1.1  Lagen om småbarnspedagogik

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 §.Lagens syfte och tillämpningsområde. Enligt förslaget ingår i denna lag bestämmelser om barnets rätt till småbarnspedagogik och om anordnande av småbarnspedagogik. Lagen betonar i synnerhet barnets bästa och rätt att delta i småbarnspedagogik. Småbarnspedagogiken är en del av fostrings- och utbildningssystemet. De småbarnspedagogiska tjänsterna har fortfarande en stor betydelse för sammanjämkningen av arbetet och familjelivet. 

I 2 mom. föreskrivs enligt förslaget tydligare än i den gällande lagen om småbarnspedagogik (36/1973) om småbarnspedagogikens verksamhetsformer och platserna där den ordnas. Verksamhetsformerna är daghemsverksamhet, familjedagvård och öppen småbarnspedagogisk verksamhet. Daghemsverksamhet ordnas vid daghem, familjedagvård vid familjedaghem och öppen småbarnspedagogisk verksamhet på lämpliga platser. Enligt förslaget ersätter den öppna småbarnspedagogiska verksamheten som begrepp och verksamhetsform den övriga småbarnspedagogiken i den gällande lagen. Det föreslagna 2 mom. begränsar inte prövningsrätten hos anordnaren av småbarnspedagogik i fråga om de lokaler som används i småbarnspedagogiken och hindrar inte utnyttjandet av samma lokaler eller byggnader för olika ändamål. Till exempel kan en del av en skolbyggnad anvisas för daghemsverksamhet, varvid bestämmelserna om daghemsverksamhet i lagen om småbarnspedagogik och den övriga lagstiftningen tillämpas. 

Enligt 3 mom. tillämpas lagen på daghemsverksamhet och familjedagvård som ordnas eller tillhandahålls av en kommun, samkommun eller någon privat serviceproducent. I lagen behandlas anordnande av småbarnspedagogik, skyldigheten att ordna småbarnspedagogik och produktion av tjänsten som skilda begrepp. Endast en kommun är skyldig att ordna småbarnspedagogik. Kommunen fungerar i enlighet med 5 § som den anordnare av småbarnspedagogik som avses i lagen. I 9 kap. föreslås bestämmelser om privata serviceproducenter som kan fungera som anordnare av småbarnspedagogik när det inte handlar om en situation där en kommun fungerar som anordnare i enlighet med 5 §. En sådan situation uppstår ofta när småbarnspedagogik ordnas med stöd för privat vård. En kommun, samkommun och en i 9 kap. avsedd privat serviceproducent kan fungera som producent för daghemsverksamheten och familjedagvården hos en anordnare som avses i lagen. 

Enligt 1 § 1 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik tillämpas lagen på småbarnspedagogik som ordnas av en kommun, samkommun samt någon annan serviceproducent, vilket är en missvisande formulering eftersom lagen i praktiken har tillämpats på kommunal och privat verksamhet, med vilket avses en privatperson, sammanslutning eller stiftelse eller ett affärsföretag som grundats av en offentlig sammanslutning, men inte exempelvis en församling eller en offentligrättslig institution, såsom ett universitet. När kommunen skaffar småbarnspedagogiska tjänster av en annan serviceproducent förblir ansvar för ordnandet av tjänster hos kommunen. Enligt kommunallagen (410/2015) sköter kommunen de uppgifter som den har åtagit sig med stöd av självstyrelsen och organiserar de uppgifter som särskilt föreskrivs för den i lag. Kommunen kan själv organisera de uppgifter som åligger den enligt lag eller avtala om att organiseringsansvaret överförs på en annan kommun eller en samkommun. När kommunen själv organiserar uppgifter kan den skaffa dem av andra offentliga eller privata serviceproducenter. Då handlar det om tjänster som kommunen ordnar. Enligt förslaget finns noggrannare bestämmelser om kommunens organiseringsskyldighet i 2 kap. i lagen. Särskilda bestämmelser om privata serviceproducenters anmälningsskyldighet och registret som anknyter till den finns i 9 kap. i lagen. Service som ordnas privat grundar sig på ett avtal mellan klienten och serviceproducenten. Bestämmelserna om att anordna och producera småbarnspedagogiska tjänster tillämpas på samma sätt på verksamhet som ordnas eller produceras av en kommun eller samkommun eller en privat serviceproducent, om inte något annat föreskrivs i lagen. Producenten ansvarar för att iaktta bestämmelserna i denna lag huvudsakligen på samma sätt som anordnaren. Producenten ansvarar också i första hand för att iaktta den allmänna lagstiftningen i sin verksamhet, till exempel iakttagandet av dataskyddslagstiftningen. Rollen som personuppgiftsansvarig följer av genomförandet av den lagstadgade uppgiften. Som anordnare är kommunen personuppgiftsansvarig i fråga om uppgifterna och skyldigheterna som anknyter till organiseringsskyldigheten. Kommunen är personuppgiftsansvarig till exempel i fråga om uppgifter som är nödvändiga för beviljandet av servicesedlar, men en privat serviceproducent är personuppgiftsansvarig exempelvis i fråga om matallergier eller olika pedagogiska arrangemang som anknyter till säkert genomförande av småbarnspedagogiken och kosten. Om de pedagogiska arrangemangen påverkar beviljandet av en servicesedel har även kommunen en lagstadgad grund att behandla personuppgifter som anknyter till detta. 

Enligt propositionen kan endast en kommun och samkommun ordna öppen småbarnspedagogisk verksamhet. Kommunen eller samkommunen ordnar och ansvarar för verksamheten, men kan upphandla den av en sådan privat serviceproducent som avses i 9 kap. Enligt förslaget föreskriver lagen inte längre om övrig småbarnspedagogisk verksamhet, som den gällande lagen om småbarnspedagogik i sin helhet skulle tillämpas på. I motsats till den gällande lagen föreskrivs det till vilka delar bestämmelserna i lagen om småbarnspedagogik tillämpas på den öppna småbarnspedagogiska verksamheten. Även om regleringen av öppen småbarnspedagogisk verksamhet är begränsad till färre bestämmelser i jämförelse med den övriga småbarnspedagogiska verksamheten så förbättrar en tydlig reglering i verkligheten lagens genomslag och effektiviserar iakttagandet av lagen. Förutom i fråga om de reglerade delarna kan kommunen eller samkommunen besluta närmare om sättet som den öppna småbarnpedagogiken ordnas på och om verksamhetens innehåll. Enligt 3 mom. tillämpas på öppen småbarnspedagogisk verksamhet lagens bestämmelser om prioritering av barnets bästa, sättet som servicen ordnas på, den småbarnspedagogiska miljön, delaktighet och påverkan, grunder för planen för småbarnspedagogik och lokala planer för småbarnspedagogik samt kapitlen som föreskriver om förvaltning och övervakning av verksamheten, finansiering och avgifter samt rättsmedel som anknyter till tillsynsmyndighetens beslut. Med öppen småbarnspedagogisk verksamhet kan man vid behov komplettera serviceutbudet inom småbarnspedagogiken och erbjuda alternativ för barns och familjers olika behov. 

Regleringen av den öppna småbarnspedagogiska verksamhet som ordnas av kommuner och samkommuner kan anses ändamålsenlig eftersom kommunerna genom att ordna öppen verksamhet faktiskt kan påverka efterfrågan på den service, småbarnspedagogik som ordnas vid daghem eller i familjedagvård, som de har en lagstadgad skyldighet att ordna. Innehållet i och sättet att ordna verksamhet som ordnas av någon annan än en kommun eller samkommun och som sker någon annanstans än på ett daghem eller i familjedagvård grundar sig på avtal mellan serviceproducenten och klienterna, och för verksamheten beviljas inte privatvårdsstöd enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Enligt förslaget tillämpas lagen om småbarnspedagogik inte på sådan verksamhet. 

Deltagande i öppen småbarnspedagogisk verksamhet kan ha betydelse för hemvårdsstödet enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). Folkpensionsanstalten har tolkat den gällande lagen så att det inte påverkar beviljandet av hemvårdsstöd om barnet deltar i kommunal klubbverksamhet eller motsvarande verksamhet som varar ca tre timmar per dag. Syftet med denna proposition är inte att ändra riktlinjerna för beviljande av hemvårdsstöd. 

I 4 mom. föreslås en bestämmelse om vilka personer som omfattas av lagens tillämpningsområde. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 2 § 1 mom. i den gällande lagen. Rätt till småbarnspedagogik har enligt den föreslagna bestämmelsen barn som inte ännu är läropliktiga samt, då omständigheterna så kräver, även äldre barn. I 5 och 6 § föreskrivs om kommunens organiseringsskyldighet och i 12 § om barnets rätt till småbarnspedagogik. Liksom i nuläget kan småbarnspedagogik då särskilda omständigheter så kräver också ges till ett barn i läropliktsåldern. En sådan särskild omständighet kan vara unga skolelevers behov av vård om kommunen exempelvis inte ordnar sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), eller om vårdbehovet följer av vårdnadshavarens oregelbundna arbetstider. I synnerhet för ensamförsörjare kan det uppstå situationer där det är ändamålsenligt att ordna vården av barnet med hjälp av småbarnspedagogiska tjänster. I sista hand är det kommunen som har prövningsrätt i fråga om ordnandet. Det avgörande i prövningen ska vara barnets bästa och vilka andra tjänster som är tillgängliga i kommunen för att ordna vård av barn. 

I 5 mom. föreslås en informativ bestämmelse om att bestämmelser om förskoleundervisning finns i lagen om grundläggande utbildning. Enligt 6 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning kan en elev som får förskoleundervisning även anvisas en dagvårdsplats som plats för undervisningen. Vidare föreskrivs det informativt på samma sätt som i 11 b § i den gällande lagen om småbarnspedagogik att det allmänna ska se till att varje barn har möjlighet att delta i förskoleundervisning. I 5 mom. föreskrivs att på förskoleundervisning som ordnas på ett daghem därtill tillämpas bestämmelserna om gruppstorlekar och om dimensionering av personalen i lagen om småbarnspedagogik. Även tillsynsmyndigheternas behörigheter som gäller granskning och åtgärdande av fel och brister gäller förutom småbarnspedagogik också förskoleundervisning som ordnas på ett daghem. Med tanke på tillsynen kan det vara svårt att särskilja mellan förskoleundervisning och småbarnspedagogik som ordnas i samma lokaler om förskoleundervisningen är placerad i anknytning till den småbarnspedagogiska dagen. I bestämmelsen nämns inte familjedagvård eftersom förskoleundervisning i praktiken inte ordnas i anknytning till familjedagvård. Till ordalydelsen avviker bestämmelsen från 1 a § i den gällande lagen om småbarnspedagogik, enligt vilken vad som bestäms i lagen om småbarnspedagogik eller i en förordning med stöd av den tillämpas på förskoleundervisningen när förskoleundervisning ordnas på ett daghem eller inom familjedagvården, om inte något annat bestäms i lagen om grundläggande utbildning eller i en förordning med stöd av den. Regleringen som gäller anordnande av förskoleundervisning har ingått och ingår fortfarande huvudsakligen i lagen om grundläggande utbildning och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. På basis av lagen om grundläggande utbildning och bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den fastställs bland annat skyldigheten att delta i förskoleundervisning, förskoleundervisningens syften och centrala innehåll, kommunens organiseringsskyldighet, undervisningens omfattning och termin, anordnande av stöd, bedömningen av eleven, förskolepersonalens behörighetsvillkor, rätten till en trygg studiemiljö och ärenden som gäller arbetsron, förskoleundervisningens avgiftsfrihet, rätten till elevvård och ordnande av sådan, rätten till skoltransporter, bildandet av undervisningsgrupper samt antagning som elev. Den gällande bestämmelsen har bidragit till att ge en felaktig bild av den vidare tillämpningen av lagen om småbarnspedagogik på förskoleundervisningen. 

Enligt 1 § 5 mom. i den gällande lagen kan man även ordna behövliga transporter för ett barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet. En motsvarande bestämmelse föreslås inte i den nya lagen eftersom det är möjligt att ordna transporter utan nämnda bestämmelse och eftersom bestämmelsen inte å andra sidan medför skyldigheter för kommunen eller rättigheter för barnet. Bestämmelsen har därmed varit onödig och eventuellt vilseledande. 

2 §.Definition Enligt förslaget innehåller paragrafen en definition av småbarnspedagogiken som motsvarar den i den gällande lagen. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. I Finland har principen för genomförandet av småbarnspedagogiken varit den så kallade educare-modellen, där fostran, undervisning och vård utgör en innehållsmässig helhet och inte skiljs åt i småbarnspedagogiken. Dessa delområden inom småbarnspedagogiken kan dock betonas på olika sätt exempelvis i fråga om barn i olika åldrar, i olika verksamhetsformer eller i småbarnspedagogik som ges under olika tider på dygnet. 

3 §.Syftet med småbarnspedagogiken I den föreslagna paragrafen föreskrivs om småbarnspedagogikens syften. Paragrafen motsvarar 2 a § i den gällande lagen. 

Småbarnspedagogikens syften tillämpas på alla verksamhetsformer som anges i lagen. I motsats till den gällande lagen ska lagens syften i fråga om öppen småbarnspedagogisk verksamhet genomföras på ett sätt som lämpar sig för verksamheten eftersom dess omfattning, genomförande och tyngdpunkter samt personalens utbildning varierar enligt anordnarens beslut. Verksamheten ska alltid överensstämma med syftena. Därtill ska den öppna verksamheten främja uppnåendet av syftena på ett sätt som skäligen kan förutsättas, med beaktande av verksamhetens karaktär och sättet som den ordnas på och i förhållande till hur ofta, regelbundet och länge åt gången det är meningen att man ska delta i verksamheten. Verksamheten kan också vara betonad så att vissa syften framhävs mer än de andra. Den öppna verksamheten ska vara planerad så att ovan beskrivna målsättning kan beaktas i den. Syftena ska beaktas mer omfattande och på bredare basis ju mer regelbundet och oftare man deltar i verksamheten. 

2 kap. Anordnande av småbarnspedagogik

4 §.Barnets bästa I den föreslagna paragrafen föreskrivs om prioriteringen av barnets bästa. Barnets bästa ska styra planeringen, ordnandet och beslutsfattandet som gäller småbarnspedagogiken. Den föreslagna ordalydelsen är kraftigare än bestämmelsen om att beakta barnets bästa i 11 § i den gällande lagen om småbarnspedagogik. Prioriteringen av barnets bästa är en allmän princip som styr ordnandet av verksamheten och tolkningen av lagen. Bestämmelsen grundar sig på artikel 3 i Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter, enligt vilken barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. I fråga om ett enskilt barn, en barngrupp och barn i allmänhet ska barnets bästa beaktas separat i varje fall och situation. I prövningen ska man beakta riktlinjerna om barnets rättigheter som utarbetats av FN:s kommitté för barnets rättigheter och som gäller bland annat prioritering av barnets bästa, barnets rätt till lek, vila och fritid samt barnets rätt att bli hörd. 

5 §.Kommunens skyldighet att ordna småbarnspedagogik. I paragrafen har samlats kommunens olika sätt att ordna och producera småbarnspedagogiska tjänster samt allmänna principer om organiseringsskyldigheten. 

I det föreslagna 1 mom. ingår den grundläggande bestämmelsen om kommunens skyldighet att ordna småbarnspedagogik som motsvarar 11 § i den gällande lagen om småbarnspedagogik. Kommunen ska ordna sådan småbarnspedagogik som avses i lagen i den omfattning och i form av sådan verksamhet som det behov som föreligger i kommunen kräver. Bestämmelsen förutsätter att kommunen bedömer behovet av småbarnspedagogiska tjänster och olika verksamhetsformer inom sitt område och förutser förändringar i servicebehovet exempelvis genom att följa upp antalet barn som bor i kommunen. Behovet av service styr kommunens beslut om att ordna den i olika verksamhetsformer. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om produktion och anskaffning av tjänster. I motsats till 10 § i den gällande lagen om småbarnspedagogik räknar paragrafen inte upp olika alternativ för att producera tjänsterna, utan till denna del hänvisas till kommunallagen. Enligt 8 § i kommunallagen kan kommunen själv organisera de uppgifter som den har enligt lag eller avtala om att organiseringsansvaret överförs på en annan kommun eller en samkommun. I kommunallagens 9 § föreskrivs det om produktion av tjänster. En kommun eller samkommun kan producera småbarnspedagogisk verksamhet själv eller skaffa den av en annan serviceproducent på basis av avtal. Kommunens alternativ är därmed att producera tjänsten själv, att grunda en samkommun, att skaffa tjänsten av en annan kommun eller samkommun, att grunda eller vara delägare i ett aktiebolag eller någon annan privaträttslig sammanslutning eller att skaffa tjänsten av en privat producent av småbarnspedagogiska tjänster. I 9 kap. i lagen föreskrivs om privata serviceproducenter. När en kommun eller samkommun skaffar sådana tjänster som föreskrivs i lagen av en annan serviceproducent behåller den det organiseringsansvar som avses i lagen. Bestämmelsen gör det möjligt att bland annat ordna samarbete med högskolor så att kommunen ordnar småbarnspedagogiken och ansvarar för verksamheten, men högskolorna kan ordna praktikverksamhet och utvecklingsverksamhet som hör till lärarutbildningen i anknytning till den kommunala småbarnspedagogiken. 

I 3 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i 10 § i den gällande lagen att man inom småbarnspedagogiken kan ge dem som anlitar tjänsten en sådan servicesedel som avses i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. Kommunen kan sträva efter att sköta sin organiseringsskyldighet genom att bevilja servicesedlar, men enligt 6 § i nämnda lag har klienten rätt att vägra ta emot servicesedlar och då ska kommunen hänvisa klienten till kommunala tjänster som ordnas på annat sätt. I 3 mom. finns också en bestämmelse som motsvarar 10 § 4 mom. i den gällande lagen och anger att kommuner och samkommuner är skyldiga att betala en privat serviceproducent ersättning för tjänster inom småbarnspedagogiken endast till av kommunen eller samkommunen angivna personer och, när en servicesedel används, betala en serviceproducent som kommunen eller samkommunen godkänt en ersättning som högst motsvarar värdet på servicesedeln. Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården är den enda gällande speciallagen som gäller servicesedlar. Enligt förslaget tillämpas den lagen fortfarande på servicesedlarna som används inom småbarnspedagogiken även om småbarnspedagogiken inte längre är en socialtjänst. Avsikten är att senare inom småbarnspedagogiken bereda en separat lag om servicesedlar, eftersom lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården ska upphävas i samband med lagstiftningen om klientens valfrihet inom social- och hälsovården. Den nämnda lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 2020. 

Enligt förslaget fogas till 4 mom. en bestämmelse om den så kallade principen om närtjänster. Småbarnspedagogik är en tjänst som man ska sträva efter att erbjuda i närheten av invånarna med beaktande av bosättningens läge och trafikförbindelserna. Den föreslagna bestämmelsen ger i synnerhet kommunen en skyldighet att försöka planera och organisera tjänsterna och servicenätverket med beaktande av bosättningen och trafikförbindelserna. Det handlar om en allmän bestämmelse som styr kommunens verksamhet och bestämmelsen skapar inte rättigheter för klienterna inom småbarnspedagogiken. Bestämmelsen ger till exempel inte rätt att alltid få service vid den närmaste verksamhetsenheten. Enligt 1 § 2 mom. i kommunallagen, som tillämpas som en allmän bestämmelse, ska kommunen främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. I momentet föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande dagvårdsförordningen om skyldigheten att ordna daghemmets verksamhet och öppethållningstider enligt behovet på orten. 

6 §.Kommunens skyldighet att ordna småbarnspedagogik som grundar sig på var barnet bor eller vistas. I paragrafen föreslås bestämmelser om vilken kommun som ansvarar för ordnandet av småbarnspedagogik och för vem småbarnspedagogik ska ordnas. I den gällande lagen om småbarnspedagogik föreskrivs om detta i 4 och 11 c §. Enligt förslaget ska den nya lagen förenkla och precisera regleringen, men inga nya rättigheter eller skyldigheter tas in i förhållande till den nuvarande regleringen. Enligt huvudregeln i 1 mom. är kommunen skyldig att ordna småbarnspedagogik för varje barn vars hemkommun den är enligt lagen om hemkommun (201/1994). Huvudregeln om fastställandet av hemkommunen finns i 2 § i lagen om hemkommun. Hemkommunen för en person är i regel den kommun där han eller hon bor. 

Enligt 2 mom. ska kommunen ordna småbarnspedagogik för varje barn som på grund av sina föräldrars eller andra vårdnadshavares arbete, studier eller motsvarande skäl är bosatt utanför sin hemkommun och barnets hemkommun inte ändras på basis av 3 § i lagen om hemkommun eller barnet inte har någon hemkommun i Finland. Enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) avses med barnets vårdnadshavare barnets föräldrar eller de som anförtrotts vårdnaden om barnet. Enligt 3 § i lagen om hemkommun ändras en persons hemkommun inte om han bor i en annan kommun på grund av bland annat arbetsuppgifter, studier, sjukdom eller någon annan med dessa jämställbar orsak, som varar i högst ett år. Situationer som avses i bestämmelsen kan handla om exempelvis säsongsartat arbete, arbete på annan ort som varar under ett år eller övriga motsvarande situationer, eller en situation där ett barn under vardagar bor med sin vårdnadshavare på en annan ort än den ort där familjens hem ligger på grund av vårdnadshavarens arbete. På samma sätt som i nuläget måste småbarnspedagogik ordnas även när barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare bor på olika orter, varvid barnets hemkommun är den samma som den ena vårdnadshavarens, men barnet på grund av det delade boendet bor och har behov av småbarnspedagogik på båda orterna. Skyldighet att ordna småbarnspedagogik gäller däremot inte när familjen exempelvis semestrar i en annan kommun än barnets hemkommun eller när barnet tillfälligt vistas hos andra än sina vårdnadshavare. 

Enligt 3 mom. i brådskande fall eller när omständigheterna annars kräver det ska kommunen se till att småbarnspedagogik ordnas även för andra barn som vistas i kommunen än kommuninvånarna. Bestämmelsen motsvarar 4 § 3 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik och tolkningen av den kan anses vara etablerad. I 4 § i lagen om hemkommun föreskrivs det om när hemkommunen och bostaden där för en person som har kommit till Finland och som bor här ska bestämmas enligt lagen om hemkommun. 

Enligt 11 c § i den gällande lagen om småbarnspedagogik får kommunen även ordna barndagvård för ett barn som bor i en annan kommun. I detta fall handlar det om en situation där tjänsten i ifrågavarande kommun bättre svarar på barnets eller familjens behov. Behovet av att söka sig till en annan kommuns småbarnspedagogiska tjänster kan bero på exempelvis det att en enhet som ordnar småbarnspedagogik i grannkommunen ligger närmare familjens hem än den plats som den egna kommunen erbjuder, att enheten som erbjuder småbarnspedagogik ligger vid förälderns eller någon annan vårdnadshavares arbets- eller studieväg eller att en plats för småbarnspedagogik i en annan kommun är lämpligare med tanke på barnets behov. Barnets hemkommun och den andra kommunen kan även utan nämnda bestämmelse komma överens om hur barnets småbarnspedagogik ordnas och kostnaderna för den ersätts. Enligt förslaget föreskrivs det fortfarande för tydlighetens skull om kommunens rätt att ordna småbarnspedagogik även för andra än sådana barn som avses i 1—3 mom., även om det kan tolkas så att detta är möjligt även utan en särskild bestämmelse. 

7 §.Mångprofessionellt samarbete och utveckling. Paragrafens 1 mom. motsvarar 11 e § i den gällande lagen om småbarnspedagogik och föreskriver enligt förslaget om kommunens allmänna samarbetsskyldighet i fråga om ordnandet av småbarnspedagogik. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården behandlas i riksdagen. Genom lagen om ordnande av social- och hälsovård överförs ansvaret för att ordna den kommunala social- och hälsovården till de landskap som inrättas. Om lagändringen genomförs är landskapen därmed framöver den centrala samarbetspart för kommunen som avses i paragrafen, vilket förutsätter nya samarbetsstrukturer. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa ett mångprofessionellt samarbete även under social- och hälsovårdsreformen. 

I 2 mom. finns enligt förslaget en samarbetsbestämmelse som gäller genomförandet av samarbetet med anknytning till stödet för ett enskilt barns utveckling, lärande och välbefinnande. Enligt förslaget ska en anordnare av småbarnspedagogik vid behov samarbeta med aktörer som ansvarar för social- och hälsovården för att bedöma, planera och ge det stöd och den servicehelhet barnet behöver. Genom samarbete ska man säkerställa att stödåtgärderna och social- och hälsovårdstjänsterna som ordnas som en del av småbarnspedagogiken bildar en obruten helhet som beaktar barnets behov. Samarbetet gäller exempelvis utarbetandet av planen för småbarnspedagogik. I barnets plan för småbarnspedagogik antecknas hur man genomför eventuella stödåtgärder som barnet behöver och som ges av olika myndigheter. För att ordna småbarnspedagogiken gör kommunerna även nödvändiga åtgärder och beslut, exempelvis resursbeslut som anknyter till stödet för barnet och som kräver samarbete för bedömningen och planeringen. Momentet förutsätter även att en anordnare av småbarnspedagogik deltar i planeringen och genomförandet av tjänster som andra aktörer ansvarar för att ordna, om dessa har ett samband med ordnandet av småbarnspedagogik eller om den småbarnspedagogik som ordnas påverkar uppnåendet av målen för andra tjänster. Motsvarande samarbetsbestämmelser som förutsätter samarbete med småbarnspedagogiken, antingen vid handläggning av ärenden som gäller enskilda personer eller vid planering av servicestrukturen i vidare bemärkelse, ingår även i bland annat den gällande socialvårdslagen, barnskyddslagen, lagen om missbrukarvård, lagen om service och stöd på grund av handikapp, folkhälsolagen och hälso- och sjukvårdslagen samt i författningar som utfärdats med stöd av dem, såsom exempelvis statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och ungdomar. 

Paragrafens 2 mom. förtydligar att skyldigheten till sektorsövergripande samarbete fortsätter i fråga om tjänster för barnet även i en situation där småbarnspedagogiken inte längre juridiskt sett är en socialtjänst och där alla tjänster för barnet inte nödvändigtvis längre har samma anordnare efter social- och hälsovårdsreformen. 

Samarbetet som avses i bestämmelsen ska ske i samförstånd med barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare till den del inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. Genom bestämmelsen skapas inte nya skyldigheter för anordnaren av småbarnspedagogik att hänvisa klienter till social- och hälsovårdens tjänster. I 8 kap. i lagen föreskrivs om det utbyte av uppgifter mellan myndigheterna som krävs för att genomföra samarbetet. 

I paragrafen föreslås för tydlighetens skull en bestämmelse om möjligheten att utveckla verksamheten förutom med andra anordnare av småbarnspedagogik även med högskolor, läroanstalter, forskningsinstitut och organisationer som inte fungerar som sådana anordnare eller producenter av småbarnspedagogik som avses i lagen, men med vilka det kan vara nödvändigt att bedriva samarbete som är mer omfattande än enskilda projekt och som anknyter till utveckling, forskning och utbildning i fråga om den småbarnspedagogiska verksamheten eller personalen. I samarbete med högskolor ordnas bland annat sådan övningsdaghemsverksamhet som är nödvändig för lärarutbildningen. 

