Regeringens proposition
RP
46
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 och 29 § i lagen om Räddningsinstitutet
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om Räddningsinstitutet ändras i fråga om grunderna för avbrytande av studierätten inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Nya grunder för tillfälligt avbrytande av studierätten ska i fortsättningen vara fullgörande av tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet eller någon annan grundad anledning. 
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Lagstiftning och praxis
1.1.1
Lagen om Räddningsinstitutet
I lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) finns bestämmelser om Räddningsinstitutets förvaltning, den utbildning, undervisning och examina som ges vid Räddningsinstitutet samt rättigheter och skyldigheter för studerande vid Räddningsinstitutet. 
I 29 § föreskrivs om avbrytande av studierätten inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Enligt paragrafen kan Räddningsinstitutet på eget initiativ eller på ansökan av en studerande avbryta den studerandes studierätt inom den yrkesinriktade grundutbildningen för högst ett år i sänder på grund av långvarig sjukdom eller graviditet och förlossning. Institutet kan avbryta studierätten också i de fall som avses i 32 § 4 mom. och beslutet om avbrytande gäller då situationer när en studerande är föremål för undersökning på grund av brott. En studerande ska på begäran ge institutet de uppgifter som krävs för bedömning av hälsotillståndet. Beslut om avbrytande av studierätten fattas av rektorn.  
Den yrkesinriktade grundutbildning som ges vid Räddningsinstitutet är utbildning som leder till yrkesexamina inom räddningsväsendet och nödcentralsverksamheten. Enligt 1 § i statsrådets förordning om Räddningsinstitutet (658/2006) är utbildningsprogram som leder till yrkesexamina inom räddningsväsendet utbildningsprogrammet för räddningsmän, inom vilket avläggs räddningsmannaexamen, och utbildningsprogrammet för räddningsväsendets underbefäl, inom vilket avläggs underbefälsexamen. Det utbildningsprogram som leder till yrkesexamen inom nödcentralsverksamheten är utbildningsprogrammet för jourhavande vid nödcentraler, inom vilket avläggs examen för jourhavande vid nödcentraler. 
Enligt 16 § i lagen om Räddningsinstitutet godkänner Räddningsinstitutet en läroplan för den utbildning som leder till yrkesexamen. I läroplanen anges studiernas maximitid och omfattning i form av studiepoäng, undervisningens mål och centrala innehåll, den allmänna organiseringen av undervisningen och studierna, grunderna för bedömningen av de studerande samt övriga centrala faktorer som hör samman med genomförandet av undervisningen. 
Räddningsmannaexamen omfattar 90 studiepoäng och den beräknas pågå i tre terminer. Omfattningen för examen för jourhavande vid nödcentraler är samma som för räddningsmannaexamen och den beräknas pågå lika länge. Examen för underbefäl inom räddningsväsendet omfattar 60 studiepoäng och den beräknas pågå i två terminer. 
I 18 § i lagen om Räddningsinstitutet förskrivs om behörighet för studierna. En behörighetsfaktor är sökandens fysiska egenskaper med tanke på att han eller hon ska klara av att utföra uppgifterna inom yrket. De som söker till utbildningsprogrammet för räddningsmän och utbildningsprogrammet för räddningsväsendets underbefäl ska som en del av ansökningsprocessen delta i en bedömning av den fysiska prestationsförmågan (konditionstest). Räddningsinstitutet har utsett de testplatser där det är möjligt att på sökandens bekostnad och ansvar utföra testerna för fysisk verksamhetsförmåga. För att sökanden ska vara behörig för studierna ska han eller hon få godkänt resultat i konditionstestet. 
Vid Räddningsinstitutet ges dessutom utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen. Polisyrkeshögskolan har med stöd av 12 § i lagen om Räddningsinstitutet examinationsrätt för yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen. De studerande är studerande vid Polisyrkeshögskolan. Räddningsinstitutet utarbetar tillsammans med Polisyrkeshögskolan kriterier för valet av studerande samt en läroplan. Räddningsinstitutet ordnar undervisning enligt läroplanen på det sätt som Räddningsinstitutet och Polisyrkeshögskolan sinsemellan avtalat om. Bestämmelser om avbrytande av studierna i fråga om yrkeshögskolestuderande finns i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013). 
Avbrytande av studierätten och avbrytande av avläggande av examen 2014–2018 
Vid Räddningsinstitutet avlägger årligen knappt 200 personer yrkesexamen. Vid Räddningsinstitutet har under de senaste åren (medelvärde beräknat utifrån antalet 2014–2018) årligen i medeltal ca 123 personer inlett avläggandet av räddningsmannaexamen, 26 personer har inlett avläggandet av examen för jourhavande vid nödcentralen och 27 personer har inlett avläggandet av underbefälsexamen inom räddningsväsendet. Yrkesexamen avläggs kontinuerligt vid Räddningsinstitutet av ca 260 personer. 
Räddningsinstitutets rektor har med stöd av 29 § i lagen om Räddningsinstitutet 2014–2018 fattat det antal beslut om tillfälligt avbrytande av studierätten som framgår av tabellen.  
