i och med att anslagsförfarandet frångås och det gås över till kungörelseförfarandet enligt förvaltningslagen. Enligt förslaget ska beslut om godkännande av en plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och fastställande av en plan för användning av fiskerihushållningsavgift meddelas för kännedom och information om beslutet ges med iakttagande av 11 kap. 22 § i vattenlagen. 

5 kap. Dikning

6 §. Anmälan om dikning. I paragrafen föreskrivs om görande av anmälan om dikning till den statliga tillsynsmyndigheten. Enligt gällande lag kan anmälan till myndigheten göras i form av antingen en elektronisk handling eller en pappershandling. Målet är att utöka användningen av e-tjänster. Enligt paragrafens 1 mom. ska en sådan projektansvarig som inte är en fysisk person göra anmälan elektroniskt. Detta är dock inte möjligt i samtliga situationer, och därför föreslås i lagen att myndigheten ska ha möjlighet att från fall till fall tillåta att anmälan lämnas in på papper. En fysisk person ska fortfarande utan särskilda grunder kunna göra anmälan på papper. 

31 §. Hur en dikningsförrättning inleds. Enligt gällande lag kan en ansökan om anhängiggörande av en dikningsförrättning göras till myndigheten antingen elektroniskt eller på papper. Paragrafen ändras på motsvarande sätt som 6 §. Utgångspunkten är att en projektansvarig som inte är en fysisk person ska lämna in ansökan elektroniskt. Detta är dock inte möjligt i samtliga situationer, och därför föreslås i lagen att myndigheten ska ha möjlighet att från fall till fall tillåta att ansökan lämnas in på papper. Vidare kan tillsynsmyndigheten i vissa situationer alltjämt behöva få ansökningshandlingarna i pappersform. Lagen föreslås uppta en bestämmelse om detta. En fysisk person ska fortsättningsvis utan särskilda grunder kunna lämna in ansökan på papper. 

35 §. Tillkännagivande om sammanträde. Enligt 1 mom. i dess gällande lydelse ska förrättningssammanträdet och slutsammanträdet vid en dikningsförrättning kungöras offentligt minst 14 dagar före sammanträdet i de kommuner vars område dikningen påverkar. Om ansökan gäller ett projekt enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska kungörelsen dessutom publiceras på kommunernas webbplatser. 

Det föreslås att 1 mom. ändras så att kungörandet på fysiska anslagstavlor frångås och det gås över till elektronisk delgivning och information via myndighetens webbplats. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska förrättningssammanträden och slutsammanträden tillkännages genom offentlig kungörelse. Kungörelsen ska med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen publiceras på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats minst 14 dagar före sammanträdet. Även om den statliga tillsynsmyndighetens webbplats är tillgänglig på liknande sätt som kommunernas webbplatser, kan man förmoda att ägarna till ett område snarare får information via kommunernas webbplatser. Därför föreslås det i paragrafen att information om kungörelsen dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras i de kommuner vars område dikningen påverkar. Avsikten är inte att publicera samma uppgifter på två olika platser. För att informationsspridningen ska vara effektiv räcker det att den information om kungörelsen som finns på kommunens webbplats innehåller vidarestyrning till den statliga tillsynsmyndighetens webbplats, där kungörelsen och uppgifter om projektet finns. 

Bestämmelserna i 62 b § i förvaltningslagen ska iakttas vid behandlingen av personuppgifter i handlingar som kungörs. Enligt den paragrafen ska endast personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information publiceras vid offentlig kungörelse och i de kungjorda handlingarna. Uppgifterna får publiceras trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Som sådana uppgifter ska i fråga om dikningsplaner betraktas uppgifter om fastigheter som ligger i projektets influensområde och namnen på deras ägare samt namnen på innehavarna av sådana anläggningar som dikningen gäller och uppgifter om deras fastigheter. I övrigt föreslås inte ändringar i regleringen om lämnande av information om projekt. Dessutom ska bl.a. de markägare som dikningen gäller underrättas om förrättningssammanträdet och slutsammanträdet per brev, som sänds under känd postadress. Även i dessa situationer kan tillkännagivandet med en parts samtycke göras också i form av ett elektroniskt meddelande. 

37 §. Delgivning av beslut vid en dikningsförrättning. Enligt gällande lag meddelas beslut vid en dikningsförrättning efter anslag. Regleringen föreslås bli ändrad så att anslagsförfarandet frångås och man går över till förfarandet enligt den föreslagna 62 a § i förvaltningslagen. I fortsättningen ska det inte anmälas i förväg att ett beslut kommer att meddelas, utan beslutet publiceras på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats den dag det meddelas. De som har rätt att överklaga ska anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet publicerades. Fristen för anförande av besvär börjar löpa samtidigt med avseende på alla som har rätt att överklaga på motsvarande sätt som vid anslagsförfarandet. 

7 kap. Vattenreglering

4 §. Förslag till deltagande i vattenreglering. I paragrafen föreskrivs om deltagande i vattenreglering och om det anknytande förfarandet. Begreppen i paragrafen motsvarar inte helt och hållet begreppen i förvaltningslagen, och därför föreslås flera ändringar i paragrafen. Avsikten är att själva förfarandet med inbjudan till deltagande ska förbli oförändrat. 

I ansökan om kungörelse är det i sak fråga om ett förslag till deltagande och en till myndigheten riktad begäran om att förslaget ska delges nyttotagarna. Den nuvarande paragrafrubriken ”Ansökan om kungörelse” föreslås bli ersatt med den nya rubriken ”Förslag till deltagande i vattenreglering”, som bättre beskriver paragrafens sakinnehåll. Begreppet ansökan om kungörelse frångås också i paragrafen. Från anslagsförfarandet övergår man till delgivningsförfarandet enligt 62 a § i förvaltningslagen, vilket innebär att förslag till deltagande i vattenreglering i fortsättningen ska delges genom offentlig kungörelse på myndighetens webbplats. 

8 kap. Tillgodogörande av vattenkraft

8 §. Inbjudan till deltagande. Den som anhängiggör ett projekt för byggande av vattenkraft ska inbjuda vattenkraftsägarna att delta i projektet. Möjligheten att delta delges vattenkraftsägarna genom kungörelse. Ansökan om kungörelse gäller ett förslag till deltagande och en till myndigheten riktad begäran om att förslaget ska delges nyttotagarna. Begreppen i paragrafen motsvarar inte helt och hållet begreppen i förvaltningslagen, och därför föreslås det att begreppet ansökan om kungörelse, vilket använts i paragrafen, ska ersättas med begreppet förslag. Ändringar föreslås inte i fråga om förutsättningarna för att delta i projektet och de handlingar som ska lämnas in i samband med inbjudan. 

9 §. Offentlig kungörelse om deltagande i byggande av vattenkraftverk. I paragrafen föreskrivs om delgivning av inbjudan till deltagande med dem som har rätt att delta. Det är meningen att förslaget ska delges genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Förslaget behöver dock inte kungöras, om det enligt den redogörelse som getts in till myndigheten är uppenbart att tillstånd för projektet inte kan beviljas. I 2 mom. stryks kravet att handlingarna ska hållas framlagda i tillståndsmyndighetens tjänsterum eller på något annat ställe som anges i kungörelsen så att de som har rätt att delta i projektet har tillgång till dem. I fortsättningen ska handlingarna gå att hitta på myndighetens webbplats.  

Bestämmelserna i 62 b § i förvaltningslagen ska iakttas vid behandlingen av personuppgifter i handlingar som kungörs. Enligt den paragrafen publiceras i offentliga kungörelser och kungjorda handlingar endast personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information. Som sådana uppgifter ska i fråga om förslag till deltagande i projekt som gäller byggande av kraftverk betraktas uppgifter om den projektansvarige samt uppgifterna om fastigheter vilka äger vattenkraft som är avsedd att tillgodogöras. 

Inga ändringar föreslås i 3 mom.  

11 kap. Ansökningsförfarande

2 §. Anhängiggörande av ett ansökningsärende. Enligt 11 kap. 2 § i vattenlagen inleds ett ärende hos tillståndsmyndigheten genom en skriftlig ansökan. Enligt 9 § i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form vid anhängiggörande och behandling av ärenden. 

Lagförslaget har till syfte att främja en övergång från pappershandlingar till elektroniska handlingar vid uträttandet av ärenden hos myndigheter. I fortsättningen ska en juridisk person i egenskap av projektansvarig vara förpliktad att lämna in ansökan elektroniskt. Detta är dock inte möjligt i samtliga situationer, och därför föreslås i lagen att myndigheten ska ha möjlighet att från fall till fall tillåta att ansökan lämnas in på papper. En fysisk person ska fortsättningsvis utan särskilda grunder kunna lämna in ansökan på papper. 

I vissa situationer kan det vara till fördel för behandlingen av ett ärende att tillståndsmyndigheten har tillgång till ansökningshandlingarna eller en enskild handling i skriftlig form. I paragrafen föreslås därför att den projektansvarige på myndighetens begäran ska lämna in till myndigheten också på papper en sådan handling som har lämnats till myndigheten elektroniskt. Denna möjlighet bör emellertid utnyttjas närmast i situationer där behandlingen av ett ärende kräver en pappershandling och där det inte är möjligt för myndigheten att skriva ut handlingen.  

10 §. Delgivning av och information om ansökan. Det föreslås att 1 mom. ändras på det sätt som följer av att fysiska anslagstavlor frångås och det gås över till att information ges på webbplatser. Ansökan ska delges genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen, vilket innebär att ansökningshandlingarna publiceras på myndighetens webbplats i stället för att sättas upp på en anslagstavla. Även om den statliga tillståndsmyndighetens webbplats och handlingar är tillgängliga på liknande sätt som kommunernas webbplatser, kan det alltjämt anses att det med tanke på effektivisering av informationsspridningen är lämpligt att information om projekt publiceras på kommunernas webbplatser. Därför föreslås det i paragrafen att information om kungörelsen med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras i kommunerna inom projektets influensområde. Kungörelsen med tillhörande handlingar behöver inte publiceras på kommunens webbplats. 

Bestämmelserna i 62 b § i förvaltningslagen ska enligt förslaget iakttas vid behandlingen av personuppgifter som ingår i handlingar som kungörs. Som nödvändiga personuppgifter ska utöver den projektansvariges namn och kontaktinformation betraktas också uppgifter om sådana fastigheter inom projektets influensområde i fråga om vilka nyttjanderätt har begärts. 

I 2 mom. stryks bestämmelserna om skyldighet att ge in ansökan och bilagorna till kommunen för att hållas framlagda. Ändringar föreslås inte i de tider under vilka handlingarna ska hållas framlagda. Kungörelsen och ansökningshandlingarna ska finnas framlagd på webbplatsen i 30 dagar, om inte tillståndsmyndigheten med hänsyn till ärendets art beslutar att kungörelsen ska finnas framlagd under en längre tid. Den tid då handlingarna hålls framlagda får dock inte överskrida 45 dagar. 

I 3 mom. föreskrivs om tidningsannonsering som komplement till den egentliga delgivningen. Annonsering i tidningar är fortfarande att betrakta som behövlig för att informationsspridningen ska vara effektiv. Enligt förslaget ska det inte längre vara ett kriterium för slopande av annonseringen att publicering av informationen är uppenbart onödig; strykningen av ordet ”uppenbart” innebär att myndighetens möjlighet att överväga behovet av att publicera kungörelser i tidningar ökar. 

