Senast publicerat 03-11-2021 13:24

Regeringens proposition RP 285/2018 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 21 § och 30 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Det föreslås att lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras. Europeiskt yrkeskort ska anses beviljat, förutom när värdmedlemsstaten inte fattar ett beslut inom föreskriven tid, också när den inte ordnar lämplighetsprov inom föreskriven tid. I och med den föreslagna lagen sätts de ändringar som gjorts i yrkeskvalifikationsdirektivet i kraft i sin helhet. Det föreslås dessutom att det till lagens övergångsbestämmelser fogas en bestämmelse om att Utbildningsstyrelsen får fatta det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer för en tjänst eller uppgift inom polisen, med stöd av den lag som har upphävts genom den gällande lagen. Tillämpningsområdet har för närvarande avgränsats så att det inte omfattar erkännande av yrkeskvalifikationer som gäller en tjänst eller uppgift inom polisen. Avgränsningen förhindrar att ett slutligt beslut om erkännande fattas för några personer, som har fått ett villkorligt beslut om behörighet för en tjänst eller uppgift inom polisen med stöd av den lag som har upphävts genom den gällande lagen. 

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Nuläge och föreslagna ändringar

Förfarande vid beviljande av europeiskt yrkeskort 

Genom lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) har de ändringar som gjorts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) genomförts nationellt. I lagen föreskrivs också om europeiskt yrkeskort i enlighet med artikel 4a - 4e i direktivet. Det europeiska yrkeskortet är ett elektroniskt bevis på att yrkesutövaren uppfyller alla de förutsättningar som krävs för att temporärt och tillfälligt tillhandahålla tjänster eller på att yrkesutövarens yrkeskvalifikationer har erkänts för etablering. Det beviljas för temporärt och tillfälligt tillhandahållande av tjänster i en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller för etablering och yrkesutövning i ett annat EU-land. Förfarandet är ett alternativ till en myndighets beslut om erkännande och innehavaren av en yrkeskvalifikation besluter vilket förfarande han eller hon vill använda. De yrken som ingår i systemet med yrkeskort är tillsvidare sjukskötare, provisor, fysioterapeut, fastighetsmäklare och bergsguide, varav de två sistnämnda inte är reglerade yrken i Finland. 

I 21 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer föreskrivs det om det förfarande som tillämpas när europeiskt yrkeskort beviljas för etablering eller för att temporärt och tillfälligt tillhandahålla tjänster i fråga om de yrken som avses i lagens 19 § 2 mom. Dessa yrken har konsekvenser för folkhälsan eller den allmänna säkerheten när de tillhandahålls temporärt och tillfälligt och omfattas inte av något system som grundar sig på automatiskt erkännande. Den behöriga myndigheten ska i de fall som omfattas av de system som grundar sig på automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer inom en månad från att den ansökan som har sänts av ursprungsmedlemsstaten tagits emot, besluta om huruvida myndigheten ska utfärda ett europeiskt yrkeskort. Den behöriga myndigheten ska i de fall som omfattas av den generella ordningen för erkännande av yrkeskvalifikationer och i de fall som avses i 19 § 2 mom. inom två månader från att den ansökan som har överförts av ursprungsmedlemsstaten tagits emot besluta om huruvida myndigheten utfärdar ett europeiskt yrkeskort eller låter innehavaren av en särskild yrkeskvalifikation genomgå kompensationsåtgärder. Tidsfristerna iakttas också om det av särskilda skäl måste begäras ytterligare uppgifter eller bestyrkta kopior av handlingar, men den behöriga myndigheten kan då besluta att tidsfristen ska förlängas med två veckor. Tidsfristen kan förlängas på nytt med ytterligare två veckor om det är nödvändigt, i synnerhet på grund av orsaker som har samband med folkhälsan eller tjänstemottagarnas säkerhet. 

