Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

RP 4/2018 rd

Senast publicerat 08-02-2018 14:13

Regeringens proposition RP 4/2018 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 24 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket och 3 § i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket ändras i fråga om stödet till unga jordbrukare. Stöd till unga jordbrukare ska också i fortsättningen kunna beviljas för högst fem stödår, men från maximitidsperioden på fem år ska inte längre minskas med det antal år mellan etableringen av jordbruket eller följande stödår efter etableringen och den tidpunkt då den första ansökan gällande stöd till unga jordbrukare lämnades in. Den föreslagna ändringen ska också gälla unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk efter år 2013. I fråga om unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk före 2014 tillämpas Europeiska unionens tidigare lagstiftning om maximitidsperioden för stödet. Den föreslagna ändringen baserar sig på en ändring av Europeiska unionens lagstiftning. 

Det föreslås att lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen i sak ändras på motsvarande sätt som lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket. Således kom-mer villkoren för att beviljas stöd till unga jordbrukare och den maximitidsperioden för både vad gäller det nationellt finansierade stödet och det stöd som beviljas inom ramen för systemet med Europeiska unionens direktstöd att motsvara varandra även i fortsättningen. 

Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. 

MOTIVERING

Nuläge

Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik byggdes upp efter andra världskriget och har alltså redan över 50 år på nacken. De ursprungliga målen för den gemensamma jordbrukspolitiken var att förbättra jordbrukets produktivitet, se till att lantbruksföretagarna har en rimlig levnadsstandard, balansera livsmedelsmarknaden, trygga tillgången på livsmedel och garantera skäliga konsumentpriser. Dessa mål har senare kompletterats med nya mål, särskilt miljörelaterade sådana. 

Den senaste reformen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik slutfördes år 2013, även om många detaljer i den kom att fastställas först år 2014. I nämnda reform fastställdes som mål för den gemensamma jordbrukspolitiken bland annat hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och balanserad territoriell utveckling. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013 bildar en lagstiftningshelhet som omfattar sammanlagt sju förordningar av Europaparlamentet och rådet om olika delområden inom den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. direktstöden, en samlad marknadsordning, landsbygdsutveckling, frågor av horisontell natur, fastställande av vissa stöd och exportbidrag inom ramen för den samlade marknadsordningen för jordbruksprodukter och en stor mängd kommissionens delegerade förordningar och kommissionens genomförandeförordningar. Nämnda förordningar tillämpades från och med vid ingången av 2015, då också bland annat de nya systemen med direktstöd togs i bruk i medlemsstaterna. 

Bestämmelser om direkta stöd som helt finansieras av Europeiska unionen finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, nedan stödförordningen. Stödförordningen innehåller gemensamma bestämmelser om de stöd som beviljas inom ramen för systemen med direktstöd och om förutsättningarna för beviljande av stöden. Vid ingången av 2015 tog man som en ny form av direktstöd i bruk stödet till unga jordbrukare. Unga jordbrukare uppmuntras genom att de i regel i fem år från etableringen får stöd till unga jordbrukare. Systemet med stöd till unga jordbrukare är obligatoriskt för medlemsstaterna, och det är möjligt att årligen använda högst två procent av det nationella taket för direktstöd till stödordningen. 

Nationellt har stödförordningen genomförts genom lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013), nedan lagen om direktstöd, till den del som genomförandet av stödförordningen förutsätter nationell reglering. I lagen om direktstöd ingår bestämmelser om bl.a. stöd som beviljas med stöd av den lagen, dvs. grundstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och produktionskopplat stöd. Stödet till unga jordbrukare togs på ovan beskrivna sätt i bruk som ny stödform vid ingången av 2015 och stödet till unga jordbrukare beviljas med stöd av 24 § i lagen om direktstöd i enlighet med de i artikel 32 i stödförordningen avsedda stödrättigheter som berättigar till grundstöd. Stöd till unga jordbrukare avses kunna bli beviljat jordbrukare som är högst 40 år gamla under det år då den första grundstödansökan lämnas in, och stödet kan betalas i högst fem år. Stöd till unga jordbrukare kan beviljas högst för 90 stödrättigheter som berättigar till grundstöd. 