Det föreslås att 4 mom., i vilket det föreskrivs om projekt som genomförs i Finlands ekonomiska zon, ändras så att information om en kungörelse ska publiceras på webbplatserna för de kommuner vid vars område projektet genomförs i stället för på anslagstavlor. Vidare föreslås att kravet på att ett meddelande om offentliggörandet av kungörelsen ska publiceras i den officiella tidningen slopas. Publiceringen av kungörelser i den officiella tidningen har effektiviserat lämnandet av information via fysiska anslagstavlor, men informationsförmedlingens digitalisering gör att den officiella tidningens framtida betydelse som kungörelsemedium är ringa. 

Inga ändringar föreslås i 5 mom., som gäller ansökningsärenden av mindre betydelse. 

11 §. Särskild informering. I 2 mom. föreskrivs om lämnande av information om kungörelsen till ett icke konstituerat delägarlag för en samfällighet. Enligt momentet kan ett icke konstituerat delägarlag trots vad som sägs i 26 § i lagen om samfälligheter delges information om en ansökan genom offentlig kungörelse på kommunens anslagstavla. Eftersom förfarandet i 11 kap. 10 § i sin föreslagna form är att betrakta som tillräckligt också med avseende på icke konstituerade delägarlag för samfälligheter, föreslås det att den särskilda regleringen om saken slopas och förfarandet enligt 10 § följs till denna del. 

22 §. Delgivning av och information om beslut. Enligt paragrafen i dess gällande lydelse meddelas beslut om vattenhushållningsärenden efter anslag. Paragrafen föreslås bli ändrad så att anslagsförfarandet slopas och beslut i fortsättningen delges genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. I fortsättningen ska det alltså inte längre informeras om att beslut kommer att meddelas. Tillståndsmyndigheten ska publicera beslutet på sin webbplats, där beslutet ska hållas framlagt under åtminstone den föreskrivna tid under vilken ändring får sökas. De som har rätt att överklaga anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet publicerades.  

Bestämmelser om skydd för personuppgifter i beslut som publiceras på webbplatser finns i 62 b § i förvaltningslagen, enligt vilken kungörelser och beslut trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i offentlighetslagen kan innehålla personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information. Som sådana uppgifter ska utöver den projektansvariges namn betraktas fastighetsuppgifter som gäller projektets placeringsort samt uppgifter om sådana fastigheter i fråga om vilka nyttjanderätt har beviljats av en myndighet. Dessa uppgifter behövs för att parterna och allmänheten ska kunna bedöma beslutets innehåll och behovet av att söka ändring. Personuppgifterna i beslutet ska dock raderas från datanätet när framläggningstiden upphör. 

I 2 mom. föreskrivs om skickande av beslutet till mottagare som specificeras i momentet och om information om meddelande av beslutet. Beslutet kan meddelas antingen elektroniskt eller på papper. Information om meddelande av beslutet ska skickas elektroniskt under känd adress till de parter som avses i 11 §, till de myndigheter som avses i 9 § och till dem som framställt anmärkningar och åsikter i ärendet. 

I 3 mom. föreslås att information om meddelande av beslutet ska publiceras på webbplatsen för den kommun där vattenhushållningsprojektet placeras och på webbplatserna för kommunerna inom projektets influensområde i stället för på anslagstavlor. Tidningsannonsering ska anses effektivisera informationsspridningen och föreslås bestå. Myndighetens prövningsrätt beträffande annonsering föreslås dock bli utökad. Enligt gällande lag ska kungörelsen publiceras i minst en tidning, om inte ärendet är av ringa betydelse eller det annars är uppenbart onödigt att publicera informationen. Det föreslås att ordet ”uppenbart” stryks; detta gör att myndighetens möjligheter att överväga behovet av annonsering om kungörelser blir större än nu. 

14 kap. Tillsyn och förvaltningstvång

13 §. Åtgärder med anledning av anmälan om slutförande. Enligt 13 § 1 mom. i dess gällande lydelse ska den statliga tillsynsmyndigheten offentliggöra en inkommen anmälan om slutförande genom offentlig kungörelse på anslagstavlorna i kommunerna inom projektets influensområde, om projektet i fråga har betydande eller vittgående miljökonsekvenser. En annons om offentliggörandet av kungörelsen ska dessutom ingå i åtminstone en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde.  

Det föreslås att 1 mom. ändras så att den statliga tillsynsmyndigheten på sin webbplats genom offentlig kungörelse ska delge den anmälan om slutförande som lämnats in till den. Lämnande av information om anmälan om slutförande på kommunernas webbplatser ska alltjämt anses vara adekvat med tanke på informationsspridningens effektivitet, och därför ska information om kungörelsen publiceras också på kommunernas webbplatser. 

Enligt 1 mom. i dess gällande lydelse ska en annons om offentliggörandet av kungörelsen ingå i åtminstone en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde. Myndigheten har ingen prövningsrätt vad gäller annonseringen, utan en annons ska alltid publiceras. Det föreslås att paragrafen till denna del ändras så att myndigheten efter prövning kan låta bli att införa en tidningsannons, om ärendet är av ringa betydelse eller myndigheten annars bedömer att det är onödigt att publicera informationen. 

15 kap. Sökande av ändring och verkställande av beslut

1 §. Sökande av ändring. I 3 mom. föreskrivs om begäran om omprövning av beslut om godkännande eller ändring av samordnad recipientkontroll eller av kontrollplanen eller av beslut om godkännande av en plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och fastställande av en plan för användning av fiskerihushållningsavgift. Anslagsförfarandet föreslås bli slopat, varför det i paragrafen bör föreskrivas om när fristen för omprövningsbegäran börjar. Enligt förslaget ska omprövning kunna begäras hos tillståndsmyndigheten inom 30 dagar efter delfående av beslutet. 

3 §. Hörande med anledning av besvär. Det föreslås att 1 mom. ändras så att anslagsförfarandet slopas och besvär i fortsättningen delges genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Även om Vasa förvaltningsdomstols webbplats är tillgänglig på liknande sätt som kommunernas webbplatser, kan man förmoda att ägarna till ett område snarare får information via kommunernas webbplatser. Därför föreslås det i paragrafen att information om kungörelsen dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen ska publiceras i kommunerna inom projektets influensområde. 

Bestämmelser om skydd för personuppgifter i besvär föreslås i 62 b § i förvaltningslagen. Som sådana uppgifter kan betraktas utöver namnet på den projektansvarige också fastighetsuppgifter som gäller projektets placeringsort samt uppgifter om sådana fastigheter som beslutet gäller. 

Inga ändringar föreslås i 2—4 mom.  

5 §. Meddelande av beslut. Avsikten är att anslagsförfarandet för beslut ska slopas också i besvärsskedet. Det föreslås att 1 mom. ändras så att Vasa förvaltningsdomstol ska delge sina beslut om vattenhushållningsärenden genom offentlig kungörelse. Dessutom ska information om meddelande av beslut publiceras på webbplatsen för den kommun där vattenhushållningsprojektet genomförs och webbplatserna för kommunerna inom vattenhushållningsprojektets influensområde. De som har rätt att överklaga anses ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter att beslutet publicerades på Vasa förvaltningsdomstols webbplats, vilket innebär att besvärstiden börjar löpa samtidigt med avseende på alla som har rätt att överklaga på motsvarande sätt som vid anslagsförfarandet. 

Bestämmelser om skydd för personuppgifter i beslut som publiceras på webbplatser finns i 62 b § i förvaltningslagen. Som sådana uppgifter kan betraktas utöver namnet på den projektansvarige också fastighetsuppgifter som gäller projektets placeringsort samt uppgifter om sådana fastigheter som beslutet gäller. 

Inga ändringar föreslås i 2 och 3 mom.  

18 kap. Särskilda bestämmelser

19 §.Informationstjänst för vattenhushållningsärenden. Den gällande vattenlagen innehåller inte bestämmelser om att göra beslut om vattenhushållningsärenden tillgängliga för allmänheten i elektronisk form. Regionförvaltningsverken har dock i Tillstånds-Informationstjänsten på sin webbplats publicerat både beslut som fattats med stöd av miljöskyddslagen och beslut som fattats med stöd av vattenlagen. Publiceringen av beslut har förbättrat miljöinformationens tillgänglighet, något som är av vikt för tillgodoseende av medborgarnas rätt att delta och påverka. Förfarandets rättsgrund har dock varit bristfällig med avseende på skyddet av personuppgifter, och därför föreslås det att bestämmelser om informationstjänsten fogas till lagen. 

I 1 mom. föreslås bestämmelser om en skyldighet för tillståndsmyndigheten att på sin webbplats offentliggöra beslut som myndigheten har fattat om vattenhushålllningsärenden. Vattenhushållningsärendena är av mycket varierande slag, och det kan inte anses att offentliggörande av alla vattenhushållningsärenden på webbplatsen behövs med avseende på miljöinformationens tillgänglighet. Myndigheten bör därför ges rätt att pröva om det är fråga om ett ärende av sådant slag att beslutet kan vara av mer vittgående betydelse och därför bör offentliggöras i informationstjänsten. Beslutet ska offentliggöras i informationstjänsten efter att den föreskrivna besvärstiden och tiden för framläggande av beslutet har löpt ut. 

I 2 mom. föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i beslut som ingår i informationstjänsten. I tillståndsavgöranden som träffas med stöd av vattenlagen ingår många gånger personuppgifter som rör dels den projektansvarige, dels parter inom projektets influensområde. Namnet på den projektansvarige, fastighetsbeteckningar som individualiserar projektets placeringsort och fastighetsnamn ska betraktas som sådana personuppgifter som ska framgå av beslut i Tillstånds-Informationstjänsten. Dessa uppgifter får offentliggöras trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Det är däremot inte att betrakta som nödvändigt att namnen på parter och beteckningar för samt namn på fastigheter som parterna äger ingår i beslut som är tillgängliga via tillståndsinformationstjänsten. 

Enligt 2 mom. ska personuppgifter som ingår i beslut tas bort från webbplatsen efter att projektet har upphört. En situation som avses i bestämmelsen kan uppträda t.ex. efter att ett tidsbegränsat tillstånd har upphört att gälla eller när en verksamhetsutövare avslutar verksamheten (t.ex. uttag eller avledning av vatten). Med upphörande av projekt avses inte att till projektet hörande byggarbeten slutförs, även om ingen aktiv verksamhet längre hänför sig till projektet efter den tidpunkten. Därmed är färdigställandet av ett projekt som innebär t.ex. att en ledning placeras på ett vattenområde, att ett vattenområde fylls eller att medelvattenståndet höjs inte sådant upphörande av projekt som avses i momentet. 

I 3 mom. föreskrivs om sökkriterierna i Tillstånds-Informationstjänsten. Enligt förslaget ska man i Tillstånds-Informationstjänsten kunna söka beslut genom avgränsad sökning. Allmänhetens och parternas behov av att få information om beslut om vattenhushållningsärenden kan gälla antingen enskilda projekt eller, mer generellt, projekt av en viss typ. Den som sänder en begäran till informationstjänsten känner inte nödvändigtvis till vem som är projektansvarig, vilket slag av projekt det är fråga om eller när ärendet har avgjorts. I den sistnämnda situationen är det inte meningsfullt att avgränsa sökningen till ett visst område. Det föreslås därför bli föreskrivet att uppgifter kan sökas i tillståndsinformationstjänsten endast genom avgränsad sökning med den projektansvariges namn, projekttypen eller kommunen i fråga eller tidpunkten för fattandet av beslutet som sökkriterium. Det ska inte vara möjligt att söka uppgifter utgående från parternas namn eller beteckningarna för eller namnen på fastigheter som parterna äger. 

Närmare bestämmelser och föreskrifter

Enligt 44 § i miljöskyddslagen får närmare bestämmelser om kungörelse och offentliggörande av kungörelse samt om annat lämnande av information om tillståndsansökan utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna i 11 § i statsrådets förordning om miljöskydd (713/2014) behöver moderniseras så att de stämmer överens med kungörelseförfarandet i 62 a § i förvaltningslagen. 

På motsvarande sätt behöver 19 och 20 § i statsrådets förordning om vattenhushållningsärenden (1560/2011) ändras med anledning av ändringar i vattenlagen. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. I fråga om delgivning i ärenden stöder de sig på bestämmelser i en lag om ändring av förvaltningslagen som håller på att behandlas i riksdagen och som har föreslagits träda i kraft den 1 januari 2020. Bestämmelserna i 18 kap. 19 § i vattenlagen, som gäller en informationstjänst för vattenhushållningsärenden, och 85 a § i miljöskyddslagen, som gäller en informationstjänst för miljötillståndsärenden, föreslås träda i kraft så snart som möjligt för att rättsgrunden för informationstjänsterna ska preciseras. 

Lagarna om ändring av miljöskyddslagen och vattenlagen föreslås inte innehålla några övergångsbestämmelser. När lagarna träder i kraft kommer därför de procedurbestämmelser som ska tillämpas på ärenden som är anhängiga hos statliga och kommunala myndigheter samt i Vasa förvaltningsdomstol att ändras medan behandlingen pågår. De nya lagarnas ikraftträdande inverkar dock inte på giltigheten för processetapper som redan klarats av och för avgöranden som träffats. 

Ändringarna i 2 kap. 5 a § och 15 § i vattenlagen, vilka gäller anmälningsförfarandet, inverkar inte heller på anhängiga projekt. Om placeringen av en ledning inte kräver en anmälan enligt gällande lag och projektet har börjat genomföras före den nya lagens ikraftträdande behöver ingen anmälan om detta göras till tillsynsmyndigheten. Om tillstånd enligt vattenlagen har sökts för placering av en ledning ska ärendet behandlas i tillståndsförfarande, trots att det i den nya lagen föreskrivs att en anmälan om projektet ska göras till tillsynsmyndigheten. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

De centrala grundläggande friheter och rättigheter som anknyter till regeringens proposition är grundlagens 6 § om jämlikhet, 10 § 1 mom. om skydd för privatlivet, 12 § 2 mom. om offentlighet för myndigheternas handlingar, 20 § 1 mom. om ansvar för miljön, 20 § 2 mom. om medborgarnas deltagande samt 21 § om rättsskydd. Vidare ska propositionen bedömas med avseende på 121 § i grundlagen, vilken gäller kommunalt självstyre. Utvidgningen av tillämpningsområdet för 2 kap. 5 a § i vattenlagen är dessutom av betydelse med avseende på 15 § i grundlagen, vilken gäller egendomsskydd. 

Grundlagsutskottet har ställt följande krav på inskränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna (GrUB 25/1994 rd): inskränkningarna ska bygga på lagar som stiftas av riksdagen, inskränkningarna ska vara noga avgränsade och tillräckligt exakt definierade, grunderna för inskränkningarna ska vara acceptabla med tanke på systemet för de grundläggande fri- och rättigheterna och vara dikterade av något tungt vägande samhälleligt skäl, det kan inte föreskrivas genom vanlig lag om en inskränkning av kärnan i en grundläggande fri- och rättighet, inskränkningarna bör vara nödvändiga för att uppnå ett acceptabelt syfte och får inte gå längre än vad som kan motiveras med beaktande av ett samhälleligt intresse som ligger bakom inskränkningen i relation till de rättsgoda som ska inskränkas, inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter kräver ett adekvat rättsskydd och får inte stå i strid med Finlands internationella förpliktelser när det gäller de mänskliga rättigheterna. 

Jämlikhet  

Enligt 6 § 1 mom. i grundlagen är alla lika inför lagen. Enligt 2 mom. får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. De grunder för åtskillnad som nämns i bestämmelsen kan betraktas som kärnområdet i förbudet mot diskriminering. Avsikten är dock inte att förteckningen ska vara uttömmande, utan diskriminering ska vara förbjuden också på grund av någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Kunskaper och färdigheter samt faktiska förutsättningar i fråga om elektronisk kommunikation kan också betraktas som en orsak som gäller den enskildes person. 

Enligt förslaget ska ansökningar om tillstånd enligt miljöskyddslagen och vattenlagen i första hand lämnas in elektroniskt till tillståndsmyndigheten. Bestämmelserna ska differentieras på så sätt att fysiska personer fortfarande utan särskilda grunder kan använda pappershandlingar i såväl miljöskydds- som vattenlagsenliga ärenden. Däremot ska juridiska personer använda e-tjänster, om inte myndigheten i enskilda fall godkänner att pappershandlingar lämnas in. Den lagstadgade skyldigheten att använda e-tjänster gäller dem som ansöker om tillstånd. En verksamhetsutövare som är en fysisk person kommer fortsättningsvis att ha möjlighet att ansöka om tillstånd inom lagarnas tillämpningsområde även på annat sätt än elektroniskt. Tillståndssökandenas beredskap att använda e-tjänster är av varierande slag, och det kan inte förutsättas att ärenden uträttas uteslutande elektroniskt. En del av de verksamhetsutövare som ansöker om tillstånd är fysiska personer. 

I den föreslagna 44 § i miljöskyddslagen föreskrivs det om delgivning av och information om tillståndsansökan, och i 85 § föreslås bestämmelser om delgivning av och information om tillståndsbeslut. I vattenlagen föreslås motsvarande bestämmelser i 11 kap. 10 och 22 §. Enligt båda lagarna ska tillståndsansökan och beslutet delges genom en kungörelse som publiceras elektroniskt med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Dessutom ska information om kungörelsen med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras i kommunerna inom verksamhetens influensområde. Myndigheten ska även informera om anhängiga ärenden och om beslut som den har meddelat i minst en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte myndigheten anser att sådan publicering är onödig. Det ska vara möjligt att göra anmärkningar och lägga fram åsikter om tillståndsansökan även på annat sätt än elektroniskt.  

Enligt förslaget ska handlingarna i princip hållas framlagda bara elektroniskt, med undantag för sådana handlingar som av datatekniska skäl inte kan publiceras på webbplatser. Myndigheten ska emellertid vara skyldig att se till att förvaltningens kunder har jämlik och faktisk möjlighet att ta del av elektroniska handlingar, och myndigheten ska vid behov också ge vägledning och hjälp när det gäller att ta del av elektroniska ansökningshandlingar. 

De föreslagna bestämmelserna som poängterar elektronisk delgivning av handlingar och elektronisk kommunikation ska anses stå i samklang med 6 § i grundlagen, som gäller jämlikhet. 

Skyddet för privatlivet och personuppgifter samt offentlighetsprincipen 

Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen är vars och ens privatliv, heder och hemfrid tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt andra meningen i momentet genom lag. Enligt 12 § 2 mom. i grundlagen är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga, om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt har begränsats genom lag. Var och en har rätt att ta del av offentliga handlingar och upptagningar.  

Grundlagsutskottet har lyft fram att skyddet för privatlivet och personuppgifter bör stå i proportion till andra grundläggande och mänskliga rättigheter samt till andra vägande samhälleliga intressen. Lagstiftaren ska garantera skyddet för privatlivet och personuppgifter på ett sätt som kan anses vara godtagbart med avseende på de samlade grundläggande fri- och rättigheterna. Grundlagsutskottet har understrukit att skyddet för privatlivet och personuppgifter inte har företräde framför andra grundläggande fri- och rättigheter. Analysen går ut på att samordna och avväga två eller flera bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheterna (GrUU 54/2014 rd, GrUU 10/2014 rd). Utskottet har särskilt lyft fram balansen mellan handlingars offentlighet och skyddet för personuppgifter (GrUU 22/2008 rd). 

När den nationella regleringen om skydd för personuppgifter bedöms gäller det också att beakta dataskyddsförordningen. Dataskyddsförordningen är i sin egenskap av EU-förordning direkt tillämplig rätt i medlemsstaterna. Också enligt artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna har var och en rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer.  

I dataskyddsförordningen konstateras att myndigheterna bör kunna lämna ut personuppgifter i handlingar som de innehar, om detta föreskrivs särskilt i lag. I lagstiftningen gäller det härvid att sammanjämka handlingsoffentligheten med rätten till skydd för personuppgifter. I dataskyddsförordningen fastställs de allmänna principer för skydd av personuppgifter (t.ex. principen om uppgiftsminimering i förhållande till syftet med behandling av personuppgifter) som ska beaktas så effektivt som möjligt också i lagstiftning som sammanjämkar handlingsoffentligheten med skyddet för personuppgifter. 

I Finland genomförs de ändringar som följer av dataskyddsförordningen genom att det stiftas en ny dataskyddslag som kompletterar och preciserar dataskyddsförordningen. Dataskyddslagen är en allmän lag som ska tillämpas på behandling av personuppgifter. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 9/2018 rd) behandlas fortfarande i riksdagen. I och med dataskyddslagens ikraftträdande upphävs den nuvarande personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om datasekretessnämnden och dataombudsmannen (389/1994). 

Enligt denna proposition ska förfaranden som det föreskrivs om i miljöskyddslagen och vattenlagen digitaliseras. Utgångspunkten är att lagförslagen gäller förfaranden med anknytning till företagsverksamhet men inte fysiska personer, om inte verksamhetsutövaren handlar under sitt eget namn. I tillståndsförfaranden ingår i regel hörande, vilket är en etapp då de som ärendet kan angå hörs beträffande tillståndsansökan. Det kan vara fråga om privatpersoner som äger fastigheter som gränsar till den plats där verksamheten enligt ansökan är avsedd att placeras eller fastigheter inom verksamhetens influensområde.  

I den föreslagna 44 § i miljöskyddslagen föreskrivs det om delgivning av och information om tillståndsansökan, och i 85 § finns bestämmelser om delgivning av och information om tillståndsbeslut. I vattenlagen föreslås motsvarande bestämmelser i 11 kap. 10 och 22 §. Enligt båda lagarna ska tillståndsansökan och beslutet i ärendet delges genom en kungörelse som publiceras elektroniskt med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Av en sådan kungörelse som avses i 62 a § i förvaltningslagen och av de handlingar som kungörs kan det framgå personuppgifter eller andra uppgifter som omfattas av skyddet för privatlivet eller uppgifter om en privat affärs- eller yrkeshemlighet. Bestämmelserna följer motsvarande bestämmelser i kommunallagen och förslaget till landskapslag (RP 15/2017 rd). Båda propositionerna har behandlats i grundlagsutskottet. Grundlagsutskottet bedömde bestämmelserna om utläggning av information på det allmänna datanätet i sitt utlåtande om kommunallagen (GrUU 63/2014 rd). 

Om handlingar som publiceras i datanätet innehåller personuppgifter, kan de personuppgifter som publiceras vara en del av ett personregister som myndigheten för. Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett att det är viktigt med tanke på skyddet för personuppgifter att reglera åtminstone registreringens syfte, innehållet i de registrerade personuppgifterna och tillåtna användningsändamål, vilket inbegriper uppgifternas tillförlitlighet och bevaringstiden för uppgifterna i personregistren samt den registrerades rättsskydd. Regleringen av dessa faktorer på lagnivå ska dessutom vara omfattande och detaljerad (GrUU 14/2002 rd, s. 2, GrUU 27/2006 rd, s. 2/I, GrUU 2/2008 rd, s. 2/II). Kravet på bestämmelser i lag gäller också möjligheten att lämna ut personuppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 12/2002 rd, s. 5).  

För skyddet av personuppgifter och privatlivet är det viktigt att handlingar som publiceras i datanätet innehåller endast personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information (GrUU 63/2014 rd). Bestämmelser om detta föreslås i en allmän bestämmelse i förvaltningslagen (62 b §), som det hänvisas till i motiveringarna till vattenlagen (5 kap. 35 §, 8 kap. 9 §, 11 kap. 10 och 22 §, 15 kap. 3 och 5 §). I miljöskyddslagen föreslås i likhet med gällande reglering särskilda bestämmelser om publicering av personuppgifter (44 och 85 §) som möjliggör att personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information i tillståndsförfarandet publiceras i datanätet under den tid då uppgifterna behöver hållas framlagda i datanätet. På behandlingen av personuppgifter som publiceras i besvärsskedet tillämpas dock den allmänna bestämmelse i förvaltningslagen som det hänvisas till i motiveringen till de föreslagna 196 och 197 § i miljöskyddslagen. Som personuppgifter som är nödvändiga i ärenden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen kan betraktas verksamhetsutövarens namn samt uppgifter som individualiserar fastigheterna på projektets placeringsort. Dessa uppgifter behöver anges i kungörelsen och de kungjorda handlingarna för att ärendet ska individualiseras tillräckligt och för att parterna och allmänheten ska kunna bedöma verksamhetens konsekvenser för miljön på placeringsorten. 

Behandlingen av personuppgifter ska vara sakligt motiverad med hänsyn till myndighetens verksamhet. Utan den berörda personens samtycke får personuppgifter behandlas bara om det föreskrivs om behandlingen i lag eller om behandlingen föranleds av en uppgift eller förpliktelse som anvisas den personuppgiftsansvarige i lag eller som påförts honom med stöd av lag. All behandling av personuppgifter ska också vara berättigad och behövlig under hela den tid då uppgifterna behandlas. 

Enligt en allmän bestämmelse i 62 b § i förvaltningslagen ska personuppgifter i offentliga kungörelser och i handlingar som kungörs avlägsnas när den tid för tillgänglighållande som avses i 62 a § 2 mom. löper ut. I ärenden som behandlas enligt vattenlagen grundar sig behandlingen av personuppgifter på bestämmelserna i den allmänna lagen ända till besvärstidens utgång. Förvaltningslagens allmänna bestämmelse avses emellertid inte gälla situationer där handlingen alltjämt hålls tillgänglig i datanätet efter utgången av en tidsfrist som påverkar beslutsmottagarens rätt. Det är anledningen till att vattenlagen kompletteras med bestämmelser (18 kap. 19 §) där det föreskrivs om behandlingen av personuppgifter i beslut som hålls tillgängliga i datanätet under en längre tid.  

Bestämmelser i miljöskyddslagen (44 och 85 §) möjliggör att verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort hålls framlagda i datanätet under den tid myndigheten bedömer framläggningen som behövlig för tillgången till information. I miljöskyddslagen föreslås emellertid bestämmelser (44 § 1 mom. och 85 § 1 mom.) om när personuppgifter som publiceras på myndighetens webbplats senast ska raderas från datanätet.  

Lämnande av information i miljöärenden förutsätter en längre tid för tillgänglighållande, bl.a. på grund av den skyldighet som det allmänna enligt grundlagen har att verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och på grund av att ställningen för dem som orsakats olägenhet behöver tryggas samt för att de skyldigheter som anges i Europeiska unionens direktiv om miljöinformation och industriutsläppsdirektiv ska fullgöras. De ovannämnda direktiven förutsätter att myndigheterna aktivt och systematiskt sprider miljöinformation till allmänheten, särskilt via datanätet och elektroniska medier. Om personuppgifter som är nödvändiga för tillgången till information måste avlägsnas efter kungörelsetiden försvåras informationsspridningen betydligt. 

I 16 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs det om på vilket sätt personuppgifter ur en myndighets personregister får lämnas ut och om förutsättningarna för utlämnande. Enligt bestämmelsen får uppgifter lämnas ut i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter. När uppgifter lämnas ut via det allmänna datanätet kan myndigheten inte förvissa sig om mottagarens rätt att använda personuppgifter, eftersom uppgifterna är tillgängliga för vem som helst som använder det allmänna datanätet. För att handlingar som offentliggörs elektroniskt ska kunna innehålla en uppgift som är väsentlig för informationsspridningen behövs en bestämmelse om avvikelse från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen. Utan en bestämmelse om avvikelse från 16 § 3 mom. i offentlighetslagen är det inte heller möjligt att i det allmänna datanätet offentliggöra uppgifter som ingår i ett personregister. En bestämmelse om avvikelse föreslås ingå utöver i förvaltningslagens allmänna bestämmelse om behandling av personuppgifter (62 b §) också i miljöskyddslagen (44 och 85 §), samt i vattenlagen i fråga om situationer där ett beslut om ett vattenhushållningsärende hålls framlagt i datanätet under en lång tid (18 kap. 19 §). 

Med avseende på skyddet för privatlivet och personuppgifter är det dessutom väsentligt att informationen blir offentligt tillgänglig i det allmänna datanätet bara om inget annat följer av sekretessbestämmelserna (GrUU 63/2014 rd). När ärenden som avses i miljöskyddslagen och vattenlagen delges med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen är det därmed möjligt att publicera endast offentliga uppgifter. Samma skyldighet gäller också långvarigare framläggande av handlingar. 

Grundlagsutskottet har dessutom i sina utlåtanden GrUU 32/2008 rd och GrUU 65/2014 rd särskilt granskat skyddet för personuppgifter i samband med reglering om offentliga informationstjänster. Utlåtandena gäller de offentliga informationstjänster som är avsedda för säkerställande av behörigheten hos yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården samt socialvården; där offentliggörs personuppgifter om tusentals personer för allmänheten via internet. Syftet med dessa informationstjänster är att förbättra medborgarnas tillgång till information om de yrkesutbildade personernas behörighet. Utskottet har konstaterat att det nämnda syftet är ägnat att förbättra rättssäkerheten för klienter inom hälso- och sjukvården samt socialvården, och att det i sista hand också främjar grundlagsskyddet i 7 § 1 mom. i grundlagen. Syftet har därmed betraktats som godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna. Utskottet har dessutom konstaterat att det är viktigt att i bestämmelserna om den offentliga informationstjänsten ange att de uppgifter som offentliggörs via internet ska vara av relevans för bedömningen av behörigheten och för identifieringen av en yrkesutbildad person, samt att de nämnda uppgifterna ska specificeras noggrant i lagen. Utskottet har ansett att det med tanke på skyddet för privatlivet och personuppgifter är viktigt att det i ett omfattande webbaserat personregister inte går att söka uppgifter på stora grupper, utan att det bara ska gå att göra enskilda sökningar där sökvillkoret är den registrerades namn eller registernummer. Av utskottets utlåtanden framgår det inte exakt, men med sökning av uppgifter på stora grupper torde det i sammanhanget avses att informationssökningen sker på ett sätt som omedelbart resulterar i en samling personuppgifter. 

Regionförvaltningsverken, som är statliga tillståndsmyndigheter, offentliggör redan för närvarande i en tjänst som är öppen för allmänheten (Tillstånds-Informationstjänsten) handlingar som gäller anhängiggjorda och delgivna vatten- och miljötillståndsärenden samt sådana beslut som fattats med stöd av miljöskyddslagen och vattenlagen, men rättsgrunden kan delvis anses vara bristfällig i fråga om behandlingen av personuppgifter, med hänsyn till grundlagsutskottets ovannämnda utlåtandepraxis (GrUU 32/2008 rd och GrUU 65/2014 rd). För miljöskyddslagens del har förfarandet grundat sig på 44 § 1 och 2 mom. samt 85 § 3 mom. i miljöskyddslagen. Det har inte föreskrivits särskilt om offentliggörande av beslut som fattas med stöd av vattenlagen, så till denna del blir de allmänna bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpliga vid behandlingen av personuppgifter.  

För tydliggörande av rättsläget föreslås till 18 kap. i vattenlagen bli fogad en ny 19 §, där det föreskrivs om offentliggörande av beslut om vattenhushållningsärenden på myndighetens webbplats och om behandling av personuppgifter som ingår i besluten. Enligt bestämmelsen kan beslut som offentliggörs på webbplatsen innehålla utöver namnet på den projektansvarige också namnen på och fastighetsbeteckningarna för fastigheterna inom projektets influensområde. Uppgifterna får offentliggöras, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, och de får offentliggöras trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Nämnda uppgifter ska betraktas som nödvändiga för individualisering av den projektansvarige och för klarläggande av projektets utsträckning. Personuppgifterna i beslutet ska tas bort från webbplatsen efter att projektet har upphört. Bestämmelsen står i samklang med principen om skydd för personuppgifter, enligt vilken det i handlingar som publiceras i datanätet får ingå bara uppgifter som är nödvändiga för tillgången till information. Till miljöskyddslagen föreslås bli fogad en ny 85 a §, där det föreskrivs om en informationstjänst för miljötillståndsärenden. I bestämmelsen individualiseras de uppgifter som ska publiceras i informationstjänsten och anges de sökkriterier som kan användas när uppgifter söks i tjänsten.  

Behovet av information om beslut som meddelats med stöd av miljöskyddslagen och vattenlagen samt om andra handlingar som är relevanta för ärendets behandling kan vara så pass varierande att en begränsning av sökkriterierna till verksamhetsutövarens eller den projektansvariges namn inte fullt ut uppfyller parternas och allmänhetens behov av tillgång till information. För att nämna ett exempel kan den som söker information ha så bristfällig kunskap om verksamhetsutövaren att information om projekten bör kunna sökas med hjälp av allmännare kriterier. Sådan sökning resulterar i en lista över beslut och andra för ärendets behandling viktiga handlingar samt om dem som varit sökande i dessa ärenden. För att personuppgifterna ska skyddas föreslås det i lagarna att uppgifter i informationstjänsten ska kunna sökas genom avgränsad sökning. Verksamhetsutövarens eller den projektansvariges namn, projekttypen, kommunen i fråga, tidpunkten för fattandet av beslutet eller ett visst tidsintervall föreslås kunna användas som sökkriterium. Däremot ska uppgifter inte kunna sökas utifrån parternas namn eller utifrån beteckningar för eller namn på fastigheter som parterna äger. 

På de grunder som nämns ovan kan det anses att de föreslagna bestämmelserna tar hänsyn till skyldigheterna att skydda privatlivet och personuppgifter samt de krav som dataskyddsregleringen ställer. 

Ansvar för miljön samt delaktighet 

Enligt 20 § 1 mom. i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Det ansvar för miljön som följer av bestämmelsen genomförs via den materiella lagstiftningen. Bestämmelsen omfattar förhindrande av ödeläggning av miljön eller miljöförstöring och aktiva åtgärder för att gagna miljön. Enligt 20 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön.  

I förfaranden enligt miljöskyddslagen och vattenlagen har parter och andra mycket vidsträckt rätt att få tillgång till ansökningshandlingar och yttra sig om projektet för myndigheten. Ändringar i dessa rättigheter föreslås inte. De föreslagna bestämmelserna om elektronisk kommunikation och om lämnande av information inverkar inte på tillståndsplikten för verksamheter eller förutsättningarna för beviljande av tillstånd. De föreslagna ändringarna av miljöskyddslagen och vattenlagen bedöms därmed inte ha någon betydelse för utfallet av 20 § 1 mom. i grundlagen. 

I propositionen ingår förslag som är av betydelse för bedömningen av den i 20 § 2 mom. i grundlagen föreskrivna skyldigheten att trygga medborgarnas möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. 

I 44 § i miljöskyddslagen föreskrivs om delgivning av och information om tillståndsansökan, och i 85 § föreskrivs om delgivning av och information om tillståndsbeslut. För vattenlagens del ingår motsvarande bestämmelser i 11 kap. 10 och 22 §. Enligt båda lagarna ska ansökan och beslutet delges genom elektronisk kungörelse på myndighetens webbplats med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Dessutom ska information om kungörelsen också publiceras i kommunerna inom verksamhetens influensområde med iakttagande av 108 § i kommunallagen. Utöver detta ska myndigheten se till att kungörelsen delges parterna. Det elektroniska informationsförfarandet stärker för sin del påverkningsmöjligheterna i och med att informationen är lättillgängligare. Möjligheterna att delta och påverka tryggas förutom genom elektronisk informationsspridning också genom information som publiceras i tidningar, om inte myndigheten anser att sådan publicering är onödig med tanke på behandlingen av ärendet. 

Förvaltningsutskottet har i sitt betänkande om reformen av kommunallagen (FvUB 55/2014 rd) understrukit att utnyttjandet av den digitala omgivningen i kommunens beslutsfattande och kommunikation effektiviserar verksamheten och ger bättre insyn i beslutsfattandet med beaktande av kraven på god informationshanteringssed och god databehandlingssed. Förvaltningsutskottet fann det viktigt för att trygga kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka att kommunens meddelanden vid behov förutom på webbplatsen publiceras också på något annat sätt som kommunen har fattat beslut om, t.ex. på kommunens anslagstavla på hävdvunnet sätt. Förvaltningsutskottets riktlinjer har beaktats också i de föreslagna bestämmelserna i miljöskyddslagen och vattenlagen, och därför är lagförslaget inte problematiskt med avseende på 20 § 2 mom. i grundlagen. 

Den föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för 2 kap. 5 a § i vattenlagen medför att vissa projekt som för närvarande ska behandlas i tillståndsförfarande och vissa projekt som inte alls omfattas av förhandstillsyn börjar omfattas av anmälningsförfarande. Eftersom det är fråga om projekt med obetydliga konsekvenser kan det inte anses vara problematiskt med avseende på medborgarnas rätt att delta, vilken tryggas i 20 § 2 mom. i grundlagen, att projekten börjar omfattas av anmälningsförfarande. Vid bedömningen bör det dessutom tas hänsyn till att ett sådant projekt med stöd av 3 kap. 2 § i vattenlagen kan behandlas i tillståndsförfarande, om myndigheten från fall till fall bedömer att detta bör ske. Eftersom ägaren till ett område ska underrättas om projekt som omfattas av anmälningsförfarande kan den föreslagna bestämmelsen anses stå i samklang med kraven i 20 § i grundlagen. 

Rättsskydd och garantier för god förvaltning 

Enligt 21 § 1 mom. i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Enligt 2 mom. ska offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning tryggas genom lag.  

De föreslagna ändringarna påverkar inte parternas och andras möjlighet att yttra sig om i miljöskyddslagen och vattenlagen avsedda projekt medan ärendena är anhängiga hos de behöriga myndigheterna. Skyldigheten att använda e-tjänster avses inte gälla vare sig parter eller allmänheten, så en åsikt eller anmärkning kan lämnas in till myndigheten också på papper. Inte heller begränsar ändringarna den i 21 § 1 mom. i grundlagen tryggade rätten för var och en att få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet samt rätten att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. 

Delgivningar har stor betydelse för rättsskyddets förverkligande. Enligt grundlagsutskottet inverkar delgivningen väsentligt på hur parternas rätt till en rättvis rättegång tillgodoses (GrUU 9/2010 rd). Delgivningen ska ske så att mottagaren får de uppgifter han eller hon behöver för att utöva sina rättigheter. Uppgifterna ska delges på ett för mottagaren begripligt sätt och i tillräckligt god tid. (GrUU 5/2016 rd). 

Inom laglighetsövervakningen har uppmärksamhet ägnats åt tillgängligheten för myndigheternas e-tjänster och ett korrekt anordnande av dem, när myndigheterna har styrt sina kunder till att använda e-tjänster. Det har betraktats som lagstridigt att myndigheter genom egna beslut begränsar möjligheterna att uträtta ärenden hos myndigheterna. Enligt ett avgörande som biträdande justitieombudsmannen träffat (4653/4/14, 31.12.2015) infriar en begränsning av kundernas informationsskyldighet som Skatteförvaltningen beslutat om och som innebär att kunderna inom förvaltningen måste göra anmälan elektroniskt inte de rättigheter som tryggas i förvaltningslagen med stöd av garantierna för god förvaltning för alla kunder inom förvaltningen. Enligt biträdande justitieombudsmannen tas det i Skatteförvaltningens beslut inte heller i tillräcklig grad hänsyn till kundaspekten, i synnerhet inte möjligheterna för små företag och företagare samt enskilda näringsidkare i olika delar av landet att fullgöra sin anmälningsskyldighet, eller ett jämlikt bemötande av de informationsskyldiga. Orsaker som hänför sig till vad som är ändamålsenligt från förvaltningens synpunkt är inte en tillräcklig grund för att begränsa möjligheterna att uträtta ärenden hos myndigheter till enbart e-tjänster. Trots att elektroniska anmälningar ökar Skatteförvaltningens effektivitet och minskar dess behov av arbetskraft uppfyller dessa grunder enligt biträdande justitieombudsmannen inte kravet på vare sig rättsprinciperna inom förvaltningen, i synnerhet proportionalitets- och jämlikhetsprincipen, eller serviceprincipen. 

I de grunder för god förvaltning som anges i 2 kap. i förvaltningslagen ingår skyldigheten för myndigheterna att bemöta dem som uträttar ärenden hos förvaltningen jämlikt. Myndigheterna ska försöka trygga lika möjligheter för kunderna inom förvaltningen att uträtta ärenden. Bedömningen av hur och i vilken omfattning möjligheter att uträtta ärenden ska ordnas bör utgå särskilt från behoven hos de personer och sammanslutningar som använder servicen. Alla som behöver service ska i mån av möjlighet garanteras lika möjligheter att uträtta sina ärenden, oberoende av servicens art. I förvaltningslagens grunder för god förvaltning ingår också serviceprincipen och kravet på adekvat service. Bestämmelsen framhäver kundperspektivet. När tjänster ordnas ska vikt fästas bl.a. vid tillgången på tjänster och valfriheten för dem som anlitar förvaltningens tjänster. Servicen ska också i regionalt hänseende ordnas på ett jämlikt sätt. 

I en tidsenlig förvaltning kan det med tanke på tillgången till information inte anses vara en effektiv delgivningsmetod att sätta upp tillkännagivanden eller publicera kungörelser på anslagstavlor. Användning av det allmänna datanätet vid delgivning av tillkännagivanden och beslut har blivit vanligt och det är inte fråga om helt ny reglering, eftersom elektroniska processer och e-tjänster numera är i bruk också när det gäller miljöärenden. De kan anses vara behändiga för den myndighet som svarar för delgivningen och för delgivningsmottagarna, och från informationsförmedlingssynpunkt är de en mycket effektiv tillkännagivningsmetod. Reglering av liknande slag har tagits in också i t.ex. kommunallagen (FvUB 55/2014 rd och GrUU 63/2014 rd) och i regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om verkställigheten av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter (RP 14/2018 rd). 

Enligt förslaget ska ansökningar om tillstånd enligt miljöskyddslagen och vattenlagen i första hand lämnas in elektroniskt till tillståndsmyndigheten. Den lagstadgade skyldigheten att använda e-tjänster gäller verksamhetsutövare som är sökande; av dem kan en del vara fysiska personer. En verksamhetsutövare som är en fysisk person kommer fortsättningsvis att ha möjlighet att ansöka om tillstånd som omfattas av lagarnas tillämpningsområde också på annat sätt än elektroniskt, genom att lämna in ansökan till myndigheten på papper. Tillståndssökandenas beredskap att använda e-tjänster är av varierande slag, och det kan inte förutsättas att ärenden uträttas uteslutande elektroniskt.  

Dessutom ska myndigheterna i överensstämmelse med rättsskyddet för kunderna inom förvaltningen och grunderna för god förvaltning säkerställa att kunderna inom förvaltningen får information om på vilka sätt de kan uträtta ärenden hos den offentliga förvaltningen. 

På de grunder som nämns ovan kan det anses att de föreslagna bestämmelserna står i samklang med det i 21 § i grundlagen tryggade rättsskyddet. Även principerna för god förvaltning har beaktats i propositionen.  

Kommunal självstyrelse 

Enligt 121 § 1 mom. i grundlagen är Finland indelat i kommuner, vilkas förvaltning ska grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare. Bestämmelser om de allmänna grunderna för kommunernas förvaltning och om uppgifter som åläggs kommunerna utfärdas enligt 2 mom. genom lag. 

Grundlagsutskottet har i sin vedertagna praxis framhållit att när man lagstiftar om nya uppgifter för kommunerna måste man samtidigt se till att kommunerna har faktiska möjligheter att klara av dem (t.ex. GrUU 12/2011 rd, s. 2/I, GrUU 29/2009 rd, s. 2/II, GrUU 50/2005 rd, s. 2/I och GrUU 41/2002 rd, s.3/II). 

Det centrala innehållet i den kommunala självstyrelsen som tryggas i 121 § i grundlagen är att kommuninvånarna har rätt att besluta om sin kommuns förvaltning och ekonomi. Det går inte att genom vanliga lagar göra sådana ingrepp i självstyrelsens mest centrala särdrag att den urholkas i sak (t.ex. GrUU 67/2014 rd, s. 5, GrUU 20/2013 rd, s. 6, GrUU 22/2006 rd, s. 2/I, GrUU 65/2002 rd, s. 2—3, GrUU 31/1996 rd, s. 1/II). Ett av de främsta särdragen för den grundlagsfästa kommunala självstyrelsen kan anses vara att kommunerna och statsförvaltningen är åtskilda på ett sådant sätt att de kommunala organen har en viss oavhängighet av staten, och till detta hänför sig rätten att ordna skötseln av förvaltning och uppgifter. Utskottet har också ansett att uppgifter för kommunerna med hänsyn till att självstyrelsen är skyddad i grundlagen inte får vara så stora att de försämrar kommunernas verksamhetsvillkor på ett sätt som äventyrar kommunernas möjligheter att självständigt bestämma om sin ekonomi och därmed också om sin förvaltning (t.ex. GrUU 41/2014 rd, s. 3/II och GrUU 50/2005 rd, s. 2). 

