1  Nuläge

Lagen om extra pension för idrottsutövare (1419/2014) trädde i kraft i februari 2015. Idrottspension är ett för finska idrottare inrättat premierande och inte förmånsbaserat pensionssystem. Pensionen är avsedd att beviljas de före detta framgångsrika idrottare vars pension har blivit mycket liten. Pensionen är beroende av prövning. 

Enligt 1 § i lagen om extra pension för idrottsutövare kan extra idrottspension beviljas en idrottsutövare som är eller har varit stadigvarande bosatt i Finland som erkänsla för en guldmedalj som han eller hon vunnit vid olympiska spel. Av särskilda skäl kan pensionen också beviljas för en betydelsefull internationell idrottskarriär. 

Lagen om extra pension för idrottsutövare har tillämpats så att alla idrottare är i en jämlik ställning som sökande. Internationella paralympiska kommittén inrättades 1994. Före det var de paralympiska spelens status och tävlingsgrenar mycket annorlunda än vad de för närvarande är i de paralympiska spel som ordnas av Internationella paralympiska kommittén. Detta har beaktats vid bedömningen av meriterna. 

I 2 § föreskrivs det om de möjligheter att försörja sig som idrottsutövaren har och som ska beaktas när pensionen beviljas. Enligt 3 § beviljar undervisnings- och kulturministeriet pensionen på ansökan efter att ha fått ett utlåtande av Finlands Olympiska Kommitté rf i ärendet. I 4 § finns det bestämmelser om att pensionsbeloppet årligen fastställs i statsbudgeten. Pensionsbeloppet är emellertid också bundet till det pensionsbelopp som fastställdes när lagen stiftades och till indexutvecklingen. 

I statsbudgeten fastställs årligen ett anslag för pensioner enligt lagen om extra pension för idrottsutövare. De senaste åren har anslaget varit högst 260 000 euro och fått användas för idrottspensioner som motsvarar högst 16 fulla pensioner. Sålunda har man årligen kunnat bevilja några få idrottspensioner. Vid dödsfall har pensioner frigjorts för beviljande. Största delen av idrottspensionerna har på grund av sökandenas inkomstnivå beviljats som delpension. 

När lagen om extra pension för idrottsutövare stiftades, angavs det i regeringens proposition att meningen är att beloppet inte ska höjas och att nya pensioner till andra än vinnare vid olympiska spel kommer att beviljas enbart om anslag för detta ändamål frigörs från vinnarna. 

Hittills har det nuvarande systemet för idrottspensioner fungerat väl och väl uppfyllt det behov för vilket det inrättades, dvs. för tryggande av pensionsnivån för mindre bemedlade vinnare vid olympiska spel. 

Lagen om extra pension för idrottsutövare och lagen om extra konstnärspensioner (194/2016) har samordnats i lagstiftningen. Lagen om extra konstnärspensioner trädde i kraft i april 2016. Före det beviljades konstnärspensioner med stöd av statsrådets beslut. Pensionsnivåerna är med stöd av lagarna desamma och i båda pensionsslagen tillämpas full pension och delpension, som är hälften av beloppet av full pension. För närvarande är nivån på full pension drygt 1 300 euro per månad. En idrotts- eller konstnärspension kan beviljas som full pension om sökandens vid beskattningen fastställda pensionsinkomster och andra permanenta inkomster, folkpensionsinkomster undantagna, är lägre än idrotts- eller konstnärspensionen. Delpension kan inte beviljas om inkomsterna överskrider beloppet av idrotts- eller konstnärspensionen multiplicerat med två. 

Det finns tre skillnader mellan idrottspensionen och konstnärspensionen. I lagen om extra konstnärspensioner anges på vilka villkor delpension kan höjas till full pension, men i lagen om extra pension för idrottsutövare anges inte detta separat. För det andra beviljas konstnärspensionerna ur budgetmedel och idrottspensionerna ur tippningsvinstmedel. Och för det tredje beviljas konstnärspensionerna av Centret för konstfrämjande, medan idrottspensionerna beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. 

2  De viktigaste förslagen

Det föreslås att till lagen fogas en bestämmelse, enligt vilken det kan avvikas från den lagstadgade inkomstgränsen när det är fråga om en särskilt meriterad vinnare vid olympiska eller paralympiska spel. Dessutom föreslås det att en redan beviljad delpension kan ändras till full pension på ansökan, om sökandens möjligheter att försörja sig är stadigvarande förändrade. Bestämmelsen om ändring av pensionen motsvarar bestämmelsen i lagen om extra konstnärspensioner. Det föreslås att fastställande av pensionsbeloppet i statsbudgeten ersätts av fastställande av det totala antalet beviljade pensioner. Det föreslås också att omnämnandet av att pensionerna i första hand finansieras genom vinstmedel av tippning och penninglotteri stryks i lagen. 

