Regeringens proposition
RP
41
2015 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och 3 § i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I propositionen föreslås det ändringar i lagen om verkställighet av jordbruksstöd, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket. 
Lagen om verkställighet av jordbruksstöd ändras så att styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel överförs från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket vid ingången av 2016. Lagen föreslås dessutom bli ändrad så att de uppgifter som gäller stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar ska kunna koncentreras till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler. I lagen föreslås nya bestämmelser om ett mjölkregister. Bestämmelserna om mjölkregistret behövs för planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av det stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion. Dessutom föreslås det i lagen vissa små ändringar som anses vara behövliga. 
Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen föreslås bli preciserad i fråga om stödet till unga jordbrukare på så sätt att det stödet ska kunna beviljas för högst fem år. Motsvararande villkor gäller det stöd som beviljas unga jordbrukare inom ramen för systemet med Europeiska unionens direktstöd. Dessutom föreslås det att möjligheten till undantag i fråga om den stödberättigande minimiarealen vid beviljande av stöd för husdjursskötsel ska slopas.  
Lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket föreslås bli preciserad så att bestämmelserna om finansiell disciplin i Europeiska unionens lagstiftning beaktas i fråga om beloppet av direktstödet. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för år 2016 och avses bli behandlad i samband med den.  
Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2016. 
Allmän MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Lagstiftning
Lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013), nedan verkställighetslagen, trädde i kraft den 19 mars 2013. Verkställighetslagen tillämpas på verkställigheten av stöd och ersättningar som beviljas med stöd av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013), nedan lagen om direktstöd, lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare (1360/2014), nedan lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare, och lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001), nedan lagen om nationella stöd. I verkställighetslagen finns det samlade bestämmelser bl.a. om olika myndigheters uppgifter och behörighet, om förfarandet vid ansökan om stöd, om behandling av ansökan hos myndigheten samt om beslutsfattandet, om tillsyn och påföljder som föranleds av tillsynen, om återkrav av stöd och om det belopp som återkrävs samt om myndighetens rätt att få upplysningar. 
I verkställighetslagen bestäms det på nationell nivå om verkställigheten av stöd och ersättningar som beviljas med stöd av ovannämnda lagar. Bestämmelser som gäller t.ex. utgifter som ska betalas med medel ur jordbruksfonderna (Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling) och budgetdisciplin, stödansökningar och inlämnande av dem, det integrerade administrations- och kontrollsystemet, administrativa kontroller och tillsyn på plats, andelen stödtagare som ska bli föremål för tillsyn och vad tillsynen innefattar samt påföljder som föranleds av tillsynen baserar sig däremot på Europeiska unionens lagstiftning, som är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Av betydelse i fråga om det ovannämnda är i synnerhet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, nedan den horisontella förordningen, samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor, nedan administrationsförordningen, och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor, nedan kontrollförordningen, som utfärdats med stöd av den horisontella förordningen. Den horisontella förordningen innehåller för det första allmänna bestämmelser om fonderna för jordbruket och bestämmelser om fondernas medelsförvaltning såsom exempelvis budgetdisciplin och finansiell disciplin. I den horisontella förordningen ingår också bestämmelser om kontrollsystem och påföljder. Dessa bestämmelser gäller bl.a. allmänna principer för kontroller, administrativa påföljder, det integrerade administrations- och kontrollsystemet, kontroller som medlemsstaterna utför och kommissionens rätt till upplysningar. I administrationsförordningen föreskrivs det bl.a. om systemkrav som gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, om stödansökningar och inlämnande av dem samt om de administrativa påföljderna i fråga om olika stödformer och olika situationer. Kontrollförordningen innehåller närmare bestämmelser om bl.a. det integrerade administrations- och kontrollsystemet, administrativa kontroller och kontroller på plats, andelen stödtagare som ska bli föremål för kontroller och valet av kontrollobjekt samt innehållet i kontrollerna. När det har varit nödvändigt att i verkställighetslagen föreskriva om det som ingår i ovannämnda Europeiska unionens förordningar hänvisas det till stor del i verkställighetslagen direkt till förordningarna och till bestämmelserna i dem. 
I verkställighetslagens 2 kap. föreskrivs det om olika myndigheters uppgifter och behörighet. Enligt verkställighetslagen är beroende på typen av stöd eller ersättning Landsbygdsverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, statens ämbetsverk på Åland och kommunerna behöriga att bevilja stöd och ersättningar. Med viss generalisering kan det konstateras att kommunerna med stöd av 11 § 1 mom. i verkställighetslagen fattar beslut om alla andra stöd och ersättningar som beviljas med stöd av lagen om direktstöd, lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare och lagen om nationella stöd utom om de stöd och ersättningar som enligt verkställighetslagen beviljas av Landsbygdsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen. Kommunen fattar också beslut om förhandsgodkännande för omställning av permanent betesmark till annan användning enligt 5 § i lagen om direktstöd. I verkställighetslagen finns inga uttryckliga bestämmelser om den myndighet som ska fatta beslut om återställningsskyldighet enligt 6 och 6 a § i lagen om direktstöd. Landsbygdsverket är med stöd av verkställighetslagens 6 § 2 mom. behörig myndighet vid beslut om transportstöd som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd och miljöersättning som beviljas med stöd av lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare, när ersättningen grundar sig på ett avtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller ett avtal om bevarande av lantrasers genom. Närings-, trafik och miljöcentralen beslutar med stöd av verkställighetslagens 8 § 1 mom. om ersättning för ekologisk produktion, icke-produktiva investeringar och jordbruksrådgivning samt om vissa miljöersättningar (exempelvis tran-, gås- och svanåkrar och skötsel av våtmarker) som beviljas med stöd av lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare, och om stöd för lagring av trädgårdsprodukter och av skogsbär och skogssvamp, stöd för växthusproduktion, stöd för renhushållning och stöd för biodling som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd. Närings-, trafik- och miljöcentralerna fattar dessutom vissa beslut som gäller stödrättigheter, exempelvis beslut om stödrättigheter som söks ur den nationella reserven samt om indragning av stödrättigheter som inte använts eller som beviljats utan grund. 
Bestämmelser om myndigheternas behörighet finns i 12 § i verkställighetslagen. Enligt verkställighetslagens 12 § 1 mom. är den myndighet behörig inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum är den myndighet behörig inom vars verksamhetsområde merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns. Det finns vissa undantag från huvudregeln om regional behörighet enligt verkställighetslagen. Bestämmelser om detta finns i verkställighetslagens 12 § 2 och 3 mom. De i 12 § 2 mom. föreskrivna undantagen från huvudregeln om fastställande av den regionala behörigheten gäller de stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp och stöd för biodling som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd samt den ersättning för icke-produktiva investeringar som beviljas med stöd av lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare, samt vissa miljöavtal i fråga om åtgärder som gäller skötsel av våtmarker eller landsbygdens mångfald eller landskapsvård. Enligt verkställighetslagens 12 § 3 mom. är närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland behörig myndighet i ärenden som gäller stöd för renhushållning. Verkställighetslagen innefattar ingen bestämmelse om närings-, trafik- och miljöcentralernas regionala behörighet som motsvarar den bestämmelse i 30 § i lagen om strukturstöd till jordbruket (1476/2007) enligt vilken man kan avvika från huvudregeln om den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen om något annat föreskrivs om behörigheten med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009). I statsrådets förordning om närings-, trafik och miljöcentralerna (1392/2014) finns bestämmelser om bl.a. närings-, trafik- och miljöcentralernas specialiserade uppgifter, dvs. uppgifter som sköts centraliserat av en enda eller vissa närings-, trafik- och miljöcentraler.  
Lagen om direktstöd trädde i kraft den 19 mars 2013. Genom lagen om direktstöd har Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009, nedan stödförordningen, genomförts till den del som genomförandet av stödförordningen förutsätter nationell reglering. I lagen om direktstöd ingår bestämmelser om bl.a. stöd som beviljas med stöd av den lagen, dvs. grundstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och produktionskopplat stöd. Med stöd av lagen om direktstöd kan som produktionskopplade stöd beviljas bidrag för mjölkkor, bidrag för nötkreatur, bidrag för jordbruksgrödor samt får- och getbidrag. I lagen om direktstöd ingår också bestämmelser om skyldighet att bevara permanent betesmark och permanent gräsmark och om ett förfarande för förhandsgodkännande och återställningsskyldighet i anslutning till ovannämnda skyldighet, som utgör en del av det övergripande systemet med direktstöd. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om stöd som beviljas med stöd av den lagen samt om närmare villkor för beviljande av stöd. I fråga om beloppet av direktstöd till jordbrukare ska bestämmelserna i artikel 26 (Finansiell disciplin) i den horisontella förordningen beaktas. 
Lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare trädde i kraft den 1 januari 2015. I lagen föreskrivs om de ersättningar som ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014—2020 och som det bestäms om i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005, nedan landsbygdsförordningen, samt om ersättning för jordbruksrådgivning. Med stöd av lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare kan beviljas bl.a. kompensationsersättning, miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning för djurens välbefinnande. Detaljerade bestämmelser om de ersättningar som beviljas med stöd av lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare, t.ex. om innehållet i de åtgärder som berättigar till ersättning, om andra närmare villkor för ersättningarna samt om ersättningsbeloppen utfärdas genom förordningar av statsrådet.  