8 §.Språk inom småbarnspedagogiken. Enligt förslaget föreskrivs i 1 mom. att kommunen ska se till att varje barn, om vårdnadshavarna önskar, kan få småbarnspedagogik som ordnas av kommunen enligt 5 § på sitt modersmål, finska eller svenska, eller samiska enligt 3 § 1 punkten i samiska språklagen (1086/2003). Den föreslagna bestämmelsen motsvarar 11 § 2 mom. i den gällande lagen. För att förtydliga nuläget föreslås att momentet hänvisar till samiska språklagen, eftersom det finns flera samiska språk. Syftet är att rätten att få småbarnspedagogik på samiska gäller språken enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska som nämns i den nämnda punkten i samiska språklagen. Rätten att få småbarnspedagogik på finska, svenska och samiska är omfattande. På motsvarande sätt som i nuläget föreslås att småbarnspedagogik ska ordnas på dessa språk oberoende av om kommunen är enspråkig eller tvåspråkig eller om den ligger i samernas hembygdsområde om kommunen har barn i småbarnspedagogiken som talar dessa språk som modersmål. Närmare bestämmelser om tvåspråkiga kommuners skyldighet att ordna småbarnspedagogik på både finska och svenska finns i 2 mom. 

I praktiken är det barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare som beslutar om barnets rätt att få småbarnspedagogik på sitt modersmål. Om anteckning av det språk som en person angett som modersmål i befolkningsdatasystemet föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) och noggrannare bestämmelser som har utfärdats med stöd av den. Biträdande justitieombudsmannen har konstaterat att även om uppgiften om modersmål som antecknats i befolkningsdatasystemet ger en stark antydan om personens modersmål så kan den uppgiften inte i sig anses avgörande vid prövning av rätten till småbarnspedagogik och hur sådan ordnas (18.12.2013, dnr 410/4/12). Det väsentliga är att barnets språkliga och kulturella rättigheter och barnets vårdnadshavares önskemål diskuteras vid ansökan om en plats i småbarnspedagogiken och att man i samförstånd med vårdnadshavarna strävar efter att hitta en tjänst som motsvarar barnets bästa och barnets språkliga behov. Ingenting hindrar kommunen från att erbjuda småbarnspedagogik för barnet även på andra språk än barnets modersmål om detta är förenligt med barnets bästa, barnets vårdnadshavare önskar så och kommunen erbjuder tjänster på ifrågavarande språk. För närvarande producerar både kommunerna och privata serviceproducenter småbarnspedagogiska tjänster även på andra språk än finska, svenska eller samiska. Enligt förslaget är småbarnspedagogik på främmande språk fortfarande möjligt, men oavsett vilken språk som används ska man iaktta lagens bestämmelser exempelvis med anknytning till småbarnspedagogikens syften samt dimensioneringen av och behörigheter för personalen. Därtill ska man beakta till exempel hur den språkliga kontinuiteten tryggas från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Småbarnspedagogik kan också ordnas på teckenspråk eller romani. 

Paragrafens 2 mom. motsvarar 14 a § 2 mom. i den gällande lagen. I tvåspråkiga kommuner och i samkommuner som omfattar tvåspråkiga eller både finsk- och svenskspråkiga kommuner ska småbarnspedagogik fortfarande ordnas på kommunens och samkommunens båda språk så att småbarnspedagogiken ordnas för barnet på det språk som föräldrarna väljer, antingen finska eller svenska. Ett enspråkigt daghem har enligt en etablerad tolkning fortfarande skyldighet att ge service endast på daghemmets språk. 

Enligt 14 a § 3 mom. i den gällande lagen ska kommunen respektive samkommunen dessutom se till att nordiska medborgare vid behov har möjlighet att använda sitt eget språk, finska, danska, isländska, norska eller svenska, när de är i kontakt med barndagvården. Kommunen eller samkommunen ska då i den utsträckning det är möjligt se till att nordiska medborgare får behövlig tolk- och översättningshjälp. Ifrågavarande bestämmelse har grundat sig på konventionen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i annat nordiskt land (FördrS 11/1987). Konventionen har karaktären av en rekommendation till den del det inte handlar om en person som är svarande i ett brottmål (RP 92/2002 rd). Också med stöd av 26 § 4 mom. i förvaltningslagen (434/2003) måste varje myndighet se till att medborgare i de övriga nordiska länderna får behövlig tolkning och översättning i ärenden som behandlas vid myndigheten. Därmed föreslås att denna bestämmelse lämnas bort från den nya lagen om småbarnspedagogik eftersom den är onödig. 

Likaså lämnas hänvisningen till vissa bestämmelser i språklagen i 14 a § 1 mom. i den gällande lagen bort från den nya lagen som onödiga. 

9 §.Den dagliga småbarnspedagogiken. Den dagliga tiden för småbarnspedagogik är på samma sätt som i nuläget i regel högst tio timmar utan avbrott per dag. Det är inte förenligt med barnets bästa att tillbringa för långa tider i verksamhetsenheten och vanligtvis förutsätter barnets föräldrars eller andra vårdnadshavares arbets- och studiedagar med resor inte deltagande i småbarnspedagogik som överskrider tio timmar. Å andra sidan kan arbetstiderna i exempelvis skiftesarbete eller ensamförsörjarskap leda till situationer där småbarnspedagogik som överskrider tio timmar måste överskridas. På grund av detta formuleras bestämmelsen fortfarande inte som ovillkorlig. 

10 §.Den småbarnspedagogiska miljön. Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 § i den gällande lagen om småbarnspedagogik som föreskriver om miljön för småbarnspedagogik. Enligt regeringens proposition 341/2014 rd omfattar miljön för småbarnspedagogik den byggda miljön, dvs. lokalerna i verksamhetsenheten och den övriga närmiljön, såsom gården. Förutom den fysiska verksamhetsmiljön omfattar den exempelvis den psykiska och sociala samt den digitala miljön. Vidare föreskriver lagen om tillgänglighet och i tolkningen av den måste särskilt beaktas skyldigheten att främja likabehandling, diskrimineringsförbudet och bestämmelsen om rimliga anpassningar i diskrimineringslagen (1325/2014). I redskapen för verksamheten ingår t.ex. olika lek- och motionsredskap som används i småbarnspedagogiken. I den föreslagna paragrafen föreskrivs uttryckligen att barnet ska skyddas från våld, mobbning och andra former av trakasserier. Identifiering, förebyggande och åtgärdande av mobbning har även tidigare ansetts höra till en trygg miljö för småbarnspedagogik. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att betona att mobbning inte accepteras i någon form inom småbarnspedagogiken, utan att mobbning identifieras, åtgärdas och förebyggs medvetet och systematiskt. En trygg och ändamålsenlig miljö ska stöda barnets socioemotionella utveckling. 

11 §.Kost och bespisning. Den föreslagna paragrafen motsvarar i huvudsak 2 b § i den gällande lagen om småbarnspedagogik. Barnet ska erbjudas hälsosam och lämplig kost som fyller barnets näringsbehov, om inte annat följer av karaktären på den småbarnspedagogiska verksamhet som ordnas på något annat ställe än på ett daghem eller i familjedagvård. Enligt förslaget ska bespisningen vara ändamålsenligt ordnad och handledd. Bespisningen är en del av barnets småbarnspedagogik och vanor och beteende kring ätandet som omfattats som barn har långtgående verkningar. 

Bestämmelsen ger kommunerna och de privata serviceproducenterna prövningsrätt i fråga om antalet måltider som erbjuds och tidpunkterna för dessa. Kosten ska dock vara högklassig och tillräcklig och erbjudas tillräckligt ofta under dagen. Alla barn som är på plats erbjuds lika möjligheter att delta i bespisningen. Till exempel har ett barn som deltar i småbarnspedagogiken fyra timmar per dag rätt till motsvarande måltider och mellanmål som andra barn som är på plats samtidigt och deltar i småbarnspedagogik på heltid. Kosten som barnet behöver påverkas både av barnets individuella behov och av längden på dagen i småbarnspedagogiken. Hos barn är behovet av nästan alla näringsämnen i förhållande till vikten större än hos vuxna. Bespisningen är också en social och pedagogisk situation för barngruppen. I småbarnspedagogiken ska lösningar kring barnets bespisning göras i första hand med tanke på barnets bästa och främjandet och tryggandet av barnets välbefinnande. 

Paragrafen föreskriver på samma sätt som i nuläget att skyldigheten att ordna kost inte gäller kliniska näringspreparat eller därmed jämförbara produkter som ersätts med stöd av sjukförsäkringslagen, och inte heller bekostande av livsmedel då småbarnspedagogik ordnas för barnen i deras eget hem. 

Enligt förslaget ska lagen inte längre innefatta en bestämmelse enligt vilken det genom förordning av statsrådet får utfärdas närmare bestämmelser om en hälsosam och lämplig kost och om hur bespisningen ska ordnas inom småbarnspedagogiken. Sådana bestämmelser har inte numera utfärdats och bemyndigandet att genom förordning föreskriva i detalj om hur bespisningen ska ordnas i småbarnspedagogiken kan inte heller i övrigt anses ändamålsenligt. Kostens kvalitet och tillgänglighet bestäms alltid med tanke på barnets hälsomässiga och näringsmässiga utgångspunkter. 

3 kap. Rätt till småbarnspedagogisk verksamhet

12 §.Rätten till småbarnspedagogik. I den föreslagna paragrafen finns bestämmelser om barnets subjektiva rätt till småbarnspedagogik. I 11 a § i den gällande lagen om småbarnspedagogik föreskrivs det om rätten till småbarnspedagogik samt i fråga om ett barn som deltar i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning därtill i 11 b § 2 mom. Rätten till småbarnspedagogik motsvarar till omfattningen bestämmelserna i den gällande lagen, med grunder som motsvarar den gällande lagen. 

Enligt huvudregeln i 1 mom. ska småbarnspedagogik ordnas, liksom enligt den gällande lagen, 20 timmar per vecka. Rätten till 20 timmar småbarnspedagogik ska enligt förslaget inte förpliktiga barnet att delta i den småbarnspedagogiska verksamheten, utan barnets deltagande grundar sig alltjämt på barnets föräldrars eller andra vårdnadshavares fria val. Kommunen ska fortfarande se till att barnet före läroplikten enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) inleds får en av kommunen anordnad plats antingen i daghem eller i familjedagvård efter utgången av den tid för vilken moderskaps- och föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) får betalas. Enligt 9 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen betalas moderskapspenning för 105 vardagar. Rätten till moderskapspenning uppkommer tidigast 50 och senast 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Enligt 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen betalas föräldrapenning i regel för högst 158 vardagar omedelbart efter moderskapspenningsperioden. Detta innebär att en plats inom småbarnspedagogiken ska ordnas när barnet är cirka nio månader gammalt. Enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning börjar läroplikten det år då barnet fyller 7 år. Det ska fortfarande föreskrivas att småbarnspedagogik inte ska ordnas under den tid som den faderskapspenning enligt 9 kap. 7 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen som ska betalas utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden får betalas. Enligt 9 kap. 7 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen betalas faderskapspenning sammanlagt för högst 54 vardagar, dock så att under moderskaps- och föräldrapenningsperioden betalas faderskapspenning sammanlagt för högst 18 vardagar. 

Oberoende av att omfattningen på den subjektiva rätten till småbarnspedagogik i regel föreslås vara 20 timmar per vecka, bör omfattningen av rätten, på motsvarande sätt som i den gällande lagen, anpassas efter barnets och familjens verkliga behov. Behovet av småbarnspedagogik som är mer omfattande än vad som föreskrivs i 1 mom. bedöms alltid från fall till fall på basis av familjens omständigheter. Föräldrarnas livssituationer är varierande och till exempel kan arbetandet och perioder av arbetslöshet variera även under en kort tid. Med tanke på en trygg och högklassig småbarnspedagogik för barnet är det mycket viktigt med kontinuerliga, bestående människorelationer. På grund av detta bör ordnandet av småbarnspedagogik vara flexibelt och vid förändringar i vårdtiderna bör alltid göras separat prövning som beaktar familjens behov. I 2—4 mom. föreslås bestämmelser om situationer där ett barn har rätt till småbarnspedagogik som är mer omfattande än de 20 timmar i veckan som avses i 1 mom. Omfattningen på barnets rätt till småbarnspedagogik fastställs enligt förslaget genom ett skriftligt beslut av kommunen som omprövning kan sökas i och med utgångspunkt i familjens huvudsakliga livssituation. Vid tillfälliga och överraskande situationer ska barnet enligt förslaget utan ett skriftligt beslut erbjudas småbarnspedagogik enligt behov på ett flexibelt sätt också utöver det antal timmar som anges i nämnda beslut. Ett beslut om omfattningen på småbarnspedagogiken för ett barn kan enligt förslaget uppdateras vid behov när familjens livssituation förändras. Oberoende av vad som föreskrivs i denna paragraf får kommunen ordna mer omfattande småbarnspedagogik än lagen föreskriver. 

I det föreslagna 2 mom. föreskrivs om situationer där ett barn på grund av föräldrarnas eller andra vårdnadshavares arbete eller studier har ett faktiskt behov av rätt till småbarnspedagogik i form av heldagsvård. I bestämmelsen används fortfarande den gällande lagens begrepp heldagsvård för att beteckna rätt till daglig småbarnspedagogik vars dagliga timantal begränsas i lag endast, liksom för närvarande, av bestämmelsen om den maximala längden på tio timmar per dag. Enligt förslaget ändras begreppet inte så att ordalydelsen motsvarar termen småbarnspedagogik på heltid i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016), som i den lagen avser småbarnspedagogik som omfattar minst 35 timmar per vecka. Den nämnda avgiftslagen fastställer inte omfattningen på rätten och lagens perspektiv handlar inte om den dagliga användningen av småbarnspedagogik. 

Enligt förslaget har barnet rätt till småbarnspedagogik på heltid om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar på heltid eller studerar på heltid eller verkar som företagare eller är sysselsatta i eget arbete på heltid. Småbarnspedagogik ska fortfarande ordnas på heltid i två månaders tid från och med att den situation som avses i momentet upphör, till exempel i och med att ett anställningsförhållande upphör. Enligt förslaget föranleder t.ex. en kortare period av arbetslöshet inte att man förlorar sin plats inom småbarnspedagogiken i form av heldagsvård, vilket bidrar till att uppmuntra personer att aktivt söka ett nytt jobb inom loppet av de ovan nämnda två månaderna. Rätten till småbarnspedagogik ändras dock omedelbart i enlighet med 1 mom. om barnets förälder eller en annan vårdnadshavare stannar hemma för att sköta ett annat barn som bor i samma familj och han eller hon kan få moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen eller om han eller hon får hemvårdsstöd enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) eller om han eller hon är vårdledig enligt arbetsavtalslagen (55/2001) eller tjänstledig enligt lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003), statstjänstemannalagen (750/1994) eller kyrkolagen (1054/1993) för att sköta ett barn. Även i dessa fall bör man i fråga om omfattningen på småbarnspedagogiken göra ett beslut som omprövning kan begäras i och som kan verkställas när det vunnit laga kraft. Enligt förslaget ändras rätten till småbarnspedagogik i enlighet med 1 mom. utan en två månaders tidsfrist även om en förälder eller annan vårdnadshavare pensionerar sig, oberoende av i enlighet med vilken lag pensionen gäller och om det handlar om folkpension eller arbetspension. I dessa fall finns inte motsvarande oföreutsebarhet och behov av en anpassningsperiod som det ofta handlar om när någon blir arbetslös. 

Vid definitionen av förutsättningarna för småbarnspedagogik i form av heldagsvård i bestämmelsen föreslås att man, på samma sätt som för närvarande, använder sig av definitionerna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). Arbetsförhållandet ska vara på heltid och det ska också handla om arbete som de facto görs på heltid för att rätten till småbarnspedagogik ska gälla heldagsvård. Arbete i tjänsteförhållande likställs med arbete i arbetsavtalsförhållande. Med heltidsarbete avses enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa 1 kap. 5 § 4 mom. arbete som utförs i ett anställningsförhållande där arbetstiden överstiger 80 procent av den inom branschen tillämpade maximiarbetstiden för arbetstagare i heltidsarbete. Ifall arbetstiden är kortare än så är det frågan om deltidsarbete, och i så fall är omfattningen på rätten till småbarnspedagogik i princip i enlighet med 1 mom. Av ett arbetsförhållande kan man också förutsätta kontinuitet, dvs. att arbetsförhållandet ska gälla tills vidare eller att ett tidsbundet arbetsförhållande till sin karaktär tydligt är något annat än tillfälligt. Det är inte motiverat att den föreslagna tidsfristen på två månader ska börja från början efter en arbetsperiod som kan karakteriseras som tillfällig. Under barnets förälders eller någon annan vårdnadshavares tillfälliga arbetsperioder ska barnet enligt förslaget flexibelt få småbarnspedagogik i den omfattning som behövs med stöd av bestämmelsen i 3 mom. 

Även om arbetstagaren regelbundet har ett arbetsförhållande som är på heltid, kan det under arbetsförhållandets tid finnas perioder när arbetstiden måste anses vara på deltid eller det inte alls finns någon arbetsskyldighet. I sådana situationer föreslås att rätten till småbarnspedagogik är i enlighet med 1 mom. Sådana situationer är utöver ovan nämnda familjeledigheter t.ex. alternerings- eller tjänsteledighet, avstängning från tjänsteutövning eller permittering, som också kan genomföras så att arbetstiden förkortas. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också komma överens om att det inte finns någon arbetsskyldighet under uppsägningstiden. 

Enligt 2 kap. 5 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person vara sysselsatt på heltid som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete, om den arbetsinsats som verksamheten kräver är så stor att den hindrar honom eller henne att ta emot heltidsarbete. Personer som är sysselsatta i eget arbete är t.ex. egenvårdare och freelance-redaktörer och -konstnärer. En heltidsstuderande definieras för sin del i 2 kap. 10 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och det grundar sig beroende på studierna på examensinriktningen eller studiernas omfattning. Kommunalt anställd personal inom småbarnspedagogiken kan inte anses ha förutsättningar eller resurser för att avgöra om en studerande, företagare eller person i eget arbete gör det på heltid eller på deltid, och till den delen bör man vid behov söka sig till en utomstående bedömning, exempelvis ett arbetspolitiskt utlåtande som en arbets- och näringsmyndighet utfärdar i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 

I sådana situationer som avses i 2 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, där en person utan lön deltar i sedvanligt allmännyttigt frivilligarbete eller i sedvanligt talkoarbete eller utan lön arbetar i ett företag eller i sådana uppgifter som allmänt utförs i ett anställningsförhållande eller i form av företagsverksamhet, ska rätten till småbarnspedagogik enligt förslaget fastställas, på samma sätt som för närvarande, enligt 1 mom. eftersom det inte är frågan om ett arbetsförhållande. 

Enligt det föreslagna 3 mom. har barnet, på motsvarande sätt som i den gällande lagen, rätt till mer omfattande småbarnspedagogisk verksamhet än vad som föreskrivs i 1 mom. i den omfattning som behövs på grund av att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare arbetar på deltid eller tillfälligt, deltar i sysselsättningsfrämjande service, rehabilitering eller av någon annan motsvarande orsak. Omfattningen av rätten till småbarnspedagogik får inte göra det svårare att ta emot ett arbete eller utföra det och inte heller göra det svårare att delta i sysselsättningsfrämjande tjänster, rehabilitering eller andra motsvarande tjänster. Enligt förslaget bedöms småbarnspedagogikens omfattning i antal timmar separat i varje fall. I bedömningen beaktas också nödvändiga resetider. Bestämmelsen svarar på två olika behov. Situationen som bestämmelsen gäller kan röra sig om familjens regelbundna eller regelbundet oregelbundna livssituation eller en tillfällig, ofta också överraskande situation. En förälder till barnet kan vara anställd regelbundet på deltid, t.ex. tre dagar i veckan åtta timmar om dagen eller varje dag fyra timmar per dag. När en förälder är på deltidspension t.ex. så att hon eller han är i heldagsjobb varannan vecka, bör man enligt förslaget också ordna småbarnspedagogik på heltid under arbetsveckorna. Enligt förslaget ska familjens livssituation beaktas när kommunen fattar ett skriftligt beslut om rätten till småbarnspedagogik, och den regelmässiga omfattningen på rätten ska fastställas enligt situationen. Även om en förälder eller någon annan vårdnadshavare till barnet skulle arbeta mindre än 80 procent av den arbetstid som i branschen tillämpas på en heltidsanställds maximiarbetstid och arbetet således definitionsmässigt vore på deltid, ska arbetet dock vara möjligt att utföra och omfattningen av rätten till småbarnspedagogik ska anpassas till familjens förhållanden från fall till fall. 

Vid behov ska småbarnspedagogik ordnas tillfälligt mer omfattande än vad som föreskrivs i 1 mom. och över det antalet timmar som har fastställts för ifrågavarande barn i beslutet om omfattningen på rätten för detta barns del. En sådan situation kan uppstå t.ex. då en förälder som annars är hemma arbetar i ett kortare arbetsförhållande, och barnet därför har behov av mer omfattande småbarnspedagogik. Ett tillfälligt behov av mer omfattande småbarnspedagogik uppstår när vårdnadshavaren deltar i sysselsättningsfrämjande tjänster enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Den som får sådana förmåner som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är skyldig att vid behov söka sig till och delta i dessa tjänster. Offentlig arbetskraftsservice som erbjuds arbetssökande har mycket varierande omfattning och längden på tjänsterna varierar från några timmar till flera veckor. Övriga sysselsättningsfrämjande åtgärder är till exempel de olika slags sakkunnigbedömningar samt vägledning för yrkesval och karriär som avses i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. Rehabilitering ordnas i enlighet med flera olika lagar, av flera olika aktörer och på ett flertal olika sätt. Det kan röra sig om yrkesinriktad, medicinsk eller social rehabilitering. Lagar som gäller rehabilitering är i synnerhet lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningsförmåner, hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), socialvårdslagen (1301/2014) och arbetspensionslagarna. 

I 4 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande lagen att det för barnet dock alltid ska anordnas småbarnspedagogik på heltid om det behövs med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller på grund av familjens omständigheter eller om det annars är befogat med hänsyn till barnets bästa. Behovet av småbarnspedagogik på heltid ska vid behov bedömas både när rätten till småbarnspedagogik börjar och när omfattningen på rätten till småbarnspedagogik ändras. Kommunen ska tillsammans med familjen begrunda behovet av småbarnspedagogik på heltid och orsakerna till det. Enligt förslaget bör man bedöma från fall till fall vilka utredningar som behövs för att avgöra ärendet. När småbarnspedagogik erbjuds med tanke på barnets utveckling, behov av stöd eller på grund av familjens omständigheter ska tröskeln för att ordna småbarnspedagogik på heltid vara låg och utgångspunkten vara att det inte krävs sakkunnigutlåtanden eller motsvarande utredningar för den. Om barnets vårdnadshavares uppfattning om behovet av att ordna småbarnspedagogik på heltid trots allt skiljer sig från kommunens uppfattning, kan det bli nödvändigt att av exempelvis myndigheter eller sakkunniga inom social- och hälsovården skaffa utlåtanden om behovet av småbarnspedagogik på heltid. 

Enligt förslaget har momentet inte en uttömmande förteckning över orsaker till att ordna småbarnspedagogik på heltid. Enligt tolkningen av den gällande lagen kan barnet ha behov av stöd när det gäller den fysiska utvecklingen, kunskapsutvecklingen, utvecklingen av färdigheter, den emotionella utvecklingen, den sociala utvecklingen eller någon annan motsvarande utveckling eller lärande, som med tanke på barnet kan stödjas effektivare i småbarnspedagogik än hemma. Också när det gäller familjens omständigheter kan det finnas sådana faktorer som med tanke på barnets bästa motiverar deltagande i småbarnspedagogik på heltid. Det kan vara fråga om t.ex. föräldrarnas fysiska eller mentala hälsoproblem eller rusmedelsbruk. Rätt till småbarnspedagogik på heltid kan också ges för att förebygga problem i familjen. Exempelvis om det föds flera barn på samma gång i familjen, kan småbarnspedagogik för de äldre syskonen förebygga utmattning hos föräldrarna. En motsvarande situation kan uppstå om det i familjen föds ett barn som prematur, ett barn med funktionsnedsättning eller ett sjukt barn, eller om den förälder som är hemma eller något annat barn i familjen är långtidssjuk eller har funktionsnedsättning. Ett behov av mer omfattande rätt till småbarnspedagogik kan också uppstå t.ex. när det gäller invandrare, eftersom en mer omfattande rätt till småbarnspedagogik kan stödja barnets språkliga utveckling, utveckling av vänskapsförhållanden och barnets och familjens integration. Ett behov av mer omfattande rätt till småbarnspedagogik kan också uppstå till följd av exempelvis barnets skolmognadsutveckling eller ett behov att träna barnets färdigheter att fungera i grupp. Det är viktigt att överväga behovet av en mer omfattande rätt till småbarnspedagogik ur ett vitt perspektiv med beaktande av barnets och familjens helhetssituation, utan att stämpla och skuldbelägga barnet och familjen samt genom att bevara de småbarnpedagogiska tjänsternas ställning som en av de centrala formerna av förebyggande barnskydd. I sista hand ska barnets bästa betonas vid prövningen. 

I 5 mom. föreskrivs, liksom i den gällande lagen, att småbarnspedagogik inte ska ordnas när barnet deltar i sådan förskoleundervisning eller annan verksamhet som uppfyller syftet med förskoleundervisningen eller i grundläggande utbildning. Ovan nämnda gäller endast barn som omfattas av den rätt till småbarnspedagogik som avses i 1 mom. Småbarnspedagogik ska dock därtill ordnas enligt behov för dem som har rätt till mer omfattande småbarnspedagogik än 1 mom. föreskriver. 

Vid bedömning av omfattningen på barnets rätt till småbarnspedagogik på basis av ovan nämnda moment betraktas situationen, liksom i den gällande lagen, i fråga om de föräldrar eller andra vårdnadshavare till barnet som bor med barnet. När barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare bor åtskilt, framför allt när det är fråga om s.k. delat boende, kan det bli aktuellt att bedöma behovet av småbarnspedagogik för barnet separat ur vardera förälderns synvinkel. Vid behov bör man även fatta separata förvaltningsbeslut för vardera föräldern eller vårdnadshavaren om rätten till småbarnspedagogik. Det är fråga om delat boende till exempel när barnet varannan vecka är hos umgängesföräldern och varannan vecka hos den förälder som är boendeförälder enligt vårdnadsbeslutet eller vårdnadsavtalet. Om umgängesföräldern stannar hemma t.ex. som moderskaps- och föräldraledig för att vårda ett annat barn i familjen, har det äldre barnet som är i åldern för småbarnspedagogik rätt till småbarnspedagogik enligt 1 mom. Om den förälder som barnet bor hos varannan vecka arbetar, behöver barnet under dessa veckor småbarnspedagogik på heltid. I sådana fall ska barnets behov bedömas som en helhet, så att onödiga förändringar undviks. Om föräldrarna bor på olika orter ska bedömningen göras individuellt, med beaktande av föräldrarnas boningsort och behov. 