3  Propositionens konsekvenser

Propositionen bedöms få ekonomiska konsekvenser i det fall att betalningen av pensionerna överförs från att betalas ur tippningsvinstmedel till att omfattas av budgetfinansieringen. I princip är syftet med de föreslagna ändringarna dock att inom ramen för det anslag som årligen fastställs i statsbudgeten precisera kriterierna för beviljande av pension. De senaste åren har anslaget varit högst 260 000 euro och fått användas för idrottspensioner som motsvarar högst 16 fulla pensioner. Ett anslag på circa 370 000 ska beviljas i år 2019. 

Även konsekvenserna för myndighetsverksamheten bedöms som ringa. Möjligheten att lämna inkomstgränsen obeaktad när det gäller en särskilt meriterad idrottare kommer sannolikt att öka antalet ansökningar. 

4  Beredningen av propositionen

Den 8 maj 2018 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp, som hade i uppgift att utreda alternativ för revidering av lagen om extra pension för idrottsutövare. Arbetsgruppen hade särskilt i uppgift att utreda alternativ som bidrar till att fler vinnare vid olympiska spel omfattas av idrottspensionen och som höjer inkomstgränserna. I sin slutrapport föreslog arbetsgruppen att det till lagen ska fogas en möjlighet att höja delpensionen till full pension när möjligheterna att försörja sig stadigvarande förändras. Dessutom föreslog arbetsgruppen att omnämnandet av finansiering av pensionerna ur tippningsvinstmedel ska strykas och att extra idrottspension även i fortsättningen ska beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. 

Arbetsgruppen föreslog inte att de föreskrivna inkomstgränserna ska höjas, delpensionen slopas, det i enskilda fall ska avvikas från inkomstgränserna eller att möjlighet till familjepension ska fogas till lagen. 

Propositionen har utifrån arbetsgruppens förslag beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Yttranden om propositionen begärdes av justitieministeriet, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, statens idrottsråd, riksdagens justitieombudsmans kansli, justitiekanslern i statsrådet, Finlands Olympiska Kommitté rf, Finlands Paralympiska Kommitté rf, Suomen Olympiavoittajat ry, Keva samt kultur- och konstpolitiska avdelningen vid undervisnings- och kulturministeriet. Dessutom publicerades yttrandebegäran i statsrådets tjänst för projektinformation. 

Finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, statens idrottsråd, kultur- och konstpolitiska avdelningen vid undervisnings- och kulturministeriet, Keva samt Finlands Olympiska Kommitté rf, Finlands Paralympiska Kommitté rf och Suomen Olympiavoittajat ry lämnade in yttranden. Riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet meddelade att de yttrar sig inte om propositionen. 

Finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, kultur- och konstavdelningen vid undervisnings- och kulturministeriet, statens idrottsråd och Keva stödde inte i sina yttranden förslaget till ändring av 1 § 3 mom., som ger möjlighet att avvika från inkomstgränserna när det gäller särskilt framgångsrika idrottare. Remissinstanserna ansåg att den föreslagna ändringen inte stämmer överens med lagens ursprungliga syfte, att den ställer sökandena i en ojämlik ställning och att den skapar ett tryck att ändra systemet för konstnärspension på motsvarande sätt. Finlands Olympiska Kommitté rf, Finlands Paralympiska Kommitté rf och Suomen Olympiavoittajat ry stödde i ett gemensamt yttrande att man avviker från inkomstgränserna. 

Finansministeriet motsatte sig att hänvisningen till att tippningsvinstmedel och penninglotteri är pensionernas finansieringsgrund stryks i 4 §, och social- och hälsovårdsministeriet hade en reserverad hållning till det förslaget. Statens idrottsråd och idrottsorganisationerna stödde denna proposition. 

När det gäller paralympiska idrottare, föreslog statens idrottsråd tydligare inskrivningar om att utöver vinnare vid olympiska spel kan också vinnare vid paralympiska spel och andra framgångsrika toppidrottare med internationell karriär få pensionen. Enligt idrottsorganisationerna bör det beaktas att paralympiska idrottare har en lägre pensionsålder än andra idrottare. Detta möjliggörs redan av den gällande lagen. 

Förslaget att om omständigheterna förändras ändra delpensionen till full pension och att i statsbudgeten fastställa det totala antalet pensioner i stället för storleken på pensionen var enligt remissinstanserna genomförbart. I motiveringarna föreslogs det dock att man ska precisera att antalen dimensioneras enligt det anslag och den ram som årligen fastställs i budgeten. 

Med stöd av remissvaren preciserades det i motiveringarna till lagen att även paralympiska vinnare kan få pensionen.