1.1  Lagstiftning och praxis

1.2  Bedömning av nuläget

Arbetspensionsförsäkringsbolagen och andra arbetspensionsanstalter ska bedriva lagstadgad pensionsförsäkring som hänför sig till den sociala tryggheten genom att sköta verkställigheten av pensionsskyddet samt sköta de medel som inflyter till bolagen eller anstalterna för detta ändamål på ett sätt som tryggar de förmåner som försäkringarna omfattar. För att nå de uppställda målen strävar arbetspensionsanstalterna efter en så god placeringsavkastning som möjligt och att trygga placeringarna. Arbetspensionsanstalterna har en viktig samhällelig funktion inte bara som verkställare av det lagstadgade arbetspensionssystemet utan också som viktiga institutionella investerare. Arbetspensionsförsäkringsbolagen och Keva är med sina investeringstillgångar på cirka 160 miljarder euro de största nationella investerarna. Inte heller övriga arbetspensionsanstalters placeringsverksamhet kan anses som obetydlig. I och med att arbetspensionsanstalterna är viktiga investerare är det viktigt att de redogör för hur de med stöd av ägarstyrningen strävar efter att säkerställa de uppställda målen. Med hjälp av transparens och rapportering är det möjligt att få information och bedöma hur de i fråga om sin placeringsverksamhet strävar efter att sköta sin lagstadgade uppgift och hur de lyckas med detta. 

Arbetspensionsförsäkringsbolagen och Keva har iakttagit den gällande lagstiftningen väl och delvis offentliggjort mer detaljerade uppgifter om principerna för ägarstyrningen än vad som förutsätts i den gällande lagen. Med beaktande av deras och de andra pensionsanstalternas betydande ställning och den andra utveckling av lagstiftningen som sker inom detta delområde är det dock motiverat att det i lagen tas in sådana bestämmelser om fastställande och offentliggörande av principer för ägarstyrning som är något mer detaljerade än i nuläget. 

För direkt- och återförsäkringsbolag som erbjuder livförsäkringar samt pensionsstiftelser och försäkringskassor som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet gäller i fortsättningen vissa bestämmelser om institutionella investerare som finns i direktiv 2007/36/EG. I det nämnda direktivet finns det detaljerade bestämmelser om fastställande och offentliggörande av principer för ägarstyrning. Bestämmelserna i direktivet är också mer detaljerade än de bestämmelser i den gällande lagen som gäller arbetspensionsförsäkringsbolag och Keva. Preciseringen av de gällande bestämmelserna säkerställer således också att institutionella investerare och andra betydande investerare inte behandlas på väsentligen olika sätt i lagstiftningen. Direktivet tillämpas inte på arbetspensionsförsäkringsbolag eller andra arbetspensionsanstalter och direktivet medför inget sådant behov av att ändra på lagstiftningen om arbetspensionsanstalter som är förpliktande för Finland. 

De bestämmelser om transaktioner med närstående parter och ersättningssystem som finns i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag trädde i kraft vid ingången av 2015. I fråga om dessa bestämmelser har det inte observerats några väsentliga behov av att ändra på deras innehåll. På grund av de ändringar som föreslagits i fråga om aktiebolagslagen och försäkringsbolagslagen samt hänvisningsbestämmelserna i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag är det dock behövligt att bestämmelserna i den sistnämnda lagen preciseras. Avsikten är till denna del att närmast bevara nuläget i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. Det kan dock samtidigt till lagen fogas vissa bestämmelser som förtydligar beslutsförfarandet. 

2.1  Målsättning

Avsikten med regeringens proposition är att öka transparensen och öppenheten i den verksamhet som bedrivs av de arbetspensionsanstalter som sköter verkställigheten av det lagstadgade arbetspensionsskyddet och att främja rapporteringens rättidighet samt att öka verksamhetens offentliga tillförlitlighet. För att göra det lättare att nå dessa mål och öka offentligheten i verksamheten behöver det fastställas nya preciserande krav på principerna för ägarstyrning samt anges att bestämmelserna utöver arbetspensionsförsäkringsbolagen och Keva också ska gälla andra arbetspensionsanstalter samt statens pensionsfond. Andra arbetspensionsanstalter är Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Sjömanspensionskassan samt pensionsstiftelser och pensionskassor som bedriver lagstadgad arbetspensionsförsäkring. 

