1  Nuläge

Avtalet mellan Finland och Portugal för förhindrande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet (FördrS 26 och 27/1971), nedan skatteavtalet, undertecknades den 27 april 1970. Riksdagen godkände avtalet 1971 och det blev tillämpligt i början av 1972.  

Skatteavtalet innehåller bestämmelser enligt vilka en avtalsslutande stat tillerkänns rätten att beskatta olika inkomster medan den andra avtalsslutande staten i motsvarande mån måste avstå från att använda sin på egen skattelagstiftning grundande beskattningsrätt eller måste på annat sätt medge lättnad från skatt för att internationell dubbelbeskattning skall undvikas. Bestämmelserna av skatteavtal berör beskattning av följande inkomster: inkomst av fast egendom, inkomst av rörelse, dividend, ränta, royalty, realisationsvinst, självständigt personligt arbete, arbetsinkomst, styrelsearvode, inkomst av artister och sportutövare, pensionsinkomst, inkomst på grund av offentlig tjänst, inkomst av studerande och inkomst som har inte nämns särskilt. Dessutom ingår i skatteavtalet bestämmelser bl.a. om förbud mot diskriminering och om utbyte av upplysningar om beskattning. 

Efter undertecknande av skatteavtalet har skattelagstiftningen ändrat sig väsentligt både i Finland och i Portugal. Dessutom är företags och personers verksamhet mera internationell än tidigare. Finlands skatteavtalspolitik, dvs. frågan om hurudana skatteavtalsbestämmelser Finland strävar till och accepterar, har ändrat. I skatteavtalet mellan Finland och Portugal är det särskilt bestämmelser om beskattning av pensioner som inte motsvarar Finlands nuvarande skatteavtalspolitik. Finlands nuvarande skatteavtalspolitik som har följts redan på 1980-talet strävar till att förhandla sådana skatteavtal som inte hindrar Finland från att beskatta de pensioner som betalas från Finland till utlandet. Den finska målsättningen att bevara rätten att beskatta baserar sig på det att pensionspremier har varit och är fortvarande avdragsgilla vid beskattningen. Skattebehandlingen av pension som betalas från Finland borde inte ändras på grund av att person som mottar pension flyttar till en annan stat. Det nuvarande avtal som hindrar Finland från att beskatta vissa pensioner som betalas från Finland, om personen har sitt hemvist i Portugal, betyder en skattemässig uppmuntran till att flytta från Finland till Portugal. Dessutom ingår i artiklarna om fast egendom och realisationsvinst i det nuvarande skatteavtalet inte de bestämmelser som Finland nuförtiden sedvanligt använder i sina skatteavtal och på grund av vilka Finland kan beskatta inkomst som en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten förvärvar från uthyrning eller försäljning av en aktielägenhet som ligger i Finland och ägs av denna person. 

Det har redan på 1990-talet gjorts försök till revision av skatteavtalet mellan Finland och Portugal genom förhandlingar som emellertid inte ledde till resultat, särskilt på grund av olika syner på fördelning av rätten att beskatta pensioner. Förhandlingar om ett nytt avtal mellan Finland och Portugal inleddes på Finlands initiativ på nytt i oktober 2013 och fortsattes i maj 2015. Ett nytt avtal mellan Finland och Portugal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst, nedan det nya skatteavtalet, undertecknades den 7 november 2016. Detta nya skatteavtal samt lagen om dess ikraftsättande lämnades till riksdagen med propositionen 246/2016 rd. Riksdagen godkände propositionen den 8 december 2016. Republikens president godkände avtalet och bekräftade lagen om dess ikraftsättande den 21 december 2016. Finland har således genomfört den interna procedur som behövs för att det nya skatteavtalet träder i kraft. I Portugal har det nya skatteavtalet inte lämnats till parlamentet så därför har det inte ännu trätt i kraft.  

