Regeringens proposition
RP
27
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 § i och bilagan till lagen om punktskatt på läskedrycker, bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker samt 1 § i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om punktskatt på läskedrycker ändras så att punktskatten på läskedrycker höjs. Skattehöjningen gäller alla läskedrycker, men dock så att höjningen fokuserar på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjs från 27 cent till 32 cent per liter färdig dryck. Punktskatten på övriga läskedrycker höjs från 12 cent till 13 cent per liter. Punktskatten på dryckpulver som innehåller socker höjs från 172 cent till 204 cent per kilogram, och punktskatten på övriga dryckpulver från 104 cent till 113 cent per kilogram. 
Därtill föreslås det att gränsen för småskalig produktion som är befriad från punktskatt på läskedrycker höjs från nuvarande 50 000 liter till 70 000 liter. Lagen om accis på vissa dryckesförpackningar ändras på motsvarande sätt. 
I samband med höjningen av punktskatten på läskedrycker föreslås det i propositionen också att lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker ändras så att accisen på vissa drycker som innehåller endast lite alkohol höjs till 32 cent per liter eller till 11,40 cent per centiliter etylalkohol. 
Till följd av skattehöjningen stiger detaljhandelspriserna på läskedrycker som innehåller socker uppskattningsvis med i genomsnitt tre procent och detaljhandelspriserna på övriga läskedrycker med ungefär en procent. 
Den föreslagna höjningen ökar intäkterna av punktskatten på läskedrycker med cirka 25 miljoner euro per år. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 
Den föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
1.1
Bakgrund
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering höjs punktskatten på läskedrycker med 25 miljoner euro så att höjningen fokuserar på drycker som innehåller socker. Med fokuseringen stärks skattens styrande verkan på folkhälsan. Enligt regeringsprogrammet utreds därtill möjligheten att höja gränsen för småskalig produktion som är befriad från punktskatt. Regeringen ska enligt regeringsprogrammet också utreda om skattens struktur kan ändras så skatten inte omfattar bär- och fruktsafter. 
1.2
Beredning
Propositionen har beretts vid finansministeriet, i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. 
Utlåtanden om propositionen begärdes av vissa ministerier och myndigheter samt organisationer som representerar företag inom branschen, handelsbranschen och skattebetalarna, sammanlagt av 17 aktörer. Begäran om yttranden och de erhållna utlåtandena finns i projektinformationen på den offentliga sidan i HYPERLINK "https://vm.fi/sv/projekt?tunnus=VM100:00/2019" statsrådets tjänst för projektinformation (på finska). 
2
Nuläge och bedömning av nuläget
2.1
Europeiska unionens lagstiftning
Punktskatten på alkoholdrycker, tobaksprodukter och energiprodukter har harmoniserats genom produktspecifika direktiv om skattestrukturen och minimiskattenivåerna. Dessutom har förfarandebestämmelserna om produkterna harmoniserats genom rådets direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, nedan punktskattedirektivet. I direktivet finns bestämmelser om allmänna regler för punktskatt inom unionen och säkerställs fri rörlighet för produkterna vid handel mellan medlemsstaterna samt säkerställs att produkterna beskattas på ett behörigt sätt. 
Utöver harmoniserade punktskatter kan medlemsstaterna ta ut nationella punktskatter, om de följer punktskattedirektivet och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan FEUF. Enligt punktskattedirektivet får det att nationella punktskatter tas ut inte leda till gränsformaliteter. Principen om icke-diskriminering och bestämmelserna om statliga stöd i FEUF utgör de viktigaste begränsningarna i fråga om nationella skatter.  
Enligt artikel 110 i FEUF ska ingen medlemsstat, direkt eller indirekt, på varor från andra medlemsstater lägga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de än är, som är högre än de skatter eller avgifter som direkt eller indirekt läggs på liknande inhemska varor. Detta innebär att den skatt som tas ut på inhemska produkter och på importerade produkter ska vara lika stor och grunderna för fastställande av skatt ska vara enhetliga. Principen om icke-diskriminering ska därmed beaktas när skattebas och skattefrihet fastställs. Till exempel inhemska bärsafter kan inte ges en skattemässigt fördelaktigare ställning än importerade safter. Beskattningen av importerade produkter ska också administrativt vara lika enkel som i fråga om inhemska produkter.  
De nationella skatterna ska också vara förenliga med bestämmelserna om statliga stöd i FEUF. Beskattningen kan innehålla t.ex. sådana stödelement i form av skattefrihet som enligt artikel 107 i FEUF anses vara statliga stöd om de inte är förenliga med det allmänna skattesystemet och uppfyller de övriga villkoren för statliga stöd. Snedvridning av konkurrensen och selektiva stöd bör särskilt beaktas. Skattesystemet ska vara sådant att ingen kan anse sig få otillbörliga konkurrensfördelar, t.ex. till följd av skattefrihet eller genom lämnande utanför tillämpningsområdet för punktskatten. Begränsningar av skattebasen för skatt som tas ut på statsfinansiella grunder har dock inte när det gäller statliga stöd tills vidare ansetts problematiska i EU:s rättspraxis. 
2.2
Nationell lagstiftning
Bestämmelser om den punktskatt på läskedrycker som ska betalas till staten finns i lagen om punktskatt på läskedrycker (1127/2010). För läskedrycker har det i Finland från och med 1940 tagits ut punktskatt, den nuvarande lagen om punktskatt på läskedrycker trädde i kraft vid ingången av 2011. Fram till utgången av 2016 hette lagen lag om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker och med stöd av den togs punktskatt ut förutom på läskedrycker även på sötsaker och glass. 
