Senast publicerat 11-02-2016 15:43

Regeringens proposition RP 5/2016 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet och protokollet som hör till området för lagstiftningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det med Spanien i december 2015 ingångna avtalet och protokollet för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst. 

Avtalet och protokollet bygger med vissa avvikelser på det modellavtal som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har utarbetat. De innehåller bestämmelser enligt vilka en avtalsslutande stat tillerkänns rätten att beskatta olika inkomster medan den andra avtalsslutande staten i motsvarande mån måste avstå från att använda sin på egen skattelagstiftning grundande beskattningsrätt eller måste på annat sätt medge lättnad från skatt för att internationell dubbelbeskattning skall undvikas. I avtalet och protokollet finns också bestämmelser bl.a. om förbud mot diskriminering och om utbyte av upplysningar om beskattning. 

Avtalet och protokollet träder i kraft tre månader efter den då de avtalsslutande staterna har meddelat varandra att de konstitutionella förutsättningarna för deras ikraftträdande har uppfyllts. 

I propositionen ingår ett lagförslag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet och protokollet som hör till området för lagstiftningen. Lagen avses träda i kraft samtidigt som avtalet och protokollet träder i kraft vid en tidpunkt som fastställs genom förordning av statsrådet.  

ALLMÄN MOTIVERING

Nuläget

Mellan Finland och Spanien är för närvarande i kraft det i Helsingfors den 15 november 1967 ingångna avtalet mellan Republiken Finland och Spanien för förhindrande av dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet (FördrS 67/1968). Avtalet tillämpades i Finland första gången vid beskattningen för år 1969. Avtalet har ändrats  

1) med det avtal som ingicks genom notväxling den 18 och 24 augusti 1970 (FördrS 14/1974) och som ändrade artikel 23 (Metoder för eliminering av dubbelbeskattning), dvs. den finska skattebehandlingen av dividend som kommer till Finland, och som tillämpades i Finland första gången vid beskattningen för år 1974, 

2) med det avtal som ingicks genom notväxling den 22 februari 1973 (FördrS 39/1974) och som ändrade artikel 19 (Offentliga arvoden) och rätten att beskatta offentliga ersättningar, alltså lön och pension, genom att ge källstaten en exklusiv rätt att beskatta dessa ersättningar utom då ersättningen betalas till person som är medborgare av den andra avtalsslutande staten då ersättningen beskattas endast i den avtalsslutande stat där personen har sitt hemvist; denna ändring tillämpades i Finland första gången på de arvoden som mottagits den 1 januari 1972 eller därefter, och 

3) med det avtal som ingicks genom notväxling den 27 april 1990 (FördrS 109/1991) och som ändrade artiklarna 2 (I av talet avsedda skatter), 10 (Dividender) och 23 (Metoder för eliminering av dubbelbeskattning) och ändrade förteckning över skatter, begränsade tillämpningsområdet av artikel 10 i fråga om vissa spanska enheter och ändrade den finska skattebehandlingen av dividend som kommer till Finland och som tillämpades i Finland första gången vid beskattningen dels från och med den 1 januari 1990 och dels från och med den 1 januari för år 1991. 

Till följd av den utveckling som har ägt rum inom området för undvikande av dubbelbeskattning, i OECD:s modellavtal och i utbyte av uppgifter om skatter bör gällande dubbelbeskattningsavtal med Spanien anses vara föråldrat och sålunda i behov av översyn. Dessutom har efter avtalets undertecknande i både finsk och i spansk skattelagstiftning gjorts väsentliga ändringar. Av dessa skäl har det varit ändamålsenligt att ingå ett nytt avtal med Spanien. 

Finland har gällande omfattande dubbelbeskattningsavtal som innehåller bestämmelser om nästan alla de ärenden som behandlas i texten av OECD:s modellskatteavtal, med följande 75 stater: Argentina (FördrS 85/1996), Armenien (FördrS 120/2007 och 31/2008), Australien (FördrS 91/2007 och 32/2008), Azerbajdzjan (FördrS 94/2006), Barbados (FördrS 79/1992 och 58/2013), Belgien (FördrS 66/1978, 54/1997 och 13/2014), Bosnien och Hercegovina (FördrS 60/1987 och 75/2005), Brasilien (FördrS 92/1997 och 33/1998), Bulgarien (FördrS 11/1986), Cypern (FördrS 40/2013), Danmark (inklusive Färöarna; FördrS 26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008 och 43/2009), Egypten (FördrS 12/1966 och 56/1976), Estland (FördrS 96/1993), Filippinerna (FördrS 60/1981), Frankrike (FördrS 8/1972 och 5/1976), Förenade Arabemiraten (FördrS 90/1997 och 32/1998), Förenta staterna (FördrS 2/1991 och 3/2008), Georgien (FördrS 76/2008), Grekland (FördrS 58/1981), Indien (FördrS 58/2010), Indonesien (FördrS 4/1989), Irland (FördrS 88/1993), Island (FördrS 26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008 och 43/2009), Israel (FördrS 90/1998), Italien (FördrS 55/1983), Japan (FördrS 43/1972, 111/1991 och 76/1992), Kanada (FördrS 2/2007), Kazakstan (FördrS 85/2010), Kina (FördrS 104/2010), Kirgizistan (FördrS 14/2004), Kosovo (FördrS 60/1987 och 1/2012), Kroatien (FördrS 60/1987 och 34/1995), Lettland (FördrS 92/1993), Litauen (FördrS 94/1993), Luxemburg (FördrS 18/1983, 60/1992 och 62/2010), Makedonien (FördrS 23/2002), Malaysia (FördrS 16/1986), Malta (FördrS 82/2001), Marocko (FördrS 18/2013), Mexiko (FördrS 65/1998), Moldavien (FördrS 92/2008), Montenegro (FördrS 60/1987 och 45/2007), Nederländerna (FördrS 84/1997 och 31/1998), Norge (FördrS 26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008 och 43/2009), Nya Zeeland (FördrS 49/1984 och 16/1988), Pakistan (FördrS 15/1996), Polen (FördrS 21/2010), Portugal (FördrS 27/1971), Republiken Korea (FördrS 75/1981), Rumänien (FördrS 7/2000), Ryssland (FördrS 110/2002), Schweiz (FördrS 90/1993, 92/2006 och 122/2010 och 14/2013), Serbien (FördrS 60/1987 och 70/2001), Singapore (FördrS 115/2002, 38/2003 och 41/2010), Slovakien (FördrS 28/2000), Slovenien (FördrS 70/2004), Spanien (FördrS 67/1968, 14/1974, 39/1974, 109/1991 och 74/1992), Sri Lanka (FördrS 20/1984), Storbritannien (FördrS 2/1970, 31/1974, 26/1981, 8/1987, 2/1992, 75/1992 och 63/1997), Sverige (FördrS 26 och 95/1997, 34/1998, 127/2008 och 43/2009), Sydafrika (FördrS 78/1995 ja 4/1996), Tadzikistan (FördrS 72/2013) Tanzania (FördrS 70/1978), Thailand (FördrS 28/1986), Tjeckien (FördrS 80/1995 och 5/1996), Turkiet (FördrS 49/2012), Tyskland (FördrS 18/1982), Ukraina (FördrS 82/1995 och 6/1996), Ungern (FördrS 51/1981), Uruguay (FördrS 16/2013), Uzbekistan (FördrS 104/1999), Vietnam (FördrS 112/2002 och 64/2003), Vitryssland (FördrS 84/2008), Zambia (FördrS 28/1985) och Österrike (FördrS 18/2001 och 95/2011).  

Finland har gällande avtal som utöver utbyte av upplysningar berör undvikande av dubbelbeskattning av fysiska personer och dubbelbeskattning beträffande företag som använder skepp eller luftfartyg i internationell trafik och förfarande för ömsesidig överenskommelse vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap med sex regioner: Bermuda (FördrS 87/2009), Brittiska Jungfruöarna (FördrS 59/2011), Caymanöarna (FördrS 34/2010), Guernsey (FördrS 47 och 84/2009), Isle of Man (FördrS 74/2008) och Jersey (78/2009).  

Finland har gällande avtal som utöver utbyte av upplysningar om skatter gäller dividend och inkomst av fast driftsställe med Nederländska Antillerna (FördrS 63/2011) och Aruba (FördrS 65/2011).  

Finland har gällande överenskommelse med Förenta Staterna om befrielse från skatt på inkomst från internationell transportverksamhet (FördrS 20/1988) och gällande avtal för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA med Förenta Staterna (155/2015), gällande avtal med Hongkong för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst som härrör från användning av luftfartyg (FördrS 125/2008) och gällande avtal med Kina om ömsesidig befrielse från vissa skatter avseende internationell lufttransportaffärsverksamhet (dess omsättning; FördrS 117/2006).  

Finland har gällande avtal med Italien angående ömsesidigt beviljande av skattelättnader för kulturinstitut (FördrS 33/1974). Avtalet tillämpas också på inkomst och förmögenhetsskatter.  

Finland har gällande avtal med Norge om särskilda bestämmelser för att undvika dubbelbeskattning (av inkomst och förmögenhet) vid byggande av gränsbroar m.m. (FördrS 54/1993). 

Propositionens ekonomiska verkningar

Av syftet med avtalet följer att en avtalsslutande stat och övriga mottagare av skatter som omfattas av avtalet inte använder sin beskattningsrätt i fall som bestäms i avtalet eller att de på sätt som förutsätts i avtalet annars medger lättnad från skatt. Tillämpning av avtalsbestämmelserna innebär i Finland att staten och kommuner samt församlingar inom den evangelisk lutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet avstår från en ringa del av sina skatteinkomster för att internationell dubbelbeskattning skall undvikas. 

Enligt det nuvarande avtalet kan dividend beskattas i hemviststaten av det bolag som betalar dividenden (källstat av dividend) med en maximiskattesats av 10 procent om mottagaren av dividenden är ett bolag som äger direkt minst 25 procent av kapitalet i det bolag som betalar dividenden (direktplaceringsdividend). Annars är skattesatsen 15 procent (portfoliodividend). Det nya avtalet sänker skattesatsen av 10 procent till 5 procent, om bolaget som mottar dividenden behärskar minst 10 procent av rösterätten i det utdelande bolaget. Detta resulterar i sänkning av skatteintäkter från dividend som betalas från Finland till Spanien. Den lägre källskattsatsen påverkar emellertid faktiskt inte skatteintäkter då direktplaceringsdividend är redan undantagen från källskatt på grund av rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater. Skattesatsen för portfoliodividend förblir som den är. Källskatteintäkterna av dividend ändras således inte. År 2014 betalades det 13 449 017 euro dividend till Spanien. Källskatten var 1 663 498 euro. 

Enligt det nuvarande avtalet är maximikällskattesatsen för ränta 10 procent. I de flesta fall uppbär Finland inte källskatt i fråga om ränta som betalas till Spanien, emedan begränsat skattskyldiga (utomlands bosatta personer) är inte skyldiga att betala skatt för här förvärvad ränteinkomst enligt 9 § 2 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992). Ränta mellan bolag är undantagen från källskatt också på grund av rådets direktiv 2003/49/EG om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (ränta-royaltydirektivet, kapital- eller röstandel minst 25 procent). Spanien uppbär inte källskatt i fråga om ränta som betalas till person med hemvist i EU-området och Finland har alltså inte avräknat sådan källskatt. I det nya avtalet övergår man till att beskatta ränta endast i dess mottagares hemviststat, men av ovan nämnda skäl påverkar detta inte skatteintäkter. År 2014 betalades det 461 136 euro ränta till Spanien. Källskatten var 40 534 euro. 

Maximiskattesatsen för royalty är enligt det nuvarande avtalet 5 procent. Royalty mellan bolag är undantagen från källskatt på grund av ränta-royaltydirektivet. I det nya avtalet övergår man till att beskatta royalty endast i dess mottagares hemviststat. Finland uppbär inte längre källskatt på grund av royalty som betalas från Finland till Spanien, vilket minskar skatteintäkter, men å andra sidan uppbär inte heller Spanien källskatt och för denna del finns det inte skyldighet att avräkna källskatt, vilket ökar skatteintäkter. Övergången till hemviststatens exklusiva beskattningsrätt påverkar emellertid sannolikt inte skatteintäkter betydligt. År 2014 betalades det 481 983 euro royalty till Spanien. Källskatten var 19 273 euro. 

Enligt det nuvarande avtalet kan Finland inte beskatta hyresinkomst av aktielägenheter (som är lös egendom) som ligger i Finland och ägs av person bosatt i Spanien. Detsamma gäller överlåtelsevinst som sådan person förvärvar av överlåtelse av sådan aktielägenhet. Enligt det nya avtalet kan Finland beskatta båda kategorier av inkomst, vilket ökar skatteintäkter. 

Enligt artikel 18 i det nuvarande avtalet beskattas pension (och likadana ersättningar) av tidigare anställning endast i pensionstagares hemviststat. De pensioner av den privata sektorn som betalas från Finland till personer bosatta i Spanien beskattas alltså endast i Spanien. 

Enligt artikel 17 i det nya avtalet kan en avtalsslutande stat beskatta pension och annan förmån, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i denna stat eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet som gäller i denna stat, och livränta, som härrör från denna stat. Den exklusiva beskattningsrätten av pensionstagares hemviststat (artikel 18 i det nuvarande avtalet) tillämpas emellertid till utgången av tredje kalenderåret efter avtalets ikraftträdande, om inkomst enligt artikeln är skattepliktig i pensionstagares hemviststat (artikel 26). Finland kan således (i framtiden) beskatta de pensioner av den privata sektorn som betalas från Finland till personer bosatta i Spanien. I fråga om de pensioner som uppfyller det ovannämnda villkoret om skattepliktigheten påverkar det nya avtalet skatteintäkter emellertid först efter övergångsperioden. De pensioner som inte uppfyller villkoret kan Finland beskatta genast då man börjar tillämpa det nya avtalet, vilket börjar då öka skatteintäkter.  

Skatteintäkter påverkas också av den metod i det nya avtalet för undanröjande av dubbelbeskattning som tillämpas på pensioner av den privata sektorn och i vilken källstaten avräknar den skatt som hemviststaten uppbär. I fråga om pension som betalas från Finland till Spanien betyder detta att källstaten Finland avdrar den skatt som hemviststaten Spanien uppbär. Jämförd med den situation, i vilken dubbelbeskattningen skulle undanröjas av hemviststaten Spanien, är Finlands skatteintäkter mindre, emedan Finland får skatteintäkter endast om den finska skatten för dessa pensioner är högre än den spanska skatten, vilket i och för sig kan anses vara sannolikt. 