Enligt den då gällande artikel 50.5 i stödförordningen beviljas stödet till unga jordbrukare under en längsta period på fem år per jordbrukare. Enligt nämnda artikel minskas från den tid för vilken stöd högst kan beviljas det antal år som förflutit mellan etableringen av jordbruket eller följande stödår efter etableringen och den tidpunkt då den första ansökan gällande stöd till unga jordbrukare lämnades in. I den gällande lagen om direktstöd ingår inte till denna del någon hänvisning till stödförordningen, eftersom stödförordningens ordalydelse i fråga om detta tidigare var tillräckligt tydlig och utgjorde direkt tillämplig lagstiftning i medlemsstaterna. 

Grunden för Finlands system med nationella stöd till jordbruket utformades vid förhandlingarna om Finlands anslutning till Europeiska unionen. Då uppnåddes i anslutningsfördraget en överenskommelse om ett stöd under övergångsperioden som skulle betalas i hela landet 1995—1999 och med stöd av artikel 142 om långsiktigt nordligt stöd som skulle betalas i mellersta och norra Finland (stödregionerna C). Bestämmelser om dessa stödformer finns i lagen om nationella stöd till jordbruket (1559/2001), nedan lagen om nationella stöd. Beviljandet av nationella stöd förutsätter alltid ett uttryckligt beslut av kommissionen. I lagen om nationella stöd föreskrivs det om de inkomststöd som enligt kommissionens beslut kan beviljas och betalas ur de nationella medlen i Finland, samt om villkoren för stöden. Med stöd av lagen om nationella stöd kan som nationellt stöd beviljas bl.a. stöd för växtproduktion, husdjursskötsel, växthusproduktion och lagring av trädgårdsprodukter samt stöd till unga jordbrukare. Stöd till unga jordbrukare beviljas endast i Finlands nordliga områden, dvs. stödregionerna C. 

I samband med reformen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik ändrades lagen om nationella stöd vid ingången av 2015 så, att definitionen på unga jordbrukare ändrades till att motsvara definitionen på unga jordbrukare i lagen om direktstöd. Genom en lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2016 preciserades bestämmelsen i 3 § 5 mom. i lagen om nationella stöd så att till lagen fogades en uttrycklig bestämmelse om att stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 i stödförordningen, dvs. för högst fem stödår. I lagen om nationella stöd fanns före det ingen uttrycklig bestämmelse om den tidsperiod för vilken stöd till unga jordbrukare kan beviljas. Även om det hade varit möjligt att genom förordning av statsrådet bestämma om närmare villkor för beviljande av stöd, inklusive om den maximitid för vilken stöd kan beviljas, ansågs det mer ändamålsenligt att föreskriva om detta på lagnivå. Ovannämnda lagändring baserade sig på kommissionens beslut C(2015) 2790 final och på Finlands förslag till ändring av systemet med långsiktigt nationellt stöd för jordbruket i de nordliga områdena som lämnades till kommissionen den 13 mars 2014. Enligt kommissionens beslut och Finlands förslag i samband därmed beviljas nationellt finansierat stöd till unga jordbrukare i regel till samma jordbrukare som är berättigade till Europeiska unionens direktstöd till unga jordbrukare.  

