Regeringens proposition
RP
31
2015 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Propositionen innehåller ett förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016. Den föreslagna lagen innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Skalans inkomstgränser höjs med ca 1,2 procent. Dessutom föreslås en sänkning av nedre gränsen för skalans högsta inkomstklass från 90 000 euro till 72 300 euro. Detta innebär att de två högsta inkomstklasserna i skalan slås samman. 
Inkomstskattelagen ändras enligt förslaget så, att arbetsinkomstavdragets högsta belopp, in- och utfasningsprocentsats och grundavdragets högsta belopp i kommunalbeskattningen höjs. Ränteavdraget för bostadsskuld sänks stegvis så, att det avdragsgilla beloppet är 55 procent år 2016, 45 procent år 2017, 35 procent år 2018 och 25 procent år 2019. Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska i fortsättningen kunna dras av också från andra kapitalinkomster.  
I propositionen föreslås en bestämmelse om fysiska personers rätt att dra av penningdonationer till universitet eller högskola vid beskattningen av förvärvsinkomster. Eftersom Finpro rf kommer att ombildas från registrerad förening till ett aktiebolag hänvisas i inkomstlagen till Finpro Oy. 
Det föreslås att den högre skattesatsen för kapitalinkomst ska höjas från nuvarande 33 procent till 34 procent. De lagar som ändras är inkomstskattelagen och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst. 
Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. 
Det föreslås att lagen om källskatt för löntagare från utlandet ändras så, att lagens tillämpningstid förlängs till att gälla arbete som börjar 2016—2019. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 
De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2016. Den temporära bestämmelse om rätten att dra av räntorna på bostadslån i inkomstskattelagen ska gälla till utgången av 2018.  
Lagarna tillämpas första gången vid beskattningen för 2016, dock så att den ändring av inkomstskattelagen som gäller rätten att dra av räntorna på bostadslån tillämpas första gången vid beskattningen för 2019. 
Motivering
1
Nuläge
1.1
Beskattningen av förvärvsinkomster
1.1.1 Skatteskalan för förvärvsinkomster 
Enligt 124 § 5 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992) föreskrivs särskilt om den skatteskala som ska tillämpas vid respektive års beskattning av förvärvsinkomst. I det differentierade inkomstskattesystemet gäller den progressiva inkomstskatteskalan fysiska personers och dödsbons förvärvsinkomster. Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande, pension samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst. Den progressiva förvärvsinkomstskatteskalan för 2015 lindrades genom att inkomstgränserna i skalan, med undantag av de två högsta inkomstgränserna, höjdes med 1,7 procent jämfört med 2014. Dessutom skärptes skalan genom att inkomstgränsen för den högsta inkomstklassen sänktes från 100 000 euro till 90 000 euro.  
1.1.2 Grundavdraget 
Bestämmelser om grundavdraget vid kommunalbeskattningen finns i 106 § i inkomstskattelagen. Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de övriga avdragen inte överstiger 2 970 euro, ska detta belopp enligt bestämmelsen dras av från nämnda inkomst. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter övriga avdrag överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
Eftersom grundavdraget beviljas efter att de andra inkomstavdragen gjorts, gäller det mottagare av dagpenningsinkomster, löneinkomster och pensionsinkomster på olika inkomstnivåer på grund av de avdrag av varierande storlek som ska göras från nämnda inkomster. Grundavdraget beviljas till fullt belopp vid en dagpenningsinkomst om 2 970 euro per år, en löneinkomst om cirka 5 500 euro per år och en pensionsinkomst om cirka 11 300 euro per år. För mottagare av dagpenningsinkomst har grundavdraget en effekt på en inkomst på upp till cirka 19 500 euro per år, för mottagare av löneinkomst på upp till cirka 24 900 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst på upp till cirka 21 700 euro per år. 
1.1.3 Arbetsinkomstavdrag 
Bestämmelser om arbetsinkomstavdraget finns i 125 § i inkomstskattelagen. Arbetsinkomstavdraget görs i första hand från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som betalas till staten. Till den del inkomstskatten på förvärvsinkomst till staten inte räcker till för att göra avdraget, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter. Avdraget beräknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, utdelningar som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Eftersom arbetsinkomstavdraget gäller löneinkomst och annan aktiv inkomst lindras beskattningen av arbete om avdraget höjs. 
Arbetsinkomstavdraget är 8,6 procent av den del av de avdragsgilla inkomsterna som överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 025 euro. Avdragsbeloppet minskar med 1,2 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra skatteavdrag. När nettoförvärvsinkomsten överskrider cirka 119 000 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag. 
1.1.4. Källskatt för löntagare från utlandet 
Enligt lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995), som varit i kraft sedan ingången av 1996, kan personer från utlandet med speciell sakkunskap eller som arbetar som lärare vid någon högre läroanstalt i Finland, t.ex. ett universitet, eller som bedriver vetenskaplig forskning i allmänt intresse, under vissa förutsättningar i stället för sedvanlig inkomstbeskattning av löneinkomst som förvärvats i Finland välja källbeskattning av löneinkomsten för en period av högst 48 månader. De nyckelpersoner som omfattas av källskatten betalar källskatt i stället för kommunalskatt, förvärvsinkomstskatt till staten och den försäkrades sjukförsäkringspremie. Källskatten på löneinkomst är 35 procent av det totala lönebeloppet.  
1996 tillämpades lagen på cirka 40 personer. Åren 2009—2010 tillämpades lagen på cirka 620—640 personer, 2011 på ca 720 personer, 2012 på ca 660 personer, 2013 på ca 540 personer och 2014 på ca 440 personer.  
Lagen avsågs vara temporär. Därför tillämpades lagen i sin ursprungliga form endast under två års tid, dvs. på arbete som började 1996 och 1997. Lagens huvudsyfte, nämligen att göra det tilltalande för personer med speciella kunskaper och färdigheter att komma till Finland, uppnåddes likväl inte i önskad omfattning. Orsaken till detta var enligt företrädare för näringslivet att lagens tillämpningstid var för kort. Därför förlängdes tiden för tillämpning av lagen. 
Finland lämnade i december 1999 en anmälan till Europeiska gemenskapernas kommission, i vilken man anhöll om kommissionens ställningstagande till frågan om källskattesystemet för löntagare från utlandet var förenligt med gemenskapslagstiftningen. I Finland ansågs systemet inte utgöra statsstöd. Även Danmark och Sverige hade före Finland gjort anmälningar i fråga om sina motsvarande system. I väntan på kommissionens avgörande avbröts tillämpningen av lagen i fråga om arbete som hade börjat 2000. I sitt ställningstagande som kommissionen meddelade Finland i juni 2000 konstaterade kommissionen, att källskattesystemet för löntagare från utlandet är en s.k. allmän åtgärd, som inte står i strid med gemenskapslagstiftningen. 