Enligt lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) avses med barnets vårdnadshavare barnets föräldrar eller de som anförtrotts vårdnaden om barnet. I s.k. ombildade familjer kan det uppstå en situation där makan eller maken till barnets förälder, dvs. en person som inte är förälder eller vårdnadshavare till barnet, stannar hemma för att vårda ett annat barn i familjen. Om t.ex. barnets föräldrar i en sådan situation fortfarande har gemensam vårdnad, har makan eller maken till föräldern i princip inga juridiska rättigheter eller skyldigheter när det gäller detta barn. Barnets vårdnadshavare kan dock i sådana situationer välja hur barnets småbarnspedagogik eller vård ska ordnas. 

Med tanke på ovan beskrivna omfattning på rätten till småbarnspedagogik saknar det betydelse hur kommunen ordnar tjänsten, dvs. om kommunen producerar tjänsten själv eller till exempel som köpt tjänst eller genom att ge serviceanvändaren en servicesedel. Kommunen kan alltid besluta att erbjuda mer omfattande småbarnspedagogik än 11 a § i lagen om småbarnspedagogik förpliktar, men då måste man säkerställa klienternas likabehandling. För alla i samma ställning måste erbjudas lika möjligheter att få mer omfattande småbarnspedagogik än lagen föreskriver. 

Varje barn har rätt till småbarnspedagogik enligt 1 mom. och barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare kan inte förutsättas att förelägga någon utredning över det behovet. Om en förälder eller någon annan vårdnadshavare till barnet söker mer omfattande småbarnspedagogik än detta för barnet ska omständigheterna som påverkar omfattningen av rätten utredas tillräckligt för att kommunen ska kunna fatta beslut i ärendet. Enligt de allmänna förvaltningsrättsliga principerna är barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i sådana fall ansvariga för att lägga fram en utredning. I tillfälliga och överraskande situationer ska mer omfattande småbarnspedagogik ordnas flexibelt och utan behov av att framlägga någon skriftlig utredning. I 19 § som gäller praxis föreskrivs om alternativ som anknyter till utnyttjande av rätten till småbarnspedagogik och om kommunens rätt att begära en utredning över förutsättningarna för rätten till småbarnspedagogik. 

13 §.Anordnande av skiftesvård inom småbarnspedagogiken. I förhållande till den gällande lagen är detta en ny paragraf. Redan för närvarande har det huvudsakligen tolkats så att den subjektiva rätten till småbarnspedagogik enligt 11 a § i lagen om småbarnspedagogik inte har omfattat så kallad skiftesvård utan sådan vård har ordnas enligt behovet i kommunen. Med skiftesvård avses anordnande av småbarnspedagogik i daghem eller i familjedagvård under kvällar, nätter, veckoslut och på helger och söckenhelger. I paragrafen antecknas den allmänna tolkningen av skiftesvårdens behovsprövning. Skiftesvård ska ordnas endast för barn som behöver detta på grund av en förälders eller en annan vårdnadshavares arbete eller studier. 

14 §.Anordnande av vård eller småbarnspedagogik med hjälp av stöd för hemvård eller för privat vård av barn. Paragrafen motsvarar 11 a § 6 mom. i den gällande lagen. Enligt förslaget innehåller bestämmelsen rätten att välja hur vården av familjens barn ska ordnas. Barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare kan fortfarande välja kommunal småbarnspedagogik i ett daghem eller i familjedagvård, stöd för hemvård eller stöd för privat vård. Närmare bestämmelser om stöd finns i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996). 

Om barnet deltar i kommunal småbarnspedagogik vid ett daghem eller familjedagvårdshem enligt denna lag kan man enligt förslaget inte för barnets vård få stöd i enlighet med lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn, oberoende av antalet vårdtimmar per vecka eller dag. Om barnet däremot deltar i kommunalt ordnad öppen småbarnspedagogisk verksamhet kan en förälder eller annan vårdnadshavare till barnet få stöd för hemvård. Myndigheten som tillämpar lagen är i detta fall Folkpensionsanstalten. 

15 §.Bibehållande av samma plats i småbarnspedagogiken. Med tanke på barnet är bestående och kontinuerliga mänskliga relationer viktiga för en gynnsam utveckling. Inga ändringar föreslås i regleringen som gäller bibehållandet av platsen, utan bestämmelsen föreslås motsvara 11 a § 8 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik. För barnet och dess familj är det oskäligt att en ändring av barnets rätt till småbarnspedagogik leder till en ändring av dess plats inom småbarnspedagogiken. 

4 kap. Bestämmelser gällande praxis

16 §.Handledning och rådgivning. Enligt förslaget föreskriver lagen om kommunens skyldighet att i enlighet med den allmänna förvaltningslagstiftningen och sociallagstiftningen ordna handledning och rådgivning i anknytning till de småbarnspedagogiska tjänsterna. I 8 § i förvaltningslagen (434/2003) finns en allmän bestämmelse om rådgivning enligt vilken myndigheterna inom ramen för sin behörighet och enligt behov ska ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Rådgivningen har ett nära samband med serviceprincipen i 7 § i förvaltningslagen, enligt vilken möjligheterna att uträtta ärenden och behandlingen av ärenden hos en myndighet om möjligt ska ordnas så att den som vänder sig till förvaltningen får behörig service. I 5 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000), som har tillämpats på småbarnspedagogiken, föreskrivs bland annat om socialvårdspersonalens skyldighet att för klienten utreda hans eller hennes rättigheter och skyldigheter samt olika alternativ och deras verkningar liksom eventuella övriga omständigheter som är av betydelse. Därtill ska kommuninvånarna enligt 6 § i socialvårdslagen ha tillgång till rådgivning och handledning inom socialvården. Särskilt avseende ska fästas vid rådgivning och handledning för barn, unga och personer som behöver särskilt stöd. 

Rådgivning är mer allmänt förmedlande av information om tjänsterna, medan handledningen i princip är mer omfattande än rådgivningen och strävar efter att hitta tjänster som lämpar sig för varje klients individuella behov eller att kartlägga olika alternativ. Vanligtvis är det barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare som söker rådgivning och handledning till stöd för sina val och beslut. Genom rådgivningen bör personen få en täckande bild av de olika tjänsterna, som omfattar kommunalt ordnad småbarnspedagogik i ett daghem eller i familjedagvård samt övriga småbarnspedagogiska tjänster som erbjuds av kommunen, men även småbarnspedagogiska tjänster som på kommunens område ordnas av andra serviceproducenter och som omfattas av denna lag. Rådgivningen innefattar även att vid behov hänvisa klienten till andra behöriga myndigheter och instanser. 

Målet med handledningen är att barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare hittar den tjänst eller servicehelhet som är bäst med tanke på barnets bästa och behov samt familjens behov och situation. Handledning kan ges vid ansökan till tjänsterna, men också när barnet redan omfattas av de småbarnspedagogiska tjänsterna. I handledningen ska man utreda de olika formerna av småbarnspedagogisk verksamhet och de alternativ som står till buds samt övriga omständigheter som påverkar anordnandet av småbarnspedagogik för barnet. Om ett barn exempelvis behöver stöd i småbarnspedagogiken kan man redan i servicehandledningen beakta stödbehovet när olika alternativ, till exempel olika verksamhetsformer eller -enheter, begrundas. Som bäst främjar handledningen barnets bästa eftersom barnet i ett så tidigt skede som möjligt handleds till tjänster som motsvarar hans eller hennes behov. 

Enligt förslaget föreskriver paragrafen inte närmare hur kommunen ska ordna rådgivningen och handledningen utan det kan kommunen själv avgöra. 

17 §.Ansökan. Enligt förslaget innehåller paragrafen tidsfrister för ansökan till småbarnspedagogik. Paragrafen kompletterar bestämmelserna om barnets rätt till småbarnspedagogik eftersom den föreskriver om när barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare måste ansöka om en plats i småbarnspedagogik och på motsvarande sätt inom vilken tid kommunen ska ordna en plats. På motsvarande sätt som i 2 § 1 mom. i den gällande dagvårdsförordningen ska barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare som för barnet önskar en plats inom småbarnspedagogiken i ett daghem eller i familjedagvård i regel göra en ansökan om detta senast fyra månader innan barnet behöver platsen. I fråga om den öppna småbarnspedagogiska verksamheten kan kommunen eller samkommunen själv bestämma hur man söker sig till tjänsterna. 

2 mom. motsvarar i huvudsak 2 § 2 mom. i den gällande dagvårdsförordningen. Om behovet av småbarnspedagogik beror på sysselsättning, studier eller utbildning och det inte är möjligt att förutsäga när behovet uppstår, ska ansökan om en plats göras så snart som möjligt, dock senast två veckor innan barnet behöver vårdplatsen. På samma sätt som i nuläget handlar det om oförutsägbara situationer där till exempel en arbets- eller studieplats måste tas emot snabbt. Den gällande förteckningen har varit uttömmande och det har visat sig vara problematiskt i situationer där man exempelvis på grund av förändringar på arbetsplatsen varit tvungen att flytta till en annan ort och det inte har handlat om sysselsättning. För familjen har detta lett till en oskälig situation eftersom platsen inom småbarnspedagogiken har ordnats först efter ansökningstiden på fyra månader. På grund av detta fogas till bestämmelsen enligt förslaget att behovet av småbarnspedagogik också kan bero på flytt till en annan kommun. Även i detta fall förutsätts att det handlar om en oförutsägbar situation där ansökan på grund av det snabba händelseförloppet inte har kunnat lämnas in inom den tid som avses i 1 mom. Man bör dock sträva efter att lämna in ansökan så fort behovet uppstått. Vanligtvis känner man till en flytt till en annan kommun i god tid, varvid ansökningstiden på fyra månader enligt 1 mom. bör iakttas. Därmed kan det antas att bestämmelsen till denna del kommer att tillämpas relativt sällan. 

I 3 mom. föreslås en ny bestämmelse enligt vilken småbarnspedagogiken i de situationer som avses i 1 och 2 mom. ska ordnas inom loppet av den tid som avses i momentet senast från och med den dag då barnet behöver platsen. Om ansökan om en plats i småbarnspedagogiken därmed gjorts inom den tid som anges i 1 och 2 mom. ska småbarnspedagogik ordnas för barnet från och med den dag då behovet av småbarnspedagogik börjar enligt vårdnadshavarnas ansökan. Enligt förslaget ska kommunen göra ett beslut enligt 18 § om antagning till småbarnspedagogik som omprövning kan begäras i inom den tid som avses i 1 och 2 mom. innan barnet behöver platsen. När kommunen gör beslutet ska förvaltningslagens bestämmelse om behandling utan dröjsmål iakttas. I 3 mom. ingår även bestämmelsen i det gällande 11 a § 7 mom. om att småbarnspedagogiken om möjligt ska anordnas i den form som barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare önskar. Detta innebär att småbarnspedagogiken ordnas i ett daghem, i familjedagvård eller som öppen småbarnspedagogisk verksamhet. 

4 mom. motsvarar till innehållet 2 § 3 mom. i den gällande dagvårdsförordningen. I de situationer som nämns i momentet ska kommunen ordna småbarnspedagogik enligt det utvidgade behovet omedelbart när den fått information om det ändrade behovet. 

18 §.Beslut eller avtal om anordnande av småbarnspedagogik. Enligt förslaget motsvarar paragrafen 6 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Enligt paragrafen ska deltagande i småbarnspedagogik i ett daghem eller i familjedagvård grunda sig på ett beslut av kommunen eller, ifall det handlar om anordnande av småbarnspedagogik i privat regi, på ett avtal mellan serviceproducenten och barnets vårdnadshavare. Om kommunen enligt 5 § överfört sin organiseringsskyldighet till en samkommun fattas beslutet av samkommunen. Om kommunen ordnar tjänsten enligt 5 § genom att köpa den av en privat serviceproducent handlar det om en tjänst som ordnas av kommunen och det är kommunen som fattar beslutet om deltagande i småbarnspedagogik. Kommunen fattar beslutet om beviljande av servicesedel, men därtill gör vårdnadshavaren även ett avtal med den privata serviceproducenten. Deltagande i öppen småbarnspedagogisk verksamhet behöver inte grunda sig på ett beslut, utan kommunen eller samkommunen bestämmer förfarandena för att söka till och delta i verksamheten. 

Med den föreslagna bestämmelsen betonas myndighetens skyldighet att iaktta förvaltningslagens bestämmelser om förfarande och fattande av ett förvaltningsbeslut. När barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare gjort en sådan ansökan som föreskrivs om i 17 § ska kommunen fatta ett beslut om beviljande av en plats i småbarnspedagogik inom den tid som reserverats för ansökan. I ett beslut om antagning till småbarnspedagogik ska omprövning kunna sökas på det sätt som föreskrivs i 62 § i lagen. 

Deltagande i privat småbarnspedagogik grundar sig på ett skriftligt avtal mellan serviceproducenten och barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare. I avtalet som görs mellan den privata serviceproducenten och barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare ska exempelvis innehållet i och klientavgifterna för tjänsten fastställas. 

19 §.Praxis gällande rätten till småbarnspedagogik. Enligt förslaget innehåller paragrafen bestämmelser som motsvarar 11 a § 5 och 9 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik och som handlar om utredning av förutsättningarna för småbarnspedagogik som är mer omfattande än 20 timmar och om barnets möjlighet att enligt barnets föräldrars eller andra vårdnadshavares beslut delta i småbarnspedagogik antingen i verksamhet som ordnas dagligen eller under en del av veckan. Med småbarnspedagogik som ordnas under en del av veckan avses deltagande i småbarnspedagogik endast under vissa vardagar i veckan. Syftet är att erbjuda familjer ett alternativ som lämpar sig för situationer där dagligt deltagande i småbarnspedagogik som underskrider fem timmar åt gången inte upplevs som ändamålsenligt till exempel på grund av långa avstånd.  

20 §.Delaktighet och inflytande. Paragrafen motsvarar 7 b § i den gällande lagen om småbarnspedagogik. 

5 kap. Planering och utvärdering av småbarnspedagogiken

21 §.Grunderna för planen för småbarnspedagogik. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om beredningen av grunderna för planen för småbarnspedagogik på motsvarande sätt som i det gällande 9 § 2 mom. Det är fortfarande Utbildningsstyrelsen som ansvarar för att bereda och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik. 

22 §.Lokala planer för småbarnspedagogik. Paragrafen motsvarar till innehållet i huvudsak 9 a § i den gällande lagen. För tydlighetens skull föreskriver lagen att kommuner även kan göra upp en gemensam lokal plan för småbarnspedagogik eller gemensamma planer. 

I 2 mom. som gäller samarbete föreslås att ordalydelsen ändras från ordalydelsen i gällande 9 a § 2 mom. så att det i fråga om samarbetsparter inte längre hänvisas endast till kommuner, utan att ordalydelsen förutsätter samarbete mellan myndigheter som sköter olika uppgifter i syfte att förutse eventuella lagändringar som gäller anordnarna av tjänsterna. I grunderna för planen för småbarnspedagogik enligt 21 § som Utbildningsstyrelsen fattar beslut om bestäms med stöd av lagen om riksomfattande sektorsövergripande samarbete. I den lokala planen kan kommunen ta in noggrannare aspekter som gäller det sektorsövergripande samarbetet och de samarbetsstrukturer som detta förutsätter. 

23 §.Barnets individuella plan för småbarnspedagogik. Paragrafens 1 mom. motsvarar till innehållet 7 a § 1 mom. i den gällande lagen. 

I 2 mom. föreskrivs, liksom i gällande 7 a § 2 mom., om personalen som ansvarar för att göra upp barnets plan för småbarnspedagogik, utredning av barnets åsikt och samarbete. I lagen föreskrivs dock uttryckligen att det på daghem är en person som har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik som ansvarar för utarbetandet av planen. Även om det enligt lagen är en person som är behörig som lärare inom småbarnspedagogik som i sista hand ansvarar för att planen har uppgjorts ska även andra medlemmar av personalen delta i arbetet med planen. En socionoms kompetens utnyttjas i synnerhet i sammanjämkandet av tjänster för barn och familjer. I familjedagvården används sakkunskapen hos en lärare inom småbarnspedagogik när planen görs upp. Därtill föreskrivs att en speciallärare inom småbarnspedagogik enligt behov bör delta i utvärderingen av barnets behov av stöd, stödåtgärderna eller genomförandet av dem. För att stärka den gällande samarbetsbestämmelsen föreskrivs även om skyldigheten för social- och hälsovårdsmyndigheter att på begäran av anordnaren av småbarnspedagogiken delta i utvärderingen av stödet. 

I 8 kap. i lagen finns det bestämmelser om sekretess och rätt att få uppgifter när barnets plan görs upp. Enligt det föreslagna 8 kap. har de som deltar i utvärderingen av barnets behov av stöd, stödåtgärder eller genomförandet av dem trots sekretessbestämmelserna rätt att få av och lämna till varandra samt till anordnaren av småbarnpedagogik sådana uppgifter som är nödvändiga för utvärderingen. I lagen föreskrivs inte om barnets vårdnadshavares rätt att förbjuda nödvändigt utbyte av uppgifter eller att hindra behandlingen av ärenden som gäller barnet i samband med uppgörandet av barnets plan för småbarnspedagogik. 

Paragrafens 3 mom. motsvarar 7 a § 3 mom. i den gällande lagen. Ordalydelsen preciseras dock så att det förutom justering och utvärdering av planen för småbarnspedagogik anges att vid utvärdering av genomförandet av planen även barnets behov av stöd, hur väl det räcker till och hur ändamålsenligt det är ska utvärderas. Med tillräckligt tidigt stöd kan man förutom främja barnets utveckling, lärande och välbefinnande även förebygga att barnets problem fördjupas och tar fler former. På grund av detta är det viktigt att anordnaren av småbarnspedagogik beroende på situationen vid rätt tidpunkt har tillgång till den sakkunskap som behövs. 

24 §.Utvärdering av småbarnspedagogiken. Paragrafen som gäller utvärdering ska enligt förslaget i övrigt till innehållet motsvara gällande 9 b § i lagen om småbarnspedagogik, men bemyndigandet att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om utvärderingen och utvecklingen av den stryks eftersom det inte har ansetts nödvändigt att utfärda en förordning under lagens giltighetstid. Därtill stryks hänvisningen till lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013). Hänvisningsbestämmelsen var tidigare informativ, men är nu onödig när verksamheten har etablerats. Om uppgifter och behörighet för centret för utbildningsutvärdering föreskrivs i den nämnda lagen. 

6 kap. Personal och behörighetsvillkor

25 §.Tillräckligt personal. I den föreslagna paragrafen finns bestämmelser om skyldigheten för anordnaren av småbarnspedagogik att se till att småbarnspedagogiken genomförs av en tillräcklig mängd personal som uppfyller de olika behörighetsvillkoren. Strävan ska vara att göra enheterna för småbarnspedagogik till mångprofessionella arbetsgemenskaper där det arbetar personer med olika utbildningsbakgrund som uppfyller behörighetsvillkoren. I lagen om småbarnspedagogik eller lagstiftning som utfärdas med stöd av den bestäms om vad som är en tillräcklig mängd och om personalens behörighet. 

På motsvarande sätt som i 4 a § 2 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik ska kommunen i den utsträckning som motsvarar behovet inom småbarnspedagogiken ha tillgång till tjänster av en speciallärare inom småbarnspedagogik. Att det finns tillgång till tjänsten betyder inte att varje enhet ska ha en egen heltidstjänst eller befattning för speciallärare. Tjänsten kan även upphandlas. Förutom den personal som föreskrivs om i 6 kap. i lagen kan det i småbarnspedagogiken också finnas annan personal med beaktande av barnens behov och målen med småbarnspedagogiken. Den övriga personalen är exempelvis barn- eller gruppspecifika assistenter som inte i räknas med i relationstalen enligt 7 kap. som personal i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter. Det handlar i detta fall om personal som är i tjänst hos anordnaren av småbarnspedagogik. Om man inom småbarnspedagogiken vill betona exempelvis musik, gymnastik eller något språk kan det därtill finnas personal med sådan utbildning, som dock inte räknas med i personalen i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter om inte personen i fråga även uppfyller behörighetsvillkoren enligt 6 kap. i lagen. 

I paragrafen föreslås bestämmelser om föreståndaren som ansvarar för daghemmets verksamhet och vars behörighet det föreskrivs om i 31 §. Föreståndaren kan ansvara för verksamheten vid flera enheter, även sådana som har olika verksamhetsformer. Den föreslagna bestämmelsen gäller alla anordnare, även privata aktörer som enligt den gällande lagstiftningen ska utnämna en ansvarig person eller ansvariga personer för sina enheter. I övrigt kan kommunen ordna ledningen av småbarnspedagogiken, även familjedagvården, på ändamålsenligt sätt. Enligt förslaget har lagen inte längre separata bestämmelser om administrativa ledare och deras behörighet. 

26 §.Lärare inom småbarnspedagogik. I paragrafen föreslås bestämmelser om uppgiftsbenämningen och behörigheten för lärare inom småbarnspedagogik. Enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården samt förordningen som har utfärdats med stöd av den, vilka enligt den gällande lagen tillämpas på småbarnspedagogik, har behörighet som barnträdgårdslärare kunnat uppnås med två olika utbildningar. Enligt förslaget bestämmer lagen separat om lärare inom småbarnspedagogik och socionom inom småbarnspedagogik. Genom ändringen genomförs åtgärdsförslaget i vägkartan för småbarnspedagogik som utarbetats av utredningspersoner och som syftar till att förtydliga uppgifterna hos personal med olika utbildningar och kompetenser. Benämningen används redan som tjänste- eller uppgiftsbenämning inom småbarnspedagogiken. De nya benämningarna gör det även möjligt att föreskriva om olika och effektivare mångprofessionella personalstrukturer på ett sätt som bättre identifierar personalens kompetens. 

Uppdelningen av behörigheterna på olika paragrafer påverkar inte vilken andel av personalen i undervisnings- och vårduppgifter inom småbarnspedagogiken som ska ha de olika behörigheterna, utan om dimensioneringen av personalen och personalens sammansättning bestäms i 7 kap. i lagen. 

Behörighetsvillkoret för lärare inom småbarnspedagogik är enligt förslaget minst pedagogie kandidatexamen, som innehåller eller har kompletterats med studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogik. I praktiken ska i utbildningen ingå minst 60 studiepoäng teoretiska studier i småbarnspedagogik. Enligt statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) ingår i barnträdgårdslärarutbildningen studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnsfostran och förskoleundervisning och omfattar minst 60 studiepoäng. Avsikten är att till följd av denna proposition ändra förordningen i fråga om benämningen, men i övrigt förblir den likadan till innehållet. Behöriga för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik är även de som avlagt pedagogie magisterexamen eller en högre examen inom pedagogik och vars examen innehåller eller har kompletterats med de studier som krävs. Delegeringsbestämmelsen gör det möjligt att genom förordning föreskriva att det i de studier som krävs förutom de teoretiska studier som redan föreskrivs om även ska ingå exempelvis praktik och lärdomsprov i tillräcklig omfattning. 

Enligt förslaget ändras de behörighetsvillkor för barnträdgårdslärare som tillämpas nu därtill så att det enligt lagstiftningen är möjligt att nå behörighet även genom att komplettera en examen som redan avlagts. En avlagd pedagogie kandidatexamen kan senare kompletteras med studier i småbarnspedagogik. För närvarande ska utbildningen till barnträdgårdslärare ha ingått i examen. Syftet är att göra det flexiblare att förvärva de behörigheter som behövs på området när personen i fråga har en tillräcklig grundexamen. 

I 7 § i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (986/1998) föreskrivs om behörighet för lärare som meddelar förskoleundervisning och inga ändringar föreslås i den paragrafen. 

Enligt förslaget tas i lagen in övergångsbestämmelser som säkerställer att personal som vid lagens ikraftträdande uppfyller behörighetsvillkoren är behörig även efter den ändrade lagstiftningens ikraftträdande. 

27 §.Socionom inom småbarnspedagogik. I paragrafen föreslås bestämmelser om uppgiftsbenämningen och behörigheten för socionom inom småbarnspedagogik. Såsom det konstateras i motiveringen till 26 § är syftet med att föreskriva om behörigheterna för lärare inom småbarnspedagogik och socionom inom småbarnspedagogik i olika paragrafer att förtydliga nuläget. I uppgiftsbilden för en socionom inom småbarnspedagogik syns i synnerhet det kunnande som socionomutbildningen ger för genomförandet av mångprofessionellt samarbete samt av samarbetsstrukturerna för tjänster inom småbarnspedagogiken och social- och hälsovården, för servicehandledningen för familjer samt för stärkandet av familjernas fostringssamarbete och gemenskap. 

Behörighetsvillkoret för uppgifter som socionom inom småbarnspedagogik är fortfarande minst yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, i praktiken huvudsakligen yrkeshögskoleexamen för socionom, som omfattar minst 60 studiepoäng i studier med inriktning på småbarnspedagogik. Även enligt gällande 1 § i statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (608/2005) ska studier med inriktning på förskolepedagogik och socialpedagogik sammanlagt omfatta minst 60 studiepoäng. Behöriga för uppgifter som socionom inom småbarnspedagogik är enligt förslaget även de som avlagt högre yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen vars examen innehåller de studier som krävs. För att öka flexibiliteten tas i paragrafen in en motsvarande möjlighet att komplettera studierna som i 26 §. En socionom som har en yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen men inte i examen har studier med inriktning på småbarnspedagogik och socialpedagogik kan genomgå nämnda studier genom att komplettera examen. De nämnda studierna ger fortfarande inte behörighet för uppgifter inom förskoleundervisningen. 

Enligt förslaget tas i lagen in övergångsbestämmelser och en möjlighet till fortbildning som säkerställer att personal som vid lagens ikraftträdande uppfyller behörighetsvillkoren är behörig även efter den ändrade lagstiftningens ikraftträdande. 

28 §.Barnskötare inom småbarnspedagogik. I paragrafen föreslås bestämmelser om uppgiftsbenämningen och behörigheten för barnskötare inom småbarnspedagogik. För närvarande tillämpas 8 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården som föreskriver om närvårdare. Behörighetsvillkor för uppgifterna som närvårdare är för uppgiften lämplig grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan motsvarande examen, dvs. i praktiken en närvårdare som har avlagt grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen av vilken man i regel förutsatt studier i utbildningsprogrammet för vård och pedagogisk verksamhet för barn och unga, eller en barnledare som avlagt examen i barn- och familjearbete. I propositionen föreslås att uppgiftsbenämningen barnskötare inom småbarnspedagogik införs eftersom den bättre beskriver uppgifterna och kompetensen inom småbarnspedagogiken. Benämningen barnskötare har bestämts av arbetsgivarna och används allmänt inom småbarnspedagogiken, men benämningen är inte en skyddad yrkesbeteckning i Valviras register. En person med benämningen närvårdare är däremot en yrkesutbildad person inom hälso- och socialvården med skyddad yrkesbeteckning som övervakas av Valvira. 