Tillfälligt avbrytande av studierna, antal beslut 
2014 
2015 
2016 
2017 
2018 
Examen för jourhavande vid nödcentraler 
Räddningsmannaexamen 
Underbefälsexamen 
I följande tabell presenteras det sammanlagda antalet studerande som definitivt avbrutit avläggandet av yrkesexamen 2014–2018. 
Antal som avbrutit avläggandet av examen 
2014 
2015 
2016 
2017 
2018 
Examen för jourhavande vid nödcentraler 
Räddningsmannaexamen 
Underbefälsexamen 
Skyldighet att försvara landet 
Enligt 127 § i Finlands grundlag (731/1999) är varje finsk medborgare skyldig att delta i fosterlandets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag. Bestämmelser om rätten att på grund av övertygelse befrias från deltagande i landets militära försvar utfärdas genom lag.  
Enligt 2 § 1 mom. i värnpliktslagen (1438/2007) är varje manlig finsk medborgare värnpliktig från ingången av det år när han fyller 18 år till utgången av det år när han fyller 60 år, om inte något annat bestäms i värnpliktslagen. Enligt 2 § 3 mom. i värnpliktslagen omfattar fullgörandet av värnplikten beväringstjänst, repetitionsövning, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering samt deltagande i uppbåd och besiktning av tjänstedugligheten. 
En värnpliktig som av samvetsskäl vilka grundar sig på övertygelse hindras från att fullgöra sin värnplikt i enlighet med värnpliktslagen befrias från den och förordnas till tjänstgöring i enlighet med civiltjänstlagen (1446/2007). 
Bestämmelser om frivillig militärtjänst för kvinnor finns i lag 194/1995. Enligt 3 § i den lagen ordnas militärtjänsten i samband med den i värnpliktslagen föreskrivna beväringstjänsten och fullgörs på samma sätt som beväringstjänsten samt jämställs med den i alla avseenden, om inte något annat följer av lagens 7 §. 
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet 
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet fastställs utifrån bestämmelserna om föräldradagpenning i sjukförsäkringslagen (1224/2004). Enligt 9 § 3 mom. i den lagen betalas moderskapspenning för 105 vardagar. Rätten till moderskapspenning uppkommer tidigast 50 och senast 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten. Har graviditeten upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, uppkommer rätten till moderskapspenning den första vardagen efter det att graviditeten upphörde och upphör när förmånen har betalats för 105 vardagar. 
Faderskapspenning betalas i enlighet med lagens 9 kap. 7 § sammanlagt för högst 54 vardagar, dock så att den under moderskaps- och föräldrapenningsperioden betalas för högst 18 vardagar sammanlagt. I lagen finns bestämmelser om för hurudana perioder penningen kan betalas. Bestämmelser om föräldrapenningsperioden finns i 9 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen. Föräldrapenningsperioden kan vara högst 158 vardagar, om inte något annat följer av 10 § 2 eller 3 mom. 
1.2
Bedömning av nuläget
Riksdagens justitieombudsman har i sitt avgörande i anledning av ett klagomål (EOAK/633/2018) konstaterat att han betraktar det rådande rättsläget i anslutning till 29 § i lagen om Räddningsinstitutet som problematisk. Problemet anknyter till att fullgörandet av obligatorisk värnplikt inte utgör en grund för avbrytande av studierätten i enlighet med 29 § i lagen om Räddningsinstitutet. 
I övrig motsvarande lagstiftning i anslutning till avbrytande av studierna föreskrivs obligatorisk värnplikt som en grund för avbrytande av studierna, t.ex. i 96 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017), 30 § i lagen om Polisyrkeshögskolan och 39 § i universitetslagen (558/2009). Utöver den obligatoriska värnplikten föreskrivs i de nämnda lagarna också fullgörande av frivillig militärtjänst för kvinnor som en grund för avbrytande av studierna. 
Grunderna för avbrytande av studierätten i enlighet med 29 § i lagen om Räddningsinstitutet skiljer sig alltså från andra motsvarande bestämmelser när det gäller fullgörande av obligatorisk värnplikt och frivillig militärtjänst för kvinnor. I praktiken ställer detta sökanden inom olika utbildningsområden i olika ställning och det syns också som en skillnad mellan dem som avlägger yrkesexamen och yrkeshögskoleexamen vid Räddningsinstitutet. 
I 29 § föreskrivs inte heller moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet som en grund för avbrytande. I regleringen konstateras att graviditet och förlossning är en grund för avbrytande, som dock inte i sak omfattar annat än den tid som avses med moderskapsledighet. I motsvarande lagstiftning som nämns ovan är moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet grunder för avbrytande av studierätten.  
Grunderna för avbrytande av studierätten i enlighet med 29 § i lagen om Räddningsinstitutet kan dessutom anses vara kortfattade i den meningen att de inte gör avbrytande av studierätten i enlighet med prövning möjlig av någon annan grundad anledning. Det kan alltså bedömas att de gällande bestämmelserna inte heller tillåter en helhetsbedömning av de grunder utifrån vilka ett beslut om ett tillfälligt avbrytande av studierätten kan fattas. Regleringen i anslutning till tillfälligt avbrytande av studierätten bör därmed granskas i sin helhet. 