Utom skatteavtalet påverkas skattebehandlingen av betalningar från Finland till Portugal och från Portugal till Finland av EU-lagstiftning, emedan både Finland och Portugal är medlemsstater i EU, och av Finlands nationella skattelagstiftning såsom inkomstskattelagen (1535/1992), lag om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) och lag om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978), nedan källskattelagen. Enligt 9 § 1 mom. 1 punkten i inkomstskattelagen är personer som under skatteåret har varit bosatta i Finland, inhemska samfund, samfällda förmåner och dödsbon skyldiga att betala inkomstskatt för inkomst som de har förvärvat här och annorstädes. Enligt 2 punkten i sagda lagrum är begränsad skattskyldiga, dvs. personer som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt utländska samfund, skyldiga att betala skatt för inkomst som har de har förvärvat här.  

Lag om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995), nedan förfarandelag, tillämpas på undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst då ett internationellt avtal omfattar en bestämmelse om undanröjande av dubbelbeskattning av inkomst. Förfarandelagen tillämpas också i de fall då ett skatteavtal inte tillämpas. 

Dividender och andra utdelade vinster som moderbolag mottar från sina dotterbolag är undantagna från skatt enligt rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater, nedan moderdotterbolagsdirektivet. Enligt rådets direktiv 2003/49/EG om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater, nedan ränta-royaltydirektivet, de betalningar av räntor eller royalties som uppkommer i en medlemsstat undantas från varje form av skatt som påförs sådana betalningar i denna stat, oavsett om den tas ut vid källan eller genom taxering, om den som har rätt till räntan eller royaltyn är ett bolag i en annan medlemsstat, eller ett fast driftställe som är beläget i en annan medlemsstat och tillhör ett bolag i en medlemsstat. Mellan EU-medlemsstater gäller också konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (FördrS 61/1999, 171/2004 och 66/2006), nedan skiljedomskonvention. Konventionen berör följdjustering för att undanröja dubbelbeskattning till följd av att primärjustering har gjorts av en annan medlemsstat. 

Också rådets direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG, nedan handräckningsdirektivet, och rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder, nedan indrivningsdirektivet, berör samarbetet mellan myndigheterna. 

Finland har inte tidigare sagt upp ett skatteavtal och uppsägning av skatteavtal är också internationellt betraktad sällsynt. Danmark har sagt upp sina skatteavtal med Spanien och Frankrike från och med 2009. Den viktigaste orsaken var att man inte fann en förhandlingslösning för pensionsartikeln. 

Enligt artikel 30 i skatteavtalet mellan Finland och Portugal kan en avtalsslutande stat uppsäga avtalet på diplomatisk väg genom att lämna meddelande senast sex månader före kalenderårets utgång. I händelse av sådan uppsägning ska avtalet upphöra att vara i kraft från och med den 1 januari näst efter det år då avtalet uppsägs. Giltigheten och tillämpningen av 1970 års skatteavtal skulle således upphöra från och med den 1 januari 2019 om Finland meddelade om uppsägningen till Portugal senast vid slutet av juni 2018. 

Det är möjligt att ikraftsättandet av det nya skatteavtalet avancerar i Portugal på så sätt att det ska träda i kraft och bli tillämpligt den 1 januari 2019. Det nya skatteavtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen av mottagande, på diplomatisk väg, av det senare av de skriftliga meddelanden som förmedlar uppgiften om att de för ikraftträdande förutsatta interna procedurer av varje avtalsslutande stat har slutförts. För att det nya skatteavtalet ska träda i kraft och bli tillämpligt från och med den 1 januari 2019, borde Finland ta emot Portugals meddelande senast den 1 december 2018. 

2  Målsättning och de viktigaste förslagen

Särskilt i fråga om pensionsartikeln är det nuvarande skatteavtalet i strid med den finska skatteavtalspolitikens målsättningar då skatteavtalet begränsar Finlands rätt att beskatta pensioner som betalas från Finland till Portugal. Läget kan ändras antingen genom att förhandla och sätta i kraft ett nytt avtal som skulle ge Finland rätten att beskatta pensioner som betalas från Finland, eller genom att uppsäga det nuvarande avtalet, så att Finland kan i enlighet med sin nationella lagstiftning beskatta alla de pensioner som betalas från Finland.  

Det har ingåtts ett nytt skatteavtal med Portugal och i Finland har riksdagen godkänt avtalet i december 2016. I Portugal har det nya skatteavtalet inte godkänts. För att det otillfredsställande läget ska upphöra från och med den 1 januari 2019 trots en eventuell fördröjning i ikraftträdandet av det nya skatteavtalet, föreslås det att Finland uppsäger 1970 års skatteavtal.  

