Regeringens proposition
RP
53
2018 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om Utbildningsfonden samt till lagar om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om Utbildningsfonden upphävs samt att lagen om vuxenutbildningsstöd och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.  
I propositionen föreslås att Utbildningsfonden sammanslås med arbetslöshetsförsäkringsfonden. På grund av sammanslagningen övergår Utbildningsfondens uppgifter till arbetslöshetsförsäkringsfonden och ändras fondens namn till Sysselsättningsfonden. Arbetsmarknadens parter har den 21 juni 2017 gjort en enhällig framställan till social- och hälsovårdsministeriet om sammanslagning av fonderna. Bestämmelserna om Sysselsättningsfonden ska ingå i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Avsikten är inte att genom propositionen ändra på fondernas uppgifter eller innehållet i förmånerna eller finansieringsansvaren.  
Det föreslås också att bestämmelserna om yrkesexamensstipendium ska överföras från lagen om Utbildningsfonden till lagen om vuxenutbildningsstöd. Rubriken för lagen om vuxenutbildningsstöd ska ändras till lagen om vuxenutbildningsförmåner.  
De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2019.  
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Arbetslöshetsförsäkringsfonden
Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgifter finns i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). Fonden svarar för finansieringen av de utkomststöd för arbetslösa som finansieras genom arbetslöshetsförsäkringspremier och av vissa andra förmåner och för fastställandet och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna i samband med detta samt övervakar att förpliktelserna i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna uppfylls. Dessutom fastställer och uppbär fonden arbetsgivarens självriskpremie. Arbetslöshetsförsäkringsfonden har även till uppgift att verkställa de ersättningar som avses i lagen om ersättning för utbildning (1140/2013). Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppbär dessutom arbetslöshetsdagpenningar som betalats till en medlem i en löntagarkassa och som arbetslöshetsförsäkringsfonden återbetalat i enlighet med artikel 6.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden har rätt att ta lån för att fullgöra sina förpliktelser. I 10 § 2 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner föreskrivs det om förutsättningarna för lån och om möjligheten att få statlig borgen. Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem. Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar även för betalningen till Pensionsskyddscentralen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) under arbetslöshets- och utbildningstiden samt för betalningen av beloppet enligt 31 § i lagen om lönegaranti (866/1998) och 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000). Dessutom finansierar Arbetslöshetsförsäkringsfonden de vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) samt de yrkesexamensstipendier enligt lagen om Utbildningsfonden (1306/2002) som beviljas andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer. Arbetslöshetsförsäkringsfonden redovisar intäkten av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av utkomstskyddets grunddagpenning inom ett belopp som i genomsnitt motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna.  
Arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter finansieras genom arbetslöshetsförsäkringspremier och intäkterna från placeringsverksamheten samt vid behov genom lån med statsborgen. Fonden ska sköta sina tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas. Arbetslöshetsförsäkringspremierna ska fastställas så att Arbetslöshetsförsäkringsfonden kan klara av finansieringen av arbetslöshetsförmånerna och vuxenutbildningsstödet, den intäkt av försäkringspremierna som redovisas för finansiering av grunddagpenningen samt sina övriga lagstadgade utgifter.  
För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har arbetslöshetsförsäkringsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringsfonden ankommer på Finansinspektionen. Finansinspektionens bemyndigande att utöva tillsyn definieras i lagen om Finansinspektionen (878/2008). Arbetslöshetsförsäkringsfonden är skyldig att årligen tillställa social- och hälsovårdsministeriet en berättelse över sin verksamhet och ställning samt en redogörelse för de omständigheter som framkommit när arbetslöshetsförsäkringspremien fastställts och uppburits och om de åtgärder som har vidtagits på grund av iakttagelserna. På begäran har social- och hälsovårdsministeriet dessutom rätt att få en utredning om arbetslöshetsförsäkringsfondens verksamhet. 
Arbetslöshetsförsäkringspremierna har sedan 1961 fram till utgången av 2012 uppburits i samband med olycksfallsförsäkringen. Från ingången av 2013 överfördes uppgifterna med verkställandet av uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier från olycksfallsförsäkringsanstalterna och Statskontoret till arbetslöshetsförsäkringsfonden.  
