Regeringens proposition
RP
44
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder ändras så att det med stöd av lagen kan beviljas understöd för undersökning av bostadsbyggnaders och bostäders skick samt för kostnader för planering av grundliga förbättringar. Understöden inriktas på undersökningar av skicket på bostäder och bostadsbyggnader med fukt- och mikrobskador och andra problem med inomhusluften samt på planering av grundliga förbättringar. Understöd kan beviljas till den sammanslutning som äger bostadsbyggnaden eller till en fysisk person. 
Syftet med propositionen är att främja reparationer och planmässig fastighetsförvaltning av byggnadsbeståndet samt förbättra situationen för personer som bor i bostadsbyggnader med fukt- och mikrobskador samt problem med inomhusluften. Propositionen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering. 
Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 
Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
MOTIVERING
1
Nuläge
Markanvändnings- och bygglagen, hälsoskyddslagen och förordningen om boendehälsa 
Bestämmelser om de sanitära förhållandena i byggnader samt bostadsutrymmen och arbetsutrymmen finns i markanvändnings- och bygglagen (132/1999, nedan MBL), hälsoskyddslagen (763/1994) och arbetarskyddslagen (738/2002) samt i förordningar och föreskrifter som utfärdats med stöd av dessa lagar och i anvisningar som förtydligar dem. 
Bestämmelser om byggnaders allmänna hälsa, säkerhet och användbarhet finns i 12 § (målen för styrningen av byggandet), 117 § (krav beträffande byggande), 117 a–117 g § (väsentliga tekniska krav), 125 § (bygglov), 131 § (ansökan om bygglov) och 166 § (underhåll av byggnader) i MBL. Enligt 166 § i MBL ska en byggnad och dess omgivning hållas i sådant skick att den hela tiden uppfyller de sanitära kraven, kraven på säkerhet och användbarhet. 
Bestämmelser om sanitära krav på bostäder och andra vistelseutrymmen finns i 26 och 27 § i hälsoskyddslagen. Enligt paragraferna ska förhållandena i bostäder och andra utrymmen inomhus beträffande inomhusluften vara sådana att de som befinner sig i bostaden eller utrymmet inte orsakas sanitär olägenhet. Om det i en bostad eller något annat vistelseutrymme förekommer buller, vibrationer, lukt, ljus, mikrober, damm, rök, för mycket värme eller kyla, fukt, strålning eller annat därmed jämförbart i den omfattning att detta kan medföra sanitär olägenhet för den som vistas i bostaden eller utrymmet, ska åtgärder för att utreda, avhjälpa eller begränsa olägenheten och de faktorer som föranlett den vidtas utan dröjsmål. Enligt hälsoskyddslagen kan hälsoskyddsmyndigheten utföra inspektioner och låta utföra mätningar, provtagningar och andra utredningar för att utreda en misstanke om sanitär olägenhet samt uppmana eller förelägga en fastighetsägare att utföra behövliga reparationer för att avhjälpa en sanitär olägenhet. 
I förordningen om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen samt om kompetenskrav för utomstående sakkunniga (SHMf 545/2015, nedan förordningen om boendehälsa,) som utfärdats med stöd av hälsoskyddslagen, och i tillämpningsanvisningen (Anvisning för tillämpning av förordningen om boendehälsa från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) 2016) ges närmare anvisningar beträffande utomstående sakkunniga som anlitas av hälsoskyddsmyndigheterna, deras undersökningsmetoder, tillämpliga åtgärdsgränser samt kompetenskrav för utomstående sakkunniga. 
Reparationsunderstödslagen 
Enligt lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016, nedan reparationsunderstödslagen) kan det av statens medel beviljas understöd för installation av hiss i efterhand i befintliga flervåningshus, för undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadsbyggnader samt för reparation av bostäder för äldre eller för personer med funktionsnedsättning i syfte att främja deras möjligheter att bo hemma. Understöd kan beviljas inom ramen för det maximibelopp som fastställs i statsbudgeten. Understöden beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (nedan ARA). Med stöd av reparationsunderstödslagen har utfärdats statsrådets förordning om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1373/2016, nedan reparationsunderstödsförordningen). I reparationsunderstödsförordningen föreskrivs om inkomstgränser för understöd för reparation av bostäder för personer med funktionsnedsättning och äldre. På de understöd som avses i reparationsunderstödslagen tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2011), om inte något annat föreskrivs i reparationsunderstödslagen. 