Därefter har tiden för tillämpning av lagen förlängts fyra gånger. Senast förlängdes tiden för tillämpning av lagen genom lag 1522/2011 till att omfatta arbete som börjat 2012—2015.  
1.2
Ränteavdraget för bostadsskuld
Bostadsskuld är enligt 58 § i inkomstskattelagen skuld som hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj. Avdraget görs i första hand från kapitalinkomsten. 
För att göra beskattningen av dem som bor i hyreslägenhet och dem som bor i ägarbostad enhetligare infördes det under den förra valperioden stegvis en moderat begränsning av rätten att dra av räntorna på bostadslån. Den övre gränsen för maximal avdragsgillhet för räntor på bostadslån sänktes så, att avdraget var 85 procent under skatteåret 2012, 80 procent under skatteåret 2013 och 75 procent under skatteåret 2014. Sänkningen av ränteavdraget för bostadsskuld fortsattes från ingången av 2015 så, att det avdragsgilla beloppet är 65 procent år 2015, 60 procent år 2016, 55 procent år 2017 och 50 procent år 2018. 
Begränsningen av ränteavdragsrätten gäller skattskyldigas samtliga bostadsskulder, inklusive skuld för förvärv av den första bostaden enligt 131 § 3 och 4 mom., oavsett när skulden har upptagits. 
1.3
Donationsavdrag för fysiska personer
Den skattskyldige kan i beskattningen avdra kostnader för förvärvande eller bibehållande av skattepliktig inkomst. Övriga kostnader är i princip inte avdragsgilla i beskattningen. Till exempel donationer och bidrag för allmännyttig verksamhet anknyter inte till förvärvande eller bibehållande av inkomst och är således inte avdragsgilla. På grundval av ett särskilt donationsavdrag är vissa donationer dock avdragsgilla i samfundsbeskattningen. I beskattningen av fysiska personer är donationerna inte alls avdragsgilla. 
Bestämmelser om samfunds donationsavdrag ingår i inkomstskattelagen. Enligt 57 § i inkomstskattelagen får ett samfund enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet från sin inkomst dra av 
1) en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap, konst eller bevarande av kulturarvet i Finland till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller till ett sådant universitet eller en sådan högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa, 
2) en penningdonation på minst 850 euro och högst 50 000 euro som gjorts för att främja vetenskap, konst eller bevarande av kulturarvet i Finland till en av Skatteförvaltningen angiven förening eller stiftelse inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en fond i anknytning till dessa, vars egentliga uppgift är att understödja vetenskap eller konst eller bevara kulturarvet i Finland. 
Åren 2009–2012 fanns det ett donationsavdrag för fysiska personer. Fysiska personer och dödsbon fick från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 250 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa. Det temporära donationsavdraget var ett incitament inom ramen för universitetsreformen för att öka den privata finansieringen av universitet. 
1.4
Beskattningen av kapitalinkomster
Enligt 32 § i inkomstskattelagen är skattepliktig kapitalinkomst, enligt vad som närmare bestäms i inkomstskattelagen, avkastning av egendom, vinst av egendomsöverlåtelse och annan inkomst som kan anses ha influtit av egendom. Kapitalinkomst är inkomst av bland annat ränta, dividendinkomst i enlighet med vad som bestäms i 33 a—33 d §, hyresinkomst, vinstandel, avkastning av livförsäkring, kapitalinkomst av skogsbruk, inkomst av marksubstanser och överlåtelsevinst. Kapitalinkomst är även kapitalinkomstandelen av den företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som en delägare i en sammanslutning har erhållit och av inkomst av renskötsel. På kapitalinkomst betalas enligt 124 § 2 mom. i inkomstskattelagen 30 procent i inkomstskatt. Till den del den skattskyldiges beskattningsbara kapitalinkomst överstiger 30 000 euro betalas 33 procent i skatt på kapitalinkomsten. 
1.5
Överlåtelseförlust
Enligt 50 § i inkomstskattelagen ska förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. Överlåtelseförlusterna är inte avdragsgilla från andra kapitalinkomster och beaktas inte när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. 
Inkomstskattelagens 50 § tillämpas både på fysiska personer som överlåter egendom som beskattas enligt inkomstskattelagen och andra skattskyldigas, t.ex. samfunds, överlåtelser av egendom som beskattas enligt inkomstskattelagen.  
1.6
Inkomstskattelagens paragrafer om Finpro rf
I 11 § i inkomstskattelagen fastställs villkoren för när en person anses vara bosatt i Finland. Enligt 11 § 2 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen anses som bosatt i Finland också en finsk medborgare som arbetar utomlands i uppdrag för Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. och som omedelbart innan han ingick arbetsavtalet om detta arbete var bosatt i Finland.  
I 76 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen föreskrivs att skattepliktig inkomst inte är ortstillägg till personer som står i arbetsförhållande till Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. och har placerats utomlands samt annan av detta förbund betald ersättning för täckande av särskilda utgifter i samband med utomlands utfört arbete eller på grund av lokala särförhållanden, till den del ersättningarna inte överstiger motsvarande, till dem som är anställda inom utrikesrepresentationen betalda ortstillägg eller andra ersättningar som avses ovan. 
Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. har år 1999 ändrat sitt namn till Finpro rf, och 11 § 2 mom. och 76 § 1 mom. 2 punkten i inkomstskattelagen tillämpas följaktligen på Finpro rf. 
Enligt 77 § 1 mom. i inkomstskattelagen är lön för arbete som utförts utomlands (utlandsarbetsinkomst) inte skattepliktig inkomst om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott (utlandstjänstgöring).Som utlandsarbetsinkomst anses inte lön som arbetsstaten enligt ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte primärt får beskatta, inkomst från en i 66 § avsedd förmån på grundval av arbetsförhållande och inte heller lön som har uppburits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligt samfund eller från Finpro rf eller för arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg. 