I anknytning till innevarande programperiod gav kommissionen den 14 september 2016 ut en halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen 2014—2020. Den bestod av kommissionens meddelande samt av förslagen till ändring av budgetförordningen och den sektorspecifika lagstiftningen, inklusive Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. Kommissionens förslag stödde två av de centrala målen för halvtidsöversynen: förenkling och flexibilitet. Enligt kommissionens förslag skulle det i en och samma rättsakt ingå en revidering av de allmänna budgetreglerna samt ändringar i sektorspecifika bestämmelser inklusive förordningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom att samla de sektorspecifika ändringarna i ett och samma förslag ville kommissionen garantera en konsekvent och snabb förhandlingsprocess. Syftet med kommissionens förslag var att förenkla förfaringssätten, effektivisera användningen av finansieringsinstrument, göra budgetförvaltning flexiblare och att fästa fokus vid resultat och rationalisering av rapporteringen. Kommissionen ville dock inte i det sammanhanget öppna en mer omfattande debatt om jordbrukspolitikens reform även om den föreslog ändringar i de grundläggande förordningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. Europaparlamentets och rådets förordningar. Innehållet i kommissionens förslag omarbetades i betydande utsträckning av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. 

Förordningarna som gäller Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik avskildes under beredningen till en egen helhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial, nedan omnibusförordningen, trädde i kraft den 30 december 2017 och blev huvudsakligen tillämplig vid ingången av 2018.  

I omnibusförordningen ingår bland annat en ändring av artikel 50.5 i stödförordningen om den tidsperiod för vilken stöd till unga jordbrukare högst kan beviljas, och nämnda bestämmelse tillämpas från och med den 1 januari 2018. Artikel 50.5 i stödordningen har för det första ändrats så att stödet till unga jordbrukare från ingången av 2018 beviljas per jordbrukare som uppfyller stödvillkoren under en period på fem år, som inleds när den första ansökan om stöd till unga jordbrukare lämnas in, förutsatt att den lämnas in inom fem år från etableringen av jordbruket. Således ska den maximala tidsperioden för stöd till unga jordbrukare inte förkortas, även om stödet inte sökts samma stödår som den unga jordbrukaren etablerat jordbruket eller året efter etableringen. Enligt det nya första stycket i artikel 50.5 ska ovannämnda bestämmelse även gälla jordbrukare som har mottagit stöd till unga jordbrukare med avseende på ansökningar som har gjorts före ansökningsåret 2018. Om jordbrukaren alltså till exempel etablerat jordbruket år 2015 och ansöker om stöd till unga jordbrukare första gången för stödåret 2017, minskas det enligt den tidigare stödförordningen ett år från den maximala stödperioden på fem år, dvs. man kunde då få stöd för fyra stödår. Enligt den nya bestämmelsen ska en ung jordbrukare alltså kunna få stöd till unga jordbrukare också för de stödår som enligt den tidigare bestämmelsen drogs av så att tidsperioden för beviljande av stöd till unga jordbrukare förlängs med motsvarande antal stödår. Om jordbrukaren enligt tidigare artikel 50.5 i stödförordningen hade kunnat få stöd till unga jordbrukare till exempel för tre stödår och det sista året för vilket stöd hade betalats var stödår 2019, kan jordbrukaren med stöd av gällande artikel 50.5 första stycket i stödförordningen få stöd till unga jordbrukare också stödåren 2020 och 2021. 

Enligt artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen som ingår i omnibusförordningen får medlemsstaterna besluta att lämna unga jordbrukare som har etablerat sig under perioden 2010—2013 utanför tillämpningsområdet för artikel 50.5 första stycket, dvs. att i fråga om dem tillämpa den tidigare bestämmelsen i artikel 50.5 i stödförordningen, så att dessa jordbrukare inte kan få tilläggsstödår för stöd till unga jordbrukare.  

Föreslagna ändringar

För det första föreslås det att 24 § i lagen om direktstöd (Stöd till unga jordbrukare) ändras så att till paragrafens 1 mom. fogas en hänvisning till artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. Således ska stöd till unga jordbrukare från och med stödåret 2018 beviljas för fem år från och med det första ansökningsåret, förutsatt att stöd till unga jordbrukare ansökts inom fem år från det att jordbruket etablerats och att jordbruket har etablerats efter 2013. Tillämpningen av bestämmelsen i nämnda stödförordning innebär också att om jordbrukaren ansökt om stöd till unga jordbrukare under stödförordningens giltighetstid, dvs. från och med 2015, och etablerat jordbruket efter 2013, kan han eller hon dock få stöd till unga jordbrukare för fem år, även om ansökan gjorts under ett senare stödår än året då jordbruket etablerades eller året efter etableringen.  