Lagen om nationella stöd trädde i kraft den 1 januari 2002. I lagen föreskrivs om de inkomststöd som enligt kommissionens beslut kan beviljas i Finland och betalas med nationella medel, samt om villkoren för beviljande av stöd. Utgående från lagen kan som nationellt stöd för det första beviljas nationellt stöd till södra Finland för husdjursskötsel, växtproduktion, växthusproduktion och lagring av trädgårdsprodukter. För de nordliga områdena kan beviljas stöd för växtproduktion, husdjursskötsel, växthusproduktion, lagring av trädgårdsprodukter, lagring av skogsbär och skogssvamp, renhushållning, tjänster inom husdjursskötsel, som transportbidrag för mjölk och kött samt som annat nordligt stöd. I lagen om nationella stöd finns utöver bestämmelserna om olika stödformer också bestämmelser om grunderna för fastställande av stöden, de allmänna grunderna för stödminskningar, påföljderna vid försening och tillsynspåföljder, vissa villkor för betalning av stöd, återtagande av ansökan om stöd och bevarande av handlingar. Med stöd av lagen om nationella stöd får närmare bestämmelser om de ovannämnda omständigheterna i regel utfärdas genom förordning av statsrådet. 
1.2
Tvärvillkor samt tillsyn över tvärvillkoren och växtskyddsmedel
Ett villkor för beviljande av stöd och ersättningar enligt lagen om direktstöd och merparten stöd och ersättningar enligt lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare är att stödtagaren iakttar tvärvillkoren. Med tvärvillkor avses enligt 4 § i lagen om direktstöd och 4 § i lagen om programbaserade ersättningar till jordbrukare de villkor som avses i artiklarna 91—95 i den horisontella förordningen. Tvärvillkoren omfattar i lag föreskrivna verksamhetskrav samt krav på god jorbrukshävd och goda miljöförhållanden. De föreskrivna kraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden gäller områdena miljö, klimatförändring och ett gott jordbruk, folkhälsa, djurhälsa och växtskydd samt djurens välbefinnande. I bilaga II till den horisontella förordningen finns mer ingående bestämmelser än i artikel 93 om innehållet i de i lag föreskrivna verksamhetskraven (verksamhetskrav 1—13) och om krav på åtgärder som gäller god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (åtgärdskrav 1—7). Till de i lag föreskrivna verksamhetskraven enligt tvärvillkoren hör växtskyddsmedel (verksamhetskrav 10). 
I Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik har genom systemet med tvärvillkor införts grundläggande krav som gäller miljö, klimatförändring, goda jordbruks- och miljöförhållanden, folkhälsa, djurhälsa och växtskydd samt djurens välbefinnande. Systemet med tvärvillkor syftar till att främja hållbart jordbruk genom att göra stödtagarna mer medvetna om vikten av att de grundläggande kraven enligt tvärvillkoren iakttas. Ett annat mål är att få Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik att svara mot samhällets förväntningar genom att fördjupa harmoniseringen av jordbrukspolitiken med politikområdena för miljö, folkhälsa, djurhälsa, växtskydd och djurens välbefinnande. 
På nationell nivå finns bestämmelser om tillsyn över tvärvillkoren i verkställighetslagen samt i statsrådets förordning om föreskrivna verksamhetskrav enligt tvärvillkoren samt övervakningen av att verksamhetskraven och kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden följs (7/2015), som utfärdats med stöd av verkställighetslagen. I Europeiska unionens lagstiftning finns mycket detaljerade bestämmelser om bl.a. tillsynen över tvärvillkoren och vad den innefattar, om det förfarande som ska iakttas vid tillsynen, om andelen stödtagare som ska bli föremål för tillsyn, om valet av tillsynsobjekt och om de påföljder som följer av tillsynen. Bestämmelser om detta finns i Europeiska unionens lagstiftning i synnerhet i den horisontella förordningen och i administrationsförordningen och kontrollförordningen som utfärdats med stöd av den horisontella förordningen. Systemet för tillsynen över tvärvillkoren innefattar bl.a. principen om att beloppet av beviljade direktstöd eller programbaserade ersättningar till jordbrukare minskas eller stöd eller ersättning förvägras om stödtagaren inte iakttar kraven enligt tvärvillkoren, dvs. t.ex. vissa krav som gäller folkhälsa, djurhälsa och växtskydd, miljö och djurens välbefinnande. 
Enligt verkställighetslagen sköter Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket uppgifter som gäller tillsynen över tvärvillkoren. Systemet för tillsynen över tvärvillkoren omfattar tillsynen över bestämmelser inom flera olika sektorer. De olika myndigheternas behörighet och uppgifter beror på vad som ingår i tillsynsuppdraget och på det verksamhets- eller åtgärdskrav som övervakas. Inom ramen för den tillsynen över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel kontrolleras att den övervakade iakttar det som sägs i första och andra meningen i artikel 55 i den författning som avses i verksamhetskrav 10 i bilaga II till den horisontella förordningen, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG, nedan förordningen om växtskyddsmedel. Meningarna gäller korrekt användning av växtskyddsmedel så att principerna för god växtskyddssed tillämpas, dvs. så att de anvisningar och den märkning som finns på förpackningen iakttas. I praktiken kontrolleras vid den tillsynen över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel att den som använder växtskyddsmedel endast använder i Finland godkända växtskyddsmedel och följer de anvisningar och den märkning som finns på förpackningen. Uppgifterna kontrolleras i den journal som stödtagaren för över användningen av växtskyddsmedel. I samband med tillsynen kontrolleras också att växtskyddsmedlen förvaras skilt från livsmedel och foder och utom räckhåll för barn och i överensstämmelse med de anvisningar och den märkning som finns på förpackningen. Genomförandet av tillsynen över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel förutsätter tillsyn på plats på den övervakades gårdsbruksenhet.  
Enligt 7 § i verkställighetslagen styr och övervakar Livsmedelssäkerhetsverket tillsynen över att tvärvillkoren följs i fråga om områdena folkhälsa, djurhälsa och djurens välbefinnande samt växtskydd samt deltar i utvecklandet av tillsynen. Livsmedelssäkerhetsverket ansvarar därmed för styrningen, planeringen, uppföljningen och rapporteringen i samband med den tillsynen över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel och för styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer, som genomför de egentliga tillsynerna på plats. Livsmedelssäkerhetsverket gör upp anvisningar för närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektioner och utbildar inspektörerna samt utarbetar exempelvis blanketter för tillsynsprotokoll och annat material som behövs vid tillsyn. Dessutom informerar Livsmedelssäkerhetsverket stödtagarna om kraven i de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel. 
Enligt 22 § i verkställighetslagen väljer Livsmedelssäkerhetsverket ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över andra tvärvillkor än kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och de i lag föreskrivna verksamhetskraven som hänför sig till miljön. Enligt artikel 68 i kontrollförordningen ska en procent av de gårdsbruksenheter som ansökt om vissa jordbruksstöd kontrolleras med avseende på tvärvillkoren. Av dem ska enligt artikel 69 i förordningen 20—25 procent tas ut slumpvis och 75—80 procent på basis av en riskanalys. De gårdsbruksenheter som ska övervakas väljs ut genom sampel. För närvarande innebär tillsynskravet på en procent varje år att ca 550 gårdsbruksenheter ska övervakas med avseende på de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel. Inom de olika sektorer där tvärvillkor tillämpas görs delvis olika urval. Till Livsmedelssäkerhetsverkets uppgifter hör för närvarande att exempelvis utifrån tillsynsresultaten besluta om vilka omständigheter som ska betonas vid urvalet för tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel och ett hur stort antal av olika gårdsbruksenheter som ska väljas ut för tillsyn. I praktiken gör Lantmäteriverket tillsynsurvalskörningarna i datasystemen i enlighet med Livsmedelssäkerhetsverkets anvisningar. 
De myndighetsuppgifterna som gäller kemikaliekontroll omorganiserades i Finland vid ingången av 2011 när dessa uppgifter, som tidigare skötts vid Livsmedelssäkerhetsverket, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Finlands miljöcentral, överfördes och koncentrerades till Säkerhets- och kemikalieverket. Myndighetsuppgifterna innefattar i fråga om växtskyddsmedel och biocider bl.a. riskbedömningar i fråga om verksamma ämnen och preparat, godkännande av preparat samt styrning av tillsynen. Till Säkerhets- och kemikalieverket överfördes också myndighetsuppgifter i samband med kemikaliekontroll, bl.a. i fråga om industrikemikalier, som hänför sig till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006.  
