Regeringens proposition
RP
46
2017 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 a § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås att 6 a § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården ändras. Enligt propositionen ska Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan kunna bevilja begränsad rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person till en person som har avlagt grundexamen för läkare i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket. Ovan nämnda rätt att utöva läkaryrket förutsätter dessutom att den som har beviljats begränsad rätt utövar yrket under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. Det föreslås att det tidigare villkoret för begränsad rätt att studierna i medicin ska ha påbörjats före år 2012 slopas. 
Lagen avses träda i kraft den 1 juni 2017. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge och bedömning av nuläget
1.1
Nationell lagstiftning
Bestämmelser om beviljande av rätt för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården att utöva yrke, om rättigheter och skyldigheter som gäller yrkesutövningen och om tillsyn över yrkesutövare finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994, nedan lagen om yrkesutbildade personer) och i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994, nedan förordningen om yrkesutbildade personer). 
Med yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården avses den som med stöd av lagen om yrkesutbildade personer har erhållit rätt att utöva yrke (legitimerad yrkesutbildad person) eller tillstånd att utöva yrke (yrkesutbildad person som beviljats tillstånd) samt den som med stöd av lagen om yrkesutbildade personer har rätt att använda i förordningen om yrkesutbildade personer avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården (yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning). Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (nedan Valvira) beviljar rätten att vara verksam som legitimerad yrkesutbildad person samt rätten att använda yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning. 
I 2 kap. i lagen om yrkesutbildade personer föreskrivs det om rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Förutsättningarna för erhållande av denna rätt beror på om personen i fråga har fullföljt sin utbildning i Finland, i en annan stat inom Europeiska unionen (nedan EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (nedan EES) eller utanför EU- eller EES-området. Förutsättningarna för legitimation och yrkesutövning påverkas även av om personen är medborgare i en stat inom EU eller EES eller i någon stat utanför dessa områden. När det gäller examina som avlagts i en EU- eller EES-stat baserar sig den nationella lagstiftningen på Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (nedan yrkeskvalifikationsdirektivet), som ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013. Yrkeskvalifikationsdirektivet har genomförts nationellt genom lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015). I fråga om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har till lagen om yrkesutbildade personer fogats bestämmelser om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som följer av yrkeskvalifikationsdirektivet.  
Enligt 4 § i lagen om yrkesutbildade personer beviljas en person som vid ett universitet som avses i universitetslagen (558/2009) har avlagt medicine licentiatexamen eller odontologie licentiatexamen av Valvira på ansökan rätt att utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Enligt 6 § i lagen om yrkesutbildade personer beviljas på motsvarande sätt den som är medborgare i en EU-stat eller en EES-stat och som har avlagt grundexamen för läkare eller tandläkare i någon annan EU- eller EES-stat än Finland av Valvira på ansökan rätt att i Finland utöva läkar- eller tandläkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person. Det är fråga om så kallat automatiskt erkännande av yrkeskvalifikationer, vilket innebär att man som villkor för legitimering inte kan ställa andra krav på personen i fråga om yrkeskvalifikationerna än de intyg och andra handlingar enligt yrkeskvalifikationsdirektivet som beviljats av myndigheterna i en annan stat. 
I 2 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildade personer föreskrivs att även en person som studerar för yrket i fråga tillfälligt kan sköta en legitimerad yrkesutbildad persons uppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. I 3 § i förordningen om yrkesutbildade personer föreskrivs närmare om medicine studerandes förutsättningar att vara verksamma i legitimerade läkares uppgifter. En medicine studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som hör till de fem första studieåren, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, får tillfälligt vara verksam i läkaruppgifter, inbegripet jourtjänstgöring, under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. På motsvarande sätt får en medicine studerande som med godkänt resultat genomfört minst de studier som hör till de fyra första studieåren och de studieperioder som ingår i grundutbildningen för läkare inom det specialområde som den studerande ska vara verksam på, och som på basis av de genomförda studierna har tillräckliga förutsättningar för att sköta uppgiften i fråga, vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare vid en verksamhetsenhet för specialiserad sjukvård eller vårdavdelningen vid en hälsovårdscentral. En förutsättning för att få vara verksam i uppgiften som jourhavande läkare är dessutom att den studerande står under omedelbar ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. 