1.7
Minimibeloppet för förseningsränta vid arvs- och gåvobeskattningen
Om debiterad skatt betalas efter förfallodagen, räknas på skatten och den eventuella skattehöjningen förseningsränta enligt lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995). Det minsta beloppet för förseningsräntan har fastställts till tre euro. Syftet med minimibeloppet för förseningspåföljderna är att det ska vara ekonomiskt och administrativt ändamålsenligt att ta ut förseningspåföljder. Eftersom beskattningssystemen utvecklats har det dock inte längre ansetts som ändamålsenligt med ett minsta belopp, och det slopades i fråga om skatter som betalas på eget initiativ när skattekontolagen trädde i kraft vid ingången av 2010.  
2
Föreslagna ändringar
Enligt statsminister Sipiläs regeringsprogram är målsättningen med skattepolitiken att stärka tillväxten, företagandet och sysselsättningen. I regeringsprogrammet ingår både åtgärder som skärper beskattningen och sådana som lindrar den. Handlingsutrymmet inom skattepolitiken i början av regeringsperioden begränsas av underskottet inom statsfinanserna och behovet av anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin. För att stödja hållbarheten i den offentliga ekonomin genomförs en del av regeringsprogrammets skattelättnader först 2017. År 2016 balanseras den offentliga ekonomin genom skatteåtstramningar som man kommit överens om i regeringsprogrammet. 
De ändringar i skattegrunderna som föreslås i denna proposition grundar sig på de skattepolitiska riktlinjerna i statsminister Sipiläs regeringsprogram samt på de beslut som fattades vid budgetförhandlingarna hösten 2015. 
2.1
Beskattningen av förvärvsinkomster
2.1.1 2016 års skatteskala för beskattning av förvärvsinkomster 
I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram föreslås justeringar motsvarande den höjda inkomstnivån och inflationen i alla inkomstklasser i inkomstskatteskalan. I propositionen föreslås att det vid beskattningen för skatteåret 2016 tillämpas en progressiv inkomstskatteskala som lindrats i jämförelse med inkomstskatteskalan för 2015 genom att inkomstgränserna i skatteskalan höjs med 1,2 procent. Vid budgetmanglingen hösten 2015 beslutade regeringen dessutom skärpa skalan genom att sänka den nedre gränsen för skalans högsta inkomstklass från 90 000 euro till 72 300 euro. Detta innebär att de två högsta inkomstklasserna i skalan slås samman. Det beräknas att det finns ca 130 000 personer som har en förvärvsinkomst som beskattas vid statsbeskattningen som överstiger 72 300 euro per år. Avsikten är att sammanslagningen av de två högsta inkomstklasserna ska gälla skatteåren 2016 och 2017. År 2018 stiger den nedre gränsen för den så kallade solidaritetsskatten igen till nuvarande nivå, och kvarstår i enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering i skalan till 2019. 
2.1.2 Grundavdraget 
För att justeringen av skalan motsvarande den höjda inkomstnivån och inflationen ska sträcka sig till alla inkomstklasser, höjs det maximibelopp för grundavdraget i kommunalbeskattningen som anges i 106 § i inkomstskattelagen från 2 970 euro till 3 020 euro. Grundavdraget beviljas till sitt fulla belopp vid 3 020 euros årsinkomst för mottagare av dagpenningsinkomst, för mottagare av löneinkomst vid cirka 5 900 euros årsinkomst och för mottagare av pensionsinkomst vid cirka 11 300 euros årsinkomst. Effekten av grundavdraget sträcker sig för mottagare av dagpenningsinkomst till en inkomst på cirka 19 700 euro per år, för mottagare av löneinkomst till cirka 25 500 euro per år och för mottagare av pensionsinkomst till cirka 21 900 euro per år. 
2.1.3 Arbetsinkomstavdrag 
Utöver justeringen motsvarande den höjda inkomstnivån och inflationen föreslås det att beskattningen av arbete i enlighet med regeringsprogrammet ska lindras med 450 miljoner euro. Skattelättnaden genomförs genom en höjning av arbetsinkomstavdraget med betoning på beskattningen av låg- och medelinkomsttagarna. Maximibeloppet för arbetsinkomstavdraget enligt 125 § i inkomstskattelagen höjs sammanlagt från 1 025 euro till 1 260 euro. Avdragets infasningsprocent höjs från 8,6 procent till 11,8 procent och avdragets utfasningsprocent höjs från 1,2 procent till 1,46 procent för den del av nettoförvärvsinkomsten som överstiger 33 000 euro. När nettoförvärvsinkomsten uppgår till cirka 119 900 euro beviljas inte längre något arbetsinkomstavdrag. 
2.1.4 Källskatt för löntagare från utlandet 
Lagen om källskatt för löntagare från utlandet har tillämpats på löntagare från utlandet med speciell sakkunskap, som verkar som lärare vid någon högre läroanstalt i Finland eller som bedriver vetenskaplig forskning. Eftersom det fortfarande är viktigt att uppmuntra personer med speciella kunskaper och färdigheter att komma till Finland, föreslås att ikraftträdandebestämmelsen enligt lagens 12 § 2 mom. ändras så, att lagen även tillämpas på arbete som börjar 2016—2019. 
2.2
Ränteavdraget för bostadsskuld
I enlighet med statsminister Sipiläs regeringsprogram minskas rätten till ränteavdrag för bostadslån enligt en försnabbad tidtabell så att 25 procent av räntorna på bostadsskulderna är avdragsgilla år 2019.  
Begränsningen av avdragsrätten genomförs stegvis så, att den avdragsgilla andelen minskas med 10 procent per år från och med 2016. Av denna anledning föreslås en ändring av 58 § 2 mom. och 58 b § i inkomstskattelagen. Den till lagen temporärt fogade 58 b § ändras så, att det avdragsgilla beloppet av räntorna på bostadsskulder för 2016 är 55 procent, för 2017 är 45 procent och för 2018 är 35 procent. Från och med skatteåret 2019 ska enligt det föreslagna 58 § 2 mom. 25 procent av räntorna på bostadsskulder vara avdragsgilla. 
Begränsningen av ränteavdragsrätten ska gälla skattskyldigas samtliga bostadsskulder, inklusive skulder för förvärv av den första bostaden enligt 131 § 3 och 4 mom., oavsett när skulden har upptagits. 
2.3
Donationsavdrag för fysiska personer
I propositionen föreslås att det ska föreskrivas om ett donationsavdrag för fysiska personer. Bestämmelserna ska ingå i 98 a § i inkomstskattelagen. Enligt förslaget får en fysisk person och ett dödsbo i beskattningen från sin förvärvsinkomst dra av en penningdonation till ett universitet eller en högskola i syfte att främja konst eller vetenskap. Donationer på minst 850 euro och högst 500 000 euro kan dras av. Bestämmelsen motsvarar i övrigt donationsavdraget för fysiska personer åren 2009—2012, men den övre gränsen för avdragsgillheten är 500 000 euro, i stället för tidigare 250 000 euro. Bestämmelsen ska också gälla donationer till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller en universitetsfond i anknytning till dessa. 