De beslut, i enlighet med uppgifter från Räddningsinstitutet, som nämns ovan som Räddningsinstitutets rektor fattat med stöd av 29 § i lagen om Räddningsinstitutet och som gäller tillfälligt avbrytande av studierätten har varit få under de senaste åren. I förhållande till antalet studerande fattas flest beslut om avbrytande bland dem som avlägger examen för jourhavande vid nödcentraler. Bland dem som avlägger underbefälsexamen inom räddningsväsendet har däremot inte fattats ett enda beslut om avbrytande. Som helhet kan bedömas att ett så litet antal beslut om avbrytande av studierätten i enlighet med 29 § har fattats att de i praktiken inte har inverkat på Räddningsinstitutets verksamhet. Antalet studerande som definitivt avbrutit avläggandet av en examen har också varit litet under de senaste åren. 
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
2.1
Målsättning
Syftet med propositionen är att ändra lagen om Räddningsinstitutet så att studerande i Räddningsinstitutets grundläggande yrkesutbildning ska ha rätt att fullgöra obligatorisk värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor utan att det inverkar på deras studierätt vid Räddningsinstitutet. Syftet med propositionen är också att i övrigt se över bestämmelserna i 29 § i lagen om Räddningsinstitutet och ställa den i proportion till övrig motsvarande lagstiftning om avbrytande av studierätten. 
2.2
Alternativ för genomförandet
Det finns inga alternativ för genomförandet av målsättningen med propositionen, målet nås endast genom en ändring av de aktuella bestämmelserna i lagen om Räddningsinstitutet. Grunderna för individens rättigheter och skyldigheter ska i enlighet med 80 § i grundlagen föreskrivas genom lag, varför regleringen av frågan inte kan delegeras genom bemyndigande att utfärda förordning. 
2.3
De viktigaste förslagen
Det föreslås att 29 § i lagen om Räddningsinstitutet ändras så att tjänstgöring i enlighet med värnpliktslagen, civiltjänstlagen och lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor i framtiden ska vara en grund för tillfälligt avbrytande av studierätten och samtidigt också en grund för att skjuta upp inledandet av studierna. Det föreslås att också moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet föreskrivs som grunder för avbrytande. I lagen föreslås dessutom en bestämmelse med stöd av vilken ett tillfälligt avbrytande av studierätten kan vara möjligt också av någon annan grundad anledning. Genom regleringen definieras också de tillvägagångssätt som ska iakttas i anslutning till tillfälligt avbrytande av studierätten. 
I propositionen föreslås att en bestämmelse införs i 28 § 1 mom., enligt vilken det är en grund för förlust av studierätten om en studerande inte lämnar in det läkarutlåtande för bedömning av hälsotillståndet som avses i 29 § 4 mom. till Räddningsinstitutet. 
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Ekonomiska konsekvenser
Propositionen inverkar inte på statsbudgeten. Propositionens ekonomiska konsekvenser gäller på vilket sätt Räddningsinstitutet ska bereda sig på ändringar i antalet studerande, då man strävar efter att förutse antalet sådana avbrytanden av studierätten som beror på fullgörande av obligatorisk värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. Även det att studierätten med stöd av lagen kan avbrytas också av någon annan grundad anledning kan ha konsekvenser. 
Vid beredningen av regeringspropositionen har det inte funnits tillgång till uppgifter om hur många av dem som avlägger yrkesexamen vid Räddningsinstitutet som har fullgjort beväringstjänst, civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor innan de inledde sina studier. Räddningsinstitutet har inte inom ramen för den gällande lagstiftningen haft behov av sådan information. Det är svårt att på förhand bedöma omfattningen av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet som grund för avbrytande. 
I praktiken får man tillförlitlig information om konsekvenserna av den nu föreslagna lagen först när den har tillämpats en tid. Exempelvis kunde man under två års tid observera hur stor inverkan fullgörandet av obligatorisk värnplikt och frivillig militärtjänst för kvinnor och de andra föreslagna grunderna för avbrytande i praktiken har på besluten om tillfälligt avbrytande av studierätten. Under perioden bör man bereda sig på att antalet närvarande studerande och därigenom det årliga antalet studerande som avlägger examina tillfälligt sjunker. 
I det fall att ändringen av lagen har betydande konsekvenser för det årliga antalet studerande som avlägger en examen, kan det beaktas i antalet antagna studerande och vid organiseringen av studierna. Observationsperioden bör dock vara tillräckligt lång så att man under den också kan beakta konsekvenserna i synnerhet med tanke på studerande som återvänder till studierna efter att ha fullgjort beväringstjänst, civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor. 
Propositionen bedöms inte ha några direkta ekonomiska konsekvenser för Räddningsinstitutets verksamhet.  
Studerande som återvänder till sina studier kan orsakas kostnader för att genomgå ett konditionstest, om det med stöd av Räddningsinstitutets beslut finns skäl att genomgå ett nytt sådant test. Priset för konditionstestning vid en av Räddningsinstitutet utsedd testplats inklusive läkarutlåtande har varit 118 euro. 
3.2
Konsekvenser för myndigheterna
Den föreslagna regleringen inverkar alltså på Räddningsinstitutets verksamhet på så sätt att institutet när det ordnar studierna i framtiden också måste beakta att studiestarten för en studerande kan skjutas upp eller så kan en studerande avbryta sina pågående studier på grund av fullgörande av värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet.  