I en annan regeringsproposition som är anhängig samtidigt anges det att när det gäller direkt- och återförsäkringsbolag som erbjuder livförsäkringar ska det i fortsättningen i försäkringsbolagslagen föreskrivas om att principerna för ägarstyrning ska fastställas och offentliggöras kostnadsfritt på bolagens webbplatser. På samma sätt ska bestämmelser med motsvarande innehåll tas in också i lagen om pensionsstiftelser när det gäller A-pensionsstiftelser och AB-pensionsstiftelsers A-avdelningar som erbjuder frivillig tilläggspension samt i lagen om försäkringskassor när det gäller pensionskassor som erbjuder tilläggspension (se avsnittet Samband med andra propositioner nedan). 

På grund av de betydande lagstadgade uppgifter som anförtrotts arbetspensionsanstalterna och de därmed anslutna samhälleliga verkningarna är det motiverat att man i arbetspensionsanstalternas verksamhet iakttar minst likadana principer för öppenheten i placeringsverksamheten som de som gäller för andra motsvarande investerare. 

Arbetspensionsanstalternas verksamhetsformer, investeringsstrategier och ägarandelar i enskilda målsammanslutningar varierar. En del av arbetspensionsanstalterna har en betydande andel direkta aktieplaceringar i börsbolag, en del har just inga sådana placeringar alls. Avsikten med förslagen är inte att styra enskilda arbetspensionsanstalter att ändra på sin egen investeringsstrategi eller ägarstyrningsverksamhet, t.ex. så att de ändrar sina portföljinvesteringar till aktiv ägarstyrning eller tvärtom. 

Målet med de föreslagna bestämmelserna är också att stärka rapporteringen om och offentliggörandet av ägarengagemangen i arbetspensionsanstalter som placerar i börsaktier. Avsikten är dessutom att öka öppenheten i sätten att genomföra ägarstyrningen. En öppnare ägarstyrning torde inverka för sin del positivt också på övriga investerares ägarengagemang och investeringsbeslut, då en större grupp av investerare till stöd för sina egna investeringsbeslut får tillgång till stora investerares ägarstyrningsprinciper. 

En ägarstyrning som är öppnare än i nuläget stärker förhållandet mellan aktieägaren och det bolag som är placeringsobjekt samt förbättrar det allmänna investerarskyddet. Att principerna för ägarstyrning gäller också de arbetspensionsanstalter som i nuläget inte omfattas av skyldigheterna skapar dessutom jämlikare verksamhets- och konkurrensförutsättningar för placeringsverksamheten och investeringsmarknaden. En jämlik verksamhetsomgivning främjar stabiliteten och förutsägbarheten på finansmarknaden samt ökar investerarskyddet. 

2.2  De viktigaste förslagen

Enligt förslaget ska alla arbetspensionsanstalter vara skyldiga att fastställa åtminstone allmänna principer för ägarstyrning. I principerna ska det åtminstone öppet redogöras för om man försöker påverka målsammanslutningarnas verksamhet eller förvaltning direkt via röstningsrådgivare eller t.ex. indirekt via fondförvaltare. 

Om en arbetspensionsanstalt placerar i sådana aktier i målsammanslutningar som är föremål för handel på en reglerad marknad inom en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller de mer detaljerade kraven i förslaget endast dessa pensionsanstalter. Enligt förslaget ska en arbetspensionsanstalt då i principerna för ägarstyrning för det första redogöra för sambandet mellan investeringsstrategin och principerna för ägarstyrning. Arbetspensionsanstalterna utövar i varierande utsträckning ägarens administrativa rättigheter i målsammanslutningarna, och på detta sätt försöker man säkerställa att en målsammanslutning är lönsam, att arbetspensionsanstaltens avkastningsmål uppnås samt i sista hand att finansieringen av pensionssystemet tryggas. 

Enligt de mer detaljerade kraven i förslaget ska arbetspensionsanstalten för det andra redogöra för hur den försöker få uppgifter om och följa upp målsammanslutningarnas och deras lednings verksamhet. Arbetspensionsanstalterna får jämförelsevis mycket information om målsammanslutningarna genom t.ex. bokslut, verksamhetsberättelser och börsbolagens regelbundna informationsskyldighet. Arbetspensionsanstalterna kan också ta kontakt med en målsammanslutnings ledning antingen direkt eller indirekt. 