Det är inte fråga om avdrag av utgifter för förvärv eller bibehållande av den skattskyldiges inkomst utan ett särskilt incitament för ökad privat finansiering av universitet och högskolor. Med förlust inom förvärvsinkomstslaget avses enligt 118 § 2 mom. i inkomstskattelagen det belopp varmed summan av den skattskyldiges avdrag för förvärvsinkomsternas förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger beloppet av hans skattepliktiga förvärvsinkomster. Eftersom det inte är fråga om ett avdrag som avses i 118 § 2 mom., beaktas donationsavdraget inte vid beräkning av förlusten inom förvärvsinkomstslaget. Donationsavdraget för en fysisk person görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst vid stats- och kommunalbeskattningen.  
Till lagen om beskattningsförfarande fogas en bestämmelse om skyldighet att lämna upplysningar i anslutning till donationsavdraget. Till 16 § i lagen om beskattningsförfarande fogas ett nytt 13 mom., varvid det nuvarande 13 mom. blir 14 mom. Enligt bestämmelsen ska ett universitet och en högskola som har fått en donation som är avdragsgill enligt 98 a § i inkomstskattelagen underrätta Skatteförvaltningen om det. Skyldigheten att lämna uppgifter om avdragsgilla donationer är nödvändig för en smidig personbeskattning, eftersom de uppgifter som behövs för att fylla i den förhandsifyllda skattedeklarationen samlas in hos utomstående parter som är skyldiga att lämna upplysningar. Med stöd av befullmäktigandet i 16 § i lagen om beskattningsförfarande får Skatteförvaltningen meddela närmare föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter. 
2.4
Beskattningen av kapitalinkomster
Vid budgetmanglingen hösten 2015 beslutade regeringen höja den högre skattesatsen för kapitalinkomst från nuvarande 33 procent till 34 procent. Den nedre skattesatsen kvarstår på nuvarande 30 procent. Även inkomstgränsen för den övre skattesatsen kvarstår på nuvarande 30 000 euro. Av denna anledning föreslås det att 124 § 2 mom. i inkomstskattelagen ska ändras så att det betalas 34 procent i inkomstskatt till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 30 000 euro. Samma ändring föreslås även till 15 § 1 mom. i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978). 
2.5
Överlåtelseförlust
Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sipiläs regering ska förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom med vissa begränsningar kunna dras av från kapitalinkomster. Av denna anledning föreslås det att 50 § 1 mom. i inkomstskattelagen ändras så att avdragsgill förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom också ska kunna dras av från andra kapitalinkomster, om skatteårets överlåtelsevinster inte räcker till för att dra av förlusten. 
Överlåtelseförlusterna ska fortsättningsvis i första hand dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. Om de skattskyldiga inte har överlåtelsevinster eller om de inte är tillräckliga för att dra av hela överlåtelseförlusten, dras den del som inte dragits av från vinsterna av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Med nettokapitalinkomst avses enligt 30 § 2 mom. i inkomstskattelagen kapitalinkomst från vilken dragits av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande, dvs. de naturliga avdragen. Om förlusten inte heller kan dras av från de övriga kapitalinkomsterna, fastställs den andel som inte kunnat dras av som skatteårets överlåtelseförlust, som är avdragsgill från överlåtelsevinsterna och övriga kapitalinkomster under de fem följande åren på samma sätt som skatteårets förlust. Förlusterna ska fortsättningsvis dras av i den ordning som de har uppstått. 
Överlåtelseförlusterna ska inte heller i fortsättningen beaktas när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. På basis av förlusterna beviljas således inte underskottsgottgörelse på förvärvsinkomstskatten. Underskottsgottgörelsens centrala betydelse har varit att också de skattskyldiga som inte har kapitalinkomster har kunnat dra av räntor på bostadslån. Om man på grund av överlåtelseförluster också beviljade underskottsgottgörelse, skulle detta i betydande utsträckning överföra placerarens risk till att bäras av samhället, vilket inte kan anses motiverat. För att förlusterna inte ska minska den underskottsgottgörelse som fastställs på basis av övriga avdrag som görs på kapitalinkomsterna, dras förlusterna av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. 
Ändringen gäller beskattningen av fysiska personer och inhemska dödsbon. Vid beskattningen av övriga skattskyldiga, exempelvis samfund, dras överlåtelseförlusterna fortfarande av från vinsten som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. 
Ändringen gäller förluster vid överföring av egendom som uppstår 2016 eller efter det. På förluster som uppstått före detta tillämpas bestämmelserna vid lagens ikraftträdande, dvs. de är avdragsgilla från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom endast under skatteåret och de fem följande åren. 
2.6
Tekniska ändringar i samband med bolagiseringen av Finpro rf
Finpro rf kommer att ombildas från en registrerad förening till ett icke-vinstdrivande aktiebolag som helt och hållet ägs av staten. Bolagiseringen av Finpro rf genomförs genom att Finpro rf:s funktioner samt föreningens tillgångar, skulder och åtaganden överförs till ett nytt aktiebolag vid namn Finpro Ab som grundas av staten. I det nya Finpro Ab:s bolagsordning fastställs bolagets icke-vinstdrivande verksamhet. Det nya Finpro Ab fortsätter med Finpro rf:s nuvarande uppgifter under arbets- och näringsministeriets ägarstyrning. Finpro Ab, som för närvarande ägs av Finpro rf, kommer att överlåta sitt firmanamn till det nya bolag som staten inrättar.  
Regeringens finanspolitiska ministerutskott har i sitt sammanträde den 15 september 2015 förordat inrättandet av det nya, helt statsägda Finpro Ab och övertagandet av Finpro rf:s funktioner samt föreningens tillgångar, skulder och åtaganden. Det nya Finpro Ab kommer att inrättas efter beslut vid statsrådets allmänna sammanträde hösten 2015.  
En del av Finpro rf:s utlandsstationerade personal arbetar i anknytning till Finlands utlandsrepresentationer och en del under olika landsspecifika organisationer. På grund av olika landsspecifika särdrag kommer övergången av Finpro rf:s verksamhet och personal till det nya statsägda Finpro Ab att ske stegvis. Det första skedet av överföringen av Finpro rf:s funktioner ska enligt planerna verkställas i början av 2016. 