För det andra föreslås det att 24 § 1 mom. i lagen om direktstöd ändras så att i fråga om unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk före 2014 beviljas stödet till unga jordbrukare för de stödår som avses i artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen, dvs. unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk före 2014 lämnas utanför tillämpningsområdet för artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. I fråga om unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk före 2014 tillämpas med andra ord den tidigare bestämmelsen i stödförordningen, och dessa jordbrukare kan inte få tilläggsår för stöd till unga jordbrukare, om det från deras maximala stödperiod på fem år minskats stödår i enlighet med den tidigare artikel 50.5 i stödförordningen. Tillämpningen i Finland av denna avgränsning har även diskuterats med centralorganisationerna för lantbruksproducenterna och vid förhandlingar om de nationella stöden den 14 december 2017 nådde staten och centralorganisationerna för lantbruksproducenterna en gemensam syn i frågan. 

Det föreslås att 3 § (Sökande) 5 mom. i lagen om nationella stöd ändras så att stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas för samma tid som stöd till unga jordbrukare enligt systemet med Europeiska unionens direktstöd. Nationellt stöd till unga jordbrukare ska enligt förslaget kunna beviljas för en period på fem stödår, som inleds när den första ansökan om stöd till unga jordbrukare lämnats in, förutsatt att ansökan lämnas in inom fem år från det att jordbruket etablerades och att jordbruket har etablerats efter 2013. Nationellt stöd till unga jordbrukare har beviljats under en betydligt längre tid i Finland än stöd till unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. Nationellt stöd till unga jordbrukare betalas endast i Finlands nordliga områden och samma jordbrukare får också stöd till unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. 

Det föreslås också att sakinnehållet i artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen, som behandlats ovan i samband med 24 § i lagen om direktstöd, tas in i 3 § 5 mom. i lagen om nationella stöd. Unga jordbrukare som etablerat ett jordbruk före 2014 kan således inte få tilläggsår för stöd till unga jordbrukare, om det från deras maximala stödperiod på fem år för stödet till unga jordbrukare minskats stödår i enlighet med den tidigare artikel 50.5 i stödförordningen. Efter de föreslagna ändringarna är beräkningssättet för stöd till unga jordbrukare både enligt lagen om nationella stöd och lagen om direktstöd enhetligt för de båda stödformerna i fråga om antalet stödår för vilka stöd till unga jordbrukare maximalt kan beviljas. 

Propositionens konsekvenser

Propositionen har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna. Stödet till unga jordbrukare med stöd av lagen om direktstöd betalas från moment 30.20.41 (EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd) och det stöd som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd betalas från moment 30.20.40 (Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen) i statsbudgeten. Stöden till unga jordbrukare finansieras inom ramen för rambesluten för statsfinanserna och de budgetenliga anslagen. Det beräknas att stödåret 2018 används sammanlagt cirka 10,5 miljoner euro för stödet till unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd och cirka 4,6 miljoner euro för det nationella stödet till unga jordbrukare. Stödåret 2017 beviljades cirka 4 300 stödmottagare stöd till unga jordbrukare med stöd av lagen om direktstöd och cirka 2 500 stödmottagare stöd till unga jordbrukare med stöd av lagen om nationella stöd.  

De föreslagna ändringarna av lagen om direktstöd och lagen om nationella stöd som ingår i propositionen påverkar genomförandet av två olika stödsystem för unga jordbrukare. Landsbygdsverket bör göra ändringar i datasystemen i fråga om stödberäkningen vad gäller granskningen av perioden på fem år för stödberättigande. Landsbygdsverket bör också bereda ändringar till exempel i de anvisningar som ges till myndigheterna och de kontrollsiffror som behandlas i datasystemet. Därtill behöver Landsbygdsverket se över och ändra de anvisningar som ges till jordbrukarna i fråga om de ändringar som föreslagits i stöden till unga jordbrukare. Dessa tilläggsuppgifter kan dock utföras inom ramen för de nuvarande personalresurserna och de anslag som i statsbudgeten anvisats för Landsbygdsverket. 