Skattebasen för punktskatten på läskedrycker är omfattande och täcker huvudsakligen alla drickfärdiga läskedrycker, produkter lämpliga för tillverkning av läskedrycker och dryckesingredienser i fast form. Endast undantag som är nödvändiga på grund av syftet med skatten omfattas inte av punktskatten på läskedrycker. De produkter som är belagda med punktskatt anges enligt produktgrupp i punktskattetabellen i bilagan till lagen genom hänvisning till respektive nummer i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur, nedan tulltaxan. Med stöd av lagen tas punktskatt i stor utsträckning ut på sådana alkoholfria drycker och drycker som innehåller endast en liten mängd alkohol och sådana produkter som används för tillverkningen av dryckerna och som ingår i kapitel 22 i tulltaxan och i nummer 2009, 2106, 3302 och 3824. Till skattepliktiga produkter hör bl.a. lemonad, mineralvatten, drickfärdig saft, proteindrycker, smaksatt mjölk, koncentrat som används vid tillverkning av saft och dryckesingredienser i fast form. Punktskatten fastställs enligt mängden färdig dryck, vilket innebär att för drycker som ska spädas ut, såsom saftkoncentrat, fastställs punktskatten på basis av utspädningsförhållandet.  
På vatten under nummer 2201 tas det ut punktskatt på läskedrycker om produkten är förpackad i en detaljhandelsförpackning som rymmer högst fem liter. Exempelvis hushållsvatten ur vattenledningar eller brunnar som inte förpackas i detaljhandelsförpackningar omfattas därför inte av skatten. 
På drycker vars alkoholhalt överstiger 1,2 volymprocent tas det ut punktskatt med stöd av lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994). Även öl vars alkoholhalt överstiger 0,5 volymprocent omfattas av punktskatt på alkohol. Drycker och öl med en alkoholhalt som understiger dessa gränser anses som läskedrycker, och för dem tas punktskatt ut med stöd av lagen om punktskatt på läskedrycker. 
Lagen om punktskatt på läskedrycker tillämpas inte på läskedrycker som tillverkas av småskaliga producenter. Som småskaliga producenter betraktas tillverkare som är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår har frisläppt högst 50 000 liter läskedryck för konsumtion. På befrielse av småskalig produktion från skatt tillämpas kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, nedan de minimis-förordningen. Skattefriheten gäller också importprodukter som uppfyller motsvarande kriterier.  
Lagen om punktskatt på läskedrycker tillämpas inte heller på vissa livsmedel för särskilda ändamål, såsom livsmedel för speciella medicinska ändamål, modersmjölksersättning, barnmat och bantningspreparat, som har ett annat användningsändamål än läskedrycker. Lagstiftningen om dessa produkter håller på att förnyas. De produktspecifika förordningar och beslut som handels- och industriministeriet har antagit tillämpas, delvis begränsat, tills de delegerade förordningar som antagits eller antas med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll börjar tillämpas. Utöver sådana livsmedel för särskilda näringsändamål som baserar sig på specialbestämmelser omfattar punktskatten på läskedrycker inte synnerligen energifattiga livsmedel för särskilda näringsändamål avsedda för viktkontroll, kosttillskott som uppfyller de krav som föreskrivs i livsmedelslagen (23/2006) samt läkemedelspreparat enligt läkemedelslagen (395/1987).  
För att undvika dubbel beskattning är läskedrycker som används för tillverkning av läskedrycker och alkoholdrycker skattefria. Också läskedrycker som används vid tillverkning av läkemedel och som råvaror vid industriell produktion av andra livsmedel är skattefria, liksom även export. 
Vid ingången av 2014 ändrades lagen om punktskatt på läskedrycker så att punktskatten på läskedrycker delades upp på två nivåer på basis av dryckernas sockerhalt. Till lagen fogades en definition av sockerfria produkter, enligt vilken med sockerfria produkter avses produkter som innehåller monosackarider och disackarider, dock inte polyoler, högst 0,5 gram per 100 gram eller 100 milliliter. Punktskatten på sockerfria drycker hölls kvar vid 11 cent per liter, medan punktskatten på övriga drycker dvs. sådana som innehåller mer än 0,5 procent socker höjdes till 22 cent per liter. Skatten på dryckpulver som innehåller socker höjdes till 140 cent per kilogram medan skatten på sockerfria dryckpulver hölls kvar på 95 cent per kilogram. Med graderingen enligt sockerhalt förenades punktskatten, som har ett statsfinansiellt syfte, med hälsostyrning från sockerhaltiga drycker till sockerfria drycker. Ändringen motiverades bland annat med att finländarna konsumerar mycket socker och hos bland barn och unga överskrider konsumtionen rekommendationerna för intag.  
År 2017, i samband med att punktskatten på sötsaker och glass slopades, ändrades lagen så att icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk och isbitar inte längre omfattas av punktskatten på läskedrycker. Genom ändringen förenhetligades den skattemässiga behandlingen av mjölk och vegetabiliska drycker som ersätter mjölk, såsom bl.a. sojadrycker och havredrycker. Lagens namn ändrades till lag om punktskatt på läskedrycker. Den senaste ändringen trädde i kraft vid ingången av 2019, när punktskatten höjdes. Skattehöjningen gällde alla läskedrycker men dock så att höjningen fokuserade på drycker som innehåller socker. Punktskatten på läskedrycker som innehåller mer än 0,5 procent socker höjdes till 27 cent per liter färdig dryck och punktskatten på andra läskedrycker höjdes till 12 cent per liter. Punktskatten på dryckpulver som innehåller socker höjdes till 172 cent per kilogram, och punktskatten på övriga dryckpulver till 104 cent per kilogram. Syftet med höjningen var både en ökning av statens skatteinkomster, varutöver målet var att stärka den skattemässiga styrningen från konsumtion av sockerhaltiga drycker till konsumtion av sockerfria produkter. 
Tabell 1. Skattenivåerna för läskedrycker åren 2010—2019 
År 
Skattenivå 
Skattenivå (dryckpulver) 
2010 
4,5 cent/l 
34 cent/kg 
2011 
7,5 cent/l 
75 cent/kg 
2012 
11 cent/l 
95 cent/kg 
2013 
11 cent/l 
95 cent/kg 
2014 
11 eller 22 cent/l  
95 eller 140 cent/kg 
2015 
11 eller 22 cent/l 
95 eller 140 cent/kg 
2016 
11 eller 22 cent/l 
95 eller 140 cent/kg 
2017 
11 eller 22 cent/l 
95 eller 140 cent/kg 
2018 
11 eller 22 cent/l 
95 eller 140 cent/kg 
2019 
12 eller 27 cent/l 
104 eller 172 cent/kg 
På alla sådana detaljhandelsförpackningar som har en volym på högst fem liter och som innehåller drickfärdiga läskedrycker som ingår i kapitel 22 i tulltaxan tas det ut punktskatt på dryckesförpackningar. Skattebeloppet är 51 cent per liter förpackad produkt. Punktskatt tas inte ut på dryckesförpackningar som är återanvändbara och ingår i ett pantbaserat retursystem eller på förpackningar som framställts av vätskekartong. Även förpackningar som innehåller drycker producerade av småskaliga producenter står utanför beskattningen. Som småskaliga producenter betraktas i fråga om beskattningen av dryckesförpackningar tillverkare som är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår har frisläppt dryckesförpackningar som innehållit högst 50 000 liter dryck för konsumtion.  