Till de punkter i 11, 76 och 77 § i inkomstskattelagen där det hänvisas till antingen Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. eller Finpro rf föreslås en ändring eller ett tillägg av hänvisningen så att det hänvisas till både Finpro rf och Finpro Ab, eftersom Finpros personal under bolagi-seringsskedet kommer att arbeta såväl vid Finpro rf som vid Finpro Ab. 
2.7
Minimibeloppet för förseningsränta vid arvs- och gåvobeskattningen
Det föreslås att till lagen om skatt på arv och gåva fogas en specialbestämmelse om förseningsränta, enligt vilken på dröjsmålspåföljder för arvs- och gåvoskatt inte ska tillämpas det minsta belopp på tre euro som föreskrivs i lagen om skattetillägg och förseningsränta. Förslaget har samband med den reform av informationssystemen som genomförs inom Skatteförvaltningen 2016—2019, under vilken de nuvarande beskattningssystemen ersätts med ett nytt informationssystem. I samband med reformen är det ändamålsenligt att slopa minimibeloppet för förseningsräntan och i alla förekommande fall beräkna dröjsmålspåföljderna utifrån de faktiska räntedagarna. Ändringen genomförs i fråga om arvs- och gåvoskatten från ingången av 2016, då behandlingen av arvs- och gåvoskatten övergår till ett nytt informationssystem. Av kostnadsskäl genomförs motsvarande ändring i fråga om övriga skatter som Skatteförvaltningen tar ut stegvis i ett senare skede i takt med att det nya informationssystemet tas i bruk för de enskilda skatteslagen. Det minsta beloppet för förseningsräntan i fråga om skatter som betalas på eget initiativ slopades redan när skattekontolagen trädde i kraft vid ingången av 2010. 
2.8
Teknisk ändring av en laghänvisning
I 71 § i inkomstskattelagen föreskrivs om skattefria resekostnadsersättningar, till vilka även räknas resekostnadsersättning för arbetsresor. I lagens 72 § föreskrivs om vad som betraktas som arbetsresa vid beskattningen. Till den sistnämnda paragrafen fogades genom lag 946/2008 ett nytt 2 mom., varvid de tidigare 2 och 3 mom. blev 3 och 4 mom. I detta sammanhang försummade man att ändra laghänvisningen i 15 § 4 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), som nu korrigeras så att det hänvisas till 72 § 4 mom. i inkomstskattelagen.  
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Ekonomiska konsekvenser
Propositionen innehåller både sådana ändringsförslag som ökar skatteintäkterna och sådana som minskar dem. Sammanlagt beräknas de ändringar som föreslås i propositionen minska skatteinkomsterna med ca 562 miljoner euro. Statens skatteinkomster beräknas minska med ca 256 miljoner euro. Kommunernas skatteinkomster beräknas minska med ca 274 miljoner euro. Församlingarnas skatteinkomster beräknas minska med ca 13,5 miljoner euro och intäkterna av sjukförsäkringens sjukvårdspremie med ca 18,5 miljoner euro. 
3.1.1 Beskattningen av förvärvsinkomster 
Justeringen av statens inkomstskatteskala motsvarande den höjda inkomstnivån och inflationen uppskattas minska skatteintäkterna med cirka 108 miljoner euro på årsnivå, varav statens andel är 90 miljoner euro, kommunernas andel 16 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro. 
Sammanslagningen av de två högsta inkomstklasserna i statens inkomstskatteskala, dvs. utvidgningen av den så kallade solidaritetsskatten, beräknas öka statens intäkter av inkomstskatt på förvärvsinkomst med ca 34 miljoner euro. 
Höjningen av arbetsinkomstavdraget uppskattas minska skatteintäkterna med cirka 490 miljoner euro, varav statens andel är 232 miljoner euro, kommunernas andel 231 miljoner euro, församlingarnas andel 12 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 15 miljoner euro. 
Höjningen av grundavdraget uppskattas minska skatteintäkterna med cirka 22 miljoner euro, varav kommunernas andel är 20 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel ca 1 miljoner euro.  
Tabell 1 visar i sammanfattning hur förslagen till ändring av inkomstskattegrunderna genom de i denna proposition gjorda ändringarna i statens progressiva inkomstskatteskala, arbetsinkomstavdraget och grundavdraget sammantaget på olika inkomstnivåer påverkar skattegraden för barnlösa löntagare som är yngre än 53 år. Sifferuppgifterna i tabellen omfattar inkomstskatt till staten, genomsnittlig kommunalskatt, genomsnittlig kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie samt arbetstagarnas arbetspensionsförsäkringsavgift och löntagarnas arbetslöshetsförsäkringspremie. I tabellens sifferuppgifter har man beaktat rundradioskatten. I kalkylerna har använts 2015 års genomsnittliga skattesatser för kommunalskatten och kyrkoskatten samt löntagaravgifter. 
Löneinkomst, €/år 
Grunderna för  
2015 
Grunderna för 2016  
Ändring i skattegrad, procentenheter 
Ändring i skattemängd, euro/år 
5 000 
7,13 
7,13 
10 000 
8,00 
7,76 
-0,24 
-24,00 
20 000 
18,71 
17,40 
-1,31 
-262,00 
30 000 
25,82 
24,88 
-0,94 
-282,00 
40 000 
30,90 
30,24 
-0,66 
-264,00 
50 000 
34,48 
33,96 
-0,52 
-260,00 
60 000 
37,11 
36,73 
-0,38 
-228,00 
70 000 
39,00 
38,70 
-0,30 
-210,00 
80 000 
40,64 
40,36 
-0,28 
-224,00 
90 000 
42,57 
42,55 
-0,02 
-18,00 
100 000 
44,09 
44,24 
0,15 
150,00 
110 000 
45,43 
45,59 
0,16 
176,00 
120 000 
46,53 
46,71 
0,18 
216,00 
Källskatten för löntagare från utlandet uppgick år 2012 till ca 28,3 miljoner euro och åren 2013 och 2014 till ca 25,3 miljoner euro. Den genomsnittliga källskattebelagda prestationen var 2014 ca 164 400 euro. Enligt Skatteförvaltningens uppgifter gällande 2010—2012 var ca 75 procent av de källskattebelagda prestationerna mindre än 150 000 euro per år. Drygt 20 procent var av storleksordningen 150 000—500 000 euro per år medan ca 2 procent uppgick till över 500 000 euro. Det beräknas att ca 440 personer omfattas av lagen om källskatt för löntagare från utlandet år 2016. Tillämpningen av lagen på de berörda personernas löneinkomster i stället för skatterna och den försäkrades sjukförsäkringspremie enligt inkomstskattelagen beräknas minska skatteinkomsterna med sammanlagt ca 5 miljoner euro. Intäkterna av kommunalskatten beräknas minska med ca 13 miljoner euro, intäkterna av sjukförsäkringspremien med ca 2 miljoner euro och statens intäkter av inkomstskatt på förvärvsinkomst med drygt 15 miljoner euro. Källskatteintäkterna beräknas uppgå till drygt 25 miljoner euro. Eftersom staten är den enda mottagaren av källskatt, ökar statens skatteintäkter med ca 10 miljoner euro netto.  