Skatteintäkter påverkas vidare av hur de till Spanien betalda pensioner fördelas enligt deras storleksordning, hur många i Spanien bosatta personer får flera finska pensioner som behandlas på olika sätt enligt dessa avtal, och tillämpningsområdet av bestämmelserna om beskattning av privatsektorns pensioner. Då Finland i varje fall hittills inte har kunnat beskatta de flesta av sådana privatsektors pensioner kan man anta att skatteintäkter i något mån kommer att växa för denna del.  

Endast hemviststat Finland beskattar sådan pension av den privata sektorn som betalas från källstat Spanien till person bosatt i Finland. Enligt det nya avtalet kan också Spanien (senast efter övergångperioden) beskatta sådan pension. Enligt den metod för undanröjande av dubbelbeskattning som tillämpas på dessa pensioner är Finland inte skyldig att avräkna den skatt som Spanien uppbär. Finlands beskattningsrätt ändrar sig alltså inte för denna del. Slutresultatet att det inte heller sker någon ändring i skatteintäkter. Då antalet av sådana i Finland bosatta personer som får sådan pension från Spanien torde vara liten, har dessa pensioner i varje fall endast ringa inverkan på skatteintäkter. 

Pensioner som betalades från Finland till Spanien år 2014 

Typ av pension  

Belopp €  

(antalet betalningar) 

Förskottsinnehållning €  

(antalet betalningar) 

1. Arbetspension från offentliga samfund 

5 836 897 (744) 

948 551 (478) 

2. Annan arbetspension på grund av socialskyddslagstiftningen 

41 629 926 (2 254) 

721 072 (1 587) 

3. Folkpension (bland annat), pension betald av statskontor 

1 527 233 (646) 

15 049 (202) 

4. Pension som inte baserar sig på socialskyddslagstiftningen 

3 074 469 (338) 

60 936 (285) 

5. Pension förtjänat i affärsverksamhet av offentliga samfund 

793 886 (41) 

11 534 (41) 

6. Annan pension 

1 664 192 (126) 

23 071 (99) 

7. Inköpt pension som är kapitalinkomst, baserad inte på arbete 

19 738 (19) 

574 (7) 

Beloppet av andra inkomster (lön, andel i personal- eller placeringsfond, ersättning för arbete, styrelsearvode, ersättning av konstnär eller idrottsutövare, annan betalning liksom stipendium eller försäkringsersättning) som betalades från Finland till Spanien år 2014 var 3 208 661 euro (321 366 euro källskatt), av vilka cirka 80 procent var löner, andelar i personalfond och ersättningar för arbete.  

Enligt artikel 23 stycke 3 i det nuvarande avtalet tillämpas på dividend, ränta och royalty så kallad Tax Sparing. Om en avtalsslutande stat har beviljat fullständig befrielse eller nedsättning i fråga om skatt på dessa inkomster, ska den andra avtalsslutande staten avdra från sin skatt ett belopp motsvarande den skatt, som borde ha uppburits, om sådan befrielse inte hade medgivits. Detta avdrag har slopats. 

Beredningen av ärendet

Det har under åren gjorts många försök till revision av skatteavtalet mellan Finland och Spanien. De förhandlingar som fördes under 1980- och 90-talet ledde inte till resultat, särskilt på grund av olika syner på fördelning av rätten att beskatta pensioner. Även om ett nytt avtalsutkast paraferades, blev beskattning av pensioner ännu oavgjord, och därför kunde utkastet inte föras vidare till undertecknande. Också under 2000-talet skiljde sig parternas åsikter från varandra till den grad att det inte fanns förutsättningar för att fortsätta förhandlingar. Den ändring av OECD:s modellskatteavtal år 2005, i vilken man ansåg det motiverat att pensioner på grund av anställning på den privata sektorn beskattas också i källstaten, samt uppsägning av skatteavtalet mellan Danmark och Spanien år 2010 medverkade till att förhandlingarna om ändring av skatteavtalet mellan Finland och Spanien kunde inledas igen år 2014. Förhandlingar om ett nytt avtal fördes i Madrid den 13—16 januari 2014, i Helsingfors den 7—8 maj 2014 och i Madrid den 23—24 mars 2015, varvid som avslutning på förhandlingarna ett på engelska språket upprättade avtalsutkast paraferades. Härefter har vissa ändringar i avtalsutkastet gjorts genom e-post. 

Avtalet undertecknades i Helsingfors den 15 december 2015. 

Avtalet följer huvudsakligen den modell för bilaterala dubbelbeskattningsavtal som OECD har utarbetat (modellavtalet). De viktigaste avvikelserna från modellen gäller beskattning av realisationsvinst, arbetsinkomst och pension samt metoden för undanröjande av dubbelbeskattning. 

Både Finland och Spanien tillämpar enligt avtalet avräkningsmetoden som huvudmetod för att undanröja dubbelbeskattning.  

Propositionen har beretts vid finansministeriet. 

DETALJMOTIVERING

Avtalets innehåll

KAPITEL I AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1. Personer som omfattas av avtalet. I artikeln definieras de personer som avtalet är tillämpligt på. Avtalet tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. Artikeln överensstämmer för denna del med artikel 1 i OECD:s modellavtal. 

Vid tillämpningen av avtalet anses inkomst, vinst eller realisationsvinst som förvärvas genom en enhet som är skattemässigt transparent enligt lagarna av en avtalsslutande stat och som är etablerad i en avtalsslutande stat eller i en stat som har med den avtalsslutande stat från vilken inkomst, vinst eller realisationsvinst förvärvas ett gällande avtal med en bestämmelse om utbyte av upplysningar om skatteärenden, vara förvärvad av person med hemvist i en avtalsslutande stat i den mån som den behandlas vid tillämpningen av skattelagarna i denna avtalsslutande stat som inkomst, vinst eller realisationsvinst av person med hemvist i den avtalsslutande staten (stycke 2). Enligt stycke II i protokollet kan inkomst, vinst eller realisationsvinst som förvärvas genom en enhet som är organiserad i en tredje stat få avtalsförmåner endast om utöver de krav som fastställs i stycke 2 inkomsten, vinsten eller realisationsvinsten behandlas som förmånstagares, medlems eller deltagares inkomst enligt skattelagarna av den stat där enheten är etablerad. 

Uttrycket person med hemvist i en avtalsslutande stat definieras i artikel 4. 

I vissa fall tillämpas avtalet även på person med hemvist i tredje stat. De bestämmelserna om förbud mot diskriminering i artikel 22 och de upplysningar som utbyts enligt artikel 24 om utbyte av upplysningar kan nämligen gälla personer som inte har hemvist i någon av de avtalsslutande staterna. 

Artikel 2.Skatter som omfattas av avtalet. I artikeln definieras och anges de skatter som avtalet är tillämpligt på. Förmögenhetskatt har slopats då den inte längre uppbärs i de avtalsslutande staterna och dubbelbeskattning av förmögenhet kan alltså inte förekomma. 

KAPITEL II DEFINITIONER

Artiklarna 3—5.Allmänna definitioner. Hemvist. Fast driftställe. I dessa artiklar definieras vissa uttryck som förekommer i avtalet. Artiklarna överensstämmer huvudsakligen med artiklarna 3—5 i OECD:s modellavtal. De har inte ändrats betydelsefullt. 

Allmänna definitioner finns i artikel 3. Definitioner förekommer även i andra artiklar. Till exempelvis uttrycken dividend, ränta och royalty definieras i de artiklar som behandlar beskattningen av dessa inkomstslag (artiklarna 10—12). 

Uttrycket person med hemvist i en avtalsslutande stat definieras i artikel 4. I artikeln nämns också en stat, dess lokala myndighet och offentligrättsliga samfund (definierat i punkt III i protokollet). Då en rättsperson har dubbelt hemvist bestäms dess riktiga hemvist i enlighet med OECD:s modellavtal på grund av platsen för den verkliga ledningen (stycke 3). 

Uttrycket fast driftställe, som definieras i artikel 5, berör speciellt tillämpningen av artikel 7 om beskattningen av inkomst av rörelse. Definitionen motsvarar bestämmelserna i artikel 5 i OECD:s modellavtal. 

KAPITEL III BESKATTNING AV INKOMST

Artikel 6.Inkomst av fast egendom. Inkomst av fast egendom får beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen.  

Om innehav av aktier eller andra rättigheter direkt eller indirekt berättigar deras ägare att besitta fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av denna besittningsrätt, enligt nytt stycke 4 beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen. Sålunda får exempelvis inkomst som aktieägare i finskt bostadsaktiebolag förvärvar genom uthyrning av sin aktielägenhet beskattas i Finland. 

Utöver utvidgningen av källstatens beskattningsrätt enligt stycke 4 har artikeln ändrats endast i ringa mån. Artikeln motsvarar huvudsakligen artikel 6 i OECD:s modellavtal. 

Artikel 7. Inkomst av rörelse. Inkomst av rörelse som företag i en avtalsslutande stat förvärvar får beskattas i den andra avtalsslutande staten endast om företaget bedriver rörelsen i sistnämnda stat från ett där beläget fast driftställe. Begreppet fast driftställe definieras i artikel 5. Inkomst av rörelse som den stat där det fasta driftstället är beläget får beskatta omfattar endast sådan inkomst som är hänförlig till det ifrågavarande fasta driftstället (stycke 1). Ingår i inkomst av rörelse inkomst som behandlas särskilt i andra artiklar i avtalet, tillämpas på denna inkomst de specialbestämmelser som berör den (stycke 7). Artikeln överensstämmer med den version av artikel 7 i OECD:s modellavtal som var i modellavtalet ännu den 21 juli 2010. 

Enligt stycke IV i protokollet ska en finsk och en spansk delegation möta för att överväga godkännande av den nya artikel 7 i OECD Model Tax Convention 2010 så snart som Finland bekräftar att den är förenlig med Finlands interna lagstiftning. 

Artikel 8.Sjöfart och luftfart. Artikeln betyder i fråga om inkomst av sjöfart och luftfart ett undantag från bestämmelserna i artikel 7. Inkomst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar av internationell sjöfart eller luftfart beskattas endast i denna stat, även i fall då inkomsten är hänförlig till fast driftställe som företag har i den andra avslutande staten (stycke 1). 

Artikeln överensstämmer i huvuddrag med artikel 8 i OECD:s modellavtal. 

Artikel 9. Företag med intressegemenskap. Inkomst som företag med intressegemenskap förvärvar får enligt artikeln justeras om obehörig vinstöverföring kan visas. I Finland har bestämmelsen betydelse för tillämpningen av 31 § lagen om beskattningsförfarande (1558/1995).  

Artikeln har ändrats och den överensstämmer huvudsakligen med artikel 9 i OECD:s modellskatteavtal. 

Artikel 10.Dividend. Dividend får beskattas i den avtalsslutande stat där mottagaren av dividenden har hemvist (stycke 1). 

Dividenden är enligt både det nuvarande avtalet och det nya avtalet undantagen från finsk skatt, om mottagaren av dividend från ett bolag med hemvist i Spanien är ett sådant bolag med hemvist i Finland som innehar direkt minst 10 procent av röstetalet i detta spanska bolag (artikel 21 stycke 2 punkt b).  

Dividenden får enligt stycke 2 beskattas även i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar dividenden har hemvist (källstaten). Maximiskattesatsen är 5 procent i stället för den nuvarande 10 procent (av dividendens bruttobelopp) om mottagaren är ett bolag som direkt innehar minst 10 procent av rösträtten i det utbetalande bolaget (stycke 2 punkt a). Annars får skatten fortvarande vara högst 15 procent (stycke 2 punkt b). Pensionsordningar (definierade i artikel 3 stycke 1 punkt 1) är ett undantag då den avtalsslutande stat där det bolag som betalar dividenden har hemvist ska undanta från skatt den betalda dividenden om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är pensionsordning med hemvist i den andra avtalsslutande staten.  

Källstaten är inte skyldig att iaktta dessa begränsningar (stycke 4) om den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med ett fast driftställe i källstaten. 

Uppkommen dubbelbeskattning undanröjs genom skatteavräkning i enlighet med bestämmelserna i artikel 21 stycke 2 punkt a. 

Artikeln överensstämmer till stor del med artikel 10 i OECD:s modellavtal. 

Enligt punkt I c i protokollet (Rätt till avtalsförmåner) tillämpas bestämmelserna i artikel 10 inte, om det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena hos person som medverkat till tillkomsten eller överlåtelsen av de aktier eller andra rättigheter på grund av vilka dividenden betalas, var att erhålla förmån av artikel genom denna tillkomst eller överlåtelse. 

Artikel 11. Ränta. Med avvikelse från OECD:s modellavtal beskattas ränta enligt både det nuvarande avtalet och det nya avtalet endast i den stat där mottagaren av räntan har hemvist, om denna person är den verklige innehavaren av förmånen av räntan (stycke 1). 

Källstaten är inte skyldig att tillämpa stycke 1 om den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med ett fast driftställe i källstaten (stycke 3). 

Enligt punkt I c i protokollet (Rätt till avtalsförmåner) tillämpas bestämmelserna i artikel 11 inte, om det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena hos person som medverkat till tillkomsten eller överlåtelsen av de fordringar på grund av vilka ränta betalas, var att erhålla förmån av artikel genom denna tillkomst eller överlåtelse. 

Artikel 12.Royalty. Royalty får enligt det gällande avtalet beskattas både i dess mottagares hemviststat och i källstat. Maximiskattesats är 5 procent. 

Enligt det nya avtalet och i enlighet med artikel 12 i OECD:s modellavtal beskattas royalty endast i dess mottagares hemviststat om denna person är den verklige innehavaren av förmånen av royalty (stycke 1). Källstaten är inte skyldig att iaktta denna begränsning om den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med ett fast driftställe i källstaten (stycke 3). Royalty som betalas för nyttjanderätt till fast egendom samt för nyttjandet av gruva eller annan naturtillgång beskattas enligt artikel 6. 

Enligt punkt I c i protokollet (Rätt till avtalsförmåner) tillämpas bestämmelserna i artikel 12 inte, om det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena hos person som medverkat till tillkomsten eller överlåtelsen av de rättigheter på grund av vilka royalty betalas, var att erhålla förmån av artikel genom denna tillkomst eller överlåtelse. 

Artikel 13.Realisationsvinst. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av fast egendom (som avses i artikel 6) som är belägen i den andra avtalsslutande staten får både enligt det nuvarande avtalet och enligt det nya avtalet beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen (stycke 1).  

Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier, andelar eller likadana rättigheter vars värde till mer än 50 % direkt eller indirekt härrör från fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får enligt stycke 4 beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. Försäljningsvinst som aktieägare i finskt bostadsaktiebolag förvärvar genom överlåtelse av sin aktielägenhet kan således beskattas i Finland. Stycke 4 tillämpas inte, om vinst förvärvas på grund av överlåtelse av aktier i ett bolag som noteras på en erkänd aktiebörs av en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna. 

Enligt stycke V som har inkluderats i protokoll på Spaniens bedjan får vinst som förvärvas på grund av överlåtelse av aktier i spanska fastighetsinvesteringbolag Sociedad Anónima Cotizada de Inversion en el Mercado Inmobiliario (SOCIMI) utan hänsyn till stycke 4 beskattas i Spanien.  

Enligt stycke 5 får vinst på grund av överlåtelse av aktier, andelar eller likadana rättigheter som direkt eller indirekt berättigar deras ägare att besitta fast egendom som är belägen i en avtalsslutande stat, beskattas i den stat där den fasta egendomen är belägen. Denna bestämmelse som inte innehåller en nedre gräns för det värde av andelar som härstammar från fast egendom, berör närmast Spaniens beskattningsrätt och så kallad tidsdelat boende (de i § 10 1 mom. 10 punkt inkomstskattelagen fastställda förutsättningar för Finlands beskattningsrätt är inte uppfyllda). 

Om person med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe i den andra avtalsslutande staten får (såsom nuförtiden, artikel 13 stycke 2) vinst på grund av överlåtelse av detta driftställe och därtill hörande lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i driftstället, beskattas i denna andra stat dvs. i staten där driftstället är beläget (stycke 2). Vinst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till deras användning, beskattas endast i denna stat dvs. i företagets hemviststat (stycke 3). 

Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i de ovan redogjorda styckena, beskattas (såsom nuförtiden, artikel 13 stycke 3) endast i överlåtarens hemviststat (stycke 6). 

Dessa bestämmelser ändrar avsevärt de tre bestämmelserna i artikel 13 i det nuvarande avtalet och motsvarar huvudsakligen bestämmelserna i artikel 13 i OECD:s modellavtal eller dess kommentar. 

Artiklarna 14—16.Arbetsinkomst. Styrelsearvode. Artister och sportutövare. Bestämmelserna om arbetsinkomst (artikel 14) jämte ersättning för arbete inom ramen för uthyrning av arbetskraft (punkt VI i protokollet), styrelsearvode (artikel 15) samt artister och idrotts- och sportutövare (artikel 16) överensstämmer med artiklarna 15—17 i OECD:s modellavtal och den praxis som Finland tillämpar i sina dubbelbeskattningsavtal. 

Artikel 17. Pension, livränta och liknande ersättning. Enligt artikel 18 i det gällande avtalet beskattas pension (privatsektorpension) och annan liknande ersättning med anledning av tidigare anställning endast i den stat där mottagaren av ersättningen har hemvist om inte bestämmelserna i artikel 19 (Offentliga arvoden) stycke 1 föranleder annat. 

Enligt artikel 17 stycke 1 i det nya avtalet beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i den stat alltstå i den stat där personen har hemvist (om inte bestämmelserna i artikel 18 stycke 2 föranleder annat). Detta överensstämmer med artikel 18 i det nuvarande avtalet. 

Pension, t.ex. den finska TEL-pensionen, och annan förmån som är periodisk eller utgår i form av engångsersättning och som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet som gäller i en avtalsslutande stat, eller livränta, som härrör från en avtalsslutande stat, kan emellertid (utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 och om inte bestämmelserna i artikel 18 stycke 2 föranleder annat) beskattas i denna stat, alltså i källstat (stycke 2). 

Enligt stycke 3 anses livränta härröra från en avtalsslutande stat, såvitt de prämier eller betalningar som hänför sig till sådan inkomst, uppfyller förutsättningar av skatteavdrag i denna stat. I Finland har dessa betalningar redan länge varit avdragsgilla.  

Enligt artikel 21 (Undanröjande av dubbelbeskattning) stycke 3 om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 17 stycke 2 får beskattas i den andra avtalsslutande staten, denna andra stat ska från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i den förstnämnda staten (hemviststaten). Detta betyder i fråga om pension som betalas från Finland till person med hemvist i Spanien att Spanien som hemviststat beskattar pensionen och härutöver Finland som källstat beskattar pensionen men avdrar den spanska skatten. Det är fråga om så kallad omvänd avräkningsmetod i vilken källstaten i stället för hemviststaten undanröjer dubbelbeskattningen. Liknande metod används i artikel 23 (Undanröjande av dubbelbeskattning) stycke 1 punkt c i avtalet med Schweiz för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet (FördrS 90/1993, 92/2006, 122/2010 och 14/2013) i fråga om beskattning av pension som förvärvas från Finland och vinst på grund av överlåtelse av aktie i ett finskt fastighetsbolag. 

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i den förstnämnda staten. Beloppet av finsk skatt är således den över gränsen för det belopp av spansk skatt som kan avdras. 

Enligt artikel 26 (Ikraftträdande) stycke 4 tillämpas bestämmelserna i artikel 18 av det nuvarande avtalet till utgången av tredje kalenderår efter ikraftträdandet av det nya avtalet, om inkomsten enligt artikel 18 det nuvarande avtalet är skattepliktig i den avtalsslutande stat där mottagaren av sådan inkomst har hemvist. Denna övergångsperiod tillämpas i fråga om Finland på de personer vars pensionsinkomst från Finland är skattepliktig i Spanien under dessa år. Om detta villkor inte uppfylls, inleds tillämpningen av artikel 17 genast när tillämpningen av avtalet allmänt inleds på grund av artikel 26. 

De nya bestämmelserna motsvarar huvudsakligen de alternativa bestämmelserna i artikel 18 i OECD:s modellavtal. Metoden för undanröjande av dubbelbeskattning av pension avviker emellertid från modellavtalets bestämmelser. 

Artikel 18.Offentlig tjänst. Lön och annan liknande ersättning på grund av offentlig tjänst beskattas enligt stycke 1 punkt a endast i den avtalsslutande stat i vars tjänst (inklusive denna stats politiska underavdelningar, lokala myndigheter eller offentligrättsliga samfund) personen är. Motsvarande regel gäller pension på grund av sådan tjänst (stycke 2 punkt a). I fall som avses i punkt b i stycke 1 och i punkt b i stycke 2 beskattas emellertid lön, annan liknande ersättning och pension endast i mottagarens hemviststat. Alla dessa inkomster beskattas emellertid enligt artiklarna 14—17 (arbetsinkomst, styrelsearvode, artister och idrottsutövare samt pension) om de betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av någon ovannämnd enhet av offentlig makt (stycke 3). 

Artikeln har inte ändrats avsevärt. Den överensstämmer i stort sett med artikel 19 i OECD:s modellavtal. 

Enligt stycke VII i protokollet tillämpas artikel 18 på ersättning som betalas till de medlemmar av lokal personal i diplomatisk beskickning eller konsulat som var redan anställda den dag då det nya avtalet trädde i kraft, utom då de väljer tillämpningen av artikel 19 i det nuvarande avtalet. Detta alternativ kan väljas endast en gång, inom de sex första månaderna efter ikraftträdandet av det nya avtalet. 

Artikel 19. Studerande och praktikanter. I artikel finns bestämmelser om skattefrihet för inkomst som förvärvas av studerande och praktikanter. Artikeln motsvarar artikel 20 i OECD:s modellavtal och tillämpas inte längre på professorer och lärare. 

Artikel 20. Annan inkomst. Inkomst som inte behandlas i artiklarna 6—19 beskattas endast i mottagarens hemviststat. 

Artikeln motsvarar artikel 21 i OECD:s modellavtal. 

KAPITEL IV METODER FÖR UNDANRÖJANDE AV DUBBELBESKATTNING

Artikel 21.Undanröjande av dubbelbeskattning. Finland använder avräkningsmetoden som huvudmetod för att undanröja dubbelbeskattning. Bestämmelsen om detta i stycke 2 punkt a bygger på den principen att mottagare av inkomst beskattas i Finland (när den är hemviststaten) även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas i Spanien (källstaten). Från den skatt som utgår i Finland avräknas emellertid den skatt som i enlighet med avtalet har betalats för samma inkomst i Spanien. I fråga om undanröjande av dubbelbeskattning gäller ytterligare vad som bestäms i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning (1552/1995). Finland tillämpar undantagsmetoden på dividend i de fall som avses i stycke 2 punkt b. 

Också Spanien använder avräkningsmetoden (stycke 1). 

För att undanröja dubbelbeskattning av pension från privatsektorn (artikel 17) använder båda länderna den så kallade omvända avräkningsmetoden (stycke 3). 

KAPITEL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artiklarna 22—24. Förbud mot diskriminering. Ömsesidig överenskommelse. Utbyte av upplysningar. Förbud mot diskriminering (artikel 22) och utbyte av upplysningar (artikel 24) gäller skatter av varje slag och beskaffenhet. Artiklarna 22 och 23 (Ömsesidig överenskommelse) och 24 överensstämmer med artiklarna 24—26 i OECD:s modellavtal.  

Artikel 25.Medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat. Bestämmelserna om medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat motsvarar bestämmelserna i artikel 28 i OECD:s modellskatteavtal. 

KAPITEL VI SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26.Ikraftträdande. Avtalets ikraftträdandebestämmelser ingår i denna artikel. 

Artikel 27. Upphörande. Bestämmelserna om avtalets upphörande ingår i denna artikel. Avtalet skall vara i kraft tills vidare.  

Protokoll. De avtalsslutande staterna deklarerar enligt stycke I (Rätt till avtalsförmåner) punkt a i protokollet att deras nationella regler och procedurer beträffande missbruk av lagen (häri inberäknat skatteavtal) får tillämpas på behandling av sådant missbruk.  

Enligt stycke I punkt b i protokollet hindrar avtalet inte de avtalsslutande staterna från att tillämpa sina nationella regler om utländska bassamfund (Controlled Foreign Company). 

Det anses enligt stycke I punkt d i protokollet att förmåner enligt avtalet inte ska ges till en person som är inte den verklige innehavaren av förmånen av den inkomst som förvärvas från den andra avtalsslutande staten. 

Motivering till lagförslaget

I 95 § 1 mom. grundlagen förutsätts att sådana bestämmelser i internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen sätts nationellt i kraft genom en särskild lag om införande. 

Propositionen innehåller ett förslag till lag om ikraftträdande av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst. 

1 §. Genom 1 § i lagförslaget sätts i kraft de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. 

2 §. Om sättande i kraft av de övriga bestämmelserna i avtalet och om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet. Lagen avses träda i kraft samtidigt med avtalet och protokollet. 

Ikraftträdande

Enligt artikel 26 stycke 2 träder avtalet i kraft tre månader efter dagen för mottagande av det senare av de i stycke 1 avsedda meddelandena, med vilka de avtalsslutande staterna meddelar varandra om genomförande av de interna åtgärder som förutsätts för ikraftträdande av avtalet. Avtalet tillämpas i båda länderna i fråga om källskatt, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter ikraftträdandeåret eller senare, och i fråga om övriga inkomstskatter, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter ikraftträdandeåret eller senare. 

Bestämmelserna i artiklarna 23 (Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse) och 24 (Utbyte av upplysningar) tillämpas enligt stycke 2 redan från avtalets ikraftträdandedag utan hänsyn till det skatteår eller den beskattningsperiod som ärendet berör. 

Enligt den första meningen av stycke 3 upphör 1967 års avtal att vara tillämpligt i fråga om skatter på vilka det nya avtalet tillämpas enligt stycke 2. 1967 års avtal upphör att gälla vid den sista tidpunkt då det enligt den första meningen av stycke 3 är tillämpligt. 

Behovet av riksdagens samtycke och lagstiftningsordning

Enligt 94 § 1 mom. grundlagen godkänner riksdagen fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen. 

Artiklarna 6—20 i avtalet, vilka gäller beskattning av inkomst och i vilka det bestäms om fördelning av rätten att beskatta inkomst eller nedsättning av eller befrielse från nationell skatt, innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftning. Därför kräver avtalet till dessa delar riksdagens godkännande. 

Artikel 21 i avtalet (undanröjandet av dubbelbeskattning) samt artiklar 22—25 (särskilda bestämmelser) samt styckena I—III och V—VII i protokollet innehåller bestämmelser som antingen direkt eller indirekt anknyter sig till beskattning och som hör till området för lagstiftning. Även till dessa delar förutsätter avtalets bestämmelser riksdagens godkännande. 

De bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen är inte sådana som kräver lagstiftningsordning enligt 94 § 2 mom. grundlagen. Det i propositionen ingående lagförslaget kan därför godkännas i samma lagstiftningsordning som en vanlig lag. 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § grundlagen föreslås 

att riksdagen godkänner det i Helsingfors den 15 december 2015 ingångna avtalet och protokollet mellan Republiken Finland och Konungariket Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst. 
Kläm 

Eftersom avtalet innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen, föreläggs riksdagen samtidigt följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om sättande i kraft av vissa bestämmelser i avtalet och protokollet med Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Bestämmelserna i det i Helsingfors den 15 december 2015 ingångna avtalet och protokollet mellan Republiken Finland och Konungariket Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst gäller som lag så som Finland har förbundit sig till dem. 
2 § 
Om sättande i kraft av de övriga bestämmelserna i avtalet och protokollet och om ikraftträdandet av denna lag bestäms genom förordning av statsrådet. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 11 februari 2016 
StatsministerJuhaSipilä
Kommun- och reformministerAnuVehviläinen
Fördragstext

AVTAL

Översättning 

 

AVTAL 

MELLAN REPUBLIKEN FINLAND OCH KONUNGARIKET SPANIEN FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING OCH FÖRHINDRA KRINGGÅENDE AV SKATT BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST 

Republiken Finland och Konungariket Spanien som önskar ersätta det i Helsingfors den 15 november 1967 ingångna nuvarande avtalet mellan Finland och Spanien för förhindrande av dubbelbeskattning av skatt och förmögenhet, sådant som det är ändrat i Helsingfors den 22 februari 1973 och i Madrid den 27 april 1990 (härefter "1967 avtalet") med ett nytt avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst, 

har kommit överens om följande: 

CONVENIO 

ENTRE LA REPÚBLICA DE FINLANDIA Y EL REINO DE ESPAÑA PARA EVITAR LA DOBLE IMPOSICIÓN Y PREVENIR LA EVASIÓN FISCAL EN MATERIA DE IMPUESTOS SOBRE LA RENTA 

La República de Finlandia y el Reino de España, deseando sustituir el Convenio existente entre Finlandia y España para evitar la doble imposición en materia de impuestos sobre la renta y el patrimonio, hecho en Helsinki el 15 de noviembre de 1967, modificado en Helsinki el 22 de febrero de 1973 y en Madrid el 27 de abril de 1990 (denominado en lo sucesivo "el Convenio de 1967"), por un nuevo Convenio para evitar la doble imposición y prevenir la evasión fiscal en materia de impuestos sobre la renta,  

Han acordado lo siguiente: 

KAPITEL I 

AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 

Artikel 1 

Personer som omfattas av avtalet 

1. Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 

2. Vid tillämpningen av detta avtal ska inkomst, vinst eller realisationsvinst som förvärvas genom en enhet som är skattemässigt transparent enligt lagarna av en avtalsslutande stat och som är etablerad:  

a) i en avtalsslutande stat, eller 

b) i en stat som har med den avtalsslutande stat från vilken inkomst, vinst eller realisationsvinst förvärvas ett gällande avtal som omfattar en bestämmelse om utbyte av upplysningar om skatteärenden,  

anses vara förvärvad av person med hemvist i en avtalsslutande stat i den mån som den behandlas vid tillämpningen av skattelagstiftning av denna avtalsslutande stat som inkomst, vinst eller realisationsvinst av person med hemvist i den avtalsslutande staten. 