Till lagen om yrkesutbildade personer fogades en ny 6 a § genom en lagändring (1659/2015) som trädde i kraft den 30 december 2015. Enligt denna ändring beviljas den som före den 1 januari 2012 har påbörjat studier i medicin i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket, och som där har avlagt grundexamen för läkare, av Valvira på ansökan och på de villkor som verket bestämmer rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Rätten att utöva yrke beviljas för tre år. Valvira kan av grundad anledning förlänga tiden. Valvira kan också på ansökan bevilja sökanden rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland, om sökanden i enlighet med de villkor som Valvira har bestämt under den tid som avses i 1 mom. har varit verksam i läkaruppgifter. 
1.2
Europeiska unionens lagstiftning
Ett av EU:s mål är att avskaffa hinder för fri rörlighet för personer och tjänster mellan medlemsstaterna. Enligt artikel 1 i yrkeskvalifikationsdirektivet fastställs i direktivet de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (den mottagande medlemsstaten) för tillträde till och utövandet av detta yrke ska erkänna yrkeskvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater (ursprungsmedlemsstaten) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket. Läkare omfattas av det system för erkännande som grundar sig på standardisering av minimikraven i fråga om utbildning enligt yrkeskvalifikationsdirektivet (systemet för automatiskt erkännande). 
I den nya artikel 55a som fogades till yrkeskvalifikationsdirektivet år 2013 föreskrivs det om godkännande av yrkespraktik. Om avlagd yrkespraktik är en förutsättning för utövande av ett reglerat yrke i ursprungsmedlemsstaten, ska den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten vid behandling av ansökan om rätt till reglerat yrke erkänna yrkespraktik som förvärvats i en annan medlemsstat under förutsättning att praktiken i fråga motsvarar de riktlinjer som avses i artikel 55a.2 och beakta yrkespraktik som förvärvats i tredjeland. Medlemsstaterna får i nationell lagstiftning fastställa en rimlig begränsning på den del som kan förvärvas utomlands. Erkännandet av yrkespraktiken får inte ersätta kraven för att genomgå ett prov och få tillträde till yrket i fråga. De behöriga myndigheterna ska offentliggöra riktlinjer för hur den yrkespraktik som förvärvas i ett annat land ska organiseras och erkännas, särskilt handledarens roll i samband med yrkespraktiken. 
1.3
Bedömning av nuläget
Lagen om yrkesutbildade personer ändrades den 1 maj 2011 genom lag 312/2011. Genom lagen avskaffades dubbel legitimering av läkare. Innan lagen ändrades legitimerades läkarna två gånger. Valvira legitimerade läkaren första gången efter avlagd medicine licentiatexamen (så kallad partiell legitimering). Efter den första legitimeringen fick läkaren utöva sitt yrke enbart under ledning och tillsyn av en annan legitimerad läkare. Läkaren legitimerades slutligen efter att ha fullföljt tilläggsutbildning inom primärvård (numera särskild allmänläkarutbildning) och fick därefter utöva sitt yrke självständigt. Efter lagändringen legitimeras läkarna endast en gång och beviljas därefter rätt att utöva sitt yrke självständigt. 
I den lag genom vilken dubbel legitimering avskaffades fanns inga bestämmelser som skulle gälla de fall där en person hade påbörjat sin läkarutbildning i en annan EU- eller EES-stat innan lagen trätt i kraft eller omedelbart därefter. 