Det är kommunen som beslutar om beviljande av både stödet till unga jordbrukare enligt systemet för direktstöd och det nationella stödet till unga jordbrukare. Stöden till unga jordbrukare söks i samband med den samlade stödansökan och definitionen av stödmottagare föreslås inte bli ändrad, utan den föreslagna ändringen gäller endast den tidsperiod för vilken stöd till unga jordbrukare högst kan beviljas, och beräkningen av tidsperioden. Den föreslagna ändringen medför således inga nya uppgifter för kommunerna och kontrollen av förutsättningarna för beviljande av stöd hör till kommunernas grundläggande uppgifter som gäller jordbruksstöden på samma sätt som i fråga om andra stödformer. I fortsättningen, när den första ansökan om stöd till unga jordbrukare kan göras inom fem år från det att jordbruket etablerats, kan behandlingen av stödansökningarna emellertid bli arbetsdrygare än för närvarande i de fall där en jordbrukare för första gången ansöker om stöd till unga jordbrukare först ett senare år än det år då jordbruket etablerades, eftersom förutsättningarna för stödberättigande kan ha ändrats efter det år då jordbruket etablerades. 

Sett ur de sökandenas synvinkel förbättrar ändringsförslaget situationen för unga jordbrukare i de fall då jordbrukaren inte det året då jordbruket etablerades eller året efter etableringen hade noterat att han eller hon kan ansöka om stöd till unga jordbrukare, varvid året eller åren i fråga i enlighet med den tidigare stödförordningen drogs av från den maximala stödperioden. Det bedöms att det är bara några enstaka för ovan avsedda jordbrukare. Stöd till unga jordbrukare söks också i fortsättningen i samband med den samlade stödansökan, så ändringen föranleder ingen extra administrativ börda för jordbrukarna. Den föreslagna avgränsningen som gäller tilläggsåren för unga jordbrukare som etablerat sitt jordbruk åren 2010—2013 innebär att antalet mottagare av stödet till unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd och det nationella stödet till unga jordbrukare beräknas hålla sig på samma nivå som tidigare och att stödnivån även i fortsättningen håller sig ungefär på nuvarande nivå samt att stödet styrs till unga jordbrukare som nyligen etablerat ett jordbruk. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. 

Utlåtanden om regeringens proposition har begärts av justitieministeriet, finansministeriet, rådet för bedömning av lagstiftningen, Landsbygdsverket, Statens ämbetsverk på Åland, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf. 

Den tid som reserverats för utlåtanden om utkastet till regeringsproposition var exceptionellt kort (tre veckor) för det första av den orsaken att informationen om att omnibusförordningen innehåller en ändring av stödförordningen inkom mycket sent. Omnibusförordningen publicerades den 29 december 2017, den trädde i kraft den 30 december 2017 och förordningen tillämpas bland annat i fråga om stödet till unga jordbrukare från och med den 1 januari 2018. Det är nödvändigt att få lagändringarna i kraft före den så kallade samlade stödansökan, då det även ansöks om stöd till unga jordbrukare, så att stödet till unga jordbrukare kan beviljas i enlighet med den ändrade unionslagstiftningen från stödår 2018. 

Utlåtanden om förslaget till proposition lämnades av finansministeriet, Landsbygdsverket och Statens ämbetsverk på Åland, vilka inte hade något att anmärka på i fråga om utkastet till proposition. 