CAPÍTULO I 

ÁMBITO DEL CONVENIO 

Artículo 1 

Personas comprendidas 

1. Este Convenio se aplica a las personas residentes de uno o de ambos Estados contratantes. 

2. A los efectos de la aplicación de este Convenio, un elemento de renta, beneficio o ganancia percibido a través de una entidad considerada transparente a efectos fiscales de acuerdo con la normativa de cualquiera de los Estados contratantes, que esté establecida:  

a) en cualquiera de los Estados contratantes, o 

b) en un Estado que tenga en vigor un acuerdo que contenga disposiciones para el intercambio de información en materia tributaria con el Estado contratante del que procede la renta, beneficio o ganancia,  

se considerará percibido por un residente de un Estado contratante en la medida en que ese elemento se trate como renta, beneficio o ganancia de un residente a los efectos de la legislación fiscal de ese Estado contratante. 

Artikel 2 

Skatter som omfattas av avtalet 

1. Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst som påförs för en avtalsslutande stats eller dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.  

2. Med skatter på inkomst förstås alla skatter som utgår på inkomst i dess helhet eller på delar av inkomst, däri inbegripet skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring. 

3. De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är särskilt: 

a) i Spanien: 

1) inkomstskatten för fysiska personer; 

2) inkomstskatten för samfund; och 

3) inkomstskatten för begränsad skattepliktiga  

(nedan "spansk skatt"); 

b) i Finland: 

1) de statliga inkomstskatterna; 

2) inkomstskatten för samfund; 

3) kommunalskatten; 

4) kyrkoskatten; 

5) källskatten på ränteinkomst; och 

6) källskatten för begränsat skattskyldig; (nedan "finsk skatt"). 

4. Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de betydelsefulla ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning. 

Artículo 2  

Impuestos comprendidos 

1. Este Convenio se aplica a los impuestos sobre la renta exigibles por cada uno de los Estados contratantes, sus subdivisiones políticas o sus entidades locales, cualquiera que sea el sistema de su exacción. 

2. Se consideran impuestos sobre la renta los que gravan la totalidad de la renta o elementos de la misma, incluidos los impuestos sobre las ganancias derivadas de la enajenación de bienes muebles o inmuebles, así como los impuestos sobre las plusvalías. 

3. Los impuestos actuales a los que se aplica este Convenio son, en particular: 

a) en España: 

i) el Impuesto sobre la Renta de las personas Físicas; 

ii) el Impuesto sobre la Renta de Sociedades; y 

iii) el Impuesto sobre la Renta de no Residentes;  

(denominados en lo sucesivo "impuesto español"); 

b) en Finlandia: 

i) los impuestos estatales sobre la renta (valtion tuloverot; de statliga inkomstskatterna); 

ii) los impuestos sobre la renta de sociedades (yhteisöjen tuloverot; inkomstskatterna för samfund); 

iii) el impuesto comunal (kunnallisvero; kommunalskatten); 

iv) el impuesto eclesiástico (kirkollisvero; kyrkoskatten); 

v) el impuesto retenido en fuente sobre intereses (korkotulon lähdevero; källskatten på ränteinkomst); y 

vi) el impuesto retenido en fuente sobre la renta de no residentes (rajoitetusti verovelvollisen lähdevero; källskatten för begränsat skattskyldig); 

(denominados en lo sucesivo "impuesto finlandés").  

4. El Convenio se aplicará igualmente a los impuestos de naturaleza idéntica o análoga que se establezcan con posterioridad a la firma del mismo y que se añadan a los actuales o les sustituyan. Las autoridades competentes de los Estados contratantes se comunicarán mutuamente las modificaciones importantes que se hayan introducido en sus legislaciones fiscales. 

KAPITEL II 

DEFINITIONER 

Artikel 3 

Allmänna definitioner 

1. Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse: 

a) "Spanien" åsyftar Konungariket Spanien och åsyftar, då det används i geografisk bemärkelse, Konungariket Spaniens territorium häri inbegripet inre vatten, luftrum och territorialhav samt alla områden utanför territorialhavet på vilka Konungariket Spanien i enlighet med folkrätten och med tillämpning av sin interna lagstiftning utöver eller kan i framtiden utöva jurisdiktion eller suveräna rättigheter i fråga om havsbottnen, dennas underlag och vattnen därpå, och deras naturresurser; 

b) "Finland" åsyftar Republiken Finland och åsyftar, då det används i geografisk bemärkelse, Republiken Finlands territorium och de till Republiken Finlands territorialvatten gränsande områden, inom vilka Finland enligt finsk lagstiftning och i överensstämmelse med folkrätten äger utöva sina rättigheter med avseende på utforskning och utnyttjande av naturtillgångar på havsbottnen eller i dennas underlag; 

c) "person" inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning; 

d) "bolag" åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person; 

e) "företag" avser bedrivandet av varje form av rörelse; 

f) "en avtalsslutande stat" och "den andra avtalsslutande staten" åsyftar Spanien eller Finland alltefter som sammanhanget kräver; 

g) "företag i en avtalsslutande stat" och "företag i den andra avtalsslutande staten" åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten; 

h) "medborgare", beträffande en avtalsslutande stat, åsyftar: 

1) fysisk person som har medborgarskap i denna avtalsslutande stat; och 

2) juridisk person eller annan sammanslutning som härleder sin status som sådan från den lagstiftning som gäller i denna avtalsslutande stat; 

i) "internationell trafik" åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten; 

j) "behörig myndighet" avser: 

1) i Spanien: the Minister of Finance and Public Administrations eller hans befullmäktigade ombud; 

2) i Finland: finansministeriet, dess befullmäktigade ombud eller den myndighet som finansministeriet förordnar att vara behörig myndighet; 

k) "rörelse" inbegriper utövande av fritt yrke eller annan självständig verksamhet; 

l) "pensionsordning" åsyftar: 

1) i Spanien, varje ordning, fond, institution för ömsesidig nytta eller annan enhet grundad i Spanien: 

A) som används huvudsakligen för att förvalta dess förmånstagares rätt att motta inkomst eller kapital vid pensionering, i fråga om efterlevande, änkor och änklingar och föräldralösa eller i fråga om handikapp; och 

B) premierna till vilken är avdragsgilla från beskattningsunderlaget av personliga skatter; 

2) i Finland, varje pensionsinstitution som är organiserad enligt Finlands lagar och etablerad och upprätthållen i Finland huvudsakligen för att förvalta eller tillhandahålla pensioner eller andra liknande ersättningar, häri inberäknat socialskyddsersättningar. 

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet vid någon tidpunkt anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas, och den betydelse som uttrycket har enligt tillämplig skattelagstiftning i denna stat äger företräde framför den betydelse uttrycket ges i annan lagstiftning i denna stat.  

CAPÍTULO II 

DEFINICIONES  

Artículo 3 

Definiciones generales 

1. A los efectos de este Convenio, a menos que el contexto lo determine de otro modo: 

a) el término "España" significa el Reino de España y, utilizado en sentido geográfico, significa el territorio del Reino de España, incluyendo las aguas interiores, el espacio aéreo, el mar territorial y las áreas exteriores al mar territorial en las que, con arreglo al derecho internacional y en virtud de su legislación interna, el Reino de España ejerce o puede ejercer en el futuro jurisdicción o derechos de soberanía respecto del lecho marino, su subsuelo y aguas suprayacentes, y sus recursos naturales; 

b) el término "Finlandia" significa la República de Finlandia y, utilizado en sentido geográfico, significa el territorio de la República de Finlandia, y las áreas adyacentes a las aguas territoriales de la República de Finlandia en las que, conforme a su normativa interna y con arreglo al derecho internacional, Finlandia pueda ejercer derechos respecto de la exploración y explotación de los recursos naturales del lecho marino, su subsuelo y aguas suprayacentes; 

c) el término "persona" comprende las personas físicas, las sociedades y cualquier otra agrupación de personas;  

d) el término "sociedad" significa cualquier persona jurídica o cualquier entidad que se considere persona jurídica a efectos impositivos; 

e) el término "empresa" se aplica al ejercicio de toda actividad económica;  

f) las expresiones "un Estado contratante" y "el otro Estado contratante" significan España y Finlandia, según el contexto; 

g) las expresiones "empresa de un Estado contratante" y "empresa del otro Estado contratante" significan, respectivamente, una empresa explotada por un residente de un Estado contratante y una empresa explotada por un residente del otro Estado contratante; 

h) el término "nacional", referido a un Estado contratante, significa:  

i) una persona física que posea la nacionalidad de ese Estado contratante; y  

ii) una persona jurídica, sociedad de personas (partnership) o asociación constituida conforme a la legislación vigente en ese Estado contratante; 

i) la expresión "tráfico internacional" significa todo transporte efectuado por un buque o aeronave explotado por una empresa de un Estado contratante, salvo cuando el buque o aeronave se exploten únicamente entre puntos situados en el otro Estado contratante; 

j) la expresión "autoridad competente" significa: 

i) en España, el Ministro de Hacienda y Administraciones Públicas o su representante autorizado; 

ii) en Finlandia: el Ministro de Hacienda, su representante autorizado o la autoridad que el Ministro de Hacienda designe como autoridad competente; 

k) la expresión "actividad económica" incluye la prestación de servicios profesionales y la realización de otras actividades de carácter independiente; 

l) la expresión "plan de pensiones" significa: 

i) en España, todo plan, fondo, mutualidad u otra entidad constituida en España: 

A) cuyo objeto principal sea gestionar el derecho de las personas a cuyo favor se constituye a percibir rentas o capitales por jubilación, supervivencia, viudedad, orfandad o invalidez; y 

B) cuyas aportaciones puedan reducirse de la base imponible de los impuestos personales; 

ii) en Finlandia, todo organismo de pensiones constituido conforme a la legislación de Finlandia y establecido y mantenido en Finlandia, cuyo objeto principal sea administrar o pagar pensiones u otras remuneraciones similares, incluidos los pagos de la seguridad social. 

2. Para la aplicación del Convenio en cualquier momento por un Estado contratante, cualquier término o expresión no definido en el mismo tendrá, a menos que de su contexto se infiera una interpretación diferente, el significado que en ese momento le atribuya la legislación de ese Estado relativa a los impuestos que son objeto del Convenio, prevaleciendo el significado atribuido por la legislación fiscal sobre el que resultaría de otras ramas del derecho de ese Estado. 

Artikel 4 

Person med hemvist i en avtalsslutande stat 

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "person med hemvist i en avtalsslutande stat" person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning, plats för registrering eller annan liknande omständighet, och inbegriper också denna stat, dess politiska underavdelningar och offentligrättsliga samfund eller lokala myndigheter. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat. 

2. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt: 

a) han anses ha hemvist endast i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist endast i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena); 

b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist endast i den stat där han stadigvarande vistas; 

c) om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist endast i den stat där han är medborgare; 

d) om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse. 

3. Då på grund av bestämmelserna i stycke 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses den ha hemvist endast i den stat där den har sin verkliga ledning. 

Artículo 4 

Residente 

1. A los efectos de este Convenio, la expresión "residente de un Estado contratante" significa toda persona que, en virtud de la legislación de ese Estado, esté sujeta a imposición en el mismo por razón de su domicilio, residencia, sede de dirección, lugar de constitución (registro), o cualquier otro criterio de naturaleza análoga, incluyendo también a ese Estado, sus subdivisiones políticas y entidades locales, y a sus entidades públicas. Esta expresión no incluye, sin embargo, a las personas que estén sujetas a imposición en ese Estado exclusivamente por la renta que obtengan de fuentes situadas en ese Estado. 

2. Cuando en virtud de las disposiciones del apartado 1 una persona física sea residente de ambos Estados contratantes, su situación se resolverá de la siguiente manera: 

a) se la considerará residente exclusivamente del Estado donde tenga una vivienda permanente a su disposición; si tuviera una vivienda permanente a su disposición en ambos Estados, se la considerará residente exclusivamente del Estado con el que mantenga relaciones personales y económicas más estrechas (centro de intereses vitales); 

b) si no pudiera determinarse el Estado en el que dicha persona tiene el centro de sus intereses vitales, o si no tuviera una vivienda permanente a su disposición en ninguno de los Estados, se la considerará residente exclusivamente del Estado donde viva habitualmente; 

c) si viviera habitualmente en ambos Estados, o no lo hiciera en ninguno de ellos, se la considerará residente exclusivamente del Estado del que sea nacional; 

d) si fuera nacional de ambos Estados, o no lo fuera de ninguno de ellos, las autoridades competentes de los Estados contratantes resolverán el caso de común acuerdo. 

3. Cuando en virtud de las disposiciones del apartado 1 una persona que no sea una persona física sea residente de ambos Estados contratantes, se la considerará residente exclusivamente del Estado en que se encuentre su sede de dirección efectiva. 

Artikel 5 

Fast driftställe 

1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket "fast driftställe" en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. 

2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar särskilt: 

a) plats för företagsledning; 

b) filial; 

c) kontor; 

d) fabrik; 

e) verkstad; och 

f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar. 