Medan förfarandet med dubbel legitimering gällde kunde man i Finland godkänna en läkarexamen som avlagts i en annan EU- eller EES-stat som grund för tilläggsutbildning inom primärvården, eftersom motsvarande arrangemang gällde i Finland. Efter det att dubbel legitimering avskaffades finns i lagen om yrkesutbildade personer inga bestämmelser om en situation där en person har avlagt läkarexamen men inte fått rätt till yrkesutövning i sitt utbildningsland på grund av att yrkespraktik efter examen saknats. Enligt yrkeskvalifikationsdirektivet kan en person beviljas rätt att i Finland utöva läkaryrket med stöd av en i ett EU- eller EES-land avlagd grundutbildning för läkare då han eller hon har bevis på formella kvalifikationer. Det här förorsakade problem för personer som hade påbörjat studier i medicin i en annan EU- eller EES-stat där det utöver examen förutsätts avslutad yrkespraktik för att rätt att utöva yrket ska beviljas. En del av dessa personer studerade inom ramen för engelskspråkiga utbildningsprogram och hade på grund av bristande språkkunskaper inga reella möjligheter att utföra den praktik som krävdes för rätten till yrkesutövning i utbildningslandet. Personerna i fråga hade examensbevis men inget bevis som i enlighet med yrkeskvalifikationsdirektivet skulle berättiga den behöriga myndigheten att bevilja dem rätt till yrkesutövning. För dem var situationen problematisk också i det avseendet att de hade haft rätt att tillfälligt vara verksamma i läkaruppgifter under sin studietid men inte längre efter fullföljda läkarstudier förrän de beviljades rätt till yrkesutövning. 
Eftersom ovan nämnda personer utifrån den lagstiftning som gällde då de inledde sina studier hade berättigade förväntningar på att studierna resulterar i rätt till yrkesutövning, kunde de med stöd av den nya 6 a § få rätt till yrkesutövning enligt motsvarande förfarande som tillämpades före den 1 maj 2011. Den nya bestämmelsen innehåller emellertid ett villkor att den endast kan tillämpas på personer som har påbörjat sina medicine studier före den 1 januari 2012. 
Under de senaste åren har allt fler finländare påbörjat medicine studier utomlands. Enligt Folkpensionsanstaltens statistik som gäller studiestöd studerade sammanlagt 761 finländare medicin utomlands under läsåret 2015—2016. Enligt uppskattningar har antalet finländare som studerar medicin utomlands ökat ytterligare efter detta. Av olika orsaker får inte heller alla som studerar medicin utomlands studiestöd från Finland. Enligt de utredningar som Finlands Läkarförbund gjort har största delen av de finländare som studerar medicin utomlands planer på att flytta tillbaka till Finland efter fullföljda läkarstudier. 
Förfarandet med krav på avlagd yrkespraktik eller motsvarande efter genomförda medicine studier för beviljande av rätt att utöva läkaryrket tillämpas för närvarande åtminstone i Danmark, Irland, Italien, Litauen, Sverige, Luxemburg, Malta, Portugal, Slovakien, Polen och Storbritannien.  
Enligt Folkpensionsanstaltens statistik som gäller studiestöd studerade sammanlagt 250 finländare medicin 2015—2016 i sådana EU- eller EES-stater som kräver yrkespraktik (antalet studerande var i Sverige 205, Danmark 15 och Polen 30). Man kan anta att medicine studerande som studerar i dessa länder är villiga att utföra åtminstone en del av den praktik som krävs i Finland. I synnerhet de som studerar i Polen kan i praktiken av språkliga skäl inte avlägga sin yrkespraktik i Polen. 
Eftersom största delen av de finländare som studerar medicin utomlands i varje fall har för avsikt att i fortsättningen vara verksamma som läkare i Finland, är det även till fördel för det finländska service- och fortbildningssystemet att de återvänder till Finland genast efter fullföljda studier. Det här skulle gagna en snabb integrering av dem i det finländska service- och fortbildningssystemet. 
Landskapet Åland har inom hälso- och sjukvården av språkliga och geografiska skäl i stor utsträckning tytt sig till yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är utbildade i Sverige, särskilt läkare och sjukvårdare. Läkare som har fullföljt sin utbildning i Sverige har avlagt den yrkespraktik som krävs på Åland. Landskapet Åland har ingått avtal om detta med Uppsala universitet. Avtalet har godkänts av Socialstyrelsen, som är den behöriga myndigheten i Sverige, och gör det möjligt att genomföra hela den yrkespraktik som Sverige kräver på Åland. 
I enlighet med det som framgår ovan medger inte den finländska lagstiftningen i nuläget att en person som har påbörjat sina medicine studier efter den 1 januari 2012 kan avlägga yrkespraktik i Finland som enligt svensk lagstiftning krävs för rätten att utöva läkaryrket. I Sverige tar den medicinska utbildningen 5,5 år i anspråk. Personer som inlett sina studier i januari 2012 avlägger år 2017 grundexamen för läkare i Sverige och inleder sin yrkespraktik. Därför omfattas de inte av 6 a § i lagen om yrkesutbildade personer. Av denna anledning har Åland haft svårigheter att säkerställa ett tillräckligt antal läkare från och med sommaren 2017. Det förväntas att situationen förvärras ytterligare längre fram. 
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
Propositionen syftar till att göra det möjligt att i Finland avlägga den yrkespraktik som krävs för rätten att utöva läkaryrket för sådana personer som avlagt grundexamen i medicin i en annan EU- eller EES-stat. Avsikten är å ena sidan att göra det möjligt för finländare som studerar medicin utomlands att komma till Finland så snart som möjligt efter att de har fullföljt sin utbildning, och således säkerställa integrationen av dem i det finländska service- och fortbildningssystemet, samt å andra sidan att trygga Ålands förutsättningar att tillhandahålla sina invånare tillräckliga hälso- och sjukvårdstjänster. Enligt förslaget ska Valvira emellertid inte i fortsättningen kunna bevilja rätt att utöva läkaryrket på grund av avlagd yrkespraktik i Finland. En läkare som avlägger yrkespraktik i Finland och som har påbörjat sina studier efter den 1 januari 2012 ska alltid ansöka om godkännande av yrkespraktiken i det land där utbildningen har skett. Yrkespraktik som har avlagts i Finland ska godkännas i det land där utbildningen har skett i enlighet med artikel 55a i yrkeskvalifikationsdirektivet. Valvira kan med stöd av förfarandet för automatiskt erkännande enligt yrkeskvalifikationsdirektivet bevilja en läkare som har förvärvat rätt att utöva yrke i en annan EU- eller EES-stat rätt att utöva yrket i Finland. 
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Ekonomiska konsekvenser
Propositionen uppskattas inte ha några ekonomiska konsekvenser. 
3.2
Konsekvenser för organisationer, personal och system
Propositionen kommer att trygga Landskapet Ålands möjligheter att sörja för sina invånares hälso- och sjukvårdstjänster. Det att finländare som studerar medicin utomlands i ett så tidigt skede som möjligt börjar omfattas av det finländska service- och fortbildningssystemet garanterar att de integreras väl i systemet. Arbetsvolymen hos Valvira anses inte öka nämnvärt. Valvira ska anteckna läkare som avlägger yrkespraktik i yrkesregistret inom hälso- och sjukvården (Terhikki), i vars offentliga tjänst också medborgarna om de så vill kan konstatera vilka rättigheter och vilken ställning en läkare som avlägger praktik har. 
Läkare som kommer till Finland för att avlägga yrkespraktik ska vara verksamma i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. Det är arbetsgivarens skyldighet att försäkra sig om att en läkare som avlägger yrkespraktik har tillräckligt kunnande och tillräckliga språkkunskaper samt att se till att det utses en legitimerad läkare för att handleda arbetet för en läkare som avlägger yrkespraktik. Detta ökar i sig inte märkbart arbetsgivarnas nuvarande ansvar och ändrar inte nuvarande praktiska arrangemang för den professionella handledningen av nyutexaminerade läkare. Arbetsgivarnas ansvar för handledningen av medicine studerande och nyutexaminerade läkare har dock som helhet ökat, och kommer under den närmaste framtiden att öka ytterligare på grund av både den ökade antagningen till studier i medicin och de ökade studierna i medicin utomlands, samtidigt som pensionsavgången vad gäller erfarna läkare kommer att öka under de närmaste åren. 