Reparationsunderstöd har beviljats av medel som anvisats i statsbudgeten och av statens bostadsfonds medel sedan 1987. Anslagets eller understödsfullmaktens storlek och understödens användningsändamål har varierat enligt de aktuella bostadspolitiska behoven samt sysselsättnings- och konjunkturpolitiska situationerna. Riksdagen bestämmer årligen storleken på fullmakten att bevilja reparationsunderstöd och på anslaget i samband med statsbudgeten. För närvarande beviljas inte understöd med stöd av reparationsunderstödslagen eller någon annan lag för utförande av undersökningar av byggnaders skick eller planering av grundliga förbättringar. Reparationsunderstödslagen trädde i kraft vid ingången av 2017 och genom den upphävdes lagen om understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter (1184/2005) med stöd av vilken understöd kunde beviljas för planmässiga reparationer av byggnadsbeståndet genom understöd för bedömningar och undersökningar av en byggnads skick, utarbetande av en reparationsplan eller en bruks- och underhållsanvisning. Syftet med understödet var att befästa användningen av nya verktyg som främjar en planmässig fastighetsförvaltning och reparationsverksamhet, såsom undersökning och bedömning av en byggnads skick samt användning av servicebok. Slopandet av understödet motiverades i tiden med att det införlivande av ovan nämnda verktyg i normal fastighetsförvaltning och reparationsverksamhet som eftersträvats genom understödet hade skett. Understöden slopades också på grund av små anslag. 
Fukt- och inomhuslufttekniska undersökningar av byggnaders skick 
Med undersökning av en byggnads skick avses en undersökningsmetod för att undersöka i vilket skick byggnadens konstruktioner eller de system som hör till byggnaden är med hjälp av såväl organoleptiska observationer, mätningar och fotograferingar som undersöknings- och mätinstrument som gör förstörande ingrepp i konstruktionerna samt där konstruktioner öppnas och det vid behov tas prover. Undersökning av en byggnads skick kan gälla hela byggnaden eller vissa konstruktioner, vatten- och avloppssystem, ventilationssystem och faktorer som påverkar inomhusluften. En sådan undersökning ger närmare information om en byggnads skick än en bedömning som görs enbart på grundval av organoleptiska observationer. 
För att ett reparationsprojekt ska vara framgångsrikt är dessa undersökningar av yttersta vikt. Tillräckligt omfattande och detaljerad information om en gammal konstruktion när det gäller egenskaper, risker och skick är nödvändig för planeringen och genomförandet av ett reparationsprojekt eller projekt för kompletteringsbyggande. Undersökningarna är en central del av projektplaneringen, eftersom i synnerhet undersökningar som gjorts i ett tidigt skede ger information om möjligheten att genomföra olika alternativ och på så vis styr hela projektet i en säker, sund och helhetsekonomisk riktning. 
Utförandet av fukt- och inomhuslufttekniska utredningar förutsätter specialkunskaper. För att skador på byggnaden och till exempel brister som försämrar inomhusluften ska kunna identifieras krävs att den som undersöker byggnadens skick känner till olika tidstypiska konstruktionslösningar och typer av konstruktioner. VVS-tekniska lösningar, byggnadsmaterial och riskkonstruktioner. Den som undersöker byggnadens skick ska kunna ställa resultaten av sina mätningar och observationer om konstruktionernas skick i proportion till de byggnadstekniska uppgifterna om objektet. I större objekt görs undersökningarna av skicket i allmänhet i samarbete mellan sakkunniga från olika områden och då deltar till exempel personer som undersöker konstruktionernas och VVS-systemens skick och till exempel experter på mätning av värmeflödet från byggnader och experter på skadliga ämnen. I underhållet av byggnader fungerar undersökningar av byggnadernas skick och andra syner som en del av verktygen för livscykelhantering. 
Grundlig förbättring av en fukt- och mikrobskadad byggnad eller en byggnad med problem med inomhusluften 
Målet för reparationen av en byggnad med problem med inomhusluften är att återställa byggnaden tekniskt och sanitärt i ett skick som tjänar dess syfte. Vid reparationer avlägsnas de skadade materialen och andra föroreningskällor, och konstruktionerna och de hustekniska systemen repareras så att skadorna inte återkommer. En noggrann planering av nya konstruktionslösningar är särskilt viktig vid reparation av fukttekniskt utmanande konstruktioner. 
En undersökning av byggnadens skick fungerar som underlag för reparationsplanering. Med stöd av undersökningen av byggnadens skick görs upp tillräckligt detaljerade reparationsplaner där man beskriver de konstruktioner som ska repareras, rivas och förnyas, eventuella ändringar i byggandet av nya konstruktioner samt reparationsmetoder och material. I allmänhet ges några alternativa förslag till renoveringssätt och redogörs kort för fördelarna och riskerna med dem. I planen ges dessutom vanligen anvisningar för det praktiska genomförandet och arrangemangen kring reparationerna. Det är även möjligt att i det här skedet ta ställning till fukt- och dammhantering samt förfarandet för kvalitetssäkring av reparationsarbetet på reparationsplatsen. Vid reparationsplaneringen bör det dessutom beaktas att bygglov krävs för reparations- och ändringsarbeten som uppenbart kan inverka på säkerheten för dem som använder byggnaden eller på deras hälsomässiga förhållanden (125 § i MBL). 
2
Föreslagna ändringar
I propositionen föreslås att det införs ett nytt understöd för undersökningar av skicket på bostadsbyggnader och bostäder med fukt- och mikrobskador samt problem med inomhusluften. Det föreslås också ett nytt understöd för planeringen av en grundlig förbättring av sådana bostadsbyggnader. Propositionen grundar sig på regeringsprogrammet för statsminister Antti Rinnes regering enligt vilket det ska tas i bruk ett understöd för undersökning av byggnaders skick och för utarbetande av reparationsplaner.  
Syftet med propositionen är att främja en planmässig fastighetsförvaltning, underhållet av byggnadsbeståndets kvalitet samt att stödja och sporra ägarna att reparera fastigheterna. Syftet är dessutom att förbättra situationen för personer som bor i bostadsbyggnader med fukt- och mikrobskador och problem med inomhusluften. 
Det föreslås att lagens tillämpningsområde enligt 1 § i reparationsunderstödslagen ändras så att ARA i fortsättningen med stöd av lagen ska kunna bevilja understöd för kostnader för undersökningar av bostadsbyggnaders och bostäders skick samt för kostnader för planering av grundliga förbättringar av bostadsbyggnader. I 2 § 1 mom. föreslås dessutom en ny 3 punkt, där ändamålet med understöd enligt lagen utvidgas så att det även gäller kostnader för undersökningar av bostäders och bostadsbyggnaders skick och kostnader för planering av grundliga förbättringar av bostadsbyggnader. Med grundlig förbättring avses att kvaliteten på en bostad eller en bostadsbyggnad ska höjas från den ursprungliga nivån eller att den ska återställas i nyskick eller ursprungligt skick genom andra än årliga reparationsåtgärder. Till 4 § där det föreskrivs om understödens maximibelopp fogas en ny 3 punkt där det förskrivs att maximibeloppet av ett understöd för dessa kostnader är 50 procent av de faktiska kostnaderna. Dessutom fogas det till 6 § 1 mom. en ny 3 punkt, där det föreskrivs om understödstagare. Understöd kan beviljas till den sammanslutning som äger byggnaden eller till en fysisk person. Understöd kan inte beviljas sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Således beviljas understöd i princip till bostadsaktiebolag och ägare av egnahemshus. Avsikten är att avgränsa sammanslutningar som bedriver yrkesmässig verksamhet, såsom hyreshussamfund, bland understödstagarna. 
På samma sätt som i fråga om de nuvarande understöd som beviljas med stöd av reparationsunderstödslagen föreskrivs närmare villkor för beviljande av understöd i statsrådets förordning. De understöd som nu föreslås inriktas i förordningen på undersökningar av skicket på bostäder och bostadsbyggnader med fukt- och mikrobskador och problem med inomhusluften samt på planeringskostnaderna för grundliga förbättringar av sådana byggnader. 
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för den offentliga ekonomin 
Fullmakten att bevilja reparationsunderstöd fastställs årligen i statsbudgeten. I regeringsprogrammet för Antti Rinnes regering anvisas ett anslag på 2,3 miljoner euro för åtgärden vid 2023. 
Understöd för undersökningar av byggnaders skick och reparationsplaner ökar planmässiga reparationer av byggnadsbeståndet och minskar de sanitära olägenheter av fukt- och inomhusluftproblem som kan belasta olika sektorer inom den offentliga ekonomin. Understöden ökar också i någon mån efterfrågan på tjänster hos företag som tillhandahåller undersökningar av byggnaders skick och reparationsplaner samt sysselsättningen i branschen. 
Att bevilja understöd för planering är kostnadseffektivt och understöden kan bedömas ha stor effekt med avseende på det beviljade anslaget. Den genomsnittliga understödssumman kan bedömas uppgå till cirka 3 000 euro och på så vis kan understödet årligen bistå cirka 750 undersökningar av byggnaders skick eller projekt för planering av grundlig förbättring. 
Problem med inomhusluften lyfts fram på flera ställen i regeringsprogrammet. Enligt regeringsprogrammet ska det bland annat satsas på forskning om inneluftsproblem och om lösningar på problemen samt utredas vilken typ av hjälp och stöd de som hamnat i en mögelfälla behöver. Enligt regeringsprogrammet ska det även utredas om staten kan stödja avhjälpandet av inneluftsproblem i byggnader och byggandet av rena bostäder åt dem som har insjuknat på grund av dålig inomhusluft. Miljöministeriet följer hur de understöd som nu föreslås fungerar och vidtar behövliga lagstiftnings- och andra åtgärder, om utredningarna visar till exempel att understödsfullmakten är för liten eller att understödet bör inriktas på ett annat sätt. 
Konsekvenser för hushåll och husbolag 
Tack vare understödet har hushåll och husbolag bättre möjligheter att upptäcka fukt- och inomhusluftproblem i ett tidigare skede, planera reparationer på grund av fukt- och inomhusluftproblem och upprätthålla skicket på sina fastigheter. Att upptäcka problemen i ett tidigt skede sänker de totala reparationskostnaderna och minskar de skadliga hälsoeffekterna av fukt- och inomhusluftproblem. Genom understöd för kostnader för undersökningar av byggnaders skick och för planering av grundliga förbättringar kan man således förbättra situationen för ägare till småhus med inomhusluftproblem och ett planmässigt underhåll av byggnadsbeståndet. Understöd för undersökningar och planering minskar också konstruktionsfel och de problem som uppstår på grund av dem och bidrar till att reparationer kan inledas. 
Konsekvenser för företag 
Understöd ökar i någon mån efterfrågan på undersökningar av byggnaders skick och planering av grundliga förbättringar samt ökar behovet av arbetskraft i små och medelstora företag i branschen. Branschen är relativt konkurrensutsatt och det finns många företag som tillhandahåller tjänster, så det kan bedömas att de understöd som anvisats för undersökningar av byggnaders skick inte har någon stor inverkan på tjänsternas priser. En ökning av undersökningar av byggnaders skick utvecklar också arbetssätten och kunnandet i branschen. 
3.2
Konsekvenser för myndigheterna
Understöden beviljas av ARA. På grund av de nya understöd som föreslås i propositionen kan antalet understödsansökningar till ARA antas öka. Därigenom kan understöden antas i någon mån öka ARAs uppgifter. Under det första året förväntas det komma in färre ansökningar om understöd, eftersom besluten i husbolag i allmänhet fattas vid den stadgeenliga bolagsstämman på våren. Uppgifter i samband med förverkligande och beviljande av det nya understödet ökar i någon mån ARAs behov av personalresurser. 
4
Beredningen av förslaget
Propositionen har beretts vid miljöministeriet. Utlåtande om utkastet till proposition lämnades av 13 olika instanser: social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, Finlands Fastighetsförbund rf, Finlands Kommunförbund, Homepakolaiset ry, Asumisterveysliitto AsTe ry, Rakennusinsinöörit ja -arkkitehdit RIA ry, Suomen Isännöintiliitto ry, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, Kuluttjaliitto – Konsumentförbundet ry, Finlands Egnahemsförbund rf och Hengitysliitto ry. Alla utlåtanden kan läsas i webbtjänsten utlåtande.fi. 
Remissinstanserna understödde propositionsutkastet närmast enhälligt. Endast Asumisterveysliitto AsTe ry förhöll sig mer reserverat till propositionsutkastet. Finansministeriet hade inga kommentarer om propositionen. På basis av remissbehandlingen har det gjorts vissa preciseringar i motiveringen till propositionen och definitionen av understödstagare har preciserats. 
5
Närmare bestämmelser och föreskrifter
Reparationsunderstödsförordningen 
I reparationsunderstödsförordningen tas in paragrafer om understöd för undersökningar av skicket på bostadsbyggnader och bostäder med fukt- och mikrobskador och inomhusluftproblem samt för planeringskostnader för grundliga förbättringar av sådana bostadsbyggnader och bostäder. I förordningen föreskrivs om de tekniska kraven i undersökningar av skicket och planer för grundlig förbättring samt kompetenskrav för de som genomför undersökningar och utarbetar planer.  
Med problem med inomhusluften avses problem med inomhusluften i vid bemärkelse, och de inbegriper t.ex. problem med inomhusluften orsakade av olika slags VOC-föreningar, PAH-föreningar, radon och andra skadliga ämnen. 
I reparationsunderstödsförordningen tas in en ny 7 §, enligt vilken understöd för undersökning av skicket på bostadsbyggnader med fukt- och mikrobskador och inomhusluftproblem kan beviljas när undersökningen motsvarar den överenskomna goda standarden i branschen och den gjorts i tillräcklig omfattning. Undersökningen av skicket görs med hjälp av testanvändning, provtagning och mätning av konstruktioner i behövlig omfattning. Med kompetent person avses en person som undersöker byggnadens skick och som har kompetens till exempel enligt förordningen om boendehälsa (såsom expert på hälsoriktigt byggande eller konditionsgranskare med kunskap om fuktskador) eller någon annan motsvarande kompetens och arbetserfarenhet som är tillräcklig för undersökning av en byggnads skick. Eftersom undersökningar av byggnaders skick ska kunna stödjas och bostadshus repareras innan det uppstår sanitära olägenheter, är det inte ändamålsenligt att konditionsgranskare begränsas till enbart personer som skaffat behörighet i enlighet med förordningen om boendehälsa. ARA ska ge anvisningar och bedöma om en konditionsgranskares behörighet är tillräcklig. 
I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för understöd som beviljas för planering av grundliga förbättringar av bostadsbyggnader med fukt- och mikrobskador samt inomhusluftproblem. Med grundlig förbättring avses att kvaliteten på en bostad eller en bostadsbyggnad ska höjas från den ursprungliga nivån eller att den ska återställas i nyskick eller ursprungligt skick genom andra än årliga reparationsåtgärder. Med årliga reparationsåtgärder avses regelbundet återkommande reparationsåtgärder som orsakas genom slitage på byggnader eller användning av bostäder. När det gäller uppnåendet av nyskick eller den ursprungliga nivån handlar det om engångsåtgärder som bidrar till att höja boendenivån. I gränsfall får ARA tolka vad som är grundlig förbättring och vad som är årliga reparationsåtgärder. 