Vid den omorganisering av myndighetsuppgifterna i samband med kemikaliekontroll som genomfördes vid ingången av 2011 beslutade man att styrningen och tillsynen över den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel skulle förbli Livsmedelssäkerhetsverkets uppgift. Orsaken var att man inte ville fördela uppgifterna inom tillsynen av jordbruksstöd på fler myndigheter än dem som hade sådana uppgifter vid den tidpunkten. Efter 2011 har det emellertid visat sig att det att styrningen av den tillsyn som gäller användningen av växtskyddsmedel är fördelad på olika myndigheterna har försvårat informationsgången och skapat ovisshet bland aktörerna. Styrningen av den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel kräver sakkunskap i fråga om växtskyddsmedel. I praktiken har därför Livsmedelssäkerhetsverket varit tvunget att hänvisa till Säkerhets- och kemikalieverket i frågor som gäller växtskyddsmedel och den sedvanliga övervakningen av deras användning, och begära experthjälp när det gäller informationsförmedling och utarbetande av anvisningar.  
För närvarande ansvarar Säkerhets- och kemikalieverket för en omfattande myndighetsuppgift som gäller växtskyddsmedel och som innefattar verkställigheten av den lagstiftning som gäller växtskyddsmedel och deras användning. I verkställighetsuppgifterna ingår bl.a. riskbedömning, godkännande och registrering samt tillsynsuppgifter i samband med användning och saluföring av växtskyddsmedel. I den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel utövas tillsyn över efterlevnaden av samma lagstiftning som Säkerhets- och kemikalieverket redan nu övervakar med avseende på växtskyddsmedel, dvs. förordningen om växtskyddsmedel samt lagen om växtskyddsmedel (1563/2011) och de bestämmelser på lägre nivå som utfärdats med stöd av den. 
1.3
Nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen
Grunden för systemet med nationella stöd till jordbruket utformades vid förhandlingarna om Finlands anslutning till Europeiska unionen. Då uppnåddes en överenskommelse om ett stöd under övergångsperioden som skulle betalas i hela landet 1995—1999 och med stöd av artikel 142 i anslutningsfördraget om långsiktigt nordligt stöd som skulle betalas i mellersta och norra Finland (stödregionerna C). Dessutom avtalades det om en möjlighet att med stöd av artikel 141 i anslutningsfördraget betala stöd för händelse av återstående allvarliga svårigheter. Artikelns ordalydelse begränsar inte dess tillämpningsområde, men i praktiken har stöd enligt artikel 141 betalats i södra Finland i stödregionerna A och B. Systemet med nationella stöd har kompletterats under medlemstiden utifrån förslag som Finland har lagt fram och förhandlingar som Finland har fört med kommissionen. Bestämmelser om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen finns såsom tidigare angetts i lagen om nationella stöd och i de förordningar av stadsrådet som utfärdats med stöd av den. Förordningarna av statsrådet utfärdas till största delen årligen för varje stödår. 
I samband med reformen av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik har det i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, nedan förordningen om en marknadsordning, tagits in en artikel 214 a (Nationellt stöd till vissa sektorer i Finland) som gäller nationellt stöd till södra Finland. Med stöd av nämnda artikeln får Finland under perioden 2014—2020 bevilja nationellt stöd till producenterna om kommissionen ger sitt tillstånd till detta. Kommissionen meddelade den 4 februari 2014 beslut C(2014) 510 genom vilket kommissionen godkände Finlands framställning om statligt stöd till södra Finland åren 2014—2020. Åren 2015—2020 kan enligt kommissionens beslut beviljas från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning (svinkött och svin, värphöns och andra fjäderfän) samt stöd för trädgårdsodling (växthus och lagring av trädgårdsprodukter) i form av nationellt stöd till södra Finland. Bestämmelser om nationellt stöd till södra Finland 2015 finns i statsrådets förordning om nationellt stöd till södra Finland 2015 (23/2015). 
Även om det stöd som betalas på grundval av artikel 142 i anslutningsfördraget är ett långsiktigt nordligt stöd, har stödsystemets innehåll ändrats ett antal gånger i samband med reformer av Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik. Senast förhandlade Finland med kommissionen om det nordliga stödet år 2008. Som ett resultat av förhandlingarna fattade kommissionen den 30 april 2009 ett beslut (K(2009) 3067 slutlig) om systemet för långsiktigt nationellt stöd till jordbruket i de nordliga områdena i Finland. Beslutet tillämpas från och med den 1 januari 2009. Enligt förslaget till stödprogram betalas stöd för sex huvudgrupper: 1) mjölk, 2) idisslare (nötköttsproduktion, får- och getskötsel samt hästhushållning), 3) svin och fjäderfän (svinhushållning, äggproduktion och produktion av fjäderfäkött), 4) trädgårdsodling (växthusproduktion och lagring av trädgårdsprodukter), 5) växtproduktion och 6) andra nordliga stöd (renhushållning, stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, transportbidrag för mjölk och kött samt stöd för tryggande av de nödvändiga tjänsterna inom husdjursskötseln i de yttersta randområdena). Det ovannämnda beslutet om nordligt stöd har senast ändrats genom kommissionens beslut den 30 april 2015 (C(2015) 2790 final). Enligt det sistnämnda kommissionens beslutet ska nordligt stöd alltjämt kunna betalas för de sex huvudgrupper som anges ovan och stöd till unga jordbrukare betalas i regel på samma grunder som i systemet med Europeiska unionens direktstöd. Stöd per liter mjölk kan alltjämt betalas i de nordliga områdena i Finland, men från och med ingången av 2015 ändrades perioden för uppföljning av produktionsmängden till ett kalenderår. Bestämmelser om nationellt stöd till de nordliga områdena i Finland 2015 finns i statsrådets förordning om nordligt stöd 2015 (44/2015). 
Bestämmelser om beviljande av nationellt stöd på grundval av mängden producerad mjölk finns i lagen om nationella stöd och i synnerhet i den lagens 10 § (Stöd för husdjursskötsel). Närmare bestämmelser om stödvillkoren finns i ovannämnda förordning 44/2015. Enligt 10 § 1 mom. i förordningen kan produktionsstöd för mjölk beviljas i de nordliga områdena för mjölk som sökanden 2015 sålt för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål eller för direktförsäljning av mjölk. Enligt 10 § 2 mom. i förordningen betalas produktionsstöd för mjölk enligt mejeriets månatliga produktionsuppgifter eller den kvantitet direktsåld mjölk som jordbrukaren har angett. I fråga om beviljande av produktionsstöd för mjölk gäller emellertid vissa begränsningar som närmare framgår av 10 § i förordningen. Beloppet av produktionsstödet för mjölk begränsades fram till den 1 april 2015 av Europeiska unionens kvotsystem för mjölk och mjölkprodukter. Bestämmelser om kvotsystemet fanns i synnerhet i artiklarna 65—84 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (förordningen om en samlad marknadsordning), och på nationell nivå i lagen om genomförande av Europeiska gemenskapens kvotsystem för mjölk och mjölkprodukter (355/1995) som gällde fram till den 31 mars 2015. Inom kvotsystemet för mjölk fastställdes för varje mjölkproducent en referenskvantitet per gårdsbruksenhet, och producentspecifika uppgifter om mjölkproduktionen antecknades i ett kvotregister som fördes av Landsbygdsverket. Om det registret fanns det endast generella bestämmelser i 3 § i ovannämnda lag. Trots att lagen innefattade en bestämmelse om bemyndigande har jord- och skogsbruksministeriet inte utfärdat närmare föreskrifter om innehållet i eller organiseringen av kvotregistret. Efter att Europeiska unionens kvotsystem för mjölk slopades vid ingången av april 2015 har det nationellt finansierade produktionsstödet för mjölk fortfarande betalats enligt mängden producerad mjölk. I fråga om den mjölk som levereras till mejerierna har det nationella produktionsstödet för mjölk trots slopandet av mjölkkvotsystemet fortfarande betalats enligt de månatliga produktionsuppgifter som mejerierna lämnar. I fråga om den mjölk som säljs direkt till konsumenterna har det nationella stödet för mjölkproduktion fortfarande betalats på basis av de uppgifter om kvantiteten direktsåld mjölk som producenterna lämnar. 
En allmän förutsättning för beviljande av nationellt stöd är enligt 3 § i lagen om nationella stöd att när flera fysiska personer tillsammans idkar jordbruk eller trädgårdsodling eller i verksamhet som idkas i form av en sammanslutning åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem eller aktieägare som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling är minst 18 år på den sista dagen av förra kalenderåret. När verksamheten bedrivs i form av en sammanslutning ska alltså minst en person själv idka jordbruk eller trädgårdsodling. Ett villkor för beviljande av stöd för husdjursskötsel är enligt 10 § 2 mom. i lagen om nationella stöd att den sökande besitter minst fem hektar åker som lämpar sig för odling och att åkern anges i stödansökan för stödåret i fråga. Med stöd av 27 § i lagen om nationella stöd kan man emellertid avvika från ovannämnda allmänna villkor för beviljande av stöd om Landsbygdsverket av särskilda skäl beviljar en sökande undantag från dem. Under de senaste åren har det inte lämnats en enda ansökan om undantag i fråga om verksamhet som bedrivs i form av en sammanslutning. Årligen lämnas knappt 30 ansökningar om undantag från kravet på minimiareal, varav cirka en tredjedel i södra Finland. I södra Finland beviljas från och med ingången av 2015 inte längre nationellt stöd på basis av antalet djur. Största delen av de gårdsbruksenheter som ansökt om undantag har varit stödtagare vars huvudproduktionsinriktning är häst- eller fårhushållning. Dessutom har vissa nötdjursgårdar som hållit på att lägga ned verksamheten ansökt om undantag på grund av de bestämmelser som gäller perioden för fastställande av djurantalet. Perioden för fastställande av det genomsnittliga antalet husdjur räknades fram till ingången av 2015 från början av juli till slutet av juni. Från och med ingången av 2015 är perioden ett kalenderår. Därmed behöver nötdjursgårdar som lägger ner sin verksamhet inte längre ansöka om undantag från kravet på minimiåkerareal. Årligen har det betalats i genomsnitt ca 1 000 euro i stöd per gård för sådana hästgårdar och gårdar med tackor som ansökt om och beviljats undantag från kravet på minimiåkerareal. 