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet.  
Det ordnades ett diskussionsmöte om propositionen den 20 april 2017. I diskussionsmötet deltog företrädare för Landskapet Åland, Valvira, de universitet som anordnar utbildning i medicin samt Finlands Läkarförbund. Dessutom hade Finlands Kommunförbund och Suomalaiset Medisiinarit Ruotsissa ry (nedan SMR) lämnat skriftliga utlåtanden till diskussionsmötet. 
Samtliga deltagare understödde propositionen, även om universitetens representant uttryckte oro över fortbildnings- och sysselsättningsmöjligheterna för läkare som studerat i Finland i det skärpta konkurrensläget liksom för handledarresursernas tillräcklighet. SMR önskade i sitt utlåtande att tidsbegränsningen skulle slopas även i paragrafens 3 mom., så att finländare som studerar medicin i Sverige även i fortsättningen ska kunna få rätt att utöva läkaryrket direkt i Finland. Valvira motsatte sig detta förslag. 
Kommentarerna har beaktats vid beredningen av regeringens proposition. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
6 a §.Rätt att i vissa fall utöva läkaryrket i Finland för en person som har avlagt grundexamen för läkare i en annan EU- eller EES-stat. Det föreslås att 1 mom. ändras så att den tidsmässiga angivelsen i fråga om tillämpningen av momentet stryks. Enligt paragrafen föreslås att Valvira på ansökan ska bevilja den som har avlagt grundexamen i medicin i en annan EU- eller EES-stat rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare. Dessutom förutsätts att avlagd yrkespraktik efter examen i den berörda staten är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket. Begränsad rätt att utöva läkaryrket under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare ska beviljas för en viss tid på tre år. För en person som beviljats begränsad rätt att utöva läkaryrket ska skriftligen utses en legitimerad läkare med rätt att självständigt utöva läkaryrket som ska leda och övervaka personens verksamhet. Läkaren ska arbeta vid samma verksamhetsenhet och ska i praktiken följa, leda och övervaka verksamheten för den person som avlägger yrkespraktik. Ledningen och övervakningen behöver dock inte vara omedelbar och förutsätter således inte ständig närvaro. Valvira kan av grundad anledning förlänga den begränsade rätten att utöva yrke. Grundad anledning kan till exempel vara att en person som avlägger yrkespraktik blir föräldraledig, insjuknar eller fullgör värnplikt. 
För de innehållsmässiga kraven på yrkespraktiken, för godkännandet av praktiken och för den rätt att utöva yrke som beviljas på basis av den ansvarar den stat där grundexamen i medicin har avlagts och som kräver yrkesinriktad praktik för beviljande av rätt att utöva yrket. Personen som avlägger yrkespraktik ansvarar själv för att dessa villkor uppfylls under yrkespraktiken i Finland. 
Enligt 2 mom. kan den berörda personen under tiden för den tidsbegränsade rätten att utöva läkaryrket för avläggande av yrkespraktik tillfälligt också kunna verka i andra läkaruppgifter under ledning och styrning av en skriftligen utsedd legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Tidsbegränsad rätt att utöva yrket ska i första hand beviljas för avläggande av yrkespraktik som krävs av en annan EU- eller EES-stat, men den kan beviljas omedelbart efter det att personen fått sitt examensbevis från universitetet. Beroende på de krav som de EU- eller EES-stater som förutsätter praktik ställer, kan man bli tvungen att köa för en arbetsplats som lämpar sig för praktik eller kan det bli avbrott i yrkespraktiken. En person som beviljats tidsbegränsad rätt att utöva yrke har i sådana situationer möjlighet att verka också i andra läkaruppgifter än sådana som ansluter till den yrkespraktik som krävs. 