I och med kommunallagsreformen har kommunerna en skyldighet att på den egna webbplatsen informera om anhängiga ärenden och beslut som kommunen har fattat. Genom de föreslagna ändringarna av miljöskyddslagen och vattenlagen sker en motsvarande övergång till elektronisk delgivning och informationsspridning som redan tillämpas i kommunerna. Likaså möjliggör gällande lagstiftning redan att e-tjänster används i kommunerna, så inte heller till denna del är det fråga om ett nytt åliggande. Beredningen har haft som mål att de system som är i bruk hos staten och kommunerna ska uppfylla minimikraven i regleringen. De föreslagna ändringarnas ikraftträdande förutsätter inte att de kommunala miljömyndigheterna omarbetar sina system eller tar i bruk nya, utan systemutvecklingsarbetet kan fortgå utifrån de utgångspunkter som myndigheterna och kommunerna har valt och inom ramen för existerande tidtabeller. Förslagen om att e-tjänster ska vara primära sporrar dock till att i första hand använda sådana. 

De ändringar som riktar sig till kommunerna försvagar inte kommunernas verksamhetsbetingelser, eftersom de föreslagna ändringarna går ut på att digitala verksamhetssätt som redan är i bruk förankras i den kommunala miljövårdsmyndighetens verksamhet. Förslaget anses därmed inte äventyra den kommunala självstyrelsen som det föreskrivs om i 121 § i grundlagen. 

Egendomsskydd 

Den föreslagna ändringen av 2 kap. 5 a § i vattenlagen innebär att tillämpningsområdet för nyttjanderätt som direkt baserar sig på lag utvidgas. Bestämmelsen är av betydelse särskilt med avseende på 15 § i grundlagen, där det föreskrivs om egendomsskydd. När en ledning placeras i ett sund eller en trängre led på någon annans vattenområde är det fråga om motsvarande situation som när en ledning placeras i en älv på någon annans område. Den sistnämnda situationen har bedömts i detalj i anslutning till regleringen om nyttjanderätt i vattenlagstiftningen (RP 262/2016 rd s. 43—44), och grundlagsutskottet (GrUU 8/2017 rd) ansåg inte att förslaget föranledde någon anmärkning. Den föreslagna bestämmelsen om placering av ledningar är att betrakta som en tillåten användningsinskränkning enligt 15 § 1 mom. i grundlagen. 