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
Verkställighetslagen föreslås bli ändrad så att styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med tillsynen över efterlevnaden av de tvärvillkor som anknyter till växtskyddsmedel överförs från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket vid ingången av 2016. Enligt förslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket styra och övervaka tillsynen över att tvärvillkoren inom områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd följs i fråga om växtskyddsmedel. För närvarande ansvarar Säkerhets- och kemikalieverket för en omfattande myndighetsuppgift som gäller växtskyddsmedel och som ingår bl.a. tillsynsuppgifter i samband med användning och saluföring av växtskyddsmedel. I den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel utövas tillsyn över efterlevnaden av samma lagstiftning som Säkerhets- och kemikalieverket redan nu övervakar med avseende på växtskyddsmedel. Genom förslaget vill man effektivera myndighetsarbetet och minska mängden byråkrati samt klargöra läget i fråga om den behöriga myndigheten med tanke på dem som använder växtskyddsmedlen. 
Verkställighetslagen föreslås dessutom bli ändrad så att de uppgifter som gäller stöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar ska kunna koncentreras till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler. Det föreslås att man kan avvika från huvudregeln om den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen om något annat föreskrivs om behörigheten med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna. Då kunde t.ex. behandlingen av fåtaliga stödansökningar koncentreras till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler. Genom förslaget vill man effektivera myndighetsarbetet och skapa enhetlig praxis. 
I verkställighetslagen föreslås nya bestämmelser om ett mjölkregister. Bestämmelserna om mjölkregistret behövs för planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av det stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion. De uppgifter som ska föras in i mjölkregistret motsvarar de uppgifter som förs in i det nuvarande kvotregistret inom kvotsystem för mjölk. 
Lagen om nationella stöd föreslås bli preciserad i fråga om stödet till unga jordbrukare på så sätt att det stödet ska kunna beviljas för högst fem år. Motsvararande villkor gäller det stöd som beviljas unga jordbrukare inom ramen för systemet med Europeiska unionens direktstöd. Genom förslaget vill man förenhetliga stödsystemen. Dessutom föreslås det att möjligheten till undantag i fråga om den stödberättigande minimiarealen vid beviljande av stöd för husdjursskötsel ska slopas.  
Lagen om direktstöd föreslås bli preciserad så att bestämmelserna om finansiell disciplin i Europeiska unionens lagstiftning beaktas i fråga om beloppet av direktstödet. 
3
Propositionens konsekvenser
Propositionen har inga konsekvenser för statsfinanserna. Det bedöms att det kommer att behövas ca 0,5 årsverken varje år för skötseln av verkställighets- och styrningsuppgifterna i samband med den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel. I statens budgetproposition för år 2016 föreslås en överföring på 35 000 euro från Livsmedelssäkerhetsverkets omkostnadsmoment (30.20.02) till moment 32.40.05 (Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader) som föranleds av överföringen av styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket.  
Genom att koncentrera styrningen av den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel och av efterlevnaden av den lagstiftning som gäller växtskyddsmedel till samma myndighet vill man effektivera myndighetsarbetet och minska mängden byråkrati. Genom att styrningen av tillsynen koncentreras till Säkerhets- och kemikalieverket kan myndigheten med hjälp av sin sakkunskap på ett övergripande sätt planera helheten av den tillsyn som anknyter till växtskyddsmedel så att tillsynen över tvärvillkoren och den tillsyn över växtskyddsmedel som myndigheten för närvarande ansvarar för stöder varandra. 
Möjligheten att koncentrera exempelvis uppgifter som gäller beviljande av stöd som ingår i mindre stödsystem till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler kommer att göra resursanvändningen inom regionalförvaltningen mer flexibel och effektiv och skapa enhetlig praxis. Exempelvis stöd för biodling som utbetalas enligt antalet bisamhällen, som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd, söktes i hela landet år 2014 av sammanlagt ca 350 sökande. Stöd för lagring av trädgårdsprodukter söktes av ca 300 sökande och stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp av 21 sökande. Genom att behandlingen av dessa fåtaliga stödansökningar koncentreras till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler minskas också Landsbygdsverkets arbete exempelvis när det gäller styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralerna och säkerställandet av kvaliteten på deras verksamhet. Avsikten är att beslut om en eventuell centralisering av uppgifter som avser beviljande av stöd ska fattas särskilt och bestämmelser om detta utfärdas i statsrådets förordning om närings-, trafik och miljöcentralerna. 
Mjölkregistret förorsakar inga extra kostnader för Landsbygdsverket eller mejerierna eftersom de uppgifter som ska föras in i mjölkregistret motsvarar de uppgifter som förs in i det nuvarande kvotregistret. 
Även om bestämmelserna om kommunens uppgifter i verkställighetslagens 11 § föreslås bli kompletterade och preciserade till den del som gäller beslut om skyldighet att återställa permanent betesmark, permanent gräsmark i anslutning till förgröningsstöd samt permanent gräsmark på Naturaområde, kan uppgiften inte anses vara ny för kommunen eftersom kommunen beviljar de stöd som beviljas med stöd av lagen om direktstöd och eftersom ovannämnda beslut ingår i beslutsprocessen för direktstöd. Såsom anges ovan har kommunernas uppgifter i anslutning till beviljande av direktstöd under de senaste åren och också under innevarande år minskat till följd av att antalet sökande har minskat medan antalet sökande som lämnar elektronisk stödansökan har ökat samt till följd av införandet av ett elektroniskt arkivsystem. Exempelvis år 2014 var antalet sökande vid samlad stödansökan för jordbrukarstöd ca 57 000 och år 2014 sammanlagt ca 52 500. År 2014 lämnade ca 60 procent av sökandena in en elektronisk stödansökan, medan motsvarande siffra år 2016 var ca 86 procent. Det är omöjligt att på förhand bedöma huruvida man på riksnivå vid granskningen av antalet permanenta gräsmarker något år kommer att bli tvungen att införa skyldighet att återställa permanent gräsmark. Skyldigheten att bevara permanent betesmark och det förhandsgodkännande och den återställningsskyldighet som har samband med den har funnits sedan 2005. Återställningsskyldigheten har hittills inte tillämpats en enda gång, men år 2015 var man tvungen att tillämpa förfarandet med förhandsgodkännande för omställning av permanent betesmark till annan användning. I hela landet finns det ca 700 skiften med permanent gräsmark på Naturaområde. Det kan därför bedömas att det på landsnivå i fråga om arealen permanent gräsmark på Naturaområde kan behöva fattas högst några enstaka beslut om förfaranden för återställande varje år. 
Ur stödtagarens synvinkel har överföringen av styrnings- och tillsynsuppgifterna i samband med den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket inga konsekvenser vare sig när det gäller tillsynen på gårdsbruksenheten eller de tillsyner på plats som närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer genomför. Det föreslås inte heller några ändringar i innehållet i den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel, och den föreslagna ändringen i skötseln av myndighetsuppgiften har inga konsekvenser exempelvis i fråga om antalet tillsyner på plats. Samtidigt kommer läget i fråga om den behöriga myndigheten att klargöras med tanke på dem som använder växtskyddsmedlen, när de tillsynsuppgifter som gäller växtskyddsmedel koncentreras till en enda myndighet. Att uppgifter som avser beviljande av vissa stöd eventuellt koncentreras till någon enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler bedöms inte ha några direkta konsekvenser för stödtagarna. Det är möjligt att stödtagarnas ställning förbättras när praxis förenhetligas.  
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid jord- och skogsbruksministeriet. Under beredningen har arbets- och näringsministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket och Säkerhets- och kemikalieverket hörts, och de synpunkter de har framfört har beaktats vid beredningen. 
Utlåtanden om regeringens utkast till proposition har begärts av justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Ålands landskapsregering, Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralerna, regionförvaltningsverken, Naturresursinstitutet, Lantmäteriverket, Livsmedelsindustriförbundet rf, Växtskyddsindustrin rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna MTK rf, Finlands Kommunförbund rf, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf , Han-delsträdgårdsförbundet rf, Förbundet för Ekologisk Odling rf, Maidonjalostajien ja mei-jeritukkukauppiaiden liitto ry, Pihvikarjaliitto ry, ProAgria Keskusten Liitto, Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet rf, Suomen siipikarjaliitto ry, Suomen Sikayrittäjät ry och Svenska lantbrukssällskapens förbund SLF rf.  