Enligt de mer detaljerade kraven i förslaget ska arbetspensionsanstalten för det tredje fastställa och redogöra för de förfaranden med hjälp av vilka den eventuellt försöker engagera sig i en målsammanslutnings verksamhet. På samma sätt ska arbetspensionsanstalten för det fjärde fastställa och redogöra för hur den för en dialog med en målsammanslutning samt med dess övriga aktieägare och intressentgrupper. 

Om de föreslagna mer detaljerade kraven blir tillämpliga kan arbetspensionsanstalterna inom ramen för minimikraven i förslagen anpassa sin rapportering om ägarstyrningen i enlighet med kvaliteten på och omfattningen av sin placeringsverksamhet och sina möjligheter att engagera sig. En arbetspensionsanstalts möjligheter att engagera sig i målsammanslutningarnas beslutsfattande kan minskas av t.ex. arbetspensionsanstaltens medvetna beslut om att man i princip inte försöker engagera sig eller delta i förvaltningen av målsammanslutningarna. Möjligheterna att engagera sig kan minskas också av en sådan obetydlig ägarandel i målsammanslutningarna att arbetspensionsanstalten inte alls kan delta i arbetet i målsammanslutningens förvaltningsorgan eller att arbetspensionsanstaltens strävan att engagera sig inte har någon väsentlig praktisk betydelse vid förvaltningen av målsammanslutningarna. I koncernsituationer kan i synnerhet pensionsstiftelsernas möjligheter att engagera sig minskas också av det faktum att åtminstone i finländska aktiebolag kan deltagande i bolagsstämman inte ske med aktier som tillhör bolaget eller dess dottersammanslutning och att sådana aktier inte beaktas när det för ett beslut eller för utövande av en viss befogenhet krävs en viss kvalificerad majoritet eller samtycke av samtliga aktieägare (aktiebolagslagen 5 kap. 9 §). I principerna för ägarstyrning kan det redogöras koncist för t.ex. denna typ av faktiska omständigheter som minskar arbetspensionsanstaltens möjligheter att engagera sig i målsammanslutningar. 

Enligt förslaget ska principerna för ägarstyrning dessutom offentliggöras på arbetspensionsanstaltens webbplats. För att minska regleringsbördan ska det i fråga om pensionsstiftelserna och pensionskassorna alternativt tillåtas att principerna hålls allmänt tillgängliga på något annat motsvarande sätt. 

För arbetspensionsanstalter som placerar i börsaktier i Finland eller en annan EES-stat föreslås således antingen preciserade eller helt och hållet nya bestämmelser om principerna för ägarstyrning beroende på om det i den gällande lagen redan från tidigare finns bestämmelser om ägarstyrningen av anstalter. Genom propositionen preciseras bestämmelserna om ägarstyrningen av arbetspensionsförsäkringsbolagen och Keva. Dessutom ska motsvarande bestämmelser tas in i de lagar som gäller andra arbetspensionsanstalter. 

I fråga om närståendetransaktioner, ersättning och beslutsfattande om dessa transaktioner och denna ersättning är det motiverat att lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag ändras så att systematiken i den gällande lagen bevaras. Det är således behövligt att föreskriva om att vissa definitioner och bestämmelser i försäkringsbolagslagen och aktiebolagslagen inte ska tillämpas på arbetspensionsförsäkringsbolag. Till dessa delar ska det också i fortsättningen föreskrivas om detta i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag. För tydlighetens skull behöver det dock i lagen tas in också vissa bestämmelser om styrelseledamöters, förvaltningsrådsledamöters och verkställande direktörens besluts- och anmälningsförfaranden. 

Dessutom har det under beredningen framgått att det har förekommit oklarheter i fråga om tolkningen av bestämmelsen om ikraftträdandet och val av styrelse i lagen om ändring av 9 b och 9 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (947/2016). På grund av detta föreslås det att 2 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i den nämnda lagen ändras så att styrelsens sammansättning i enlighet med det ursprungliga syftet ska överensstämma med vad som anges i det moment som ändrats genom lag 947/2016 från och med 2020. Enligt 9 e § 5 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag ska på suppleanter tillämpas samma bestämmelser som tillämpas på egentliga styrelseledamöter. I lagen finns det dock inga andra bestämmelser om suppleanter. Lagen har tolkats så att arbetspensionsförsäkringsbolagen tämligen fritt har kunnat besluta om suppleanter. Det nya 9 e § 3 mom. ändrar inte på denna princip och förutsätter inte heller att suppleanter byts ut eller att deras antal ändras eller regleras. 