När den sökande åläggs genomgå ett lämplighetsprov som kompensationsåtgärd ordnas det, i enlighet med hänvisningsbestämmelsen i artikel 4d.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer, på det sätt som föreskrivs i artikel 7.4 i direktivet. I artikel 20.3 tredje stycket i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/983 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG, föreskrivs det att i de fall en behörig myndighet i värdmedlemsstaten beslutar att tillämpa kompletteringsåtgärder för sökande i enlighet med artikel 7.4 i direktiv 2005/36/EG, ska den i IMI [informationssystemet för den inre marknaden] intyga huruvida den har gett sökanden möjlighet att genomgå lämplighetsprovet inom en månad efter beslutet om tillämpning av kompensationsåtgärder. Beslut om att kräva kompensationsåtgärder ska alltså fattas inom två månader efter att ansökan mottagits och möjlighet att genomföra lämplighetsprov ska ordnas inom en månad från beslutet om att kräva kompensationsåtgärder. Möjligheten att genomföra lämplighetsprov innefattar förutom att själva provtillfället ordnas också att provet granskas och ett intyg över godkänt prov ges. Om provtillfället ordnas men den sökande inte deltar, finns det inget prov som kan granskas och inget intyg kan heller ges. Det är också möjligt att den sökande deltar i provet, men blir underkänd. I sådana situationer anses den behöriga myndigheten och den som ordnar lämplighetsprovet ha uppfyllt sina skyldigheter, eftersom det är den sökandes ansvar att påvisa tillräcklig kompetens.  

Enligt artikel 4d.5 i direktiv 2005/36/EG ska det europeiska yrkeskortet anses vara utfärdat och skickas automatiskt via IMI till innehavaren av yrkeskvalifikationen om den mottagande medlemsstaten inte fattar ett beslut inom de tidsfrister som anges i punkterna 2 och 3 i artikeln eller inte ordnar ett lämplighetsprov i enlighet med artikel 7.4. Direktivet har till den här delen genomförts nationellt genom 21 § 4 mom. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer, där det föreskrivs att det europeiska yrkeskortet sänds automatiskt via IMI-systemet till innehavaren av yrkeskvalifikationen om den behöriga myndigheten inte fattar ett beslut inom föreskriven tid (tyst godkännande). I paragrafen nämns inte automatiskt beviljande av kortet om lämplighetsprov inte ordnas inom föreskriven tid. 

Den 20 juli 2018 gav Europeiska kommissionen Finlands utrikesminister en formell underrättelse (2018/2169). I underrättelsen fäster kommissionen Finlands uppmärksamhet vid vissa brister i genomförande av yrkeskvalifikationsdirektivet, bl.a. brister i införande av artikel 4d.5 i den nationella lagstiftningen. Underrättelsen var en del av kommissionens övervakning där alla medlemsstaters genomförandeåtgärder granskades och 27 länder fick en formell underrättelse på grund av att brister upptäckts. Avsikten med övervakningen var att säkerställa att befintliga rättsakter följs och att effektiv tillämpning av rättsakterna granskas för att undvika onödig reglering. Finland har i sitt svar förbundit sig att lämna en regeringsproposition med förslag till komplettering av genomförandebestämmelsen så att den motsvarar artikel 4d.5 i direktivet. 

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) är den behöriga myndigheten i fråga om de yrken som för närvarande hör till tillämpningsområdet för förfarandet vid beviljande av yrkeskort i 21 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Enligt 12 § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) bestämmer Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården vid ett villkorligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer det huvudsakliga innehållet i lämplighetsprovet och vem som ska verkställa provet. Enligt 3 § i statsrådets förordning om erkännande av yrkeskvalifikationer (1459/2015) ska den som verkställer ett lämplighetsprov ha lagstadgad behörighet att utfärda ett intyg över att den utbildning eller examen som nationellt krävs för yrket eller uppgiften i fråga har genomgåtts eller avlagts. Lämplighetsprov för sjukskötare och fysioterapeuter ordnas av de yrkeshögskolor till vars utbildningsuppgift det enligt deras tillstånd hör att utfärda yrkeshögskoleexamina och till dem hörande examensbenämningar för sjukskötare (YH) och fysioterapeut (YH). Lämplighetsprov för provisor ordnas vid de universitet där det enligt bilagan till statsrådets förordning om examina och specialiseringsutbildningar vid universitet (794/2004) är möjligt att avlägga provisorsexamen. 