3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader. 

4. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket "fast driftställe" inte innefatta: 

a) användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor; 

b) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande; 

c) innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg; 

d) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget; 

e) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art; 

f) innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a) – e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art. 

5. Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken stycke 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i styckena 1 och 2 – ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i stycke 4 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda stycke. 

6. Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. 

7. Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra. 

Artículo 5 

Establecimiento permanente 

1. A los efectos de este Convenio, la expresión "establecimiento permanente" significa un lugar fijo de negocios mediante el cual una empresa realiza toda o parte de su actividad. 

2. La expresión "establecimiento permanente" comprende, en particular: 

a) las sedes de dirección; 

b) las sucursales; 

c) las oficinas; 

d) las fábricas; 

e) los talleres; y 

f) las minas, los pozos de petróleo o de gas, las canteras o cualquier otro lugar de extracción de recursos naturales. 

3. Una obra o construcción, o un proyecto de instalación, constituyen un establecimiento permanente únicamente si su duración excede de doce meses. 

4. No obstante las disposiciones anteriores de este artículo, se considera que la expresión "establecimiento permanente" no incluye: 

a) la utilización de instalaciones con el único fin de almacenar, exponer o entregar bienes o mercancías pertenecientes a la empresa; 

b) el mantenimiento de un depósito de bienes o mercancías pertenecientes a la empresa con el único fin de almacenarlas, exponerlas o entregarlas; 

c) el mantenimiento de un depósito de bienes o mercancías pertenecientes a la empresa con el único fin de que sean transformadas por otra empresa; 

d) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el único fin de comprar bienes o mercancías, o de recoger información, para la empresa; 

e) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el único fin de realizar para la empresa cualquier otra actividad de carácter auxiliar o preparatorio; 

f) el mantenimiento de un lugar fijo de negocios con el único fin de realizar cualquier combinación de las actividades mencionadas en los subapartados a) a e), con la condición de que el conjunto de la actividad del lugar fijo de negocios que resulte de esa combinación conserve su carácter auxiliar o preparatorio. 

5. No obstante lo dispuesto en los apartados 1 y 2, cuando una persona, distinta de un agente independiente al que será aplicable el apartado 6, actúe por cuenta de una empresa y tenga y ejerza habitualmente en un Estado contratante poderes que la faculten para concluir contratos en nombre de la empresa, se considerará que esa empresa tiene un establecimiento permanente en ese Estado respecto de las actividades que dicha persona realice para la empresa, a menos que las actividades de esa persona se limiten a las mencionadas en el apartado 4 que, de haber sido realizadas por medio de un lugar fijo de negocios, no hubieran determinado la consideración de dicho lugar fijo de negocios como un establecimiento permanente de acuerdo con las disposiciones de ese apartado. 

6. No se considera que una empresa tiene un establecimiento permanente en un Estado contratante por el mero hecho de que realice sus actividades en ese Estado por medio de un corredor, un comisionista general o cualquier otro agente independiente, siempre que dichas personas actúen dentro del marco ordinario de su actividad. 

7. El hecho de que una sociedad residente de un Estado contratante controle una sociedad residente del otro Estado contratante, o esté controlada por esta, o de que realice actividades empresariales en ese otro Estado (ya sea por medio de establecimiento permanente o de otra manera), no convierte por sí solo a cualquiera de estas sociedades en establecimiento permanente de la otra. 

KAPITEL III 

BESKATTNING AV INKOMST 

Artikel 6 

Inkomst av fast egendom 

1. Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

2. Uttrycket "fast egendom" har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid byggnad, tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång; skepp och luftfartyg anses inte vara fast egendom. 

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom. 

4. Om innehav av aktier eller andelar eller andra rättigheter direkt eller indirekt berättigar deras ägare att besitta fast egendom, får inkomst, som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av sådan besittningsrätt, beskattas i den avtalsslutande stat där den fasta egendomen är belägen. 

5. Bestämmelserna i styckena 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag. 

CAPÍTULO III 

IMPOSICIÓN DE LAS RENTAS 

Artículo 6 

Rentas inmobiliarias 

1. Las rentas que un residente de un Estado contratante obtenga de bienes inmuebles (incluidas las rentas de explotaciones agrícolas o forestales) situados en el otro Estado contratante pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

2. La expresión "bienes inmuebles" tendrá el significado que le atribuya el derecho del Estado contratante en el que estén situados los bienes. Dicha expresión comprende en todo caso los edificios, los bienes accesorios a los bienes inmuebles, el ganado y el equipo utilizado en las explotaciones agrícolas y forestales, los derechos a los que sean aplicables las disposiciones de derecho privado relativas a los bienes raíces, el usufructo de bienes inmuebles y el derecho a percibir pagos fijos o variables en contraprestación por la explotación, o la concesión de la explotación, de yacimientos minerales, fuentes y otros recursos naturales; los buques y aeronaves no tendrán la consideración de bienes inmuebles. 

3. Lo dispuesto en el apartado 1 es aplicable a los rendimientos derivados de la utilización directa, el arrendamiento o aparcería, así como de cualquier otra forma de explotación de los bienes inmuebles. 

4. Cuando la propiedad de acciones o participaciones u otros derechos otorguen directa o indirectamente a su propietario el derecho al disfrute de bienes inmuebles, las rentas derivadas de la utilización directa, arrendamiento o aparcería, o uso en cualquier otra forma de tal derecho de disfrute, pueden someterse a imposición en el Estado contratante en el que esté situado el bien inmueble. 

5. Las disposiciones de los apartados 1 y 3 se aplicarán igualmente a las rentas derivadas de los bienes inmuebles de una empresa. 

Artikel 7 

Inkomst av rörelse 

1. Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället. 

2. Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i stycke 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör. 

3. Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för de avdragsgilla utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. 

4. Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget. 

5. Vid tillämpningen av föregående stycken bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat. 

6. Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel. 

Artículo 7 

Beneficios empresariales 

1. Los beneficios de una empresa de un Estado contratante serán gravables exclusivamente en ese Estado, a no ser que la empresa realice su actividad en el otro Estado contratante por medio de un establecimiento permanente situado en él. Si la empresa realiza su actividad de dicha manera, los beneficios de la empresa pueden someterse a imposición en el otro Estado, pero sólo en la medida en que sean atribuibles a ese establecimiento permanente. 

2. Sin perjuicio de lo dispuesto en el apartado 3, cuando una empresa de un Estado contratante realice su actividad en el otro Estado contratante por medio de un establecimiento permanente situado en él, en cada Estado contratante se atribuirán a dicho establecimiento permanente los beneficios que el mismo hubiera podido obtener de ser una empresa distinta e independiente que realizase las mismas o similares actividades, en las mismas o similares condiciones y tratase con total independencia con la empresa de la que es establecimiento permanente. 

3. Para la determinación del beneficio del establecimiento permanente se permitirá la deducción de los gastos realizados para los fines del establecimiento permanente, comprendidos los gastos de dirección y generales de administración para los mismos fines, tanto si se efectúan en el Estado contratante en el que se encuentra el establecimiento permanente como en otra parte. 

4. No se atribuirán beneficios a un establecimiento permanente por razón de la simple compra de bienes o mercancías por ese establecimiento permanente para la empresa. 

5. A los efectos de los apartados anteriores, los beneficios atribuibles al establecimiento permanente se determinarán cada año por el mismo método, a no ser que existan motivos válidos y suficientes para proceder de otra forma. 

6. Cuando los beneficios comprendan rentas reguladas separadamente en otros artículos de este Convenio, las disposiciones de aquéllos no quedarán afectadas por las de este artículo. 

Artikel 8 

Sjöfart och luftfart 

1. Inkomst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat. 

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation. 

Artículo 8 

Transporte marítimo y aéreo 

1. Los beneficios de una empresa de un Estado contratante derivados de la explotación de buques o aeronaves en tráfico internacional sólo pueden someterse a imposición en ese Estado. 

2. Las disposiciones del apartado 1 se aplican también a los beneficios procedentes de la participación en un "pool", en una explotación en común o en un organismo de explotación internacional. 

Artikel 9 

Företag med intressegemenskap 

1. I fall då 

a) ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller 

b) samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.  

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed. 

2. I fall då en avtalsslutande stat i inkomsten för ett företag i denna stat inräknar – och i överensstämmelse därmed beskattar – inkomst, för vilken ett företag i den andra avtalsslutande staten beskattats i denna andra stat, och denna andra stat är enig om att den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall denna andra stat genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten där. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra. 

Artículo 9 

Empresas asociadas 

1. Cuando 

a) una empresa de un Estado contratante participe directa o indirectamente en la dirección, el control o el capital de una empresa del otro Estado contratante, o 

b) unas mismas personas participen directa o indirectamente en la dirección, el control o el capital de una empresa de un Estado contratante y de una empresa del otro Estado contratante, 

y en uno y otro caso las dos empresas estén, en sus relaciones comerciales o financieras, unidas por condiciones aceptadas o impuestas que difieran de las que serían acordadas por empresas independientes, los beneficios que habrían sido obtenidos por una de las empresas de no existir dichas condiciones, y que de hecho no se han realizado a causa de las mismas, podrán incluirse en los beneficios de esa empresa y gravarse en consecuencia. 

2. Cuando un Estado contratante incluya en los beneficios de una empresa de ese Estado -y grave en consecuencia- los de una empresa del otro Estado que ya han sido sometidos a imposición en ese otro Estado contratante, y ese otro Estado reconozca que los beneficios así incluidos son beneficios que habrían sido realizados por la empresa del Estado mencionado en primer lugar si las condiciones convenidas entre las dos empresas hubieran sido las que hubieran convenido empresas independientes, ese otro Estado practicará el ajuste que proceda a la cuantía del impuesto que ha gravado esos beneficios. Para determinar dicho ajuste se tendrán en cuenta las demás disposiciones de este Convenio y las autoridades competentes de los Estados contratantes se consultarán en caso necesario. 

Artikel 10 

Dividend 

1. Dividend från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat. 

2. Dividenden får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där det bolag som betalar dividenden har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får skatten inte överstiga: 

a) 5 procent av dividendens bruttobelopp, om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är ett bolag (med undantag för sammanslutning) som direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden; 

b) 15 procent av dividendens bruttobelopp i övriga fall. 

Den avtalsslutande stat där det bolag som betalar dividenden har hemvist ska, utan hinder av andra bestämmelser i detta stycke, undanta från skatt den betalda dividenden om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden är pensionsordning med hemvist i den andra avtalsslutande staten. 

Detta stycke berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken dividenden betalas. 

3. Med uttrycket "dividend" förstås i denna artikel inkomst av aktier, "jouissance"-aktier eller "jouissance"-andelar, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. 

4. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 tillämpas inte, om den verklige innehavaren av förmånen av dividenden har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där det bolag som betalar dividenden har hemvist, från där beläget fast driftställe, samt den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

5. Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta dividend som bolaget betalar, utom i den mån dividenden betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken dividenden betalas äger verkligt samband med fast driftställe i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om dividenden eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat. 

Artículo 10 

Dividendos 

1. Los dividendos pagados por una sociedad residente de un Estado contratante a un residente del otro Estado contratante pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

2. Sin embargo, dichos dividendos pueden someterse también a imposición en el Estado contratante en que resida la sociedad que paga los dividendos y según la legislación de ese Estado, pero si el beneficiario efectivo de los dividendos es un residente del otro Estado contratante, el impuesto así exigido no excederá: 

a) del 5 por ciento del importe bruto de los dividendos si el beneficiario efectivo es una sociedad (distinta de una sociedad de personas) que controle directamente al menos el 10 por ciento del poder de voto de la sociedad que paga los dividendos; 

b) del 15 por ciento del importe bruto de los dividendos en todos los demás casos. 

No obstante las restantes disposiciones de este apartado, el Estado contratante del que sea residente la sociedad que paga los dividendos considerará exentos los dividendos pagados cuando su beneficiario efectivo sea un plan de pensiones residente del otro Estado contratante.  

Este apartado no afecta a la imposición de la sociedad respecto de los beneficios con cargo a los que se pagan los dividendos.  

3. El término "dividendos" en el sentido de este artículo significa los rendimientos de las acciones, de las acciones o bonos de disfrute, de las partes de minas, de las partes de fundador u otros derechos que permitan participar en los beneficios, excepto los de crédito, así como los rendimientos de otras participaciones sociales sujetas al mismo régimen fiscal que los rendimientos de las acciones por la legislación del Estado del que la sociedad que realiza la distribución sea residente.  

4. Las disposiciones de los apartados 1 y 2 no se aplican si el beneficiario efectivo de los dividendos, residente de un Estado contratante, realiza en el otro Estado contratante, del que es residente la sociedad que paga los dividendos, una actividad económica a través de un establecimiento permanente situado allí, y la participación que genera los dividendos está vinculada efectivamente a dicho establecimiento permanente. En tal caso, se aplicarán las disposiciones del artículo 7. 

5. Cuando una sociedad residente de un Estado contratante obtenga beneficios o rentas procedentes del otro Estado contratante, ese otro Estado no podrá exigir ningún impuesto sobre los dividendos pagados por la sociedad, salvo en la medida en que esos dividendos se paguen a un residente de ese otro Estado o la participación que genera los dividendos esté vinculada efectivamente a un establecimiento permanente situado en ese otro Estado, ni someter los beneficios no distribuidos de la sociedad a un impuesto sobre los mismos, aunque los dividendos pagados o los beneficios no distribuidos consistan, total o parcialmente, en beneficios o rentas procedentes de ese otro Estado. 

Artikel 11 

Ränta 

1. Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat, beskattas endast i den andra avtalsslutande staten, om den verklige innehavaren av förmånen av räntan är en person med hemvist i denna andra stat. 

2. Med uttrycket "ränta" förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures, liksom annan inkomst som jämställs med inkomst på grund av utlånade pengar enligt skattelagar i den stat från vilken inkomsten härrör. Straffavgifter på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel. 

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte, om den verklige innehavaren av förmånen av räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den verklige innehavaren eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den verklige innehavaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. 

Artículo 11 

Intereses 

1. Los intereses procedentes de un Estado contratante cuyo beneficiario efectivo sea un residente del otro Estado contratante serán gravables exclusivamente en este otro Estado contratante. 