Enligt paragrafen är behörighetsvillkoret för uppgifter som barnskötare inom småbarnspedagogik grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan motsvarande examen där det ingår eller som har kompletterats med tillräckligt omfattande examensdelar i vård, fostran och undervisning av barn. På motsvarande sätt som i 26 och 27 § tas i paragrafen in en möjlighet att komplettera kompetensen med examensdelar inom vård och pedagogisk verksamhet för barn och unga eller med andra tillräckligt omfattande examensdelar inom vård, fostran och undervisning av barn. Därmed kan exempelvis en närvårdare som vid avläggandet av examen valt något annat utbildningsprogram eller kompetensområde senare komplettera sin examen genom att genomgå examensdelar i kompetensområdet för vård och pedagogisk verksamhet för barn och unga och på det sättet uppnå behörighet för uppgifter som barnskötare inom småbarnspedagogiken. 

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning. I fråga om yrkesutbildningen kan examensbenämningarna och -strukturen ändras så att det är motiverat att en del av de preciserande bestämmelserna utfärdas på lägre nivå än genom lag. Avsikten är att genom förordning av statsrådet föreskriva att behörighetsvillkoret för uppgifter som barnskötare inom småbarnspedagogiken är lagstadgade grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning, som innehåller eller som har kompletterats med examensdelar i kompetensområdet för småbarnspedagogik och familjeverksamhet eller grundexamen i social- och hälsovårdsbranschen som innehåller eller som har kompletterats med examensdelar i kompetensområdet för vård och pedagogisk verksamhet för barn och unga. Yrkesexamen för familjedagvårdare har inte gett behörighet för uppgifter som barnskötare vid ett daghem. Det föreslås att förordningen bland annat föreskriver att behörig som barnskötare inom småbarnspedagogiken är den som har avlagt yrkesexamen för familjedagvårdare, eller yrkesexamen inom pedagogisk verksamhet och handledning som ersätter familjedagvårdarexamen den 1 januari 2019, som har kompletterats med examensdelar i pedagogisk verksamhet inom småbarnspedagogik som omfattar 30 kompetenspoäng. Bestämmelsen ger utbildade familjedagvårdare en möjlighet att verka även vid daghem. 

Grunderna för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen träder i kraft den 1 augusti 2018. Den nya grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning träder i kraft den 1 augusti 2018. Enligt förslaget tas i lagen in övergångsbestämmelser som säkerställer att personal som vid lagens ikraftträdande uppfyller behörighetsvillkoren är behörig även efter den ändrade lagstiftningens ikraftträdande. 

29 §.Familjedagvårdare. I paragrafen föreslås bestämmelser om yrkesbeteckningen och behörigheten för familjedagvårdare. För närvarande föreskrivs om behörighetsvillkoren för familjedagvårdare i 11 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, som gäller andra yrkesuppgifter inom socialvården. Enligt den nämnda 11 § är behörighetsvillkoret för andra yrkesuppgifter inom socialvården för uppgiften lämplig yrkesexamen eller annan lämplig utbildning. I sista hand har bestämmelsen gett arbetsgivaren rätt att avgöra vilken utbildning som anses vara lämplig och tillräcklig för uppgifter som familjedagvårdare. 

Enligt förslaget föreskriver paragrafen om behörighetsvillkoren för familjedagvårdare på motsvarande sätt som i de gällande bestämmelserna. Behörighetsvillkoret för uppgifter som familjedagvårdare är för uppgiften lämplig yrkesexamen eller någon annan för området lämplig examen. För uppgifter som familjedagvårdare rekommenderas yrkesexamen för familjedagvårdare, men om en person är exempelvis närvårdare är det inte motiverat att förutsätta att han eller hon avlägger yrkesexamen för familjedagvårdare. De examina som avses i 26—27 § i den föreslagna lagen anses också vara lämpliga. 

30 §.Speciallärare inom småbarnspedagogik. I paragrafen föreslås bestämmelser om behörigheten för speciallärare i småbarnspedagogik. Speciallärare i småbarnspedagogik arbetar i specialundervisnings- och fostringsuppgifter i synnerhet med barn som behöver stöd eller med att konsultera och handleda den övriga personalen inom småbarnspedagogiken. Enligt den gällande lagen tillämpas på småbarnspedagogiken 9 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården som föreskriver om behörighetsvillkoren för specialarbetare inom socialvården. Behörighetsvillkor för uppgifterna som specialarbetare inom socialvården är den grundutbildning som förutsätts för uppgiften och dessutom lämplig specialiseringsutbildning eller påbyggnadsexamen. Närmare bestämmelser om den specialiseringsutbildning eller påbyggnadsexamen som uppgiften som specialarbetare kräver har utfärdats i 2 § i statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (608/2005). I 2 § i förordningen nämns i fråga om uppgifter som specialbarnträdgårdslärare som den specialiseringsutbildning eller påbyggnadsutbildning som avses i lagen studier enligt 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) och därtill hänvisas till bestämmelser som föregick nämnda bestämmelse och som nu upphävts. 

I den föreslagna paragrafen bestäms i enlighet med den gällande lagstiftningen att behörighetsvillkoret för uppgifter som speciallärare inom småbarnspedagogik är behörighet för uppgifter som lärare inom småbarnspedagogik, utöver vilken man ska slutföra studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom specialundervisning och om vilka det föreskrivs om genom förordning av statsrådet. Avsikten är att ytterligare föreskriva om detta i 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). Enligt 19 § i den förordningen omfattar studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom småbarnspedagogiken minst 60 studiepoäng. Därtill kan behörighet för uppgifter som speciallärare uppnås genom att avlägga pedagogie magisterexamen med specialpedagogik som huvudämne. Denna så kallade utbildning för speciallärare inom småbarnspedagogik kan för närvarande endast avläggas vid Jyväskylä universitet. En avvikelse från den gällande behörighetslagstiftningen är att grundutbildningen inte längre är socionomexamen om inte personen på grund av övergångsbestämmelserna samtidigt har behörighet som lärare inom småbarnspedagogik enligt 26 §. De examina och studier som ingår i dem som har avlagts vid universitet och yrkeshögskolor och som tidigare nämndes i lagen skiljer sig från varandra till innehållet och socionomstudier innehåller inte studier i småbarnspedagogik eller pedagogik i tillräcklig omfattning som grund för specialiseringsstudierna. 

Enligt förslaget hänvisar paragrafen inte längre, i avvikelse från 2 § i socialvårdens behörighetsförordning som tillämpades på behörigheter innan denna lags ikraftträdande, till de tidigare upphävda bestämmelserna om specialiseringsutbildning. Enligt förslaget tas i lagen dock in övergångsbestämmelser som säkerställer att personal som vid lagens ikraftträdande uppfyller behörighetsvillkoren är behörig även efter den ändrade lagstiftningens ikraftträdande. 

31 §.Daghemsföreståndare. I 10 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, som fortfarande tillämpas på småbarnspedagogiken trots att den upphävts, föreskrivs om ledningsuppgifter inom socialvården. I lagen föreskrivs om olika behörigheter för administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken och för yrkesmässiga ledningsuppgifter. Behörighetsvillkor för administrativa ledningsuppgifter i dagvården i en kommun eller samkommun har varit för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen samt dessutom tillräcklig ledarförmåga. I fråga om småbarnspedagogiken har tolkningspraxis varit att de administrativa ledningsuppgifterna omfattar exempelvis sådana administrativa uppgifter inom småbarnspedagogiken som inte innefattar direkt styrning av klientarbetet eller direkt klientarbete i barngrupper. Som lämplig examen för administrativa ledningsuppgifter inom småbarnspedagogiken har ansetts pedagogie magisterexamen som innehåller barnträdgårdslärarutbildning, men också någon annan högre högskoleexamen har kunnat komma i fråga (RP 226/2004 rd). Enligt den gällande lagen har med yrkesmässiga ledningsuppgifter avsetts uppgifter som innefattar ledning av de anställdas yrkeskompetens samt beredskap att fungera i en barngrupp. Behöriga för yrkesmässiga ledningsuppgifter har varit både de som har avlagt pedagogie kandidatexamen, i vars utbildning ingått barnträdgårdslärarutbildning, och de som har avlagt yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsbranschen när examen har innefattat de förutsatta studierna i småbarnspedagogik som omfattar minst 60 studiepoäng. 

Enligt den föreslagna 25 § ska ett daghem ha en föreståndare som ansvarar för verksamheten. I den föreslagna 31 § finns bestämmelser om behörigheten för daghemsföreståndare. Syftet med bestämmelsen är dels att minska regleringen, dels att förtydliga bestämmelserna som gäller ledningen och ansvaret. Enligt förslaget bestäms inte längre om administrativa föreståndare utan behörighetsvillkoren för en administrativ föreståndare kan bestämmas på lokal nivå. Uppgifterna och behörighetsvillkoren för daghemsföreståndaren som ansvarar för verksamheten motsvarar i regel bestämmelserna om yrkesmässiga ledare i den gamla lagen om behörigheter inom socialvården som redan upphävts. Behörighetsvillkoret är behörighet för uppgiften som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik och därtill minst pedagogie magisterexamen samt tillräcklig ledarförmåga. 

Enligt lagens ikraftträdandebestämmelse (74 §) är dock behörighetsvillkoren för föreståndare som ansvarar för ett daghems verksamhet från lagens ikraftträdande till år 2030 behörighet för uppgiften som lärare inom småbarnspedagogik samt tillräcklig ledarförmåga. Därtill kan den som har behörighet för uppgiften som socionom inom småbarnspedagogik och pedagogie magisterexamen samt tillräcklig ledarförmåga fungera som föreståndare fram till år 2030. Föreståndaren som ansvarar för verksamheten har enligt förslaget ansvar för kvaliteten och resultatet för småbarnspedagogiken vid den enhet som han eller hon leder. Föreståndaren som ansvarar för verksamheten ska också på basis av sin utbildning ha beredskap att fungera i en barngrupp, även om detta inte ingår i uppgiftsbeskrivningen som bestämts av arbetsgivaren. Den föreslagna minimibehörigheten stöds av att det i uppgifterna hos föreståndaren som ansvarar för verksamheten allt mer ingår styrning och planering av pedagogiken som anknyter till daghemmets småbarnspedagogik och av de anställdas pedagogiska kompetens. 

Enligt förslaget tas i lagen in övergångsbestämmelser som säkerställer att personal som vid lagens ikraftträdande fungerar som föreståndare är behöriga även efter den ändrade lagstiftningens ikraftträdande. Enligt förslaget ska andra som är behöriga som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik avlägga pedagogie magisterexamen för att vara behöriga som daghemsföreståndare från år 2030. 

32 §.Behörighet för personal vid steinerpedagogiska daghem. Paragrafen är ny och någon motsvarande bestämmelse har inte tidigare funnits i socialvårdens behörighetslag. I fråga om den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen finns motsvarande bestämmelser i förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet. I paragrafen föreslås bestämmelser om behörighetsvillkoren för personal på daghem som ordnar småbarnspedagogik som grundar sig på det steinerpedagogiska systemet. I 1 mom. finns bestämmelser om omfattningen på studierna för steinerpedagoger inom småbarnspedagogik. Enligt förslaget ska omfattningen på studierna vara minst lika omfattande som sådana studier som ger behörighet som barnträdgårdslärare. Därtill bestäms om Utbildningsstyrelsens behörighet att godkänna eller förkasta läroplaner som beskriver studiernas innehåll och väsentliga förändringar i läroplanerna. Det avvikande förfarandet är motiverat eftersom studier för småbarnspedagoger inom steinerpedagogik, i motsats till utbildning som ger behörighet för annan personal som föreskrivs om i lagen, ordnas vid Snellman-korkeakoulu som är en läroanstalt inom fritt bildningsarbete enligt 2 § 8 mom. i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), och inte en högskola eller utbildningsanordnare som utfärdar examina enligt universitetslagen eller lagen om yrkesutbildning. Enligt läroanstaltens tillstånd har Snellman-korkeakoulu till uppgift att ordna allmänbildande steinerpedagogiska studier och som särskild utbildningsuppgift att ordna steinerpedagogisk lärarutbildning. De steinerpedagogiska studierna för småbarnspedagoger vid Snellman-korkeakoulu omfattar för närvarande 240 studiepoäng. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser om behörighetsvillkor. De lagstadgade behörighetsvillkoren tillämpas även på steinerdaghem. Behörig som lärare inom småbarnspedagogik på ett daghem som ordnar småbarnspedagogik som grundar sig på det steinerpedagogiska systemet är även den som genomgått steinerpedagogiska studier för småbarnspedagoger enligt 1 mom. Den som genomgått steinerpedagogiska studier för småbarnspedagoger och som har tillräcklig ledarförmåga enligt 31 § är också behörig att verka som föreståndare som ansvarar för verksamheten på ett daghem som ordnar småbarnspedagogik som grundar sig på det steinerpedagogiska systemet. 

33 §.Tillfälliga avvikelser från behörighetsvillkoren. En av de viktigaste kvalitetsfaktorerna inom småbarnspedagogiken är en kompetent personal, varvid det är viktigt att personalen uppfyller behörighetsvillkoren. I verksamheten ska man också i den utsträckning det är möjligt sträva efter att personalen är bestående. Eftersom det inte alltid finns tillgång till personer som uppfyller behörighetsvillkoren är det fortfarande med tanke på ordnandet av verksamheten skäl att på motsvarande sätt som i den gällande lagstiftningen ha en möjlighet till tillfälliga avvikelser. En person som inte uppfyller behörighetsvillkoren får enligt förslaget sköta uppgiften i högst ett år. Därefter ska platsen alltid utlysas på nytt. Personen som skött uppgiften tidigare och som inte uppfyller behörighetsvillkoren kan omväljas för viss tid på ett år endast om det inte bland sökandena finns en person som uppfyller behörighetsvillkoren. När befattningen tillsätts iakttas till exempel vad som föreskrivs i arbetsavtalslagen (55/2001) eller lagen om kommunala tjänsteinnehavare (304/2003). 

7 kap. Dimensionering av personalen, personalens sammansättning och fortbildning

34 §.Gruppbildningen inom småbarnspedagogiken. Grupperna inom småbarnspedagogiken ska bildas och lokalerna planeras och användas så att de syften som föreskrivs för småbarnspedagogiken kan uppnås. Det handlar om en allmän bestämmelse som styr planeringen av verksamheten. Paragrafen motsvarar första meningen i 5 a § i den gällande lagen om småbarnspedagogik. Bestämmelser om den maximala storleken på en grupp finns i 35 § som gäller dimensioneringen av personalen. 

35 §.Dimensioneringen av daghemspersonalen. I 1 mom. ingår enligt förslaget bestämmelser om grunderna för dimensioneringen av daghemspersonalen och ett bemyndigande att utfärda förordning om detta. Momentet motsvarar huvudsakligen gällande 5 §, enligt vilken närmare bestämmelser om antalet anställda i daghemmet eller inom familjevården i vård- och fostringsuppgifter i relation till antalet barn, tillfälliga avvikelser i personaldimensioneringen och på vilket sätt barn som behöver särskild vård och fostran ska beaktas i fråga om antalet anställda samt personalstrukturen utfärdas genom förordning av statsrådet. Enligt den gällande lagen kan bestämmelser om personaldimensioneringen för barn som är under tre år och för barn som fyllt tre år utfärdas separat genom förordning. I propositionen föreslås att bemyndigandet att utfärda förordning preciseras så att antalet barn som deltar i småbarnspedagogiken, deras ålder och dagliga vårdtid ska beaktas i dimensioneringen och när bestämmelser utfärdas om den. Därtill begränsas prövningsrätten i anknytning till utfärdandet av förordning så att det i förordningen kan föreskrivas särskilda relationstal för barn som fyllt minst tre år och särskilda relationstal för barn under tre år samt särskilda relationstal för barn som fyllt tre år och deltar i småbarnspedagogik högst fem timmar om dagen och barn som fyllt tre år och deltar i småbarnspedagogik som ordnas över fem timmar per dag. Avsikten är att förordningarna som utfärdas omedelbart till följd av och med stöd av den nya lagen om småbarnspedagogik är kostnadsneutrala och dimensioneringen ska inte ändras i samband med denna lagstiftningsreform. 

I 2 mom. föreslås bestämmelser som motsvarar 6 § 3 mom. i dagvårdsförordningen om att beakta barn som behöver stöd i antalet barn eller anställda. Endast uttrycket barn som behöver särskild vård och fostran har ersatts med uttrycket barn som behöver stöd, men det handlar dock om samma behov. I paragrafen bestäms fortfarande inte i detalj hur mycket exempelvis antalet barn i gruppen ska minskas, utan vid bedömning av det ska barnens bästa och stödbehov beaktas i fråga om de barn som behöver stöd, samt det att målen som ställts för småbarnspedagogiken kan uppnås i gruppen. Även personalens kompetens kan med beaktande av bestämmelsen om personalsammansättningen betonas beroende på om gruppen behöver exempelvis mer pedagogiskt kunnande eller kunnande som fokuserar på skötandet av hälsan. Med assistent avses en barn- eller gruppspecifik assistent som är i tjänst inom småbarnspedagogiken och vars uppgift det är att hjälpa och stöda barnet eller barnen i gruppen och att göra det möjligt för dem att fullvärdigt delta i småbarnspedagogiken. 

I 3 mom. föreslås bestämmelser som motsvarar 5 a § i den gällande lagen om småbarnspedagogik om att bilda grupper i daghemmet och om gruppstorleken. I en daghemsgrupp får samtidigt finnas högst ett sådant antal barn som svarar mot tre anställda i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter. 

36 §.Avvikelser från dimensioneringen vid daghemmet. I paragrafen föreslås bestämmelser som motsvarar den gällande dagvårdsförordningen och gäller möjligheter att tillfälligt avvika från relationstalet enligt 35 § när förutsättningarna enligt lagen råder. Meningarna i 1 mom. har ett samband genom att förutsättningarna enligt den första meningen ska gälla för att kortvarig avvikelse enligt den andra meningen ska vara möjlig. 

En sådan situation som avses i bestämmelsen kan vara exempelvis det att barn som använder samma plats på ett daghem oregelbundet och kortvarigt närvarar samtidigt till exempel på grund av överraskande förändringar i föräldrarnas arbetsskiften. Barn som deltar i småbarnspedagogiken under samma tider kan inte placeras på samma plats. Barnens närvaro i småbarnspedagogiken bygger på förutseende och planmässighet. Daghemmet ska planera sina tillgängliga resurser med beaktande av förhandsuppgifter om barnens närvaro och frånvaro och den beviljade platsens faktiska användning. 

Därtill föreskrivs i 2 mom. att daghemmet tillfälligt och kortvarigt får avvika från relationstalen i 33 § när omfattningen av småbarnspedagogiken för ett barn utvidgas på det sätt som avses i 17 § 4 mom. 

Avvikelse från det föreskrivna relationstalet på det sätt som avses i paragrafen kan inte vara fortgående och dagligt och kan inte pågå under hela verksamhetsdagen utan ska vara kortvarigt och oregelbundet. Anordnaren av småbarnspedagogik ska se till att det finns ett tillräckligt vikariesystem, med hjälp av vilket man kan säkerställa att den lagstadgade personaldimensioneringen kan uppnås snabbt även i situationer som är svåra att förutse. 

37 §.Daghemspersonalens sammansättning. I paragrafen föreslås bestämmelser om daghemspersonalens sammansättning. Enligt paragrafen ska minst två tredjedelar av den daghemspersonal som arbetar i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik, och minst hälften av dem ska ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Övriga anställda ska minst ha behörighet som barnskötare. Därmed ska minst en av tre ha kandidatexamen, den andra ha antingen kandidatexamen eller socionomexamen och den tredje minst behörighet som barnskötare. Eftersom 25 § förutsätter en tillräcklig mängd personal som uppfyller de olika behörighetsvillkoren ska den som anordnar och tillhandahåller småbarnspedagogik säkerställa att varje daghem har en tillräcklig mängd personal som är utbildade som socionomer inom småbarnspedagogik. Paragrafen tillämpas först den 1 januari 2030. 

Enligt lagens ikraftträdandebestämmelse ska sammansättningen fram till 2030 motsvara bestämmelserna i den nuvarande dagvårdsförordningen. Enligt ikraftträdandebestämmelsen ska minst en tredjedel av personalen i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik innan 37 § träder i kraft. Övrig personal i motsvarande uppgifter ska ha minst behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik. Därmed kan personalens sammansättning fram till år 2030 vara likadan som för närvarande, men i praktiken ska anordnare av småbarnspedagogik vara förutseende och börja rekrytera allt fler personer som är behöriga som lärare och socionomer inom småbarnspedagogik i och med att ökningen av utbildningsmängderna möjliggör detta. 

38 §.Dimensioneringen av personalen vid familjedaghem. I 1 mom. föreslås ett bemyndigande att utfärda förordning som är så noggrant avgränsat som möjligt. Förordningen kan enligt förslaget innehålla en kostnadsneutral bestämmelse om dimensioneringen av personalen som motsvarar bestämmelsen i den gällande dagvårdsförordningen. Paragrafens 2 och 3 mom. motsvarar den gällande förordningen om barndagvård. Enligt förslaget tas bestämmelserna in på lagnivå. 

39 §.Fortbildning. I paragrafen föreslås bestämmelser om fortbildningsskyldigheten. Personalen inom småbarnspedagogiken ska i tillräckligt hög grad delta i fortbildning som upprätthåller och utvecklar deras yrkesskicklighet. I fråga om kommunerna motsvarar åläggandet huvudsakligen bestämmelserna i den gällande lagstiftningen om småbarnspedagogik. För att säkerställa en högklassig småbarnspedagogik gäller åläggandet förutom kommuner och samkommuner även privata serviceproducenter. Enligt socialvårdslagstiftningen som enligt den gällande lagstiftningen tillämpas på småbarnspedagogiken ska personalen, oavsett vem anordnaren är, ha tillräcklig utbildning och förtrogenhet med sina uppgifter. En anordnarneutral formulering av fortbildningsskyldigheten i lagen om småbarnspedagogik förtydligar tolkningen av lagen. För att säkerställa kvalitetsledningen ska genomförandet av och genomslaget för fortbildningen därtill följas upp och utvärderas. Närmare bestämmelser om fortbildningens innehåll och omfattning samt om ordnande, uppföljning och utvärdering av den får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. 

8 kap. Sekretess samt utbyte av uppgifter

40 §.Sekretess. Kapitlet om utbyte av uppgifter och iakttagande av sekretess är helt nytt i förhållande till den gällande lagen. Enligt den föreslagna lagen ska lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården och bestämmelserna i den om sekretess i fråga om klientuppgifter, tystnadsplikt och utlämnande av sekretessbelagda uppgifter inte längre tillämpas på småbarnspedagogiken. I socialvården och med stöd av hänvisningsbestämmelsen i 13 a § i lagen om småbarnspedagogik även i småbarnspedagogiken omfattar sekretessen för närvarande alla uppgifter som gäller klienten. Eftersom småbarnspedagogiken inte är en socialtjänst utan en del av fostrings- och utbildningssystemet finns det inga grunder för att klientskapet inom småbarnspedagogiken ska vara sekretessbelagt. 

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) ska som allmän lag tillämpas på kommunens och samkommunens verksamhet. På privat verksamhet tillämpas lagen inte heller då verksamheten är underställd offentlig tillsyn eller offentligt stöd riktas till den. I 1 mom. ingår enligt förslaget därmed en bestämmelse enligt vilken sekretessbestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet även ska tillämpas på småbarnspedagogik som ordnas av privata serviceproducenter. Enligt förslaget gäller rätten att få uppgifter och skyldigheten att lämna uppgifter enligt lagen såväl kommunala som privata anordnare av småbarnspedagogik. Förutom handlingssekretess innefattar sekretessen även tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande. 

De allmänna sekretessbestämmelser som är viktiga med tanke på småbarnspedagogiken är 24 § 1 mom. 23, 25 och 32 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Uppgifter som är sekretessbelagda är bland annat uppgifter om en persons inkomster och förmögenhet, hälsotillstånd och handikapp samt levnadssätt, fritidssysselsättningar och andra uppgifter som gäller personliga förhållanden. Sekretessplikten innefattar även tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande och det föreslås inte separata bestämmelser om dessa i lagen, i motsats till exempel till lagen om grundläggande utbildning. Uppgifter om klientskap och tjänster inom socialvården och hälso- och sjukvården är fortfarande sekretessbelagda med stöd av speciallagstiftningen även när dessa uppgifter måste behandlas vid anordnande av småbarnspedagogik. För tydlighetens skull föreslås i 2 mom. en precisering genom en uttrycklig bestämmelse om att uppgifter som gäller ett barns behov av stöd, stödåtgärder och uppgifter om genomförandet av dem samt bedömningar av barnets personliga egenskaper är sekretessbelagda. 

Barnets individuella plan för småbarnspedagogik för att genomföra fostran, undervisningen och vården av barnet är sekretessbelagd. Nämnda handling innehåller direkta uppgifter och uppgifter som kan härledas om bland annat bedömningar av personen, bedömningar av stödbehovet, hälsotillståndet och personliga förhållanden och personlig utveckling och andra ärenden som är sekretessbelagda på ett sådant sätt att det är motiverat att handlingen i sin helhet är sekretessbelagd. 

41 §.Undantag från sekretessen. Enligt förslaget innefattar paragrafen specialbestämmelser om rätten att avvika från sekretessbestämmelserna. I den föreslagna paragrafen finns bestämmelser om juridiska och fysiska personer som har rätt att få uppgifter som i övrigt är sekretessbelagda och som är nödvändiga för att genomföra uppgiften enligt lagen om småbarnspedagogik och de lagstadgade skyldigheter som anknyter till den. Uppgifterna gäller i regel hälsan, personliga förhållanden och klientskap inom socialtjänsterna samt eventuellt den religiösa övertygelsen. Behandlingen av personuppgifter grundar sig på den lagstadgade uppgiften hos anordnaren av småbarnspedagogik eller serviceproducenten på det sätt som förutsätts i EU:s allmänna dataskyddsförordning. Också enligt den nationella dataskyddslagen som kompletterar EU-lagstiftningen kan dessa sekretessbelagda särskilda kategorier av personuppgifter behandlas i en situation där behandlingen av uppgifter föreskrivs i lag eller om behandlingen av uppgifter följer direkt av den personuppgiftsansvariges lagstadgade uppgift. Vid behandling av dessa uppgifter ska den personuppgiftsansvarige och personuppgiftsbiträdet enligt dataskyddslagen vidta lämpliga och särskilda åtgärder för att skydda den registrerades rättigheter. I nämnda lag bestäms om dessa åtgärder och i lagen om småbarnspedagogik tas inte in särskilda bestämmelser om dem, utan anordnarna och producenterna av småbarnspedagogiska tjänster ansvarar för vidtagandet av åtgärderna. Utgångspunkten är dock att alla de lagstadgade åtgärderna kan anses vara tillämpliga på småbarnspedagogiken. Exempelvis åtgärder med vilka det i efterhand ska kunna säkerställas och bevisas vem som har registrerat, ändrat eller överfört personuppgifter och åtgärder för att förhindra tillträde till personuppgifter, dvs. exempelvis skötandet och administrationen av användartillstånd och samlandet av nödvändiga logguppgifter, kan anses nödvändiga i fråga om känsliga och sekretessbelagda uppgifter. Likaså är åtgärder för att höja kompetensen hos den personal som behandlar personuppgifter, till exempel att säkerställa systematisk fortbildning enligt personalens behov, redan på basis av 39 § i lagförslaget även i övrigt en skyldighet för anordnaren och producenten av småbarnspedagogiska tjänster. Därtill är det en lagstadgad skyldighet att utnämna ett dataskyddsombud både för kommunala och privata serviceproducenter som antecknats i registret. Skyldigheten att lagra uppgifter i informationsresursen inom småbarnspedagogiken bidrar till att främja åtgärder för att fortlöpande säkerställa konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och motståndskraft hos behandlingssystemen och tjänsterna i anknytning till behandlingen av personuppgifterna, inbegripet förmåga att snabbt återställa tillgängligheten och tillgången till uppgifterna vid en fysisk eller teknisk incident. 