I propositionen föreslås det att 21 § 4 mom. i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras så att europeiskt yrkeskort anses beviljat, förutom när värdmedlemsstaten inte fattar ett beslut inom föreskriven tid, också när den som verkställer lämplighetsprovet inte ordnar provet så att den behöriga myndigheten kan fatta beslut om beviljande av yrkeskort inom en månad från beslutet om att kräva kompensationsåtgärder. I övrigt föreslås inga ändringar i 21 §, förutom några språkliga korrigeringar i den svenska språkdräkten. Om den som ansöker om yrkeskort ges möjlighet att genomgå ett lämplighetsprov, men överhuvudtaget inte avlägger provet eller blir underkänd, avslår den behöriga myndigheten naturligtvis ansökan. I en sådan situation har lämplighetsprovet ordnats så att den behöriga myndigheten kan fatta beslut om beviljande av yrkeskort inom en månad från beslutet om att kräva kompensationsåtgärder. 

De aktörer som nationellt ansvarar för att lämplighetsprov ordnas och yrkeskort beviljas anges i den nationella genomförandelagstiftningen. I Finland är lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer den allmänna lag där det föreskrivs om den behöriga myndighet som fattar beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer. Om detta föreskrivs också i speciallagstiftning som gäller särskilda branscher. Om den behöriga myndigheten bestämmer att den sökande ska avlägga ett lämplighetsprov som kompensationsåtgärd, beslutar den samtidigt vilken aktör som ska verkställa provet. Av Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/983 om förfarandet för utfärdande av det europeiska yrkeskortet och tillämpningen av varningsmekanismen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG följer att det är den behöriga myndighet som har beslutat om kompensationsåtgärderna som ska meddela den sökande om möjligheten att genomföra kompensationsåtgärder inom ramen för tidsfristen. Såväl den behöriga myndigheten som den som verkställer lämplighetsprovet ansvarar för att det ges möjlighet att genomföra kompensationsåtgärderna. Det är enligt lag högskolornas uppgift att verkställa ett lämplighetsprov. Högskolorna agerar således som myndigheter när proven verkställs, förvaltningslagens bestämmelser tillämpas på dem och de arbetstagare som ansvarar för lämplighetsproven omfattas av straffrättsligt tjänsteansvar. Det är mycket krävande att ordna ett lämplighetsprov inom ramen för tidsfristen i direktivet och det förutsätter att den behöriga myndigheten och den som verkställer lämplighetsprovet har ett nära samarbete.  

Övergångsbestämmelser i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer 

I den första lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007, upphävd lag om erkännande av yrkeskvalifikationer) var tillämpningsområdet inte avgränsat. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gör det möjligt att lämna yrken som är förenade med betydande utövning av offentlig makt utanför förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer. När den nya lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer stiftades på grund av ändringar genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen) i direktivet, begränsades tillämpningsområdet i 2 § så att lagen inte tillämpas på erkännande av yrkeskvalifikationer när utbildning inom det juridiska området är behörighetskrav för den tjänst eller uppgift som erkännandet gäller. Den tillämpas inte heller på erkännande av yrkeskvalifikationer för en tjänst eller uppgift inom polisen, gränsbevakningsväsendet eller försvarsmakten. 

Under den tid den upphävda lagen var i kraft fattades fyra villkorliga beslut om behörighet för en tjänst eller uppgift inom polisen. I alla besluten förordnades om obligatorisk anpassningsperiod som kompensationsåtgärd i enlighet med 8 § 3 mom. 1 punkten i den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Enligt 13 § 2 mom. i den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer fattas det slutliga beslutet om erkännande efter det att sökanden har meddelat myndigheten att kompensationsåtgärderna har genomförts. 

I 30 § 1 mom. i den gällande lagen föreskrivs att bestämmelserna i den gällande lagen tillämpas på ansökningar som har blivit anhängiga före den gällande lagens ikraftträdande om beslutet fattas efter lagens ikraftträdande. I övergångsbestämmelserna har det inte tagits in någon bestämmelse för den händelse att det på basis av ett villkorligt beslut om erkännande ansöks om ett slutligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer för en tjänst eller uppgift inom polisen. Eftersom den gällande lagen inte tillämpas på erkännande av yrkeskvalifikationer för en tjänst eller uppgift inom polisen, har Utbildningsstyrelsen, som fattat det villkorliga beslutet om erkännande, inte befogenhet att fatta det slutliga beslutet om erkännande med stöd av vare sig den upphävda eller den giltiga lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det är heller inte möjligt att fatta ett sådant beslut med stöd av någon annan lagstiftning. Efter att den gällande lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer trätt i kraft kan man få behörighet för en tjänst eller uppgift inom polisen på basis av högskolestudier utomlands med stöd av lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (1385/2015). Det är inte möjligt att bevilja behörighet efter en obligatorisk anpassningsperiod med stöd av den lagen. 