2. El término "intereses" en el sentido de este artículo significa los rendimientos de créditos de cualquier naturaleza, con o sin garantía hipotecaria o cláusula de participación en los beneficios del deudor y, en particular, los rendimientos de valores públicos y los rendimientos de bonos u obligaciones, incluidas las primas y lotes unidos a esos títulos, así como cualesquiera otras rentas que se sometan al mismo régimen que los rendimientos de los capitales prestados por la legislación fiscal del Estado del que procedan las rentas. Las penalizaciones por mora en el pago no se consideran intereses a efectos de este artículo.  

3. Las disposiciones del apartado 1 no se aplican si el beneficiario efectivo de los intereses, residente de un Estado contratante, realiza en el otro Estado contratante, del que proceden los intereses, una actividad económica por medio de un establecimiento permanente situado en ese otro Estado, y el crédito que genera los intereses está vinculado efectivamente a dicho establecimiento permanente. En tal caso se aplicarán las disposiciones del artículo 7. 

4. Cuando por razón de las relaciones especiales existentes entre el deudor y el beneficiario efectivo, o de las que uno y otro mantengan con terceros, el importe de los intereses, habida cuenta del crédito por el que se paguen, exceda del que hubieran convenido el deudor y el beneficiario efectivo en ausencia de tales relaciones, las disposiciones de este artículo no se aplicarán más que a este último importe. En tal caso, la cuantía en exceso será gravable de acuerdo con la legislación de cada Estado contratante, teniendo en cuenta las demás disposiciones de este Convenio. 

Artikel 12 

Royalty 

1. Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat, beskattas endast i den andra avtalsslutande staten, om den verklige innehavaren av förmånen av royalty är en person med hemvist i denna andra stat. 

2. Med uttrycket "royalty" förstås i denna artikel varje slags betalning som tas emot såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt (häri inbegripet biograffilm eller film eller band för televisions- eller radiosändning), patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur. 

3. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte, om den verklige innehavaren av förmånen av royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

4. Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den verklige innehavaren eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rättighet eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den verklige innehavaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal. 

Artículo 12 

Cánones  

1. Los cánones procedentes de un Estado contratante cuyo beneficiario efectivo sea un residente del otro Estado contratante serán gravables exclusivamente en ese otro Estado contratante. 

2. El término "cánones" en el sentido de este artículo, significa las cantidades de cualquier clase pagadas por el uso o la concesión de uso de derechos de autor, incluidas las películas cinematográficas y las películas y grabaciones destinadas a la difusión por radio o televisión, de patentes, marcas de fábrica o de comercio, dibujos o modelos, planos, fórmulas o procedimientos secretos, o por información relativa a experiencias industriales, comerciales o científicas.  

3. Las disposiciones del apartado 1 no se aplican si el beneficiario efectivo de los cánones, residente de un Estado contratante, realiza en el otro Estado contratante, del que proceden los cánones, una Actividad económica por medio de un establecimiento permanente situado en ese otro Estado, y el derecho o bien por el que se pagan los cánones está vinculado efectivamente a dicho establecimiento permanente. En tal caso se aplicarán las disposiciones del artículo 7. 

4. Cuando por razón de las relaciones especiales existentes entre el deudor y el beneficiario efectivo, o de las que uno y otro mantengan con terceros, el importe de los cánones, habida cuenta del uso, derecho o información por los que se pagan, exceda del que habrían convenido el deudor y el beneficiario efectivo en ausencia de tales relaciones, las disposiciones de este artículo no se aplicarán más que a este último importe. En tal caso, la cuantía en exceso será gravable de acuerdo con la legislación de cada Estado contratante, teniendo en cuenta las demás disposiciones de este Convenio. 

Artikel 13 

Realisationsvinst 

1. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

2. Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget). 

3. Vinst, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådant skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna stat. 

4. Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier eller andelar eller likadana rättigheter vars värde till mer än 50 % direkt eller indirekt härrör från fast egendom som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

Detta stycke tillämpas ändå inte på vinst som förvärvas på grund av överlåtelse av aktier i ett bolag noterat på en erkänd aktiebörs av en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande stater. 

5. Vinst på grund av överlåtelse av aktier, andelar eller andra rättigheter som direkt eller indirekt berättigar ägaren av dessa aktier, andelar eller rättigheter att besitta fast egendom som är belägen i en avtalsslutande stat, får beskattas i denna stat. 

6. Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i föregående stycken av denna artikel beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist. 

Artículo 13 

Ganancias de capital 

1. Las ganancias que un residente de un Estado contratante obtenga de la enajenación de bienes inmuebles tal como se definen en el artículo 6, situados en el otro Estado contratante, pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

2. Las ganancias procedentes de la enajenación de bienes muebles que formen parte del activo de un establecimiento permanente que una empresa de un Estado contratante tenga en el otro Estado contratante, comprendidas las ganancias derivadas de la enajenación de dicho establecimiento permanente (sólo o con el conjunto de la empresa), pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

3. Las ganancias obtenidas por una empresa de un Estado contratante de la enajenación de buques o aeronaves explotados en tráfico internacional o de bienes muebles afectos a la explotación de tales buques o aeronaves, serán gravables exclusivamente en ese Estado. 

4. Las ganancias obtenidas por un residente de un Estado contratante de la enajenación de acciones o participaciones, o de derechos similares, cuyo valor proceda en más de un 50 por ciento, directa o indirectamente, de bienes inmuebles situados en el otro Estado contratante, pueden someterse a imposición en ese otro Estado.  

Sin embargo, este apartado no se aplica a las ganancias derivadas de la enajenación de acciones en una sociedad cotizada en un mercado de valores reconocido de uno o de ambos Estados contratantes.  

5. Las ganancias obtenidas de la enajenación de acciones, participaciones u otros derechos que otorguen directa o indirectamente al propietario de dichas acciones, participaciones o derechos el derecho al disfrute de bienes inmuebles situados en un Estado contratante, pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

6. Las ganancias procedentes de la enajenación de cualquier otro bien distinto de los mencionados en los apartados anteriores de este artículo serán gravables exclusivamente en el Estado contratante en que resida el transmitente. 

Artikel 14 

Arbetsinkomst 

1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 15, 17 och 18 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där. 

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om: 

a) mottagaren vistas i den andra staten under tidsperiod eller tidsperioder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod som börjar eller slutar under kalenderåret i fråga, och  

b) ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, och 

c) ersättningen inte belastar fast driftställe som arbetsgivaren har i den andra staten. 

3. Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. 

Artículo 14 

Rentas del trabajo 

1. Sin perjuicio de lo dispuesto en los artículos 15, 17 y 18, los sueldos, salarios y otras remuneraciones similares obtenidos por un residente de un Estado contratante por razón de un empleo serán gravables exclusivamente en ese Estado a no ser que el empleo se realice en el otro Estado contratante. Si el empleo se realiza de esa forma, las remuneraciones derivadas del mismo pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

2. No obstante lo dispuesto en el apartado 1, las remuneraciones obtenidas por un residente de un Estado contratante por razón de un empleo ejercido en el otro Estado contratante serán gravables exclusivamente en el Estado mencionado en primer lugar cuando: 

a) el perceptor permanezca en el otro Estado durante un período o períodos cuya duración no exceda en conjunto de 183 días en cualquier período de doce meses que comience o termine en el año civil considerado, y  

b) las remuneraciones las pague un empleador que no sea residente del otro Estado, o se paguen en su nombre, y 

c) las remuneraciones no las soporte un establecimiento permanente que el empleador tenga en el otro Estado. 

3. No obstante las disposiciones precedentes de este artículo, las remuneraciones obtenidas por razón de un empleo ejercido a bordo de un buque o aeronave explotado en tráfico internacional por una empresa de un Estado contratante, pueden someterse a imposición en ese Estado. 

Artikel 15 

Styrelsearvode 

Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. 

Artículo 15 

Remuneración de consejeros 

Las participaciones y otras retribuciones similares que un residente de un Estado contratante obtenga como miembro de un consejo de administración u otro órgano similar de una sociedad residente del otro Estado contratante pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

Artikel 16 

Artister och idrottsutövare 

1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 14 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av idrottsutövare, beskattas i denna andra stat. 

2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som underhållningsartist eller sportutövare bedriver i denna egenskap, inte tillfaller underhållningsartisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 14, beskattas i den avtalsslutande stat där underhållningsartisten eller sportutövaren bedriver verksamheten. 

Artículo 16 

Artistas y deportistas 

1. No obstante lo dispuesto en los artículos 7 y 14, las rentas que un residente de un Estado contratante obtenga del ejercicio de su actividad personal en el otro Estado contratante en calidad de artista, de actor de teatro, cine, radio o televisión, o en calidad de músico, o como deportista, pueden someterse a imposición en ese otro Estado. 

2. No obstante lo dispuesto en los artículos 7 y 14, cuando las rentas derivadas de las actividades realizadas por un artista o deportista personalmente y en esa calidad se atribuyan no al propio artista o deportista sino a otra persona, tales rentas pueden someterse a imposición en el Estado contratante en el que se realicen las actividades del artista o deportista. 

Artikel 17 

Pension, livränta och liknande ersättning 

1. Om inte bestämmelserna i artikel 18 stycke 2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat. 

2. Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1, och om inte bestämmelserna i artikel 18 stycke 2 föranleder annat, får pension och annan förmån, oavsett om den är periodisk eller utgår i form av engångsersättning, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat, eller enligt en allmän ordning för annan social trygghet som gäller i en avtalsslutande stat, eller livränta, som härrör från en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. 

3. Med uttrycket "livränta" förstås i denna artikel ett fastställt belopp som betalas till fysisk person periodiskt på fastställda tider under personens livstid eller under en angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa betalningar såsom ersättning för däremot fullt svarande vederlag i pengar eller pengars värde (annat än arbete som utförts). 

Livränta anses härröra från en avtalsslutande stat, såvitt de prämier eller betalningar som hänför sig till sådan inkomst, uppfyller förutsättningar av avdragsrätten i denna stat. 

Artículo 17 

Pensiones, anualidades y pagos análogos 

1. Sin perjuicio de lo dispuesto en el apartado 2 del artículo 18, las pensiones y otras remuneraciones análogas pagadas a un residente de un Estado contratante por razón de un empleo anterior serán gravables exclusivamente en ese Estado. 

2. No obstante lo dispuesto en el apartado 1 y con sujeción a lo dispuesto en el apartado 2 del artículo 18, las pensiones pagadas y demás prestaciones, bien periódicamente o en forma de capital, concedidas con arreglo a la normativa sobre seguridad social de un Estado contratante o por razón de un plan público constituido por un Estado contratante con fines de previsión social, o las anualidades procedentes de un Estado contratante, pueden someterse a imposición en ese Estado.  

3. El término "anualidad" en el sentido de este artículo significa una cantidad determinada pagadera periódicamente a una persona física en plazos preestablecidos, con carácter vitalicio o durante un período de tiempo determinado o determinable, en virtud de una obligación de efectuar los pagos en compensación de una prestación suficiente en dinero o susceptible de valoración en dinero (distinta de la prestación de servicios). 

Una anualidad se considerará procedente de un Estado contratante en tanto que las aportaciones o pagos asociados a dicho elemento de renta cumplan los requisitos para ser deducibles a efectos fiscales en ese Estado. 

Artikel 18 

Offentlig tjänst 

1. a) Lön och annan liknande ersättning, som betalas av en avtalsslutande stat eller en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter eller ett av dess offentligrättsliga samfund till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, underavdelnings, myndighets eller samfunds tjänst, beskattas endast i denna stat. 

b) Sådan lön och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och: 

1) är medborgare i denna stat; eller 

2) inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet. 

2. a) Utan hinder av bestämmelserna i stycke 1 beskattas pension och annan liknande ersättning, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter eller ett av dess offentligrättsliga samfund till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, underavdelnings, myndighets eller samfunds tjänst, endast i denna stat. 

b) Sådan pension och annan liknande ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om personen i fråga har hemvist och är medborgare i denna stat. 

3. Bestämmelserna i artiklarna 14, 15, 16 och 17 tillämpas på lön, pension och annan liknande ersättning som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, en av dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter eller ett av dess offentligrättsliga samfund. 

Artículo 18 

Función pública 

1. a) Los sueldos, salarios y otras remuneraciones análogas pagadas por un Estado contratante o por una de sus subdivisiones políticas o entidades locales, o por una de sus entidades públicas, a una persona física por razón de servicios prestados a ese Estado, subdivisión o entidad, serán gravables exclusivamente en ese Estado. 

b) Sin embargo, dichos sueldos, salarios y remuneraciones análogas serán gravables exclusivamente en el otro Estado contratante cuando los servicios se presten en ese Estado y la persona física sea un residente de ese Estado que: 

i) sea nacional de ese Estado; o 

ii) no haya adquirido la condición de residente de ese Estado solamente para prestar los servicios. 

2. a) No obstante lo dispuesto en el apartado 1, las pensiones y otras remuneraciones análogas pagadas por un Estado contratante o por una de sus subdivisiones políticas, entidades locales o por una de sus entidades públicas, bien directamente o con cargo a fondos constituidos, a una persona física por razón de servicios prestados a ese Estado, subdivisión o entidad, serán gravables exclusivamente en ese Estado. 

b) Sin embargo, dichas pensiones y remuneraciones análogas serán gravables exclusivamente en el otro Estado contratante cuando la persona física sea residente y nacional de ese Estado. 

3. Lo dispuesto en los artículos 14, 15, 16 y 17 se aplica a los sueldos, salarios, pensiones y otras remuneraciones análogas, pagadas por razón de servicios prestados en el marco de una actividad económica realizada por un Estado contratante o por una de sus subdivisiones políticas, entidades locales o por una de sus entidades públicas. 

Artikel 19 

Studerande 

Studerande eller affärspraktikant, som har eller omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller praktik, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller praktik, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat. 

Artículo 19 

Estudiantes 

Las cantidades que reciba para cubrir sus gastos de mantenimiento, estudios o formación práctica un estudiante o una persona en prácticas que sea o haya sido inmediatamente antes de llegar a un Estado contratante residente del otro Estado contratante, y que se encuentre en el Estado mencionado en primer lugar con el único fin de proseguir sus estudios o formación práctica, no pueden someterse a imposición en ese Estado, siempre que dichas cantidades provengan de fuentes situadas fuera del mismo.  

Artikel 20 

Annan inkomst 

1. Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör. 

2. Bestämmelserna i stycke 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 stycke 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7. 

Artículo 20 

Otras rentas 

1. Las rentas de un residente de un Estado contratante, con independencia de su procedencia, no mencionadas en los anteriores artículos de este Convenio, serán gravables exclusivamente en ese Estado. 