I punktskattelagen (182/2010) finns det bestämmelser om beskattnings- och skatteuppbördsförfarandena, skattskyldighet, annan skattefrihet och skattekontroll i fråga om läskedrycker. Punktbeskattningen, inklusive beskattningen av läskedrycker, och dess skattekontroll hör till Skatteförvaltningens uppgifter. Tullen handhar dock tillsynen över punktbeskattningen samt brottsundersökningen. Dessutom ansvarar Tullen i vissa situationer för beskattningen av punktskattepliktiga produkter som importeras från områden utanför Europeiska unionen.  
2.3
Praxis
Konsumtionen av läskedrycker och prisutvecklingen 
År 2018 beskattades cirka 870 miljoner liter läskedrycker. Av dessa var cirka 40 procent sockerfria drycker och omkring 60 procent sockerhaltiga drycker. År 2018 ökade konsumtionen av skattepliktiga läskedrycker delvis på grund av den varma sommaren. Konsumtionen av skattepliktiga sockerhaltiga drycker ökade med ca fem procent och konsumtionen av sockerfria drycker med 16 procent. Konsumtionen av skattepliktiga läskedrycker har dock under en längre tid varit förhållandevis oförändrad. Konsumtionen av sockerhaltiga drycker tycks dock delvis ha ersatts av konsumtion av sockerfria drycker efter 2014. År 2018 gällde dock fortfarande ca 60 procent av konsumtionen av läskedrycker sockerhaltiga drycker. Koncentratens andel av konsumtionen av skattepliktiga drycker uppgår till knappt en femtedel och mineralvattnens andel till ca 13 procent.  
Bland män i arbetsför ålder, barn och unga är olika sockerhaltiga drycker den viktigaste sackaroskällan. Enligt näringsrekommendationerna från statens näringsdelegation 2014 bör man använda kranvatten som törstsläckare, kan man dricka juice ett glas om dagen i samband med måltider och bör sockrade drycker inte användas regelbundet. I delegationens särskilda dryckesrekommendationer konstateras att socker ökar energiinnehållet i drycker, bidrar till fetma och orsakar hål i tänderna. Dryckerna kan bidra kraftigt till energiintaget, eftersom de används mycket och inte ger samma mättnadskänsla som fast föda. 
Världshälsoorganisationen publicerade år 2016 rekommendationer för att motarbeta övervikt och diabetes (WHO 2015: Fiscal Policies for Diet and Prevention of Noncommunicable Diseases; WHO 2016: Report of the Commission on Ending Childhood Obesity). Organisationen rekommenderade bland annat ibruktagandet av en effektiv skatt på sockerhaltiga drycker för att minska konsumtionen av sådana produkter. 
Figur 1. Konsumtionen av skattepliktiga läskedrycker från och med 2010, 12 månaders glidande summa  
Priserna på mineralvatten och andra läskedrycker som omfattas av punktskatten på läskedrycker har enligt Statistikcentralens konsumentprisindex varit sjunkande eller stigit endast något åren 2014—2018. I prisutvecklingen för första hälften av 2019 syns den skattehöjning som trädde i kraft vid ingången av året och som gällde särskilt sockerhaltiga drycker. Priserna på kolsyrade läskedrycker har stigit med ca två procent, priserna på energidrycker en dryg procent och priserna på fruktsafter med nästan sex procent jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Priserna på mineralvatten har hållits på ungefär samma nivå som året innan. 
Figur 2. Prisutvecklingen för mineralvatten och vissa andra läskedrycker från och med 2010, år 2010=100  
Källa: Statistikcentralen, konsumentprisindex 
Skatteintäkter 
Intäkterna från punktskatten på läskedrycker år 2018 var 155 miljoner euro. Skatteintäkterna har under de senaste åren varit av ungefär samma storleksordning, med undantag för höjningen av punktskatten på läskedrycker i början av 2014 som ökade skatteintäkterna med drygt 50 miljoner euro. År 2019 beräknas skatteintäkterna öka med ca 23 miljoner euro.  
Tabell 2. Skatteintäkterna från läskedrycker åren 2010—2018 
År 
2010 
2011 
2012 
2013 
2014 
2015 
2016 
2017 
2018 
Mn euro 
37 
63 
88 
94 
146 
142 
144 
145 
155 
Småskalig produktion 
Skattefriheten för småskalig produktion av läskedrycker trädde i kraft vid ingången av 1999. Syftet med skattefriheten är att minska den administrativa arbetsbördan för småskaliga producenter och myndigheterna i situationer där arbetsbördan skulle bli oskäligt stor i förhållande till den punktskatt som tas ut. Diskrepansen mellan det administrativa arbetet och skatteintäkterna gäller särskilt småskalig produktion som bedrivs som bisyssla och som deltidsarbete. Det är särskilt fråga om gårdsbruksenheter som tillverkar safter som binäring inom jordbruket, exempelvis vid sidan om bärodling, och vingårdar, cateringföretag och motsvarande som sporadiskt tillverkar safter för försäljning. Gränsen på en årsproduktion på 50 000 liter har uppskattats vara tillräcklig för att utanför skatten avgränsa en stor del av den småskaliga produktion som bedrivs som bisyssla.  
Skattelättnadens ekonomiska nytta har sedermera ökat på grund av skattehöjningar. Skattefördelen för småskalig produktion av läskedrycker är inklusive accisen på dryckesförpackningar högst 41 500 euro per år per företag räknat enligt de nya skattenivåer som föreslås för 2020, vilket är ungefär en tredjedel mer än före skattehöjningarna 2014 och 2018.  
Skattefriheten för småskalig produktion är i regel statligt stöd enligt EU-lagstiftningen. Eftersom stödet dock är ringa, kan de minimis-förordningen tillämpas på det. Skattefriheten är ett godtagbart stöd av mindre betydelse enligt de minimis-förordningen, om det totala stöd som producenten får inte överskrider 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.  
För att få ett stöd av mindre betydelse, ska den småskaliga producenten till Skatteförvaltningen anmäla produktionsmängden och eventuella andra stöd som baserar sig på de minimis-förordningen som andra myndigheter beviljat för en period på tre kalenderår. Skatteförvaltningen beslutar om beviljande av stödet på basis av anmälan.  
Till Skatteförvaltningen har det gjorts drygt 80 anmälningar om småskalig produktion för år 2018 och fram till juni har det gjorts drygt 60 anmälningar som gäller år 2019. Ungefär 20 procent av de småskaliga producenterna meddelade att de fick också annat småskaligt stöd än det som anknyter till punktskatterna på läskedrycker och accis på dryckesförpackningar. Den årsproduktion som de småskaliga producenterna anmält har i medeltal uppgått till 14 000 liter. Ungefär tre fjärdedelar av anmälningarna har gällt tillverkning av safter och smoothier i butikers affärslokaler. Den årsproduktion av safter och smoothier som tillverkas i affärslokaler som småskaliga producenter anmält har varit i medeltal ca 12 000 liter och övrig småskalig produktion ca 20 000 liter.  