Konsekvenser medförs på motsvarande sätt också när de som avbrutit sin studierätt t.ex. på grund av fullgörande av beväringstjänst, civiltjänst eller frivillig militärtjänst för kvinnor, återvänder för att genomföra sina avbrutna studier vid Räddningsinstitutet. I praktiken kan en studerande inte återvända till studierna mitt under en termin. Av den orsaken ska studierna efter avbrottet fortsätta på det sätt Räddningsinstitutet bestämmer tillsammans med följande möjliga kurs, i regel vid terminens början. 
Eftersom beväringstjänst och frivillig militärtjänst för kvinnor kan pågå olika länge för olika studerande (för närvarande 165, 255 eller 347 dygn), inverkar också denna faktor på Räddningsinstitutets verksamhet. Tiden för civiltjänst är alltid densamma (347 dygn). 
Om konsekvenserna av den föreslagna lagen, efter att den har trätt i kraft, följs upp under exempelvis två år utan att det görs ändringar i antalet studerande som antas till utbildningen, bedöms den inte ha konsekvenser för t.ex. arbetssäkerheten eller annan organisering av undervisningen. Antalet studerande som deltar i undervisningen kräver att arbetssäkerhetsaspekterna beaktas, i synnerhet i räddningsmannautbildningen. Den undervisning som ges vid Räddningsinstitutet är vanligen närundervisning och undervisning i små grupper, som kräver lärarresurser. Studierna är uppbyggda enligt examina på så vis att valmöjligheterna är små. 
Enligt 16 § i lagen om Räddningsinstitutet anger Räddningsinstitutet bl.a. studiernas maximitid i läroplanen. Det kan vara motiverat att ändra läroplanen i fråga om studiernas maximitid samt eventuella andra faktorer i anslutning till läroplanen, om tillfälliga avbrytanden av studierätten förekommer i sådan omfattning att det annars inte är möjligt att hantera konsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt. 
3.3
Samhälleliga konsekvenser
En allmän utgångspunkt i den lagstiftning som anknyter till utbildning är att skyldigheten att försvara landet i enlighet med 127 § i grundlagen via den preciserande lagstiftningen är en grund för att skjuta upp studiestarten eller avbryta studierna för en viss tid. Genom den föreslagna ändringen harmoniseras lagstiftningen om Räddningsinstitutet med övrig motsvarande lagstiftning och valet av studieplats inverkar inte längre på fullgörandet av obligatorisk värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor vid äventyr att studieplatsen vid läroanstalten riskeras. 
Genom att moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet föreskrivs som grund för avbrytande harmoniseras också regleringen och gör sådana former av familjeledighet möjliga för studerande som inte för närvarande är möjliga utan att studierätten går förlorad. 
Propositionen har konsekvenser för jämställdheten mellan könen. Enligt den gällande lagen är graviditet och förlossning en grund för avbrytande. Fullgörandet av obligatorisk värnplikt kan som sådan betraktas som en faktor oberoende av personen själv, eftersom fullgörandet av plikten är avhängig den beslutande myndighetens prövning (uppskov med fullgörandet av tjänstgöring). Den föreslagna ändringen ökar de facto jämställdheten mellan könen då den obligatoriska värnplikten för män beaktas som en grund för avbrytande av studierätten. Införande av faderskaps- och föräldraledighet som en grund för avbrytande är också en faktor som ökar jämställdheten. 
4
Beredningen av propositionen
Regeringspropositionen har beretts vid inrikesministeriet. En remissrunda ordnades under beredningen. Yttrande begärdes av Räddningsinstitutet, Pelastusopiston oppilasyhdistys ry, justitieministeriet, försvarsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och Beväringsförbundet rf. I samband med remissrundan har utkastet till regeringsproposition lämnats till rådet för bedömning av lagstiftningen vid statsrådets kansli. 
Yttranden lämnades av Räddningsinstitutet, justitieministeriet, försvarsministeriet, jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och Beväringsförbundet rf. Undervisnings- och kulturministeriet hade ingenting att yttra i ärendet. 
Räddningsinstitutet understöder att fullgörande av den obligatoriska värnplikten och frivilliga militärtjänsten för kvinnor införs som en grund för avbrytande av studierätten. Räddningsinstitutet fäster dock uppmärksamhet vid att den nämnda faktorn kan inverka på gruppstorleken i undervisningen och därmed på behovet att bereda sig på tilläggsresurser i undervisningen.  
Räddningsinstitutet anser att det är mycket problematiskt att avbryta studierätten av någon annan grundad anledning, eftersom då måste olika grunder bedömas när beslutet om avbrytande fattas och risken är att jämlikheten för och likabehandlingen av studeranden äventyras. Också planeringen av antagningen av studerande och beräkningen av antalet utexaminerade försvåras. Räddningsinstitutet anser det överlag som onödigt att föreskriva att studierätten kan avbrytas av någon annan grundad anledning, eftersom situationer där en sådan grund skulle ha behövts inte just har uppkommit. Om någon annan grundad anledning tas in i lagen som en grund för avbrytande, anser Räddningsinstitutet att den eventuella tiden för avbrytande av studierna i så fall bör vara högst ett år utan möjlighet att anhålla om förlängning av avbrottet. 
Försvarsministeriet, jämställdhetsombudsmannen och Beväringsförbundet rf understöder förslaget och anser att det ökar både jämlikheten och jämställdheten mellan könen att harmonisera grunderna för avbrytande av studierätten vid Räddningsinstitutet med den övriga motsvarande lagstiftningen, såväl när det gäller den obligatoriska värnplikten som den frivilliga militärtjänsten för kvinnor. En person får inte på grund av fullgörande av värnplikt komma i en mer ofördelaktig ställning i studierna jämfört med studerande vid andra motsvarande läroanstalter. Enligt jämställdhetsombudsmannen bör lagen om Räddningsinstitutet ytterligare ändras så att moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet föreskrivs som grunder för avbrytande av studierätten. 
I justitieministeriets yttrande betonas behovet av att utveckla lagstiftningen i anslutning till behandling av personuppgifter så att den blir mer detaljerad och motivera behandlingen i förhållande till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning, nedan dataskyddsförordningen). Justitieministeriet fäster också uppmärksamhet vid 38 § 5 mom. i lagen om Räddningsinstitutet, enligt vilket ett beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller antagning av studerande, förlust eller avbrytande av studierätten, avstängning, förlust av rätten att bo på institutets internat eller skriftlig varning får inte överklagas genom besvär. Justitieministeriet anser att slopandet av ett sådant förbud mot fortsatta besvär som motiverat av orsaker som föranleds av 21 § i grundlagen samt med tanke på likabehandlingsaspekten. 
Utkastet till proposition har ändrats utifrån jämställdhetsombudsmannens yttrande så att också moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet föreslås som en grund för avbrytande av studierätten. Regleringen om behandling av personuppgifter (uppgifter om hälsa) och motiveringen till den har preciserats utifrån justitieministeriets yttrande. Avsikten är att regleringen om förbud mot fortsatta besvär i 38 § 5 mom. i lagen om Räddningsinstitutet ska ändras i en annan regeringsproposition som lämnas till riksdagen, där regleringen ändras i övrigt, bl.a. så att den överensstämmer med den lag om rättegång i förvaltningsärenden som träder i kraft den 1 januari 2020. 
I propositionen står någon annan grundad anledning kvar som en grund för avbrytande av studierätten, trots att Räddningsinstitutet i sitt yttrande ansåg detta som mycket problematiskt. Den nämnda grunden ger möjlighet till avbrytande av studierätten också av någon annan än en sådan uttrycklig anledning som de övriga föreslagna grunderna för avbrytande är. Regeringen anser att det snarare är problematiskt att ett beslut om avbrytande av studierätten inte kan fattas på grund av t.ex. tungt vägande mänskliga orsaker. Användningen av prövningsrätt vid beslutsfattandet och utarbetande av riktlinjer i fråga om lagtolkningen i anslutning till beslutsgrunderna ska i sig betraktas som normal verksamhet hos en aktör som utövar offentlig makt.  
5
Samband med andra propositioner
Propositionen har inte samband med andra regeringspropositioner. Avsikten är att en separat regeringsproposition som gäller slopande av det förbud mot fortsatta besvär i anknytning till beslut om avbrytande av studierätten ska lämnas till riksdagen under 2019. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
28 §.Förlust av studierätten inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Paragrafens 1 mom. föreslås bli kompletterad med en ny 6 punkt. Enligt den kan en studerande förlora sin studierätt, om han eller hon inte lämnar in det läkarutlåtande som avses i 29 § 4 mom. till Räddningsinstitutet. Bestämmelsen behövs för att göra förfarandet tydligare, eftersom det i den gällande lagen för närvarande inte separat föreskrivs om följderna för att inte lämna in de uppgifter som behövs för bedömning av hälsotillståndet när beslut om avbrytande av studierätten fattas. 
29 §.Avbrytande av studierätten inom den yrkesinriktade grundutbildningen. Med stöd av paragrafens 1 mom. har en studerande rätt att tillfälligt avbryta sina studier inom den yrkesinriktade grundutbildningen 1) på grund av tjänstgöring enligt värnpliktslagen, civiltjänstlagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, 2) på grund av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet i enlighet med sjukförsäkringslagen, 3) på grund av långvarig sjukdom, och 4) av någon annan grundad anledning. 
När studierna avbryts med stöd av 1 och 2 punkten ska Räddningsinstitutet inte ha prövningsrätt när det fattar beslut om avbrytandet, men vid avbrytandet av studierna ska bestämmelserna i 3 mom. beaktas. Enligt grunderna i momentets 3 punkt har Räddningsinstitutet vid beslut om avbrytande av studierätten prövningsrätt att bestämma den högst ett år långa tidsperiod för vilken rätten att tillfälligt avbryta studierna ges per gång. I fråga om någon annan grundad anledning i enlighet med 4 punkten ska Räddningsinstitutet ha prövningsrätt att bestämma vad som enligt institutets uppfattning kan betraktas som en sådan anledning att en studerande har rätt att tillfälligt avbryta sina studier. En sådan möjlig anledning kan t.ex. vara en nära anhörigs allvarliga sjukdom eller en skada som kräver vård. 
Räddningsinstitutet har med stöd av 2 mom. rätt att tillfälligt avbryta en studerandes studier inom den yrkesinriktade grundutbildningen av det skäl som anges i 1 mom. 3 punkten. Räddningsinstitutet ska ha befogenhet att fatta beslut om avbrytande av studierätten i en situation när studerandens hälsotillstånd med fog kräver detta, men studeranden inte själv har anhållit om tillfälligt avbrytande av studierätten. I 32 § 4 mom. är det fråga om att en studerande är föremål för en undersökning på grund av ett brott eller att ett åtal som gäller studeranden är anhängigt. 
I 3 mom. finns mer detaljerade bestämmelser om för vilken tid studierna ska avbrytas. Med stöd av 1 punkten i momentet avbryts studierätten tillfälligt i de fall som avses i 1 mom. 1 punkten för den tid tjänstgöringen pågår, dock så att studierna fortsätter efter tiden för avbrottet vid ingången av den följande möjliga termin som Räddningsinstitutet bestämmer. Med stöd av 2 punkten i momentet avbryts studierätten tillfälligt i de fall som avses i 1 mom. 2 punkten för den tid ledigheten pågår, dock så att studierna fortsätter efter tiden för avbrottet vid ingången av den följande möjliga termin som Räddningsinstitutet bestämmer. 
Med stöd av 3 mom. 3 punkten avbryts studerandens studier i de fall som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten för den tid Räddningsinstitutet beslutar, dock högst för ett år i sänder och så att studierna fortsätter efter tiden för avbrottet vid ingången av den följande möjliga termin som Räddningsinstitutet bestämmer. 
Terminerna bestäms med stöd av 16 §. De föreslagna bestämmelserna är motiverade för att Räddningsinstitutet på förhand ska kunna planera placeringen av studerande i studieperioderna och på så sätt undvika problem med undervisningsgrupper som blir för stora. 
Med stöd av 4 mom. har Räddningsinstitutet trots sekretessbestämmelserna rätt att för bedömning av avbrytande av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en läkare med självständig rätt att utöva yrket, av vilket det framgår att den studerande har genomgått kontroll eller undersökning för utrönande av hälsotillståndet, samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga med tanke på de fortsatta studierna. En motsvarande bestämmelse finns i 39 § 2 mom. i lagen om Polisyrkeshögskolan. Räddningsinstitutet svarar för de kostnader som föranleds av kontroller och undersökningar som institutet bestämt att ska utföras. När en studerande ansöker om tillfälligt avbrytande av studierätten ska han eller hon svara för de kostnader som föranleds av kontroller och undersökningar. 
Utgångspunkten enligt dataskyddsförordningen är att personuppgifterna bör vara adekvata, relevanta och begränsade till vad som är nödvändigt för de ändamål de behandlas för. I artikel 6 i dataskyddsförordningen föreskrivs om laglig behandling av personuppgifter. Räddningsinstitutets rätt att få uppgifter om en studerandes hälsa för beslutsfattandet om tillfälligt avbrytande av studierätten grundar sig på uppfyllandet av Räddningsinstitutets lagstadgade skyldighet. Behandlingen av personuppgifter för detta ändamål kan också i enlighet med 4 § i dataskyddslagen (1050/2018) anses vara behövlig och proportionell i myndighetens verksamhet för utförande av en uppgift av allmänt intresse. 
I artikel 9 i dataskyddsförordningen föreskrivs om behandling av särskilda kategorier av personuppgifter. Hälsouppgifter är en särskild kategori av personuppgifter. Personuppgifter om hälsa innefattar enligt motiveringen till dataskyddsförordningen alla de uppgifter som hänför sig till en registrerad persons hälsotillstånd som ger information om den registrerades tidigare, nuvarande eller framtida fysiska eller psykiska hälsotillstånd. Behandlingen av personuppgifter för ändamål i enlighet med 29 § i lagen om Räddningsinstitutet sker med stöd av artikel 9.2 g i dataskyddsförordningen, vilket innebär att behandlingen är nödvändig av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, på grundval av unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt. Regleringen ska då stå i proportion till det eftersträvade syftet, vara förenligt med det väsentliga innehållet i rätten till dataskydd och innehålla bestämmelser om lämpliga och särskilda åtgärder för att säkerställa den registrerades grundläggande rättigheter och intressen. 
Bestämmelser om behandlingen av uppgifter om de studerandes hälsotillstånd finns i 25 § i lagen om Räddningsinstitutet. Uppgifter som gäller hälsotillståndet för den som ansökt om att bli antagen som studerande eller som är studerande får vid Räddningsinstitutet behandlas endast av personer som bereder eller fattar beslut om antagning av studerande, avbrytande av studierna eller förlust av studierätten eller disciplinära åtgärder. Institutet ska förvara uppgifter om hälsotillståndet skilt från övriga personuppgifter. Uppgifterna om hälsotillståndet ska avföras ur registret omedelbart då de lagstadgade arbetsuppgifterna inte längre förutsätter att uppgifterna förvaras, dock senast ett år efter det att uppgifterna införts i registret. 
Beslut om avbrytande av studierätten fattas med stöd av 5 mom. av Räddningsinstitutets rektor. Också enligt den gällande lagen har rektorn fattat besluten om avbrytande av studierätten. När beslut fattas ska rektorn bestämma 1) när studierna fortsätter och när studeranden senast vid äventyr att studierätten går förlorad ska underrätta Räddningsinstitutet om att han eller hon fortsätter sina studier och 2) den testning av den fysiska funktionsförmågan som vid äventyr att studierätten går förlorad krävs på studerandens egen bekostnad före fortsatta studier. Beslutet om vid vilken tidpunkt studierna fortsätter och beslutet om studerandens anmälningsplikt är viktiga faktorer både med tanke på studerandens rättssäkerhet och på planeringen av Räddningsinstitutets verksamhet.  
Testning av studerandens fysiska funktionsförmåga gäller i regel de examina där avlagt konditionstest med godkänt resultat är ett inträdeskrav för utbildningen (räddningsmannaexamen och underbefälsexamen). Konditionstestet ska utföras vid en testplats som Räddningsinstitutet utser och kostnaderna betalas av studeranden. Får inte studeranden godkänt resultat i det konditionstest som krävs är han eller hon i praktiken inte behörig för studier i enlighet med 18 § och kan med stöd av bestämmelsen förlora sin studierätt. 
I 6 mom. föreskrivs att den tid som gått åt till ett tillfälligt avbrytande av studierätten inte räknas in i studerandens maximistudietid. Enligt 14 § anges studiernas maximitid i en läroplan som avses i 16 §. Syftet med bestämmelsen är att garantera studeranden en möjlighet att slutföra sina studier utan att den tid som studierna i enlighet med 29 § avbrutits räknas med i maximitiden. 
Enligt 37 § 2 mom. i lagen om Räddningsinstitutet får en studerande på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) hos rättelse- och disciplinnämnden begära omprövning av ett beslut som gäller avbrytande av studierätten inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av beslutet. Enligt 38 § får det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Ett beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller avbrytande av studierätten får enligt 38 § 5 mom. inte överklagas genom besvär (förbud att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen). 
Eftersom det i lagen om Räddningsinstitutet inte särskilt föreskrivs om förstaårsstuderandes närvaro- eller frånvaroanmälan, tillämpas 29 § också på dem som ännu inte har inlett sina studier. 
2
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Lagen tillämpas på dem som antagits som studerande efter lagens ikraftträdande.  
3
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Grundlagsutskottet har inte i sitt utlåtande (GrUU 12/2006 rd) om regeringens proposition om lagen om Räddningsinstitutet (RP 222/2005 rd) tagit ställning till de grunder för avbrytande av studierätten som finns i lagen. 
De föreslagna bestämmelserna innebär rätt för studerande inom yrkesutbildningen vid Räddningsinstitutet att avbryta sin studierätt på grund av fullgörande av obligatorisk värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor. I sammanhanget betonas i propositionen betydelsen av den skyldighet att försvara landet som föreskrivs i 127 § i grundlagen. Skyldigheten att försvara landet i 127 § 1 mom. i grundlagen är enligt grundlagsutskottet i sig en godtagbar grund för att begränsa de värnpliktigas grundläggande fri- och rättigheter (GrUU 9/2007 rd, s. 2). 
Enligt 6 § 2 mom. i grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Jämlikhetsbestämmelsen sträcker sig också till lagstiftaren. Samtidig är det typiskt för lagstiftningen att den på grund av ett visst godtagbart samhälleligt intresse behandlar människor olika, bl.a. för att främja faktisk jämlikhet. Enligt förarbeten till grundlagsreformen och grundlagsutskottets praxis har det dock betonats att jämlikhetsprincipen inte orsakar strikta gränser för lagstiftarens prövningsrätt när man eftersträvar reglering som förutsätts av samhällsutvecklingen. Skillnaderna får emellertid inte heller då vara godtyckliga och de får inte bli oskäliga. Det väsentliga är huruvida man kan särbehandla någon på ett sätt som är godtagbart med avseende på de grundläggande fri- och rättigheterna (RP 309/1993 rd, s. 46–48, GrUU 53/2016 rd, s. 3). 
Det rådande rättsläget kan betraktas ur synvinkeln för likabehandling av och jämställdhet mellan könen. Avbrytande av studierätten på grund av sjukdom kan gälla båda könen. Graviditet och förlossning är en könsrelaterad grund för avbrytande. Också den obligatoriska värnplikten kan betraktas som en könsrelaterad faktor, eftersom den innebär en tvingande skyldighet för finska medborgare av manligt kön. Personer som är föremål för en tvingande skyldighet av den här karaktären har inte självständig beslutanderätt i fråga om tidpunkten för fullgörandet av skyldigheten, eftersom fullgörandet av skyldigheten är beroende av den beslutande myndighetens prövning (uppskov med fullgörandet av tjänstgöring). Enligt 9 § i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) ska det att värnplikt endast gäller för män dock inte anses som sådan diskriminering på grund av kön som avses i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män. 