2. Lo dispuesto en el apartado 1 no se aplica a las rentas, distintas de las derivadas de bienes inmuebles en el sentido del apartado 2 del artículo 6, cuando el perceptor de dichas rentas, residente de un Estado contratante, realice en el otro Estado contratante una actividad económica por medio de un establecimiento permanente situado en ese otro Estado, y el derecho o bien por el que se pagan las rentas esté vinculado efectivamente con dicho establecimiento permanente. En tal caso se aplicarán las disposiciones del artículo 7. 

KAPITEL IV 

METODER FÖR UNDANRÖJANDE AV DUBBELBESKATTNING 

Artikel 21 

Undanröjande av dubbelbeskattning 

1. I Spanien ska dubbelbeskattning undanröjas antingen genom tillämpning av bestämmelserna i dess interna lagstiftning eller genom tillämpning av följande bestämmelser i enlighet med den spanska interna lagstiftningen: 

a) Om person med hemvist i Spanien förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Finland, Spanien ska: 

1) från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i Finland; 

2) avräkning av underliggande samfundskatt ska medges i enlighet med den spanska interna lagstiftningen. 

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i Finland, 

b) Om inkomst, som person med hemvist i Spanien förvärvar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Spanien, får Spanien likväl vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt. 

2. Om inte bestämmelserna i finsk lagstiftning om undanröjande av internationell dubbelbeskattning föranleder annat (vilket inte skall påverka den allmänna princip som anges här), undanröjs dubbelbeskattning i Finland på följande sätt: 

a) Om person med hemvist i Finland förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Spanien, ska Finland, såvida inte bestämmelserna i punkt b) föranleder annat, från denna persons finska skatt avräkna ett belopp motsvarande den spanska skatt som betalats enligt spansk lagstiftning och i överensstämmelse med avtalet, beräknad på samma inkomst som den på vilken den finska skatten beräknas. 

b) Dividend från bolag med hemvist i Spanien till bolag med hemvist i Finland är undantagen från finsk skatt, om mottagaren direkt behärskar minst 10 procent av röstetalet i det bolag som betalar dividenden. 

c) Om inkomst, som person med hemvist i Finland förvärvar, enligt bestämmelse i avtalet är undantagen från skatt i Finland, får Finland likväl vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst beakta den inkomst som undantagits från skatt. 

3. Utan hänsyn till styckena 1 och 2 i denna artikel, om person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst som enligt bestämmelserna i artikel 17 stycke 2 får beskattas i den andra avtalsslutande staten, ska denna andra stat från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i den förstnämnda staten. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av inkomstskatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den inkomst som får beskattas i den förstnämnda staten. 

CAPÍTULO IV 

MÉTODOS PARA LA ELIMINACIÓN DE LA DOBLE IMPOSICIÓN 

Artículo 21 

Eliminación de la doble imposición 

1. En España, la doble imposición se evitará conforme a las disposiciones de su legislación interna o conforme a las siguientes disposiciones de acuerdo con la legislación interna española: 

a) Cuando un residente de España obtenga rentas que, con arreglo a las disposiciones de este Convenio, puedan someterse a imposición en Finlandia, España permitirá:  

i) la deducción en el impuesto sobre la renta de ese residente de un importe igual al impuesto sobre la renta pagado en Finlandia; 

ii) la deducción del impuesto sobre sociedades efectivamente pagado por la sociedad que reparte los dividendos, correspondiente a los beneficios con cargo a los cuales dichos dividendos se pagan, de acuerdo con la legislación interna de España. 

Sin embargo, dicha deducción no podrá exceder de la parte del impuesto sobre la renta, calculado antes de la deducción, correspondiente a la renta que pueda someterse a imposición en Finlandia. 

b) Cuando con arreglo a cualquier disposición del Convenio las rentas obtenidas por un residente de España estén exentas de impuestos en España, España podrá, no obstante, tomar en consideración las rentas exentas para calcular el impuesto sobre el resto de las rentas de ese residente. 

2. De conformidad con las disposiciones contenidas en legislación finlandesa relativas a la eliminación de la doble imposición internacional (que no afecten a los principios generales aquí expuestos), Finlandia eliminará la doble imposición como sigue: 

a) Cuando un residente de Finlandia obtenga rentas que, con arreglo a las disposiciones de este Convenio, puedan someterse a imposición en España, Finlandia, con sujeción a lo dispuesto en el subapartado b), permitirá a ese contribuyente deducir de su impuesto finlandés un importe igual al impuesto español pagado en aplicación de la legislación española y conforme a este Convenio, calculado sobre la misma renta respecto de la que se calculó el impuesto finlandés. 

b) Los dividendos pagados por una sociedad residente de España a una sociedad residente de Finlandia que controle directamente al menos el 10 por ciento del poder de voto de la sociedad que paga los dividendos estarán exentos del impuesto finlandés. 

c) Cuando con arreglo a cualquier disposición del Convenio las rentas obtenidas por un residente de Finlandia estén exentas de impuestos en Finlandia, Finlandia podrá, no obstante, tomar en consideración las rentas exentas para calcular el impuesto sobre el resto de las rentas de esa persona. 

3. No obstante lo dispuesto en los apartados 1 y 2 de este artículo, cuando un residente de un Estado contratante obtenga rentas que, de acuerdo con las disposiciones del apartado 2 del artículo 17, puedan someterse a imposición en el otro Estado contratante, ese otro Estado admitirá la deducción en el impuesto sobre la renta de esa persona de un importe igual al impuesto sobre la renta pagado en el Estado mencionado en primer lugar. Sin embargo, dicha deducción no podrá exceder de la parte del impuesto sobre la renta, calculado antes de la deducción, correspondiente a las rentas que pueden someterse a imposición en el Estado mencionado en primer lugar. 

KAPITEL V 

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 

CAPÍTULO V 

DISPOSICIONES ESPECIALES 

Artikel 22 

Förbud mot diskriminering 

1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden, särskilt såvitt avser hemvist, är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 

2. Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten. 

3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 stycke 1, artikel 11 stycke 4 eller artikel 12 stycke 4 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. 

4. Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten under samma förhållanden är eller kan bli underkastat. 

5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i denna artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet. 

Artículo 22 

No discriminación 

1. Los nacionales de un Estado contratante no estarán sometidos en el otro Estado contratante a ningún impuesto ni obligación relativa al mismo que no se exijan o que sean más gravosos que aquellos a los que estén o puedan estar sometidos los nacionales de ese otro Estado que se encuentren en las mismas condiciones, en particular con respecto a la residencia. No obstante lo dispuesto en el artículo 1, esta disposición se aplicará también a las personas que no sean residentes de uno o de ambos Estados contratantes. 

2. Los establecimientos permanentes que una empresa de un Estado contratante tenga en el otro Estado contratante no estarán sometidos a imposición en ese Estado de manera menos favorable que las empresas de ese otro Estado que realicen las mismas actividades. Esta disposición no podrá interpretarse en el sentido de obligar a un Estado contratante a conceder a los residentes del otro Estado contratante las deducciones personales, desgravaciones y reducciones impositivas que otorgue a sus propios residentes en consideración a su estado civil o cargas familiares. 

3. A menos que se apliquen las disposiciones del apartado 1 del artículo 9, del apartado 4 del artículo 11, o del apartado 4 del artículo 12, los intereses, cánones y demás gastos pagados por una empresa de un Estado contratante a un residente del otro Estado contratante serán deducibles para determinar los beneficios sujetos a imposición de dicha empresa, en las mismas condiciones que si se hubieran pagado a un residente del Estado mencionado en primer lugar.  

4. Las empresas de un Estado contratante cuyo capital esté, total o parcialmente, poseído o controlado, directa o indirectamente, por uno o más residentes del otro Estado contratante, no se someterán en el Estado mencionado en primer lugar a ningún impuesto u obligación relativa al mismo que no se exijan o que sean más gravosos que aquellos a los que estén o puedan estar sometidas otras empresas similares del Estado mencionado en primer lugar. 

5. No obstante lo dispuesto en el artículo 2, las disposiciones de este artículo se aplican a todos los impuestos cualquiera que sea su naturaleza o denominación. 

Artikel 23 

Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse 

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 22 stycke 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall läggas fram inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga för första gången fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. 

2. Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska myndigheten söka avgöra saken genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning. 

3. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte regleras i avtalet. 

4. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra, också inom en kommission som består av dem själva eller representanter för dem i syfte att träffa överenskommelse i den mening som avses i föregående stycken. 

Artículo 23 

Procedimiento amistoso 

1. Cuando una persona considere que las medidas adoptadas por uno o por ambos Estados contratantes implican o pueden implicar para ella una imposición que no esté conforme con las disposiciones de este Convenio, con independencia de los recursos previstos por el derecho interno de esos Estados, podrá someter su caso a la autoridad competente del Estado contratante del que sea residente o, si fuera aplicable el apartado 1 del artículo 22, a la del Estado contratante del que sea nacional. El caso deberá plantearse dentro de los tres años siguientes a la primera notificación de la medida que implique una imposición no conforme con las disposiciones del Convenio. 

2. La autoridad competente, si la reclamación le parece fundada y si no puede por sí misma llegar a una solución satisfactoria, hará lo posible por resolver la cuestión mediante un acuerdo amistoso con la autoridad competente del otro Estado contratante, a fin de evitar una imposición que no se ajuste a este Convenio. El acuerdo que se alcance será aplicable independientemente de los plazos previstos por el derecho interno de los Estados contratantes. 

3. Las autoridades competentes de los Estados contratantes harán lo posible por resolver las dificultades o las dudas que plantee la interpretación o aplicación del Convenio mediante un acuerdo amistoso. También podrán ponerse de acuerdo para tratar de evitar la doble imposición en los casos no previstos en el Convenio. 

4. Las autoridades competentes de los Estados contratantes podrán comunicarse directamente entre sí, incluso en el seno de una comisión mixta integrada por ellas mismas o sus representantes, a fin de llegar a un acuerdo en el sentido de los apartados anteriores. 

Artikel 24 

Utbyte av upplysningar 

1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan förutsebart vara av betydelse för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller för förvaltning eller verkställande av de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som påförs för de avtalsslutande staternas eller deras politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2. 

2. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit på grund av stycke 1 skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt denna stats interna lagstiftning och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som nämns i stycke 1, eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter, eller har tillsyn över ovannämnd verksamhet. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden. Utan hinder av det ovanstående kan upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit användas för andra ändamål då sådana upplysningar kan användas för sådana andra ändamål enligt lagstiftningen i båda staterna och den behöriga myndigheten i den stat som lämnar upplysningarna tillåter sådan användning. 

3. Bestämmelserna i styckena 1 och 2 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att: 

a) vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna eller i den andra avtalsslutande staten; 

b) lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten; 

c) lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public). 

4. Om en avtalsslutande stat ber om upplysningar enligt denna artikel, skall den andra avtalsslutande staten använda sina medel för informationssökning för att inhämta dessa upplysningar, fastän denna andra stat kanske inte behöver dessa upplysningar för sina egna skattemässiga ändamål. Skyldigheten enligt bestämmelserna i den föregående satsen är underkastad begränsningar i stycke 3, men dessa begränsningar kan under inga omständigheter anses berättiga en avtalsslutande stat att vägra att förmedla upplysningar endast därför att den inte har nationellt intresse i fråga om sådana upplysningar. 

5. Under inga omständigheter kan bestämmelser i stycke 3 anses tillåta att en avtalsslutande stat vägrar att förmedla upplysningar endast därför att upplysningarna är i besittning av en bank, annan penninginrättning, förmedlare, representant eller god man eller därför att upplysningarna berör egendomsandelar i en person. 

Artículo 24 

Intercambio de información 

1. Las autoridades competentes de los Estados contratantes intercambiarán la información que previsiblemente pueda resultar de interés para aplicar lo dispuesto en este Convenio o para la administración o la aplicación del derecho interno relativo a los impuestos de cualquier naturaleza o denominación exigibles por los Estados contratantes, sus subdivisiones políticas o sus entidades locales, en la medida en que la imposición así exigida no sea contraria al Convenio. El intercambio de información no está limitado por los artículos 1 y 2. 

2. La información recibida por un Estado contratante en virtud del apartado 1 se mantendrá en secreto del mismo modo que la información obtenida en virtud del derecho interno de ese Estado y sólo se comunicará a las personas o autoridades (incluidos los tribunales y órganos administrativos) encargadas de la determinación o recaudación de los impuestos a los que se hace referencia en el apartado 1, de su aplicación efectiva, de la persecución del incumplimiento relativo a dichos impuestos, de la resolución de los recursos relativos a los mismos, o de la supervisión de tales actividades. Dichas personas o autoridades sólo utilizarán esta información para dichos fines. Podrán revelar la información en las audiencias públicas de los tribunales o en las sentencias judiciales. No obstante lo anterior, la información recibida por un Estado contratante puede utilizarse para otros fines cuando conforme al derecho de ambos Estados pueda utilizarse para dichos otros fines y la autoridad competente del Estado que proporciona la información autorice dicho uso. 

3. En ningún caso las disposiciones de los apartados 1 y 2 pueden interpretarse en el sentido de obligar a un Estado contratante a: 

a) adoptar medidas administrativas contrarias a su legislación y práctica administrativa, o a las del otro Estado contratante; 

b) suministrar información que no se pueda obtener sobre la base de su propia legislación o en el ejercicio de su práctica administrativa normal, o de las del otro Estado contratante; 

c) suministrar información que revele un secreto empresarial, industrial, comercial o profesional, o un procedimiento industrial, o información cuya comunicación sea contraria al orden público (ordre public). 

4. Cuando un Estado contratante solicite información en virtud de este artículo, el otro Estado contratante utilizará las medidas para recabar información de que disponga con el fin de obtener la información solicitada, aun cuando este otro Estado pueda no necesitar dicha información para sus propios fines tributarios. La obligación precedente está limitada por lo dispuesto en el apartado 3, pero en ningún caso los Estados contratantes podrán interpretar tales limitaciones como base para denegar el intercambio de información exclusivamente por la ausencia de interés nacional en la misma. 

5. En ningún caso las disposiciones del apartado 3 se interpretarán en el sentido de permitir a un Estado contratante denegar el intercambio de información únicamente por que esta obre en poder de bancos, otras instituciones financieras o de cualquier persona que actúe en calidad representativa o fiduciaria, incluidos los agentes designados, o porque esté relacionada con acciones o participaciones en una persona. 

Artikel 25 

Medlemmar av diplomatisk beskickning och konsulat 

Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlemmar av diplomatisk beskickning eller konsulat. 