3
Målsättning
Målet med propositionen är att öka statens skatteinkomster. Ett mål är också att i enlighet med regeringsprogrammet stärka skattens styrande verkan med avseende på folkhälsan från sockerhaltiga drycker till sockerfria drycker genom att höjningen fokuseras på sockerhaltiga drycker. Propositionen syftar också till att i enlighet med skrivningen i regeringsprogrammet stödja småskalig produktion av läskedrycker. 
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås att punktskatten på alla läskedrycker höjs. Det föreslås att skattehöjningen inriktas så att höjningen fokuseras på sockerhaltiga drycker. 
För att uppnå de eftersträvade ökade intäkterna från läskedrycksskatten på 25 miljoner euro höjs punktskatten på läskedrycker som innehåller över 0,5 gram socker per 100 milliliter med fem cent per liter, dvs. från 27 till 32 cent per liter färdig dryck. Punktskatten på övriga läskedrycker höjs med en cent från 12 cent till 13 cent per liter. Det föreslås att punktskatten på dryckesingredienser i fast form som innehåller över 0,5 gram socker per 100 milligram höjs med 33 cent från 172 cent till 204 cent per kilogram och punktskatten på övriga dryckesingredienser med 11 cent från 104 till 113 cent. 
I samband med höjningen av punktskatten på läskedrycker föreslås det att också accisen på vissa drycker som innehåller endast lite alkohol höjs. Det föreslås att skatten på öl som hör till produktgrupp 11 i accistabellen i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker och vars alkoholhalt är över 0,5 men högst 2,8 volymprocent höjs från 9,60 cent till 11,40 cent per centiliter etylalkohol. Det föreslås likaså att skatten på etylalkohol som hör till produktgrupp 41 och vars etylalkoholhalt är över 1,2 men högst 2,8 procent höjs från 9,60 cent till 11,40 cent per centiliter etylalkohol. Skatten på svaga viner och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som innehåller över 1,2 men högst 2,8 volym procent etylalkohol, dvs. produkter som hör till produktgrupp 21 i accistabellen över alkohol och alkoholdrycker, höjs från 27 cent till 32 cent per liter färdig alkoholdryck. Syftet är att alkoholdrycker inte ska beskattas lättare än läskedrycker, utan att produkternas skattebehandling ska motsvara varandra.  
I propositionen föreslås det också att gränsen för den småskaliga produktion som är befriad från punktskatten på läskedrycker ska höjas i enlighet med skrivningen i regeringsprogrammet. Lagen om punktskatt på läskedrycker ska inte tillämpas om läskedryckerna tillverkas eller produceras av en tillverkare som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra tillverkare i samma bransch och vars produktion av produkter som frisläpps för konsumtion under ett kalenderår uppgår till högst 70 000 liter färdig, drickbar läskedryck. 
I anslutning till höjningen av gränsen för småskalig produktion av läskedrycker föreslås det att motsvarande ändring görs i bestämmelsen om småskalig produktion i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar. Lagen om accis på vissa dryckesförpackningar ska inte tillämpas på dryckesförpackningar om drycker som avses i den till lagen fogade accistabellen har producerats av en tillverkare som i rättsligt och ekonomiskt hänseende är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår till konsumtion överlåter dryckesförpackningar innehållande drycker till en mängd av högst 70 000 liter. 
I skattetabellen i bilagan till lagen om punktskatt på läskedrycker görs den ändring som den föreslagna skattehöjningen förutsätter och i 1 § 4 mom. som gäller tillämpningsområdet görs den ändring som höjningen av gränsen för småskalig produktion förutsätter.  
I accistabellen i bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker görs den ändring som förutsätts av den föreslagna skattehöjningen. 
I 1 § 3 mom. i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar görs den ändring som höjningen av gränsen för småskalig produktion förutsätter. 
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
Ekonomiska konsekvenser 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 
Den föreslagna skattehöjningen beräknas öka intäkterna av läskedrycksskatten med 25 miljoner euro per år. Med beaktande av tidpunkten för betalningen av punktskatten uppgår ökningen av skatteintäkterna år 2020 dock till cirka 23 miljoner euro. Skattehöjningen har också en liten inverkan på under en halv miljon euro på alkoholskatteintäkterna.  
Höjningen av läskedrycksskatten ökar priset på de drycker som omfattas av skatten och minskar konsumtionen av dem. Med beaktande av mervärdesskatten ökar skattehöjningen priset på sockerfria drycker med ca 1,1 cent per liter och priset på sockerhaltiga drycker med cirka 5,7 cent per liter. När det gäller koncentrat mångdubblas skattehöjningens verkan på basis av utspädningsförhållandet, dvs. den slutliga mängd dryck som fås av koncentratet, varvid skattehöjningen i eurobelopp är mångdubbel. I förhållande till mängden slutlig dryck är beskattningen dock även i fortsättningen neutral jämfört med beskattningen av drycker som dricks som sådana. 
Bedömningen av skattehöjningens pris- och konsumtionsverkningar försvåras av att de skattepliktiga produkterna på många sätt avviker från varandra. I genomsnitt beräknas skattehöjningen öka priset på sockerhaltiga drycker med ca tre procent och priset på sockerfria drycker med cirka en procent. Prisförändringarna varierar dock betydligt beroende på produktens utgångspris. När det gäller drycker med ett billigare literpris kan den procentuella verkan på priserna bli över tio procent, men å andra sidan blir inverkan på dyra drycker liten, framför allt när det gäller sockerfria drycker. I tabellen nedan anges uppskattningar över prisförändringen när det gäller typiska exempeldrycker. Prisförändringarna har beräknats med antagandet att priserna stiger med ett belopp som motsvarar skatteförändringen, men det är möjligt att prisförändringarna inte blir så stora. 
Tabell 3. Skattehöjningens inverkan på priserna på exempelprodukter  
Exempeldryck 
Pris 2019, eur/l 
Prisförändring, eur/l 
Prisförändring, % 
Sockerhaltiga 
  
  
  
Läskedryck, genomsnittspris 
1,30 
0,06 
4,4 % 
Läskedryck, förmånlig 
0,50 
0,06 
11,4 % 
Apelsinsaft 
1,60 
0,06 
3,6 % 
Saftkoncentrat, 1:4 
2,00 
0,06 
2,9 % 
Saftkoncentrat, 1:8 
7,00 
0,06 
0,8 % 
Sockerfria 
  
 
  
Läskedryck, sockerfri 
1,10 
0,01 
1,0 % 
Mineralvatten 
0,80 
0,01 
1,4 % 
Saftdryck, sockerfri 
1,00 
0,01 
1,1 % 
Saftkoncentrat, sockerfritt 1:4 
2,00 
0,01 
0,6 % 
Till följd av höjningen av punktskatten på läskedrycker beräknas konsumtionen av sockerhaltiga läskedrycker minska med i genomsnitt några procent och konsumtionen av sockerfria drycker med mindre än det. Inverkan är dock i stor utsträckning beroende av produktgrupp. Konsumtionsminskningen i fråga om sockerhaltiga drycker kan beroende på produkt beräknas uppgå till 1—10 procent och konsumtionsminskningen i fråga om sockerfria drycker till 0,5—3 procent. Vid beräkningen av konsumtionsförändringen har använts en priselasticitet på -0,9 (Gustavsen 2005: Public Policies and the Demand for Carbonated Soft Drinks: A Censored Quantile Regression Approach). Eftersom punktskatten relativt sett påverkar produkter med det billigaste literpriset mera, kan man anta att skattehöjningen vanligen i genomsnitt minskar efterfrågan på just dessa produkter. Dessutom kan konsumenternas konsumtionsvanor skilja sig mycket i fråga om olika produkter. Därför kan också efterfrågan på produkter med samma pris förändras olika kraftigt. Den ökade skatteskillnaden mellan sockerhaltiga och sockerfria drycker kan också öka konsumtionsövergången till sockerfria drycker. Enligt en färsk inhemsk undersökning (Kosonen T. & Savolainen R., Makeisveron vaikutus makeisten hintoihin ja kulutukseen, Palkansaajien tutkimuslaitos, Raportteja 38, 2019) kan skatten påverka konsumtionen uttryckligen när det för en produkt som omfattas av skatten finns en tillräckligt närbesläktad ersättande produkt som är hälsosammare och billigare.  
Sammanlagt ökar skattehöjningarna 2019 och 2020 skatten på sockerhaltiga drycker med 45 procent och skatten på sockerfria drycker med 18 procent. Den sammanlagda verkningen på dryckernas priser blir klart mindre, för sockerhaltiga drycker stannar den vid under sju procent och för sockerfria drycker vid under två procent. 
Förändringen av konsumentprisindex förutspås på grund av skattehöjningen vara cirka 0,02 procentenheter större än utan en höjning. 
Den minskade efterfrågan på läskedrycker på grund av skattehöjningen kan få återverkningar på den inhemska dryckesindustrins produktionsmängder. Den ökade skatteskillnaden mellan sockerhaltiga och sockerfria drycker kan också öka produktionsövergången från sockerhaltiga till sockerfria drycker. 
Genomförandet av de prisförändringar som skattehöjningen medför orsakar företagen i viss utsträckning kostnader av engångsnatur. 
I förhållande till de disponibla inkomsterna påverkar höjningen av läskedrycksskatten mest privathushåll med låga inkomster, eftersom punktskatten på läskedrycker i förhållande till hushållens inkomster utgör en större andel av de disponibla inkomsterna i de lägre inkomstklasserna än i de högre inkomstklasserna. Inverkan på inkomstskillnaderna mellan privathushållen är dock liten. Beräknat på basis av Statistikcentralens konsumtionsundersökning 2016 skulle skattehöjningen minska de disponibla inkomsterna för inkomstdecilen med de lägsta inkomsterna med 0,03 procent och för inkomstdecilen med de högsta inkomsterna med uppskattningsvis 0,01 procent, medan medelvärdet för samtliga privathushåll är ca 0,01 procent. 
Efter höjningen av gränsen för småskalig produktion av läskedrycker är beloppet på det stöd som beviljas som skattefrihet som högst 58 100 euro per år och under tre kalenderår högst 174 300 euro beräknat enligt den föreslagna skattenivån för punktskatten på läskedrycker 32 cent per liter och den nuvarande skattenivån för accisen på dryckesförpackningar 51 cent per liter. De andra stöd som producenter får och som omfattas av de minimis-förordningen inverkar dock på huruvida skattefrihet de facto kan beviljas en enskild aktör.  
På basis av de anmälningar som småskaliga producenter gjort till Skatteförvaltningen och beskattningsuppgifterna kan det uppskattas hur många företag som redan nu producerar läskedrycker som eventuellt påverkas av höjningen av gränsen för småskalig produktion. Under tio småskaliga producenter har anmält en årsproduktion på minst 40 000 liter i sin anmälan om småskalig produktion. Det är möjligt att höjningen av gränsen för småskalig produktion leder till att dessa företags produktionsmängd ökar.  
Av de aktörer som betalade punktskatt för läskedrycker år 2018 har lite fler än tio företag i sin skatteanmälan anmält som den totala mängden för skattebelagda och skattefria läskedrycker över 50 000 men under 70 000 liter. Det saknas dock information om hur många företag bland dessa som uppfyller de övriga förutsättningarna för stöd för småskalig produktion enligt lagen. För de företag som uppfyller förutsättningarna innebär höjningen av produktionsgränsen att de övergår från att omfattas av beskattningen till att inte omfattas av den. För dessa företag kan detta ha till viss del positiva ekonomiska konsekvenser. Därtill minskar höjningen något företagens administrativa börda. 
Samtidigt anknyter till den höjda produktionsgränsen samma konkurrensproblem som till den nuvarande gränsen, eftersom den fortfarande ställer de företag om underskrider produktionsgränsen och de som överskrider den i olika ställning. Också i fortsättningen innebär det att produktionsmängden ökas från en mängd under produktionsgränsen till en mängd ovanför den vid produktionsgränsen en stor ökning av skattebördan, eftersom hela produktionen omfattas av punktskatten när gränsen överskrids. Också till denna del flyttar höjningen av produktionsgränsen bara de problem som anknyter till gränsen till en annan punkt. 
Med den information som står till buds är det svårt att bedöma om konsekvenserna av den föreslagna höjda produktionsgränsen är mer motiverad med tanke på målen för skattelättnaden för småskaliga producenter. Det behövs tillförlitlig information om de administrativa kostnaderna för uttag av punktskatt på läskedrycker för småskaliga producenter och myndigheterna, för att det ska vara möjligt att bedöma om kostnaderna också vid den höjda gränsen blir för stora i förhållande till den punktskatt som tas ut. 
För närvarande uppskattas det på basis av den tillgängliga informationen att antalet sådana företag för vilka höjningen av gränsen för småskalig produktion har betydelse är litet. Således har höjningen av gränsen för småskalig produktion också liten inverkan på skatteintäkterna.  
Höjningen av produktionsgränsen begränsar hur mycket det är möjligt att i fortsättningen höja punktskatten på läskedrycker och accisen på dryckesförpackningar utan att gränserna enligt de minimis-förordningen överskrids. Om t.ex. punktskatten på läskedrycker i fortsättningen höjs mer än skattehöjningen 2019 och den föreslagna skattehöjningen 2020 sammanlagt, bör gränsen för skattefrihet för småskalig produktion sänkas. Med tanke på kontinuiteten i företagens verksamhetsmiljö är detta inte önskvärt. Alternativt bör det sökas tillstånd för stöd för småskalig produktion av kommissionen inom ramen för förfarandet för statligt stöd, och slutresultatet i fråga om det är förknippat med en icke-önskvärd osäkerhet för företagen.  
Uppdateringarna av informationssystemen i samband med att skattehöjningen verkställs skulle orsaka Skatteförvaltningen smärre kostnader av engångsnatur. Höjningen av gränsen för småskalig produktion ökar Skatteförvaltningens administrativa arbete något. Detta beror bland annat på att antalet årliga anmälningar enligt de minimis-förordningen samt antalet frågor som gäller aktörernas ekonomiska och juridiska oberoende ökar när gruppen aktörer som är berättigade till stöd växer. 
Det att en större produktionsmängd än tidigare avgränsas utanför accisen för dryckesförpackningar kan för sin del försvaga den miljörelaterade styrningen där dryckesförpackningarna hänvisas till ett pantbaserat retursystem. 
Konsekvenser för folkhälsan 
Genom propositionen eftersträvas en ökning av statens skatteinkomster, varutöver målet är att stärka den skattemässiga styrningen från konsumtion av sockerhaltiga drycker till konsumtion av sockerfria produkter. Skattehöjningen förväntas bli överförd till konsumentpriserna, vilket kan antas minska konsumtionen. Ökningen av skatteskillnaden mellan sockerhaltiga och sockerfria drycker kan också medföra att såväl produktutvecklingen som konsumtionen i större grad övergår till sockerfria produkter och på så sätt har en hälsofrämjande verkan. Det är dock mycket svårt att bedöma omfattningen av de kostnadsbesparingar som detta orsakar. 
5
Alternativa handlingsvägar
5.1
Handlingsalternativen och deras konsekvenser
Ökningen av intäkterna från punktskatten på läskedrycker med 25 miljoner euro på årsnivå kunde också genomföras som en jämn höjning i euro för de båda dryckgrupperna inom läskedrycksskatten. En jämn höjning skulle innebära en procentuellt sett större höjning för sockerfria drycker än för sockerhaltiga drycker. Höjningens inverkan på priserna skulle i eurobelopp vara samma för alla drycker, men den procentuella prisförändringen skulle vara beroende av produktens pris. 
Syftet med läskedrycksskatten är i första hand att öka statens skatteinkomster. Med skatten eftersträvas dock också en styrning av konsumtionen från sockerhaltiga drycker till sockerfria drycker. För att göra denna påverkan större har man i propositionen beslutat sig för att föreslå att skattehöjningen i större utsträckning ska fokuseras på sockerhaltiga drycker.  
5.2
Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet
Utöver i Finland, tas punktskatt ut för olika slags drycker i sju medlemsstater i Europeiska unionen. Användningen av punktskatten har ökat under de senaste åren, t.ex. började Storbritannien och Irland år 2018 beskatta sockerhaltiga drycker av hälsorelaterade skäl. Det nationella genomförandet av punktskatter på drycker avviker från varandra t.ex. i fråga om för vilka produkter skatten tas ut och vilka produkter som har lämnats utanför skatten. Också skattenivån och graderingen av den varierar från land till land. I de nordiska länderna tas punktskatt för drycker ut i Norge, i Danmark togs punktskatt ut länge men den slopades delvis till följd av en snedvridning i samband med gränshandeln. 
6
Remissvar
Social- och hälsovårdsministeriet, Statens näringsdelegation, Institutet för hälsa och välfärd och Skattebetalarnas Centralförbund rf understöder den föreslagna skattehöjningen. Social- och hälsovårdsministeriet och Statens näringsdelegation understöder också det att höjningen koncentreras till sockerhaltiga drycker på grund av de hälsorisker som de är förknippade med. Skattebetalarnas Centralförbund rf anser att skattehöjningarna är motiverade som en del av en skattepolitik där tyngdpunkten i beskattningen flyttas till konsumtionen, vilket förutsätter en samtidig lindring av beskattningen av förvärvsinkomster. 