3.1.2 Ränteavdraget för bostadsskuld 
Utgående från en statisk kalkyl baserad på nuvarande räntenivå uppskattas begränsningen av rätten till ränteavdrag för bostadsskuld från 50 procent till 25 procent öka avkastningen av inkomstskatterna på årsbasis med cirka 104 miljoner euro 2019, varav statens andel är 61 miljoner euro, kommunernas andel 35 miljoner euro, församlingarnas andel 4 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel 4 miljoner euro. Under övergångsperioden uppskattas begränsningen av avdraget öka intäkterna av inkomstskatten  
- 2016 med cirka 20 miljoner euro, varav statens andel är 11 miljoner euro, kommunernas andel 7 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro,  
- 2017 med cirka 20 miljoner euro, varav statens andel är 11 miljoner euro, kommunernas andel 7 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro,  
- 2018 med cirka 20 miljoner euro, varav statens andel är 11 miljoner euro, kommunernas andel 7 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro,  
- 2019 med cirka 44 miljoner euro, varav statens andel är 28 miljoner euro, kommunernas andel 14 miljoner euro, församlingarnas andel 1 miljon euro och Folkpensionsanstaltens andel 1 miljon euro, 
För de skattskyldiga innebär ändringen, att om en person 2016 tar ett t.ex. 100 000 euro stort bostadslån till 1,5 procents ränta, minskar begränsningen av ränteavdragsrätten från 2015 års 65 procent till 55 procent ränteavdraget med cirka 45 euro per år. Efter att ändringen har trätt i kraft fullt ut 2019 minskar begränsningen av ränteavdragsrätten från 65 procent till 25 procent ränteavdraget för en person som tar ett 100 000 euro stort bostadslån till 1,5 procents ränta med cirka 180 euro per år. 
När det gäller konsekvenserna av begränsningen av avdragsrätten för olika hushållstyper fördelas cirka 25 procent av skatteavkastningen på familjer med två vuxna utan barn, cirka 48 procent på familjer med två vuxna och barn, cirka 17 procent på ensamstående, cirka 4 procent på ensamförsörjare och 7 procent på andra typer av hushåll. Bland de olika åldersgrupperna är verkningarna störst för personer i åldern 25—44 år. 
3.1.3 Donationsavdrag för fysiska personer 
Utvidgningen av donationsavdraget uppskattas minska skatteinkomsterna med cirka 5 miljoner euro år 2016, varav statens andel är 3 miljoner euro, kommunernas andel 1 miljon euro, församlingarnas andel 0,5 miljoner euro och Folkpensionsanstaltens andel ca 0,5 miljoner euro. 
Åren 2009–2012, då donationsavdraget senast tillämpades vid personbeskattningen, gjorde sammanlagt ca 2 200 fysiska personer avdragsgilla donationer till ett sammanlagt belopp av ca 15 miljoner euro.  
Det faktum att donationsavdraget tidigare var temporärt kan tillsammans med statens medfinansiering antas ha uppmuntrat till donationer under de berörda åren. Därför kan det antas att den sänkande inverkan som avdraget har på skatteintäkterna blir högst lika stor som under de tidigare åren eller något mindre. 
Å andra sidan kan det antas att höjningen av avdragets maximibelopp från 250 000 till 500 000 euro på det sätt som föreslås i propositionen minskar intäkterna från förvärvs- och kapitalskatten något mer än tidigare. 
På basis av de uppgifter som Skatteförvaltningen meddelat är det svårt att bedöma om en höjning av maximibeloppet uppmuntrar till större donationer än tidigare. På basis av de uppgifter som finns att tillgå var största delen av de tidigare donationerna mindre än det maximala avdragsgilla beloppet. I de uppgifter som inkommit ingår dock också sådana donationer som exakt motsvarar det maximala avdragsgilla beloppet eller är mycket nära det. I dessa fall kan det maximala avdragsgilla beloppet antas ha påverkat donationens belopp. Donationerna till maximibelopp har en stor inverkan på donationsavdragets totala effekt, även om de är få till antalet. 
3.1.4 Beskattningen av kapitalinkomster 
Höjningen av den höjda skattesatsen för kapitalinkomst från 33 procent till 34 procent beräknas öka intäkterna av kapitalskatten med ca 34 miljoner euro på årsnivå. Till följd av tidsmässiga faktorer ökar kassainflödet av kapitalinkomstskatten år 2016 med mindre än den beräknade effekten på årsnivå, dvs. med ca 17 miljoner euro. Beskattningen av kapitalinkomster på över 30 000 euro skärps. Till exempel om kapitalinkomsterna är 50 000 euro, stiger skattebeloppet med 200 euro och om kapitalinkomsterna är 1 000 000 euro, stiger skattebeloppet med 9 700 euro år 2016. 
3.1.5 Överlåtelseförlust 
Beloppen av överlåtelsevinsterna och överlåtelsefölusterna varierat kraftig och är svåra att förutse. De senaste slutliga beskattningsuppgifterna är från 2013. År 2013 hade ca 2 661 000 personer kapitalinkomster på sammanlag ca 11,4 miljarder euro. Ca 342 000 personer hade överlåtelsevinster på sammanlagt ca 4,0 miljarder euro och ca 216 000 personer överlåtelseförluster på sammanlagt ca 1,2 miljarder euro. Åren 2003—2013 har summan av överlåtelsevinsterna varierar från knappt 2 miljarder euro till nästan 5,5 miljarder euro per år och summan av överlåtelseförlusterna från ca 0,6 miljarder euro till ca 1,6 miljarder euro per år.  
En och samma person har nödvändigtvis inte både överlåtelsevinster och överlåtelseförluster, så alla uppkomna förluster kan inte dras av från överlåtelsevinsterna, även om överlåtelsevinsterna vanligtvis är fler än överlåtelseförlusterna. Även om överlåtelseförlusterna tidigare fick dras av under de tre år som följer på skatteåret och numera under de fem år som följer på skatteåret, kan en del av förlusterna aldrig dras av från överlåtelsevinsterna, dvs. de preskriberas.  