Den föreslagna regleringen har en främjande inverkan på den faktiska likabehandlingen av människor och jämställheten mellan kvinnor och män, då de som studerar inom den grundläggande yrkesutbildningen vid Räddningsinstitutet enligt det föreslagna inte längre står i ojämlik ställning jämfört med andra utbildningsområden, där fullgörande av obligatorisk värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor och moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet är i lagen föreskrivna grunder för avbrytande av studierätten. Ett sådant rättsläge, där en person förlorar sin i lagen föreskrivna studierätt på grund av att han eller hon fullgör obligatorisk värnplikt eller frivillig militärtjänst för kvinnor eller håller genom lag föreskriven familjeledighet kan på det nämnda sättet bedömas ur synvinkeln för om rättsläget är oskäligt. 
När det gäller Räddningsinstitutets rätt att få information är propositionen av betydelse med tanke på det skydd av personuppgifter som avses i 10 § 1 mom. i grundlagen, dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Enligt förslaget ska en studerandes uppgifter om hälsotillståndet, som är känsliga personuppgifter, kunna användas som grund för avbrytande. Bestämmelser om behandling av uppgifter om hälsotillstånd och andra känsliga personuppgifter måste vara detaljerade och heltäckande inom den ram som dataskyddsförordningen tillåter (GrUU 17/2018 rd). Grundlagsutskottet har ansett att grundlagen inte tillåter en mycket vag och ospecificerad rätt att få uppgifter, inte ens om den är knuten till nödvändighetskriteriet (GrUU 48/2018 rd, s. 4–5). Strävan har varit att i propositionen reglera behandlingen av personuppgifter i anslutning till beslutsfattandet om avbrytande av studier så att det uttryckligen är fråga om enbart den bedömning av en läkare med självständig rätt att utöva yrket som är nödvändig när ett beslut om avbrytande av studierätten ska fattas. 
På de grunder som anges ovan kan den föreslagna lagen enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag  
om ändring av 28 och 29 § i lagen om Räddningsinstitutet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) 28 § 1 mom. 5 punkten och 29 § samt 
fogas till 28 § 1 mom. en ny 6 punkt som följer: 
28 § 
Förlust av studierätten inom den yrkesinriktade grundutbildningen 
En studerande förlorar sin studierätt, om han eller hon 
5) har dömts till straff vid en allmän domstol och brottet visar att han eller hon är olämplig för uppgifter inom branschen, 
6) inte lämnar in det läkarutlåtande som avses i 29 § 4 mom. till Räddningsinstitutet. 
29 § 
Avbrytande av studierätten inom den yrkesinriktade grundutbildningen 
En studerande har rätt att tillfälligt avbryta sina studier inom den yrkesinriktade grundutbildningen 
1) på grund av tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007), civiltjänstlagen (1446/2007) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995), 
2) på grund av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet i enlighet med sjukförsäkringslagen (1224/2004), 
3) på grund av långvarig sjukdom,  
4) av någon annan grundad anledning än de som avses i 1–3 punkten. 
Räddningsinstitutet har rätt att tillfälligt avbryta en studerandes studier inom den yrkesinriktade grundutbildningen av den orsak som anges i 1 mom. 3 punkten och i de fall som avses i 32 § 4 mom. 
En studerandes studier avbryts 
1) i de fall som avses i 1 mom. 1 punkten för den tid tjänstgöringen pågår, dock så att den studerandes studier fortsätter efter tiden för avbrottet vid ingången av den följande möjliga termin som Räddningsinstitutet bestämmer, 
2) i de fall som avses i 1 mom. 2 punkten för den tid ledigheten pågår, dock så att den studerandes studier fortsätter efter tiden för avbrottet vid ingången av den följande möjliga termin som Räddningsinstitutet bestämmer, 
3) i de fall som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten för den tid som Räddningsinstitutet beslutar, dock högst för ett år i sänder och så att den studerandes studier fortsätter efter tiden för avbrottet vid ingången av den följande möjliga termin som Räddningsinstitutet bestämmer. 
Räddningsinstitutet har när det fattar beslut enligt 1 mom. 3 punkten rätt att trots sekretessbestämmelserna för bedömning av avbrytande av studierätten få ett skriftligt utlåtande av en läkare med självständig rätt att utöva yrket, av vilket det framgår att den studerande har genomgått kontroll eller undersökning för utrönande av hälsotillståndet, samt en på kontrollen eller undersökningen grundad bedömning av den studerandes funktionsförmåga med tanke på de fortsatta studierna. Räddningsinstitutet svarar för de kostnader som föranleds av kontroller och undersökningar som institutet bestämt att ska utföras. 
Beslut om avbrytande av studierätten fattas av Räddningsinstitutets rektor. I beslutet ska anges 
1) när studierna fortsätter och när studeranden senast vid äventyr att studierätten går förlorad ska underrätta Räddningsinstitutet om att han eller hon fortsätter sina studier, 
2) den testning av den fysiska funktionsförmågan som vid äventyr att studierätten går förlorad krävs på studerandens egen bekostnad före fortsatta studier. 
Den tid som gått åt till ett tillfälligt avbrytande av studierätten räknas inte in i studerandens maximistudietid. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
På dem som antagits som studerande före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. 
Helsingfors den 10 oktober 2019  
Statsminister
Antti
Rinne
Inrikesminister
Maria
Ohisalo
Senast publicerat 10.10.2019 14:02