3  Propositionens ekonomiska konsekvenser

Uppsägning av 1970 års skatteavtal resulterar i att detta avtal inte längre begränsar en avtalsslutande stats rätt att tillämpa sin nationella skattelagstiftning. För konsekvenserna av det nya skatteavtalet har det redogjorts i regeringens proposition 246/2016 rd om det nya avtalets godkännande. I det följande redogörs för konsekvenserna i ett avtalslöst tillstånd. 

I ett avtalslöst tillstånd kan Finland beskatta inkomst som en allmänt skatteskyldig förvärvar från Portugal och inkomst som en begränsad skatteskyldig förvärvar från Finland i enlighet med sin nationella skattelagstiftning. Också i Portugal skulle beskattningen bestämmas i enlighet med den portugisiska nationella lagstiftningen.  

Enligt Tullens landrapporter var den finska exporten till Portugal år 2014 cirka 136 miljoner euro, år 2015 cirka 141 miljoner euro och år 2016 cirka 130 miljoner euro. Den finska importen från Portugal var år 2014 cirka 294 miljoner euro, år 2015 cirka 268 miljoner euro och år 2016 cirka 257 miljoner euro. 

Enligt det nuvarande avtalet kan dividend beskattas i hemviststaten av det bolag som betalar dividenden (källstat av dividend) men skatten får inte överstiga 10 procent om mottagaren av dividenden är ett bolag som äger minst 25 procent av kapitalet i det utdelande bolaget. I andra fall får skatten inte överstiga 15 procent. I och med att avtalet uppsägs skulle dessa bestämmelser inte begränsa Finlands beskattningsrätt. På grund av moder-dotterbolagsdirektivet är dividenden undantagen från källskatt, om den betalas till ett bolag som avses i direktivet och som äger minst 10 procent av kapitalet i betalaren. I fråga om portfolioaktier stiger källskatten från 15 procent i det nuvarande skatteavtalet till den skatt i enlighet med 7 § i källskattelagen som kan vara 15, 20 eller 30 procent alltefter typen av mottagaren. Det betalades inga direkta dividender till Portugal under åren 2014—2016. År 2014 betalades det andra dividender 1 116 570 euro med en källskatt av 166 607 euro. År 2015 betalades det sådana dividender 159 620 euro med en källskatt av 23 592 euro och år 2016 betalades det sådana dividender 1 001 702 euro med en källskatt av 149 989 euro. 

Uppsägning av avtalet skulle inte ändra väsentligt det aktuella läget i fråga om ränta, för ränta som betalas från Finland är i stor utsträckning undantagen från skatt. År 2014 betalades det 27 764 757 euro ränta till Portugal med en källskatt av 23 923 euro, år 2015 40 660 euro med en källskatt av 36 euro och år 2016 46 902 euro. 

Den maximala skattesatsen för royalty är i det nuvarande avtalet 10 procent. I och med att avtalet uppsägs skulle denna bestämmelse inte längre begränsa Finlands beskattningsrätt. Royalty mellan bolag är emellertid undantagen från källskatt enligt ränta-royaltydirektivet, när den andel av minst 25 procent i kapital- eller rösträtter som direktivet förutsätter är uppfylld. I de situationer som faller utanför direktivet skulle källskatten i stället för det nuvarande 10 procent vara i enlighet med 7 § i källskattelagen 20 procent om mottagaren är ett samfund, och 30 procent om mottagaren är annan än ett samfund. År 2014 betalades det 19 346 euro royalty till Portugal. Källskatten var 1 934 euro. År 2015 betalades det ingen royalty och år 2016 betalades det till Portugal 697 euro royalty med en källskatt av 69 euro. 

Enligt det nuvarande avtalet kan Finland inte beskatta hyresinkomst av aktielägenheter som ligger i Finland och ägs av person bosatt i Portugal. Detsamma gäller överlåtelsevinst som sådan person förvärvar av överlåtelse av sådan aktielägenhet. I och med att avtalet uppsägs kan Finland beskatta båda inkomster, vilket ökar skatteintäkter. Uppgifter om dessa betalningar som nu är utanför beskattningen har inte registrerats i Skatteförvaltningens system, så att det inte är möjligt att beräkna antalet av de fall som kommer att omfattas av beskattningen och inverkan på skatteintäkter. 