Utlåtanden om propositionen gavs av justitieministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Landsbygdsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Statens ämbetsverk på Åland, Naturresursinstitutet, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenterna MTK rf, Finlands Kommunförbund rf, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC rf och Puutarhaliitto - Trädgårdsförbundet rf. 
I de inkomna utlåtandena var inställningen till propositionen i huvudsak positiv. Största delen av utlåtandena innehöll inga förslag till ändring av lagförslagen. I utlåtandena ingick preciseringsförslag som gällde både lagar och motiveringarna till dem. Ambitionen har varit att beakta dessa vid den fortsatta beredningen när det varit möjligt. Enligt utlåtande av finansministeriet ska inga ändringar som gäller central- och regionalförvaltning genomföras skilt utan särskilda skäl. På grund av de inkomna utlåtandena har struktur av propositionen ändrats och förslaget till ändring av 16 § i verkställighetslagen har uteslutits från regeringens proposition såsom obehövlig. 
5
Samband med andra propositioner
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för år 2016 och avses bli behandlad i samband med den. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslagen
1.1
Lagen om verkställighet av jordbruksstöd
6 §.Landsbygdsverket. Bestämmelsen i 2 mom. föreslås bli ändrad så att Landsbygdsverket också ska besluta om det stöd som med stöd av lagen om nationella stöd beviljas för tjänster inom husdjursskötsel. Det rör sig inte om en ny uppgift för Landsbygdsverket, eftersom Landsbygdsverket redan för närvarande beslutar om beviljande av det stödet, även om frågan inte regleras på lagnivå. 
7 a §.Säkerhets- och kemikalieverket. I lagen föreslås en ny 7 a § i vilken det föreskrivs om Säkerhets- och kemikalieverkets uppgifter. Enligt förslaget ska Säkerhets- och kemikalieverket styra och övervaka tillsynen över att tvärvillkoren inom områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd följs i fråga om växtskyddsmedel. Myndigheten ska alltså ansvara för den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel. Vid tillsynen över tvärvillkoren övervakas på ovan angivet sätt att de övervakade iakttar de omständigheter som avses i första och andra meningen i artikel 55 i förordningen om växtskyddsmedel, nämligen att de använder växtskyddsmedlen på korrekt sätt i enlighet med de anvisningar och den märkning som finns på förpackningen. 
Enligt förslaget ska Säkerhets- och kemikalieverkets styrnings- och tillsynsuppgift omfatta styrning av de tillsynsbesök som genomförs av närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer, som ansvarar för de egentliga tillsynerna på plats på gårdsbruksenheterna. Säkerhets- och kemikalieverket ska också utbilda närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer, utarbeta och sammanställa tillsynsanvisningar för inspektionerna samt annat material som inspektörerna eventuellt kan behöva för sitt uppdrag samt delta i utvecklandet av tillsynen. I praktiken kommer Säkerhets- och kemikalieverket att styra tillsynen på plats som genomförs av närings-, trafik- och miljöcentralernas inspektörer på ca 550 gårdsbruksenheter varje år. Dessutom ska Säkerhets- och kemikalieverket informera stödtagarna exempelvis om krav och tillsynen i anslutning till de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel.  
De myndighetsuppgifter som gäller växtskyddsmedel utgör en helhet och en process vars skötsel kräver mångsidig sakkunskap om verksamma ämnen, preparatens egenskaper, villkor och begränsningar i användningen samt om användningsändamål och användningssätt. Eftersom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel innebär tillsyn över samma lagstiftning vars efterlevnad Säkerhets- och kemikalieverket redan nu övervakar inom ramen för övervakningen av växtskyddsmedlen, och eftersom verket har bred sakkunskap om växtskyddsmedlen, den lagstiftning som gäller dem och om verkställigheten av lagstiftningen, är det befogat att styrnings- och tillsynsuppgifterna inom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel överförs på Säkerhets- och kemikalieverket. Genom överföringen kan man också uppnå synergifördelar vid planeringen och genomförandet av tillsynen och göra tillsynen mer effektiv genom mer helhetsbetonad planering. Förslaget bidrar också till att skapa större klarhet bland de olika aktörerna när det gäller myndigheternas tillsynsuppgifter överlag. Den föreslagna överföringen av uppgiften på Säkerhets- och kemikalieverket stöds också i den slutliga rapporten från Europeiska kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet över en revision som generaldirektoratet genomförde i Finland våren 2014 för att utvärdera godkännandet samt tillsynen över användningen och saluförandet av växtskyddsmedel. Enligt iakttagelserna i kommissionens slutliga rapport bör Säkerhets- och kemikalieverket i egenskap av behörig myndighet vara informerat om alla kontroller som gäller växtskyddsmedel och utnyttja tillsynsinformationen vid planeringen av tillsynen. 
8 §.Närings-, trafik- och miljöcentralen. Bestämmelsen i 1 mom. 6 punkten om den myndighet som beviljar studiepenning för lantbruksföretagare föreslås bli upphävd såsom obehövlig, eftersom det stödsystemet slopades vid utgången av 2014. 
11 §.Kommunen. Bestämmelsen i 1 mom. 3 a punkten föreslås bli kompletterad så att kommunen också ska besluta om den skyldighet att återställa permanent betesmark och permanent gräsmark samt permanent gräsmark på Naturaområde som avses i 6 och 6 a § i lagen om direktstöd och som ingår i systemet för direkta stöd. I fråga om detta har det inte tidigare utfärdats uttryckliga bestämmelser om den myndighet som är behörig. Permanent betesmark ersätts i Europeiska unionens lagstiftning delvis år 2015 och från ingången av 2016 helt och hållet med permanent gräsmark. Bestämmelser om skyldigheten att bevara permanent betesmark och om därmed förknippad återställningsskyldighet har ingått i Europeiska unionens lagstiftning som en del av tvärvillkoren sedan år 2003. Det rör sig alltså inte om en ny skyldighet. Kommunen är den behöriga myndigheten vid beviljandet av alla stöd som beviljas med stöd av lagen om direktstöd, dvs. grundstöd, förgröningsstöd, stöd till unga jordbrukare och produktionskopplade stöd. Skyldigheten att bevara permanent gräsmark och de därmed förknippade återställningsskyldigheter som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning utgör en del av förgröningsstödet och av villkoren för det. Eftersom bestämmelser om myndighetsuppgifter måste utfärdas genom lag föreslås i lagen fogas en uttrycklig bestämmelse om kommunens uppgifter när det gäller beslut om skyldighet att återställa permanent gräsmark. Frågor som avser återställningsskyldigheten ingår i de uppgifter i samband med beviljande och utbetalning av förgröningsstöd som redan för närvarande hör till kommunen med stöd av 11 § 1 mom. 1 punkten i verkställighetslagen. I detta sammanhang bör det påpekas att kommunernas uppgifter inom beviljande av direktstöd kommer att minska efter år 2015. De uppgifter som kommunerna ännu under 2015 har i anslutning till förhandsgodkännanden som gäller permanent betesmark kommer att upphöra helt och hållet och ersättas av eventuella beslut i anslutning till skyldigheten att återställa permanent gräsmark. Kommunernas uppgifter i samband med direktstöd har under de senaste åren och under innevarande år minskat på grund av att antalet stödsökande har minskat samtidigt som andelen jordbrukare som lämnar in elektronisk ansökan ökat betydligt samt på grund av att man övergått till ett elektroniskt arkiveringssystem.  
12 §.Myndighetens regionala behörighet. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. föreslås bli ändrade så att ska vara möjligt att avvika från huvudregel för hur myndigheternas regionala behörighet bestäms om något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna. Till denna del motsvarar förslaget bestämmelsen om myndighetens regionala behörighet exempelvis i 30 § i den gällande lagen om strukturstöd till jordbruket och i 37 § i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014). Förslaget är ändamålsenligt eftersom det då kommer att vara möjligt att koncentrera uppgifter t.ex. i samband med beviljande av stöd som ingår i vissa små stödsystem till en enda eller till vissa närings-, trafik- och miljöcentraler. Exempelvis stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, som beviljas med stöd av lagen om nationella stöd, ansöktes under stödåret 2014 av sammanlagt 21 sökande. Dessa 21 stödansökningar lämnades till åtta olika närings-, trafik- och miljöcentraler för handläggning. Möjligheten att med avvikelse från huvudregeln i verkställighetslagen föreskriva om närings-, trafik- och miljöcentralernas regionala behörighet i förordningen om närings-, trafik- och miljöcentralerna skulle göra det möjligt att organisera förvaltningen på ett smidigt sätt efter behov, effektivera handläggningen av ärenden och skapa enhetlig praxis.  
Bestämmelsen i 2 mom. om den myndighet som beviljar studiepenning för lantbruksföretagare föreslås dessutom bli upphävd såsom obehövlig, eftersom det stödsystemet slopades vid utgången av 2014. 