För dem som med stöd av den upphävda lagen har fått ett villkorligt beslut om erkännande har det uppstått en berättigad förväntning på ett slutligt beslut om erkännande, om de kompensationsåtgärder som förordnats i beslutet genomförs. Det föreslås därför att övergångsbestämmelserna i den gällande lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ändras, så att det till 30 § fogas ett nytt 4 mom. om erkännande av yrkeskvalifikationer för en tjänst eller uppgift inom polisen. Om den sökande har ålagts en obligatorisk anpassningsperiod med stöd av den upphävda lagen, ska anpassningsperioden slutföras senast den 31 december 2021. Två av de personer som har fått ett villkorligt beslut har redan slutfört sin anpassningsperiod och behöver enbart ett slutligt beslut om erkännande. Med beaktande av omfattningen av de anpassningsperioder som har ålagts de personer som har fått ett villkorligt beslut, ger den nya övergångsperioden också de andra två tillräckliga möjligheter att påbörja och slutföra sin anpassningsperiod. Efter godkänd anpassningsperiod fattar Utbildningsstyrelsen med stöd av 13 § i den upphävda lagen på ansökan det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer. I övrigt föreslås inga ändringar i övergångsbestämmelserna. 

Propositionens konsekvenser

Propositionens praktiska konsekvenser för myndigheternas verksamhet blir ringa. I processen för beviljande av europeiskt yrkeskort har det än så länge inte uppkommit ett behov av att ålägga sökande kompensationsåtgärder. Fyra personer har fått ett villkorligt beslut om erkännande av yrkeskvalifikationer för en tjänst eller uppgift inom polisen med stöd av den upphävda lagen och av dessa har två personer ansökt om slutligt beslut om erkännande. 

Propositionen har inga konsekvenser för statsfinanserna. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utbildningsstyrelsen och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira. Ändringen i bestämmelserna om yrkeskortet har granskats av Europeiska kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, som ansvarar för ärenden som gäller erkännande av yrkeskvalifikationer. 

Utkastet till regeringens proposition sändes på remiss den 31 oktober 2018 och remissinstanserna ombads lämna sina yttranden senast den 19 november 2018. Remisstiden var exceptionellt kort eftersom det närmast var fråga om ändringar av teknisk natur. Remissyttranden begärdes av social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet, universiteten, yrkeshögskolorna, Polisyrkeshögskolan, Utbildningsstyrelsen, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira), Suomen yliopistojen rehtorineuvosto UNIFI r.y, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Finlands studentkårers förbund (FSF) rf och Finlands studerandekårers förbund - SAMOK rf. 

Uleåborgs universitet, Åbo universitet och inrikesministeriet konstaterade att de inte har något att yttra sig om. Jyväskylä yrkeshögskola och FSF understödde propositionen, social- och hälsovårdsministeriet och SAMOK hade inget att anmärka med anledning av propositionen. Utbildningsstyrelsen understödde propositionen och ansåg det vara viktigt att övergångsbestämmelsen ändras. Även Polisstyrelsen ansåg det vara viktigt att övergångsbestämmelsen ändras och konstaterade att den inte har något att yttra om den andra föreslagna ändringen. 

Valvira betonade i sitt remissyttrande vikten av nära och proaktivt samarbete i processen för beviljande av yrkeskort mellan Valvira och den som ordnar lämplighetsprovet, eftersom det kan visa sig vara synnerligen utmanande att ordna lämplighetsprovet och fatta beslut om beviljande av yrkeskort inom den föreskrivna tidsfristen på en månad. 