Arbetslöshetsförsäkringsfonden är en av arbetsgivarna och löntagarna administrerad självständig inrättning vars omkostnader finansieras med intäkten av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Fondens högsta beslutanderätt utövas av förvaltningsrådet, som statsrådet utser för tre år i sänder. Förvaltningsrådet har minst 10 och högst 18 medlemmar, varav hälften företräder arbetsgivarna och hälften arbetstagarna. Fondens ärenden sköts av en styrelse. Styrelsen har 14 medlemmar, varav hälften företräder arbetsgivarna och hälften arbetstagarna. 
År 2016 fastställde arbetslöshetsförsäkringsfonden arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för cirka 170 000 arbetsgivare och fattade cirka 183 000 beslut om arbetslöshetsförsäkringspremier. Beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremierna uppgick till cirka 3 miljarder euro år 2016. Antalet anställda i anställningsförhållande vid arbetslöshetsförsäkringsfonden uppgick i slutet av 2017 till 106, vilket motsvarar 90 årsverken. Personalantalet är alltid störst vid årsskiftet under den mest brådskande tiden för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Arbetslöshetsförsäkringsfondens byrå finns i Helsingfors. 
1.2
Utbildningsfonden
Utbildningsfonden är en av arbetsgivarna och löntagarna administrerad självständig inrättning som har till uppgift att främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling. Fonden inledde sin verksamhet den 1 mars 1970 under namnet Avgångsbidragsfonden. Under namnet Utbildningsfonden har fonden bedrivit verksamhet sedan 1 januari 2003. Den högsta beslutanderätten i Utbildningsfonden har förvaltningsrådet, vars medlemmar utses av social- och hälsovårdsministeriet för tre år i sänder. Förvaltningsrådet har 12 medlemmar, varav sex företräder arbetsgivarna och sex arbetstagarna. Fondens ärenden sköts av en styrelse, och av styrelsens åtta medlemmar företräder fyra arbetsgivarna och fyra arbetstagarna.  
De förmåner som fonden verkställer består av vuxenutbildningsstödet till löntagare och företagare samt av yrkesexamensstipendiet till de som har avlagt en yrkesinriktad examen. Fonden har även till uppgift att informera om förmånerna, erbjuda rådgivning och ge förslag om utvecklandet av lagstiftningen på det egna området. Bestämmelserna om Utbildningsfondens uppgifter finns i lagen om Utbildningsfonden och i de bestämmelser som utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.  
För finansieringen av Utbildningsfondens omkostnader svarar arbetslöshetsförsäkringsfonden, vars omkostnader finansieras genom intäkterna från arbetslöshetsförsäkringspremierna. Arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar också för finansieringen av löntagares vuxenutbildningsstöd och för största delen av finansieringen av yrkesexamensstipendium. Staten svarar för finansieringen av företagares vuxenutbildningsstöd. Staten svarar även för finansieringen av de yrkesexamensstipendier som beviljas till dess anställda.  
Bestämmelser om betalning av förskott på vuxenutbildningsstöd finns i statsrådets förordning om vuxenutbildningsstöd (652/2001). Social- och hälsovårdsministeriet och arbetslöshetsförsäkringsfonden betalar månatligen förskott till Utbildningsfonden så att förskottens sammanlagda belopp motsvarar det belopp av vuxenutbildningsstödet som beräknas bli utbetalat under året och så att förskotten räcker till för att täcka utgifterna varje månad. Förskotten betalas i lika stora rater varje månad. För att trygga finansieringen eller om de årliga förskotten förändras väsentligt, kan förskotten betalas på något annat sätt.  
Utbildningsfondens verksamhet övervakas av Finansinspektionen. Bestämmelser om tillsynen finns förutom i lagen om Utbildningsfonden även i lagen om Finansinspektionen. Utbildningsfondens byrå finns i Helsingfors centrum i utrymmen som hyrs ut av arbetslöshetsförsäkringsfonden. Vid utgången av 2017 fanns det 46 anställda hos fonden, vilket motsvarar 43 årsverken.  
Utbildningsfonden har beviljat vuxenutbildningsstöd sedan 2001. Bestämmelserna om vuxenutbildningsstöd finns i lagen om vuxenutbildningsstöd. Vuxenutbildningsstöd kan beviljas för heltidsstudier som leder till examen eller för yrkesinriktad tilläggsutbildning eller kompletterande utbildning. År 2017 betalades det vuxenutbildningsstöd till 24 356 personer för sammanlagt 188,4 miljoner euro.  