Även om ovannämnda EU-lagstiftning och nationella bestämmelser gäller för behandlingen av uppgifter har det ansetts möjligt och ändamålsenligt att i lagen närmare bestämma om de instanser som har rätt till uppgifterna och om nödvändighetskriteriet i fråga om uppgifter som överlämnas. Därtill säkerställer bestämmelsen i 40 § om att sekretessplikten även gäller småbarnspedagogisk som ordnas av privata serviceproducenter att behandlingen av uppgifter sker på behörigt sätt. 

I 1 mom. föreslås en bestämmelse enligt vilken en anordnare och producent av småbarnspedagogiska tjänster trots sekretessbestämmelserna har rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga för anordnandet av småbarnspedagogik för ett barn från myndigheter inom utbildningssektorn, myndigheter inom social- och hälsovårdssektorn, övriga producenter som erbjuder tjänster inom småbarnspedagogisk verksamhet, social- och hälsovård samt övriga yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården. Den föreslagna bestämmelsen gör det möjligt att få sådana uppgifter som är nödvändiga för anordnandet av småbarnspedagogik från olika myndigheter och andra aktörer. Enligt förslaget bedöms de uppgifter som är nödvändiga för att ordna och tillhandahålla småbarnspedagogiken separat i varje enskilt fall. Vid bedömning av om exempelvis en anordnare av småbarnspedagogik har rätt att få uppgifter om ett barns hälsotillstånd med stöd av den föreslagna bestämmelsen måste det beaktas om ifrågavarande uppgifter har betydelse för anordnandet av småbarnspedagogiken. Exempelvis om ett barn har en sjukdom som måste beaktas i småbarnspedagogiken handlar det om sådana uppgifter som är nödvändiga för att barnets säkerhet inte ska äventyras som avses i bestämmelsen. Den som behandlar sekretessbelagda uppgifter med stöd av denna paragraf ska på förhand fastställa var de sekretessbelagda uppgifter som erhållits med stöd av rätten till uppgifter ska lagras och vad de används till i lagstadgade uppgifter inom småbarnspedagogiken. Därtill ska man planera och bestämma vilka personer som har tillgång till uppgifterna i sitt arbete. Tillbörliga anteckningar ska göras om erhållande och utlämnande av uppgifter. 

Enligt det föreslagna 2 mom. har de som ansvarar för barnets småbarnspedagogik och deltar i utvärderingen av barnets behov av stöd, stödåtgärder eller genomförandet av dem trots sekretessbestämmelserna rätt att få av och lämna till varandra samt till anordnaren av småbarnpedagogik sådana uppgifter som är nödvändiga för utvärderingen. 

Det föreslagna 3 mom. gäller situationer där ett barn övergår från småbarnspedagogik som ordnas av en kommun eller en privat serviceproducent till småbarnspedagogik som ordnas av en annan kommun eller serviceproducent eller där ett barn övergår från småbarnspedagogiken till förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen. I detta fall ska den tidigare anordnaren av småbarnspedagogik trots sekretessbestämmelserna utan dröjsmål lämna sådana uppgifter som är nödvändiga med tanke på anordnandet av småbarnspedagogik för barnet till den nya anordnaren. Eftersom småbarnspedagogiken inte efter den föreslagna lagändringen längre är en socialtjänst kan uppgifterna inte längre överlämnas till förskoleundervisningen eller den grundläggande utbildningen med stöd av 41 § 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning, utan det måste finnas en egen bestämmelse om detta i lagen om småbarnspedagogik. Ett motsvarande ändringsbehov beaktas även i nämnda bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning. Med nödvändiga uppgifter avses uppgifter som aktören behöver för att kunna ordna verksamheten i enlighet med barnets bästa och intressen. Vanligtvis handlar uppgifterna om barnets stödbehov och nödvändiga åtgärder. För att kunna ordna stödet för barnet på ett flexibelt sätt är det att föredra att arbetet som gjorts för att stöda barnet inom småbarnspedagogiken inte behöver göras om från början i den grundläggande utbildningen. Syftet är att stödåtgärderna som barnet behöver inte fördröjs på grund av att aktören byts ut. Å andra sidan förutsätter kravet på nödvändighet att uppgifterna är betydelsefulla vid övergången. Till exempel kan olika stödåtgärder som barnet getts tidigare, men som inte längre behövs, inte anses vara nödvändiga för att ordna småbarnspedagogiken och undervisningen. Utgångspunkten är att den tidigare aktören lämnar uppgifterna till den nya aktören. Uppgifterna kan även ges på begäran av en ny anordnare av småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning. Det bör observeras att uppgifter ur förskoleundervisningens register lämnas enligt lagen om grundläggande utbildning. En anordnare eller producent av småbarnspedagogik som överlämnar eller tar emot uppgifter ska säkerställa iakttagandet av dataskyddsförordningen och den nationella dataskyddslagen vid överföring av personuppgifter eller behandling av personuppgifter för något annat ändamål. Enligt förslaget ska barnets vårdnadshavare på förhand informeras om överlåtelsen av uppgifter och på begäran ska orsaken till överlåtelsen av uppgifter och användningsändamålet för uppgifterna motiveras. Därtill ska en anteckning göras över överlämnandet av uppgifter. Dataförbindelsen ska vara skyddad. Om det inte är möjligt att ordna skydd bör uppgifterna lämnas skriftligt. 

I 4 mom. finns bestämmelser om rätten att göra en anmälan till polisen i vissa situationer. Bestämmelsen motsvarar den bestämmelse som fogades till lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, utbildningslagarna och flera andra lagar genom en lagändring som trädde i kraft den 1 april 2015 (RP 333/2014 rd). Bestämmelsen ger dem som sköter uppgifter som avses i ifrågavarande lagar rätt att, oberoende av skyldigheten att iaktta sekretess, till polisen anmäla uppgifter som är nödvändiga för bedömningen av ett hot mot liv eller hälsa eller för förhindrande av en hotande gärning, om han eller hon vid fullgörandet av de uppgifter som anges i lagen har fått kännedom om omständigheter som ger skäl att misstänka att någon löper risk att bli utsatt för våld.  

I 5 mom. bestäms om möjligheten att med hjälp av en teknisk anslutning lämna uppgifter till den som har rätt att få uppgifterna. Enligt den etablerade tolkningen av grundlagen måste bestämmelser om detta finnas i lagen.  

Enligt förslaget bestäms det inte separat om någon särskild informeringsskyldighet i fråga om överlåtelse av personuppgifter eftersom artikel 13 och 14 i EU:s allmänna dataskyddsförordning föreskriver om informering i anknytning till behandling av personuppgifter. 

42 §.Rätt att få uppgifter för planering, utvärdering och tillsyn. I 1 och 2 mom. föreslås bestämmelser om rätten att få uppgifter som motsvarar 41 § 1 och 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Det handlar om uppgifter som gäller utvärdering, uppföljning, statistikföring och utveckling i fråga om småbarnspedagogiken. Enligt 4 § i statistiklagen (280/2004) är det frivilligt för uppgiftslämnarna att lämna uppgifter för framställning av statistik, om det inte i lag föreskrivs om uppgiftsskyldighet. 

Enligt 1 mom. har en anordnare av småbarnspedagogik vid skötseln av sina uppgifter rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana statistikuppgifter och övriga motsvarande uppgifter som förutsätts för planering och ordnande av småbarnspedagogiken. Sådana statistikuppgifter är exempelvis antalet barn som föds och uppgifter om ändringar i antalet. Förutom statistikuppgifter har anordnare av småbarnspedagogik möjlighet att utnyttja uppgifter om den egna kommunen eller verksamheten som förvarats i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. 

I 2 mom. föreskrivs att anordnaren av småbarnspedagogik på begäran avgiftsfritt ska lämna de statliga och kommunala myndigheter som ansvarar för småbarnspedagogiken de uppgifter som behövs för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning gällande småbarnspedagogik. En anordnare av småbarnspedagogik ska på begäran lämna uppgifter exempelvis till Statistikcentralen eller någon annan statistikmyndighet för riksomfattande statistikföring som gäller småbarnspedagogiken. Uppgifter kan begäras även till exempel för den utvärdering som avses i 24 § i lagen. Momentet är fortfarande nödvändigt, även om Statistikcentralen och andra myndigheter i fråga om många uppgifter kan använda informationsresursen inom småbarnspedagogiken som källa och inte längre behöver rikta alla begäran om uppgifter till anordnarna av småbarnspedagogik. 

Paragrafens 3 mom. motsvarar till sitt innehåll 39 § i lagen om privat socialservice (922/2011). För att säkerställa en effektiv tillsyn av småbarnspedagogiken har tillsynsmyndigheterna trots sekretessbestämmelserna rätt att av producenter av småbarnspedagogik och av varandra avgiftsfritt få de uppgifter och utredningar som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. 

9 kap. Privata serviceproducenters småbarnspedagogik

43 §.Privat småbarnspedagogik. Med privat småbarnspedagogik avses enligt 1 mom. sådan småbarnspedagogik som en enskild person, sammanslutning eller en stiftelse eller ett affärsföretag bildat av ett offentligt samfund tillhandahåller mot ersättning genom drivande av rörelse eller yrkesutövning. Definitionen av privat småbarnspedagogik motsvarar den gällande lagstiftningen. I fråga om småbarnspedagogiken finns definitionen även i lagen om privat socialservice. Enligt detaljmotiveringen till den lagen (RP 302/2010 rd) avses med privat sammanslutning ett öppet bolag, ett kommanditbolag, ett aktiebolag, ett andelslag, en förening och någon annan privaträttslig juridisk person. Socialservice, eller småbarnspedagogiska tjänster, som anordnas av offentliga samfund, såsom staten och statliga inrättningar, en kommun, en samkommun, en församling eller något annat religionssamfund, ska inte betraktas som privat service. Ett affärsföretag som ett offentligt samfund bildar, i praktiken ett aktiebolag, ska däremot ha samma ställning som en privat sammanslutning när det gäller tillämpningen av lagen, vilket innebär att den socialservice som ett sådant affärsföretag producerar är privat socialservice. Kommunala affärsverk och affärsverkssamkommuner omfattas enligt förslaget inte av definitionen av privata serviceproducenter. Bestämmelsen gäller uttryckligen produktion av småbarnspedagogisk verksamhet, inte exempelvis uthyrning av lokaler som används för småbarnspedagogik eller forsknings- och utvecklingsverksamhet. 

I den föreslagna paragrafen finns därtill bestämmelser om allmänna förutsättningar för en serviceproducent som ska uppfyllas under hela den tid under vilken tjänster produceras. Avsikten är att bestämma om social- och hälsovårdstjänster på motsvarande sätt och med motsvarande grunder i lagen om produktion av social- och hälsotjänster. Regeringens proposition som gäller den lagen (RP 52/2017 rd) behandlas för närvarande av riksdagen. Med tanke på den samhälleliga acceptansen för verksamheten, trovärdigheten och ett likvärdigt bemötande är det ändamålsenligt att de ekonomiska och yrkesmässiga verksamhetsförutsättningarna för alla serviceproducenter utreds. I andra situationer än sådana som gäller konkurs ska serviceproducenten beredas möjlighet att visa att det inte finns några hinder för att verka som serviceproducent. Det innebär att innan registermyndigheten fattar ett nekande beslut om registrering för att den anser att verksamhetsbetingelserna enligt denna bestämmelse inte uppfylls ska serviceproducenten alltid ges möjlighet att inom en utsatt tid visa att så inte är fallet. Bestämmelsens syfte är att ge tjänsteproducenten möjlighet att visa att hindret faktiskt undanröjts. I sådana situationer som avses i 2 mom. 3 punkten innebär det exempelvis framläggning av en trovärdig betalningsplan eller någon annan utredning om att verksamhetens finansiella grund åtgärdats på ett sätt som tryggar att syftet med lagstiftningen förverkligas. Vid bedömningen av en privaträttslig skuld som är större än ringa i förhållande till serviceproducentens tillförlitlighet bör i synnerhet beaktas skuldens inverkan på serviceproducentens förmåga att producera tjänster på ändamålsenligt sätt enligt denna lag samt att genom sin verksamhet i praktiken bevisa sin avsikt att betala skulderna. 

44 §.Anmälningsförfarande för privata serviceproducenter. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. ska en privat serviceproducent göra en skriftlig anmälan gällande verksamheten innan den inleds eller väsentligt förändras till ett sådant kommunalt organ som avses i 50 § i den kommun där servicen produceras. En väsentlig förändring ska anses vara förändringar i verksamhetssättet eller i verksamhetens omfattning när dessa förutsätter en avsevärd personalökning eller personalminskning eller förändringar i personalens sammansättning. Även en flytt till helt nya verksamhetsutrymmen utgör alltid en avsevärd förändring i verksamheten. Ifall serviceproducenten har för avsikt att bedriva verksamhet på flera kommuners område, ska en separat anmälan göras till var och en av kommunerna. 

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska anges i anmälan finns i paragrafens 2 mom. I paragrafen föreskrivs enligt förslaget om de uppgifter som gäller serviceproducenten och de uppgifter om serviceenheterna separat för varje verksamhetsställe. Termen verksamhetsställe föreslås motsvara termen verksamhetsenhet som används i lagen om privat socialservice. Ett verksamhetsställe inom småbarnspedagogiken är enligt förslaget till exempel ett daghem, ett familjedaghem eller ett gruppfamiljedaghem. Dessutom ska serviceproducenten uppge kontaktuppgifterna till ansvarspersonerna och övrig personal samt deras utbildning. Utöver uppgifter om lokalerna och den verksamhet som ska försiggå i dem, gäller anmälningsskyldigheten också godkännande av dem av respektive myndigheter, såsom uppgifter om att räddningsväsendet, hälsovårdsmyndigheten och byggnadstillsynsmyndigheten godkänt att lokalerna är i bruk för ifrågavarande syfte. Därtill ska serviceproducenten inlämna beslut om godkännandet. Ett sådant beslut är till exempel en av räddningsväsendet upprättad beslutshandling över att serviceproducenten har gjort upp sådana räddningsplaner och utredningar om utrymningssäkerheten för de lokaler och objekt som serviceproducenten disponerar över, enligt bestämmelserna i räddningslagen (15 och 19 § i lag 379/2011) och i statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011) innan verksamheten inleds. Serviceproducenten ska dessutom som ett led i anmälningsförfarandet till kommunen inlämna ett sådant utdrag ur brottsregistret över personer som inte tillhör personalen arbetsavtalsförhållande avsedd i 4 § 1 mom. i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002). Med personer som inte tillhör personalen i arbetsavtalsförhållande avses till exempel sådana företagare som fungerar som serviceproducent som har i uppgift att arbeta med barn inom serviceenheten. Om det är frågan om anställda i arbetsavtalsförhållande hos en privat serviceproducent, ska serviceproducenten kontrollera deras brottsregisterutdrag, men behöver inte lämna in det till registermyndigheten. Därtill föreskrivs enligt förslaget att anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma servicens kvalitet, säkerhet och tillbörlighet, Privata serviceproducenters skyldighet att anmäla var handlingarna förvaras, redogöra för de centrala principerna samt den personuppgiftsansvariga för registerföringen samt dataskyddsansvariga kompletterar den allmänna dataskyddsförordningen och den nationella dataskyddslagen och dessa bedöms befinna sig inom den nationella lagstiftningens handlingsutrymme. 

I den föreslagna paragrafens 3 mom. föreskrivs om kommunens skyldighet att, sedan den mottagit anmälan, företa en inspektion på verksamhetsstället för småbarnspedagogiken. Genom inspektionen säkerställs att de krav som ställs på anordnandet av småbarnspedagogik uppfylls i den verksamhet som bedrivs vid verksamhetsstället. Kommunens skyldighet att utföra inspektioner gäller också verksamhetsställen inom familjedagvården. 

Det kommunala organet ska dessutom kontrollera de uppgifter som krävs för anmälan och för daghemmens del utan dröjsmål lämna dem till regionförvaltningsverket. Verksamheten kan enligt förslaget inledas så snart det kommunala organet konstaterat att de krav som ställs på verksamheten uppfylls, dvs. när kommunen utfört inspektionen och kontrollerat de uppgifter som ska ingå i anmälan. Någon helt motsvarande bestämmelse finns inte i gällande lag. I själva verket har anmälningsförfarandet i gällande lag gått till så att kommunen, sedan den inspekterat verksamhetsstället och försäkrat sig om att de uppgifter som krävs lämnats in, har gett ett utlåtande i ärendet och delgett regionförvaltningsverket uppgifterna. I och med kommunens utlåtande har verksamheten kunnat inledas. Detta framgår också i motiveringen till regeringens proposition om överförande av dagvården från ett förvaltningsområde till ett annat (RP 159/2012 rd) där saken senast redogjorts för. Det är dock motiverat att noggrant föreskriva om saken i denna lag, eftersom det gäller en praxis som anknyter till rättigheterna för näringsidkare. 

Att begagna sig av anmälnings- och kontrollförfaranden är motiverat för att försäkra sig om barnens säkerhet. Barn är ofta i behov av särskilt skydd och är inte själva nödvändigtvis i stånd att tillräcklig bra uttrycka sin vilja och sina behov. I synnerhet i fråga om de allra minsta barnen är detta förhållande är ännu mer uppenbart. Därför är det viktigt med förhandskontroll av verksamhetsförutsättningarna för privata serviceproducenter redan innan verksamheten inleds, så att servicen genomförs med beaktande av klientens önskemål, behov och åsikter, även om klienterna inte alltid själva till fullo förmår uttrycka det de vill ha sagt. I den inspektion som företas på grundval av anmälan är det frågan om klientsäkerheten och att tillförsäkra sig om att verksamheten som bedrivs vid verksamhetsstället är tillbörligt, och därmed handlar det om laglighetsprövning. Det kommunala organet bemyndigas inte att utvärdera verksamhetens ändamålsenlighet eller servicebehovet i kommunen. 

I den föreslagna 4 paragrafen föreskrivs att en serviceproducent utan dröjsmål ska göra en skriftlig anmälan om nedläggning av verksamheten till nämnda organ, som för sin del ska anmäla uppgifterna till regionförvaltningsverket. 

Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan och de handlingar som ska fogas till den får enligt 6 mom. i förslaget utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Avsikten är att genom förordningen föreskriva att till anmälan i regel ska fogas motsvarande handlingar om vilka det nu föreskrivs i undervisnings- och kulturministeriets förordning om privata barndagvårdstjänster (1050/2012). 

45 §.Ansvarig person. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. ska privata serviceproducenter utse en ansvarsperson för verksamhetsenheten, som ska svara för att det ställe där småbarnspedagogiken ordnas och den småbarnspedagogik som genomförs där uppfyller de krav som ställs på dessa. På daghem handlar det om daghemmets föreståndare som avses i 31 §. För närvarande föreskrivs om skyldigheten att utse en ansvarsperson för varje verksamhetsenhet i 5 § 3 mom. i lagen om privat socialservice. Enligt motiveringen till nämnda bestämmelser bör den som ansvarar för servicen stå i sådan förbindelse med genomförandet av servicen att han eller hon i praktiken de facto kan se till dessa förpliktelser med beaktande av verksamhetens kvalitet och omfattning. Den ansvariga personen ska enligt förslaget svara för att serviceverksamheten uppfyller de krav som ställs på den, dvs. bland annat för att det finns tillräckligt personal med tanke på servicebehovet och antalet klienter, samt att personalens utbildningsnivå och yrkeskunskap gör det möjligt att erbjuda högklassig service. Därtill ska ansvarspersonen svara för att verksamhetsförutsättningarna också i övrigt uppfylls. Motsvarande principer ska också iakttas ifråga om anordnande av privat småbarnspedagogik. Daghemsföreståndaren som svarar för verksamheten kan enligt förslaget också vara ansvarsperson för flera daghem eller enheter inom familjedagvården, om verksamheten är av sådan omfattning och ordnad på ett sådant sätt att han eller hon de facto kan ansvara för verksamheten. 

För övervakning och kontakt måste tillsynsmyndigheterna ha tillgång till aktuell information om respektive enhets ansvarsperson, och av den anledningen föreslås det att enheten utan dröjsmål ska anmäla uppgifter om att en ansvarsperson bytts ut samt dennes kontaktuppgifter till det kommunala organet. Kommunen ska å sin sida anmäla uppgifterna till regionförvaltningsverket för att antecknas i registret. 

46 §.Införande av uppgifter i registret. I det föreslagna 1 mom. Föreskrivs att behandlingen av privata serviceleverantörers anmälningsärenden samt övervakning av och statistikföring gällande privat småbarnspedagogik även framledes ska registreras i det av regionförvaltningsverket och Valvira gemensamt förvaltade registret över privata serviceproducenter. I momentet föreslås bestämmelser om arbetsfördelningen mellan dem. Regionförvaltningsverket ska enligt förslaget föra in de uppgifter som kommunen anmäler till verket i registret. Serviceproducenten har enligt förslaget ingen allmän förpliktelse att anmäla förändringar till registret, men däremot föreskrivs särskilt om anmälan av vissa förändringar, såsom förändringar som gäller ansvarspersoner. Sådana förändringar i sådana uppgifter som ingår i registret som framkommer i samband med övervakningen ska därför också registreras av myndigheterna. Med tanke på verksamheten är det nödvändigt att registrera serviceproducenten och verksamhetsstället. Genom att anteckna serviceproducenten i registret kan även ha rättsverkan på annan lagstiftning, till exempel i fråga om mervärdesbeskattningen. I syfte att garantera rättssäkerheten för privata serviceproducenter ska regionförvaltningsverket enligt förslaget fatta beslut om antecknande i registret och om radering av uppgifter i det eller ett beslut i vilket man får söka ändring om att avslå anmälan till registret. Förutsättningarna för införande i registret sammanhänger med de villkor som föreskrivs i lagen. Av denna är de mest betydelsefulla de som gäller serviceproducenter, verksamhetslokaler och verksamhetsmiljön, förpliktelser som gäller personalen och verksamhetens kvalitet samt sådana bestämmelser som gäller att uppgifterna i anmälan ska vara enhetliga, tillräckliga och aktuella. Bestämmelserna om ändringssökande finns i 63 § 1 mom. 

I den föreslagna paragrafens 2 mom. föreskrivs om de uppgifter om daghem som ska införas i registret. I regel motsvarar dessa uppgifter och ändringarna i dem sådana som ska anges i anmälan. I registret införs också uppgifter om brott mot denna lag och om överträdelse av bestämmelser, föreskrifter och förbud som utfärdats med stöd av den och om de påföljder som tillsynsmyndigheten beslutat om, uppgifter om tillsynsmyndighetens inspektioner och resultaten av dessa samt övriga uppgifter som behövs för övervakningen. 

I den föreslagna paragrafens 3 mom. föreskrivs om de uppgifter som regionförvaltningsverket i egenskap av personuppgiftsansvarig har för de uppgifter verket infört i registret och för utlämnande av dem, såväl i fråga om användningen av informationen som i fråga om hur länge personuppgifterna ska förvaras. 

I den föreslagna paragrafens 4 mom. föreskrivs att registreringen av anmälan är avgiftsbelagd. Närmare bestämmelser om avgifterna utfärdas enligt förslaget genom förordning av statsrådet. 

47 §.Offentliggörande och utlämnande av registeruppgifter. Den föreslagna paragrafen motsvarar 30 och 31 § i lagen om privat socialservice, som enligt gällande lag tillämpas på småbarnspedagogik. Bestämmelserna i paragrafen ska enligt förslaget tillämpas på registret över privata serviceproducenter. Bestämmelserna om en informationsresurs inom småbarnspedagogiken finns i ett separat kapitel. Det är motiverat att föreskriva i denna lag om en självständig yrkesutövares rätt att förbjuda publicering av sina adress- och andra kontaktuppgifter, eftersom rätten att motsätta sig i EU:s förordning om dataskydd inte är i kraft i och med att publicering och överlämnande av uppgifter grundar sig på en lagstadgad uppgift. 

48 §.Plan för egenkontroll. Den föreslagna paragrafen motsvarar bestämmelserna i 6 § i lagen om privata sociala tjänster, som enligt gällande lag ska tillämpas på småbarnspedagogiken angående privata serviceproducenters skyldighet att utarbeta en plan för egenkontroll. Planen ska utarbetas både inom daghemsverksamhet och inom familjedagvård. Planen för egenkontroll ska omfatta en sådan plan för dataskydd och ibruktagande av datasystem som motsvarar det sätt på vilket man för närvarande tillämpar 19 h § i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). Det är frågan om en dataskyddsmetod som kompletterar förordningen om dataskydd och den nationella dataskyddslagen och bedöms befinna sig inom ramen för det nationella handlingsutrymme som förordningen medger. 

49 §.Förseelse som gäller småbarnspedagogisk verksamhet. I den föreslagna paragrafen föreskrivs om förseelse inom småbarnspedagogiken. Enligt 30 § 1 mom. i gällande lag ska den som försummar anmälningsskyldighet eller håller barn i vård i strid med förbud, om ej strängare straff är stadgat annorstädes i lag, dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Enligt förslaget företas vissa preciseringar i paragrafen. Den som ordnar eller tillhandahåller privat småbarnspedagogisk verksamhet och avsiktligt försummar sin anmälningsskyldighet enligt 44 §, som trots att ifrågavarande aktör strukits ur registret över det register som avses i 46 § ordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik eller den som i strid med det föreläggande eller det förbud som avses i 58 §, försummat att ordna eller tillhandahålla småbarnspedagogik eller förskoleundervisning, ska, om strängare straff inte föreskrivs i någon annan lag, för förseelse som gäller småbarnspedagogisk verksamhet dömas till böter. I stället för vård används i enlighet med lagen termen småbarnspedagogik. I konsekvensens namn bör en sådan förseelse utöver småbarnspedagogiken också vara straffbar ifråga om anordnande av förskoleundervisning vid enheter för småbarnspedagogik, på vilket man med stöd av 1 § redan i övrigt tillämpar vissa bestämmelser i lagen om småbarnspedagogik. Förseelsen, som måste ha en rubrik, rubriceras förseelse inom småbarnspedagogiken. Till momentet har också fogats kännetecknen på uppsåt gällande tillräknande. Enligt 3 kap. 5 § 2 mom. i strafflagen är en gärning som avses i den lagen straffbar, om inte något annat föreskrivs, endast när den begås uppsåtligen. Med tanke på att bestämmelsen ska vara informativ rekommenderas dock enligt anvisningarna för lagberedning att graden av tillräknande anges i bestämmelser utanför strafflagen, i synnerhet i fråga om uppsåtliga gärningar. 