Enligt förslaget ska dessutom det i lagen om pension för arbetstagare avsedda förfarandet för fastställande av årsavkastningsprocenten för det tilläggsförsäkringsansvar som är bundet till aktieavkastningen förenhetligas i enlighet med förfarandena för fastställande av andra beräkningskoefficienter inom arbetspensionsbranschen. 

3.1  Ekonomiska konsekvenser

3.2  Konsekvenser för myndigheterna

Arbetspensionsanstalternas verksamhet på värdepappersmarknaden hör till de verksamheter som Finansinspektionen utövar tillsyn över. För arbetspensionsanstalterna innebär propositionen endast sådana administrativa skyldigheter som kan betraktas som obetydliga. Vid beredningen har det bedömts att propositionen inte har några nämnvärda konsekvenser för Finansinspektionens eller de övriga myndigheternas tillsynsuppgifter. De extra uppgifterna kan utföras som en del av den fortlöpande tillsynen över arbetspensionsanstalterna, och propositionen medför t.ex. inte ett behov av att utöka myndigheternas personalresurser. 

3.3  Konsekvenser för miljön

Propositionen har inga direkta eller betydande konsekvenser för miljön. 

3.4  Samhälleliga konsekvenser

Utöver institutionella investerare och kapitalförvaltare äger också flera hushåll och företag aktier i finländska börsbolag. Propositionen förbättrar investerarnas tillgång till information samt skapar jämlikare verksamhets- och konkurrensförutsättningar för placeringsverksamheten. En öppnare ägarstyrning inverkar för sin del positivt också på övriga investerares ägarengagemang och investeringsbeslut, då en större grupp av investerare till stöd för sina egna investeringsbeslut får tillgång till stora investerares ägarstyrningsprinciper. Således främjar propositionen förtroendet, stabiliteten och förutsägbarheten på finansmarknaden. Förslagen till ändring beräknas inte ha betydande ekonomiska konsekvenser vilkas belopp i euro skulle kunna räknas eller principiella konsekvenser. 

4.1  Beredningsskeden och beredningsmaterial

Bestämmelser om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börsnoterade företag finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG. Ändringsdirektivet vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang antogs den 17 maj 2017 (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang). Bestämmelser som gäller institutionella investerare och som införs genom ändringsdirektivet finns särskilt i artikel 3g (Policy för aktieägarengagemang) och 3h (Institutionella investerares investeringsstrategi och överenskommelser med kapitalförvaltare). 

Finansministeriet tillsatte den 28 juni 2017 en arbetsgrupp med uppgift att bereda förslag till de lagändringar som behövs i samband med det nationella genomförandet av direktivet om ändring av direktivet om aktieägares rättigheter. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma bland annat förhållandet mellan institutionella investerares policy för aktieägarengagemang och deras investeringsstrategi, deras strävan att engagera sig i ett företags långsiktiga resultat samt vilken inverkan bestämmelserna om de kapitalförvaltare som arbetar för investerarna har på tillhandahållande av investeringstjänster. Arbetsgruppen föreslog ändringar av bland annat försäkringsbolagslagen, lagen om pensionsstiftelser och lagen om försäkringskassor, vilket i viss mån har lagtekniska och indirekta innehållsmässiga konsekvenser också för det förslag som nu behandlas. I samband med beredningen av genomförandet av ändringsdirektivet har det avtalats om att de krav som gäller arbetspensionsanstalter ska bedömas separat vid social- och hälsovårdsministeriet och inte i finansministeriets arbetsgrupp. 

Social- och hälsovårdsministeriet ordnade i december 2017 ett inledande möte för att bedöma behovet av att ändra på bestämmelserna om arbetspensionsanstalternas ägarstyrning. Vid mötet beslutade man att fortsätta beredningen tillsammans med arbetsmarknadsorganisationerna och andra viktiga intressentgrupper. Under beredningen har det också ordnats separata möten med representanter för statens pensionsfond och Keva. Den fortsatta beredningen efter remissbehandlingen har gjorts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. 

Förslaget till ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av 9 b och 9 e § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag har tagits in i propositionen efter remissbehandlingen. Ändringen har beretts i samarbete med arbetsmarknadens centralorganisationer. 