Summan av preskriberade överlåtelseförluster har åren 2003—2012 varierat mellan ca 100 miljoner euro och ca 250 miljoner euro. Under 2003–2012 uppgick de preskriberade förlusterna i genomsnitt till ca 170 miljoner euro. Av förlusterna under skatteåren 2003—2009 preskriberades i genomsnitt ca 20 procent.  
Till följd av den föreslagna ändringen kommer färre förluster att preskriberas, eftersom det utöver från överlåtelsevinsterna också kan dra av från övrig kapitalinkomst. Dessutom kan överlåtelseförlusterna sannolikt dras av snabbare än för närvarande. Det är också möjligt att ändringen har beteendeeffekter, dvs. att förlusterna i högre grad realiseras vid en tidpunkt då den berörda personen har andra kapitalinkomster.  
Denna ändring uppskattas minska intäkterna från kapitalinkomstskatten med ca 20 miljoner euro på årsnivå. 
3.1.6 Kompensation för ändringarna i skatteinkomster 
I enlighet med regeringsprogrammet kompenseras kommunerna för ändringen i skatteinkomsterna till nettobelopp. De ändringar som föreslås i denna proposition minskar skatteinkomsterna med sammanlagt 274 miljoner euro. Ändringen av skatteinkomsterna kompenseras via statsandelssystemet. Avsikten är att en separat proposition lämnas om kompensationen. 
3.2
Konsekvenser för förvaltningen
Donationsavdraget för fysiska personer medför något mer arbete för Skattestyrelsen. Också universitet och högskolor som tar emot donationer skulle få något mer administrativt arbete till följd av den anmälningsskyldighet som hänger samman med donationerna. 
3.3
Inkomstfördelningskonsekvenser
De föreslagna ändringarna i inkomstbeskattningens skattegrunder påverkar inkomstfördelningen mellan personer. Förändringar i inkomstskillnaderna mäts med hjälp av Ginikoefficienten. Ginikoefficienten är en indikator som beskriver fördelningen av hushållens disponibla inkomster och kan ha ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde koefficienten har, desto större är inkomstskillnaderna. I Finland är inkomstskillnaderna små i jämförelse med t.ex. de övriga OECD-länderna, men de har ökat avsevärt jämfört med början av 1990-talet. De färskaste siffrorna över inkomstskillnaderna är från 2013, och har tagits fram av Statistikcentralen utifrån totalstatistiken över inkomstfördelningen. Värdet för Ginikoefficienten, som beskriver inkomstskillnaderna, var 27,6, vilket är 0,4 procentenheter mer än året innan.  
Finansministeriets skatteavdelning har gjort en specificerad statisk kalkyl över hur de ändringar i skattegrunderna som föreslås i denna proposition påverkar inkomstskillnaderna.  
Granskningen omfattade utvidgningen av så kallade solidaritetsskatten, höjningen av inkomstgränserna i den progressiva inkomstskatteskalan, höjningen av grund- och arbetsinkomstavdraget, utvidgningen av donationsavdraget, begränsningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån samt höjningen av den högre skattesatsen i kapitalinkomstbeskattningen. 
Åtgärder som minskar inkomstskillnaderna är utvidgningen av solidaritetsskatten, höjningen av grund- och arbetsinkomstavdraget samt höjningen av den högre skattesatsen i kapitalinkomstbeskattningen. Indexjusteringen av statens inkomstskatteskala ökar inkomstskillnaderna något. Begränsningen av rätten till ränteavdrag för bostadslån påverkar däremot inte inkomstfördelningen. 
Nedan har sammanfattats vilken inverkan förslagen i denna proposition till ändring av statens progressiva inkomstskatteskala, arbetsinkomstavdraget och grundavdraget, rätten till ränteavdrag för bostadslån samt den högre skattesatsen i kapitalinkomstbeskattningen sammantaget har enligt inkomstdecil. Av framgår att beskattningen i alla inkomstdeciler lindras något. Inverkan är störst i inkomstdecilerna 6—9, dvs. hushåll med medelstora inkomster. I figuren presenteras ändringarna som förändringar i ekvivalenta inkomster per hushåll enligt OECD:s modifierade ekvivalensskala. 
I denna proposition är den sammantagna effekten av de föreslagna ändringarna av beskattningsgrunderna mätt med Ginikoefficienten -0,07 procentenheter, dvs. åtgärderna minskar inkomstskillnaderna något. 
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid finansministeriet. Propositionen har behandlats vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning.  
5
Samband med andra propositioner
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 
6
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft vid ingången av 2016. Den temporära 58 b § om avdragsgillhet för ränta på bostadsskuld i inkomstskattelagen fortsätter att gälla till utgången av 2018.  
Ändringarna av inkomstskattelagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2016, dock så att 58 § 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2019. 
Inkomstskattelagens 50 § 1 mom. om avdrag av överlåtelseförluster tillämpas första gången på överlåtelseförluster som uppstår skatteåret 2016 och därefter.  
Lagen om källskatt för löntagare från utlandet ska tillämpas på lön som uppbärs eller har uppburits den 1 januari 1996 eller därefter. En förutsättning är dessutom att lönen grundar sig på sådant arbete som börjar eller har börjat under tiden mellan den 1 januari 1996 och den 31 december 1999 eller mellan den 1 januari 2001 och den 31 december 2019, nämnda dagar medräknade. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag om inkomstskatteskalan för 2016 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Vid beskattningen för 2016 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande: 
Beskattningsbar 
förvärvsinkomst, 
euro 
Skatt vid nedre 
gränsen, 
euro 
Skatt på den del av inkomsten som 
överskrider den nedre gränsen, 
% 
16 700—25 000 
8,00 
6,50 
25 000—40 800 
547,50 
17,50 
40 800—72 300 
3 312,50 
21,50 
72 300— 
10 085,00 
31,75 
 
 
 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av inkomstskattelagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 11 § 2 mom. 2 punkten, 50 § 1 mom., 58 § 2 mom., 58 b §, 76 § 1 mom. 2 punkten, 77 § 1 mom., 106 §, 124 § 2 mom. samt 125 § 2 mom., 
av dem 50 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1410/2010, 58 § 2 mom., 58 b och 106 §, 124 § 2 mom. och 125 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1086/2014 samt 77 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1165/2000, och 
fogas till lagen en ny 98 a § som följer: 
11 § 
Boende i Finland 
Som bosatt i Finland anses även 
2) en finsk medborgare som arbetar utomlands i uppdrag för Finpro rf eller Finpro Ab och som omedelbart innan han eller hon ingick arbetsavtalet om detta arbete var bosatt i Finland. 