Justitieministeriet lyfte i sitt yttrande fram att motiveringarna till vissa delar behöver preciseras. Förslagen har beaktats i motiveringarna. Justitieministeriet fäste uppmärksamhet vid att det i ändringen i övergångsbestämmelsen inte har fastställts någon tidsfrist för när det slutliga beslutet om erkännande ska fattas. Till följd av responsen har det till propositionen fogats en tidsfrist för när det slutliga beslutet om erkännande ska fattas, när erkännandet av yrkeskvalifikationer gäller en tjänst eller uppgift inom polisen. 

De övriga remissinstanserna har inte lämnat något yttrande. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av 21 och 30 § i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) 21 och 30 § som följer: 
21 § Europeiskt yrkeskort för etablering i Finland för den som förvärvat yrkeskvalifikationer någon annanstans än i Finland och som är yrkesmässigt etablerad någon annanstans än i Finland 
Den behöriga myndigheten ska i de fall som omfattas av de system som grundar sig på automatiskt erkännande inom en månad från det att den ansökan som har sänts av ursprungsmedlemsstaten tagits emot besluta om huruvida myndigheten ska utfärda ett europeiskt yrkeskort. Den behöriga myndigheten ska i de fall som omfattas av den generella ordningen för erkännande och i de fall som avses i 19 § 2 mom. inom två månader från det att den ansökan som har överförts av ursprungsmedlemsstaten tagits emot besluta om huruvida myndigheten utfärdar ett europeiskt yrkeskort eller låter innehavaren av en särskild yrkeskvalifikation genomgå kompensationsåtgärder. 
Innan ett yrkeskort utfärdas får den behöriga myndigheten av särskilda skäl begära ytterligare uppgifter eller officiellt bestyrkta kopior av handlingar från ursprungsmedlemsstaten. Trots en sådan begäran iakttas tidsfristen enligt 1 mom. Den behöriga myndigheten kan dock besluta att tidsfristen ska förlängas med två veckor. Dessutom kan tidsfristen förlängas på nytt med ytterligare två veckor om det är nödvändigt i synnerhet på grund av orsaker som har samband med folkhälsan eller tjänstemottagarnas säkerhet. Orsakerna till förlängningen ska anges och sökanden ska informeras om saken. 
Den behöriga myndigheten kan fatta ett negativt beslut, om den inte av ursprungsmedlemsstaten eller den sökande får behövliga uppgifter som den har rätt att kräva i enlighet med unionens bestämmelser om erkännande. 
Om den behöriga myndigheten inte fattar ett beslut inom föreskriven tid eller om den som verkställer lämplighetsprovet inte ordnar provet så att den behöriga myndigheten kan fatta beslut om beviljande av yrkeskort inom en månad från det att beslut om kompensationsåtgärder har fattats, sänds det europeiska yrkeskortet automatiskt via IMI-systemet till innehavaren av yrkeskvalifikationen. 
Utfärdande av ett yrkeskort för etablering innebär inte automatisk rätt för kortinnehavaren att utöva ett visst yrke, om det finns registreringskrav eller andra tillsynsförfaranden för detta yrke. 
30 § Övergångsbestämmelser 
På ansökningar som har blivit anhängiga före denna lags ikraftträdande tillämpas bestämmelserna i denna lag, om beslutet fattas efter lagens ikraftträdande. 
På överklagande av förvaltningsbeslut som har meddelats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde när denna lag trädde i kraft. 
Om sökanden med stöd av den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer ska avlägga ett lämplighetsprov som kompensationsåtgärd och provet ska verkställas av ett universitet som utfärdar juridiska examina, ska det vara möjligt att avlägga lämplighetsprovet senast den 31 december 2018. Efter godkänt lämplighetsprov fattar Utbildningsstyrelsen med stöd av 13 § i den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer. 
Om sökanden med stöd av den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer har ålagts en obligatorisk anpassningsperiod och erkännandet av yrkeskvalifikationer gäller en tjänst eller uppgift inom polisen, ska anpassningsperioden vara slutförd senast den 31 december 2021. Efter slutförd anpassningsperiod fattar Utbildningsstyrelsen med stöd av 13 § i den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer på ansökan det slutliga beslutet om erkännande av yrkeskvalifikationer senast den 31 december 2022. 
Hänvisningar till den upphävda lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer någon annanstans i lagstiftningen betraktas som hänvisningar till denna lag efter det att lagen har trätt i kraft. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 5 december 2018 
Statsminister Juha Sipilä 
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen