Senast publicerat 27-11-2021 09:47

Regeringens proposition RP 45/2021 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang samt med förslag till lag om ändring av lagen om sammankomster

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Syftet med denna proposition är att inhämta riksdagens godkännande av Europarådets konvention från 2016 om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang och av lagen om sättande i kraft av konventionen. Det föreslås dessutom att lagen om sammankomster ändras. 

Konventionen har som mål att skapa en trygg, säker och välkomnande miljö vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. För detta ändamål innehåller konventionen bestämmelser om åtgärder och god praxis mellan de myndigheter och de privata aktörer som har att göra med arrangemangen av idrottsevenemang samt andra intressenter, såsom åskådarna, för att utveckla en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service.  

I propositionen föreslås det också att riksdagen ger sitt samtycke till att Finland säger upp den av Europarådet ingångna europeiska konventionen från 1985 om våld och olämpligt uppträdande hos åskådare vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher. 

Konventionen trädde i kraft internationellt den 1 november 2017. För Finlands del träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer en månad efter det att Finland har deponerat sitt godkännandeinstrument. De lagförslag som ingår i propositionen avses träda i kraft samtidigt som konventionen träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet.  

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Genom den av Europarådet inrättade europeiska konventionen från 1985 om våld och olämpligt uppträdande hos åskådare vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher (CETS nr 120, FördrS 9/1987) inrättades en ständig kommitté för att övervaka konventionens tillämpning och funktion. Kommittén har i sitt arbete noterat att en stor mängd erfarenheter och god praxis i Europa har lett fram till en ny integrerad partnerskapsstrategi för åskådares trygghet och säkerhet. Till följd av detta föreslog Europarådets konferens för idrottsministrar i mars 2012 att ständiga kommittén ska utreda behovet av att uppdatera konventionen från 1985. Utredningen visade att konventionen behöver uppdateras och därför bemyndigade Europarådets ministerkommitté i juni 2012 den ständiga kommittén att utifrån 1985 års konvention och dess innehåll utarbeta en ny konvention. 

1.2  Beredning

Beredningen av konventionen och EU:s behörighet

Ständiga kommittén inledde beredningen av konventionen i juni 2013 och konventionen (CETS nr 218) antogs i december 2015. Konventionen öppnades för undertecknande den 3 juli 2016 och trädde i kraft internationellt den 1 november 2017. 

Endast stater kan vara parter i konventionen. När konventionen bereddes ansågs den inte innehålla bestämmelser som hör till EU:s behörighet, Europeiska kommissionen deltog i förhandlingarna som observatör. När konventionen hade trätt i kraft och vissa stater redan hade undertecknat och godkänt den lade kommissionen fram ett förslag till rådets beslut om att konventionen till vissa delar hör till EU:s behörighet och om bemyndigande av medlemsstaterna att till dessa delar bli parter i konventionen (COM (2018) 247). Artikel 1 i rådets beslut 2002/348/RIF innehåller en skyldighet att inrätta eller utse ett nationellt polisiärt informationsställe för fotboll (EGT L 121 8.5.2002). Artikel 11 i konventionen om internationellt samarbete innehåller en skyldighet att inrätta ett nationellt informationsställe för fotboll inom polisen och fastställer dess uppgifter. Eftersom bestämmelserna i konventionen delvis överensstämmer med förpliktelserna enligt rådets ovannämnda beslut, kan de påverka unionens gemensamma regler eller ändra deras tillämpningsområde i den bemärkelse som avses i artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Av denna anledning antog rådet den 9 april 2019 beslut (EU) 2019/683 som bemyndigade medlemsstaterna att bli parter i konventionen till den del det är fråga om punkterna 2, 3 och 4 i artikel 11 i konventionen (EUT L 115/9 2.5.2019).  

Beredningen på nationell nivå

Finland deltog i ständiga kommitténs konventionsförberedande sammanträden. Inrikesministeriet tillsatte den 1 juni 2016 ett projekt för att sätta konventionen i kraft (SM024:00/2016). Utlåtanden om konventionen och om ändamålsenligheten med att sätta den i kraft begärdes av inrikesministeriets räddningsavdelning, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet, Polisstyrelsen och Ålands landskapsregering. Alla remissinstanser ansåg det motiverat att konventionen sätts i kraft i Finland. På föredragning av statsrådet beviljade republikens president den 1 december 2017 fullmakt att underteckna konventionen. Finland undertecknade konventionen den 21 december 2017.  

Efter att konventionen hade undertecknats beredde inrikesministeriet regeringens föreliggande proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av konventionen samt om uppsägning av den tidigare konventionen och om ändring av lagen om sammankomster. Utlåtanden om propositionen begärdes av justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, utrikesministeriet, Polisstyrelsen, Ålands landskapsregering, Finlands ishockeyförbund, Finlands Olympiska Kommitté, Finlands Bollförbund och Finlands centrum för etik inom idrotten.  

Konventionens syfte

Konventionens syfte är att förbättra åskådarnas säkerhet genom att beakta de erfarenheter och den goda praxis man fått i anknytning till ordnande av och säkerheten vid idrottsevenemang sedan konventionen från 1985 trädde i kraft. Utifrån dessa har man utvecklat en ny integrerad och partnerskapsbaserad strategi. Denna strategi omfattar i större utsträckning än 1985 års konvention delaktighet av alla i idrottsevenemang berörda aktörer när det gäller att skapa en trygg miljö vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. En ny aspekt vid sidan av trygghet och säkerhet är att servicen beaktas. I artikeln om inrikes samordning i konventionen från 1985 nämns bland annat ministerier och andra myndigheter som aktörer. I 2016 års konvention fastställs redan i definitionerna att begreppet ”aktör” inte bara avser offentliga utan även privata organ. Åtgärderna genomförs huvudsakligen i enlighet med konventionens artiklar om samordnings- och samarbetsarrangemang mellan olika aktörer samt om internationellt samarbete. 

De viktigaste förslagen

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner konventionen. Propositionen innehåller också ett förslag till så kallad blankettlag genom vilken de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft.  

I propositionen föreslås det också att riksdagen ger sitt samtycke till att Finland säger upp den av Europarådet inrättade europeiska konventionen från 1985 om våld och olämpligt uppträdande hos åskådare vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher. 

Propositionen innehåller dessutom ett förslag till ändring av lagen om sammankomster (530/1999). I 12 § i lagen föreskrivs om de allmänna förutsättningarna för ordnande av offentliga tillställningar. Det föreslås att bestämmelser om de skyldigheter enligt konventionen för myndigheter och andra aktörer som deltar i ordnandet av offentliga tillställningar införs i denna paragraf genom ett nytt moment.  

Enligt 19 § 1 mom. i lagen är det polisens uppgift bland annat att övervaka att arrangören och ordföranden uppfyller sina skyldigheter enligt den lagen. Enligt 20 § 1 mom. kan polisen vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ska ordnas med de syften som anges i paragrafen. Det föreslås att bestämmelser om inledande, övervakning och godkännande av de övningar som avses i konventionen samt om polisens roll införs i 20 § genom ett nytt moment, där det samtidigt preciseras att dessa anvisningar och föreskrifter hänför sig till verksamhet enligt nu föreslagna 12 § 2 mom. 

Propositionens konsekvenser

De aktörer som avses i konventionen, i synnerhet myndigheterna, har redan länge i Finland och internationellt samarbetat inom det område som avses i konventionen. Olika aktörer har anvisningar om sin egen verksamhet och samarbetet mellan aktörerna är etablerat. Internationellt samarbete för att främja säkerheten vid idrottsevenemang bedrivs också i sakkunnigarbete inom ramen för Europeiska unionens råd. Konventionen kan bedömas effektivisera och förenhetliga både den nationella och den internationella verksamheten i och med att konventionens tillämpningsområde är mera övergripande än 1985 års konvention.  

Genom de ändringar som föreslås i lagen om sammankomster ska de myndigheter och andra aktörer som arrangerar eller deltar i publika evenemang beakta bestämmelserna i artikel 7 i konventionen om utarbetande, testning och förbättring av beredskaps- och krisplaner och om regelbundna gemensamma övningar för aktörer. Polisen kan dessutom ge anvisningar och föreskrifter om inledande, övervakning och godkännande av övningar som hänför sig till verksamheten i fråga.  

Enligt artikel 5.4 i konventionen ska parterna uppmuntra de behöriga organen att sörja för en inkluderande och välkomnande miljö på idrottsarenorna för alla i samhället, inklusive barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och särskilt se till att det finns lämpliga sanitära anläggningar, serveringsställen samt goda åskådarförhållanden för hela publiken. Bestämmelsen stöder den princip som uttrycks i 15 § i diskrimineringslagen (1325/2914), enligt vilken personer med funktionsnedsättning har rätt till rimliga anpassningar bland annat för att säkerställa deltagande på lika villkor. Enligt artikel 5.5 i konventionen ska parterna säkerställa beredskap för trygghets- och säkerhetsrisker, bland vilka särskilt anges våldsamt eller annat förbjudet uppträdande och rasistiskt eller på annat sätt diskriminerande uppträdande. Dessa bestämmelser i artikel 5 har indirekta konsekvenser för ett bättre tillgodoseende av jämlikheten. Konventionsbestämmelserna syftar i sin helhet till att stärka åskådarnas säkerhet och har följaktligen indirekta konsekvenser också för säkerställandet av den personliga integriteten enligt 7 § i grundlagen. 

Remissvar

Utlåtanden om propositionen lämnades av justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet, Polisstyrelsen, Ålands landskapsregering, Säkerhets- och kemikalieverket Tukes, Finlands etiska centrum för idrott, Finlands Bollförbund rf och Finlands Olympiska Kommitté samt av Suomen Maajoukkueen Kannattajat ry. 

Utifrån yttrandena inkluderades i propositionen den princip som framgår av konventionen och av den förklarande promemorian till konventionen om att de mänskliga rättigheterna ska beaktas fullt ut vid tillämpningen av konventionen. Propositionen kompletterades dessutom med en utredning om konventionens konsekvenser för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna. Det andra lagförslaget i propositionen preciserades för att föremålet för förpliktelserna och myndigheternas befogenheter tydligare ska framgå. I propositionen gjordes ytterligare en del fördragsrättsliga preciseringar. 

Bestämmelserna i konventionen och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

EU:s befogenheter på det område som omfattas av konventionens bestämmelser 

Artikel 1 i rådets ovannämnda beslut 2002/348/RIF förpliktar varje medlemsstat att inrätta eller utse ett nationellt polisiärt informationsställe för fotboll. Artikel 2 handlar om informationsställets uppgifter, artikel 3 om polisiärt informationsutbyte mellan informationsställena och artikel 4 om förfarandet för kommunikation mellan informationsställena. NFIP-punkten vid polisinrättningen i Helsingfors har utsetts till Finlands nationella informationsställe och i Polisstyrelsens anvisning POHA Dnr/2010/1546 fastställs som dess uppgifter bland annat de skyldigheter som i rådets beslut ställs på ett informationsställe.  

Artikel 11 i konventionen om internationellt samarbete innehåller en skyldighet att inrätta eller utse ett nationellt informationsställe för fotboll inom polisen. Enligt punkt 2 i artikeln ska informationsstället fungera som direkt och gemensam kontaktpunkt för utbyte av allmän (strategisk, operativ och taktiskt) information, inbegripet personuppgifter, samt underlätta och samordna eller sköta polissamarbetet i samband med de händelser som avses i konventionen. Enligt punkt 3 ska parterna säkerställa att informationsstället utgör en nationell resurs med sakkunskap och enligt punkt 4 ska varje part i konventionen underrätta den kommitté som inrättas genom konventionen om kontaktstället.  

Såsom framgår ovan är bestämmelserna i konventionen delvis överlappande med förpliktelserna enligt rådets ovannämnda beslut och kan alltså påverka unionens gemensamma regler eller ändra deras tillämpningsområde i den bemärkelse som avses i artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.  

Av denna anledning bemyndigade rådet den 9 april 2019 medlemsstaterna att bli parter i konventionen till den del det är fråga om punkterna 2, 3 och 4 i artikel 11 i konventionen. Det är fråga om ett fördrag som kan jämställas med ett blandat EU-avtal, där EU inte kan vara part, men där de medlemsstater som är parter delvis också på unionens vägnar utövar unionens exklusiva befogenhet i fråga om punkterna 2, 3 och 4 i artikel 11 i konventionen. 

Artikel 1. Tillämpningsområde.Enligt punkt 1 ska parterna, inom ramen för sina respektive konstitutionella bestämmelser, vidta de åtgärder som krävs för att tillämpa bestämmelserna i konventionen på fotbollsmatcher eller fotbollsturneringar på deras territorier i vilka professionella fotbollsklubbar och landslag deltar.  

Enligt punkt 2 får parterna tillämpa konventionens bestämmelser på andra idrottsgrenar eller idrottsevenemang som anordnas på deras territorier, inklusive icke-professionella fotbollsmatcher och särskilt i situationer som medför risker i fråga om trygghet och säkerhet.  

I ingressen till konventionen konstateras att parterna erkänner behovet av att ta full hänsyn till nationell och internationell lagstiftning i frågor såsom dataskydd, återanpassning av straffade personer och mänskliga rättigheter. I punkterna 24 och 34 i förklaringspromemorian till konventionen konstateras på motsvarande sätt att det i ingressen betonas att konventionen ska tillämpas på ett sätt som är förenligt med internationella och nationella rättsliga förpliktelser i fråga om dataskydd, mänskliga rättigheter och återanpassning av straffade personer. Konventionens tillämpningsområde hänför sig också till de mänskliga rättigheterna som skyddas genom internationella och regionala människorättskonventioner, särskilt till vars och ens rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster och till förbudet mot diskriminering (artiklarna 11 och 14 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FördrS 18 och 19/1990, sådan den lyder senare ändrad genom FördrS 71 och 72/1994, FördrS 85 och 86/1998, FördrS 8 och 9/2005, FördrS 6 och 7/2005 samt FördrS 50 och 51/2010, och tolfte protokollet till konventionen, artikel 1, FördrS 8 och 9/2005). Således ska fullt tillgodoseende av de mänskliga rättigheterna, så som genomgående framgår av ovannämnda konventioner och deras artiklar, också beaktas vid tillämpningen av konventionen.  

Till konventionen har det på sedvanligt sätt utarbetats en förklarande promemoria vars innehåll beskrivs i detaljmotiveringen till propositionen. De tolkningsrekommendationer som framförs i förklaringspromemorian är inte juridiskt bindande för parterna.  

Artikel 2. Konventionens syfte. Enligt artikeln är konventionens syfte att erbjuda en trygg, säker och välkomnande miljö vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Parterna ska för detta ändamål  

a. anta en integrerad och väl avvägd flerpartsstrategi för trygghet, säkerhet och service som bygger på väl fungerande lokala, nationella och internationella partnerskap och samarbete,  

b. säkerställa att alla offentliga och privata organ och andra aktörer är införstådda med att tillhandahållandet av trygghet, säkerhet och service inte kan ses som separata delar, och att varje del kan ha direkt inverkan på de andra två delarna,  

c. beakta god praxis vid utarbetandet av en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service.  

Idrottslagen (390/2015) syftar till att främja ärlighet och etiska principer inom idrott och elitidrott (2 §). För att ett specialidrottsförbund ska vara berättigat till statsbidrag ska det beakta idrottens etiska principer och de internationella bestämmelser som är bindande för Finland (10 §) och hur förbundet förverkligar dessa syften beaktas vid prövningen av statsunderstödets belopp (12 §).  

Artikel 3. Definitioner. I artikeln definieras de centrala begreppen i konventionen.  

Artikel 4. Nationella samordningsarrangemang.Enligt punkt 1ska parterna säkerställa att nationella och lokala arrangemang för samordning inrättas i syfte att utforma och genomföra en integrerad flerpartsstrategi för trygghet, säkerhet och service på nationell och lokal nivå.  

Enligt punkt 2 ska parterna säkerställa att arrangemang för samordning inrättas i syfte att identifiera, analysera och utvärdera risker förknippade med trygghet, säkerhet och service och för att möjliggöra utbyte av uppdaterad information om riskanalyser. 

I Finland gör evenemangsarrangören proaktivt de anmälningar och åtgärder som lagstiftningen förutsätter till den lokala polisen och andra myndigheter, som inom ramen för sitt verksamhetsområde styr, samordnar och övervakar evenemangsarrangörens verksamhet. 

Enligt 13 § 1 mom. i lagen om sammankomster ska den som ordnar en offentlig tillställning av platsens ägare eller innehavare inhämta samtycke till att platsen används för tillställningen och enligt 14 § ska arrangören senast fem dygn innan en offentlig tillställning inleds lämna en skriftlig anmälan om tillställningen till polisen på den ort där tillställningen ordnas. Polisen kan godkänna även en anmälan som lämnas senare, om inte ordnandet av tillställningen medför olägenhet för allmän ordning och om försummelsen att iaktta tidsfristen inte oskäligt försvårar fullgörandet av polisens uppgifter enligt lag. Anmälan behöver dock inte lämnas om sådana offentliga tillställningar som på grund av det låga antalet deltagare, tillställningens natur eller platsen där tillställningen ordnas inte kräver åtgärder för att ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas eller för att olägenhet för utomstående och miljön ska kunna förhindras och inte heller kräver särskilda trafikarrangemang. Angående innehållet i anmälan gäller vad som i 8 § bestäms om anmälan om allmänna sammankomster. Polisen kan vid behov kräva utredningar även om andra omständigheter som hänför sig till anordnandet av offentliga tillställningar. Anmälan om en allmän sammankomst ska enligt 8 § innehålla följande uppgifter: 1) sammankomstens arrangör, 2) sammankomstens syfte, 3) platsen för sammankomsten eller rutten för processionen, 4) när sammankomsten ska inledas och en uppskattning av när den kommer att avslutas, 5) ordningsvakter som arrangören har utsett, samt 6) konstruktioner och annan specialutrustning som ska användas under sammankomsten. Sammankomstens arrangör ska dessutom i anmälan namnge en person som ska vara anträffbar för polisen i frågor som gäller ordnandet av sammankomsten (kontaktperson). 

Enligt 16 § i räddningslagen (379/2011) ska arrangören göra upp en räddningsplan för offentliga tillställningar och andra evenemang som kan vara förenade med avsevärd risk för människors säkerhet eller brandsäkerheten på grund av ett stort antal deltagare eller av någon annan särskild orsak. I räddningsplanen för en offentlig tillställning ska farorna och riskerna i anslutning till tillställningen utredas och bedömas. Utifrån dem bestäms säkerhetsarrangemangen under tillställningen och de olycksförebyggande anvisningar och förhållningsregler för olyckssituationer och farliga situationer som ska ges den personal som ansvarar för genomförandet av tillställningen och den publik som deltar i tillställningen. Räddningsplanen för en offentlig tillställning ska ges in till den lokala räddningsmyndigheten minst 14 dygn innan tillställningen börjar. Den lokala räddningsmyndigheten kan av särskilda skäl godta att räddningsplanen för en offentlig tillställning ges in senare än så. Om den utredning och bedömning av farorna och riskerna i anslutning till tillställningen som avses i 2 mom. eller de säkerhetsarrangemang och anvisningar som bestämts utifrån dem enligt den lokala räddningsmyndighetens bedömning är bristfälliga, kan myndigheten återsända planen för komplettering. Den lokala räddningsmyndigheten ska också vid behov förrätta brandsyn enligt 80 § på objektet och vidta åtgärder enligt 81 och 82 §. Den lokala räddningsmyndigheten ska vid behov underrätta polisen och den hälsovårdsmyndighet som ansvarar för den prehospitala akutsjukvården om en plan som den tillställts. Användning av explosiva varor eller brand- och explosionsfarliga kemikalier som specialeffekter ska anmälas på förhand till den lokala räddningsmyndigheten på det sätt som föreskrivs i 81 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005). I 3 § 2 mom. i statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011) föreskrivs att om det för samma offentliga tillställning eller evenemang ska göras upp en säkerhets- eller beredskapsplan eller någon annan motsvarande plan med stöd av någon annan lag än räddningslagen eller enligt föreskrifter av en behörig myndighet, behöver ingen separat räddningsplan för den offentliga tillställningen göras upp, utan de uppgifter om innehållet i planen som anges i 16 § 2 mom. i räddningslagen kan tas in i den andra plan som nämns ovan. Detta ska nämnas i planen. 

Enligt 81 § i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor får explosiva varor eller farliga kemikalier användas som specialeffekter vid sådana allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som avses i lagen om sammankomster, om en anmälan om detta har gjorts till räddningsmyndigheten senast 14 dygn innan tillställningen arrangeras. I anmälan ska en ansvarig person namnges, som ska ha sådan kompetens för specialeffekter som avses i lagen om laddare. Den ansvariga personen ska se till att explosiva varor eller farliga kemikalier i samband med de tillställningar som avses i 1 mom. används i enlighet med bestämmelserna och de begränsningar och villkor som räddningsmyndigheten har ställt. Räddningsmyndigheten kan på basis av en anmälan besluta om sådana begränsningar i och villkor för den tilltänkta användningen som behövs för en säker hantering av specialeffekterna. Räddningsmyndigheten kan förbjuda användningen, om användningen på den tilltänkta platsen vid den tilltänkta tidpunkten kan anses medföra uppenbar risk för person-, miljö- eller egendomsskada. 

Enligt 118 § 1 mom. i miljöskyddslagen ska verksamhetsutövaren till den kommunala miljövårdsmyndigheten göra en elektronisk anmälan om byggande, offentliga tillställningar och andra åtgärder och händelser som orsakar tillfälligt buller eller skakningar, om bullret eller skakningarna kan antas bli speciellt störande. Om en åtgärd genomförs eller en händelse organiseras på flera kommuners område, ska anmälan göras till den statliga tillsynsmyndighet inom vars verksamhetsområde bullret eller skakningarna huvudsakligen framträder. Om verksamhetsutövaren är en fysisk person, kan anmälan lämnas in på papper. Enligt 118 § 3 mom. ska anmälan göras i god tid innan åtgärden vidtas eller verksamheten inleds, dock senast 30 dygn före denna tidpunkt, om inte en kortare tid bestäms i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna. I fråga om en i 1 mom. avsedd anmälan som omfattas av den statliga myndighetens behörighet är tidsfristen dock alltid 30 dygn. Enligt 118 § 4 mom. får en åtgärd inte vidtas eller verksamheten inledas förrän det har förflutit 30 dygn eller en i de kommunala miljöskyddsföreskrifterna angiven kortare tid från det att anmälan gjordes. Den myndighet som behandlar anmälan kan dock i sitt beslut med anledning av anmälan tillåta att åtgärden vidtas eller verksamheten inleds vid en tidigare tidpunkt. 

Enligt 14 a § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978) ska i fråga om arbete som utförs på en gata eller på ett allmänt område den som ansvarar för arbetet göra en anmälan hos kommunen. Arbetet får inledas så snart kommunen har gett sitt samtycke till att det inleds. Om kommunen inte har behandlat anmälan inom 21 dygn, kan arbetet likväl inledas. Till anmälan ska fogas en utredning som i behövlig utsträckning visar hur området kommer att användas under arbetet, hur länge arbetet pågår, anordningarnas och konstruktionernas placering, de tillfälliga trafikarrangemangen med beaktande av alla trafikformer samt den person som är ansvarig för arbetet och hans eller hennes yrkeskompetens. Utöver detta kan kommunen även kräva andra utredningar som behövs för behandlingen av anmälan. Kommunen kan med anledning av en anmälan meddela sådana föreskrifter om arbetets utförande som behövs för att minska den olägenhet eller skada som eventuellt orsakas trafikens smidighet, säkerhet och framkomlighet samt ledningar och anordningar som finns på gator och allmänna områden och gatornas och de allmänna områdenas konstruktioner. På arbetsplatsen ska det finnas en tavla med information om vem som utför arbetet och kontaktuppgifterna för den som ansvarar för arbetet. Den som gjort anmälan ska hålla arbetsområdet rent och inom den tid som beviljats för arbetet återställa området i det skick området var i innan arbetet inleddes. 

Enligt 5 § i alkohollagen (1102/2017) får alkoholdrycker inte tillverkas eller säljas utan tillstånd. Enligt 7 § i lagen beviljas på ansökan detaljhandels- och serveringstillstånd för alkoholdrycker av det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde sökandens detaljhandels- eller serveringsställe ligger. Om detaljhandeln eller serveringen inte äger rum inom ett visst regionförvaltningsverks område, beviljas tillståndet av regionförvaltningsverket på sökandens hemort eller, om sökanden saknar hemort i Finland, av Regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

Enligt 44 § i tobakslagen (549/2016) får tobaksprodukter och nikotinvätskor säljas eller på annat sätt överlåtas i detaljhandel endast om den kommun där försäljningsstället ligger har beviljat ett detaljhandelstillstånd för försäljningsstället och tillståndshavaren. Tillstånd för detaljhandel i ett mobilt kommunikationsmedel beviljas dock av hemkommunen för den som ansöker om tillstånd. Detaljhandelstillstånd kan beviljas för viss tid, om verksamheten är tidsbegränsad. Tillstånd för viss tid kan beviljas för högst ett år åt gången. 

Giltighetstiden för Polisstyrelsens bestämmelse som nämns i avsnitt 6 har förlängts genom Polisstyrelsens brev den 17 februari 2020. Föreskriften tar upp verksamheten och uppgifterna vid Finlands nationella informationspunkt för fotboll (NFIP). 

Enligt punkt 3 ska parterna säkerställa att samordningsarrangemangen inbegriper alla viktiga offentliga och privata organ som ansvarar för trygghet, säkerhet och service i samband med evenemanget, både på och utanför den plats där evenemanget äger rum. 

Finland har omfattande utvärderings- och responssystem som ständigt övervakar bland annat säkerhetsåtgärderna vid matchevenemang på huvudserienivå i fotboll. Olika myndigheter (Finlands NFIP-punkt samlar in de lokala polisinrättningarnas matchrapporter för analys) och privata aktörer (till exempel Finlands Bollförbund och Veikkausligan) samlar in uppgifter som man går igenom tillsammans med evenemangsarrangörerna och som ytterligare ska förbättra säkerhetsåtgärderna vid evenemang (Finlands Bollförbund samlar in matchdelegaternas matchrapporter för analys). God nationell och internationell praxis gås igenom på olika kurser och seminarier. Polisstyrelsen har fortlöpande kontakt med Finlands NFIP som sammanställer olika slag av rapporter och statistik om matchevenemangen. Polisstyrelsen och NFIP-punkten utvärderar flera gånger under spelsäsongen tillsammans med Finlands Bollförbund och Veikkausligan säkerhetsåtgärderna vid de matcher som dittills ägt rum.  

Finlands Bollförbund, Polisstyrelsen och NFIP-punkten, placerad vid polisinrättningen i Helsingfors, ordnar årligen ett i europeisk jämförelse och överlag exceptionellt seminarium om säkerheten vid fotbollsmatcher. Målgrupperna för seminariet är verkställande direktörer och verksamhetsledare för föreningarna i Veikkaus-, första-, andra- och damligan, säkerhetscheferna, kontaktpersonerna för förenings- och landslagssupportrarna, Suomen Maajoukkueen Kannattajat ry, Veikkausligan, Finlands Bollförbund, polis- och räddningsmyndigheterna, Polisstyrelsen, inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Olympiska kommittén, FCEI, Säkerhets- och kemikalieverket, Olympiastadion, Ratinastadion, Telia 5G Areena, Veritas Stadion, Lahden Urheilukeskus, Myrbacka fotbollsstadion, OmaSp Stadion Seinäjoki, Elisa Stadion Vasa, FRK och andra förstahjälpen- och akutvårdsorganisationer, fackfolk inom arenabygge och i säkerhetsbranschen samt de viktigaste grenförbunden och organisationerna inom bollsport. År 2020 hölls det tjugonde seminariet i ordningen. Under tvådagarsseminariet gick man igenom många frågor som påverkar säkerheten vid matchevenemang och sökte lösningar bland annat med hjälp av utländska föreläsare. 

Enligt Polisstyrelsens nämnda föreskrift svarar Finlands nationella informationspunkt för fotboll bland annat för informationsutbyte, för att inhämta underrättelser och utföra observation vid matcher och rapportera om dem, lägga fram utvecklingsförslag, föra statistik och ha ett nära samarbete med idrottsorganisationerna och räddningsmyndigheterna. 

Enligt punkt 4 ska parterna säkerställa att full hänsyn tas till principerna om trygghet, säkerhet och service i konventionen vid samordningen samt att nationella och lokala strategier utarbetas, regelbundet utvärderas och förbättras utifrån nationella och internationella erfarenheter och god praxis.  

Så som redogörs ovan i samband med punkt 2 innehåller lagen om sammankomster bestämmelser om ansvaret för arrangörer av idrottsevenemang. Myndigheternas roller och ansvar bestäms i princip med stöd av lagen om sammankomster och de preciseras utifrån speciallagstiftning, såsom till exempel när det gäller räddningsmyndigheterna i räddningslagen och räddningsförordningen.  

Undervisnings- och kulturministeriets delegation för etiska frågor inom idrotten är ett samarbetsorgan mellan olika förvaltningsområden och aktörer inom idrotten. Delegationen följer och samordnar etiska frågor inom idrotten och ger vid behov rekommendationer. I delegationen är också de med tanke på läktarsäkerheten viktigaste aktörerna företrädda, inrikesministeriet, Polisstyrelsen, Finlands etiska centrum för idrott, Finlands Olympiska Kommitté samt olika grenförbund inom idrotten.  

Enligt punkt 5 ska parterna säkerställa att de berörda organens respektive roller och ansvarsområden tydliggörs i nationella rättsliga, reglerande och administrativa ramar, samt att dessa roller kompletterar varandra, är förenliga med en integrerad strategi och är allmänt accepterade på strategisk och operativ nivå. 

De olika aktörernas ansvar och skyldigheter behandlas ovan i samband med artikel 2 och nedan i samband med artikel 7.  

Artikel 5. Säkerhet, säkerhet och service på idrottsarenor.Enligt punkt 1 ska parterna säkerställa att nationella rättsliga, reglerande och administrativa regelverk innehåller krav på att evenemangsarrangörer, i samråd med alla samarbetsorgan, ska erbjuda alla deltagare och åskådare en trygg och säker miljö.  

Bestämmelser om säkerheten vid idrottsevenemang finns i flera olika lagar (även i de lagar som delvis har behandlats i artikel 4.1 ovan), såsom lagen om sammankomster, lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015), räddningslagen, ordningslagen (613/2003), alkohollagen, konsumentsäkerhetslagen (920/2011) och strafflagen (39/1889). Polisen har möjlighet att ingripa i störningar i omedelbar närhet av ett idrottsevenemang exempelvis med stöd av bestämmelserna i polislagen och ordningslagen. 

Enligt 14 § i lagen om sammankomster ska arrangören lämna en skriftlig anmälan om ordnandet av en offentlig tillställning till polisen på den ort där tillställningen ordnas, med undantag för sådana offentliga tillställningar som på grund av det låga antalet deltagare, tillställningens natur eller platsen där tillställningen ordnas inte kräver åtgärder för att ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas eller för att olägenhet för utomstående och miljön ska kunna förhindras och inte heller kräver särskilda trafikarrangemang. Polisen kan vid behov kräva utredningar även om andra omständigheter som hänför sig till anordnandet av offentliga tillställningar. Utifrån de uppgifter polisen erhåller bedömer polisen om det är fråga om ett ärende som ska behandlas som en anmälan eller om det med anledning av anmälan ska utfärdas bestämmelser om den offentliga tillställningen, varvid beslut ska fattas i ärendet. Polisen har med stöd av 15 § rätt att förbjuda en offentlig tillställning, om andra åtgärder inte är tillräckliga och om det är uppenbart att 1) det strider mot lag att ordna tillställningen eller att man på ett väsentligt sätt bryter mot lagen om sammankomster eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen när tillställningen ordnas, 2) ordning och säkerhet inte kan upprätthållas, 3) fara för hälsa eller skada på egendom orsakas av att tillställningen ordnas, eller 4) avsevärd olägenhet för utomstående eller miljön orsakas av att tillställningen ordnas. 

Enligt 16 § i räddningslagen ska arrangören för offentliga tillställningar och andra evenemang som kan vara förenade med avsevärd risk för människors säkerhet eller brandsäkerheten på grund av ett stort antal deltagare eller av någon annan särskild orsak göra upp en räddningsplan som lämnas till den lokala räddningsmyndigheten. Om den utredning och bedömning av farorna och riskerna i anslutning till tillställningen eller de säkerhetsarrangemang och anvisningar som bestämts utifrån dem enligt den lokala räddningsmyndighetens bedömning är bristfälliga, kan myndigheten återsända planen för komplettering. Den lokala räddningsmyndigheten ska också vid behov förrätta brandsyn enligt 80 § på objektet och vidta åtgärder enligt 81 och 82 § i fråga om föreläggande att avhjälpa brister och avbrytande av verksamheten samt särskilda säkerhetskrav. Den lokala räddningsmyndigheten ska vid behov underrätta polisen och den hälsovårdsmyndighet som ansvarar för den prehospitala akutsjukvården om en plan som den tillställts. 

Enligt punkt 2 ska parterna säkerställa att de behöriga offentliga myndigheterna inför regler eller vidtar åtgärder för att garantera välfungerande tillståndsförfaranden för idrottsarenor, certifieringsarrangemang och säkerhetsföreskrifter samt att dessa tillämpas, kontrolleras och verkställs.  

Det görs årligen sådana strukturella kontroller på de finländska huvudserielagens matcharenor som Finlands Bollförbunds föreningslicensbestämmelser förutsätter. De behöriga myndigheterna, såsom byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheterna, övervakar arenasäkerheten. 

Enligt punkt 3 ska parterna kräva att de behöriga organen ska sörja för att idrottsarenornas utformning, infrastruktur och därtill kopplade åtgärder för hantering av folksamlingar är förenliga med nationella och internationella normer och god praxis.  

De behöriga myndigheterna, såsom byggnadstillsyns- och räddningsmyndigheterna, övervakar arenasäkerheten bland annat så att arenans konstruktion, infrastruktur och tillhörande arrangemang för hantering av publikmassor är säkra och överensstämmer med gällande bestämmelser. 

Enligt 20 § i lagen om sammankomster kan polisen vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ska ordnas för att 1) allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas, 2) skada på hälsa, egendom eller miljön ska kunna förhindras eller olägenhet för miljön ska kunna begränsas, 3) utomståendes rättigheter ska kunna tryggas, samt för att 4) trafiken ska flyta smidigt. 

Enligt punkt 4 ska parterna uppmuntra de behöriga organen att sörja för en inkluderande och välkomnande miljö på idrottsarenorna för alla i samhället, inklusive barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och särskilt se till att det finns lämpliga sanitära anläggningar, serveringsställen samt goda åskådarförhållanden för hela publiken.  

Finlands byggbestämmelser förutsätter att byggnader ska vara tillgängliga. I Finland byggs arenorna enligt UEFA:s och Finlands Bollförbunds arenabestämmelser, där bland annat ändamålsenliga sanitetsutrymmen och lokaler för tillhandahållande av förfriskningar samt goda åskådarförhållanden för hela publiken har fastställts. 

Enligt punkt 5 ska parterna säkerställa att idrottsarenorna drivs på ett sätt som möjliggör effektiv samverkan med polis, räddningstjänst och samverkansorgan, och som inbegriper tydliga riktlinjer och förfaranden i frågor som kan inverka på hanteringen av folkmassor och därmed förenade trygghets- och säkerhetsrisker, särskilt när det gäller användning av pyrotekniska artiklar, alla former av våldsamt eller annat förbjudet uppträdande, och alla former av rasistiskt eller på annat sätt diskriminerande uppträdande. 

I sitt beslut om offentliga tillställningar ger polisen evenemangsarrangören olika anvisningar och föreskrifter om samarbete och säkerhet. I evenemangsarrangörens säkerhets- och räddningsplan beskrivs säkerhetsarrangemangen, bedöms riskerna och beskrivs åtgärder för att eliminera eller minska riskerna också i fråga om användning av pyroteknik, våldsamt eller annat förbjudet beteende och rasistiskt eller annat diskriminerande beteende. 

Enligt punkt 6 ska parterna av de behöriga organen kräva att all personal, från såväl offentlig som privat sektor, som medverkar till att göra fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang trygga, säkra och välkomnande ska utrustas och utbildas så att de kan utföra sina uppdrag på ett effektivt och lämpligt sätt.  

Polisen, räddningsmyndigheterna och andra aktörer inom den offentliga sektorn har vid idrottsevenemangen personer med specialkompetens eller specialutbildning. Säkerhetspersonalen ska genomgå den utbildning för ordningsvakter som lagen kräver, med godkänt resultat klara slutprovet och till sina personliga egenskaper uppfylla de egenskaper som krävs av ordningsvakter. Dessutom ska säkerhetspersonalen ha ett giltigt godkännande som ordningsvakt. 

I lagen om privata säkerhetstjänster föreskrivs om tillfälliga ordningsvakter. Enligt 37 § kan polisinrättningen på den ort där en tillställning ordnas med beaktande av tillställningens omfattning och natur av särskilda skäl som ordningsvakt vid en enskild tillställning enligt lagen om sammankomster eller vid likartade tillställningar som ordnas av samma arrangör på samma plats för högst fyra månader under ett år godkänna en person som endast uppfyller kraven i 35 § 1 mom. 1 och 2 punkten. En sådan ordningsvakt har inte de befogenheter som anges i 42 § 2 mom. och 43 §. Vid tillställningar för vilka det utses en i 37 § paragraf avsedd ordningsvakt ska det alltid också finnas ett tillräckligt antal ordningsvakter som har genomgått grundutbildningen för ordningsvakter eller motsvarande tidigare utbildning. En tillfällig ordningsvakt ska enligt förutsättningarna i 35 § 1 mom. 1 och 2 punkten ha fyllt 18 år och vara känd som redbar och tillförlitlig och till sina personliga egenskaper lämplig för uppgiften. En tillfällig ordningsvakt har enligt 42 § 2 mom. inte befogenhet att gripa en person. Enligt hänvisade 43 § har en tillfällig ordningsvakt inte befogenhet att hålla gripna i förvar. Maktmedelsredskap får enligt 47 § bäras endast av en ordningsvakt som har fått utbildning i användningen av maktmedelsredskap. I ordningsövervakningsuppgifter får en ordningsvakt inte i onödan bära maktmedelsredskap. En tillfällig ordningsvakt som avses i 37 § får inte bära maktmedelsredskap i sitt uppdrag. 

Enligt punkt 7 ska parterna uppmuntra sina behöriga organ att framhålla att spelare, tränare och andra företrädare för deltagande lag måste agera i enlighet med idrottens värdegrunder, t.ex. tolerans, respekt och rent spel, samt att erkänna att våldsamt, rasistiskt eller annat provocerande agerande kan ha en negativ inverkan på publikens beteende. 

Beteendet på matcher hos spelare, tränare och andra företrädare för deltagande lag fastställs i UEFA:s, Finlands Bollförbunds och fotbollsligans bestämmelser där det förutsätts att de nämnda centrala principerna för idrotten iakttas. 

Av förklaringspromemorian till konventionen framgår med avseende på artikel 5 att åtgärderna ska vidtas enligt nationell behovs- och riskanalys. I förklaringspromemorian konstateras också att konventionens syfte är att undvika onödig styrning och i stället tillhandahålla ett ramavtal om nyckelprinciper. Dessa principer ska tillämpas i ljuset av nationell lag och nationella förhållanden, särskilt med beaktande av arten och allvaret i säkerhetsproblemen vid idrottsevenemang i landet (stycke 21 i promemorian). 

Artikel 6. Trygghet, säkerhet och service på offentlig plats.Enligt punkt 1ska parterna uppmuntra samarbete mellan alla organ och aktörer som medverkar i anordnandet av fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang på offentlig plats, bl.a. kommunala myndigheter, polis, lokala grupper och företag, supporterföreträdare, fotbollsklubbar och nationella fotbollsförbund, i synnerhet när det gäller att:  

a. bedöma risker och ta fram lämpliga förebyggande åtgärder för att minimera störningar och verka förtroendeskapande gentemot lokalsamhälle och lokala företag, särskilt bland dem som bor och verkar i närheten av den plats där evenemanget ska äga rum eller i närheten av allmänna åskådarplatser,  

b. skapa en trygg, säker och välkomnade miljö på offentliga platser avsedda för supporterträffar före och efter evenemanget, på platser som supportrar som kan förväntas besöka på eget initiativ samt längs resvägar till och från staden och/eller idrottsarenan.  

Den riskbedömning som avses i artikeln och de åtgärder som ska vidtas till följd av den behandlas ovan i samband med artikel 5 i konventionen. Dessutom har EU antagit en regelbundet uppdaterad handbok med rekommendationer för internationellt polissamarbete och åtgärder för att förebygga och kontrollera våld och oroligheter i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, i vilka åtminstone en medlemsstat är delaktig (EUT C 444, 29.11.2016). Finlands Bollförbund tillämpar säkerhetsföreskrifter som har skapats på basis av UEFA:s uppdaterade anvisningar från 2019 och som gäller alla fotbollsmatcher som spelas i Finland. Hela säkerhetsverksamheten samordnas av en säkerhetschef som sedan 1995 har uppdraget som huvudsyssla. Finlands Ishockeyförbund har förnyat sina egna säkerhetsanvisningar 2012. Anvisningarna gäller alla ishockeymatcher. Finlands innebandyförbund och Bobollsförbundet följer i sina matcher i huvudsak Finlands Bollförbunds säkerhetsanvisningar. 

Enligt 65 § 1 mom. i vägtrafiklagen (729/2018), som trädde i kraft den 1 juni 2020, reglerar polisen och räddningsmyndigheterna trafiken i syfte att säkerställa en trygg och smidig trafik samt upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Enligt 65 § 2 mom. 1 punkten får trafiken också regleras av en person som polisen förordnar att reglera trafiken på grund av köbildning, en olycka, ett evenemang för allmänheten eller någon annan motsvarande omständighet eller för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Enligt 65 § 3 mom. ges ett förordnande att reglera trafiken för ett enskilt uppdrag eller för viss tid. Den som reglerar trafiken ska ha fyllt 18 år. Personen ska ge sitt samtycke till uppdraget och få de anvisningar som uppdraget förutsätter. 

Enligt punkt 2ska parterna säkerställa att resor till och från idrottsarenan beaktas i riskanalyser och vid trygghets- och säkerhetsåtgärder.  

Matcharrangörerna sänder på förhand information till gästande supportrar om de rutter som ska användas på vägen till och från stadion. Arrangörerna använder vid behov separata transporter för att supportrarna tryggt ska kunna anlända till och avlägsna sig från stadion. Dessutom reserveras det vid behov ett tryggt parkeringsområde för supportrarna. 

Enligt 17 § i lagen om sammankomster ska arrangören av en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning se till att ordning och säkerhet upprätthålls och att lag följs under tillställningen. Om det för en allmän sammankomst väljs en ordförande, har även denne samma skyldigheter. I motiveringen till 17 § framhävs arrangörens förstahandsansvar för att ordningen upprätthålls vid tillställningen. Arrangören ska enligt förslaget på förhand vidta åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla ordningen och säkerheten. I motiveringen nämns också att arrangören och ordföranden vid behov ska förmedla polisens anvisningar och bestämmelser om dessa till deltagarna. (RP 145/1998 rd s. 32). Polisens uppgift är enligt 19 § i lagen om sammankomster att trygga utövandet av mötesfriheten. Dessutom ska polisen övervaka att arrangören och ordföranden uppfyller sina skyldigheter enligt den lagen samt vid behov vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. I motiveringen till 19 § i lagen om sammankomster konstateras också i fråga om 1 mom. andra meningen att bestämmelsen ska framhäva arrangörens och ordförandens förstahandsansvar för tillställningen. (RP 145/1998 vp s. 33). Enligt 20 § kan polisen vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ska ordnas för att trafiken ska flyta smidigt. I motiveringen till 20 § i lagen om sammankomster konstateras att de med stöd av paragrafen föreslagna anvisningar och föreskrifter som ges för anordnandet av tillställningen närmast ska riktas till tillställningens arrangör eller ordförande som ska se till att de verkställs. (RP 145/1998 rd, s. 34). Med stöd av 17 § i lagen om sammankomster ansvarar arrangören för att sprida information och ordna eventuella transporter, eftersom arrangören av offentliga tillställningar enligt den paragrafen ska se till att ordning och säkerhet upprätthålls och att lag följs under tillställningen. Polisen har i sin tur till uppgift att övervaka att arrangören uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om sammankomster. Polisen kan vid behov meddela anvisningar och föreskrifter som arrangören ska verkställa. Om polisens anvisningar eller föreskrifter gäller deltagarna, ska arrangören vid behov informera deltagarna. 

Bestämmelser om konsumenttjänsternas säkerhet finns i konsumentsäkerhetslagen (920/2011). Enligt 1 § är syftet med lagen att 1) säkerställa att konsumtionsvaror och konsumenttjänster är säkra, 2) förebygga sådan fara för hälsa och egendom som förorsakas av konsumtionsvaror och konsumenttjänster, 3) när fara som avses i 2 punkten uppstår, säkerställa att faran kan undanröjas på ett tillräckligt effektivt sätt, 4) säkra en högklassig konsumentsäkerhetstillsyn, 5) bidra till bättre verksamhetsbetingelser för verksamhetsutövare. Enligt 2 § i ska lagen tillämpas på 1) konsumtionsvaror som tillverkas, saluförs, säljs eller på annat sätt överlåts, som importeras eller exporteras eller som transporteras genom Finland, 2) konsumenttjänster som tillhandahålls, utförs, saluförs, säljs eller på annat sätt överlåts, 3) CE-märkning eller fall där sådan saknas, om det inte föreskrivs närmare om detta någon annanstans i lagstiftningen. Konsumenttjänsternas säkerhet övervakas i regel av Säkerhets- och kemikalieverket med stöd av 13 § i lagen och av Tullen inom sitt eget verksamhetsområde med stöd av 14 §. Enligt 18 § är också en annan myndighet tillsynsmyndighet när en myndighet med stöd av annan lagstiftning utövar tillsyn över säkerheten hos konsumtionsvaror och konsumenttjänster. 

Artikel 7. Beredskaps- och krisplanering.Enligt artikeln ska parterna säkerställa att beredskaps- och krisplaner som involverar flera organ utarbetas, samt att dessa planer testas och förbättras i samband med regelbundna gemensamma övningar. Av nationella rättsliga, reglerande och administrativa ramverk ska framgå vilket organ som ansvarar för att ta initiativ till, övervaka och godkänna övningarna.  

I samband med artikel 4 beskrivs de samordningsarrangemang mellan olika aktörer som baserar sig på lagstiftning, anvisningar och praxis. När det ordnas sådana evenemang som avses i konventionen ska arrangören regelbundet lämna in planer som myndigheterna vid behov konsulterar varandra om. Före evenemang ska polisen och räddningsmyndigheterna samt, beroende på evenemangets läge och art, även andra myndigheter, såsom de myndigheter som i kommunerna ansvarar för trafiktillstånd och gatuområden, Närings-, trafik- och miljöcentralerna, regionförvaltningsverket samt Säkerhets- och kemikalieverket gå igenom olika möjliga situationer med avseende på säkerhetsfrågor. Utrymningsarrangemangen för arenorna simuleras med hjälp av olika datormodelleringar som syftar till att utreda exempelvis hur mycket tid det tar för allmänheten att lämna platsen för evenemanget. Före ett evenemang sammanträder arrangören, polisen och räddningsmyndigheterna för att granska säkerhetsaspekterna i samband med matchen. På mötena diskuteras också till exempel utrymningar och samtidigt kan man i praktiken pröva utrymningen i samband med själva matchen. I samband med sammankomster beaktas också till exempel placeringen av eventuella körhinder. 

Polisen styr och samordnar i regel nämnda åtgärder. Enligt 19 § 1 mom. i lagen om sammankomster ska polisen dessutom övervaka att arrangören och ordföranden uppfyller sina skyldigheter enligt den lagen samt vid behov vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Enligt 20 § kan polisen vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ska ordnas för att 1) allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas, 2) skada på hälsa, egendom eller miljön ska kunna förhindras eller olägenhet för miljön ska kunna begränsas, 3) utomståendes rättigheter ska kunna tryggas, samt för att 4) trafiken ska flyta smidigt. Polisstyrelsen har med stöd av 4 § i lagen om ändring av polisförvaltningslagen (497/2009) utfärdat den ovan nämnda föreskriften om förebyggande av läktarvåld, där det bland annat hänvisas till Europarådets konvention från 1985 om förebyggande av läktarvåld vid idrottsevenemang som tidigare behandlats i propositionen. 

Parterna ska säkerställa att beredskaps- och krisplaner som involverar flera organ utarbetas, samt att dessa planer testas och förbättras i samband med regelbundna gemensamma övningar. Så som ovan beskrivits görs sådana beredskaps- och krisplaner med anknytande övningar som avses i konventionen numera utifrån olika lagar, anvisningar och praxis. De arrangörer av fotbolls- och andra idrottsevenemang som avses i konventionen är i regel privata aktörer och sammanslutningar. Konventionen innehåller således bestämmelser som gäller myndigheter och enskilda. 

Så som konstateras ovan i samband med artikel 4 finns det bestämmelser i lag i fråga om de beredskaps- och krisplaner som avses i konventionen. Utarbetandet av dessa planer och deltagande i regelbundna gemensamma övningar för att testa och utveckla planerna kan inte anses vara av sådan mindre betydelse för individens rättigheter och skyldigheter som avses i förarbetena till grundlagen att bestämmelser om dem kan utfärdas genom förordning.  

Såsom konstateras ovan styr och samordnar polisen i regel den verksamhet och de åtgärder som avses i artikel 7 och är behörig myndighet enligt lagen om sammankomster. Dessutom hör de evenemang som avses i konventionen till tillämpningsområdet för lagen om sammankomster i form av sådana tävlingar och lagmatcher som avses i 2 § 3 mom. i lagen. 

Det är ändamålsenligt att bestämmelser om de skyldigheter enligt konventionen för myndigheter och andra aktörer som deltar i ordnandet av offentliga tillställningar införs i 12 § i lagen om sammankomster som gäller allmänna förutsättningar för ordnande av offentliga tillställningar. Således föreslås det i propositionen att det till paragrafen i fråga fogas ett sådant nytt 2 mom. 

Det är ändamålsenligt att bestämmelser om inledande, övervakning och godkännande av de övningar som avses i konventionen och om polisens roll i det sammanhanget föreskrivs i lagens 20 §. Eftersom det är fråga om polisens anvisningar och vidare rätt att meddela föreskrifter och om delvis andra målgrupper än vad som anges i 20 § 1 mom., föreslås det att bestämmelser om saken införs i ett nytt 2 mom. där det samtidigt preciseras att dessa anvisningar och föreskrifter hänför sig till verksamhet enligt nu föreslagna 12 § 2 mom.  

Enligt 29 § 1 mom. i lagen om sammankomster kan närmare bestämmelser om ordnande av offentliga tillställningar utfärdas genom förordning. Enligt 29 § 2 mom. kan det ministerium som svarar för den inre säkerheten meddela närmare bestämmelser om bland annat de föreskrifter och anvisningar som polisen med stöd av 20 § meddelar om hur offentliga tillställningar ska ordnas. Enligt förarbetena till lagen ska inrikesministeriet ha möjlighet att genom sina bestämmelser samordna förfarandet i olika delar av landet, till exempel kan ministeriet genom sina bestämmelser styra fastställandet av tidsbegränsningar för offentliga tillställningar (RP 145/1998 rd, s. 40). Det är ändamålsenligt att möjligheten att utfärda förordning inkluderas också i det föreslagna tillägget till 20 § 2 mom. i lagen om sammankomster på motsvarande grunder som den har tagits in i 20 § 1 mom.  

Artikel 8. Samarbete med supportrar och lokala grupper.Enligt punkt 1 ska parterna uppmuntra samtliga organ att utveckla och eftersträva proaktiv och regelbunden kommunikation med viktiga aktörer, inklusive supporterföreträdare och lokala grupper, som bygger på dialogprincipen och som syftar till att skapa en anda av partnerskap och positivt samarbete samt identifiera lösningar på potentiella problem.  

Supportrar deltar i Finlands Bollförbunds möten om säkerheten, och både supportrar och centrala aktörer deltar i förbundets årliga säkerhetsseminarium. Förbundet satsar tillsammans med polisens spotterorganisation på kontaktpersonsverksamhet för förenings- och landslagssupportrar. I dialogen med supportrar och andra aktörer utnyttjas aktivt olika kanaler på sociala medier.  

Enligt punkt 2 ska parterna uppmuntra samtliga offentliga och privata organ och andra aktörer, inklusive lokala grupper och supporterföreträdare, att ta initiativ till eller delta i sociala, utbildningsrelaterade, brottsförebyggande och andra samhällsprojekt som omfattar flera organ och som syftar till att främja ömsesidig respekt och förståelse, särskilt bland supportrar, idrottsföreningar, idrottsförbund och organ med ansvar för trygghet och säkerhet.  

Idrottsföreningarna och kommunerna genomför många sådana projekt som avses i punkten och Finlands Bollförbund har projekt som syftar till att förbättra säkerheten vid matcher. Ständiga projekt är kampanjen mot näthat No Hate och kampanjen mot rasism. Polismyndigheterna, Finlands Bollförbund och Veikkausligans föreningar ordnade 2015 ett omfattande projekt för övervakning av skyddsarrangemangen vid högriskmatcher, vilket resulterade i en klar förbättring av hur frågor som gäller säkerheten vid matcher beaktas. Veikkausligan, fotbollens förstaliga och FM-ligan i ishockey sänder årligen utkasten till spelschema på förhand till Polisstyrelsen för bedömning och utlåtande. Polisstyrelsen begär ett utlåtande om utkast till spelscheman av Finlands NFIP-punkt och yttrar sig till Veikkausligan, förstaligan och FM-ligan i ishockey utifrån tidpunkterna för matcherna och andra omständigheter om de förslag som gäller säkerheten vid matcherna redan på förhand innan beslut om enskilda matchers offentliga tillställningar fattas.  

Artikel 9. Polisens strategier och insatser.Enligt punkt 1 ska parterna säkerställa att polisiära strategier utarbetas, utvärderas regelbundet och förbättras utifrån nationella och internationella erfarenheter och god praxis, samt överensstämmer med den bredare, integrerade strategin för trygghet, säkerhet och service.  

Enligt punkt 2 ska parterna säkerställa att god praxis beaktas i polisens strategier, särskilt när det gäller underrättelseinhämtning, kontinuerlig riskanalys, riskbaserad förvaltning, proportionerliga insatser i syfte att förhindra ökad risk eller störning, fungerande dialog med supportrar och samhället i stort, inhämtning av bevis på brottslig verksamhet samt utbyte av sådan bevisning med behöriga myndigheter med ansvar för lagföring. 

Polisens nationella och lokala strategier stöder en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och tjänster. I polisens strategier, till exempel i strategin för förebyggande verksamhet, brottsbekämpningsstrategin och kommunikationsstrategin, har de omständigheter som nämns i punkten beaktats. Inrikesministeriet publicerade den 22 januari 2019 polisens strategi för förebyggande arbete (ENSKA – Polisens strategi för förebyggande arbete 2019–2023, inrikesministeriets publikationer 2019:3). Syftet med strategin för det förebyggande arbetet är att minska de ekonomiska och mänskliga kostnader som orsakas av brott och störningar som försämrar säkerheten, upprätthålla och stärka människornas säkerhet och trygghetskänsla, upprätthålla och stärka människors förtroende för polisen samt stödja polisens övriga verksamhet. I handboken för polisens interna och externa kommunikation beskrivs praxis som hänför sig till kommunikationsstrategin och föreskriften och som kan bidra till att förenhetliga kommunikationen vid polisens olika enheter. 

Enligt punkt 3 ska parterna säkerställa att polisen samarbetar med arrangörer, supportrar, lokala grupper och andra intressegrupper i syfte att göra fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang trygga, säkra och välkomnande för alla berörda parter.  

Enligt 20 § 2 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) ska en myndighet informera om sin verksamhet och sina tjänster samt om de rättigheter och skyldigheter som enskilda människor och sammanslutningar har i ärenden som anknyter till dess verksamhetsområde. Enligt 8 § i förvaltningslagen (434/2003) ska myndigheterna inom ramen för sin behörighet och enligt behov ge sina kunder råd i anslutning till skötseln av ett förvaltningsärende samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden. Polisen planerar och samarbetar med arrangörer, supportrar, lokala grupper och andra intressegrupper i syfte att göra fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang trygga, säkra och välkomnande för alla berörda parter. 

Artikel 10. Förebyggande av och sanktioner vid störande uppträdande.Enligt punkt 1 ska parterna vidta alla åtgärder som står till buds för att minska risken för att enskilda eller grupper deltar i eller förbereder våldshandlingar eller oroligheter.  

Det förs dialog mellan olika myndigheter, andra aktörer och supportrar i syfte att förebygga våldsamheter eller störningar av ordningen. Finland har ett fungerande nationellt och internationellt system för informationsutbyte och datainsamling, och de som gör sig skyldiga till förseelser kan effektivt ställas till svars. Finland har en fungerande nationell informationspunkt för fotboll NFIP (National Football Information Point) och ett riksomfattande spottersystem (polisens operativa aktör vid idrottsevenemang). I stycke 94 i förklaringspromemorian till konventionen fastställs att punkt 1 är allmän till sin karaktär och betonar parternas ansvar på det sätt som arten och allvaret i deras egna säkerhetsproblem förutsätter. 

Enligt Polisstyrelsens ovan nämnda föreskrift är Finlands nationella informationsställe för fotboll (NFIP) en direkt central åtkomstpunkt för informationsutbyte i anslutning till internationella fotbollsmatcher. Informationsutbytet ska ta hänsyn till nationell och internationell lagstiftning, särskilt lagstiftningen om behandling och utlämnande av personuppgifter, och den så kallade fotbollshandboken. NFIP ansvarar också nationellt för informationsutbytet med polisinrättningarna på de orter fotboll och ishockey på huvudserienivå spelas och förmedlar information från andra länder om evenemangen. 

Enligt punkt 2 ska parterna, i enlighet med nationell och internationell rätt, säkerställa att det finns ändamålsenliga regler för utestängning för att motverka och förhindra våldshandlingar och oroligheter, och att dessa regler är adekvata i förhållande till riskernas art och var de föreligger.  

Enligt 3 § i ordningslagen (612/2003) är det förbjudet att störa den allmänna ordningen eller äventyra säkerheten på allmän plats 

1) genom att föra oljud eller på något annat motsvarande sätt, 

2) genom upprepade hotfulla gester, aggressiva rörelser, muntligen framförda hotelser eller något annat motsvarande hotfullt beteende som inger rädsla, 

3) genom att skjuta, kasta saker eller på något annat motsvarande sätt. 

Verksamhet som avses i detta 1 mom. är förbjuden även annanstans än på allmän plats, om verkningarna av verksamheten sträcker sig till en allmän plats. 

Enligt 41 § 1 mom. i lagen om privata säkerhetstjänster har en ordningsvakt rätt att vägra en sådan person tillträde till sitt tjänstgöringsområde som 

1) på grund av sin berusning, på grund av sitt beteende eller tidigare beteende eller på grund av föremål som personen medför kan misstänkas komma att äventyra ordningen eller säkerheten på området, 

2) inte uppfyller det ålderskrav som tillträde till området förutsätter eller inte uppfyller andra villkor som enligt lag eller med stöd av lag ställs för tillträde till ordningsvaktens tjänstgöringsområde eller som arrangören av tillställningen eller innehavaren av området har ställt för tillträde till området, eller 

3) med skäl kan misstänkas inneha föremål eller ämnen som det enligt lag eller de villkor som arrangören eller polisen har ställt är förbjudet att inneha på området. 

Enligt 42 § i lagen om privata säkerhetstjänster har en ordningsvakt rätt att från sitt tjänstgöringsområde avlägsna en person som 

1) i berusat tillstånd stör ordningen eller andra personer, 

2) äventyrar säkerheten, 

3) genom hotfullt uppträdande, oljud eller våldsamhet eller genom sitt beteende i övrigt stör ordningen, eller 

4) uppenbart obehörigen vistas på den del av området dit allmänheten inte äger tillträde. 

Om det är uppenbart att det inte är tillräckligt att en person avlägsnas från platsen och störningen eller faran inte kan avvärjas på något annat sätt, har ordningsvakten rätt att gripa personen, om gripandet är nödvändigt för att avvärja allvarlig fara för andra personer eller egendom. Den gripne ska utan dröjsmål överlämnas till polisen. En ordningsvakt har dock inte rätt att gripa en person vid en allmän sammankomst. 

Enligt 20 § i lagen om sammankomster kan polisen vid behov på förhand eller under sammankomsten ge anvisningar och föreskrifter om hur en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning ska ordnas för att 

1) allmän ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas, 

2) skada på hälsa, egendom eller miljön ska kunna förhindras eller olägenhet för miljön ska kunna begränsas, 

3) utomståendes rättigheter ska kunna tryggas, samt för att 

4) trafiken ska flyta smidigt. 

Enligt 15 § i lagen om sammankomster har polisen rätt att förbjuda en offentlig tillställning, om andra åtgärder inte är tillräckliga och om det är uppenbart att 

1) det strider mot lag att ordna tillställningen eller att man på ett väsentligt sätt bryter mot denna lag eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av denna lag när tillställningen ordnas, 

2) ordning och säkerhet inte kan upprätthållas, 

3) fara för hälsa eller skada på egendom orsakas av att tillställningen ordnas, eller 

4) avsevärd olägenhet för utomstående eller miljön orsakas av att tillställningen ordnas. 

Enligt 22 § i lagen om sammankomster ska arrangören av en offentlig tillställning på de grunder som nämns i 15 § inställa eller avbryta tillställningen eller bestämma att den ska avslutas. På motsvarande grunder har polis och ordningsvakt rätt att hindra eller avbryta en offentlig tillställning eller bestämma att den ska avslutas, om andra åtgärder inte har visat sig vara tillräckliga. 

Bestämmelserna i 1 mom. om offentliga tillställningar gäller på motsvarande sätt programnummer eller andra evenemang som ingår i sådana tillställningar. 

Enligt 23 § i lagen om sammankomster är det vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar eller i omedelbar närhet av dem förbjudet att inneha skjutvapen, sprängämnen, eggvapen eller andra motsvarande föremål eller ämnen, om det finns grundad anledning att misstänka att de kan användas för att begå brott mot liv eller hälsa. Bestämmelserna ovan gäller inte beväpning som är nödvändig på grund av tjänst eller uppgift eller som hör till tjänsteuniform och inte heller föremål eller ämnen som behövs i samband med ett program eller vid idrottstävlingar. 

Arrangören och polisen har rätt att förbjuda innehav av berusningsmedel vid allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar. 

För att ordning och säkerhet ska kunna upprätthållas har arrangören och polisen också rätt att ge en ordningsvakt order om att visitera deltagare i en tillställning och kontrollera de saker de för med sig, om detta behövs på grund av tillställningens speciella karaktär eller om det finns grundad anledning att misstänka att personer som deltar i tillställningen medför föremål och ämnen som är förbjudna. Bestämmelser om den visitation som en ordningsvakt företar finns i lagen om privata säkerhetstjänster. 

Enligt 46 § i lagen om privata säkerhetstjänster har en ordningsvakt rätt att med hjälp av metalldetektor eller någon annan sådan teknisk anordning visitera en person som söker tillträde till eller befinner sig inom ordningsvaktens tjänstgöringsområde, för att förvissa sig om att personen inte bär på sig eller medför föremål eller ämnen som kan äventyra ordningen eller säkerheten eller som det enligt lag eller enligt vad som bestämts med stöd av lag är förbjudet att inneha på tjänstgöringsområdet. Med stöd av order från arrangören eller polisen enligt 23 § 4 mom. i lagen om sammankomster eller om det annars finns grundad anledning att misstänka att personen innehar sådana föremål eller ämnen, får personen och de saker som han eller hon medför granskas även på något annat lämpligt sätt. 

En ordningsvakt har i samband med ett gripande som avses i 42 § 2 mom. eller 45 § rätt att kroppsvisitera den gripne för att förvissa sig om att denne inte innehar föremål eller ämnen med vilka han eller hon kan äventyra hållandet i förvar eller utsätta sig själv eller andra för fara. 

Enligt 47 § i lagen om privata säkerhetstjänster har en ordningsvakt rätt att frånta en person föremål och ämnen som avses i 46 § 1 och 2 mom. och som har påträffats vid en visitation. Ordningsvakten har också rätt att frånta en person som befinner sig inom ordningsvaktens tjänstgöringsområde föremål eller ämnen som har påträffats vid visitationen eller i övrigt och som kan användas vid brott mot eller hot om brott mot liv eller hälsa eller som det i övrigt enligt lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lag är förbjudet att medföra till området. 

De fråntagna föremålen och ämnena ska utan dröjsmål överlämnas till polisen eller, om det inte enligt lag finns något hinder för det, återlämnas till ägaren eller innehavaren när han eller hon avlägsnar sig från platsen. 

En ordningsvakt har rätt att frånta en person som har brutit mot förbudet i 85 § 1 mom. i alkohollagen alkoholdrycken med kärl och bevisligen förstöra den. 

Enligt 2 kap. 12 a § 1 mom. i polislagen har en polisman på det sätt och i den omfattning som situationen nödvändigt kräver rätt att kroppsvisitera personer som anländer till, är närvarande vid eller avlägsnar sig från en rättegång eller från en sådan sammankomst som förutsätter särskilt skydd eller en offentlig tillställning eller annan motsvarande tillställning som förutsätter särskilt skydd eller särskild övervakning samt att kroppsvisitera personer som anländer till, är närvarande i eller avlägsnar sig från deltagarnas inkvarteringslokal samt personer som befinner sig i omedelbar närhet av den plats där en tillställning anordnas eller inkvarteringslokalerna och att granska de saker som de för med sig, för att förvissa sig om att de inte innehar föremål eller ämnen som kan äventyra säkerheten för deltagarna, de personer som befinner sig i inkvarteringslokalerna eller andra personer, eller som det annars enligt lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag är förbjudet att inneha vid tillställningen. 

Enligt paragrafens 3 mom. ska föremål och ämnen som avses i 1 mom. vid behov fråntas den visiterade. 

Enligt 48 § i lagen om privata säkerhetstjänster har ordningsvakten, om en person genom att göra motstånd försöker undvika tillträde, avlägsnande från platsen, gripande, kontroll enligt 46 § eller avlägsnande enligt 47 § eller flyr från gripande, rätt att använda sådana maktmedel som behövs för att förhindra, avlägsna eller gripa en person från platsen eller för att utföra visitationen eller avlägsna föremålet och ämnet och som kan anses försvarliga med beaktande av personens uppträdande, uppgiftens betydelse och brådskande natur, motståndets farlighet och övriga omständigheter. 

Enligt 17 kap. 13 a § ska den som i anslutning till en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning på allmän plats eller i någon annan folksamling på allmän plats uppträder maskerad till oigenkännlighet med det uppenbara syftet att ta till våld mot person eller skada egendom, för olaglig maskering dömas till böter eller fängelse i högst tre månader. 

Enligt punkt 3 ska parterna, i enlighet med nationell och internationell rätt, samarbeta i syfte att säkerställa att enskilda som gör sig skyldiga till brott eller överträdelser i utlandet blir föremål för lämpliga sanktioner, antingen i det land där brottet eller överträdelsen skedde eller i det land där personen har hemvist eller är medborgare.  

I stycke 96 i förklaringspromemorian till konventionen betonas att de sanktioner som avses i punkt 3 sker inom ramen för de rättsliga och administrativa arrangemangen i respektive stat. Bestämmelser om tillämpningsområdet för finsk straffrätt finns i 1 kap. i strafflagen. 

När det gäller polissamarbete och informationsutbyte är Finlands nationella informationsställe för fotboll (NFIP) enligt Polisstyrelsens ovan nämnda föreskrift en direkt central åtkomstpunkt för informationsutbyte i samband med internationella fotbollsmatcher. Den har också till uppgift att bland annat främja, samordna och organisera det internationella samarbetet kring internationella fotbollsmatcher samt, i samband med internationella fotbollsmatcher, på begäran av en annan medlemsstats NFIP göra en riskanalys av landets egna föreningar och egna landslag samt deras supportrar. Den ska också i möjligaste mån delta i internationella fotbollsmöten och seminarier som gäller NFIP-verksamhet. 

Enligt punkt 4 ska parterna, där så är lämpligt och i enlighet med nationell och internationell rätt, överväga att ge de rättsliga och administrativa myndigheter som ansvarar för beslut om sanktioner för enskilda som förorsakat eller bidragit till fotbollsrelaterat våld och/eller oroligheter, befogenhet att besluta om restriktioner för resor till fotbollsevenemang i annat land.  

I Finland kan en person som gjort sig skyldig till ett allvarligt brott under förundersökningen och en lagakraftvunnen dom åläggas begränsningar i rätten att röra sig bland annat i form av reseförbud.  

Reseförbud är ett sådant tvångsmedel som avses i 5 kap. i tvångsmedelslagen (806/2011), där den som på sannolika skäl är misstänkt för brott förbjuds att lämna ett visst område. En misstänkt som meddelats reseförbud kan också åläggas att under vissa tider vara anträffbar i sin bostad eller på sin arbetsplats, att på bestämda tider anmäla sig hos polisen eller att vistas t.ex. på en inrättning. Den misstänkte kan meddelas reseförbud, om det för brottet föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst ett år och det finns anledning att misstänka att personen flyr eller fortsätter sin brottsliga verksamhet. I allmänhet är det polisen som bestämmer om reseförbud, men tingsrätten kan när den behandlar ett häktningsyrkande bestämma om reseförbud i stället för häktning. 

I fråga om viseringspliktiga tredjelandsmedborgare tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar enligt 17 § 8 punkten i utlänningslagen (301/2004) på avslag på ansökan om visering. Enligt vad som närmare föreskrivs i artikel 32 i förordningen ska en ansökan om visering avslås bland annat om sökanden finns på en spärrlista i Schengens informationssystem i syfte att vägras inresa, anses vara ett hot mot medlemsstaternas allmänna ordning eller inre säkerhet, särskilt när det finns en registrering i medlemsstaternas nationella databaser som syftar till att vägra inresa av dessa skäl.  

Enligt 15 § 1 punkten och 21 § 2 mom. 3 punkten i passlagen (671/2006) kan pass indras om den som på sannolika skäl misstänks för brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte har slutförts eller vilket personen står åtalad eller är efterlyst för. Under motsvarande förutsättningar kan ett identitetskort dras in med stöd av 17 § 1 mom. 1 punkten och 25 § 4 mom. i lagen om identitetskort (663/2016). 

I 15 § i passlagen bestäms det om hinder för utfärdande av pass. Enligt paragrafen kan pass förvägras den som på sannolika skäl misstänks för brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte har slutförts eller vilket personen står åtalad eller är efterlyst för. 

I 21 § i passlagen finns det bestämmelser om förutsättningarna för indragning av pass. Enligt paragrafen kan pass indras om det sedan passet utfärdats har framkommit omständigheter som vid prövning av om pass kan utfärdas sannolikt skulle leda till att pass förvägras med stöd av 15 §. 

I 17 § i lagen om identitetskort (663/2016) föreskrivs det om förvägrande av identitetskort och om identitetskort utan rätt att resa. Enligt paragrafens 1 mom. kan identitetskort förvägras en finsk medborgare som på sannolika skäl misstänks för ett brott på vilket kan följa fängelse i minst ett år och i fråga om vilket förundersökningen eller åtalsprövningen inte har slutförts eller vilket personen i fråga står åtalad eller är efterlyst för. 

I 25 § i lagen om identitetskort finns bestämmelser om förutsättningar för indragning av identitetskort. Enligt paragrafen kan ett identitetskort dras in om det sedan kortet utfärdades har framkommit omständigheter som sannolikt enligt 17 § skulle leda till förvägrande av ett sådant identitetskort som godkänns som resedokument. 

Förvägrande och indragning av pass eller identitetskort ingriper i en persons rörelsefrihet, begränsar alltså uttryckligen personens resande. Utfärdande eller förvägrande av pass ska bedömas med hänsyn till begränsning av den grundläggande fri- och rättighet som tryggas i 9 § 2 mom. i grundlagen, eftersom ett pass i regel behövs för att avlägsna sig från landet. Följaktligen är förutsättningarna för att utfärda och dra in pass väsentliga med tanke på realiseringen av den i grundlagen garanterade rätten för envar att få avlägsna sig från landet (t.ex. GrUU 33/1997 rd och GrUU 27/2005 rd). Likaså kan identitetskort användas som resedokument i Europa, och i regeringens proposition RP 41/2016 rd konstateras att det därför i lagen om identitetskort de situationer bör beaktas där ett resedokument inte bör utfärdas, med tanke på att rätten att resa ska kunna begränsas. Om en person inte utfärdas ett identitetskort som är giltigt som resedokument innebär detta en begränsning av rörelsefriheten som skyddas i grundlagens 9 §. (RP 41/2016 rd, s. 48). 

Inrikesministeriets polisavdelning tillsatte den 13 november 2012 en arbetsgrupp för utredning och bedömning av behovet av ett system med portförbud vid offentliga tillställningar. Arbetsgruppen hade till uppgift att bedöma om det i Finland finns behov av och förutsättningar för ett system med portförbud vid offentliga tillställningar. Arbetsgruppen skulle också bedöma vilka alternativa möjligheter för ett portförbudssystem det finns, om det anses att det föreligger behov och förutsättningar för systemet. 

Portförbudsarbetsgruppen framförde i sin slutrapport den 23 april 2014 (inrikesministeriets publikation 12/2014) att Finland har behov av ett smidigt portförbudssystem som kan genomföras med snabb tidtabell utifrån ett avtalsförhållande mellan evenemangsarrangören och kunden. Arbetsgruppen föreslog därför inte ett portförbudssystem som bygger på lagstiftning och som ägs av myndigheterna.  

Artikel 10.4 i konventionen innehåller inga rättsligt bindande bestämmelser. Den innehåller inte någon skyldighet att föreskriva om särskilda sanktioner eller påföljder, deltagandeförbud eller reseförbud, utan bestämmelserna är till sin form mycket allmänt förpliktande.  

I stycke 93 i förklaringspromemorian till konventionen betonas att varje punkt i artikel 10 ska tolkas i enlighet med nationell och internationell rätt och att punkterna har formulerats så att parterna ges möjlighet att tillämpa åtgärderna på ett sätt som återspeglar det faktiska problembeteendet och allvaret i riskerna. Enligt stycke 97 ger punkt 4 möjlighet att införa reserestriktioner för enskilda personer när detta är lämpligt och i enlighet med de fastställda rättsliga eller administrativa arrangemangen. Artikel 10 i konventionen kräver inga ändringar i lagstiftningen.  

Artikel 11. Internationellt samarbete.Enligt punkt 1ska parterna ha ett nära samarbete i alla frågor som omfattas av konventionen, och därtill kopplade frågor, i syfte att maximera samarbetet kring internationella evenemang, utbyta erfarenheter och bidra till utvecklandet av god praxis.  

Finland deltar aktivt i den internationella NFIP-verksamheten. Samarbete görs också via Europols och Interpols nätverk. Finlands representanter för polisen och Finlands Bollförbund deltar årligen i olika internationella säkerhetsevenemang och säkerhetsutbildningar i Finland och utomlands. 

Enligt punkt 2ska parterna, utan att det påverkar befintliga nationella bestämmelser, och i synnerhet ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna och organen, inrätta ett nationellt informationsställe för fotboll inom polisen.  

Det nationella informationsstället för fotboll ska  

a. fungera som direkt och gemensam kontaktpunkt för utbyte av allmän (strategisk, operativ och taktiskt) information i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension,  

b. utbyta personuppgifter i enlighet med tillämplig nationell och internationell lagstiftning,  

c. underlätta, samordna eller organisera genomförandet av det internationella polissamarbetet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension,  

d. klara av att snabbt och effektivt utföra de uppgifter det tilldelats.  

Enligt punkt 3 ska parterna vidare säkerställa att det nationella informationsstället för fotboll utgör en nationell resurs med sakkunskap om polisinsatser i samband med fotboll, supporterdynamik och därtill kopplade trygghets- och säkerhetsrelaterade risker.  

Informationspunkten för fotboll i Finland NFIP verkar i enlighet med de riktlinjer som nämns i punkterna 1–3. NFIP har inrättats genom Polisstyrelsens föreskrift den 11 maj 2010 (POHAD nr/2010/1546) och placerats vid polisinrättningen i Helsingfors. 

Enligt punkt 4ska varje stat som är part i konventionen skriftligen underrätta Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang (Committee on Safety and Security at Sports Events), som inrättas genom konventionen, om namn på och adress till sitt nationella kontaktställe för fotboll och om eventuella senare ändringar av dessa uppgifter.  

Enligt punkt 5ska parterna samarbeta på internationell nivå i fråga om utbyte av god praxis och information om förebyggande, utbildningsrelaterade och informationsrelaterade projekt samt inrättandet av partnerskap med alla organ som deltar i genomförandet av nationella och lokala initiativ, som är inriktade på eller drivs av det lokala samhället och supportrar.  

Finland verkar i enlighet med dessa principer i Europarådets ständiga kommitté för läktarvåld och i arbetsgruppen inom brottsbekämpning under Europeiska unionens råd och i dess sakkunnigmöten. 

Förfarandebestämmelser  

Artikel 12. Tillhandahållande av information.Enligt artikeln ska varje part, på något av Europarådets officiella språk, delge Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang relevant information om lagstiftning och andra åtgärder som vidtagits i syfte att efterleva konventionen, oavsett om det handlar om fotboll eller andra idrottsgrenar.  

Artikel 13. Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang.Enligt punkt 1 inrättas för tillämpningen av konventionen en Kommitté för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang, nedan kallad ”kommittén”.  

Enligt punkt 2 får varje part i konventionen företrädas i kommittén av en eller flera delegater som representerar ansvariga statliga organ, företrädelsevis sådana som ansvarar för trygghet och säkerhet i idrottssammanhang, samt det nationella informationsstället för fotboll. Varje part ska ha en röst.  

Enligt punkt 3får varje medlemsstat i Europarådet eller annan stat som är part i den europeiska kulturkonventionen och inte i föreliggande konvention, samt alla icke-medlemsstater som är parter i konventionen från 1985, företrädas i kommittén av en observatör.  

Enligt punkt 4 får kommittén enhälligt besluta att erbjuda en stat som inte är medlem i Europarådet och inte är part i denna konvention eller konvention nr 120, eller en organisation som uttryckt intresse, möjlighet att företrädas av en observatör vid ett eller flera av kommitténs möten.  

Enligt punkt 5ska kommittén sammankallas av Europarådets generalsekreterare. Dess första möte ska hållas inom ett år från det datum då tio av Europarådets medlemsstater har samtyckt till att bindas av konventionen. Efter det första mötet ska kommittén sammanträda minst en gång årligen. Därutöver ska den sammanträda på begäran av en majoritet av parterna.  

Enligt punkt 6är kommittén beslutsmässig när majoriteten av parterna är företrädda.  

Enligt punkt 7 ska kommittén med förbehåll för bestämmelserna i konventionen utarbeta och enhälligt anta sin egen arbetsordning.  

Artikel 14. Kommitténs uppgifter. 

Enligt punkt 1är kommittén ansvarig för att övervaka tillämpningen konventionen. Den får särskilt  

a. övervaka bestämmelserna i konventionen samt utreda eventuella nödvändiga ändringar,  

b. anordna samråd och, där så är lämpligt, utbyta information med berörda organisationer,  

c. utfärda rekommendationer till parterna i konventionen om åtgärder som bör vidtas för dess genomförande,  

d. rekommendera lämpliga åtgärder för att hålla allmänheten informerad om de verksamheter som utförs inom ramen för denna konvention,  

e. utfärda rekommendationer till Europarådets ministerkommitté om att erbjuda icke-medlemsstater i Europarådet att tillträda denna konvention,  

f. lämna förslag till hur konventionen kan fås att fungera mer effektivt,  

g. underlätta insamling, analys och utbyte av information, erfarenheter och god praxis mellan stater.  

Enligt punkt 2ska kommittén efter godkännande från de berörda parterna, övervaka efterlevnaden av konventionen genom ett program med besök i konventionsstaterna, i syfte att ge råd och stöd till genomförandet av konventionen.  

Enligt punkt 3ska kommittén även samla den information som konventionsstaterna lämnar i enlighet med artikel 12, samt delge samtliga konventionsstater relevant information. Kommittén får särskilt underrätta konventionsstaterna om inrättandet av ett nytt nationellt informationsställe för fotboll och skicka ut dess kontaktuppgifter.  

Enligt punkt 4 kan kommittén för att kunna fullgöra sina uppgifter på eget initiativ anordna möten med experter.  

Artikel 15. Ändringar.Enligt punkt 1 får ändringar av konventionen föreslås av parterna, Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang eller av Europarådets ministerkommitté.  

Enligt punkt 2 ska generalsekreteraren överlämna förslag till ändring av konventionen till Europarådets medlemsstater, andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen, icke-medlemsstater i Europarådet som tillträtt konvention nr 120 innan det datum då den föreliggande konventionen öppnades för undertecknande samt till alla icke-medlemsstater som tillträtt eller erbjudits att tillträda den föreliggande konventionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 18.  

Enligt punkt 3 ska förslag till ändringar som framläggs av en part eller av Europarådets ministerkommitté tillställas kommittén åtminstone två månader innan det möte där förslaget ska behandlas. Kommittén ska lämna sitt yttrande om den föreslagna ändringen till Europarådets ministerkommitté.  

Enligt punkt 4 ska Europarådets ministerkommitté ta ställning till den föreslagna ändringen och kommitténs eventuella yttranden och får anta ändringen med den majoritet som fastställs i artikel 20.d i Europarådets stadga.  

Enligt punkt 5ska texten till varje ändring som antas av ministerkommittén i enlighet med punkt 4 i artikeln översändas till parterna för godkännande i enlighet med deras respektive interna förfaranden. 

Enligt punkt 6träder en ändring som antagits i enlighet med punkt 4 i artikeln i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om en månad efter den tidpunkt då samtliga parter har underrättat generalsekreteraren om sitt godkännande.  

Artiklarna 16–22. Slutbestämmelser. Slutbestämmelserna innehåller de i internationella konventioner till innehållet sedvanliga bestämmelserna om undertecknande (artikel 16), ikraftträdande (artikel 17), anslutning av icke-medlemsstater (artikel 18), konventionens verkningar (artikel 19), territoriell tillämpning (artikel 20), frånträdande (artikel 21) och underrättelser (artikel 22). 

Specialmotivering till lagförslaget

7.1  Lagen om Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang

Lagen avses innehålla de sedvanliga bestämmelserna om att de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem (1 §), om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen (2 §) och bestämmelser om ikraftträdandet av lagen genom förordning av statsrådet (3 §). 

7.2  Lagen om förslag till ändring av 12 och 20 § i lagen om sammankomster.

Förslaget och motiveringen till förslaget behandlas ovan i avsnittet om bestämmelserna i konventionen och deras förhållande till lagstiftningen i Finland i samband med artikel 7 i konventionen.  

Bestämmelser på lägre nivå än lag

De lagar som ingår i propositionen avses träda i kraft samtidigt som konventionen träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Avsikten är att vid samma tidpunkt genom förordning av statsrådet upphäva förordning 147/1987 genom vilken Europarådets konvention (CETS nr 120) sattes i kraft i Finland.  

Ikraftträdande

Konventionen trädde i kraft internationellt den 1 november 2017. De lagförslag som ingår i propositionen avses träda i kraft samtidigt som konventionen träder i kraft för Finlands del, vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Konventionen träder för Finlands del i kraft den första dagen i den månad som följer en månad efter att Finland har deponerat sitt ratifikations- eller godkännandeinstrument. Utträdet ur konvention nr 120 träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en sexmånadersperiod efter det att Europarådets generalsekreterare har mottagit meddelandet om uppsägning.  

Enligt 79 § 3 mom. i grundlagen ska det av en lag framgå när den träder i kraft samt att det av särskilda skäl kan anges att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms genom förordning. Det föreslås att tidpunkten för ikraftträdandet av det första lagförslaget som ingår i propositionen bestäms genom förordning av statsrådet. I det andra lagförslaget hänvisas det till bestämmelserna i konventionen. Det är motiverat att lagens direkta hänvisning till konventionen träder i kraft först när också själva konventionen har införlivats i den nationella lagstiftningen. Således föreslås det i propositionen att bestämmelser om ikraftträdandet av bägge lagförslagen utfärdas genom förordning av statsrådet.  

10  Bifall av Ålands lagting

Konventionen innehåller bestämmelser som gäller allmän ordning och säkerhet där landskapet Åland enligt 18 § 6 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har lagstiftningsbehörighet. Ålands landskapsregering har i sitt utlåtande konstaterat att konventionen inte innehåller bestämmelser som strider mot självstyrelselagen för Åland eller mot landskapslagarna. En bestämmelse träder i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft. 

11  Verkställighet och uppföljning

Genom konventionen inrättas en kommitté för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang vars uppgift är att övervaka tillämpningen av konventionen, till exempel genom att ge parterna i konventionen rekommendationer om vilka åtgärder de bör vidta för att fullfölja konventionens mål.  

12  Förhållande till andra propositioner

Propositionen har inte samband med andra propositioner. 

13  Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning

I enlighet med vad som redogörs ovan i avsnitt 6 hör punkterna 2, 3 och 4 i artikel 11 i kon-ventionen till EU:s behörighet. 

Enligt 94 § 1 mom. i grundlagen krävs riksdagens godkännande för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis ska en bestämmelse anses höra till området för lagstiftningen, om den gäller utövande eller inskränkning av en grundläggande rättighet som är tryggad i grundlagen, om den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, om det enligt grundlagen ska föreskrivas eller redan föreskrivs i lag om den sak som avses eller om det enligt rådande uppfattning i Finland ska föreskrivas i lag om den sak som avses. Grundlagsutskottet har ansett att en bestämmelse i en internationell förpliktelse på dessa grunder hör till området för lagstiftningen oavsett om den strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (se exempelvis GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000 rd och GrUU 45/2000). 

Artikel 7 i konventionen om beredskaps- och krisplanering innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen på det sätt som redogörs ovan i avsnittet om bestämmelserna i konventionen och deras förhållande till lagstiftningen i Finland. 

Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen ska bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter utfärdas genom lag. I förarbetena till grundlagen konstateras det att bestämmelsen ställer kravet att alla bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter måste utfärdas genom lag. När det gäller bemyndigandet att utfärda förordning i samma moment konstateras det i förarbetena till lagen att den som utfärdar förordning emellertid genom lag kan bemyndigas att utfärda närmare bestämmelser om sådant som är av mindre betydelse för individens rättigheter och skyldigheter (RP 1/1998 rd, s. 132).  

Enligt artikel 16.3 i konventionen får ingen part i konvention nr 120 deponera sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument utan att ha sagt upp, eller samtidigt säga upp, nämnda konvention. Enligt artikel 16 i 1985 års konvention får varje part när som helst säga upp konventionen genom en notifikation till Europarådets generalsekreterare. I propositionen föreslås att Finland frånträder konvention nr 120 i samband med deponeringen av det för godkännande föreslagna godkännandeinstrumentet. Konvention nr 120 har satts i kraft i Finland genom förordning nr 147/1987. Artikel 3.4 i konvention nr 120 innehåller bestämmelser som även ålägger privata aktörer skyldigheter. På motsvarande grunder som framförs ovan i avsnitt 6 i fråga om artikel 7 om beredskaps- och krisplanering kan de skyldigheter som artikel 3.4 ålägger enskilda inte betraktas som så ringa med avseende på individens skyldigheter att bestämmelser om sådana med stöd av 80 § 1 mom. i grundlagen kan utfärdas genom förordning. Därför, och eftersom konvention nr 120 till denna del hör till området för lagstiftningen, begärs riksdagens samtycke till uppsägning av konvention nr 120.  

Eftersom varken den konvention som föreläggs för godkännande eller den som föreläggs för uppsägning innehåller bestämmelser som gäller grundlagen på det sätt som avses i 94 § 2 mom. eller 95 § 2 mom. i grundlagen, kan konventionerna enligt regeringens uppfattning godkännas med enkel majoritet och förslaget till lag om sättande i kraft av konventionen godkännas i vanlig lagstiftningsordning. Den föreslagna lagen om ändring av 20 § i lagen om sammankomster kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 1 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen godkänner Europarådets i Saint-Denis den 3 juli 2016 ingångna konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang till den del den hör till Finlands behörighet 

och att riksdagen godkänner uppsägningen av den i Strasbourg den 19 augusti 1985 ingångna europeiska konventionen om våld och olämpligt uppträdande hos åskådare vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher (FördrS 9/1987). 

Kläm 2 

Eftersom konventionen innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag om Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang  

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:  
1 § 
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europarådets i Saint-Denis den 3 juli 2016 ingångna konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang ska gälla som lag, sådana som Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Bestämmelser om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som inte hör till området för lagstiftningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3 § 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 12 och 20 § i lagen om sammankomster 

I enlighet med riksdagens beslut  
fogas till 12 § i lagen om sammankomster (530/1999), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lag 824/2002, ett nytt 2 mom. och till 20 § ett nytt 2 mom. som följer: 
12 § Ordnande av offentliga tillställningar 
Kläm 
De aktörer som ordnar sådana offentliga tillställningar som avses i Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang (CETS nr. 218) ska utarbeta beredskaps- och krisplaner som involverar flera organ och som ska testas och förbättras i samband med regelbundna gemensamma övningar. 
20 § Polisens anvisningar och föreskrifter 
Kläm 
Polisen kan dessutom ge anvisningar och föreskrifter om inledande, övervakning och godkännande av sådana övningar som avses i 12 § 2 mom.  
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Bestämmelser om ikraftträdandet av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 8 april 2021 
Statsminister Sanna Marin 
Inrikesminister Maria Ohisalo 
Fördragstext

EUROPARÅDETS KONVENTION OM EN INTEGRERAD STRATEGI FÖR TRYGGHET, SÄKERHET OCH SERVICE VID FOTBOLLSMATCHER OCH ANDRA IDROTTSEVENEMANG 

Saint-Denis, 3.7.2016 

COUNCIL OF EUROPE CONVENTION ON AN INTEGRATED SAFETY, SECURITY AND SERVICE APPROACH AT FOOTBALL MATCHES AND OTHER SPORTS EVENTS 

Saint-Denis, 3.VII.2016 

Inledning 

Europarådets medlemsstater och de övriga stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen (ETS nr 18), och som är signatärer till denna konvention, 

som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en fastare enhet mellan sina medlemmar, 

som slår vakt om rätten till fysisk integritet samt enskilda besökares berättigade förväntningar på att kunna gå på fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang utan rädsla för våldsamheter, att allmän ordning störs eller att straffbelagda handlingar begås, 

som är måna om att fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang ska utgöra angenäma och välkomnande upplevelser för alla medborgare, och som samtidigt är införstådda med att en välkomnande miljö kan ha en stor och positiv effekt på tryggheten och säkerheten vid sådana evenemang, 

som värnar behovet av att göra alla aktörer delaktiga i skapandet av en trygg miljö vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, 

som slår vakt om behovet av att upprätthålla lag och ordning på och utanför fotbolls- och andra idrottsarenor, längs resvägar till och från arenorna samt på andra platser med tusentals besökare, 

som är införstådda med att idrottsorganisationerna, liksom alla organ och aktörer som är involverade i anordnandet och genomförandet av fotbollsmatcher eller andra idrottsevenemang, måste värna Europarådets grundvärderingar, såsom social sammanhållning, tolerans, respekt och icke-diskriminering, 

som erkänner skillnader mellan staters konstitutioner, rättssystem, kulturer och historia, liksom mellan trygghets- och säkerhetsproblemens art och svårighetsgrad vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, 

som erkänner behovet av att ta full hänsyn till nationell och internationell lagstiftning i frågor såsom dataskydd, återanpassning av straffade personer och mänskliga rättigheter, 

som är medvetna om att många olika offentliga och privata organ och andra aktörer, inklusive åskådare, delar målsättningen att fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang ska vara trygga, säkra och välkomnande för den enskilde, samt att deras förenade insatser med all nödvändighet kommer att innefatta en rad sammanlänkade och överlappande åtgärder, 

som inser att dessa åtgärders överlappande karaktär förutsätter att de behöriga organen utvecklar effektiva internationella, nationella och lokala partnerskap i syfte att utarbeta och genomföra en integrerad och välavvägd flerpartsstrategi för trygghet, säkerhet och service i samband med fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, 

som är införstådda med att händelser utanför en idrottsarena kan ha en direkt inverkan på händelser inne på arenan och vice versa, 

som är införstådda med att samråd med nyckelaktörer, i synnerhet supportrar och lokala grupper, kan hjälpa de behöriga organen att minska de trygghets- och säkerhetsrelaterade riskerna och att skapa en välkomnande miljö inne på och utanför arenorna, 

som är fast beslutna att gemensamt och i samarbete vidta åtgärder för att minska trygghets- och säkerhetsriskerna vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, i syfte att erbjuda åskådare, deltagare och lokala grupper en angenäm upplevelse, 

som bygger vidare på den europeiska konventionen om läktarvåld och olämpligt uppträdande vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher (ETS nr 120), som öppnades för undertecknande i Strasbourg den 19 augusti 1985 (nedan kallad ”konvention nr 120”), 

som beaktar att en stor mängd erfarenheter och god praxis i Europa har lett fram till en ny integrerad partnerskapsstrategi för åskådares trygghet och säkerhet, som särskilt återspeglas i rekommendationen om trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, Rec (2015) 1, som antogs av den ständiga kommittén för konvention nr 120 vid dess 40:e möte den 18 juni 2015, 

har kommit överens om följande. 

Preamble 

The member States of the Council of Europe and the other States Parties to the European Cultural Convention (ETS No. 18), signatories hereto, 

Considering that the aim of the Council of Europe is to achieve greater unity among its members; 

Concerned with the right to physical integrity and the legitimate expectation of individuals to attend football matches and other sports events without fear of violence, public disorder or other criminal activity; 

Concerned to make football matches and other sports events enjoyable and welcoming for all citizens while also recognising that creating a welcoming environment can have a significant and positive impact on safety and security at such events; 

Concerned with the need to promote the inclusion of all stakeholders in providing a safe environment at football matches and other sports events; 

Concerned with the need to maintain the rule of law in and within the vicinity of football and other sports stadiums, on transit routes to and from the stadiums and in other areas frequented by many thousands of spectators; 

Recognising that sport, and all agencies and stakeholders involved in organising and managing a football match or other sports event, must uphold core values of the Council of Europe, such as social cohesion, tolerance, respect and non-discrimination; 

Recognising variations among States regarding their constitutional, judicial, cultural and historical circumstances, and the character and severity of safety and security problems associated with football matches and other sports events; 

Recognising the need to take full account of national and international legislation on matters such as data protection, rehabilitation of offenders and human rights; 

Recognising that a wide range of public and private agencies and other stakeholders, including spectators, have a shared objective in making football matches and other sports events safe, secure and welcoming for individuals and recognising that their collective actions will necessarily comprise a range of interrelated and overlapping measures; 

Recognising that the overlapping character of these measures requires the relevant agencies to develop effective international, national and local partnerships in order to prepare and deliver an integrated and balanced multi-agency approach to safety, security and service in connection with football matches and other sports events; 

Recognising that events outside of sports stadiums can have a direct impact on events inside the stadiums and vice versa; 

Recognising that consultation with key stakeholders, especially supporters and local communities, can assist the relevant agencies in reducing the risks to safety and security and in creating a welcoming atmosphere inside and outside of stadiums; 

Being resolved to take common and co-operative action to reduce the risks to safety and security at football matches and other sports events in order to provide an enjoyable experience for spectators, participants and local communities; 

Building upon the content of the European Convention on Spectator Violence and Misbehaviour at Sports Events and in particular at Football Matches (ETS No. 120), opened for signature in Strasbourg on 19 August 1985 (hereafter “Convention No. 120”); 

Taking into account that extensive European experience and good practices has resulted in the development of a new integrated and partnership approach towards the safety and security of spectators, reflected in particular in the Recommendation Rec (2015) 1 on Safety, Security and Service at Football Matches, and other Sports Events, adopted by the Standing Committee of the Convention No. 120 at its 40th meeting on 18 June 2015, 

Have agreed as follows: 

Artikel 1  

Tillämpningsområde 

1. Parterna ska, inom ramen för sina respektive konstitutionella bestämmelser, vidta de åtgärder som krävs för att tillämpa bestämmelserna i denna konvention på fotbollsmatcher eller fotbollsturneringar på deras territorier i vilka professionella fotbollsklubbar och landslag deltar. 

2. Parterna får tillämpa konventionens bestämmelser på andra idrottsgrenar eller idrottsevenemang som anordnas på deras territorier, inklusive icke-professionella fotbollsmatcher och särskilt i situationer som medför risker i fråga om trygghet och säkerhet. 

Article 1 

Scope 

1. The Parties shall, within the limits of their respective constitutional provisions, take the necessary steps to give effect to the provisions of this Convention in respect of football matches or tournaments played in their territory by professional football clubs and national teams. 

2. The Parties may apply the provisions of this Convention to other sports or sports events hosted in their territory, including non-professional football matches, especially in circumstances where safety or security risks are involved. 

Artikel 2 

Konventionens syfte 

Konventionens syfte är att erbjuda en trygg, säker och välkomnande miljö vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Parterna ska för detta ändamål 

a. anta en integrerad och väl avvägd flerpartsstrategi för trygghet, säkerhet och service som bygger på väl fungerande lokala, nationella och internationella partnerskap och samarbete, 

b. säkerställa att alla offentliga och privata organ och andra aktörer är införstådda med att tillhandahållandet av trygghet, säkerhet och service inte kan ses som separata delar, och att varje del kan ha direkt inverkan på de andra två delarna, 

c. beakta god praxis vid utarbetandet av en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service. 

Article 2 

Aim 

The aim of this Convention is to provide a safe, secure and welcoming environment at football matches and other sports events. To that end, the Parties shall: 

a. adopt an integrated, multi-agency and balanced approach towards safety, security and service, based upon an ethos of effective 

local, national and international partnerships and co-operation; 

b. ensure that all public and private agencies, and other stakeholders, recognise that safety, security and service provision cannot be considered in isolation, and can have a direct influence on delivery of the other two components; 

c. take account of good practices in developing an integrated approach to safety, security and service. 

Artikel 3  

Definitioner 

I denna konvention gäller följande definitioner: 

a. trygghetsåtgärd: varje åtgärd som utformas eller genomförs med det primära syftet att skydda hälsa och välbefinnande för enskilda personer eller grupper som går på eller deltar i en fotbollsmatch eller ett annat idrottsevenemang på eller utanför idrottsarenan, eller som bor eller arbetar i närheten av evenemanget. 

b.säkerhetsåtgärd: varje åtgärd som utformas eller genomförs i det primära syftet att förebygga, minska risken för och/eller hantera alla former av våld, andra brott eller störningar på eller utanför en idrottsarena i samband med ett fotbollsevenemang eller ett annat idrottsevenemang. 

c. serviceåtgärd: varje åtgärd som utformas eller genomförs i det primära syftet att få enskilda personer eller grupper att trivas och känna sig uppskattade och välkomna både på och utanför en idrottsarena då de går på en fotbollsmatch eller annat idrottsevenemang. 

d. organ: varje offentligt eller privat organ som har konstitutionellt, lagstiftande, regleringsansvar eller annat ansvar som inbegriper förberedelse och genomförande av någon form av trygghets-, säkerhets- eller serviceåtgärd på eller utanför idrottsarenan i samband med en fotbollsmatch eller ett annat idrottsevenemang. 

e. aktör: åskådare, lokala grupper eller andra berörda parter som saknar lagstiftnings- eller regleringsansvar men som kan spela en viktig roll för att skapa trygga, säkra och välkomnande fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, både på och utanför idrottsarenorna. 

f. integrerad strategi: erkännande av att trygghets-, säkerhets- och serviceåtgärder vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang, oberoende av huvudsakligt syfte, ständigt överlappar varandra, har interrelaterade effekter, måste vara välavvägda och inte kan utformas och genomföras separat. 

g. integrerad flerpartsstrategi: erkännande av att varje organs roll och insats, då det deltar i planering eller genomförande av aktiviteter som rör fotboll eller andra idrottsgrenar, måste utföras på ett samordnat, kompletterande och proportionerligt sätt samt utformas och genomföras som en del av en övergripande strategi för trygghet, säkerhet och service. 

h. god praxis: åtgärder som vidtagits i ett eller flera länder och visat sig vara effektiva när det handlar om att uppnå det angivna syftet eller målet. 

i. berört organ: varje organ (offentligt eller privat) som är med och organiserar och/eller genomför en fotbollsmatch eller ett annat idrottsevenemang som anordnas på eller utanför en idrottsarena. 

Article 3 

Definitions 

For the purposes of this Convention, the terms: 

a. “safety measures” shall mean any measure designed and implemented with the primary aim of protecting the health and well-being of individuals and groups who attend, or participate in, a football match or other sports event, inside or outside of the stadium, or who reside or work in the vicinity of the event; 

b. “security measures” shall mean any measure designed and implemented with the primary aim of preventing, reducing the risk and/or responding to any violence or other criminal activity or disorder committed in connection with a football or other sports event, inside or outside of a stadium; 

c. “service measures” shall mean any measure designed and implemented with the primary aim of making individuals and groups feel comfortable, appreciated and welcome when attending a football match or other sports event, inside or outside of a stadium; 

d. “agency” shall mean any public or private body with a constitutional, legislative, regulatory or other responsibility in respect of the preparation and implementation of any safety, security or service measure in connection with a football match or other sports event, inside or outside of a stadium; 

e. “stakeholder” shall mean spectators, local communities or other interested parties who do not have legislative or regulatory responsibilities but who can play an important role in helping to make football matches or other sports events safe, secure and welcoming, inside and outside of stadiums; 

f. “integrated approach” shall mean recognition that, irrespective of their primary purpose, safety, security and service measures at football matches and other sports events invariably overlap, are interrelated in terms of impact, need to be balanced and cannot be designed or implemented in isolation; 

g. “multi-agency integrated approach” shall mean recognition that the roles and actions of each agency involved in football or other sports planning and operational activities must be co-ordinated, complementary, proportionate and designed and implemented as part of a comprehensive safety, security and service strategy; 

h. “good practices” shall mean measures applied in one or more countries that have proven to be very effective in meeting the stated aim or objective; 

i. “relevant agency” shall mean a body (public or private) involved in the organisation and/or management of a football match or other sports event held inside or outside of a sports stadium. 

Artikel 4  

Nationella samordningsarrangemang 

1. Parterna ska säkerställa att nationella och lokala arrangemang för samordning inrättas i syfte att utforma och genomföra en integrerad flerpartsstrategi för trygghet, säkerhet och service på nationell och lokal nivå. 

2. Parterna ska säkerställa att arrangemang för samordning inrättas i syfte att identifiera, analysera och utvärdera risker förknippade med trygghet, säkerhet och service och för att möjliggöra utbyte av uppdaterad information om riskanalyser. 

3. Parterna ska säkerställa att samordningsarrangemangen inbegriper alla viktiga offentliga och privata organ som ansvarar för trygghet, säkerhet och service i samband med evenemanget, både på och utanför den plats där evenemanget äger rum. 

4. Parterna ska säkerställa att full hänsyn tas till principerna om trygghet, säkerhet och service i denna konvention vid samordningen samt att nationella och lokala strategier utarbetas, regelbundet utvärderas och förbättras utifrån nationella och internationella erfarenheter och god praxis. 

5. Parterna ska säkerställa att de berörda organens respektive roller och ansvarsområden tydliggörs i nationella rättsliga, reglerande och administrativa ramar, samt att dessa roller kompletterar varandra, är förenliga med en integrerad strategi och är allmänt accepterade på strategisk och operativ nivå. 

Article 4  

Domestic co-ordination arrangements 

1. The Parties shall ensure that national and local co-ordination arrangements are established for the purpose of developing and implementing a multi-agency integrated approach to safety, security and service at national and local level. 

2. The Parties shall ensure that co-ordination arrangements are established to identify, analyse and evaluate the risks pertaining to 

safety, security and services, and to allow the sharing of updated information on risk assessment. 

3. The Parties shall ensure that the co-ordination arrangements involve all key public and private agencies responsible for safety, security and service matters connected with the event, both inside and outside of the venue where the event is taking place. 

4. The Parties shall ensure that the co-ordination arrangements take full account of the safety, security and service principles set out in this Convention and that national and local strategies are developed, regularly evaluated and refined in the light of national and international experience and good practices. 

5. The Parties shall ensure that national legal, regulatory or administrative frameworks clarify the respective roles and responsibilities of the relevant agencies and that these roles are complementary, consistent with an integrated approach and widely understood at strategic and operational levels. 

Artikel 5  

Trygghet, säkerhet och service på idrottsarenor 

1. Parterna ska säkerställa att nationella rättsliga, reglerande och administrativa regelverk innehåller krav på att evenemangsarrangörer, i samråd med alla samarbetsorgan, ska erbjuda alla deltagare och åskådare en trygg och säker miljö. 

2. Parterna ska säkerställa att de behöriga offentliga myndigheterna inför regler eller vidtar åtgärder för att garantera välfungerande tillståndsförfaranden för idrottsarenor, certifieringsarrangemang och säkerhetsföreskrifter samt att dessa tillämpas, kontrolleras och verkställs. 

3. Parterna ska kräva att de behöriga organen ska sörja för att idrottsarenornas utformning, infrastruktur och därtill kopplade åtgärder för hantering av folksamlingar är förenliga med nationella och internationella normer och god praxis. 

Article 5 

Safety, security and service in sports stadiums 

1. The Parties shall ensure that national legal, regulatory or administrative frameworks require event organisers, in consultation with all partner agencies, to provide a safe and secure environment for all participants and spectators. 

2. The Parties shall ensure that the competent public authorities put in place regulations or arrangements to guarantee the effectiveness of stadium licensing procedures, certification arrangements and safety regulations in general and ensure their application, monitoring and enforcement. 

3. The Parties shall require the relevant agencies to ensure that stadium design, infrastructure and associated crowd management arrangements comply with national and international standards and good practices. 

4. Parterna ska uppmuntra de behöriga organen att sörja för en inkluderande och välkomnande miljö på idrottsarenorna för alla i samhället, inklusive barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och särskilt se till att det finns lämpliga sanitära anläggningar, serveringsställen samt goda åskådarförhållanden för hela publiken. 

5. Parterna ska säkerställa att idrottsarenorna drivs på ett sätt som möjliggör effektiv samverkan med polis, räddningstjänst och samverkansorgan, och som inbegriper tydliga riktlinjer och förfaranden i frågor som kan inverka på hanteringen av folkmassor och därmed förenade trygghets- och säkerhetsrisker, särskilt när det gäller 

- användning av pyrotekniska artiklar, 

-alla former av våldsamt eller annat förbjudet uppträdande, och 

- alla former av rasistiskt eller på annat sätt diskriminerande uppträdande. 

6. Parterna ska av de behöriga organen kräva att all personal, från såväl offentlig som privat sektor, som medverkar till att göra fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang trygga, säkra och välkomnande ska utrustas och utbildas så att de kan utföra sina uppdrag på ett effektivt och lämpligt sätt. 

7. Parterna ska uppmuntra sina behöriga organ att framhålla att spelare, tränare och andra företrädare för deltagande lag måste agera i enlighet med idrottens värdegrunder, t.ex. tolerans, respekt och rent spel, samt att erkänna att våldsamt, rasistiskt eller annat provocerande agerande kan ha en negativ inverkan på publikens beteende. 

4. The Parties shall encourage the relevant agencies to ensure that stadiums provide an inclusive and welcoming environment for all sections of society, including children, the elderly and those with disabilities, and incorporate, in particular, the provision of appropriate sanitary and refreshment facilities and good viewing conditions for all spectators. 

5. The Parties shall ensure that stadiums’ operating arrangements are comprehensive; make provision for effective liaison with the police, emergency services and partner agencies; and incorporate clear policies and procedures on matters that might impact on crowd management and associated safety and security risks, in particular: 

- the use of pyrotechnics; 

- any violent or other prohibited behaviour; and 

- any racist or other discriminatory behaviour. 

6. The Parties shall require the relevant agencies to ensure that all personnel, from the public or private sectors, involved in making football matches and other sports events safe, secure and welcoming are equipped and trained to fulfil their functions effectively and in an appropriate manner. 

7. The Parties shall encourage their competent agencies to highlight the need for players, coaches or other representatives of participating teams to act in accordance with key sporting principles, such as tolerance, respect and fair play, and recognise that acting in a violent, racist or other provocative manner can have a negative impact on spectator behaviour. 

Artikel 6  

Trygghet, säkerhet och service på offentlig plats 

1. Parterna ska uppmuntra samarbete mellan alla organ och aktörer som medverkar i anordnandet av fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang på offentlig plats, bl.a. kommunala myndigheter, polis, lokala grupper och företag, supporterföreträdare, fotbollsklubbar och nationella fotbollsförbund, i synnerhet när det gäller att: 

a. bedöma risker och ta fram lämpliga förebyggande åtgärder för att minimera störningar och verka förtroendeskapande gentemot lokalsamhälle och lokala företag, särskilt bland dem som bor och verkar i närheten av den plats där evenemanget ska äga rum eller i närheten av allmänna åskådarplatser, 

b. skapa en trygg, säker och välkomnade miljö på offentliga platser avsedda för supporterträffar före och efter evenemanget, på platser som supportrar som kan förväntas besöka på eget initiativ samt längs resvägar till och från staden och/eller idrottsarenan. 

2. Parterna ska säkerställa att resor till och från idrottsarenan beaktas i riskanalyser och vid trygghets- och säkerhetsåtgärder. 

Article 6 

Safety, security and service in public places 

1. The Parties shall encourage all agencies and stakeholders involved in organising football matches and other sports events in public spaces, including the municipal authorities, police, local communities and businesses, supporter representatives, football clubs and national associations, to work together, notably in respect of: 

a. assessing risk and preparing appropriate preventative measures designed to minimise disruption and provide reassurances to the local community and businesses, in particular those located in the vicinity of where the event is taking place or public viewing areas; 

b. creating a safe, secure and welcoming environment in public spaces that are designated for supporters to gather before and after the event, or locations in which supporters can be expected to frequent of their own volition, and along transit routes to and from the city and/or to and from the stadium. 

2. The Parties shall ensure that risk assessment and safety and security measures take account of the journey to and from the stadium. 

Artikel 7  

Beredskaps- och krisplanering 

Parterna ska säkerställa att beredskaps- och krisplaner som involverar flera organ utarbetas, samt att dessa planer testas och förbättras i samband med regelbundna gemensamma övningar. Av nationella rättsliga, reglerande och administrativa ramverk ska framgå vilket organ som ansvarar för att ta initiativ till, övervaka och godkänna övningarna. 

Article 7 

Contingency and emergency planning 

The Parties shall ensure that multi-agency contingency and emergency plans are developed, and that those plans are tested and refined in regular joint exercises. National legal, regulatory or administrative frameworks shall make clear which agency is responsible for initiating, supervising and certifying the exercises. 

Artikel 8  

Samarbete med supportrar och lokala grupper 

1. Parterna ska uppmuntra samtliga organ att utveckla och eftersträva proaktiv och regelbunden kommunikation med viktiga aktörer, inklusive supporterföreträdare och lokala grupper, som bygger på dialogprincipen och som syftar till att skapa en anda av partnerskap och positivt samarbete samt identifiera lösningar på potentiella problem. 

2. Parterna ska uppmuntra samtliga offentliga och privata organ och andra aktörer, inklusive lokala grupper och supporterföreträdare, att ta initiativ till eller delta i sociala, utbildningsrelaterade, brottsförebyggande och andra samhällsprojekt som omfattar flera organ och som syftar till att främja ömsesidig respekt och förståelse, särskilt bland supportrar, idrottsföreningar, idrottsförbund och organ med ansvar för trygghet och säkerhet. 

Article 8  

Engagement with supporters and local communities 

1. The Parties shall encourage all agencies to develop and pursue a policy of proactive and regular communication with key stakeholders, including supporter representatives and local communities, based on the principle of dialogue, and with the aim of generating a partnership ethos and positive co-operation as well as identifying solutions to potential problems. 

2. The Parties shall encourage all public and private agencies and other stakeholders, including local communities and supporter representatives, to initiate or participate in multi-agency social, educational, crime-prevention and other community projects designed to foster mutual respect and understanding, especially among supporters, sports clubs and associations as well as agencies responsible for safety and security. 

Artikel 9  

Polisens strategier och insatser 

1. Parterna ska säkerställa att polisiära strategier utarbetas, utvärderas regelbundet och förbättras utifrån nationella och internationella erfarenheter och god praxis, samt överensstämmer med den bredare, integrerade strategin för trygghet, säkerhet och service. 

2. Parterna ska säkerställa att god praxis beaktas i polisens strategier, särskilt när det gäller underrättelseinhämtning, kontinuerlig riskanalys, riskbaserad förvaltning, proportionerliga insatser i syfte att förhindra ökad risk eller störning, fungerande dialog med supportrar och samhället i stort, inhämtning av bevis på brottslig verksamhet samt utbyte av sådan bevisning med behöriga myndigheter med ansvar för lagföring. 

3. Parterna ska säkerställa att polisen samarbetar med arrangörer, supportrar, lokala grupper och andra intressegrupper i syfte att göra fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang trygga, säkra och välkomnande för alla berörda parter. 

Article 9 

Police strategies and operations 

1. The Parties shall ensure that policing strategies are developed, regularly evaluated and refined in the light of national and international experience and good practices, and are consistent with the wider, integrated approach to safety, security and service. 

2. The Parties shall ensure that policing strategies take account of good practices including, in particular: intelligence gathering, continuous risk assessment, risk-based deployment, proportionate intervention to prevent the escalation of risk or disorder, effective dialogue with supporters and the wider community, and evidence gathering of criminal activity as well as the sharing of such evidence with the competent authorities responsible for prosecution. 

3. The Parties shall ensure that the police work in partnership with organisers, supporters, local communities and other stakeholders in making football matches and other sports events safe, secure and welcoming for all concerned. 

Artikel 10  

Förebyggande av och sanktioner vid störande uppträdande 

1. Parterna ska vidta alla åtgärder som står till buds för att minska risken för att enskilda eller grupper deltar i eller förbereder våldshandlingar eller oroligheter. 

2. Parterna ska, i enlighet med nationell och internationell rätt, säkerställa att det finns ändamålsenliga regler för utestängning för att motverka och förhindra våldshandlingar och oroligheter, och att dessa regler är adekvata i förhållande till riskernas art och var de föreligger. 

3. Parterna ska, i enlighet med nationell och internationell rätt, samarbeta i syfte att säkerställa att enskilda som gör sig skyldiga till brott eller överträdelser i utlandet blir föremål för lämpliga sanktioner, antingen i det land där brottet eller överträdelsen skedde eller i det land där personen har hemvist eller är medborgare. 

4. Parterna ska, där så är lämpligt och i enlighet med nationell och internationell rätt, överväga att ge de rättsliga och administrativa myndigheter som ansvarar för beslut om sanktioner för enskilda som förorsakat eller bidragit till fotbollsrelaterat våld och/eller oroligheter, befogenhet att besluta om restriktioner för resor till fotbollsevenemang i annat land. 

Article 10 

Prevention and sanctioning of offending behaviour 

1. The Parties shall take all possible measures to reduce the risk of individuals or groups participating in, or organising incidents of violence or disorder. 

2. The Parties shall, in accordance with national and international law, ensure that effective exclusion arrangements, appropriate to the character and location of risk, are in place to deter and prevent incidents of violence or disorder. 

3. The Parties shall, in accordance with national and international law, co-operate in seeking to ensure that individuals committing offences abroad receive appropriate sanctions, either in the country where the offence is committed or in their country of residence or citizenship. 

4. Where appropriate, and in accordance with national and international law, the Parties shall consider empowering the judicial or administrative authorities responsible to impose sanctions on individuals who have caused or contributed to incidents of football-related violence and/or disorder, with the possibility of imposing restrictions on travel to football events held in another country. 

Artikel 11  

Internationellt samarbete 

1. Parterna ska ha ett nära samarbete i alla frågor som omfattas av denna konvention, och därtill kopplade frågor, i syfte att maximera samarbetet kring internationella evenemang, utbyta erfarenheter och bidra till utvecklandet av god praxis. 

2. Parterna ska, utan att det påverkar befintliga nationella bestämmelser, och i synnerhet ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna och organen, inrätta ett nationellt informationsställe för fotboll (NFIP) inom polisen. Det nationella informationsstället för fotboll ska: 

a. fungera som direkt och gemensam kontaktpunkt för utbyte av allmän (strategisk, operativ och taktiskt) information i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension, 

b. utbyta personuppgifter i enlighet med tillämplig nationell och internationell lagstiftning, 

c. underlätta, samordna eller organisera genomförandet av det internationella polissamarbetet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension,  

d. klara av att snabbt och effektivt utföra de uppgifter det tilldelats. 

3. Parterna ska vidare säkerställa att det nationella informationsstället för fotboll utgör en nationell resurs med sakkunskap om polisinsatser i samband med fotboll, supporterdynamik och därtill kopplade trygghets- och säkerhetsrelaterade risker. 

4. Varje stat som är part i konventionen ska skriftligen underrätta Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang (Committee on Safety and Security at Sports Events), som inrättas genom denna konvention, om namn på och adress till sitt nationella kontaktställe för fotboll och om eventuella senare ändringar av dessa uppgifter. 

5. Parterna ska samarbeta på internationell nivå i fråga om utbyte av god praxis och information om förebyggande, utbildningsrelaterade och informationsrelaterade projekt samt inrättandet av partnerskap med alla organ som deltar i genomförandet av nationella och lokala initiativ, som är inriktade på eller drivs av det lokala samhället och supportrar. 

Article 11 

International co-operation 

1. The Parties shall co-operate closely on all matters covered by this Convention and related matters, in order to maximise collaboration in respect of international events, share experiences and participate in the development of good practices. 

2. The Parties shall, without prejudice to existing national provisions, in particular the allocation of powers among the different services and authorities, set up or designate a national football information point within the police force (NFIP). The NFIP shall: 

a. act as the direct and single contact point for exchanging general (strategic, operational and tactical) information in connection with a football match with an international dimension; 

b. exchange personal data in accordance with the applicable domestic and international rules; 

c. facilitate, co-ordinate or organise the implementation of international police co-operation in connection with football matches with an international dimension; 

d. be capable of fulfilling efficiently and promptly the tasks assigned to it. 

3. The Parties shall further ensure that the NFIP provides a national source of expertise regarding football policing operations, supporter dynamics and associated safety and security risks. 

4. Each State Party shall notify the Committee on Safety and Security at Sports Events, created by this Convention, in writing, of the name and contact details of its NFIP, and any subsequent changes with regard to it. 

5. The Parties shall co-operate at international level in respect of sharing good practices and information on preventative, educational and informative projects and the establishment of partnerships with all agencies involved in the delivery of national and local initiatives, focused on or driven by the local community and supporters. 