På de grunder som nämns ovan kan förslaget till lag om ändring av miljöskyddslagen och lag om ändring av vattenlagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av miljöskyddslagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i miljöskyddslagen (527/2014) 84 §, 
ändras 39 och 44 §, 47 § 3 mom., 85 §, 95 § 1 mom., 96 §, 99 § 4 mom., 118 § 1 mom., 119 §, 122 § 2 mom., 136 § 2 mom., 192 §, 196 § 1 mom., 197 § 2 mom., 200 § och 214 § 2 mom.,  
av dem 39 § sådan den lyder i lag 256/2017 samt 96 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 423/2015, och 
fogas till lagen en ny 85 a § som följer: 
39 § 
Tillståndsansökan 
Tillståndsansökan ska lämnas in till den behöriga tillståndsmyndigheten elektroniskt. Om verksamhetsutövaren är en fysisk person, kan tillståndsansökan och dess bilagor lämnas in på papper. Exemplar av ansökningshandlingarna ska lämnas in på papper på myndighetens begäran, om det behövs för behandlingen av ärendet. 
Till ansökan ska det fogas för tillståndsprövningen behövlig utredning om verksamheten och dess konsekvenser, om parterna och om andra relevanta omständigheter. Om ansökan gäller verksamhet som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017), ska det till ansökan före beslutsfattandet fogas en miljökonsekvensbeskrivning enligt den lagen samt kontaktmyndighetens motiverade slutsats om denna. Till ansökan ska det dessutom vid behov fogas en sådan bedömning som avses i 65 § i naturvårdslagen (1096/1996). 
Den som upprättar ansökan ska ha tillräcklig sakkunskap. Av ansökan ska det vid behov framgå på vilket material och på vilken beräknings-, undersöknings- eller bedömningsmetod de uppgifter som lämnats grundar sig. 
Närmare bestämmelser om ansökans innehåll, om elektronisk ansökan och om utredningar som behövs för tillståndsprövningen och som ska fogas till ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.  
44 § 
Delgivning av och information om tillståndsansökan 
Den behöriga tillståndsmyndigheten ska genom offentlig kungörelse delge ansökan om miljötillstånd med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Kungörelsen och ansökningshandlingarna ska dock finnas framlagda i minst 30 dagar. Kungörelsen och ansökningshandlingarna kan trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) innehålla verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort. De personuppgifter som ska publiceras på en myndighets webbplats ska raderas från datanätet senast när beslutet har vunnit laga kraft. 
Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen (410/2015) också publiceras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Dessutom ska information om offentliggörande av kungörelsen publiceras i minst en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte ärendet är av ringa betydelse eller publicering annars är onödig. Kungörelsen ska delges separat de parter som saken särskilt berör. Den statliga tillståndsmyndigheten ska på sin webbplats publicera ett för allmänheten avsett sammandrag av tillståndsansökan. 
När det gäller att delge information till ett icke konstituerat delägarlag för en samfällighet tillämpas 11 kap. 11 § 2 mom. i vattenlagen. 
Närmare bestämmelser om kungörelse och offentliggörande av kungörelse samt om annat lämnande av information om tillståndsansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
47 § 
Gemensam behandling av ansökningar enligt vattenlagen och miljötillståndsansökningar 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
De ärenden som avses i 1 mom. ska behandlas enligt det förfarande som anges i vattenlagen, med beaktande av vad som i denna lag eller med stöd av den föreskrivs om tillståndsansökans och beslutets innehåll. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
85 § 
Delgivning av och information om tillståndsbeslut 
Tillståndsmyndigheten ska genom offentlig kungörelse delge tillståndsbeslutet med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Utöver det som föreskrivs om kungörelsens innehåll i 62 a § i förvaltningslagen ska i kungörelsen om tillståndsbeslutet också nämnas tiden för anförande av besvär över beslutet. Kungörelsen och tillståndsbeslutet ska finnas framlagda under minst den tid inom vilken beslutet kan överklagas genom besvär. Kungörelsen och tillståndsbeslutet får trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet innehålla verksamhetsutövarens namn och uppgifter om verksamhetens placeringsort. De personuppgifter som ska publiceras på en myndighets webbplats ska raderas från datanätet senast när den tillståndspliktiga verksamheten har upphört och när de åtgärder enligt 94 § som hänför sig till upphörandet av verksamheten har vidtagits. 
Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen också publiceras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. Dessutom ska information om offentliggörande av kungörelsen publiceras i minst en tidning med allmän spridning inom det område som påverkas av verksamheten, om inte ärendet är av ringa betydelse eller publicering annars är onödig.  
Tillståndsbeslutet ska skickas till sökanden och dem som uttryckligen har begärt det samt till tillsynsmyndigheterna och de myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Beslutet ska dessutom skickas för kännedom till de myndigheter av vilka utlåtande om ansökan har begärts. Det beslut genom vilket en tillståndsansökan som gäller en elproduktionsanläggning har avslagits ska sändas till arbets- och näringsministeriet. De som har framställt en anmärkning eller uttryckt en åsikt i ärendet eller särskilt har bett om att bli underrättade samt de som enligt 44 § 2 mom. har delgivits kungörelsen om tillståndsansökan separat ska dessutom underrättas om att beslutet meddelats. Om en anmärkning har undertecknats av flera, kan information om att beslutet meddelats skickas till endast den första undertecknaren. 
85 a § 
Informationstjänst för miljötillståndsärenden 
Den statliga tillståndsmyndigheten ska på sin webbplats publicera information om ett anhängiggjort miljötillståndsärende, ett delgivet miljötillståndsärende och dess kungörelsehandlingar samt ett beslut i ett miljötillståndsärende (informationstjänst för miljötillståndsärenden) för att säkerställa tillgången till miljöinformationen. I informationstjänsten för miljötillståndsärenden där sådana uppgifter som avses i 222 § publiceras kan uppgifter sökas genom avgränsad sökning med verksamhetsutövarens namn, projekttypen eller kommunen i fråga eller ett visst tidsintervall som sökkriterium. 
95 § 
Åtgärder som gäller mark och grundvatten när verksamheten vid en direktivanläggning avslutas 
Om en statusrapport om marken och grundvattnet enligt 82 § ska ha utarbetats i samband med verksamheten vid en direktivanläggning, ska verksamhetsutövaren när den verksamhet som avses i den paragrafen avslutas bedöma markens och grundvattnets tillstånd i förhållande till det ursprungliga tillståndet. Vid bedömningen ska de relevanta farliga ämnen som avses i 66 § särskilt granskas och till bedömningen ska fogas en utredning om eventuella åtgärder som behövs för att återställa marken eller grundvattnet till ursprungligt tillstånd. Bedömningen ska sändas till den statliga tillsynsmyndigheten eller, om behörigheten i de ärenden som gäller återställandet av tillståndet har överförts i enlighet med 4 mom., till den kommunala miljövårdsmyndigheten. Myndigheten fattar utifrån bedömningen ett beslut som ska innehålla förelägganden om de åtgärder som behövs för återställande av tillståndet, om markens eller grundvattnets tillstånd till följd av verksamheten avviker avsevärt från det ursprungliga tillståndet. Åtgärdernas tekniska genomförbarhet får då beaktas. Föreläggandena kan avse t.ex. att bortskaffa, minska, hindra spridningen av eller kontrollera förorenande ämnen och att ta vara på marksubstanser. Beslutet ska delges och information om det ska ges med iakttagande av 85 §. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
96 § 
Förvaltningsförfarande i vissa ärenden 
Om det i denna lag föreskrivs att bestämmelserna i denna paragraf ska iakttas vid behandlingen av ett ärende, ska vid behandlingen tillämpas vad som i 
1) 40 § föreskrivs om komplettering av ansökan, 
2) 42 § föreskrivs om att begära utlåtanden av tillsynsmyndigheter och andra som avses i 42 §, om det behövs för att utreda ärendet i tillräcklig utsträckning eller för att tillgodose ett allmänt intresse som den som lämnar utlåtandet representerar, 
3) 43 § föreskrivs om hörande av part, 
4) 44 § föreskrivs om delgivning av ansökan och information om ansökan, om inte ärendet är av så ringa betydelse eller av sådan karaktär att informationen kan ges parterna på annat sätt; om ärendet inte inverkar på någon annans än sökandens rätt eller fördel, behövs ingen delgivning och information, 
5) 83 § föreskrivs om beslutets innehåll, 
6) 85 § 1 mom. föreskrivs om delgivning av beslutet,  
7) 85 § 2 mom. föreskrivs om att information om beslutet, om inte ärendet är av så ringa betydelse eller av sådan karaktär att informationen kan ges parterna på annat sätt; om ärendet inte inverkar på någon annans än sökandens rätt eller fördel behövs ingen information, 
8) 85 § 3 mom. föreskrivs om sändande av beslutet och om information om det. 
Ett ärende ska dock alltid delges och information om att ärendet inletts och om beslutet ska alltid ges i enlighet med 44 och 85 § om ärendet gäller 
1) fastställande av gränsvärden som är lindrigare än utsläppsnivåerna i enlighet med 78 §, 
2) ändring av en direktivanläggnings tillstånd med stöd av 89 § 2 mom. 1 punkten. 
Om det inte i tillräcklig utsträckning, med beaktande av ärendets natur, genom att tillämpa 1 och 2 mom. går att trygga en parts rätt att bli hörd eller att få ett motiverat beslut eller allmänhetens rätt att delta i beslutsfattande som gäller livsmiljön, ska dock vad som i 5 kap. föreskrivs om tillståndsförfarande och i 8 kap. om tillståndsbeslut iakttas vid behandlingen av ärendet. 
99 § 
Förfarande i exceptionella situationer 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den statliga tillsynsmyndigheten får meddela verksamhetsutövare som gjort en i 1 mom. avsedd anmälan förelägganden som gäller förbränningsanläggningens verksamhet i syfte att förebygga och hindra förorening av miljön, eller förbjuda eller avbryta verksamheten, om det behövs för fullgörandet av skyldigheterna enligt kapitel III i och bilaga V till industriutsläppsdirektivet. Det beslut av den statliga tillsynsmyndigheten som avses i detta moment ska delges och information om det ska ges med iakttagande av 85 §. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
118 § 
Tillfällig verksamhet som orsakar buller och skakningar 
Verksamhetsutövaren ska till den kommunala miljövårdsmyndigheten göra en elektronisk anmälan om byggande, offentliga tillställningar och andra åtgärder och händelser som orsakar tillfälligt buller eller skakningar, om bullret eller skakningarna kan antas bli speciellt störande. Om en åtgärd genomförs eller en händelse organiseras på flera kommuners område, ska anmälan göras till den statliga tillsynsmyndighet inom vars verksamhetsområde bullret eller skakningarna huvudsakligen framträder. Om verksamhetsutövaren är en fysisk person, kan anmälan lämnas in på papper. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
119 § 
Verksamhet av försöksnatur 
Sådan verksamhet av försöksnatur som avses i 31 § ska anmälas elektroniskt till tillståndsmyndigheten senast 30 dygn innan verksamheten inleds. Om verksamhetsutövaren är en fysisk person, kan anmälan lämnas in på papper. 
122 § 
Behandlingen av anmälan 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Myndigheten kan förbjuda eller avbryta verksamheten, om de betydande olägenheter som orsakas ett allmänt eller enskilt intresse inte i tillräcklig utsträckning kan minskas genom villkoren. Beslutet ska delges och information om det ska ges med iakttagande av 85 §. Villkor kan meddelas eller en verksamhet förbjudas även om anmälningsskyldigheten har försummats. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
136 § 
Beslut om sanering av mark och grundvatten 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Den statliga tillsynsmyndigheten granskar anmälan och fattar beslut med anledning av den. Beslutet ska förenas med behövliga villkor om saneringen av det förorenade området, om målen för saneringen, om utnyttjande av marksubstanser och om kontroll. Saneringen av det förorenade området ska omfatta åtgärder som behövs för att bortskaffa, minska eller hindra spridningen av förorenande ämnen eller hålla dem under kontroll. Beslutet ska delges och information om det ska ges med iakttagande av 85 §. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
192 § 
Begäran om omprövning av beslut som gäller kontrollplaner och ändring av kontrollvillkor 
Omprövning av beslut enligt 64 och 65 § som fattats av en myndighet som tillståndsmyndigheten utsett får begäras hos tillståndsmyndigheten inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. Omprövning begärs hos den statliga miljötillståndsmyndigheten, om kontrollskyldigheten i fråga om någon verksamhet som omfattas av samordnad recipientkontroll har baserat sig på ett beslut som den statliga miljötillståndsmyndigheten meddelat. Genom begäran om omprövning kan också en sådan meningsskiljaktighet behandlas som gäller fördelningen av kostnaderna för den samordnade recipientkontrollen. Beslut med anledning av en begäran om omprövning ska delges och information om beslutet ska ges med iakttagande av 85 §. Ändring av beslut med anledning av en begäran om omprövning får sökas enligt vad som föreskrivs i 190 §. Ändring av en avgift som tas ut för ett kontrollbeslut söks enligt samma ordning som för beslut. På behandlingen av en begäran om omprövning tillämpas i övrigt förvaltningslagen. 
196 § 
Hörande med anledning av besvär över ett beslut om miljötillstånd 
Vasa förvaltningsdomstol ska med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen delge besvär över ett beslut om miljötillstånd som anförts av den som ansöker om tillstånd, om det inte är uppenbart onödig. Kungörelsen och besvärshandlingarna ska finnas på webbplatsen i minst 14 dagar. Information om kungörelsen ska dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen också publiceras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
197 § 
Förfarandet i fullföljdsdomstolen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Vasa förvaltningsdomstol ska genom offentlig kungörelse delge sitt beslut om miljötillstånd med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Kungörelsen och beslutet ska finnas framlagda minst den tid som föreskrivs för sökande av ändring. Information om kungörelsen ska dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen också publiceras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
200 § 
Verkställighet av beslut trots omprövningsbegäran eller överklagande 
Den myndighet som fattat beslutet kan förordna att villkor, förelägganden eller beslut som avses i 62, 64, 65, 99, 122, 123, 136, 137, 171, 175, 176, 180, 181 och 183 § ska iakttas trots omprövningsbegäran eller överklagande. 
214 § 
Hörande samt information om gemensamt genomförande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Miljöministeriet ska genom offentlig kungörelse delge ansökan med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen också publiceras i kommunerna inom det område som påverkas av verksamheten. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 85 a § träder dock i kraft redan den 20. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av vattenlagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i vattenlagen (587/2011) 2 kap. 5 a §, 6 § 3 mom. och 15 § 2 mom., 3 kap. 12 § och 15 § 3 mom., 5 kap. 6 § 1 mom., 31 § 1 mom., 35 § 1 mom., rubriken för 37 § samt 37 § 1 mom., 7 kap. 4 §, 8 kap. 8 och 9 §, 11 kap. 2, 10, 11 och 22 §, 14 kap. 13 § 1 mom. samt 15 kap. 1 § 3 mom., 3 § 1 mom. och 5 § 1 mom., 
av dem 2 kap. 5 a § och 15 § 2 mom. sådana de lyder i lag 611/2017, 5 kap. 35 § 1 mom. och 11 kap. 10 § sådana de lyder i lag 257/2017 samt 15 kap. 1 § 3 mom. och 3 § 1 mom. sådana de lyder i lag 975/2017, och 
fogas till 18 kap. en ny 19 § som följer: 
2 kap. 
Allmänna rättigheter, skyldigheter och inskränkningar 
5 a § 
Placering av en ledning på annans vattenområde 
Den projektansvarige har rätt att placera en vatten-, avlopps- eller kraftledning eller telekommunikationskabel eller någon annan ledning med motsvarande verkan som går under en kungsådra eller en bäck också på någon annans vattenområde, om 