Enligt förslaget ska det inte längre, såsom i 30 § 2 mom. i den gällande lagen, föreskrivas att åklagaren inte får väcka åtal för en i 1 mom. Avsedd överträdelse, om inte socialnämnden anmält försummelsen till åtal. Eftersom kommunen inte längre är part i sådana ärenden, är det inte motiverat att ge kommunen behörighet i ärendet. Utöver kommunen kan även statliga tillsynsmyndigheter bestämma att verksamheten omedelbart ska avbrytas eller användningen av verksamhetsstället omedelbart förbjudas. 

10 kap. Förvaltning och tillsyn

50 §.Kollegiala kommunala organ. Den föreslagna paragrafen motsvarar till sitt sakinnehåll i huvuddrag 11 d § i den gällande lagen om småbarnspedagogik. För de uppgifter kommunen enligt denna lag ska ha, inklusive övervakningen av småbarnspedagogik som ordnas av privata serviceproducenter, svarar ett kollegialt kommunalt organ. För tydlighetens skull föreskrivs dock i paragrafen att det är ett eller flera kollegiala organ som utsetts av kommunen som svarar för de lagstadgade uppgifterna. Formuleringen möjliggör till exempel att den finsk- respektive svenskspråkiga småbarnspedagogiken organiseras så att den lyder under varsitt organ, eller att man till exempel grundar en sektion för respektive språkgrupp. Likaså kan det enligt förslaget finnas ett eller flera sådana organ, till exempel separata sådana för småbarnspedagogik på finska respektive svenska, som avses i 1 mom. i situationer där småbarnspedagogiken ordnas av en samkommun. Formuleringen tryggar kommunens möjligheter att inom ramen för den kommunala självstyrelsen ordna förvaltningen så som den själv önskar och att trygga jämlika möjligheter för vardera språkgruppen. I lagen om småbarnspedagogik ingår enligt förslaget inte längre bestämmelser om att en statstjänsteman till vars uppgifter det hör att övervaka småbarnspedagogiken inte är valbar till motsvarande kommunala organ, eftersom det redan finns bestämmelser om detta i kommunallagens 72 och 74 §, som gäller som allmän lag. 

51 §.Statligt styrsystem. Det föreslås vissa preciseringar i bestämmelserna om styrningen och tillsynen över småbarnspedagogiken samt vissa myndighetsuppgifter och arbetsfördelningen mellan dem i anslutning till detta. I paragrafen föreslås bestämmelser om det statliga styrsystemet för småbarnspedagogiken. Undervisnings- och kulturministeriet ska ansvara för den allmänna planeringen, styrningen och uppföljningen av småbarnspedagogiken. I 11 § i reglementet för statsrådet (262/2003) ingår bestämmelser om sådana ärenden som respektive ministerium ska behandla inom sitt eget ansvarsområde. I detta hänseende centrala är bland annat verksamhets- och ekonomiplanering, resultatstyrning och lagberedning. Ministerierna ska följa upp och eftersträva att förutse utvecklingen på sitt ansvarsområde, men i syfte att tydliggöra statliga aktörers olika roller används enligt förslaget inte längre termen övervaka för att beskriva ministeriets styrning, utan övervakningen ingår enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. i regionförvaltningens uppgifter vid sidan om övrig styrning och planering på regional nivå. 

I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs enligt förslaget inte längre särskilt om att undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet tillsammans bereder lagstiftning på området som anknyter till systemet för vård och omsorg av små barn, vilket fortfarande dels består av kommunal småbarnspedagogik och som ett alternativ till den de stöd för hemvård och för privat vård av barn som tillhör social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Systemet för vård och omsorg för små barn utgör en integrerad del av en helhet, där ändringar i en komponent nödvändigtvis har konsekvenser för hela systemet. Bestämmelser om samarbetet mellan ministerierna ingår i 2 § i lagen om statsrådet (175/2003), och specialbestämmelsen, som ansetts påkallad på grund av överföringen till ett annat ministeriums förvaltningsområde, anses inte längre nödvändig. 

Enligt förslaget är det regionförvaltningsverket som ansvarar för planering, styrning och tillsyn på regional nivå. De föreslagna bestämmelserna om Utbildningsstyrelsens uppgifter i egenskap av sakkunnigt ämbetsverk motsvarar dem i 9 § i den gällande lagen. Uppgifterna som sakkunnigt ämbetsverk ska skötas av Utbildningsstyrelsen, som ingår i undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och omfattas av ministeriets resultatstyrning. I lagen föreslås alltjämt om bestämmelser om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovårdens uppgifter som motsvarar dem i den gällande lagen. 

52 §.Tillsynsmyndigheter. Bestämmelserna om tillsynen av småbarnspedagogik som ordnas och tillhandahålls av kommuner och samkommuner samt av privata serviceproducenter samlas enligt förslaget i lagen om småbarnspedagogik. På privat småbarnspedagogik tillämpas för närvarande delvis bestämmelser som ingår i den gällande lagen om småbarnspedagogik och delvis bestämmelser i lagen om privat socialservice (922/2011), sådana de lyder i lagen av den 1 januari 2013. I paragrafens 1 mom. ingår enligt förslaget bestämmelser om tillsynsmyndigheterna för småbarnspedagogiken, vilka i fråga om småbarnspedagogik som ordnas och tillhandahålls av kommunen, samkommunen eller en privat serviceproducent är regionförvaltningsverket samt Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. När det gäller privat småbarnspedagogik är dessutom kommunen en tillsynsmyndighet. Därmed ska kommunen övervaka småbarnspedagogik och verksamhet som fungerar med servicesedlar inom sitt område. Dessutom ska kommunen övervaka övriga producenter av småbarnspedagogik inom sitt område, även om de inte ingår i den service som kommunen ordnar. 

53 §.Styrning, rådgivning och socialombudsman. Den föreslagna paragrafens 1 mom. motsvarar 15 § i den gällande lagen om privat socialservice, men gäller också tillsyn av småbarnspedagogik som ordnas av kommunen eller samkommunen. I den föreslagna bestämmelsen ingår en allmän princip om att i första hand tillhandahålla styrning, rådgivning och uppföljning i förhållande till övriga tillsynsåtgärder. Tillsynsmyndigheterna ska särskilt fästa uppmärksamhet vid informationsstyrning, utbildning och inbördes växelverkan med serviceproducenterna. Därigenom förebyggs uppkomsten av problem och förhindras behovet av att ta till sådana åtgärder som anges i 54—58 §. Detta förutsätter att informationen och samarbetet löper ömsesidigt mellan anordnaren av småbarnspedagogik och tillsynsmyndigheten. Den verksamhet som bedrivs av vardera parten bör stödja uppkomsten och bevarandet av det ömsesidiga förtroende som styrningen och rådgivningen kräver. De befogenheter som föreslås i 54—58 § i lagen ska i regel endast användas när man inte når önskat resultat genom vägledning och rådgivning. Att man i först hand ska använda sig av mildare metoder hindra dock inte ibruktagande av sådana metoder som föreskrivs i andra lagar i brådskande fall, om de i en given situation bedöms vara nödvändiga och proportionerliga. I fråga om småbarnspedagogik som ordnas av en privat serviceproducent gäller enligt förslaget alltjämt förfarandet med en förhandsgranskning innan verksamheten kan inledas, om vilket föreskrivs närmare i 44 § i denna lag. 

I den föreslagna paragrafens 2 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som för närvarande om att det till socialombudsmannens uppgifter alltjämt ska ingå uppgifter som hänför sig till småbarnspedagogiken. 

54 §.Anmärkning och klagomål. I den föreslagna paragrafen ingår bestämmelser om anmärkningsförfarande och klagomål motsvarande dem som ingår i 23 och 23 a § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt om överförande av klagomål som handläggs som anmärkningar. Anmärkning kan utdelas till kommuner som anordnar småbarnspedagogik eller till serviceproducenter som anordnar eller tillhandahåller småbarnspedagogik. I övrigt motsvarar den föreslagna bestämmelsen den i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården när den tillämpas på småbarnspedagogiken, men befogenhet att överföra klagomål så att de sköts som anmärkningar är nytt inom småbarnspedagogiken. Befogenheten ingår i en bestämmelse i den lag om klientens ställning och rättigheter i socialvården som trädde i kraft den 1 januari 2015 (1100/2014), och den har därför inte ännu tillämpats på småbarnspedagogik. Avsikten med bestämmelsen om ett övergångsbemyndigande är att påskynda och effektivera praxis, om det i frågavarande fall främjar den klagandes rättssäkerhet. Utifrån anmärkningen och det svar som ska ges på den är det vid behov möjligt att inleda behandlingen av ärendet som ett klagomål - eller som ett tillsynsärende. I fråga om klagomål tillämpas vad som i 8 a kap. i förvaltningslagen föreskrivs om förvaltningsklagan. Lagen ska inte längre innehålla någon separat bestämmelse om en examenstid på fem år, motsvarande 8 c § 4 mom. och 18 § 1 mom. i gällande lag, utan föreslås iaktta den allmänna lagstiftningen. 

55 §.Inspektionsrätt. I paragrafen föreskrivs enligt förslaget om befogenheterna för de tillsynsmyndigheter som anges i 52 § att inspektera de verksamhetsenheter som tillhör anordnaren av småbarnspedagogisk verksamhet. Den föreslagna paragrafen motsvarar huvudsakligen 8 a § i den gällande lagen om småbarnspedagogik samt 17 och 18 § i lagen om privat socialservice. Samma bestämmelser föreslås också gälla regionförvaltningsverken, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården samt kommunen när dessa verkar som tillsynsmyndigheter. Jämfört med gällande lag slopas kravet på välgrundad anledning i bestämmelsen om tillsynsmyndighetens inspektionsrätt. Ett omnämnande är onödigt, eftersom tillsynsmyndigheternas åtgärder redan med beaktande av 6 § i förvaltningslagen (434/2003) ska vara motiverade. Kravet på välgrundad anledning kan dessutom leda till felaktiga tolkningar, där befogenheten att utföra inspektioner skulle begränsas till situationer där något missförhållande kommit till tillsynsmyndighetens kännedom, till exempel genom klagomål eller någon annan motsvarande extern åtgärd. Tillsynsmyndigheten kan utföra inspektioner alltid när det anses befogat, även i samband med övervakning i förebyggande syfte. 

Enligt den föreslagna paragrafens 2 mom. kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården av grundad anledning ålägga regionförvaltningsverket att förrätta en inspektion. Detta innebär inte att handläggningen av tillsynsärenden i sin helhet skulle överföras på den tillsynsmyndighet som utfört inspektionen, utan den förslagna bestämmelsen skulle endast gälla inspektioner. Ett vägande skäl kunde till exempel vara att ärendet brådskar, att antalet tillsynsärenden som samtidigt kräver handläggning är stort eller att det kommunala organet är synnerligen välbekant med föremålet för inspektionen, ifall dessa synpunkter kan anses vara av betydelse för att inspektionen ska lyckas. 

56 §.Förrättande av inspektion. Den föreslagna paragrafen motsvarar till innehållet bestämmelserna i 8 a § om förrättande av inspektion i den gällande lagen om småbarnspedagogik. Bestämmelser om handräckning av polisen föreslås ingå i 59 § där det föreskrivs om samarbetet mellan tillsynsmyndigheter. Bestämmelserna i den gällande 8 a § om bemyndigande genom förordning av statsrådet om inspektionsförfarandets närmare innehåll samt om förvaringen av protokollet över detta slopas enligt förslaget såsom onödiga. Tillsynsmyndigheternas befogenheter och de allmänna bestämmelserna om behandlingen av uppgifter anses räcka till. 

57 §.Anmärkning och uppmärksamgörande. Den föreslagna paragrafens 1 mom. motsvarar 8 c § 1 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik och 19 § om anmärkning och uppmärksamgörande i lagen om privat socialservice. En tillsynsmyndighet ska kunna ge den anordnare av småbarnspedagogik eller den person som ansvarar för verksamheten en anmärkning för framtiden. Skillnaden jämfört med den gällande lagen är att även kommunen ges rätt att ge en anmärkning. Anmärkning kan enligt förslaget utöver till kommunen och kommunala tjänsteinnehavare också ges till privata anordnare eller serviceproducenter jämte den som ansvarar för dess verksamhet, antingen personen är i tjänsteförhållande eller i arbetsavtalsförhållande. Eftersom de sätt som anges i denna paragraf är mildare än de som föreskrivs i förslaget till 58 §, vore det med beaktande av proportionalitetsprincipen inom förvaltningsrätt nödvändigt att alla tillsynsmyndigheter skulle vara bemyndigade att använda sig av dessa metoder. 

I den föreslagna paragrafens 2 mom. föreskrivs om uppmärksamgörande, vilket är lindrigare än en anmärkning. Regleringen som föreslås motsvarar paragraferna i den gällande lagen med motsvarande ändringar, som redogörs för ovan. 

58 §.Förelägganden. I den föreslagna paragrafens 1 mom. föreskrivs på motsvarande sätt som i 8 b § i gällande lag om småbarnspedagogik och 20 § i lagen om privat socialservice att tillsynsmyndigheten meddela ett föreläggande om att avhjälpa brister eller missförhållanden, om det i anordnandet eller genomförandet av småbarnspedagogik som äventyrar klientsäkerheten eller andra missförhållanden upptäcks eller om verksamheten annars är i strid med lagen om småbarnspedagogik eller om en privat serviceproducent inte uppfyllt sin anmälningsplikt. Eventuella brister kan till exempel vara underlåtenhet att fylla kraven på personaldimensionering eller anordnade av verksamhet i strid med grunderna för planen för småbarnspedagogik. I så fall ska det utsättas en tid inom vilken de korrigerande åtgärderna ska vidtas. Om klientsäkerheten så kräver, får det också fattas beslut om att verksamheten omedelbart ska avbrytas, eller användningen av en verksamhetsenhet eller del av enheten eller av en anordning omedelbart förbjudas. 

Enligt bestämmelserna i den föreslagna paragrafens 2 mom. kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller regionförvaltningsverket förplikta kommunen eller samkommunen att iaktta ett i 1 mom. avsett föreläggande vid vite eller vid äventyr att verksamheten avbryts eller att användningen av en verksamhetsenhet eller en del av enheten eller av en anordning förbjuds. I sådana situationer tillämpas enligt förslaget dessutom bestämmelserna i viteslagen (1113/1990). 

Om sökande av ändring i föreläggandet föreskrivs i kap.12. Ändringssökandet avbryter enligt förslaget inte verkställigheten, om åtgärden är nödvändig med tanke på klienternas säkerhet. På motsvarande sätt föreskrivs i 8 c § 3 mom. i gällande lag. 

59 §.Samarbetet mellan tillsynsmyndigheter I den föreslagna paragrafens 1 mom. föreskrivs om tillsynsmyndigheternas allmänna förpliktelse att samarbeta när de fullgör uppgifter i enlighet med denna lag. Med samarbete avses bland annat utbyte av de uppgifter som behövs och av god praxis samt att reda ut eventuella oenigheter gällande befogenheter så att lagens syfte kan tryggas på ett effektivt sätt. Samarbetsskyldigheterna preciseras i närmare bestämmelser som föreslås ingå i paragrafens 2 mom. I den föreslagna paragrafens 3 mom. Föreskrivs på motsvarande sätt som i gällande lag om polisens skyldighet att ge handräckning för att genomföra en inspektion eller påföra ett användningsförbud. 

11 kap. Finansiering och klientavgifter

60 §.Finansiering och bidrag. Paragrafen motsvarar till sakinnehållet 12 § i gällande lag om småbarnspedagogik. Bestämmelser om finansiering av statsandelssystemet ingår i lagen om statsandel för kommunal basservice, som förvaltas av finansministeriet. Kommunen ska anvisa resurser för den småbarnspedagogik som ligger till grund för statsandelen. Ifrågavarande lag innehåller också bestämmelser om återbetalning av grundlös förmån. Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt den lagen, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. Återbetalning på grund av försummelse att sköta sina förpliktelser förutsätter i allmänhet en situation som föregåtts av regionförvaltningsverkets inspektion och tillsynsåtgärder. 

Bestämmelser om statsunderstöd som beviljas för småbarnspedagogisk verksamhet ingår i lagen om undervisnings- och kulturverksamhet. I paragrafen föreskrivs dessutom om möjligheterna att inom ramen för de budgetanslag som intagits i statsbudgeten bevilja investeringsbidrag så som bestäms i statsunderstödslagen. 

61 §.Klientavgifter. Den föreslagna paragrafen motsvarar i huvudsak 13 § i gällande lag om småbarnspedagogik. 

12 kap. Rättsmedel och ändringssökande

62 §.Ändringssökande i beslut om barnets rätt till småbarnspedagogik och i beslut om antagning till småbarnspedagogik.Bestämmelser om sökande av ändring i beslut om antagning av ett barn till småbarnspedagogik ingår i 30 a och 32 § i lagen om småbarnspedagogik. I princip är det förbjudet att söka ändring genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Rättelse i en tjänsteinnehavares beslut om antagning av ett barn till småbarnspedagogik söks hos det kommunala organet. I ett sådant beslut som fattas av ett kommunalt organ om antagning av ett barn till småbarnspedagogik som avses i 11 § i lagen om småbarnspedagogik, dvs. i ett beslut som gäller barnets rätt till småbarnspedagogik och dess omfattning, får ändring dock sökas genom att anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. I förvaltningsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. 

Den nuvarande regleringen kan anses svårbegriplig och begränsa rättssäkerheten. Av den anledningen föreslås att bestämmelserna om ändringssökande förenas med varandra och förtydligas. Omfattningen av rätten till ändringssökande ska enligt förslaget inte till den del de gäller det slags beslut som avses i paragrafen ändras jämfört med gällande bestämmelser, men i stället för begreppet beslut om antagning av ett barn till småbarnspedagogik strävar man att precisera definitionen av i vilka slags ärenden man får söka ändring. På grund av preciseringen av definitionen av begreppet föreslås dessutom att man i paragrafen närmare definierar till vilken del man får söka ändring i ett beslut, och hur många besvärsinstanser som erbjuds beroende på innehållet i respektive beslut. 

Första instans är enligt förslaget sökande av ändring hos kommunens kollegiala organ. Det är inte ändamålsenligt att i den kommunala förvaltningsstadgan delegera ett beslut om ändring i ett beslut till en tjänsteinnehavare. Den föreslagna rätten till ändringssökande gäller såväl omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik som andra ärenden i anknytning till utnyttjandet av barnets rätt till småbarnspedagogik vilka kommunen eller samkommunen fattar skriftliga beslut. Dessa beslutsärenden, i vilka ändring får sökas, kan till exempel gälla tidpunkten för när barnets rätt till småbarnspedagogik inleds, eller ärenden som gäller verksamhetsformen eller verksamhetsenheten. Omfattningen av rätten till småbarnspedagogik enligt förslagets 12 §, rätten till skiftesvård och till bibehållandet av platsen i småbarnspedagogik enligt 13 § samt 6 § till den del den gäller kommunens skyldighet att ordna småbarnspedagogik för barn som är bosatta i eller vistas i kommunen samt i fråga om språket inom småbarnspedagogiken får man efter rättelseyrkande söka ändring genom at anföra besvär hos förvaltningsdomstolen som får granska fallet. Till övriga delar får man enligt förslaget söka ändring genom besvär i ett beslut endast om det gäller ett beslut som hänför sig till småbarnspedagogik som faktiskt riskerar att förhindra att den subjektiva rätten till småbarnspedagogik tillgodoses. Till denna del föreslås förvaltningsdomstolen ges rätt till sådana prövningsrätt som liknar tillstånd till besvärstillstånd i fråga om huruvida den tar ärendet till behandling. Till den del rätten till ändringssökande gäller en enhet inom småbarnspedagogik eller själva verksamhetsformen ska rätt till överklagande enligt förslaget i regel inte heller framöver beviljas. Till den del det inte föreskrivs något annat i paragrafen ska man i fråga om rättelseyrkanden iaktta bestämmelserna i offentlighetslagen och till den del det gäller överklaganden bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Rätten att överklaga hos högsta förvaltningsdomstolen är enligt förslaget kräver högsta förvaltningsdomstolens tillstånd. Avsikten är att högsta förvaltningsdomstolen ska få ta ställning till betydelsefulla prejudikat gällande avgöranden som gäller omfattningen på småbarnspedagogiken för ett barn och kommunens skyldighet att anordna sådan verksamhet. 

63 §.Ändringssökande angående beslut som fattats gällande övervakning av tillsynsmyndighet eller i egenskap av registermyndighet. Paragrafens 1 mom. motsvarar 36 § 1 mom. i lagen om privat socialservice. Motsvarande bestämmelse gällande småbarnspedagogik ingår inte i lagen om småbarnspedagogik, utan bestämmelserna om ändringssökande har vilar på allmän lagstiftning. Däremot finns bestämmelser om konsekvenserna av verkställigheten och förbud mot ändringssökande i 8 b § 3 mom. och 8 c § 3 mom. i denna lag. Till denna del ska regleringen enligt förslaget förenhetligas. I myndighetsbeslut som fattats med stöd av lagen om småbarnspedagogik och som gäller ett fall för tillsynsmyndigheterna eller anteckning eller radering av en uppgift i ett register, ska ändring sökas genom förvaltningsklagan hos förvaltningsdomstolen, eftersom sådana ärenden kan ha betydande rättsliga konsekvenser för privata producenter av småbarnspedagogik. 

Paragrafens 2 mom. motsvarar 8 c § 3 mom. i den gällande lagen. om småbarnspedagogik och 36 § 2 mom. i lagen om privat socialservice. 

64 §.Verkställighet. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll i huvudsak 37 § i den gällande lagen. Angående kommunal småbarnspedagogik föreskrivs i 8 b § 3 mom. att beslut som fattats av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården eller av regionförvaltningsverket om avbrytande av verksamheten eller om förbud mot användningen av en verksamhetsenhet eller en del av enheten eller av en anordning ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Den föreslagna paragrafen gäller på lika grunder såväl kommunal som privat småbarnspedagogisk verksamhet. 

13 kap. Informationsresurs inom småbarnspedagogiken

65 §.Tillämpningsområde. I detta kapitel föreskrivs om informationsresursen för småbarnspedagogik, de uppgifter som ska registreras där, om förmedling av sådana uppgifter och om digitala tjänster i anslutning till den. 

Paragraferna i kapitlet om en tjänst för utlämnande av uppgifter innebär avvikelser från offentlighetslagen. Samtliga uppgifter i informationsresursen ska enligt förslaget överlämnas via utlämningstjänsten endast i elektronisk form, vilket betyder att man på överlämnandet tillämpar de föreslagna paragraferna i stället för 16 § 7 mom. i offentlighetslagen. Övriga uppgifter än sådana som är i elektronisk form kan enligt förslaget fås direkt av den personuppgiftsansvariga. Det ska inte vara möjligt att lämna ut uppgifter för direkt marknadsföring eller opinions- och marknadsundersökningar ens med medgivande av ifrågavarande person själv. Enligt de föreslagna paragraferna om en tjänst för utlämning av uppgifter kan man till myndigheterna för skötseln av deras lagstadgade uppgifter överlämna sådana uppgifter som ingår i informationsresursen inom småbarnspedagogik. Dessutom kan uppgifter överlämnas till dem själva som registrerats i resursen. Därmed tillgodoses den allmänna offentlighetsprincipen på de personuppgiftsansvarigas eget initiativ. En enskild medborgare kan till exempel inte enbart med stöd av offentlighetsprincipen begära att få uppgifter om en annan person ur informationsresursen. Den föreslagna 69 § har företräde framför 21 § i offentlighetslagen, dvs. Utbildningsstyrelsen ska producera informationsmaterial så som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer, men inte på begäran av andra myndigheter. Myndigheter som har lagstadgad rätt till uppgifter i informationsresursen ska få uppgifterna via en utlämningstjänst och själva kunna sammanställa datamaterial av dem. 

66 §.Användningssyfte. Informationsresursen ska användas i syfte att i enlighet med 1 mom. göra det möjligt att på elektronisk väg datasäkert och centraliserat samla in, behandla och lämna ut uppgifter om småbarnspedagogik till en person till personen själv eller dennes lagliga företrädare eller myndigheter och forskare som behöver uppgifterna, säkerställa uppgifternas enhetlighet och tillförlitlighet samt effektivisera förvaltningen och främja utveckling och beslutsfattande gällande småbarnspedagogik som grundar sig på forskning. Det förslagna momentet motsvarar formuleringen i 1 § i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017). I jämförelse med studie- och examensregister handlar emellertid ett viktigt syfte för vilket informationsresursen inom småbarnspedagogik ska användas om myndigheters beslutsfattande. På nationell nivå kan föreskrivas om begränsningar i dataskyddsprinciperna. Genom artikel 6 punkt 4 i dataskyddsförordningen ges möjlighet att i den nationella lagstiftningen avvika från principen om ändamålsbegränsning på villkor att den nationella rätten utgör en nödvändig och proportionell åtgärd i ett demokratiskt samhälle eller för att skydda de mål som avses i artikel 23 i dataskyddsförordningen. Informationsresursen genomför bland annat sådana mål som anknyter till det allmännas bästa samt det allmännas tillsyns- och regleringsuppgifter, såsom tillgång till uppgifter i rätt tid och i tillräcklig mängd i syfte att föra en framgångsrik utbildningspolitik, som för sin del även bidrar till att barnens rättigheter tillgodoses med hjälp av lagstiftningen. Informationsresursen tillgodoser också det allmännas väl genom att garantera samtliga myndigheter som använder sig av den en kunskapsgrund som utgörs av uppgifterna i den så att de kan uppfylla sina lagstadgade förpliktelser. 

Enligt det föreslagna 2 mom. får myndigheterna använda sig av sådana uppgifter om småbarnspedagogiken som ingår i den nationella informationsresursen inom småbarnspedagogik som de behöver för att sköta sina lagstadgade uppgifter. I detta avseende centrala myndigheter vore undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, kommunerna, Valvira, Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, Nationella centret för utbildningsutvärdering och Statistikcentralen. Enligt förslaget ska någon uttömmande förteckning inte göras upp, eftersom en myndighets rätt till uppgifter bestäms enligt lagstiftningen gällande respektive myndighet och dess lagstadgade uppgifter i enlighet med bestämmelserna i i lagen om nationella studie- och examensregister. De uppgifter som ingår i informationsresursen för småbarnspedagogik ska bland annat användas för anordnande, planering, styrning, uppföljning och tillsyn av småbarnspedagogik i allmänhet och regionalt. Uppgifterna får även användas för utvärdering och statistikföring. 