Livsmedelsindustriförbundet rf och Finlands Dagligvaruhandel rf motsätter sig skattehöjningen och kräver att punktskatten på läskedrycker ska slopas i sin helhet. Livsmedelsindustriförbundet rf konstaterar att höjningen skärper även de minsta konkurrenssnedvridande effekterna av skatten och därför är det allt svårare att uppfatta skatten som statsstödsrättsligt motiverad. Också Suomen Terveystuotekauppiaiden Liitto ry motsätter sig höjningen och anser att höjningens effekter på folkhälsan ska utredas mer ingående. 
Finlands Dagligvaruhandel rf och Finsk Handel rf understöder höjningen av gränsen för småskalig produktion. Produktionsgränsen bör dock höjas mer, till minst 100 000 liter. Arbets- och näringsministeriet konstaterar att ur företagspolitisk synvinkel kan höjningen av gränsen för småskalig produktion anses stödja små och medelstora företags verksamhet och underlätta nya småföretags tillträde till marknaden. Med tanke på företagens jämlika verksamhetsförutsättningar och EU:s regler om statligt stöd är det viktigt att begränsningar av skattebasen baserar sig på objektiva kriterier och att vissa produkter eller funktioner inte gynnas godtyckligt genom beskattningen. 
Social- och hälsovårdsministeriet och Statens näringsdelegation understöder inte en höjning av gränsen för småskalig produktion utan att höjningens konsekvenser har utretts. Livsmedelsindustriförbundet rf konstaterar att det inte verkar finnas klara grunder för höjningen av gränsen för småskalig produktion. Förbundet anser inte att höjningen har positiva konsekvenser för företagens tillväxtmöjligheter eller konkurrenssituationen. Skattebetalarnas Centralförbund rf förhåller sig med viss reservation till höjningen av produktionsgränsen, om höjningen begränsar senare möjligheter att höja punktskatten på läskedrycker, och konstaterar att det inte direkt framkommer av regeringens proposition varför en höjning av produktionsgränsen har ansetts vara behövlig. 
Enligt Konkurrens- och konsumentverket är det svårt att uppskatta om den valda nivån på årsproduktionen är riktig med tanke på konkurrensen, då det i propositionen inte redogörs för när produktionens skalfördelar i genomsnitt uppnås. Det är också svårt att uppskatta i vilken utsträckning och upp till vilken storleksklass det är motiverat att stödja småskaliga producenter t.ex. på grund av att kostnaderna för tillträde på marknaden är höga. 
Jord- och skogsbruksministeriet konstaterar i sitt utlåtande att ändringsförslagens överensstämmelse med unionens regler om statligt stöd torde ha bedömts tillräckligt. 
Skatteförvaltningen lyfter fram ökningen av det administrativa arbetet i samband med höjningen av gränsen för småskalig produktion. Ökningen förorsakas bl.a. av att antalet årliga anmälningar enligt de minimis-förordningen samt antalet frågor gällande aktörernas ekonomiska och juridiska oberoende ökar när gruppen aktörer som är berättigade till stöd växer. 
I flera utlåtanden behandlas frågor som anknyter till skattebasen. Å ena sidan önskas det att t.ex. bär- och fruktsafter eller ekologiska produkter ska lämnas utanför skattebasen, å andra sidan önskar det att också beskattning av mättat fett och salt ska utredas med tanke på hälsosamma kostvanor. 
Höjningen av accisen på drycker som innehåller endast lite alkohol motsätts inte i ett enda utlåtande. 
Ålands landskapsregering har inget att anmärka om propositionen. 
Avsnittet om propositionens ekonomiska konsekvenser har kompletterats i fråga om myndighetens administrativa arbete på basis av Skatteförvaltningens utlåtande. Propositionens motiveringar till höjningen av gränsen för småskalig produktion har däremot inte kompletterats trots remissvaren, eftersom höjningen av gränsen för småskalig produktion till 70 000 liter är ett politiskt beslut enligt skrivningen i regeringsprogrammet.  
Propositionen täcker endast skattehöjningen och höjningen av gränsen för småskalig produktion, och därför har propositionen trots remissvaren inte kompletterats med en utredning om skattebasen. 
7
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 
8
Förhållande till andra propositioner
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. Det uppskattas att propositionen ökar intäkterna från punktskatt på läskedrycker med ca 23 miljoner euro 2020. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av 1 § i och bilagan till lagen om punktskatt på läskedrycker 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om punktskatt på läskedrycker (1127/2010) 1 § 4 mom. och bilagan, sådana de lyder, 1 § 4 mom. i lag 1535/2016 och bilagan i lag 1118/2018, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Lagen tillämpas inte om läskedryckerna tillverkas eller produceras av en tillverkare som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra tillverkare i samma bransch och vars produktion av produkter som frisläpps för konsumtion under ett kalenderår uppgår till högst 70 000 liter färdig, drickbar läskedryck. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
PUNKTSKATTETABELL 
Tulltariffnummer 
Produkt 
Produktgrupp 
Skattebelopp 
2009 
Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel (med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent):  
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
1A 
13,0 cent/l 
ur 2106 
Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 
 