50 § 
Överlåtelseförlust 
Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom ska dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom under skatteåret och de fem följande åren allteftersom vinst uppstår. En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos vid beskattningen avdragsgilla överlåtelseförlust som inte dragits av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom dras av från nettokapitalinkomsten före övriga avdrag från kapitalinkomsterna. Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom beaktas inte när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. 
58 § 
Ränteutgifter 
Utöver det som föreskrivs i 1 mom. har den skattskyldige rätt att från sina kapitalinkomster dra av 25 procent av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till anskaffning eller grundlig reparation av en stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans eller hennes familj (bostadsskuld). 
58 b § 
Avdragsgillhet för ränta på bostadsskuld skatteåren 2016–2018 
Med avvikelse från bestämmelserna i 58 § 2 mom. har en skattskyldig rätt att från sina kapitalinkomster dra av 55 procent av räntorna på sina bostadsskulder skatteåret 2016, 45 procent skatteåret 2017 och 35 procent skatteåret 2018. 
76 § 
Vissa skattefria ersättningar i anslutning till tjänstgöring utomlands 
Skattepliktig inkomst är inte 
2) ortstillägg till personer som står i arbetsförhållande till Finpro rf eller Finpro Ab och har placerats utomlands samt annan av Finpro rf eller Finpro Ab betald ersättning för täckande av särskilda utgifter i samband med utomlands utfört arbete eller på grund av lokala särförhållanden, till den del ersättningarna inte överstiger motsvarande, till dem som är anställda inom utrikesrepresentationen betalda ortstillägg eller andra ersättningar som avses ovan, 
77 § 
Utlandsarbetsinkomst 
Lön för arbete som utförts utomlands (utlandsarbetsinkomst) är inte skattepliktig inkomst om den skattskyldiges utlandsvistelse på grund av detta arbete varar minst sex månader utan avbrott (utlandstjänstgöring). Som utlandsarbetsinkomst anses inte lön som arbetsstaten enligt ett gällande avtal mellan Finland och arbetsstaten för att undvika dubbelbeskattning inte primärt får beskatta, inkomst från en i 66 § avsedd förmån på grundval av arbetsförhållande och inte heller lön som har uppburits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligt samfund eller från Finpro rf eller Finpro Ab eller för arbete ombord på ett finskt fartyg eller luftfartyg. 
98 a § 
Donationsavdrag för fysiska personer 
Fysiska personer och dödsbon får från sin nettoförvärvsinkomst dra av en penningdonation på minst 850 euro och högst 500 000 euro som gjorts för att främja vetenskap eller konst till ett universitet eller en högskola inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som får offentlig finansiering eller till en universitetsfond i anknytning till dessa. 
106 § 
Grundavdrag vid kommunalbeskattningen 
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 020 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten. 
124 § 
Fastställande av skatten 
På kapitalinkomst betalas 30 procent i inkomstskatt (inkomstskattesats för kapitalinkomst). Till den del den beskattningsbara kapitalinkomsten för en skattskyldig överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i inkomstskatt (höjd inkomstskattesats för kapitalinkomst). Inkomstskattesatsen för samfund är 20 procent. Inkomstskattesatsen för samfällda förmåner är 28 procent. Angående fördelningen av samfundsskatten och skatten på samfällda förmåner mellan olika skattetagare bestäms i lagen om skatteredovisning (532/1998). 
125 § 
Arbetsinkomstavdrag 
Avdraget utgör 11,8 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 260 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,46 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 58 b § gäller till och med den 31 december 2018. 
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2016 dock så att 58 § 2 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2019. Lagens 58 b § tillämpas vid beskattningen för åren 2016–2018. 
Lagens 50 § 1 mom. tillämpas på överlåtelseförluster som uppstått skatteåret 2016 och därefter. 
3. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om beskattningsförfarande 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 16 § i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995), sådan paragrafen lyder i lagarna 1745/2009, 520/2010, 994/2012 och 181/2014, ett nytt 13 mom., varvid det nuvarande 13 mom. blir 14 mom., som följer: 
16 § 
Utomståendes allmänna skyldighet att lämna uppgifter om utgifter och avdrag 
Universitet och högskolor ska för beskattningen till Skatteförvaltningen lämna behövliga uppgifter om en donation som har gjorts av en skattskyldig och som är avdragsgill enligt 98 a § i inkomstskattelagen (1535/1992).  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av lagen om skatt på arv och gåva 
I enlighet med riksdagens beslut  
fogas till lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) en ny 52 a § som följer: 
52 a § 
På den skatt som är obetald efter förfallodagen ska betalas förseningsränta så som föreskrivs i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995), dock så att bestämmelsen i 4 § i den lagen om att det minsta beloppet som tas ut i förseningsränta är tre euro inte tillämpas. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av 15 § i lagen om förskottsuppbörd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) 15 § 4 mom. som följer: 
15 § 
Poster som skall ersättas eller dras av innan förskottsinnehållning verkställs 
Som sådana ovannämnda kostnader som arbetsgivaren ska ersätta eller dra av räknas dock inte medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer, avgifter till arbetslöshetskassor, kostnader för resor som avses i 72 § 4 mom. i inkomstskattelagen eller utgifter för anskaffning av facklitteratur. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om källskatt för löntagare från utlandet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995) 12 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1522/2011, som följer: 
12 § 
Ikraftträdande 
Lagen tillämpas på lön som uppbärs eller har uppburits den 1 januari 1996 eller därefter på basis av ett sådant arbete som börjar eller har börjat under tiden mellan den 1 januari 1996 och den 31 december 1999 eller mellan den 1 januari 2001 och den 31 december 2019, nämnda dagar medräknade. I övrigt tillämpas lagen första gången vid beskattningen för 1996. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 15 § i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) 15 § 1 mom., sådant det lyder i lag 458/2015, som följer: 
15 § 
I inkomstskatt på kapitalinkomst betalas 30 procent. Till den del den skattskyldiges beskattningsbara kapitalinkomst överstiger 30 000 euro betalas 34 procent i skatt på kapitalinkomsten. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 28 september 2015  
Statsministerns ställföreträdare, utrikesminister
Timo
Soini
Finansminister
Alexander
Stubb
Senast publicerat 29.9.2015 15:16