1) placeringen av ledningen inte kräver tillstånd enligt 3 kap. 2 §, 
2) det inte föreskrivs om ledningens placering i miljöskyddslagen, 
3) ledningens placering inte medför annan än ringa olägenhet för områdets ägare. 
Den projektansvarige ska underrätta ägaren till vattenområdet om en i 1 mom. avsedd åtgärd minst 60 dygn innan åtgärden genomförs. Trots vad som föreskrivs i 26 § i lagen om samfälligheter, kan ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område underrättas om åtgärden genom att med iakttagande av 62 § i förvaltningslagen (434/2003) publicera information om underrättelsen på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats. Information om underrättelsen ska dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen (410/2015) publiceras på webbplatsen för den kommun inom vars område ledningen placeras. Bestämmelser om skyldigheten att göra anmälan till den statliga tillsynsmyndigheten finns i 15 § i detta kapitel. 
6 § 
Undanröjande av olägenhet och placering av muddermassa 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Minst 30 dygn innan en åtgärd som avses i 1 mom. genomförs ska ägaren till vattenområdet underrättas om åtgärden och hur arbetet kommer att utföras. Trots vad som föreskrivs i 26 § i lagen om samfälligheter, kan ett icke konstituerat delägarlag för ett samfällt område underrättas om åtgärden och hur arbetet kommer att utföras genom att med iakttagande av 62 § i förvaltningslagen publicera information om underrättelsen på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats. Information om underrättelsen ska dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras på webbplatsen för den kommun inom vars område projektet genomförs eller till vilket dess verkningar utsträcker sig. Bestämmelser om skyldigheten att göra anmälan till den statliga tillsynsmyndigheten finns i 15 § i detta kapitel. 
15 § 
Anmälningsskyldighet 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
En anmälan ska göras senast 30 dygn innan en åtgärd påbörjas. I fråga om projekt som avses i 5 a § ska anmälan dock göras senast 60 dygn innan en åtgärd påbörjas. Om den projektansvarige inte är en fysisk person, ska anmälan göras elektroniskt. Tillsynsmyndigheten kan av särskilda skäl godkänna att anmälan lämnas in på papper. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3 kap. 
Tillståndspliktiga vattenhushållningsprojekt 
12 § 
Åläggande av kontrollskyldighet 
Beslut om samordnad recipientkontroll och beslut om godkännande av kontrollplanen samt beslut om ändring av sådana beslut ska fattas med iakttagande i tillämpliga delar av förvaltningslagen, om inte beslutet fattas i samband med att tillståndet beviljas eller ändras. Beslutet delges och information om beslutet ges med iakttagande av 11 kap. 22 §. Bestämmelser om begäran om omprövning av beslut finns i 15 kap. 1 § 3 mom. 
15 § 
Plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och plan för användning av fiskerihushållningsavgift 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Beslut om godkännande av en plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och fastställande av en plan för användning av fiskerihushållningsavgift ska fattas i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen. Beslutet delges och information om beslutet ges med iakttagande av vad som föreskrivs i 11 kap. 22 § om meddelande av och information om beslut. Bestämmelser om begäran om omprövning av beslut finns i 15 kap. 1 § 3 mom. Beslutet kan ändras på tjänstens vägnar eller på yrkande av den projektansvarige, tillsynsmyndigheten, en myndighet som bevakar allmänt intresse i ärendet, kommunen eller en part som orsakas olägenhet. 
5 kap. 
Dikning 
6 § 
Anmälan om dikning 
Den projektansvarige ska göra en anmälan till den statliga tillsynsmyndigheten om annan än obetydlig dikning minst 60 dygn innan dikningen inleds. Om den projektansvarige inte är en fysisk person, ska anmälan göras elektroniskt. Tillsynsmyndigheten kan av särskilda skäl godkänna att anmälan lämnas in på papper. Anmälan behöver dock inte göras om det har förordnats om dikningen i ett beslut enligt 3—5 §, en vägplan enligt landsvägslagen (503/2005) eller en järnvägsplan enligt banlagen (110/2007). Anmälan ska innehålla uppgifter om den projektansvarige och en beskrivning av projektet, dess miljökonsekvenser och dess influensområde. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
31 § 
Hur en dikningsförrättning inleds 
Dikningsförrättning ska sökas hos den behöriga statliga tillsynsmyndigheten. Om den projektansvarige inte är en fysisk person, ska ansökan göras elektroniskt. Tillsynsmyndigheten kan av särskilda skäl godkänna att ansökan lämnas in i på papper. Den projektansvarige ska på begäran av tillsynsmyndigheten lämna in ansökningshandlingarna på papper, om det behövs för behandlingen av ärendet. Den myndigheten ska förordna en anställd inom miljöförvaltningen som handlar under tjänsteansvar och har tillräcklig sakkunskap (förrättningsman) att hålla dikningsförrättningen. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkoren för förrättningsmän får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
35 § 
Tillkännagivande om sammanträde 
Förrättningssammanträdet och slutsammanträdet vid en dikningsförrättning ska minst 14 dagar före sammanträdet kungöras offentligt på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska dessutom med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras på webbplatserna för de kommuner vars område dikningen påverkar. Inom samma tid ska dikningsplanen ges in till de myndigheter som nämns i 33 § 2 mom. och hållas offentligt tillgänglig på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats. Dessutom ska de markägare som dikningen gäller underrättas om förrättningssammanträdet och slutsammanträdet per brev. Brevet sänds under känd postadress. Om dikningen gäller en sådan bäck på någon annans mark där det finns ett kraftverk eller någon annan anläggning, ska också kraftverkets eller anläggningens ägare underrättas om förrättningssammanträdet och slutsammanträdet. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
37 § 
Delgivning av beslut vid en dikningsförrättning 
Beslutet vid en dikningsförrättning ska delges på den statliga tillsynsmyndighetens webbplats genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Beslutet ska meddelas inom 30 dagar från förrättningssammanträdet eller slutsammanträdet, om inte den statliga tillsynsmyndigheten förlänger tiden av särskilda skäl. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
7 kap. 
Vattenreglering 
4 § 
Förslag till deltagande i vattenreglering 
Om en reglering uppenbart medför nytta även för andra, ska den som ansöker om tillstånd till regleringen genom att lämna ett förslag om saken till tillståndsmyndigheten inbjuda övriga nyttotagare att delta i regleringen. Om tillståndssökanden är en statlig myndighet, behöver inget förslag till deltagande i regleringen läggas fram. 
Till förslaget ska det fogas en projektplan, uppgift om nyttotagarna och hur stor nytta de beräknas få samt en kostnadskalkyl för projektet. 
Tillståndsmyndigheten ska delge förslaget genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Tillståndsmyndigheten ska uppmana nyttotagarna att anmäla sitt deltagande i projektet till tillståndsmyndigheten. Förslaget kungörs dock inte, om det utifrån den plan som har fogats till förslaget är uppenbart att tillstånd inte kan beviljas för ett projekt som motsvarar planen. 
Om förslaget till deltagande i regleringen har gjorts vid ett annat tillfälle än i samband med en tillståndsansökan, ska en ansökan om tillstånd för projektet göras inom ett år från kungörelsetidens utgång, förutsatt att tillståndsmyndigheten inte har förlängt tiden på ansökan. 
8 kap. 
Tillgodogörande av vattenkraft 
8 § 
Inbjudan till deltagande 
Initiativtagaren ska inbjuda andra som enligt 5 § har rätt att delta i byggandet av kraftverket denna möjlighet. Förslaget om saken ska lämnas in till tillståndsmyndigheten. 
Till förslaget ska det fogas en projektplan, en redogörelse där det framgår vem som förfogar över den vattenkraft som ska tillgodogöras och en kostnadskalkyl för projektet med uppgifter om vilken del av kostnaderna som är avsedd att finansieras av dem som deltar i projektet. Närmare bestämmelser om innehållet i förslaget och de utredningar som ska fogas till förslaget får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
9 § 
Offentlig kungörelse om deltagande i byggande av vattenkraftverk 
Tillståndsmyndigheten ska delge ett i 8 § avsett förslag genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Tillståndsmyndigheten ska uppmana dem som har rätt att delta i projektet att senast den dag som anges i kungörelsen skriftligen anmäla sitt deltagande i projektet till tillståndsmyndigheten och att visa upp ett behövligt bevis på rätten att delta. Förslaget kungörs inte om det enligt den redogörelse som fogats till det är uppenbart att tillstånd för projektet inte kan beviljas. 
Efter det att kungörelsen har publicerats ska initiativtagaren dessutom utan dröjsmål och bevisligen skicka information om kungörelsen till övriga delägare i den vattenkraft som ska tillgodogöras, om delägarnas respektive andel utgör minst en hundradel av vattenkraften. 
De delägare i vattenkraften som inte inom utsatt tid gör anmälan enligt 1 mom. går miste om sin rätt att delta i projektet. Detsamma gäller de delägare som har anmält sitt deltagande inom utsatt tid men som inte inom 60 dagar efter en bevisligen mottagen uppmaning har undertecknat bolagsavtalet med bifogad bolagsordning eller inte lägger fram en anhållan enligt 7 § 3 mom. 
11 kap. 
Ansökningsförfarande 
2 § 
Anhängiggörande av ett ansökningsärende 
Ett ärende inleds hos tillståndsmyndigheten genom en ansökan. Om den projektansvarige inte är en fysisk person, ska ansökan göras elektroniskt. Tillståndsmyndigheten kan av särskilda skäl godkänna att ansökan lämnas in i på papper. Den projektansvarige ska på tillståndsmyndighetens begäran lämna in ansökningshandlingarna på papper, om det behövs för behandlingen av ärendet. 
10 § 
Delgivning av och information om ansökan 
Tillståndsmyndigheten ska delge ansökan genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras i kommunerna inom projektets influensområde. Av kungörelsen ska det framgå vad som ska iakttas när anmärkningar görs och åsikter läggs fram. Närmare bestämmelser om kungörelsens innehåll och offentliggörande utfärdas genom förordning av statsrådet.  
Kungörelsen och ansökningshandlingarna ska hållas tillgängliga i 30 dagar på tillståndsmyndighetens webbplats. Tillståndsmyndigheten kan dock med hänsyn till ärendets art besluta att kungörelsen och ansökningshandlingarna ska hållas tillgängliga längre än 30 dagar, dock högst 45 dagar. 
Information om att kungörelsen offentliggörs ska publiceras i åtminstone en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde, om inte ärendet är av ringa betydelse eller det annars är onödigt att publicera informationen i en tidning. 
Om ansökan gäller ett projekt som genomförs i Finlands ekonomiska zon, information om den kungörelse som avses i 1 mom. publiceras i enlighet med 108 § i kommunallagen på webbplatserna för de kommuner vid vars område projektet genomförs. 
I ansökningsärenden av mindre betydelse och i ansökningsärenden där delgivning enligt 1 mom. eller 11 § inte behövs med hänsyn till ärendets art kan information om ansökan lämnas på annat sätt. Om ärendet inte påverkar något annat än sökandens rätt eller fördel, krävs ingen delgivning. 
11 § 
Särskild informering 
Information om kungörelsen ska lämnas separat till de parter som saken särskilt berör. 
Ett icke konstituerat delägarlag för en samfällighet kan trots vad som föreskrivs i 26 § i lagen om samfälligheter delges en ansökan genom offentlig kungörelse i enlighet med 10 §. Om ärendet gäller delägarnas rättigheter i annan än ringa utsträckning, ska information om offentliggörandet av kungörelsen publiceras i åtminstone en tidning med allmän spridning inom verksamhetens influensområde. 
22 § 
Delgivning av och information om beslut 
Tillståndsmyndigheten ska delge ett beslut om ett ansökningsärende genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen.  
Beslutet ska skickas till sökanden. En kopia av beslutet ska skickas till dem som har begärt det, till tillsynsmyndigheterna och till de myndigheter som bevakar allmänna intressen i ärendet. Information om meddelande av beslutet ska skickas elektroniskt under känd adress till de parter som avses i 11 §, till de myndigheter som avses i 9 § och till dem som framställt anmärkningar och åsikter i ärendet. 
Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras i kommunerna inom projektets influensområde. Information om att kungörelsen offentliggörs ska publiceras i åtminstone en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde, om inte ärendet är av ringa betydelse eller det annars är onödigt att publicera informationen. 
14 kap. 
Tillsyn och förvaltningstvång 
13 § 
Åtgärder med anledning av anmälan om slutförande 
Den statliga tillsynsmyndigheten ska genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen delge den anmälan om slutförande som lämnats in till den, om projektet i fråga har betydande eller vittgående miljökonsekvenser. Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras i kommunerna inom projektets influensområde. Information om att kungörelsen offentliggörs ska publiceras i åtminstone en tidning med allmän spridning inom projektets influensområde, om inte ärendet är av ringa betydelse eller det annars är onödigt att publicera informationen. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
15 kap. 
Sökande av ändring och verkställande av beslut 
1 § 
Sökande av ändring 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Omprövning av beslut om godkännande eller ändring av samordnad recipientkontroll eller av kontrollplanen som tillsynsmyndigheten har meddelat enligt 3 kap. 11 § eller av beslut om godkännande av en plan för fullgörande av fiskevårdsskyldighet och fastställande av en plan för användning av fiskerihushållningsavgift som fiskerimyndigheten har meddelat enligt 3 kap. 15 § samt omprövning av beslutet om den avgift som tas ut för dessa beslut får med iakttagande av bestämmelserna i förvaltningslagen begäras hos tillståndsmyndigheten inom 30 dagar efter delfående av beslutet. Tillståndsmyndigheten ska delge det beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning och informera om det med iakttagande av 11 kap. 22 §. Ändring i beslut med anledning av begäran om omprövning får sökas med iakttagande av vad som föreskrivs i 1 mom. 
3 § 
Hörande med anledning av besvär 
Vasa förvaltningsdomstol ska delge ett i 1 § 1 mom. avsett besvär genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras i kommunerna inom projektets influensområde. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
5 § 
Meddelande av beslut 
Vasa förvaltningsdomstol ska delge sitt beslut i ett ansökningsärende genom offentlig kungörelse med iakttagande av 62 a § i förvaltningslagen. Information om kungörelsen ska med iakttagande av 108 § i kommunallagen publiceras i kommunerna inom vattenhushållningsprojektets influensområde. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
18 kap. 
Särskilda bestämmelser 
19 § 
Informationstjänst för vattenhushållningsärenden 
Tillståndsmyndigheten ska efter det att den föreskrivna tiden för sökande av ändring har löpt ut på sin webbplats publicera sitt beslut i ett vattenhushållningsärende, om publicering inte med beaktande av ärendets betydelse ska anses vara onödigt (informationstjänst för vattenhushållningsärenden). I beslutet får namnet på den projektansvarige samt namnen och fastighetsbeteckningarna på fastigheterna inom projektets influensområde offentliggöras.  
Uppgifterna får offentliggöras, om inte något annat följer av sekretessbestämmelserna, och de får offentliggöras trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Personuppgifter i beslutet ska raderas från webbplatsen efter det att projektet har upphört. 
I informationstjänsten för vattenhushållningsärenden får uppgifter sökas genom avgränsad sökning med den projektansvariges namn, projekttypen eller den aktuella kommunen eller tidpunkten för fattandet av beslutet som sökkriterium. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 18 kap. 19 § träder dock i kraft redan den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 29 november 2018 
StatsministerJuhaSipilä
Bostads-, energi- och miljöministerKimmoTiilikainen