 
 
– produkter, icke alkoholhaltiga eller med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent, lämpliga att användas för framställning av läskedrycker: 
 
 
 
– – dryckesingredienser i fast form  
2,04 €/kg 
 
sockerfria 
2A 
1,13 €/kg 
 
– – andra  
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
3A 
13,0 cent/l 
2201 
Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel och inte smaksatt; is och snö: 
– med undantag av is och snö 
4A 
13,0 cent/l 
2202 
Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller smaksatt, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 (med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent): 
– med undantag av icke-smaksatta växtbaserade drycker 
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
5A 
13,0 cent/l 
ur 2204 
Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009 (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent  
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
6A 
13,0 cent/l 
ur 2205 
Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent  
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
7A 
13,0 cent/l 
ur 2206 
Andra jästa drycker (t.ex. cider, päronvin och mjöd); blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent, med undantag av blandningar av öl och alkoholfria drycker  
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
8A 
13,0 cent/l 
ur 2208 
Odenaturerad etylalkohol (etanol) med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– drycker med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent: 
 
 
 
– – kolsyrade  
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
9A 
13,0 cent/l 
 
– – andra  
10 
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
10 A 
13,0 cent/l 
ur 3302 
Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: 
 
 
 
– av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: 
 
 
 
– – av sådana slag som används vid industriell tillverkning av drycker, med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent  
11 
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
11A 
13,0 cent/l 
ur 3824 
Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 
 
 
 
– mineralsaltlösningar lämpliga för tillverkning av drycker  
12 
32,0 cent/l 
 
sockerfria 
12A 
13,0 cent/l 
2. 
Lag 
om ändring av bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras bilagan till lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994), sådan bilagan lyder i lag 1031/2018, som följer: 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
ACCISTABELL 
 
 
 
Etylalkoholhalt i 
volymprocent 
Produkt- 
grupp 
Skattebelopp 
 
 
 
Öl 
 
 
– över 0,5 men högst 2,8 
11. 
11,40 cent/centiliter etylalkohol 
– över 2,8 
12. 
36,50 cent/centiliter etylalkohol 
 
 
 
Viner och andra genom jäsning tillverkade alkoholdrycker 
 
 
– över 1,2 men högst 2,8 
21. 
32 cent/liter färdig alkoholdryck 
– över 2,8 men högst 5,5 
22. 
191 cent/liter färdig alkoholdryck 
– över 5,5 men högst 8 
23. 
275 cent/liter färdig alkoholdryck 
– över 8 men högst 15 
24. 
397 cent/liter färdig alkoholdryck 
 
 
 
Viner 
 
 
– över 15 men högst 18 
25. 
397 cent/liter färdig alkoholdryck 
 
 
 
Mellanprodukter 
 
 
– över 1,2 men högst 15 
31. 
478 cent/liter färdig alkoholdryck 
– över 15 men högst 22 
32. 
738 cent/liter färdig alkoholdryck 
 
 
 
Etylalkohol 
 
 
produkter som hör till position 2208 i tulltariffen: 
 
 
– över 1,2 men högst 2,8 
41. 
11,40 cent/centiliter etylalkohol 
– över 2,8 
45. 
48,80 cent/centiliter etylalkohol 
 
 
 
Övriga 
46. 
48,80 cent/centiliter etylalkohol 
3. 
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004) 1 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1184/2016, som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas inte på dryckesförpackningar, om drycker som avses i den till lagen fogade accistabellen har producerats av en tillverkare som i rättsligt och ekonomiskt hänseende är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår till konsumtion överlåter dryckesförpackningar innehållande drycker till en mängd av högst 70 000 liter. Tillförlitlig utredning om tillverkarens oberoende ställning och produktionsmängder under ett kalenderår ska på uppmaning tillställas Skatteförvaltningen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 7 oktober 2019 
Statsminister
Antti
Rinne
Finansminister
Mika
Lintilä
Senast publicerat 16-10-2019 10:27