Artículo 25 

Miembros de misiones diplomáticas y de oficinas consulares 

Las disposiciones de este Convenio no afectarán a los privilegios fiscales de que disfruten los miembros de las misiones diplomáticas o de las oficinas consulares de acuerdo con los principios generales del derecho internacional o en virtud de las disposiciones de acuerdos especiales. 

KAPITEL VI 

SLUTBESTÄMMELSER 

Artikel 26 

Ikraftträdande 

1. De avtalsslutande staternas regeringar meddelar varandra på diplomatisk väg att de interna åtgärder som förutsätts av vardera avtalsslutande för ikraftträdandet av detta avtal har genomförts. 

2. Avtalet träder i kraft tre månader efter den dag då det senare av de i stycke 1 avsedda meddelandena har mottagits, och dess bestämmelser tillämpas: 

1) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare; 

2) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare. 

Utan hinder av övriga bestämmelser i detta stycke ska bestämmelserna i artiklarna 23 (Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse) och 24 (Utbyte av upplysningar) tillämpas från dagen för ikraftträdande av detta avtal, utan hänsyn till det skatteår eller den beskattningsperiod som ärendet berör. 

3. 1967 års avtal och de formulär som de avtalslutande staterna har godkänt för tillämpning av det nämnda avtalet upphör att vara tillämpliga beträffande de skatter på vilka detta avtal tillämpas enligt bestämmelserna i stycke 2. 1967 års avtal upphör att gälla vid den sista tidpunkt då det enligt den föregående bestämmelsen i detta stycke är tillämpligt. 

4. Utan hinder av bestämmelserna av styckena 2 och 3 i denna artikel ska bestämmelserna i artikel 18 av 1967 års avtal fortsätta att tillämpas till utgången av tredje kalenderåret efter ikraftträdandet av detta avtal, men endast om inkomsten enligt artikel 18 av 1967 års avtal är skattepliktig i den avtalsslutande stat där mottagaren av denna inkomst har hemvist. 

CAPÍTULO VI 

DISPOSICIONES FINALES 

Artículo 26 

Entrada en vigor 

1. Los gobiernos de los Estados contratantes se notificarán mutuamente, por conducto diplomático, que se han cumplido los procedimientos internos exigidos en cada Estado contratante para la entrada en vigor de este Convenio. 

2. El Convenio entrará en vigor transcurrido un plazo de tres meses a partir de la fecha de recepción de la última notificación a que se refiere el apartado 1 y sus disposiciones surtirán efecto: 

i) en relación con los impuestos retenidos en la fuente, sobre las rentas que se obtengan a partir del día 1 de enero, inclusive, del año civil siguiente a aquel en que el Convenio entre en vigor; 

ii) en relación con otros impuestos sobre la renta, sobre los impuestos exigibles en los períodos impositivos que comiencen a partir del día 1 de enero, inclusive, del año civil siguiente a aquel en que el Convenio entre en vigor. 

No obstante las restantes disposiciones de este apartado, las disposiciones de los artículos 23 (Procedimiento amistoso) y 24 (Intercambio de información) surtirán efecto desde la fecha de entrada en vigor de este Convenio, sin tener en cuenta el ejercicio fiscal o el período impositivo del que se trate.  

3. El Convenio de 1967 y los modelos aprobados por los Estados contratantes para su aplicación dejarán de surtir efecto en relación con los impuestos a los que se aplica este Convenio conforme a lo dispuesto en el apartado 2. El Convenio de 1967 se entenderá terminado en la última fecha en la que surta efectos conforme a lo anteriormente dispuesto en este apartado.  

4. No obstante lo dispuesto en los apartados 2 y 3 de este artículo, las disposiciones del artículo 18 del Convenio de 1967 seguirán aplicándose hasta la conclusión del tercer año civil tras la entrada en vigor de este Convenio, pero únicamente si la renta a la que se refiere dicho artículo 18 del Convenio de 1967 está sujeta a imposición en el Estado contratante en el que resida su perceptor. 

Artikel 27 

Upphörande 

Detta avtal förblir i kraft till dess det sägs upp av en avtalsslutande stat. Vardera avtalsslutande staten kan, då fem år förflutit från dagen för ikraftträdandet av avtalet, på diplomatisk väg uppsäga avtalet genom underrättelse härom senast sex månader före utgången av ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att vara tillämpligt: 

1) i fråga om skatter som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare; 

2) i fråga om övriga skatter på inkomst, på skatter som bestäms för skatteår som börjar den 1 januari det kalenderår som följer närmast efter det då underrättelsen om uppsägning lämnas eller senare. 

Artículo 27 

Denuncia 

Este Convenio permanecerá en vigor hasta su denuncia por uno de los Estados contratantes. Cualquiera de los Estados contratantes podrá denunciar el Convenio, por conducto diplomático, mediante notificación remitida al efecto al menos con seis meses de antelación al final de cualquier año civil que comience una vez transcurrido un plazo de cinco años desde la fecha de su entrada en vigor. En tal caso, el Convenio dejará de surtir efecto: 

i) en relación con los impuestos retenidos en la fuente, sobre las rentas que se obtengan a partir del día 1 de enero, inclusive, del año civil siguiente a aquel en que se notifique la denuncia; 

ii) en relación con otros impuestos sobre la renta, sobre los impuestos exigibles en los períodos impositivos que comiencen a partir del día 1 de enero, inclusive, del año civil siguiente a aquel en que se notifique la denuncia. 

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta protokoll. 

Som skedde i Helsingfors den 15 december 2015 i två exemplar på finska och spanska språken, varvid båda texter har lika vitsord. 

För Republiken Finland: 

Alexanders Stubb 

Finansminister 

För Konungariket Spanien: 

María Jesús Figa López-Palop 

Spaniens ambassadör i Finland 

EN FE DE LO CUAL, los signatarios, debidamente autorizados al efecto, han firmado este Convenio. 

HECHO en Helsinki el 15 de diciembre de 2015, por duplicado, en las lenguas finesa y española, siendo ambos textos igualmente auténticos.  

Por la República de Finlandia 

Alexander Stubb 

Ministro de Finanzas 

Por el Reino de España 

María Jesús Figa López-Palop 

Embajadora en Finlandia 

Protokoll 

PROTOKOLL 

Vid undertecknandet i dag av avtalet mellan Republiken Finland och Konungariket Spanien för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst, har undertecknade kommit överens om följande bestämmelser som utgör en integrerande del av avtalet. 

PROTOCOLO 

En el momento de proceder a la firma del Convenio entre la República de Finlandia y el Reino de España para evitar la doble imposición y prevenir la evasión fiscal en materia de impuestos sobre la renta, los signatarios han convenido las siguientes disposiciones que forman parte integrante del Convenio: 

1. Rätt till avtalsförmåner 

a) De avtalsslutande staterna deklarerar att deras nationella regler och procedurer beträffande missbruk av lagstiftningen (häri inberäknat skatteavtal) får tillämpas för att behandla sådant missbruk. 

b) Detta avtal hindrar inte de avtalsslutande staterna från att tillämpa nationella regler om utländska bassamfund (Controlled Foreign Company). 

c) Bestämmelserna av artiklarna 10, 11 och 12 tillämpas inte, om det huvudsakliga syftet eller ett av de huvudsakliga syftena hos person som medverkat till tillkomsten eller överlåtelsen av de aktier eller andra rättigheter på grund av vilka dividend betalas, som medverkat till tillkomsten eller överlåtelsen av de fordringar på grund av vilka ränta betalas, som medverkat till tillkomsten eller överlåtelsen av de rättigheter på grund av vilka royalty betalas var att erhålla förmån av dessa artiklar genom denna tillkomst eller överlåtelse. 

d) Det anses att förmåner enligt detta avtal inte ska ges till person som är inte den verklige innehavaren av förmånen av den inkomst som förvärvas från den andra avtalsslutande staten. 

I. Derecho a acogerse a los beneficios del Convenio 

a) Los Estados contratantes declaran que sus normas y procedimientos de derecho interno respecto a los abusos de la norma (comprendidos los convenios fiscales) son aplicables al tratamiento de tales abusos.  

b) Este Convenio no impide a los Estados contratantes la aplicación de sus normas internas relativas a la transparencia fiscal internacional "Controlled Foreign Company rules" (CFC). 

c) Las disposiciones de los artículos 10, 11 y 12 no se aplican cuando el fin primordial o uno de los fines primordiales de cualquier persona relacionada con la creación o cesión de las acciones u otros derechos que generan los dividendos, la creación o cesión del crédito que genera los intereses, la creación o cesión del derecho que genera los cánones, sea el de conseguir el beneficio de dichos artículos mediante dicha creación o cesión. 

d) Se entenderá que los beneficios de este Convenio no se otorgarán a una persona que no sea la beneficiaria efectiva de los elementos de renta procedentes del otro Estado contratante. 

II. Tillägg till artikel 1 stycke 2 

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 stycke 2: 

Inkomst, vinst eller realisationsvinst som förvärvas genom en enhet organiserad i en tredje stat ska berättiga till avtalsförmåner endast om denna inkomst, vinst eller realisationsvinst, utöver de krav som fastställs i artikel 1 stycke 2 av avtalet, behandlas som inkomst av förmånstagare, medlemmar eller deltagare av denna enhet enligt skattelagarna av den stat där enheten är etablerad. 

II. En relación con el artículo 1, apartado 2 

No obstante lo dispuesto en el artículo 1, apartado 2: 

Un elemento de renta, beneficio o ganancia obtenido a través de una entidad constituida en un tercer Estado únicamente podrá optar a los beneficios del Convenio cuando, además de cumplir con lo dispuesto en el artículo 1, apartado 2 del Convenio, la legislación fiscal del Estado en el que esté establecida la sociedad considere dicho elemento de renta, beneficio o ganancia como renta de los beneficiarios, socios o partícipes de esa entidad. 

III. Till artikel 4 stycke 1 och artikel 18 stycke 1 a) 

Beträffande uttrycket "offentligrättsligt samfund" är det underförstått att detta uttryck åsyftar alla juridiska enheter av offentlig karaktär som bildats enligt lagstiftningen i en avtalsslutande stat och i vilken endast staten själv eller dess politiska underavdelning eller lokala myndighet är delaktiga. 

III. En relación con el artículo 4, apartado 1 y el artículo 18, apartado 1.a)  

En relación con la expresión "entidad pública", se entenderá que esta expresión designa toda persona jurídica de carácter público creada por la legislación de un Estado contratante en la que únicamente participan el propio Estado o una de sus subdivisiones políticas o entidades locales. 

IV. Tillägg till artikel 7 

Så snart som Finland har bekräftat att artikel 7 i OECD Model Tax Convention 2010 är förenlig med dess interna lagstiftning de två delegationer ska möta för att överväga godkännande av den nämnda artikel 7 i OECD Model Tax Convention 2010. 

IV. En relación con el artículo 7 

Tan pronto como Finlandia confirme la compatibilidad del artículo 7 del Modelo de Convenio Tributario de la OCDE de 2010 con su legislación interna, ambas delegaciones se reunirán a fin de considerar la adopción de dicho artículo 7 del Modelo de Convenio Tributario de la OCDE de 2010. 

V. Tillägg till artikel 13 stycke 4 

Utan hänsyn till bestämmelserna i artikel 13 stycke 4 får vinst som förvärvas på grund av överlåtelse av aktier i ett spanskt Sociedad Anónima Cotizada de Inversion en el Mercado Inmobiliario (SOCIMI) beskattas i Spanien. 

V. En relación con el artículo 13, apartado 4 

No obstante las disposiciones del apartado 4 del artículo 13, las ganancias procedentes de la enajenación de acciones en una Sociedad Anónima Cotizada de Inversión en el Mercado Inmobiliario española (SOCIMI), pueden someterse a imposición en España. 

VI. Tillägg till artikel 14 stycke 2 

Det är underförstått att artikel 14 stycke 2 inte ska tillämpas på ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning om arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten och ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat eller på dennes vägnar, om: 

a) mottagaren utför arbete i denna anställning åt någon annan person än arbetsgivaren och denna person direkt eller indirekt tillser, leder eller kontrollerar det sätt på vilket detta arbete utförs; och 

b) detta arbete bildar en integrerad del av affärsverksamhet som denna person bedriver. 

VI. En relación con el artículo 14 apartado 2  

Se entenderá que el apartado 2 del artículo 14 no se aplica a las remuneraciones obtenidas por un residente de un Estado contratante por razón de un empleo ejercido en el otro Estado contratante, y pagadas por un empleador que no sea residente de ese otro Estado, o en su nombre, cuando: 

a) durante su empleo, el perceptor preste servicios a una persona distinta de su empleador y esa persona, directa o indirectamente, supervise, dirija o controle la forma en la que se prestan dichos servicios; y  

b) tales servicios constituyan parte integrante de la actividad económica desarrollada por esa persona. 

VII. Tillägg till artiklarna 18 och 26 

Bestämmelserna av artikel 18 ska tillämpas på ersättning som betalas till den lokala personal av diplomatisk beskickning eller konsulat som var redan anställd den dag då detta avtal trädde i kraft, utom då de väljer de redan tillämpade bestämmelserna enligt 1967 års avtal. Denna option kan utnyttjas endast en gång, inom de första sex månaderna efter ikraftträdande av detta avtal. 

VII. En relación con los artículos 18 y 26 

Las disposiciones del artículo 18 serán aplicables a las remuneraciones pagadas al personal local de las misiones diplomáticas y oficinas consulares que ya estuvieran prestando servicios en la fecha de entrada en vigor de este Convenio, salvo que dichos trabajadores opten por la aplicación de las normas hasta ahora vigentes al amparo del Convenio de 1967. Esta opción será ejercitable en una única ocasión, durante los primeros seis meses tras la entrada en vigor de este Convenio. 

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat detta protokoll. 

Som skedde i Helsingfors den 15 december 2015 i två exemplar på finska och spanska språken, varvid båda texter har lika vitsord. 

För Republiken Finland: 

Alexanders Stubb 

Finansminister 

För Konungariket Spanien: 

María Jesús Figa López-Palop 

Spaniens ambassadör i Finland 

EN FE DE LO CUAL, los signatarios, debidamente autorizados al efecto, han firmado este Protocolo. 

HECHO en Helsinki el 15 de diciembre de 2015, por duplicado, en las lenguas finesa y española, siendo ambos textos igualmente auténticos. 

Por la República de Finlandia 

Alexander Stubb 

Ministro de Finanzas 

Por el Reino de España 

María Jesús Figa López-Palop 

Embajadora en Finlandia