4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
De ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna ändringarna av betalningsarrangemangen vid beskattningen beskrivs närmare i den regeringsproposition som gäller detta.
Den minskning av skatteutfallet som följer av sänkningen av dröjsmålsräntan samt av lindringen av villkoren för förfarandet för betalningsarrangemangen och förfarandet för uppskov med betalningen infaller under mars–augusti 2020. På motsvarande sätt kommer ökningen av skatteutfallet att infalla under tiden från september 2020 till september 2021, om betalningsarrangemangen varar i 12 månader. Om en del av betalningsarrangemangen varar längre än 12 månader, infaller ökningen av skatteutfallet åren 2020, 2021 och 2022.
Med betalningsarrangemangen får den skattskyldige mera betalningstid för de skatter som omfattas av arrangemanget. Ur skattetagarnas, inklusive kommunernas, synvinkel innebär detta att skatterna redovisas senare. Vid betalningsarrangemangen kan den skattskyldige få en betalningstid på högst 24 månader. I och med betalningsarrangemangen flyttas skatteinkomster för år 2020 till åren 2021 och 2022. Det är alltså inte fråga om att skatteinkomsterna helt skulle utebli.
Kommunernas skatteinkomster beräknas minska med sammanlagt 547 miljoner euro år 2020, varav kommunalskattens andel är 422 miljoner euro, samfundsskattens andel 45 miljoner euro och fastighetsskattens andel 80 miljoner euro. Verkningarna av den temporära minskningen av skatteinkomsterna varierar från kommun till kommun. Verkningarna för en enskild kommuns skatteinkomster kan vara betydande. Åren 2021 och 2022 beräknas skatteutfallet öka på motsvarande sätt, eftersom betalningstiden enligt betalningsarrangemanget är högst 24 månader. Ökningen av skatteutfallet kan beräknas i huvudsak infalla år 2021.
| Uppskattning av skatteinkomsterna år 2020 (miljoner euro) | Verkningar av uppskjutningen av betalningar (miljoner euro) | Uppskjuten andel av skatteinkomsterna % |
Kommunalskatt | 19 964 | 422 | 2,1 |
Samfundsskatt | 1 610 | 45 | 2,8 |
Fastighetsskatt | 1 875 | 80 | 4,3 |
Tabell. Verkningar av uppskjutningen av skattebetalningen på kommunernas skatteinkomster år 2020.
Det föreslås att den temporära minskningen av skatteinkomsterna år 2020 ersätts till kommunerna som en ersättning på grund av fördröjda skatteinkomster enligt den nya paragraf som föreslås i lagen om statsandel för kommunal basservice. Motsvarande belopp ökat med det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta som ska redovisas till kommunerna på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen dras av från ersättningen för kommunens förlorade skatteinkomster år 2021, eftersom de skatter som uppskjutits 2020 då ska betalas enligt betalningsarrangemangen. Det föreslås att ersättningen betalas till kommunerna i förhållande till utdelningen av kommunalskatten enligt debiteringen, utdelningen av samfundsskatten och de uppskattade fastighetsskatterna för 2020, och den ska dras av på motsvarande sätt. Dröjsmålsräntan på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen beräknas uppgå till 20 miljoner euro i fråga om kommunalskatten, till 2 miljoner euro i fråga om samfundsskatten och till 3 miljoner euro i fråga om fastighetsskatten. År 2021 uppgår det belopp som dras av från ersättningen för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna till sammanlagt 572 miljoner euro. Av detta belopp är 442 miljoner euro kommunalskatt. Andelen för inkomstskatten för samfund är 47 miljoner euro och fastighetsskattens andel 83 miljoner euro. Beloppen inkluderar skatt och dröjsmålsränta.
De belopp som nämns i propositionen är uppskattningar. På basis av Skatteförvaltningens uppföljning i realtid fås det information om de skatteinkomster och betalda dröjsmålsräntor som på grund av betalningsarrangemangen inte har redovisats till kommunerna. Om uppskattningarna enligt propositionen avviker avsevärt från utfallsuppgifterna, ska beloppet av ersättningarna på grund av de fördröjda skatteinkomsterna och de dröjsmålsräntor som dras av senare preciseras så att de motsvarar utfallet, vilket kräver en lagändring. Sådana ändringar är möjliga att genomföra i samband med tilläggsbudgetpropositioner eller i samband med propositionen för den årliga ändringen av lagen om statsandel för kommunal basservice för år 2021.
Ur statens synvinkel är den föreslagna ändringen som helhet betraktat kostnadsneutral, eftersom den ersättning som betalas år 2020 dras av från ersättningen för förlorade skatteinkomster 2021. På basis av propositionen behöver statsbudgetens moment 28.90.35 för ersättningar för minskning av skatteinkomsterna till följd av ändringar av beskattningsgrunderna ökas med sammanlagt 547 miljoner euro för år 2020. Anslagsökningen föreslås i den andra tilläggsbudgetpropositionen som lämnas den 9 april 2020.