Pension och andra likadana ersättningar av tidigare anställning beskattas enligt det nuvarande avtalet endast i pensionstagares hemviststat. Det har inte varit möjligt att beskatta dessa pensioner i Finland när de betalas till personer bosatta i Portugal. I och med att skatteavtalet uppsägs kunde också dessa pensioner beskattas i Finland, vilket ökar skatteintäkter. I tabellen framställs uppgifter om de pensioner som har betalats från Finland till begränsad skattskyldiga i Portugal under år 2014—2016 och uppgifter om skatter. 

Enligt de ovan nämnda upplysningarna av Skatteförvaltningen betalades det till Portugal till begränsad skattskyldiga sammanlagt nästan 4,9 miljoner euro pensioner som är andra än pensioner på grund av offentlig tjänst. På grund av upplysningarna i ovanstående tabellen kan man uppskatta att de pensioner som betalas till Portugal skulle årligen generera cirka en miljon euro skatt. Enligt Pensionsskyddscentralen var det genomsnittliga beloppet av de till Portugal betalda pensioner den 31 december 2014 3 484 euro i månad och antalet pensionstagare var 247. Om dessa personer fick i medeltal 3 484 euro pensionsinkomst i månad under ett helt år, skulle dessa inkomster generera årligen cirka tre miljoner euro skatteintäkter till Finland. På grund av ovanstående beräknas den årliga inverkan av uppsägningen på skatteintäkter i fråga om pensionsinkomster vara 1—3 miljoner euro på basis av upplysningar från år 2014. 

Enligt de ovan nämnda upplysningarna av Skatteförvaltningen betalades det till Portugal till begränsad skattskyldiga sammanlagt cirka 5,3 miljoner euro pensioner som är andra än pensioner på grund av offentlig tjänst. På grund av upplysningarna i ovanstående tabellen kan man uppskatta att de pensioner som betalas till Portugal skulle årligen generera cirka 1,2 miljon euro skatt. Enligt Pensionsskyddscentralen var det genomsnittliga beloppet av de till Portugal betalda pensioner den 31 december 2015 3 575 euro i månad och antalet pensionstagare var 440. Om dessa personer fick i medeltal 3 575 euro pensionsinkomst i månad under ett helt år, skulle dessa inkomster generera årligen cirka 5,6 miljoner euro skatteintäkter till Finland. På grund av ovanstående beräknas den årliga inverkan av uppsägningen på skatteintäkter i fråga om pensionsinkomster vara 1—5 miljoner euro på basis av upplysningarna från år 2015. 

Enligt de ovan nämnda upplysningarna av Skatteförvaltningen betalades det till Portugal till begränsad skattskyldiga sammanlagt nästan 8,8 miljoner euro pensioner som är andra än pensioner på grund av offentlig tjänst. På grund av upplysningarna i ovanstående tabellen kan man uppskatta att de pensioner som betalas till Portugal skulle årligen generera cirka 2,7 miljoner euro skatt. Enligt Pensionsskyddscentralen var det genomsnittliga beloppet av de till Portugal betalda pensioner den 31 december 2016 3 493 euro i månad och antalet pensionstagare var 490. Om dessa personer fick i medeltal 3 493 euro pensionsinkomst i månad under ett helt år, skulle dessa inkomster generera årligen cirka 6 miljoner euro skatteintäkter till Finland. På grund av ovanstående beräknas den årliga inverkan av uppsägningen på skatteintäkter i fråga om pensionsinkomster vara 3—6 miljoner euro på basis av upplysningarna från år 2016. 

Som sammanfattning av de ovan framförda beräkningar på grund av upplysningarna från år 2014—2016 kan det konstateras att inverkan av beskattning av pensionsinkomster på skatteintäkter uppskattas vara årligen 3—6 miljoner euro och att de på grund av bestämmelserna i 1970 års avtal uteblivna skatter har vuxit från 1—3 miljoner euro år 2014 till 3—6 miljoner euro år 2016. 