Efter remissbehandlingen har det i propositionen också tagits in ett förslag om att förfarandet för fastställande av årsavkastningsprocenten för aktieplaceringar ska preciseras. Initiativet till ändring kom från Työeläkevakuuttajat TELA — Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry våren 2018. Tyngdpunkten i beredningen av ändringarna i anslutning till koefficienterna låg på processerna för fastställande av den avsättningskoefficient som fastställs på basis av arbetspensionsanstalternas genomsnittliga solvens och som också inverkar på skyldigheten att överföra medel till fonder, eftersom ändringarna i arbetspensionssektorn lättare och kraftigare via avsättningskoefficienten inverkar på skyldigheten att överföra medel till fonder. De ändringar som här föreslås i fastställandet av årsavkastningsprocenten för aktieplaceringar är en logisk följd av de ändringar som gjorts i processen för fastställande av avsättningskoefficienten. 

4.2  Remissyttranden och hur de har beaktats

Utkastet till regeringens proposition sändes den 17 maj 2018 på remiss till sammanlagt 55 aktörer. Projekthandlingarna har funnits tillgängliga på social- och hälsovårdsministeriets webbplats och i statsrådets tjänst för projektinformation sedan den 17 maj 2018. Tidsfristen för att lämna ett utlåtande gick ut den 29 juni 2018. Sammanlagt lämnades det in 27 utlåtanden. Löntagarnas centralorganisationer Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry och Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf lämnade ett gemensamt utlåtande. Konkurrens- och konsumentverket, Verket för finansiell stabilitet, dataombudsmannens byrå och Företagarna i Finland rf meddelade att de inte hade något att anföra om propositionen. Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi och Olycksfallsförsäkringscentralen TVK meddelade att de inte lämnar ett utlåtande om saken. 

För. Flera remissinstanser understödde målen med propositionen (arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, inrikesministeriets polisavdelning, Centralkriminalpolisen, Finansinspektionen, statens pensionsfond, Sjömanspensionskassan, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Vakuutusväen Liitto ry, Finlands Advokatförbund, Börsstiftelsen och Aktiespararnas Centralförbund rf). 

Flera remissinstanser understöder uttryckligen helt och hållet eller i huvudsak de föreslagna bestämmelserna eller har åtminstone inte något att anföra om dem [arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, inrikesministeriets polisavdelning, Centralkriminalpolisen, Finansinspektionen, statens pensionsfond, Sjömanspensionskassan, Vakuutusväen Liitto ry, Finlands Advokatförbund, Finlands Kommunförbund rf, löntagarnas centralorganisationer (Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Akava ry och Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf), Börsstiftelsen och Aktiespararnas Centralförbund rf]. Finans Finland (FA) rf anser att de förslag som gäller andra än arbetspensionsförsäkringsbolag är motiverade. 

Arbets- och näringsministeriet betonar dessutom att den administrativa bördan inte får ökas oskäligt mycket. Avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli har poängterat betydelsen av god förvaltningssed (corporate governance). Inrikesministeriets polisavdelning skulle vilja utvidga förslagens tillämpningsområde till aktieplaceringar som görs utanför EES-området. Finansinspektionen skulle t.ex. i motiveringen vilja precisera innehållet i det årliga rapporteringskrav som gäller genomförande av principerna för ägarstyrning. 

Enligt Sjömanspensionskassan bör man vid genomförandet av principerna för ägarstyrning beakta de små pensionsanstalternas realistiska möjligheter att delta i förvaltningsorganen i de sammanslutningar som anstalterna delvis äger samt en sådan omfattning på den årliga rapporteringen att den inte väsentligt ökar uppgifterna för de anstalter som ska lämna rapporter. 

Börsstiftelsen och Aktiespararnas Centralförbund rf anser att målen med propositionen och dess omfattning bör motsvara ändringarna i direktivet om aktieägares rättigheter. De konstaterar också att förslaget inte stämmer överens med ändringen i direktivet om aktieägares rättigheter t.ex. i fråga om ersättningarna till ledningen. Den roll som arbetspensionsbolagens bolagsstämmor har bör vara mer betydande än vad som föreslås. 

Mot eller reserverad. Finans Finland (FA) rf, Työeläkevakuuttajat TELA — Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry och Finlands näringsliv rf anser att propositionen i princip är onödig i fråga om fastställande av arbetspensionsförsäkringsbolagens principer för ägarstyrning, närståendetransaktioner och ersättningar till ledningen med undantag för tekniska hänvisningsändringar. De är dock med vissa preciseringar beredda att godkänna förslagen. 