Förfarandebestämmelser 

Artikel 12 

Tillhandahållande av information 

Varje part ska, på något av Europarådets officiella språk, delge Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang relevant information om lagstiftning och andra åtgärder som vidtagits i syfte att efterleva konventionen, oavsett om det handlar om fotboll eller andra idrottsgrenar. 

Procedural Clauses 

Article 12 

Provision of information 

Each Party shall forward to the Committee on Safety and Security at Sports Events, in one of the official languages of the Council of Europe, all relevant information concerning legislative and other measures taken by it for the purpose of complying with the terms of this Convention, whether with regard to football or other sports. 

Artikel 13 

Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang 

1. För tillämpningen av denna konvention inrättas härmed Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang, nedan kallad ”kommittén”. 

2. Varje part i denna konvention får företrädas i kommittén av en eller flera delegater som representerar ansvariga statliga organ, företrädelsevis sådana som ansvarar för trygghet och säkerhet i idrottssammanhang, samt det nationella informationsstället för fotboll. Varje part ska ha en röst. 

3. Varje medlemsstat i Europarådet eller annan stat som är part i den europeiska kulturkonventionen och inte i denna konvention, samt alla icke-medlemsstater som är part i konvention nr 120, får företrädas i kommittén av en observatör. 

4. Kommittén får enhälligt besluta att erbjuda en stat som inte är medlem i Europarådet och inte är part i denna konvention eller konvention nr 120, eller en organisation som uttryckt intresse, möjlighet att företrädas av en observatör vid ett eller flera av kommitténs möten. 

5. Kommittén ska sammankallas av Europarådets generalsekreterare. Dess första möte ska hållas inom ett år från det datum då tio av Europarådets medlemstater har samtyckt till att bindas av konventionen. Efter det första mötet ska kommittén sammanträda minst en gång årligen. Därutöver ska den sammanträda på begäran av en majoritet av parterna. 

6. Kommittén är beslutsmässig när majoriteten av parterna är företrädda. 

7. Med förbehåll för bestämmelserna i denna konvention ska kommittén utarbeta och enhälligt anta sin egen arbetsordning. 

Article 13 

Committee on Safety and Security at Sports Events 

1. For the purposes of this Convention, the Committee on Safety and Security at Sports Events is hereby established. 

2. Any Party to this Convention may be represented on the committee by one or more delegates representing lead governmental agencies, preferably with responsibility for sport safety and security, and the NFIP. Each Party to this Convention shall have one vote. 

3. Any member State of the Council of Europe or other State Party to the European Cultural Convention which is not a Party to this Convention, as well as any non-member State which is a Party to Convention No. 120, may be represented on the committee as an observer. 

4. The committee may, by unanimous decision, invite any non-member State of the Council of Europe which is not a Party to this Convention or to Convention No. 120 and any organisation interested in being represented to be an observer at one or more of its meetings. 

5. The committee shall be convened by the Secretary General of the Council of Europe. Its first meeting shall be held within one year of the date on which ten member States of the Council of Europe have expressed their consent to be bound by the Convention. It shall subsequently meet at least every year after its first meeting. In addition it shall meet whenever a majority of the Parties so request. 

6. A majority of the Parties shall constitute a quorum for holding a meeting of the committee. 

7. Subject to the provisions of this Convention, the committee shall draw up and adopt by consensus its own rules of procedure. 

Artikel 14 

Kommitténs uppgifter 

1. Kommittén är ansvarig för att övervaka tillämpningen av denna konvention. Den får särskilt: 

a. övervaka bestämmelserna i denna konvention samt utreda eventuella nödvändiga ändringar, 

b. anordna samråd och, där så är lämpligt, utbyta information med berörda organisationer, 

c. utfärda rekommendationer till parterna i denna konvention om åtgärder som bör vidtas för dess genomförande, 

d. rekommendera lämpliga åtgärder för att hålla allmänheten informerad om de verksamheter som utförs inom ramen för denna konvention, 

e. utfärda rekommendationer till Europarådets ministerkommitté om att erbjuda icke-medlemsstater i Europarådet att tillträda denna konvention, 

f. lämna förslag till hur konventionen kan fås att fungera mer effektivt, 

g. underlätta insamling, analys och utbyte av information, erfarenheter och god praxis mellan stater. 

2. Kommittén ska, efter godkännande från de berörda parterna, övervaka efterlevnaden av denna konvention genom ett program med besök i konventionsstaterna, i syfte att ge råd och stöd till genomförandet av konventionen. 

3. Kommittén ska även samla den information som konventionsstaterna lämnar i enlighet med artikel 12, samt delge samtliga konventionsstater relevant information. Kommittén får särskilt underrätta konventionsstaterna om inrättandet av ett nytt nationellt informationsställe för fotboll och skicka ut dess kontaktuppgifter. 

4. För att kunna fullgöra sina uppgifter kan kommittén på eget initiativ anordna möten med experter. 

Article 14  

Functions of the Committee on Safety and Security at Sports Events 

1. The committee shall be responsible for monitoring the application of this Convention. It may in particular: 

a. keep under review the provisions of this Convention and examine any necessary modifications; 

b. hold consultations and, where appropriate, exchange information with relevant organisations; 

c. make recommendations to the Parties to this Convention concerning measures to be taken for its implementation; 

d. recommend the appropriate measures to keep the public informed about the activities undertaken within the framework of this Convention; 

e. make recommendations to the Committee of Ministers concerning non-member States of the Council of Europe to be invited to accede to this Convention; 

f. make any proposal for improving the effectiveness of this Convention; 

g. facilitate the collection, analysis and exchange of information, experience and good practices between States. 

2. The committee, with the prior agreement of the Parties concerned, shall monitor compliance with this Convention through a programme of visits to the States Parties, in order to provide advice and support on the implementation of this Convention. 

3. The committee shall also gather the information provided by States Parties according to Article 12, and transmit relevant data to all States Parties of the Convention. It may in particular inform each State Party about the nomination of a new NFIP, and circulate its contact details.  

4. In order to discharge its functions, the committee may, on its own initiative, arrange for meetings of groups of experts. 

Artikel 15 

Ändringar 

1. Ändringar av denna konvention får föreslås av parterna, Kommittén för trygghet och 

säkerhet vid idrottsevenemang eller av Europarådets ministerkommitté. 

2. Generalsekreteraren ska överlämna förslag till ändring av denna konvention till Europarådets medlemsstater, andra stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen, icke-medlemsstater i Europarådet som tillträtt konvention nr 120 innan det datum då denna konvention öppnades för undertecknande samt till alla icke-medlemsstater som tillträtt eller erbjudits att tillträda denna konvention i enlighet med bestämmelserna i artikel 18. 

3. Förslag till ändringar som framläggs av en part eller av Europarådets ministerkommitté ska tillställas kommittén åtminstone två månader innan det möte där förslaget ska behandlas. Kommittén ska lämna sitt yttrande om den föreslagna ändringen till Europarådets ministerkommitté. 

4. Europarådets ministerkommitté ska ta ställning till den föreslagna ändringen och kommitténs eventuella yttranden och får anta ändringen med den majoritet som fastställs i artikel 20.d i Europarådets stadga. 

5. Texten till varje ändring som antas av ministerkommittén i enlighet med punkt 4 i denna artikel ska översändas till parterna för godkännande i enlighet med deras respektive interna förfaranden. 

6. En ändring som antagits i enlighet med punkt 4 i denna artikel träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om en månad efter den tidpunkt då samtliga parter har underrättat generalsekreteraren om sitt godkännande. 

Article 15 

Amendments 

1. Amendments to this Convention may be proposed by a Party, the Committee on Safety and Security at Sports Events or the Committee of Ministers of the Council of Europe. 

2. Any proposal for amendment shall be communicated by the Secretary General of the Council of Europe to the member States of the Council of Europe, to the other States Parties to the European Cultural Convention, to any non-member State of the Council of Europe having acceded to Convention No. 120 prior to the date of opening for signature of this Convention and to every non-member State which has acceded to or has been invited to accede to this Convention in accordance with the provisions of Article 18. 

3. Any amendment proposed by a Party or the Committee of Ministers shall be communicated to the committee at least two months before the meeting at which it is to be considered. The committee shall submit its opinion on the proposed amendment to the Committee of Ministers. 

4. The Committee of Ministers shall consider the proposed amendment and any opinion submitted by the committee and may adopt the amendment by the majority provided for in Article 20.d of the Statute of the Council of Europe. 

5. The text of any amendment adopted by the Committee of Ministers in accordance with paragraph 4 of this article shall be forwarded to the Parties for acceptance in accordance with their respective internal procedures. 

6. Any amendment adopted in accordance with paragraph 4 of this article shall come into force on the first day of the month following the expiration of a period of one month after all Parties have informed the Secretary General of their acceptance thereof. 

Slutbestämmelser 

Artikel 16 

Undertecknande 

1. Denna konvention ska vara öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater, stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen samt icke-medlemsstater i Europarådet som tillträtt den europeiska konventionen om läktarvåld och olämpligt uppträdande vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher (ETS nr 120), som öppnades för undertecknande i Strasbourg den 19 augusti 1985, dvs. innan denna konvention öppnades för undertecknande. 

2. Denna konvention ska ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet ska deponeras hos Europarådets generalsekreterare. 

3. Ingen part i konvention nr 120 får deponera sitt ratifikations-, godtagande-, godkännandeinstrument utan att ha sagt upp, eller samtidigt säga upp, nämnda konvention. 

4. En konventionsstat kan, då den deponerar sitt ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument enligt föregående punkt, förklara att den i enlighet med bestämmelserna i artikel 17.1 kommer att fortsätta tillämpa konvention nr 120 fram till denna konventions ikraftträdande. 

Final Clauses 

Article 16 

Signature 

1. This Convention shall be open for signature by the member States of the Council of Europe, the States Parties to the European Cultural Convention and any non-member State of the Council of Europe having acceded to the European Convention on Spectator Violence and Misbehaviour at Sports Events and in particular at Football Matches (ETS No. 120), opened for signature in Strasbourg on 19 August 1985, prior to the date of opening for signature of this Convention. 

2. This Convention is subject to ratification, acceptance or approval. Instruments of ratification, acceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council of Europe. 

3. No State Party to Convention No. 120 may deposit its instrument of ratification, acceptance or approval unless it has already denounced the said convention or denounces it simultaneously. 

4. When depositing its instrument of ratification, acceptance or approval in accordance with the preceding paragraph, a Contracting State may declare that it will continue to apply Convention No. 120 until the entry into force of this Convention according to the provisions of Article 17, paragraph. 

Artikel 17 

Ikraftträdande 

1. Konventionen träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om en månad efter den dag då tre Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av konventionen enligt bestämmelserna i artikel 16. 

2. För varje signatärsstat som senare uttrycker sitt samtycke till att vara bunden av konventionen träder denna i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om en månad räknat från dagen för deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet. 

Article 17 

Entry into force 

1. The Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of one month after the date on which three member States of the Council of Europe have expressed their consent to be bound by the Convention in accordance with the provisions of Article 16. 

2. In respect of any Signatory State which subsequently expresses its consent to be bound by it, the Convention shall enter into 

force on the first day of the month following the expiration of a period of one month after the date of the deposit of the instrument of ratification, acceptance or approval. 

Artikel 18 

Anslutning av icke-medlemsstater 

1. Efter det att denna konvention har trätt i kraft kan Europarådets ministerkommitté, efter samråd med parterna i konventionen, erbjuda icke-medlemsstater i Europarådet att tillträda konventionen genom ett beslut som fattas med den majoritet som föreskrivs i artikel 20 d i Europarådets stadga och genom enhälligt beslut av representanterna för de avtalsslutande parter som är berättigade att företrädas i ministerkommittén. 

2. För varje stat som tillträder konventionen träder denna i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om en månad efter dagen för deponeringen av anslutningsinstrumentet hos Europarådets generalsekreterare. 

3. Varje part som inte är medlem i Europarådet ska bidra till finansieringen av Kommittén för trygghet och säkerhet vid idrottsevenemang på det sätt som Europarådets ministerkommitté beslutar. 

Article 18 

Accession by non-member States 

1. After the entry into force of this Convention, the Committee of Ministers of the Council of Europe, after consulting the Parties, may invite any non-member State of the Council of Europe to accede to the Convention by a decision taken by the majority provided for in Article 20.d of the Statute of the Council of Europe and by the unanimous vote of the representatives of the Contracting States entitled to sit on the Committee of Ministers. 

2. In respect of any acceding State, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of one month after the date of the deposit of the instrument of accession with the Secretary General of the Council of Europe. 

3. A Party which is not a member State of the Council of Europe shall contribute to the financing of the Committee on Safety and Security at Sports Events in a manner to be decided by the Committee of Ministers. 

Artikel 19 

Konventionens verkningar 

1. Artiklarna 4 och 5 i konvention nr 120 ska fortsätta att gälla i relationen mellan part i denna konvention och part i konvention nr 120 som inte har ratificerat denna konvention. 

2. Om en stat har frånträtt konvention nr 120 efter denna konventions ikraftträdande men frånträdet ännu inte fått verkan vid ratificeringen av denna konvention ska denna konvention tillämpas i enlighet med bestämmelserna i artikel 17.2. 

Article 19 

Effects of the Convention 

1. In relations between a Party to this Convention and a Party to Convention No. 120 which has not ratified this Convention, Articles 4 and 5 of Convention No. 120 shall continue to apply. 

2. After the entry into force of this Convention, if a State has denounced Convention No. 120 but such denunciation is not yet effective at the time of ratification of this Convention, this Convention shall apply according to the provisions of Article 17, paragraph 2. 

Artikel 20  

Territoriell tillämpning 

1. Varje stat kan, vid undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument, ange för vilket eller vilka territorier konventionen ska gälla. 

2. Varje stat kan vid en senare tidpunkt genom en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare, utvidga konventionens tillämpning till ett annat territorium som anges i förklaringen. För ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om en månad efter den dag då generalsekreteraren tog emot förklaringen. 

3. En förklaring enligt punkt 1 och 2 i denna artikel får med avseende på ett territorium som anges i förklaringen återtas genom en underrättelse till generalsekreteraren. Återtagandet får verkan den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om sex månader efter den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen. 

Article 20 

Territorial application 

1. Any State may, at the time of signature or when depositing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, specify the territory or territories to which this Convention shall apply. 

2. Any Party may, at any later date, by declaration addressed to the Secretary General of the Council of Europe, extend the application of this Convention to any other territory specified in the declaration. In respect of such a territory, the Convention shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of one month after the date of receipt of said declaration by the Secretary General. 

3. Any declaration made under the two preceding paragraphs may, in respect of any territory mentioned in the declaration, be withdrawn by a notification addressed to the Secretary General. This withdrawal shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of six months after the date of receipt of the notification by the Secretary General. 

Artikel 21 

Frånträdande 

1. Varje part får när som helst frånträda denna konvention genom en underrättelse ställd till Europarådets generalsekreterare. 

2. Ett sådant frånträde får verkan den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om sex månader räknat från den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen. 

Article 21 

Denunciation 

1. Any Party may, at any time, denounce this Convention by means of a notification addressed to the Secretary General of the Council of Europe. 

2. This denunciation shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of six months after the date of receipt of the notification by the Secretary General. 

Artikel 22 

Underrättelser 

Europarådets generalsekreterare ska underrätta Europarådets medlemsstater, de övriga stater som är parter i den europeiska kulturkonventionen samt varje annan stat som har tillträtt denna konvention om 

a. varje undertecknande i enlighet med artikel 16, 

b. deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument i enlighet med artiklarna 16 eller 18, 

c. datum för denna konventions ikraftträdande i enlighet med artiklarna 17 och 18, 

d. varje förslag till ändring eller ändring som har antagits i enlighet med artikel 15 och datumet då en sådan ändring träder i kraft, 

e. varje förklaring som avgetts med stöd av bestämmelserna i artikel 20, 

f. varje frånträde som meddelas i enlighet med bestämmelserna i artikel 21, 

g. varje annan handling, förklaring, underrättelse eller meddelande som avser denna konvention. 

Article 22 

Notifications 

The Secretary General of the Council of Europe shall notify the member States of the Council of Europe, the other States Parties to the European Cultural Convention and any State which has acceded to this Convention, of: 

a. any signature in accordance with Article 16; 

b. the deposit of any instrument of ratification, acceptance, approval or accession in accordance with Article 16 or Article 18; 

c. any date of entry into force of this Convention in accordance with Articles 17 and 18; 

d. any proposal for amendment or any amendment adopted in accordance with Article 15 and the date on which the amendment comes into force; 

e. any declaration made under the provisions of Article 20; 

f. any denunciation made in pursuance of the provisions of Article 21; 

g. any other act, declaration, notification or communication relating to this Convention. 

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna konvention. 

Upprättat i [Saint-Denis] den 3 juli 2016 på engelska och franska, vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar som ska deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare ska översända bestyrkta kopior till varje medlemsstat i Europarådet, varje stat som är part i den europeiska kulturkonventionen och varje stat som har inbjudits att ansluta sig till konventionen. 

In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Convention. 

Done at Saint-Denis, this 3rd day of July 2016 in English and French, both texts being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Council of Europe. The Secretary General of the Council of Europe shall transmit certified copies to each member State of the Council of Europe, to each State Party to the European Cultural Convention, and any State invited to accede to this Convention.