22 §.Tillsyn på plats och utvidgad tillsyn. Eftersom styrnings- och tillsynsuppgifterna inom den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel föreslås bli överförda från Livsmedelssäkerhetsverket till Säkerhets- och kemikalieverket föreslås det att 2 mom. ändras så att Säkerhets- och kemikalieverket ska välja ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över tvärvillkoren. Avsikten är att Landsbygdsverket liksom hittills ska välja ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över de tvärvillkor som gäller kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt i lag föreskrivna verksamhetskrav som hänför sig till miljön, medan Livsmedelssäkerhetsverket ska göra motsvarande i fråga om övriga tvärvillkor. Landsbygdsverket har även gett Livsmedelssäkerhetsverket allmänna anvisningar som gäller dess nuvarande urvalsuppdrag. I fortsättningen ska Landsbygdsverkets allmänna anvisningar också gälla Säkerhets- och kemikalieverket när det sköter uppgifter som gäller urval. Enligt förslaget är det i praktiken Lantmäteriverket som i enlighet med Säkerhets- och kemikalieverkets anvisningar kommer att köra tillsynsurvalen för den tillsyn över tvärvillkoren som anknyter till växtskyddsmedel i informationssystemen, på samma sätt som det hittills gjort andra tillsynskörningar i informationssystemen. 
24 §.Rätt till insyn. Eftersom uppgiften att utöva tillsyn över efterlevnaden av de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel föreslås bli överförd på Säkerhets- och kemikalieverket föreslås 1 och 3 mom. bli ändrade så att Säkerhets- och kemikalieverket ges motsvarande rätt till insyn och rätt att få upplysningar och uppgifter som andra övervakande myndigheter. 
26 §.Skyldighet att lämna uppgifter. Bestämmelsen i 1 mom. föreslås bli ändrad så att myndigheten ska ha rätt att få upplysningar också av stambokförande sammanslutningar som avses i 3 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014). Förslaget är motiverat bl.a. eftersom hästar inkluderas i beräkningen av den djurtäthet som berättigar till kompensationsbidrag och eftersom stöd till de nordliga områdena i Finland beviljas bl.a. för hästar med stöd av lagen om nationella stöd. Ett villkor för beviljande av nationellt stöd för hästar är att det i samband med stödansökan lämnas en sådan identifikationsuppgift som specificerar hästen som ingår i den identitetshandling som enligt 7 § 2 mom. i lagen om djuravelsverksamhet utfärdas av en stambokförande sammanslutning. För att efterlevnaden av villkoren för beviljande av nationellt stöd för exempelvis hästar ska kunna övervakas är det nödvändigt att föreskriva om rätt att få upplysningar av stambokförande sammanslutningar. För närvarande finns i Finland två sammanslutningar som för stambok över hästdjur, nämligen Finlands Hippos rf och Suomen Irlannincobyhdistys - FSIC ry. 
28 §.Förfarandet vid tillsynen. För att säkerställa enhetliga tillsynsförfaranden föreslås 1 mom. bli ändrade så att också en person som är anställd vid Säkerhets- och kemikalieverket och som utövar tillsyn och deltar i tillsynsuppgifter ska ha en handling som intygar rätten till insyn. En handling som intygar rätt till insyn kunde i praktiken vara t.ex. av verket utfärdat tjänstekort 
31 §.Återkrav av stöd. Bestämmelsen i 2 mom., som gäller det lägsta belopp vid vilket återkrav kan frångås, föreslås bli ändrad så att återkrav kan frångås när det belopp som återkrävs är högst 100 euro per stöd som beviljats, i stället för mindre än 100 euro som för närvarande. Till denna del baserar sig förslaget på att den bestämmelse i artikel 54.3 i den horisontella förordningen som gäller den nedre gränsen för återkrävda belopp på finska avviker från de andra språkversionerna. Europeiska rådet har den 9 juli 2015 publicerat korrigeringar till olika språkversioner av den horisontella förordningen (rådets dokument 14712/14). I dokumentet ingår bl.a. en korrigering av den finska översättningen av artikel 54.3 i den horisontella förordningen. Korrigeringen kommer att publiceras i den officiella tidningen hösten 2015 efter det att Europeiska parlamentet har godkänt korrigeringarna av olika språkversioner. Behovet av en enhetlig tillämpning och därmed en enhetlig tolkning av en gemenskapsrättsakt innebär enligt etablerad rättspraxis vid Europeiska unionens domstol att den inte kan betraktas isolerat, i endast en språkversion. I stället ska rättsakten tolkas i förhållande både till upphovsmannens verkliga avsikt och till det syfte som denne eftersträvar med beaktande av bl.a. samtliga språkversioner (exempelvis Europeiska unionens domstols mål C-569/08, Internetportal und Marketing och mål C-52/10, Eleftheri tileorasi och Giannikos). 
8 kap.Stödrättighetsregistret inom systemet med samlat gårdsstöd. Eftersom det i lagen föreslås nya bestämmelser om ett mjölkregister föreslås rubriken för 8 kap. bli ändrad så att den motsvarar innehållet i det föreslagna kapitlet. 
41 a §.Mjölkregister. I lagen föreslås en ny 41 a § i vilken det föreskrivs om ett mjölkregister. Bestämmelsen om ett mjölkregister är nödvändig eftersom kvotsystemet för mjölk och bestämmelserna om kvotsystemet inklusive bestämmelsen om ett kvotregister slutade gälla den 31 mars 2015, och eftersom ett nationellt finansierat stöd på grundval av mjölkproduktion fortfarande beviljas för de nordliga områdena i Finland och eftersom det möjligtvis kan till mjölkproducenter beviljas tillfälligt undantagsstöd som finansieras ur Europeiska unionens medel och som beviljas på grund av en kommissionens delegerade förordning som kommissionen möjligen ska ge med stöd av artikel 219 i förordningen om en marknadsordning. Enligt det föreslagna 1 mom. ska Landsbygdsverket föra ett mjölkregister som är ett sådant register som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) och som är avsett för planering, förvaltning, beviljande och övervakning av det stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion. Enligt förslaget ska i mjölkregistret antecknas motsvarande uppgifter som kvotregistret, dvs. primärt den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens identifikationsuppgifter samt uppgifter om den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens innehavare och ägare, dennes kontaktuppgifter och personbeteckning eller företagets identifikationsuppgifter. I fråga om den mjölk som produceras ska i registret antecknas uppgifter om litermängden producerad och insamlad mjölk som sålts för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål, mjölkens fetthalt, mjölkens produktionstidpunkt samt mejeriets kontaktuppgifter och tidpunkten för leverans till mejeriet. Dessutom kan i registret enligt förslaget antecknas uppgifter om mängden mjölk i liter som sålts direkt till konsumenterna. I mjölkregistret ska man alltså kunna kontrollera de producentspecifika uppgifter som utgör grund för beviljande och utbetalning av produktionsstöd för mjölk. För närvarande betalas produktionsstöd för mjölk både på basis av de uppgifter om produktionen som mejerierna lämnar varje månad och på basis av de uppgifter om mängden mjölk i liter som sålts som direktförsäljning som jordbrukarna lämnar.  
Enligt det föreslagna 2 mom. ska också andra uppgifter kunna införas i registret, om den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning förutsätter det och om uppgifterna är nödvändiga med tanke på förvaltningen av mjölkregistret. Till denna del motsvarar förslaget motsvarande bestämmelser om de övriga register som det föreskrivs om i verkställighetslagen, dvs. stödrättighetsregistret och rådgivningsregistret. Enligt förslaget ska mejerierna varje månad i fråga om varje producent lämna uppgifter till mjölkregistret om den mjölk som mjölkproducerande gårdsbruksenheten levererat till mejeriet. Till denna del rör det sig om tidigare praxis, eftersom mejerierna också hittills har lämnat in motsvarande uppgifter till kvotregistret och det finns välfungerande praxis i fråga om inlämnandet av uppgifterna. Därför behöver exempelvis inga nya datasystemförbindelser byggas ut för detta ändamål. 
Enligt det föreslagna 3 mom. ska inskrivning i mjölkregistret vara avgiftsfritt liksom i fråga om de andra register som det föreskrivs om i verkställighetslagen.  
42 §.Myndighetens rätt att få upplysningar. Eftersom det i lagen föreslås nya bestämmelser om ett mjölkregister föreslås lagens 42 § bli ändrad så att myndigheternas rätt att få uppgifter ur registren utöver uppgifter i stödrättighetsregistret ska gälla uppgifter i mjölkregistret. Dessutom ska till förteckningen över de myndigheter som ska ha rätt att få uppgifter ur registren fogas utöver Säkerhets- och kemikalieverket Naturresursinstitutet, eftersom Naturresursinstitutet behöver uppgifterna i mjölkregistret för att fullgöra sina lagstadgade åligganden inom statistikföring. Eftersom de stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion i de nordliga områdena i Finland finansieras med nationella medel och regleras i den nationella lagstiftningen föreslås det att myndigheternas rätt att få uppgifter ur registren ska utsträckas till att också gälla sådana uppgifter som behövs för att fullgöra åligganden i anslutning till de nationella stöden till jordbruket och trädgårdsodlingen. 