Työeläkevakuuttajat TELA — Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och Pensionsstiftelseföreningen rf fäster uppmärksamhet vid att den föreslagna texten i bestämmelserna och motiveringen är sinsemellan motstridiga i fråga om andra än arbetspensionsförsäkringsbolagen och Keva. De fäster också uppmärksamhet vid de föreslagna bestämmelsernas proportionalitet. Pensionsstiftelseföreningen rf föreslår att alla de skyldigheter som gäller för andra anstalter som sköter lagstadgat pensionsskydd inte ska gälla för mindre pensionsanstalter, särskilt i situationer där en pensionsanstalt inte alls har några direkta aktieplaceringar eller där aktieplaceringarna endast uppgår till ett relativt sett litet belopp. Pensionsstiftelseföreningen rf anser också att det är oskäligt att många arbetsgivarspecifika pensionsanstalter blir tvungna att skaffa eller skapa en webbplats som är avsedd för personer som inte hör till den egna personalen endast för det syftet att pensionsanstalten på denna webbplats konstaterar att den i princip inte strävar efter att engagera sig i eller delta i förvaltningen av målbolagen och att den inte har några direkta aktieinnehav som avses i lagen. 

Utlåtandena föranledde preciseringar i propositionens allmänna motivering, detaljmotivering och lagförslag. Följande ändringsförslag som gäller detta område och som förts fram i remissbehandlingen och vilkas betydelse skulle vara avsevärd har dock inte beaktats i den fortsatta beredningen: 

– De förslag i anslutning till fastställandet av principer för ägarstyrning som gäller pensionsstiftelser och pensionskassor har inte helt och hållet åtskilts på basis av anstaltens storlek eller placeringsverksamhetens omfattning, 

– Förslagen om att utvidga bestämmelsernas tillämpningsområde till aktieplaceringar som görs utanför EES-området har inte beaktats eftersom lösningen är enhetlig på så sätt att nämnda utvidgning inte heller har gjorts i fråga om motsvarande bestämmelser som gäller direkt- och återförsäkringsbolag som erbjuder livförsäkringar samt pensionsstiftelser och försäkringskassor som bedriver frivillig tilläggspensionsverksamhet. 

Utkastet till proposition har i samband med remissbehandlingen sänts till rådet för bedömning av lagstiftningen vid statsrådets kansli. Rådet har dock inte lämnat ett utlåtande om propositionen. 

Dessutom har man under våren 2018 i samband med beredningen av fastställandet av årsavkastningsprocenten för aktieplaceringar hört arbetspensionsförsäkringsbolag, pensionsstiftelser och pensionskassor, Työeläkevakuuttajat TELA — Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry, Pensionsskyddscentralen samt centrala arbetsmarknadsorganisationer. De föreslagna ändringarna fick ett brett understöd. Under beredningen har man också övervägt om ändringarna kommer att minska de mindre arbetspensionsanstalternas inverkan på skyldigheten att överföra medel till fonder samt om ändringarna kommer att öka avvikelserisken i anslutning till dessa arbetspensionsanstalters investeringar och också de konjunkturförstärkande effekterna i fråga om arbetspensionssystemets placeringsverksamhet. Vid beredningen av propositionen beaktades ökningen av en enskild anstalts avvikelserisk, men det betonades att skyldigheten att överföra medel till fonder bör återge hela systemets aktierisk och risktäckningskapacitet. Av pensionsmedlen inom den privata sektorn, dvs. av arbetspensionsanstalternas investeringstillgångar, innehas cirka 94 procent av arbetspensionsförsäkringsbolagen, vilket innebär att risktäckningskapaciteten och placeringsavkastningen i anslutning till denna förmögenhetsmassa i betydande grad bör inverka också på fastställandet av skyldigheten att överföra medel till fonder. Dessutom ansågs det vid beredningen att det är viktigt att förfarandet för fastställande av skyldigheten att överföra medel till fonder lättare och flexiblare i alla riktningar beaktar de ändringar som sker i arbetspensionssektorns strukturer. Ändringarna bedömdes inte heller ha en betydande stegrande effekt på placeringsverksamhetens konjunkturförstärkande effekter. Det anses således att den föreslagna ändringen av förfarandet för fastställande av den maximala viktandel som används vid beräkningen av aktiernas årsavkastning på bästa möjliga sätt beaktar de uppställda kraven. 

Propositionen har laggranskats i laggranskningsenheten vid justitieministeriets lagberedningsavdelning. Laggranskingens ändringsförslag har beaktats om inte det funnits sakliga skäl att avvika från förslagen.