Paragrafens 3 mom. ändras så att det villkor i fråga om påbörjandet av medicinska studier före den 1 januari 2012, vilket tidigare gällde tillämpningen av hela paragrafen, fortfarande kommer att gälla möjligheten för Valvira att bevilja rätt att utöva läkaryrket i Finland till sökande som under den tid som fastställs i 1 mom. har verkat i läkaruppgifter i enlighet med de villkor som Valvira fastställt och som vill ansöka om legitimering direkt på basis av praktik som avlagts i Finland. När det gäller dessa personer ska Valvira fortfarande när verket beviljar rätt att utöva yrke fastställa de villkor som ska uppfyllas för att verket ska bevilja slutlig rätt att utöva yrket. I praktiken har Valvira som villkor för legitimering krävt att dessa personer ska ha fullgjort en treårig särskild allmänläkarutbildning vid ett universitet som anordnar utbildning i medicin. Detta motsvarar nuläget. 
Villkoret i fråga om påbörjandet av medicinska studier före den 1 januari 2012, vilket tidigare gällde tillämpningen av hela paragrafen, hänger samman med det avskaffande av den dubbla legitimeringen som trädde i kraft den 1 maj 2011 och problemen i samband med det. I yrkeskvalifikationsdirektivet bestäms inte om en situation där rätt att utöva yrke beviljas på basis av studier i ett annat land. Det är således oklart om de läkare som fått rätt att utöva yrke enligt 2 mom. omfattas av yrkeskvalifikationsdirektivet när de senare eventuellt ansöker om rätt att utöva yrke i en annan EU- eller EES-stat i en situation där man i Finland inte förutsätter avlagd yrkespraktik för beviljande av rätt att utöva läkaryrket. Dessutom kunde beviljande av rätt att utöva läkaryrket på basis av avlagd yrkespraktik i Finland locka även sådana personer som inte har någon faktisk avsikt att stanna i Finland för att arbeta. Av dessa orsaker är det inte ändamålsenligt att tillämpa förfarandet enligt 3 mom. på läkare som inlett sina studier den 1 januari 2012 eller efter det. 
Till de läkare som inlett sina studier den 1 januari 2012 eller efter det, ska Valvira i fortsättningen ge rätt att självständigt utöva läkaryrket med stöd av förfarandet för automatiskt erkännande enligt yrkeskvalifikationsdirektivet först när ursprungslandet har godkänt sökandens yrkespraktik. Redan för närvarande erbjuder Valvira den sökande i första hand detta alternativ. 
2
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2017. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av 6 a § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) 6 a §, sådan den lyder i lag 1659/2015, som följer: 
6 a § 
Rätt att i vissa fall utöva läkaryrket i Finland för en person som har avlagt grundexamen för läkare i en annan EU- eller EES-stat 
Den som har avlagt grundexamen för läkare i en sådan EU- eller EES-stat där avlagd yrkespraktik efter examen är en förutsättning för rätten att utöva läkaryrket beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården på ansökan rätt att i Finland utöva läkaryrket som legitimerad yrkesutbildad person vid en sådan verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård som avses i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) under ledning och tillsyn av en skriftligen utsedd legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. Rätten att utöva yrke beviljas för tre år. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan av grundad anledning förlänga tiden på tre år. 
Under den tid i 1 mom. avsedda rätt att utöva yrket gäller kan personen tillfälligt också verka i andra läkaruppgifter under ledning och styrning av en skriftligen utsedd legitimerad yrkesutbildad person med rätt att självständigt utöva yrket i fråga. 
Om sökanden har påbörjat sina i 1 mom. avsedda studier i medicin före den 1 januari 2012 och under den tid som föreskrivs i 1 mom. varit verksam i läkaruppgifter i enlighet med de villkor som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har bestämt, beviljar verket på ansökan sökanden rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Borgå den 4 maj 2017 
Statsminister
Juha
Sipilä
Familje- och omsorgsminister
Juha
Rehula
Senast publicerat 4.5.2017 15:46