43 §.Bevarande av uppgifter. På grund av de föreslagna nya bestämmelserna om ett mjölkregister föreslås 43 § bli ändrad så att uppgifterna i registren ska bevaras också under den tid som föreskrivs i nationell lagstiftning. Allmänna nationella bestämmelser om bevarandet av uppgifter i de register som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem finns i den lagens 12 § (Avförande av uppgifter). Enligt den paragrafen avförs uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem senast tio år efter det att uppgifterna om en kund senast har behandlats. Uppgifter avförs dock inte, om det är nödvändigt att bevara dem för att fullgöra ett åliggande som grundar sig på lag, för att ett ärende är under behandling eller för att utföra kontroll enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan lagstiftning, eller om det i Europeiska unionens lagstiftning krävs att uppgifterna bevaras. Enligt paragrafen ska uppgifter emellertid ska avföras så snart det inte finns någon lagstadgad grund att behandla dem. 
53 §.Myndighetens rätt att få uppgifter. Eftersom uppgiften att utöva tillsyn över efterlevnaden av de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel föreslås bli överförd på Säkerhets- och kemikalieverket föreslås 1 och 4 mom. bli ändrade så att Säkerhets- och kemikalieverket ges motsvarande rätt till insyn och rätt att få upplysningar och uppgifter som andra övervakande myndigheter.  
1.2
Lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen
3 §.Sökande. Det föreslås att 5 mom. preciseras så att till lagen fogas en uttrycklig bestämmelse om att stöd till unga jordbrukare kan beviljas för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 i stödförordningen. Till denna del baserar sig förslaget på ovannämnda beslut från kommissionen C(2015) 2790 final och på Finlands förslag till ändring av systemet med långsiktigt nationellt stöd för jordbruket i de nordliga områdena som lämnades till kommissionen den 13 mars 2014. Enligt kommissionens beslut och Finlands förslag i samband därmed ska nationellt finansierat stöd till unga jordbrukare i regel beviljas till samma jordbrukare som är berättigade till Europeiska unionens direktstöd till unga jordbrukare. Definitionen på en ung jordbrukare i lagen om nationella stöd motsvarar definitionen på en ung jordbrukare i lagen om direktstöd. I lagen om nationella stöd finns emellertid ingen uttrycklig bestämmelse om den tidsperiod för vilken stöd till unga jordbrukare kan beviljas. Även om det är möjligt att genom förordning av statsrådet bestämma om närmare villkor för beviljande av stöd, inklusive om den maximitid för vilken stöd kan beviljas, är det emellertid mer ändamålsenligt att föreskriva om detta på lagnivå. Enligt artikel 50.5 i stödförordningen beviljas stödet till unga jordbrukare i regel under en längsta period på fem år per jordbrukare.  
27 §.Beviljande av undantag. Det föreslås att 27 § upphävs. Med stöd av den paragrafen har Landsbygdsverket av särskilda skäl kunnat bevilja undantag från kravet på jordbruk och trädgårdsodling i fråga om en aktör som bedriver verksamhet i form av en sammanslutning eller från kravet på minimiareal i fråga om stöden för husdjursskötsel. Såsom anges ovan i avsnitt 1.3 har det under de senaste åren inte ansökts om undantag i fråga om stödsökande som bedriver verksamhet i form av en sammanslutning. I fråga om minimiarealkravet inom det nationella stödet för husdjursskötsel har det under de senaste åren lämnats in knappt 30 ansökningar om undantag och år 2015 15 ansökningar om undantag hos Landsbygdsverket. För behandlingen av ansökningar om undantag har det vid Landsbygdsverket krävts en arbetsinsats på cirka en personmånad varje år. Från och med ingången av 2015 betalas i södra Finland inte längre något nationellt stöd på basis av antalet djur. Från ingången av 2015 har perioden för fastställande av djurantalet inom de nationella stöden för husdjursskötsel ändrats till ett kalenderår. Därmed behöver exempelvis gårdsbruksenheter som är i beråd att lägga ned sin verksamhet inte ansöka om undantag. De gårdsbruksenheter som har ansökt om och beviljats undantag från kravet på minimiareal har till största delen varit små gårdar med häst- eller fårhushållning som huvudproduktionsinriktning och där det genomsnittliga nationella stödet för husdjursskötsel har varit ca 1 000 euro per år i fråga om dessa djurslag. Med hänvisning till det som sägs ovan, och eftersom avsikten är att rikta jordbruksstöden till aktiva gårdsbruksenheter, kan förslaget om att slopa förfarandet med tillstånd till undantag anses vara motiverat. 
1.3
Lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket
3 §.Stödformer. Det föreslås att det inledande stycket i 1 mom. preciseras så att bestämmelserna i artikel 26 i den horisontella förordningen beaktas i beloppet av det direktstöd som betalas till aktiva jordbrukare. Den horisontella förordningen är direkt tillämplig lagstiftning i medlemsstaterna, men bestämmelsen i lagen om direktstöd föreslås bli preciserad för att förtydliga den nationella lagstiftningen. I artikel 26 (Finansiell disciplin) i den horisontella förordningen bestäms det om en mekanism för finansiell disciplin som ska tillämpas när prognoserna tyder på att det årliga taket för Europeiska unionens fleråriga budgetram kommer att överskridas under ett visst budgetår. Slutsatserna om den fleråriga budgetramen (2014—2020) godkändes vid Europeiska rådets möte den 7—8 februari 2013. Dessutom konstaterades det att en reserv för kriser inom jordbrukssektorn, som ska möjliggöra stöd vid större kriser som drabbar produktionen och distributionen inom jordbruket, behöver tas in i den fleråriga budgetramen. Enligt artikel 8 i stödförordningen är gränsen för tillämpningen av Europeiska unionens förfarande för finansiell disciplin 2 000 euro. Enligt artikel 26.5 i den horisontella förordningen ska den del av finansieringen av reserven för kriser inom jordbruket som inte används under ett visst budgetår återbetalas till finansieringen av direktstöd. Om det under ett visst kalenderår inte används några justerade stödbelopp ska beloppen återbetalas till stödtagarna följande kalenderår inom ramen för det anslag som kommissionen anvisar medlemsstaterna. År 2013 skars beloppet av det direktstöd som anvisats Finland ned med sammanlagt ca 11 miljoner euro till följd av bestämmelserna om Europeiska unionens finansiella disciplin. I enlighet med artikel 1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1259/2015 av den 24 november 2014 om återbetalning i enlighet med artikel 26.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om de anslag som överförts från budgetåret 2014 och i enlighet med bilagan till genomförandeförordningen återbetalas till Finland år 2015 i direktstödet för 2014 det belopp på ca 11 miljoner euro som drogs av från direktstödet föregående år. 
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av lagarna ska emellertid tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
De tillsynsuppgifter som är anhängiga vid ikraftträdandet av ändring av verkställighetslagen ska slutföras i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Därmed ska exempelvis Livsmedelssäkerhetsverket in i det sista sköta de tillsynsuppgifter myndigheten har i anslutning till tvärvillkoren för växtskyddsmedel 2015, inbegripet de rapporter som ska göras upp. 
3
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Genom verkställighetslagen upphävdes den tidigare gällande lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (1336/1992) och lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994), som ansågs problematiska med tanke på grundlagen. När verkställighetslagen stiftades lyfte man upp till lagnivå sådana bestämmelser om t.ex. tillsyn och tillsynspåföljder som tidigare endast hade reglerats på förordningsnivå trots att det ur grundlagssynvinkel skulle ha krävts grundläggande bestämmelser om detta på lagnivå. Vid beredningen av verkställighetslagen fäste man också vikt vid att bemyndigandena att utfärda förordning bör vara noggrant avgränsade. Dessutom beaktades den av grundlagsutskottet förutsatta utvärderingen av författningsnivån som helhet. I denna regeringsproposition ingår inga förslag till nya bemyndigande att utfärda förordning.  
De förslag som gäller bl.a. Säkerhets- och kemikalieverkets inspektionsrätt och rätt att få upplysningar i anslutning till de uppgifter som föreslås för myndigheten motsvarar den inspektionsrätt och rätt att få upplysningar som föreskrivs för andra myndigheter i verkställighetslagen. För Säkerhets- och kemikalieverket föreslås inga befogenheter som går utöver de befogenheter som andra i verkställighetslagen avsedda myndigheter har. Myndighetens rätt och skyldighet att verkställa inspektion och rätt att få de uppgifter som tillsynsuppdraget kräver av bl.a. stödtagaren eller av andra aktörer som har uppgifter som behövs för verkställande av tillsyn baserar sig på Europeiska unionens lagstiftning.  