Enligt artikel 6 i dataskyddsförordningen måste det hittas en grund för behandlingen av information. Rätten att behandla uppgifter i informationsresursen och rätten för myndigheter som utnyttjar resursen att få uppgifter grundar sig på artikel 6.1 c har behandlingen en rättslig grund om den är nödvändig för att den personuppgiftsansvariga ska kunna uppfylla en lagstadgad förpliktelse. Utbildningsstyrelsen ska enligt förslaget grunda sin prövning av sin lagstadgade skyldighet att behandla uppgifter på huruvida myndighetens grund för behandlingen av uppgifter och dess rätt till information är i enlighet med c-punkten. 

Såväl personuppgifter som behandlas på grund av myndigheternas lagstadgade skyldigheter som utövande av offentlig makt eller för att utföra uppgifter som gäller det allmännas väl garanterar de registrerades rättigheter att få information om de uppgifter som behandlas, (artikel 13 och 14), få tillgång till personuppgifterna (artikel 15), rättelse av personuppgifter (artikel 16) som rätt att begränsa behandlingen av dem (artikel 18). Eftersom verksamheten har sin grund i c-punkten, har den registrerade enligt 6.3 b) varken rätt att få sina personuppgifter raderade i enlighet med artikel 17 eller att göra invändningar mot behandling av personuppgifter avseende honom eller henne som har sin grund i en myndighets lagstadgade skyldighet i enlighet med artikel 21. Inte heller rätten att överföra uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig i enlighet med artikel 20 kan tillämpas när grunderna för behandlingen av personuppgifterna utgörs av artikel 6.1 c. 

Enligt artikel 6.2 i den allmänna dataskyddsförordningen får medlemsstaterna behålla eller införa mer specifika bestämmelser för att anpassa tillämpningen av bestämmelserna i förordningen med hänsyn till behandling för att efterleva punkt 1 c genom att närmare fastställa specifika krav för uppgiftsbehandlingen och andra åtgärder. I denna proposition föreslås nationella preciseringar bland annat gällande åtgärderna för behandling av uppgifter och gällande lagringstider. 

Det föreslagna momentet gäller den registrerades rätt att få tillgång till personuppgifter som gäller honom eller henne själv, om vilket det föreskrivs i artikel 15 i dataskyddsförordningen. I praktiken gäller det föreslagna momentet personalen inom småbarnspedagogiken samt barnens vårdnadshavare. I enlighet med huvudregeln i 14 § i förvaltningslagen (434/2003) förs en omyndigs talan av den omyndigas intressebevakare, vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. 

67 §.Personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde. Paragrafen motsvarar i huvudsak 5 § i lagen om riksomfattande studie- och examensregister Enligt den föreslagna 1 mom. ska de som för in uppgifterna, dvs, kommunen, samkommunen eller en privat serviceproducent, fungera som personuppgiftsansvarig för de uppgifter respektive aktör fört in i registret. De privata serviceproducenterna ska enligt förslaget inkludera företag som producerar småbarnspedagogiska tjänster såsom daghem och familjedagvårdare. 

Ifall anordnaren av småbarnspedagogik i sin verksamhet behandlar sådana personuppgifter om barnen, personalen eller vårdnadshavarnas personuppgifter som förts in i informationsresursen som gäller anordnarens egna verksamhetsställen, är det frågan om behandling av personuppgifter inom ramen för anordnarens egen verksamhet. Småbarnspedagogikproducentens registerföring grundar sig ur personuppgiftslagens synpunkt sett på den småbarnspedagogiska uppgift denne sköter och det sakförhållande som uppstår mellan barnet, vårdnadshavaren och personalen samt anordnaren av småbarnspedagogik. Men utgångspunkt i de villkor för behandling av personuppgifter som föreskriv i EU-förordningen om dataskydd ska villkoret i huvudsak ansluta sig till småbarnspedagogikserviceproducentens lagstadgade förpliktelser eller utövande av offentlig makt eller det allmännas bästa i syfte att utföra sitt uppdrag. 

Den föreslagna informationsresursen ska vara ett datasystem där anordnarna av småbarnspedagogik förvarar kopior av en del av innehållet i de personuppgiftsregister de ansvarar för. Informationsresursen utgör således inte ett från anordnarens egna register logiskt sett separat personregister. Därmed vore det inte ändamålsenligt att ifråga om den personuppgiftsansvarigas uppdrag i fråga om den informationshelhet som införs i informationsresursen överlåta det centraliserade ansvaret för den tekniska förvaltningen till Utbildningsstyrelsen. Övriga register och informationsinnehållet i sådana register som inte kopieras till informationsresursen ska fortsättningsvis vara helt på den personuppgiftsansvarigas ansvar. 

De personuppgiftsansvariga ska svara för innehållet i informationen och att den är korrekt. Den personuppgiftsansvariga ska ansvara för att de uppgifter som införs i informationsresursen är aktuella. Den personuppgiftsansvariga ska svara för de registrerades rätt att korrigera sina personuppgifter i informationsresursen. Om det skulle visa sig att det finns ett fel i innehållet i uppgifterna informationsresursen, ska kravet på rättelse av uppgiften riktas till den personuppgiftsansvarige. Anmälan om den felaktiga uppgiften ska ändå också kunna göras till Utbildningsstyrelsen, som enligt förslaget ska förmedla den till den personuppgiftsansvarige för rättelse. Om det skulle visa sig att felet beror på ett tekniskt fel i informationsresursen, ska den som tekniskt förvaltar resursen svara för att felet rättas till. De personuppgiftsansvariga ska enligt förslaget också svara för att informera de som registreras i informationsresursen på det sätt som föreskrivs i kapitel III i dataskyddsförordningen. För att den personuppgiftsansvariga ska kunna uppfylla sin plikt, ska Utbildningsstyrelsen i enlighet med förslagets 2 mom. informera den personuppgiftsansvarige om regelbundna utlämnanden av uppgifter ur informationsresursen. Utbildningsstyrelsen ska enligt förslaget på begäran av den personuppgiftsansvariga utan dröjsmål tillställa denne sådana logguppgifter om en person som registrerats i informationsresursen dvs. uppgifter om till vilka instanser och när uppgifterna överlämnats. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska utbildningsstyrelsen med avseende på vissa lagstadgade förpliktelser fungera som personuppgiftsbiträde. Utbildningsstyrelsen ska alltså med stöd av lagen i egenskap av personuppgiftsbiträde direkt ansvara för vissa skyldigheter som annars skulle tillhöra den personuppgiftsansvariga. Utbildningsstyrelsen svarar också för den tekniska anslutningen för införande, behandling och utlämnande av uppgifter. Utbildningsstyrelsen ska svara för säkerheten och lagenligheten för behandlingen av de införda uppgifterna. Utbildningsstyrelsen får enligt förslaget inte behandla uppgifter mer vittsyftande än vad skötseln av uppgifter enligt denna lag förutsätter. Utbildningsstyrelsen svarar även för informationsresursens lättillgänglighet, integritet och oföränderlighet samt för dess skydd och förvaring. Utbildningsstyrelsen ska svara för att så här många dataskyddsprinciper godkänns. Vidare ska Utbildningsstyrelsen svara för att utlämnandet av uppgifter är lagenligt. Utbildningsstyrelsen ska enligt förslaget för de personuppgiftsansvarigas del ge myndigheterna de uppgifter de behöver samt utdela forskningstillstånd. I fråga om utlämnande av uppgifter till myndigheter ska Utbildningsstyrelsen inte ha rätt till sakligt övervägande av om uppgifterna lämnas ut eller inte, utan utlämnandet ska enligt förslaget bestämmas av den myndighet som begäran om uppgifter gäller i enlighet med lagstiftningen om den myndigheten. Uppgiften att lämna ut uppgifter kan således betraktas vara noggrant avgränsad. Däremot föreslås att Utbildningsstyrelsen i fråga om tillstånd att använda uppgifter för forskningsändamål ska använda sin rätt att överväga saken, oavsett den personuppgiftsansvarigas roll. Närmare bestämmelser om utlämnande av uppgifter ingår enligt förslaget i 73 §. Framtagandet av sådana uppgifter som anges i enligt 69 § hör enligt förslaget till Utbildningsstyrelsens uppgifter, som den ska sköta för undervisnings- och kulturministeriets räkning. 

Utbildningsstyrelsen ska ansvara för de uppgifter som ingår i informationsresursen i enlighet med artikel 15 och 18 i EU:s allmänna dataskyddsdirektiv om de registrerades rätt att få tillgång till sina uppgifter, begränsa behandlingen av dem samt om anmälningsskyldigheten i enlighet med artikel 19 i direktivet. Artiklar gäller den registrerades rättighet och anmälningsskyldighet Den rätt att göra invändningar som avses i artikel 21 passar inte in på den behandling av uppgifter som avses i denna lag, och som grundar sig på en lagstadgad uppgift. Enligt artikel 15 ska den registrerade ha rätt att av den personuppgiftsansvariga få bekräftelse på huruvida personuppgifter som rör honom eller henne håller på att behandlas och i så fall få tillgång till personuppgifterna och diverse information om behandlingen av dem. Eftersom det enligt förslaget är den tekniska förvaltaren som administrerar utlämningstjänsten, samlar in logguppgifter och ansvarar för att uppgifterna förvaras i informationsresursen, vore det logiskt att det är den tekniska förvaltaren som möjliggör den registrerades tillgång till sina egna personuppgifter. Artikel 18 gäller den registrerades rätt att begränsa behandlingen. Eftersom det enligt förslaget är den tekniska förvaltaren som administrerar utlämningstjänsten och i praktiken vore en viktig tillskyndare av behandlingen av personuppgifter, är det logiskt att den tekniska förvaltaren bistår den registrerade att utnyttja sin rätt att begränsa användningen av sina personuppgifter, Artikel 19 gäller rätten till rättelse eller radering av uppgifter samt anmälningsplikten beträffande begränsning av behandlingen av uppgifter. Den personuppgiftsansvariga ska underrätta varje mottagare till vilken personuppgifterna lämnats ut om eventuella rättelser eller radering av personuppgifter eller begränsningar av behandling, om inte detta visar sig vara omöjligt eller medföra oproportionell ansträngning. Eftersom Utbildningsstyrelsen ska administrera tjänsten för utlämning av uppgifter, vore genomförande av artikel 19 logiskt sett en uppgift för den. Rätten till radering av uppgifter enligt artikel 17 i EU:s allmänna dataskyddsdirektiv tillämpas enligt artikel 17.3 b inte på den rättsliga grund som anges i 6.1 c. Eftersom uppgifterna i den informationsresurs som avses i denna lag endast får behandlas av en myndighet för skötseln av sina lagstadgade uppgifter och uppgifter enligt 73 § endast får överlämnas till en myndighet med stöd av rätten till information som grundar sig på lag eller på en lagstadgad uppgift eller med stöd av allmänna lagar för vetenskaplig forskning, kan behovet av att med hjälp av metoder i enlighet med rätten att göra invändningar och tillgripandet av andra rättsmedel enligt det allmänna dataskyddsdirektivet kan anses vara ringa. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska, om den personuppgiftsansvariga som avses i 1 mom. upphör och ifrågavarande uppgifter den personuppgiftsansvariga haft överförs på en annan juridisk person, fungerar Utbildningsstyrelsen som personuppgiftsansvarig för de uppgifters del som samlats in i denna informationsresurs. Dessa uppgifter som förvaras i informationsresursen skulle fortsättningsvis kunna utnyttjas oavsett att ifrågavarande anordnare av småbarnspedagogik har upphört. Därmed vore uppgifternas kontinuitet säkerställd. 

68 §.Registrering av uppgifter i informationsresursen. Det förslagna momentet motsvarar formuleringen i 3 och 6 § i lagen om nationella studie- och examensregister. Enligt det föreslagna 1 mom. ska kommunen, samkommunen och privat serviceproducenter vara skyldiga att föra in de uppgifter som avses i den föreslagna 70 § i tjänsten för sin egen del. Utgångspunkten är att respektive aktör inom småbarnspedagogiken, såsom kommunen, samkommunen, en privat avtalspart till kommunen, en serviceproducent som fungerar med servicesedel, övriga som registrerat sig hos Valvira samt familjedagvårdare ska var och en föra in sina egna uppgifter i informationsresursen. I modellen med en värdkommun ligger ansvaret för införandet av uppgifterna på den kommun som anordnar den småbarnspedagogiska tjänsten. 

Enligt det föreslagna 2 mom., ska kommunen eller samkommunen, med avvikelse från 1 mom. själv utöver de uppgifter som gäller de tjänster den själv producerat införa de uppgifter som gäller de barn inom småbarnspedagogiken som avses i 70 § 3 mom. 1 och 3—7 punkterna samt 4 mom. Detta innebär att kommunen eller samkommunen ska införa uppgifter gällande identifieringen av barnen i fråga om köptjänster de anskaffat och sådana den ordnat med hjälp av en servicesedel, det datum för inlämnande av ansökan som avses i 17 §, de datum för inledande och avslutande, grunden för omfattningen för ett barns småbarnspedagogik, villkor i anslutning till användningen av den, uppgifter om anordande av småbarnspedagogik i form av skiftesvård samt i vilken form småbarnspedagogiken ordnas som ingår i sådana beslut eller avtal som avses i 18 §. Servicesedel- eller köptjänstaktören ska enligt förslaget införa uppgifter om det verksamhetsställe där barnet deltar i småbarnspedagogik. Kommunen respektive samkommunen ska införa uppgifter om samtliga föräldrar eller andra vårdnadshavare som den skaffat som köptjänst med hjälp av en servicesedel för den småbarnspedagogik den ordnar, eftersom kommunerna på grund av sin lagstadgade uppgift utformar ett personregister av dessa uppgifter. Serviceproducenter som får stöd för privat småbarnspedagogik ska införa de uppgifter som avses i 4 mom. 1 och 2 punkterna, dvs. identifikationsuppgifter gällande barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare samt om klientavgifter inom den småbarnspedagogiken och servicesedelns värde. För vårdnadshavarnas del samlas uppgifter om familjens storlek eller betalningsbeslutets begynnelse- och slutdatum inte in, eftersom det inte bilas sådan information hos företag som får stöd för privat vård av barn. Enligt 1-punkten ska basuppgifter om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare samlas in med stöd av 15 1 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Beloppet på klientavgiften inom småbarnspedagogiken ska enligt förslaget även omfatta beloppet på klientavgiften för företag som får stöd för privat vård av barn, vilket är ett belopp som bland annat Folkpensionsanstalten behöver för att med stöd av 7 § i lagen om bestämma stödet för privat vård av barn. 

Enligt förslaget till 3 mom. fattar Utbildningsstyrelsen närmare beslut om hur dataregistrerarna ska uppdatera uppgifterna. Utbildningsstyrelsen utfärdar närmare föreskrifter om informationsstrukturen för och informationsstrukturerna i de uppgifter som anges i 70 §. Genom dessa förskrifter säkerställs uppgifternas enhetlighet. Samtidigt kan de föreslagna bestämmelserna förbättra aktörernas egen registerföring. 

Uppgifterna registreras antingen i första hand via småbarnspedagogikanordnarnas operativsystem eller, i andra hand, via användargränssnittet via så kallad direkt inmatning. Den ursprungliga informationen, eller master data, kvarstår hos anordnarna själva. Förr samlades data in med hjälp av olika slags forskningsmetoder och myndighetsformulär, så lagförslaget föreskriver bara om ett nytt sätt att lämna in uppgifter. 

I förslaget till 4 mom. föreskrivs att när sådana uppgifter om en person som för första gången förs in, ska den som för in uppgiften be Utbildningsstyrelsen om personens studentnummer. Om personen saknar studentnummer ska Utbildningsstyrelsen skapa ett studentnummer i enlighet med 3 § i lagen om nationella studie- och examensregisterexamensregister (884/2017). Studentnummer ska enligt förslaget ges till barn och personalen inom småbarnspedagogik, när man för första gången för in sådana uppgifter om ifrågavarande person som avses i denna lag i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Studentnumren bildar ett studentnummerregister som Utbildningsstyrelsen ansvarar för. 

Genom den föreslagna lagen utvidgas användningen av studentnummer till att gälla småbarnspedagogik. Användningen av numren minskar användningen av information som förbinds med personbeteckningen. Utbildningsstyrelsen är registeransvarig för studentnummerregistret. Enligt lagen om nationella studie- och examensregister kan studentnummer lämnas ut via en teknisk anslutning. Enligt förslaget ska studentnumret överföras från studentnummerregistret så att det kan tas i bruk i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Information ska endast flyttas så att den är förbunden med personbeteckning på grund av lagstadgade behov, och är i övrigt kopplad till studentnumret. 

Med stöd av lagen om nationella studie- och examensregister samlas det in uppgifter om barns deltagande i förskoleundervisning i Koski-registret. Från och med den 1 januari 2018 har man börjat samla in närvarouppgifter från förskoleundervisningen. Om förskoleundervisning som ordnas på en sådan plats som avses i 1 § 2 eller 3 mom. i den gällande lagen om småbarnspedagogik (36/1973), börjar man samla in information till Koski-registret från och med den 1 januari 2019. Information om deltagande i förskoleundervisningen påverkar bland annat stöd från Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten ska enligt förslaget få information om deltagande i förskoleundervisningen från Koski-registret. 

69 §.Framställning av datamaterial. Enligt det föreslagna 1 mom. ska Utbildningsstyrelsen årligen sammanställa data ur de uppgifter som införts i informationsresursen gällande utvärdering, utveckling, statistik, forskning och annan uppföljning av småbarnspedagogiken samt styrningen av den så som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer. Den föreslagna paragrafen har företräde framför 21 § i offentlighetslagen, dvs. Utbildningsstyrelsen skulle inte framställa datamaterial om detta på begäran av andra myndigheter. Övriga myndigheter kunde få uppgifter för sina lagstadgade uppgifter via utlämningstjänsten och själva framställa de datamaterial de behöver. Framställande av datamaterial innebär förädling av så kallade rådata. Framställningen skulle även kunna innehålla mikrosimuleringar. Uppgifterna skulle enligt förslaget stå till Utbildningsstyrelsens förfogande utan något särskilt överlämnande. De färdiga datamaterialen ska vara anonymiserade och med hjälp av dem skulle man till exempel kunna ange det procentuella deltagandet för en viss åldersgrupp inom småbarnspedagogiken. Färdiga datamaterial skulle överlämnas på annat sätt, såsom via den utlämningstjänst som avses i 73 §, till exempel i form av överlämnande av färdiga datafiler. Färdiga datamaterial skulle till exempel kunna publiceras i tjänsten Vipunen, där man skulle ha tillgång till uppgifterna avgiftsfritt. Undervisnings- och kulturministeriets behov av uppgifter sammanhänger nära med lagberedning och konsekvensbedömningen av lagarna. 

När Utbildningsstyrelsen sammanställer datamaterial får den kombinera uppgifter i informationsresursen med sådana uppgifter som förts in i den riksomfattande informationsresursen inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning samt med sådana uppgifter om en persons examina, specialiseringsutbildningar samt studierätter som gäller examensinriktade utbildningar som förts in i högskolornas riksomfattande datalager. Detta skulle göra personuppgifterna med användbara. 

Enligt det föreslagna 3 mom. får Utbildningsstyrelsen vid sammanställandet av datamaterial med myndighetens tillstånd också samköra uppgifter i informationsresursen med uppgifter från en annan myndighet. 

70 §.Uppgifter om småbarnspedagogiken. De i paragrafen föreslagna uppgifterna grundar sig på respektive myndigheters kartlagda behov av uppgifter. På individnivå samlas uppgifterna enligt förslaget in på grund av myndigheternas behov av information. Till exempel FPA:s databehandling grundar sig på personbeteckningar. Till den del uppgifter på individuell nivå inte behövs, behandlas informationen knutet till studentnumret eller anonymiserat. Enligt förslaget får uppgifter i olika moment förenas med varandra så att uppgifter om ett barn får förenas med vissa uppgifter om producenten av den småbarnspedagogiska verksamheten, om personalen och om vårdnadshavaren. Ansvaret för registreringen av olika slags uppgifter fastställs närmare i 68 § ovan. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska man i informationsresursen införa uppgifter om producenten av småbarnspedagogisk verksamhet på verksamhetsställenivå, dvs. namnet på producenten och dennes samtliga verksamhetsställen, fo-nummer och kontaktuppgifter, antalet platser inom småbarnspedagogiken, hur verksamheten ordnas, verksamhetsform, samt språk och betoningar. Verksamhetsställe är till exempel daghem, familjedaghem eller gruppfamiljedaghem, som finns på samma gatuadress. Till exempel är varje daghemsfilial ett skilt verksamhetsställe. Öppen småbarnspedagogisk verksamhet kan också ha ett eget verksamhetsställe. Till producentens kontaktuppgifter hör till exempel kommunkod och IP-adress. Med hur verksamheten ordnas avses service som kommunen eller samkommunen själv ordnar, köptjänster som kommunen eller samkommunen skaffar, utfärdande av servicesedel eller anordnande av småbarnspedagogik enligt 14 § med hjälp av stöd för privat vård av barn. Med verksamhetsform avses daghemsverksamhet, familjedagvård, gruppfamiljedagvård och öppen småbarnspedagogisk verksamhet. Med språket inom småbarnspedagogiken avses det språk verksamheten huvudsakligen försiggår på inom verksamhetsstället eller gruppen. I fråga om betoning registreras i informationsresursen uppgifter om skiftesvård och uppgifter om ifall verksamheten genomförs enligt ett visst pedagogiskt system, såsom till Steiner-, Montessori-, Reggio Emilia- eller Freinetpedagogik. I fråga om betoningen registreras också uppgifter om eventeula verksamhetsrelaterade betoningar, såsom till exempel idrott, musik eller bildkonst. Språket kan utgöra en betoning om det är frågan om att bekanta barnet med ett språk eller att utöka dess kusnkaper i ett annat språk än det språk verksamheten egentligen försiggår på. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska man i informationsresursen registrera uppgifter om de anställdas namn, personbeteckning, modersmål, hemkommun, kontaktuppgifter, verksamhetsställen där personen arbetar samt den arbetsuppgift som avses i denna lag, personens anställningsavtal och arbetstid, examen som ger behörighet som avses i denna lag samt deltagande i fortbildning. Med i denna lag avsedd arbetsuppgift avses uppgifter enligt 26—31 §; dvs. lärare, socionom, barnskötare, familjedagvårdare eller speciallärare inom småbarnspedagogik inom småbarnspedagogik samt daghemsföreståndare. Därutöver också en sådan assistent som omnämns i 35 och 38 §. Med anställd i arbetsavtalsförhållande avses alternativen visstidsanställd, stadigvarande anställd samt inhyrd anställd. Med arbetsavtalsförhållande avses således också ett arbetsavtalsförhållande som uppstår via inhyrning av arbetstagare. I uppgifterna om anställningsförhållande införs också datum för när anställningsförhållandet inletts och avslutats. Med arbetstid avses alternativen deltidsanställd och heltidsanställd, och i det avseendet registreras uppgifter om veckoarbetstiden. Med examen som ger behörighet som avses i denna lag avses examina som ger behörighet för de uppgifter som avses i 26—31 §. I examina ska man beakta de övergångsbestämmelser som föreslås samt behörighet för personalen vid steinerpedagogiska daghem enligt 32 §. Uppgifterna om fortbildning registreras i form av dagar. Man kan kräva att en fortbildningsdag ska ha en viss minimilängd. Bland annat i beskattningsanvisningarna krävs att en fortbildningsdag räcker minst sex timmar. Ministeriet utfärdar anvisningar till de personuppgiftsansvariga. Även halva dagar får registreras. Uppgifterna om personalen behövs för de relationstal och för övervakningen av behörighet samt för att följa med antalet anställda som föreskrivs enligt lagen om småbarnspedagogik. Med hjälp av uppgifterna kan undervisnings- och kulturministeriet bedöma förändringar gällande personalen. Dessutom ansluter sig ministeriets behov av information till uppföljningen av effekten av finansieringen av fortbildning och utveckling av den med tanke på utvärderingen av framtida utbildningsbehov. Med dessa uppgifter kan också kommunerna och andra anordnare av småbarnspedagogik följa med personalstrukturen och utbildningsbehovet samt förutse till exempel pensioneringar. 

Enligt det föreslagna 3 mom. ska man i informationsresursen registrera följande uppgifter angående barn som deltar i småbarnspedagogik: namn, personbeteckning, modersmål, hemkommun och kontaktuppgifter, verksamhetsställe där barnet får småbarnspedagogik, datum för inlämnande av ansökan enligt 17 §, begynnelse- eller slutdatum för det beslut eller avtal som avses i 18 §, grund för omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik och användningsvillkoren, uppgifter om anordnade av småbarnspedagogik i form av skiftesvård för barnet samt formen för anordnade av småbarnspedagogiken. 

Registrering av inlämningsdatum för ansökan är motiverad för att såväl klienterna inom som anordnarna av och myndigheterna som styr småbarnspedagogiken ska kunna följa med hur fort barnet får en plats inom småbarnspedagogiken. Datum för när småbarnspedagogiken för barnet inleds och avslutas samt korrigeringar av dessa uppgifter behövs bland annat för utbetalning av de stöd som Folkpensionsanstalten betalar enligt 3, 15, 16 och 23 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Med grunden för omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik avses dess lagstadgade grund. Bestämmelser om detta finns i 12 § i denna lag, där det föreskrivs att barnet har rätt till 20 timmar eller till mer omfattande småbarnspedagogik. Uppgiften om den bestämmelse barnets rätt grundar sig på ska enligt förslaget föras in enligt det moment som avses, och inga mer specifika uppgifter än så samlas in om bakgrundsinformation som kan karakteriseras som känslig. I besluten ska man enligt gällande allmänna lagar om förvaltning ange de bestämmelser som ska tillämpas så att de specificeras enligt moment. 

Med de användningsvillkor som ansluter sig till barnets rätt och som ska registreras, avses användningen av den tid barnet har rätt till småbarnspedagogik, viket föräldrarna och anordnaren av småbarnspedagogiken kommer överens om. Denna tidsanvändning anges i form av antal timmar per vecka. Dessutom registreras uppgifter om hur användningen av rätten fördelar sig per dag eller i form av en del av veckan samt ifall det gäller användning som räcker mindre än fem timmar per dag eller minst fem timmar per dag. Småbarnspedagogik under en del av veckan är enligt förslaget till 19 § sådan småbarnspedagogik som barnet har för avsikt att delta i regelbundet endast under vissa vardagar per vecka. Omfattningen av barnets rätt till småbarnspedagogik samt uppgifter om den användning av rätten man avtalat om behövs bland annat med stöd av 3, 4, 4 a, 20 och 23 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. 