I 120 e § i MBL föreskrivs om behörighetsvillkor för projekterare. Miljöministeriet har dessutom utfärdat en anvisning om byggnadsprojekterares behörighet (YM2/601/2015). Anvisningen ska tillämpas vid bedömningen av kompetensen hos projekterare för reparation av fuktskador. 
6
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1087/2016) 1, 2, 4 och 6 § som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde och förhållande till statsunderstödslagen 
Denna lag innehåller bestämmelser om understöd som beviljas av statens medel för installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadsbyggnader samt för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning. Lagen innehåller också bestämmelser om understöd för kostnader för undersökningar av bostadsbyggnaders eller bostäders skick och om understöd för kostnader för planering av grundliga förbättringar. 
På understöd som avses i denna lag tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
2 § 
Syftet med understöden 
Med understödet får följande åtgärder understödas: 
1) installation av hiss i efterhand i befintliga flervåningshus och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadsbyggnader, 
2) reparation av bostäder för äldre eller för personer med funktionsnedsättning i syfte att främja deras möjligheter att bo hemma. 
3) kostnader för undersökningar av bostadsbyggnaders eller bostäders skick samt kostnader för planering av grundliga förbättringar. 
Närmare bestämmelser om understödens användningsändamål och om förutsättningarna för beviljande av understöd får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
4 § 
Understödens maximibelopp 
Understöd får beviljas på basis av prövning av varje enskilt projekt så att det av de godtagbara och skäliga kostnaderna utgör 
1) högst 45 procent, om understödet beviljas för sådant användningsändamål som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten, 
2) högst 50 procent, eller av särskilda skäl som hänför sig till en speciellt svår social, hälsomässig eller ekonomisk situation högst 70 procent, om understödet beviljas för sådant användningsändamål som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten. 
3) högst 50 procent, om understödet beviljas för sådana ändamål som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten, 
Godtagbara kostnader är högst de faktiska kostnaderna för den åtgärd som berättigar till understöd. 
Närmare bestämmelser om de godtagbara kostnaderna och om vilka de särskilda skälen enligt 1 mom. 2 punkten är får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 § 
Understödstagare 
Understöd som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten beviljas till den sammanslutning som äger byggnaden. 
Understöd som avses i 2 § 1 mom. 2 punkten beviljas till den fysiska person som äger bostadsbyggnaden eller bostaden eller den fysiska person som äger de bostadsaktier som medför rätt att besitta bostadslägenheten. Om underhållsansvaret för byggnaden eller bostaden med stöd av lag ankommer på eller skriftligen varaktigt eller långvarigt har överförts på någon annan än den ägare som avses ovan, kan understödet dock beviljas till den underhållsansvarige. Understöd beviljas inte till den del som kostnaderna med stöd av lagen om bostadsaktiebolag (1599/2009) eller bolagsordningen ska betalas av bostadsaktiebolaget. 
Understöd som avses i 2 § 1 mom. 3 punkten beviljas till den fysiska person som äger bostadsbyggnaden eller till den sammanslutning som äger bostadsbyggnaden. Understöd kan inte beviljas sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 7 oktober 2019 
Statsminister
Antti
Rinne
Miljö- och klimatminister
Krista
Mikkonen
Förordningsutkast
Statsrådets förordning 
om ändring av statsrådets förordning om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder 
I enlighet med statsrådets beslut 
fogas till statsrådets förordning om reparationsunderstöd för bostadsbyggnader och bostäder (1373/2016) en ny 7 § som följer: 
7 § 
Understöd för undersökning av bostäders skick och för kostnader för planering av grundliga förbättringar 
Understöd kan beviljas för kostnader för undersökning av skicket på bostadsbyggnader eller bostäder med fukt- och mikrobskador och inomhusluftproblem samt för kostnader för planering av en grundlig förbättring av sådana byggnader. 
Denna förordning träder i kraft den 20 . 
Senast publicerat 07-10-2019 13:19