De föreslagna lagarna torde kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om verkställighet av jordbruksstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om verkställighet av jordbruksstöd (192/2013) 8 § 1 mom. 6 punkten,  
ändras 6 § 2 mom., 11 § 1 mom. 3 a-punkten, 12 § 1 och 2 mom., 22 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom., 26 § 1 mom., 28 § 1 mom., 31 § 2 mom., rubriken för 8 kap., 42 och 43 § samt 53 § 1 och 4 mom.,  
av dem 6 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1361/2014, 11 § 1 mom. 3 a-punkten sådan den lyder i lag 1365/2014, 12 § 1 mom. sådant det lyder i lag 501/2014, 12 § 2 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1361/2014, 42 § sådan den lyder i lag 584/2014 och 43 § sådan den lyder i lag 1358/2014, samt 
fogas till lagen nya 7 a och 41 a § som följer: 
6 § 
Landsbygdsverket 
Landsbygdsverket beslutar om det transportbidrag och det stöd för tjänster inom husdjursskötsel som avses i 6 § 2 punkten i lagen om nationella stöd samt om den miljöersättning som avses i 5 § i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare när ersättningen grundar sig på ett sådant avtal om upprätthållande av klonarkiv för ursprungsväxter eller ett sådant avtal om bevarande av lantrasers genom som avses i 7 mom. i den paragrafen. På handläggningen av ärendet vid Landsbygdsverket tillämpas denna lag.  
7 a § 
Säkerhets- och kemikalieverket 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 7 § styr och övervakar Säkerhets- och kemikalieverket tillsynen över att tvärvillkoren inom områdena folkhälsa, djurhälsa och växtskydd följs i fråga om växtskyddsmedel.  
11 § 
Kommunen 
Kommunen beslutar om 
3 a) beviljande av förhandsgodkännande som avses i 5 § i lagen om direktstöd och om återställningsskyldighet som avses i 6 och 6 a § i den lagen, 
12 § 
Myndighetens regionala behörighet 
Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna (897/2009) är den i 8—11 § avsedda myndighet behörig inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum ligger. Om gårdsbruksenheten inte har något driftscentrum är den myndighet behörig inom vars verksamhetsområde merparten av gårdsbruksenhetens åkrar finns.  
Om inte något annat föreskrivs om behörighet med stöd av lagen om närings-, trafik- och miljöcentralerna är med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. den närings-, trafik- och miljöcentral behörig inom vars verksamhetsområde 
1) investeringen genomförs, om ansökan gäller en icke-produktiv investering, 
2) det område som avtalet gäller finns, om den som ansöker om ett miljöavtal är en sådan registrerad förening eller vattenrättslig sammanslutning som avses i 5 § 5 mom. i lagen om vissa programbaserade ersättningar till jordbrukare,  
3) produktlagret finns, om ansökan gäller stöd för lagring av skogsbär och skogssvamp, 
4) biodlarens verksamhetsställe finns, om ansökan gäller stöd för biodling. 
22 § 
Tillsyn på plats och utvidgad tillsyn 
Landsbygdsverket väljer ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över de i tvärvillkoren ingående kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt i lag föreskrivna verksamhetskrav som hänför sig till miljön. Säkerhets- och kemikalieverket väljer ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över de tvärvillkor som gäller växtskyddsmedel. Livsmedelssäkerhetsverket väljer ut ett sampel av gårdsbruksenheter för tillsyn över övriga tvärvillkor. 
24 § 
Rätt till insyn 
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Statens ämbetsverk på Åland, närings-, trafik- och miljöcentralen och regionförvaltningsverket har rätt att utföra inspektioner hos stödsökandena och stödtagarna i syfte att utöva tillsyn över stöd enligt denna lag och tvärvillkor. Om tillsynen över förutsättningarna för erhållande av stöd så förutsätter, får inspektion utföras i slakterier och i företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter. 
Livsmedelssäkerhetsverket och Säkerhets- och kemikalieverket har rätt att närvara vid inspektioner som gäller stödsökande eller stödtagare och som någon annan myndighet utför och att följa hur inspektionerna utförs. 
26 § 
Myndighetens rätt att få upplysningar och hjälp 
Myndigheten har rätt att få för tillsynen behövliga handlingar och uppgifter av stödsökanden eller dennes representant. Med handlingar avses även material som skapats eller lagrats med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat sätt. Myndigheten har också rätt att få uppgifter av slakterier, företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter och av stambokförande sammanslutningar som avses i 3 § i lagen om djuravelsverksamhet (319/2014) samt av renbeteslagen. De som ansöker om stöd samt ovan avsedda slakterier och företag som förädlar eller förmedlar jordbruksprodukter ska tillåta att det tas prover i den omfattning en inspektion förutsätter. Material och prover ska överlåtas utan ersättning. 
28 § 
Förfarandet vid tillsynen 
Personer som utför tillsynsuppdrag ska ha ett tillsynspass som utfärdats av Landsbygdsverket eller en av Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, närings-, trafik- och miljöcentralen, regionförvaltningsverket eller Statens ämbetsverk på Åland utfärdad handling som intygar rätten till insyn. Tillsynspasset eller handlingen ska på begäran visas för den som ansöker om stöd eller dennes representant innan tillsynen inleds. 
31 § 
Återkrav av stöd 
Om stöd har beviljats flera stödtagare gemensamt, svarar alla mottagare solidariskt för betalningen av stödet. Återkravet kan frångås, om det belopp som ska återkrävas är högst 100 euro exklusive ränta per stödtagare och per stöd som beviljats. 
8 kap. 
Strödrättighetsregistret och mjölkregistret 
41 a § 
Mjölkregister 
Landsbygdsverket för ett mjölkregister för planeringen, förvaltningen, beviljandet och tillsynen av stöd som beviljas på grundval av mjölkproduktion. Mjölkregistret är ett sådant register som avses i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem. 
I mjölkregistret kan följande uppgifter föras in: 
1) den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens identifikationsuppgifter, 
2) den mjölkproducerande gårdsbruksenhetens innehavare och ägare, kontaktuppgifter, personbeteckning eller företagets identifikationsuppgifter, 
3) litermängden producerad och insamlad mjölk som sålts för att marknadsföras och som godkänts för detta ändamål, 
4) mjölkens fetthalt, 
5) mjölkens produktionstidpunkt, 
6) mejeriets kontaktuppgifter och tidpunkten för leveransen till mejeriet, 
7) mängden mjölk i liter som sålts direkt till konsumenterna. 
Också andra uppgifter kan införas i registret, om den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning förutsätter det och om uppgifterna är nödvändiga med tanke på förvaltningen av mjölkregistret. Mejerierna ska varje månad i fråga om varje producent lämna uppgifter till mjölkregistret om den mjölk som mjölkproducerande gårdsbruksenheten levererat till mejeriet. 
För inskrivning i mjölkregistret tas det inte ut någon avgift. 
42 § 
Myndighetens rätt att få upplysningar 
Jord- och skogsbruksministeriet, attesterande organ som avses i 39 §, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket, Naturresursinstitutet, Lantmäteriverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna, regionförvaltningsverken, Statens ämbetsverk på Åland och kommunernas myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att ur de i 41 och 41 a § avsedda registren få sådana uppgifter som de behöver för att kunna sköta sina i lag föreskrivna uppgifter i fråga om Europeiska unionens direktstöd och de nationella stöden till jordbruket och trädgårdsodlingen. 
43 § 
Bevarande av uppgifter 
Uppgifterna bevaras i de i 41 och 41 a § avsedda registren under en så lång tid som den nationella lagstiftningen eller Europeiska unionens lagstiftning kräver eller så länge det annars är nödvändigt för förvaltningen av stödrättigheter enligt stödförordningen. 
53 § 
Myndighetens rätt att få uppgifter 
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket, Säkerhets- och kemikalieverket samt andra behöriga myndigheter har trots sekretessbestämmelserna rätt att av statliga och kommunala myndigheter få sådana uppgifter om en sökande, dennes ekonomiska ställning och affärs- eller yrkesverksamhet eller andra förhållanden av betydelse för stödet som är nödvändiga för behandlingen av ärenden som gäller stöd. 
Jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Livsmedelssäkerhetsverket och Säkerhets- och kemikalieverket får trots sekretessbestämmelserna till behöriga institutioner inom Europeiska unionen lämna ut sådana i övrigt sekretessbelagda uppgifter som erhållits vid verkställigheten av denna lag och som behövs för tillsynen över efterlevnaden av Europeiska unionens lagstiftning. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
De tillsynsuppgifter som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag slutförs i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001) 27 §, sådan den lyder i lagarna 430/2007 och 283/2008, samt 
ändras 3 § 5 mom. sådant det lyder i lag 1357/2014, som följer: 
3 § 
Sökande 
Stöd som är avsedda för unga jordbrukare kan beviljas till fysiska personer eller grupper som dessa bildar för högst den tidsperiod som avses i artikel 50.5 i 2 § 14 punkten. Om sökanden är en sammanslutning ska en eller flera unga jordbrukare ha bestämmanderätten i sammanslutningen. Till andra grupper kan stöd beviljas endast om alla jordbrukare, medlemmar eller aktieägare är unga jordbrukare. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
3. 
Lag 
om ändring av 3 § i Europeiska unionens direktstöd till jordbruket 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013) det inledande stycket i 3 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1356/2014, som följer: 
3 § 
Stödformer 
Aktiva jordbrukare kan, med beaktande av artikel 26 i den horisontella förordningen, beviljas grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare samt följande produktionskopplade stöd: 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På ansökningar som är anhängiga vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
Helsingfors den 28 september 2015 
Statsministerns ställföreträdare, utrikesminister
Timo
Soini
Jordbruks- och miljöminister
Kimmo
Tiilikainen
Senast publicerat 30.9.2015 13:37