Enligt förslaget till 4 mom. ska man i informationsresursen införa följande uppgifter om föräldrarna eller någon annan vårdnadshavare till varje barn som deltar i småbarnspedagogiken; deras namn, personbeteckning, modersmål, hemkommun och kontaktuppgifter, storleken på klientavgiften för småbarnspedagogiken, och servicesedelns värde, familjens storlek och betalningsbeslutets begynnelse- och avslutningsdatum enligt lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken (1503/2016). Klientavgiftens storlek föreslås också omfatta storleken på klientavgifter för företag som drivs med hjälp av stöd för privat vård av barn. I informationsresursen registreras också sådana uppgifter som redan nu samlas in om den klientavgift som bestäms för mottagare av en servicesedel för kommunal service enligt klientavgiftslagen. Med familjens storlek avses i enlighet med klientavgiftslagen vuxna som lever i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden samt antalet minderåriga barn i det gemensamma hushållet. Klientavgiften gäller kommunala småbarnspedagogiska tjänster. Lagen gäller inte privat småbarnspedagogik. 

Enligt förslaget till 5 mom. ska kommunen därutöver separat från ovan nämnda uppgifter införa uppgifter om antalet platser inom småbarnspedagogiken som den skaffat på sitt anordnaransvar och inom den småbarnspedagogik som den ordnar med hjälp av servicesedlar samt om dessa serviceproducenter. Om serviceproducenterna registreras både deras antal och övriga identifikationsuppgifter, såsom fo-nummer. 

Enligt förslaget till 66 § får myndigheterna använda sig av sådana uppgifter om småbarnspedagogiken som ingår i informationsresursen som är nödvändiga för skötseln av deras lagstadgade uppgifter. De uppgifter som ska samlas in räknas noga upp i förslaget till 70 §, vilket är stämmer överens med grundlagsutskottets tolkningspraxis, enligt vilken mottagande och utlämnande av uppgifter kan gälla sådana uppgifter som behövs för något syfte, om man eftersträvat att i lagen ange en uttömmande förteckning över vad dessa uppgifter ska innehålla. 

71 §.Kontroll av uppgifter i andra informationskällor. Enligt förslaget till paragraf ska sådana identifikations- och kontaktuppgifter som avses i 70 § som en kommun, samkommun eller privat serviceproducent infört i informationsresursen uppdateras i det studentnummerregister som avses i lagen om nationella studie- och examensregister. De basuppgifter som behövs för att identifiera av en person, såsom aktuella kontaktuppgifter, uppdateras i studentnummer registret ur befolkningsdatasystemet (BDS). I företags- och organisationsdatasystemet (FDS) uppdateras motsvarande basuppgifter om företag. Myndigheterna ansvarar för personuppgifterna i datasystemen. Uppgifterna i BDS och FDS är aktuella, så genom att kotrollera uppgifterna där försäkrar man sig om att de är aktuella och riktiga. I BDS ska man dessutom kontrollera att uppgifterna om angående vem som har vårdnaden och omsorgen om ett barn är korrekta. 

72 §.Förvaringstid för uppgifter i informationsresursen. Med stöd av förslaget till paragraf ska man kunna förvara innehållet i och sådana uppgifter som avses i 70 § och deras historia. Efter den tid under vilka uppgifterna förvaras arkiveras de enligt förslaget inte i informationsresursen inom småbarnspedagogiken. Enligt det föreslagna 1 mom. ska sådana uppgifter om anordnare av småbarnspedagogik som avses i 70 § 1 och 5 mom. ovan förvaras i informationsresursen i fem års tid sedan utgången av det kalenderår under vilket ifrågavarande anordnare upphört med sin verksamhet. Verksamheten anses ha upphört när anordnaren inte längre uppdaterar sina uppgifter. Femårsgränsen har bestämts enligt myndigheternas behov. På så vis kan till exempel regionsförvaltningsverket retroaktivt kontrollera uppgifter angående anordnare av och verksamhetsställen inom småbarnspedagogik som det behöver i tillsynen av verksamheten. 

Enligt förslaget till 2 mom., ska sådana uppgifter om personalen inom småbarnspedagogik som avses i 70 § 2 mom. ovan förvaras i informationsresursen i fem års tid sedan utgången av det kalenderår under vilket ifrågavarande persons anställningsförhållande i småbarnspedagogiska uppgifter upphört. Enligt dataskyddssynpunkt sett ska uppgifter endast förvaras så länge det är nödvändigt. Femårsgränsen har bestämts enligt myndigheternas behov. Regionförvaltningsverken behöver personuppgifter retroaktivt. Också Utbildningsstyrelsen kan enligt förslaget med längre tidsintervall sammanställa datamaterial för undervisnings- och kulturministeriet, med vars hjälp man kan följa med hur lagändringarna påverkar personalen. 

Uppgifter som gäller sådana barn samt deras vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare för dem som avses i 70 § 3 eller 4 mom. ska förvaras i informationsresursen i fem års tid sedan utgången av det kalenderår under vilket respektive barns rätt till småbarnspedagogik enligt 12 § har upphört. Barnen skulle i regel vara i åldern 5-7 år när småbarnspedagogiken upphör för deras del. Lagringen av uppgifterna i informationsresursen upphör enligt förslaget efter fem års tid, dvs. när barnet är 10—12 år. Femårsgränsen har bestämts enligt myndigheternas behov. Därmed kan till exempel FPA och barnets vårdnadshavare retroaktivt kontrollera grunderna för stöd- och betalningsbeslut som gäller småbarnspedagogik som sträcker sig fem år bakåt i tiden, och Utbildningsstyrelsen sammanställa datamaterial som sträcker sig över tillräckligt långa tidsperioder till stöd för att styra verksamheten och lagberedningen gällande den. 

Enlig förslaget till 4 mom. ska studentnumret och de identifikationsuppgifter som det baserar sig på ska förvaras så som bestäms i lagen om nationella studie- och examensregister.  

Enlig förslaget till 5 mom. ska uppgifterna i det loggregister som uppstår hos Utbildningsstyrelsen förvaras i fem års tid sedan de uppstått. Intresset för att att förvara uppgifterna i loggregistret håller i sig så länge som innehavaren av rättsobjektet som ska skyddas har möjlighet att framlägga rättsliga anspråk med anledning av otillåten behandling av personuppgifter. Anspråken tillhör området för straffrätt eller skadeståndsrätt och preskriberas därmed inom två år eller, i fråga om tjänstebrott, inom fem års tid. 

73 §.Utlämnande av uppgifter och att ge dem till påseende. Utbildningsstyrelsen förvaltar en tjänst för utlämnande av uppgifter, via vilken uppgifter i informationsresursen kombineras med hjälp av en användaranslutning centraliserat erbjuds en person själv eller en laglig företrädare för personen för påseende samt utlämnas till den som har rätt till ifrågavarande uppgifter. Med uppgifter som finns i informationsresursen avses sådana uppgifter som avses i den föreslagna 70 §. Gränssnittet innebär en enskild manuell sökning, till skillnad från den automatiserade tekniska förbindelse som avses i förslaget till 3 mom. Rätt till tillgång till uppgifter har enligt förslaget de myndigheter som har ett lagstadgat behov av uppgifterna samt forskare, för vilka Utbildningsstyrelsen beviljar forskningstillstånd. Allt utlämnande av oförädlade uppgifter i informationsresursen ska ske via en utlämningstjänst. Den föreslagna paragrafen gäller inte sådana datamaterial som sammanställs av Utbildningsstyrelsen enligt förslaget till 69 §, för vilka man använder sig av andra metoder, såsom utlämnande i form av dokument. Den paragrafen motsvarar huvudsakligen 28 och 29 § i lagen om nationella studie- och examensregister. 

Enligt det föreslagna 2 mom. får uppgifter som ingår i den informationsresurs som avses i denna lag med stöd av lag eller den rätt till information som tillkommer ifrågavarande myndighet via tjänsten för utlämnande av uppgifter inom småbarnspedagogiken utlämna personuppgifter som hänför sig till småbarnspedagogiken, sekretessbelagda uppgifter dock endast om det särskilt föreskrivs om utlämnandet av eller rätten till sådan information i den lag som gäller dessa. Utlämningsuppdraget är noggrant avgränsat. Utbildningsstyrelsen gör en saklig bedömning av huruvida den myndighet som begär uppgifterna har en lagstadgad grund för att få de begärda uppgifterna. I fråga om utlämnande av uppgifter till myndigheter ska Utbildningsstyrelsen inte ha rätt att sakligt överväga huruvida uppgifterna lämnas ut eller inte, utan utlämnandet bestäms i enlighet med lagstiftningen om den myndighet som begärt uppgifterna. I lagen ingår enligt förslaget ingen förteckning över sådana myndigheter, utan myndighetens rätt till uppgifter bestäms enligt lagstiftningen gällande ifrågavarande myndighet och de uppgifter som föreskrivs för den. Vad en myndighet får till påseende i informationsresursen beror enligt förslaget därmed på vilken rätt till uppgifter som föreskrivs för respektive myndighet. För tydlighetens skull föreskrivs dessutom separat om att sekretessbelagda uppgifter endast får utlämnas ur informationsresursen om rätten till att ge eller få sådana uppgifter särskilt föreskrivs genom lag. Grundlagsutskottet har i sin tolkningspraxis ansett att rätten till information, som går före sekretessbestämmelserna, i sista hand går ut på att den myndighet som är berättigad till informationen i och med sina egna behov åsidosätter de grunder och intressen som är skyddade med hjälp av den sekretess som gäller myndigheten som innehar informationen. 

Enligt förslaget till 3 mom. får myndigheterna uppgifter ur tjänsten via gränssnitt. Utbildningsstyrelsen kan öppna ett gränssnitt till en sådan myndighet som med stöd av denna eller någon annan lag har rätt att behandla uppgifterna. När en myndighet begär uppgifter, ska den meddela Utbildningsstyrelsen användningsändamålet och övriga uppgifter som är nödvändiga för att klarlägga förutsättningarna för utlämnandet av uppgifterna samt redogöra för att myndigheten ser till att skydda uppgifterna på tillbörligt sätt. 

Uppgifterna i informationsresursen inom småbarnspedagogiken får enligt förslaget också utlämnas för vetenskaplig och historisk forskning så som föreskrivs i dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och offentlighetslagen. I allmänhet förutsätter det att behandlingen av personuppgifterna grundar sig på en adekvat forskningsplan, att det finns en ansvarig person eller grupp som ansvarar för forskningen och att personuppgifterna används och utlämnas endast för forskning eller för något därmed förenligt syfte och att man också i övrigt agerar så att uppgifter om en viss person inte avslöjas för utomstående. I syftet att ge uppgifter ska Utbildningsstyrelsen enligt förslaget ge forskningstillståndet ska också vara möjligt att utlämna dokument i forskningssyfte. 

Enligt förslaget till 4 mom. registreras uppgifter som lämnas ut inte i Utbildningsstyrelsens tjänst. Enligt förslaget till 67 § ska Utbildningsstyrelsen dock samla in logguppgifter om användningen av tjänsten. 

14 kap. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

74 §.Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018. 

Enligt paragrafens 2 mom. ska 31 § dock träda i kraft den 1 januari 2030. Enligt det föreslagna momentet är behörighetsvillkoren för daghemsföreståndare behörighet som lärare inom småbarnspedagogik samt tillräcklig ledarskapsförmåga. Motiveringen motsvarar den i 31 §. Mellan tidpunkten för lagens ikraftträdande och år 2030 har enligt förslaget således lärare inom småbarnspedagogik, dvs. pedagogie kandidater, behörighet för uppgiften som daghemschef, och med stöd av förslagen till 71 § 1 och 75 § 2 mom. sådana socionomer som har lärarbehörighet. Socionomer som inte har lärarbehörighet enligt 75 § 1 mom. eller 75§ 2 mom. behöver enligt förslaget pedagogie magisterexamen redan före år 2030 för att verka i ledande uppgifter. 

Enligt paragrafens 3 mom. träder 37§ dock i kraft den 1 januari 2030. Enligt momentet ska innan nämnda paragrafs ikraftträdande minst en tredjedel av personalen i fostrings-, undervisnings- och vårduppgifter enligt 35 § 1 mom. ha behörighet som lärare respektive socionom i småbarnspedagogik och den övriga personalen minst barnskötarbehörighet. Fram till år 2030 ska bestämmelsen om personalens sammansättning motsvara bestämmelsen om detta i den gällande förordningen om barndagvård. Ordalydelsen i bestämmelsen preciseras dock enligt förslaget sp att den motsvarar vad som i tiden för utfärdandet av förordningen avsetts. Var tredje i den gällande bestämmelsen ska enligt förslaget dock ändras till ordalydelsen minst var tredje. Föreskrivandet om ett tydligt relationstal 1/3 svarar mot det krav på exakthet som ställs på bestämmelser på författningsnivå, och tolkningen av det kan inte ge upphov till oriktiga antaganden. Det innebär att om det på ett daghem till exempel finns fem anställda i uppgifter som gäller fostran, undervisning och vårdnad, så ska enligt förslaget ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik. Anordnaren av småbarnspedagogik får betona det slags kompetens som behövs, och rekrytera lärare eller socionomer inom småbarnspedagogik till daghemmet enligt behovet på lokal nivå. När man med avseende på dimensioneringen av personalen beräknar andelen anställda med en högre utbildningsnivå ska den första av tre alltid ha högre utbildning och de två andra anställda kan ha den behörighet som föreskrivs i 28 §. 

Enligt paragrafens 4 mom. upphävs lagen om småbarnspedagogik av den 19 januari 1973 (36/1973) och förordningen om barndagvård (239/1973) upphävs. 

Enligt paragrafens 5 mom. ska man om det någon annanstans i lagstiftningen hänvisas till ovan nämnda lag eller till förordningen om barndagvård i deras ställe tillämpa denna nya lag om småbarnspedagogik. Därtill är det på grund av den ändrade terminologin fortfarande motiverat att föreskriva att vad som på andra ställen i lagen eller med stöd av den föreskrivs om barndagvård, gäller småbarnspedagogik i enlighet med denna lag. 

75 §.Övergångsbestämmelse som gäller personalen. Enligt förslaget till 1 mom. ska den som fått behörighet som barnträdgårdslärare, antingen han eller hon är pedagogie magister eller har socionombakgrund, vara behörig såväl för uppgiften som lärare inom småbarnspedagogik (26 §) som för uppgiften som socionom inom småbarnspedagogik (27 §). En sådan person är också behörig för sådana uppgifter för vilka det krävs behörighet enligt 26 §. Sådana uppgifter är uppgiften som daghemschef fram till år 2030 och för uppgiften som speciallärare inom småbarnspedagogik. Från och med ingången av år 2030 föreskrivs behörighetsvillkoren för uppgiften som daghemschef enligt 31 §, om inte annat följer av 5 mom. i denna paragraf. 

Enligt paragrafens 2 mom. får dessutom den, som enligt de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande eller ett år efter det att lagen trätt ikraft godkänts för studier till barnträdgårdslärare, lärare inom småbarnspedagogik eller socionom inom småbarnspedagogik, motsvarande behörighet enligt de behörighetsvillkor som anges för respektive uppgift enligt 1 mom., ifall studierna slutförts senast den 31 juli 2023. På grund av den behörighet som garanteras i övergångsbestämmelsen är ifrågavarande personer också behöriga att skaffa sig tilläggsbehörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik och att verka som daghemschef, ifall de har den lagstadgade ledarskapsförmåga som krävs för uppgiften. 

I förslaget till 3 mom. föreskrivs om bevarandet av behörighet som specialbarnträdgårdslärare. Grundutbildningen som kräv för uppgiften specialbarnträdgårdslärare har varit utbildning som ger behörighet som barnträdgårdslärare, dvs. pedagogie kandidatexamen som omfattar antingen barnträdgårdslärarutbildning eller yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovård (socionom YH)). I social- och hälsovårdsministeriets guide om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (SHM 2007:21) ansågs att behörighetsvillkoren för specialbarnträdgårdlärare är behörighet on barnträdgårdslärare och därtill avlagd specialiseringsutbildning 1) i fråga om uppgifter som specialbarnträdgårdslärare a) studier enligt 19 § 1 mom. 3 punkten i statsrådets förordning om universitetsexamina(794/2004), b) studier för speciallärare enligt 14 § 2 mom. i förordningen om examina och lärarutbildning på det pedagogiska området (576/1995) eller c) fristående studier för speciallärare enligt 35 § i förordningen om pedagogiska examina och studier (530/1978). Enligt det gällande systemet har en socionom vars examen som omfattar studier i småbarnspedagogik och socialpedagogik och ger behörighet som barnträdgårdslärare kunnat ansöka om att avlägga separata studier i specialpedagogik (60 sp). Av socionomer har dock därutöver krävts 25 studiepoäng i antingen förskole- och nybörjarundervisning eller i förskole- och nybörjarundervisning inom ramen för studiehelheten inom grundstudier på universitetsnivå. Denna utbildning har endast ordnats vid Östra Finlands universitet. 

I den föreslagna paragrafens 4 mom. Ingår övergångsbestämmelser gällande behörigheten för barnskötare, En person som vid lagens ikraftträdande eller fem år innan dess har innehaft en tjänst inom småbarnspedagogik eller barndagvård där behörighetsvillkoren varit grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen eller någon annan motsvarande examen och har ansetts behörig för ifrågavarande uppgift, dvs. att man för hans eller hennes del inte avvikit från behörighetsvillkoren, är när lagen trätt i kraft behörig att sköta uppgiften som barnskötare inom småbarnspedagogik. Utbildningar inom yrkesutbildningen innan reformen av yrkesutbildningen förberett för utbildningar inom området för småbarnspedagogik är grundexamen i barn- och familjearbete inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare), grundexamen i barn- och familjearbete inom humanistiska och pedagogiska området (barnledare) och yrkesexamen för familjedagvårdare, Av dessa har yrkesexamen för familjedagvårdare har inte gett behörighet för uppgifter som barnskötare vid ett daghem. Innan det fanns närvårdare för småbarnspedagogiken fanns det utbildning för barnskötare och dagskötare. Bland grundexamina inom social- och hälsovårdsbranschen som ger omfattande kompetens är studier inom utbildningsprogrammet för studier i vård och fostran av barns och unga sådana som lämpar sig bäst med tanke på småbarnspedagogik. 

Helhetsreformen av yrkesutbildningen ändrar avsevärt på examensstrukturen. Genom den föreslagna övergångsbestämmelsen säkerställs att sådana examina som slopas ur examensstrukturen, som till exempel grundexamen i barn- och familjearbete som gett behörighet som barnskötare, kan avläggas ända till utgången av 2021 och ger behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik enligt 28 § i lagförslaget. Enligt 5 § 5 mom. i förordningen om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) kan de examina som var i enlighet med de bestämmelser som gällde när förordningen trädde i kraft avläggas fram till den 31 december 2021. Tidsfristen motsvarar den tidsfrist som anges i övergångsbestämmelsen i 129 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017). Enligt ifrågavarande bestämmelse har studerande som har börjat avlägga en examen före ikraftträdandet av lagen om yrkesutbildning och studerande som har börjat avlägga en yrkes- eller specialyrkesexamen har till och med den 31 december 2021 rätt att avlägga examen i enlighet med de grunder som bestämts med stöd av de upphävda lagarna om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) och om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998). 

I förslaget till 5 mom. föreskrivs om behörighet för yrkesmässiga eller administrativa ledande uppgifter att även framöver verka som daghemschef med ansvar för verksamheten vid daghemmet. För att behörigheten ska bibehållas krävs att chefen vid lagens ikraftträdande, dvs. den 1 augusti 2018 eller fem år innan dess har stått i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande i en ledande yrkes- eller administrativ uppgift och ansetts behörig för den uppgiften, dvs. att ifrågavarande person inte beviljats avvikelse från behörighetsvillkoren. Enligt lydelsen i momentet kvarstår behörigheten även efter det att 31 § träder i kraft den 1 januari 2030. 

I förslaget till paragraf 6 ingår övergångsbestämmelser gällande behörighet för personal som utbildats inom småbarnspedagogik som grundar sig på steinerpedagogik. Med stöd av 37 § i lagen om grundläggande utbildning har Utbildningsstyrelsen utfärdat en föreskrift om studier som ger behörighet inom steinerpedagogisk undervisning (OPH 40/011/2010). Enligt föreskriften är en person behörig att undervisa en undervisningsgrupp som grundar sig på steinerpedagogik, i vilken det inte ingår några elever inom den grundläggande utbildningen, förutsatt att denne har avlagt sådana studier omfattar 240 studiepoäng i enlighet med examensfordringarna för examen i småbarnspedagogik vid Snellman-korkeakoulu. Genom den föreslagna 32 § revideras examensfordringarna vid Snellman-korkeakoulu och hela examen får en ny undervisningsplan. Genom övergångsbestämmelsen möjliggörs att den, som avlagt studier enligt den tidigare undervisningsplanen, eller som studerar enligt dem vid lagens ikraftträdande och som utexamineras senast den 31 juli 2022, kan verka vid daghem ordnar småbarnspedagogik som grundar sig på steinerpedagogik i sådana uppgifter för vilka behörighetsvillkoren är i enlighet med 26 eller 28 §. För att få den behörigheten förutsätts dock utöver detta att personen avlägger tilläggsstudier enligt Utbildningsstyrelsens föreskrifter. Innan lagens ikraftträdande bör Utbildningsstyrelsen dock försäkra sig om att de som utexamineras som följt de undervisningsplaner som gällde innan lagens ikraftträdande ska ha kunnande som motsvarar det som förutsätts av nya studerande. I tilläggstudierna bör det ingå tillräckligt med samma studiehelheter som ska vara lika omfattande som de som ingår i pedagogie kandidatexamen. Kravet på tilläggstudier är motiverat, eftersom det inte tidigare föreskrivits om några behörighetsvillkor för lärare inom småbarnspedagogik med steinerpedagogisk inriktning. Tillämpningsområdet för övergångsbestämmelsen är sådana studerande vid Snellman-korkeakoulu som har inlett studierna innan lagens ikraftträdande. Ifall den studerande har godkänts för studierna innan denna lag ikraftträdande, men inledandet av studierna fördröjs sedan lagen trätt i kraft, ska den studerande inleda studierna enligt den nya undervisningsplanen. 

76 §.Övergångsbestämmelse gällande informationsresursen inom småbarnspedagogik. På grund av utvecklingen av informationsresursen samt framför allt på grund av variationerna i beredskapen gällande datasystem hos de privata anordnarna av småbarnspedagogik, föreslås övergångsbestämmelser i denna lag. Enligt förslaget ska övergången till fullskalig datainsamling ske i fyra etapper. Enligt det föreslagna 1 mom. ska kommunen respektive samkommunen föra in de uppgifter som avses i 70 § 1 mom. och de uppgifter som avses i 70 § 3 mom. om barn i informationsresursen inom småbarnspedagogiken från och med den 1 januari 2019. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska kommunen respektive samkommunen registrera sådana uppgifter gällande personalen som avses i 70 § 2 mom. samt angående sådana föräldrar eller andra vårdnadshavare som avses i 70 § 4 mom. i informationsresursen från den 1 september 2019. Detta innebär att kommunen övergår till datainsamling i två etapper under år 2019. 

Enligt förslaget till 3 mom. ska privata serviceproducenter registrera sådana uppgifter som avses i 70 § 1 mom. samt sådana uppgifter om barnen som avses i 70 § 3 mom. i informationsresursen från och med den 1 januari 2020. 

Enligt förslaget till 4 mom. ska privata serviceproducenter registrera sådana uppgifter om personalen som avses i 70 § 2 mom. samt sådana uppgifter om vårdnadshavarna som avses i 5 mom. i informationsresursen från och med 1 september 2020. Detta innebär att förpliktelsen för privata producenter som tillhandahåller småbarnspedagogik att samla in uppgifter inleds i två etapper under år 2020. 

Även på grund av landskaps- och regionförvaltningsverksreformen och den precisering av skyldighet att övervaka privata anordnare av småbarnspedagogik som ansluter sig till reformen vore det motiverat att flytta insamlandet av uppgifter av privata aktörer så att det inleds 2020, då man nått klarhet i hur tillsynsbehörigheten mellan respektive myndigheter klarlagts. 

1.2  Lag om ändring av lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken

I lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken föreslås vissa lagtekniska ändringar i den nya lagens hänvisningar till författningsnummer och paragrafer till andra bestämmelser. I 4 § i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken uppdateras begreppet barndagvård så att det motsvarar daghemsverksamhet enligt 1 § i förslaget till lag om småbarnspedagogik. 

1.3  Lag om ändring av lagen om grundläggande utbildning

I lagen om grundläggande utbildning föreslås lagtekniska ändringar som inte inverkar på anordnandet av förskoleundervisning. I 1 § som gäller lagens tillämpningsområde ändras enligt förslaget så att den en hänvisar till den nya lagen om småbarnspedagogik och fortsättningsvis hänvisar till anordnade av förskoleundervisning vid daghem. I 6 1 som föreskriver om platsen för förskoleundervisningen och 32 § som gäller skolresor är de ändringar som föreslås också av teknisk natur och innebär ändringar i hänvisningsbestämmelserna. I 41 § 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning som gäller rätten till uppgifter ändras enligt förslaget så att där explicit nämns utbildningsanordnarens rätt att trots sekretessbestämmelserna för anordnade av undervisningen för en elev även få uppgifter från myndigheter inom småbarnspedagogiken och andra producenter av småbarnspedagogiska tjänster. Hänvisningen till socialservice är inte längre tillämpbar på småbarnspedagogik sedan den lag om småbarnspedagogik som ingår i denna proposition trätt i kraft. 

1.4  Lag om ändring av lagen om privat socialservice

I 4 § 3 mom. i lagen om privat socialservice slopas enligt förslaget punkten om dimensioneringen av personalen inom småbarnspedagogik och om deras behörighetsvillkor, eftersom småbarnspedagogik inte längre är social service. Bestämmelser om dimensioneringen av personalen inom småbarnspedagogik och deras behörighetsvillkor föreslås ingå i lagen om småbarnspedagogik. 

Lagens 11 § 2 mom. upphävs enligt förslaget. Skyldigheten för en privat dagvårdsproducent att göra en anmälan till det kommunala organet föreslås ingår enligt förslaget i 44 § i lagen om småbarnspedagogik. 

Enligt förslaget ändras 27 § 2 mom. i denna lag. Bestämmelser om antecknande av privat dagvård i registret ingår enligt förslaget i 46 § i lagen om småbarnspedagogik. 

Det bör observeras att regeringens proposition 52/2017 rd behandlas i riksdagen. I den propositionen föreslås att det stiftas en lag om produktion av social- och hälsotjänster. Samtidigt upphävs den gällande lagen om privat socialservice och lagen om privat hälso- och sjukvård. 

1.5  Lag om ändring av 2 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn

Enligt förslaget ska 2 § 2 punkten i lagen om stöd för hemvård och för privat vård av barn uppdateras så att den hänvisar till den nya lagens författningsnummer och paragraf.