Lagförslagen i utkastet till proposition har ändrats lagtekniskt på grund av anmärkningar från laggranskningsenheten vid justitieministeriets lagberedningsavdelning så att sakinnehållet i de bestämmelser som hade föreslagits i övergångsbestämmelserna har överförts till lagen. I lagen om nationella stöd har dessutom innehållet i bestämmelserna i artikel 50.5 i stödförordningen skrivits ut och hänvisningarna till stödförordningen strukits. De lagtekniska ändringarna inverkar dock inte på hur maximitidsperioden för stöden till unga jordbrukare räknas ut jämfört med vad som hade föreslagits i det utkast till proposition som var på remiss. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt.  

Det är nödvändigt att ändringen av lagen om direktstöd träder i kraft före den så kallade samlade stödansökan, så att stödet till unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd kan beviljas i enlighet med den ändrade unionslagstiftningen från stödår 2018. När det gäller det nationella stödet till unga jordbrukare är det nödvändigt att den föreslagna ändringen träder i kraft före den samlade stödansökan både för att lagen ska vara tydlig och för att stödsystemen ska vara enhetliga. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

Den föreslagna ändringen i lagen om direktstöd baserar sig på den ändrade stödförordningen. Också den ändring som föreslås i lagen om nationella stöd baserar sig indirekt på stödförordningen, eftersom stöd till unga jordbrukare på det sätt som beskrivs ovan i nuläget på basis av kommissionens beslut gällande Finlands nordliga områden och Finlands förslag i samband med det betalas till samma jordbrukare som stödet till unga jordbrukare enligt systemet med direktstöd. Genom att förenhetliga lagstiftningen försöker man garantera en jämlik behandling av jordbrukarna i de olika stödsystemen. Också genom de ändringar som föreslås i lagen om nationella stöd eftersträvas likabehandling av jordbrukarna. Nationellt stöd till unga jordbrukare har beviljats redan långt innan stödår 2015, och den maximala stödtiden togs inom det nationella stödet till unga jordbrukare i bruk först från och med stödåret 2015. Propositionen kan sålunda inte anses vara problematisk med avseende på bestämmelserna om likabehandling i 6 § i grundlagen. I propositionen ingår inte heller till exempel nya bemyndiganden att utfärda förordning, som borde bedömas i ljuset av 80 § i grundlagen.  

De föreslagna lagarna kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om ändring av 24 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) 24 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1356/2014, som följer: 
24 § 
Stöd till unga jordbrukare 
Stöd till unga jordbrukare kan på basis av artikel 50.4, artikel 50.8 och artikel 50.9 i stödförordningen beviljas i enlighet med de i artikel 32 i stödförordningen avsedda stödrättigheter som berättigar till grundstöd, dock högst för 90 stödrättigheter som berättigar till grundstöd. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Om jordbruket har etablerats efter 2013, beviljas stöd till unga jordbrukare för de stödår som avses i artikel 50.5 första stycket i stödförordningen. Om jordbruket har etablerats före 2014, beviljas stöd till unga jordbrukare för de stödår som avses i artikel 50.5 andra stycket i stödförordningen. Beloppet av stöd till unga jordbrukare beräknas med iakttagande av vad som föreskrivs i artikel 50.8 i stödförordningen.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 3 § i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) 3 § 5 mom., sådant det lyder i lag 1692/2015, som följer: 
3 § 
Sökande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas till fysiska personer eller grupper som dessa bildar. Om jordbruket har etablerats efter 2013, beviljas stödet för fem stödår, förutsatt att ansökan om stöd till unga jordbrukare har lämnats in inom fem år från det att jordbruket etablerades. Om jordbruket har etablerats före 2014, beviljas stödet för högst fem stödår, dock så att antalet stödår minskas med det antal år som förflutit mellan etableringen och den tidpunkt då den första ansökan om stöd till unga jordbrukare lämnades in. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Till andra grupper kan stöd beviljas endast om alla jordbrukare, medlemmar eller aktieägare är unga jordbrukare.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 8 februari 2018 
StatsministerJuhaSipilä
Jord- och skogsbruksministerJariLeppä