Uppsägningen av avtalet betyder ur skatteskyldiges synvinkel hårdare beskattning. Till exempel de pensioner som nuförtiden är utanför den finska beskattningen kommer att beskattas. Uppsägning av skatteavtalet avskaffar den uppmuntran till att flytta till Portugal som berör beskattning av pensionsinkomst.  

Skattebelastning av de betalningar som betalas från Portugal till Finland kan också öka. Dubbelbeskattning undanröjs på grund av förfarandelagen också i ett avtalslöst läge men endast i fråga om skatt som betalas till den främmande staten. De övriga skatter som möjligen ska betalas i Portugal till andra mottagare än staten avräknas inte. Dessutom begränsar skatteavtalet inte längre det högsta beloppet av de skatter som kan uppbäras i Portugal, så att skatterna kan, i enlighet med på den nationella portugisiska lagstiftningen, vara så stora att en del av dem inte avräknas i Finland på grund av den reglering som berör det maximala skattebeloppet som kan avräknas i Finland.  

4  Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid finansministeriet. Uppsägning av 1970 års avtal var framme redan vid förhandlingar om det den 7 november 2016 undertecknade nya avtalet. Utkastet till proposition om uppsägning av avtalet var på remiss i februari-mars 2016. Remissyttranden begärdes av utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, Skatteförvaltningen, Finlands Näringsliv, Centralhandelskammaren, Skattebetalarnas Centralförbund, Suomen Veroasiantuntijat ry, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, STTK rf, professor Marjaana Helminen Helsingfors universitet, professor Seppo Penttilä Tammerfors universitet och Ålands landskapsregering. Yttranden har avgivits av utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet, Skatteförvaltning, Näringslivets Centralförbund rf, Centralhandelskammaren, Skattebetalarnas Centralförbund, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, STTK rf, professor Marjaana Helminen, professor Seppo Penttilä och Åland landskapsregering. Antalet begärda utlåtanden var således tillsammans 12. 

De remissinstanser som tog ställning till Finlands målsättning att få beskattningsrätt i fråga om pensionsinkomster betalda från Finland samt i fråga om hyresinkomster och överlåtelsevinster mottagna på grund av aktier i bostads- och fastighetsbolag belägna i Finland, understödde denna målsättning. I allmänhet ansåg remissinstanserna att den primära lösningen för att nå denna målsättning är att ingå ett nytt skatteavtal. Sex remissinstanser ansåg att om en förhandlingslösning inte kan finnas, är det motiverad att gå fram med uppsägning av det nuvarande avtalet. Endast en remissinstans var av den opinion att man inte ska börja uppsäga avtalet i nuläget. Dessutom prefererade en annan remissinstans förhandlingar, utan att ta ställning till uppsägning. Fyra instanser yttrade inte sin ståndpunkt. 

I utlåtanden framfördes också att uppsägning av avtalet påverkar också beskattning av andra inkomster än pensionsinkomster och inkomster som förvärvas på grund av bostads- och fastighetsaktier. Det framfördes också att avtalslöst läge skulle försämra företags konkurrenskraft i förhållande till de företag som kommer från en stat som har ett skatteavtal med Portugal. I utlåtanden understöddes också fortsättande av förhandlingar för att ingå ett nytt avtal. 

Utöver de begärda utlåtanden har Algarves Finska-Förening och två privatpersoner gett sina utlåtanden. Dessa grupper förhöll sig kritiskt till uppsägning av skatteavtalet och också till ändring av skattebehandling av pensionsinkomst. 

5  Ålands ställning

Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt självstyrelselagen för Åland (1144/1991) faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen enligt lagens 59 § i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft. Skatteavtal innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighet och därför behövs lagtingets bifall i fråga om ikraftsättande av skatteavtal. 

Eftersom avtalet med Portugal innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighet, har ett utlåtande om uppsägningen begärts av landskapsregeringen under beredningen av regeringspropositionen. Landskapsregeringen instämde i de synpunkter om uppsägningen som framfördes i regeringspropositionen. Enligt självstyrelselagen är lagtingets bifall inte nödvändigt i fråga om uppsägning av ett avtal eller en lag om upphävande.