Om yrkesexamenstipendium föreskrivs i 2 kap. i lagen om Utbildningsfonden. Yrkesexamensstipendiet är en förmån som betalas ut som en engångsersättning. Rätt till yrkesexamensstipendium har en person som har avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017). År 2017 beviljades det 24 588 yrkesexamensstipendium för sammanlagt 9,9 miljoner euro. 
2
Bedömning av nuläget
Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden är fonder som administreras av arbetsmarknadens parter, och deras verksamhet samt de förmåner och finansieringsandelar som de betalar ut finansieras genom de arbetslöshetsförsäkringspremier som arbetslöshetsförsäkringsfonden uppbär. Bägge fondernas förvaltningsråd består av personer som utses på förslag av arbetsmarknadsorganisationerna, och fondernas styrelser utses av förvaltningsråden. Fondernas verksamhet styrs i bägge fonderna av en verkställande direktör som utses av fondernas styrelser. Fonderna har således samma förvaltningsmodell.  
Även om fondernas uppgifter är olika, bedöms sammanslagningen ge betydande synergifördelar. Fondernas förvaltning skulle bli enklare då den nya fonden endast skulle ha ett förvaltningsråd och en styrelse. För närvarande har arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden sina egna förvaltningsorgan. Trots att fonderna har varit separata har de i viss mån samarbetat vad gäller personalresurserna genom att några anställda har skött arbetsuppgifter för bägge fonderna. Digitaliseringen och de allt striktare kraven på datasäkerhet och dataskydd kommer i framtiden i allt högre grad att inverka på fondernas behov av personal. Det är möjligt att bemöta förändringarna i den digitala verksamhetsmiljön mera effektivt genom att koncentrera fondernas uppgifter till en enda fond i stället för två fonder.  
Om fonderna sammanslås kan finansieringen av vuxenutbildningsförmånerna och tryggandet av likviditeten administreras på ett enklare och mera kostnadseffektivt sätt. Utbildningsfonden uppbär inte avgifterna själv, utan får sina medel från de arbetslöshetsförsäkringspremier som arbetslöshetsförsäkringsfonden uppbär. Detta arrangemang där medel överförs mellan två fonder medför onödigt administrativt arbete. Eftersom fondernas verksamhet finansieras genom intäkter från avgifter av skattekaraktär, kan det av fondernas verksamhet förutsättas en så hög kostnadseffektivitet som möjligt. Fonderna har redan samarbetat länge, och därför kan det inte anses vara motiverat att någon annan instans skulle ta över verkställandet av vuxenutbildningsförmånerna.  
Före propositionen om sammanslagningen av fonderna tog Finansinspektionen ställning till den reglering som gäller betalningen av de förskott på förmåner som Utbildningsfonden verkställer samt till fondens likviditet. Finansinspektionen ansåg då att regleringen om Utbildningsfonden borde utvecklas vad gäller detta. Om fonderna slås samman upphör betalningen av förskott mellan de två fonderna, eftersom den fond som ska ansvara för finansieringen även ska sköta betalningen av förmånerna till förmånstagarna.  
I den gällande lagstiftningen föreskrivs det om Utbildningsfondens förmåner, vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendium i två separata lagar. Bestämmelserna om vuxenutbildningsstödet finns i lagen om vuxenutbildningsstödet och bestämmelserna om yrkesexamensstipendium i lagen om Utbildningsfonden. Ur förmånstagarens perspektiv är det tydligare om bestämmelserna om dessa bägge förmåner finns i en och samma lag. Det finns inga behov att ändra innehållet i bestämmelserna om förmånerna. De föreslagna ändringarna inverkar inte på organisationernas verksamhet, eftersom den föreslagna lagstiftningen inte tillämpas av andra än arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden. 
3
Målsättning och de viktigaste förslagen
Syftet med propositionen är att arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden ska sammanslås administrativt till Sysselsättningsfonden. Sysselsättningsfonden ska sköta arbetslöshetsförsäkringsfondens och Utbildningsfondens uppgifter så att uppgifternas innehåll eller fondernas ansvar inte förändras. Finansieringen ska för båda fondernas del fortfarande komma från arbetslöshetsförsäkringspremierna. Varken ansvaren för verkställandet eller betalningen av utgifterna ska överföras till andra instanser. Syftet är att skapa en stark och effektiv fond som i egenskap av ett offentligrättsligt samfund sköter finansieringen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa samt verkställandet av vuxenutbildningsförmånerna. För att finansiera fondernas verksamhet med intäkterna från avgifterna av skattekaraktär krävs det att fondernas verksamhet är produktiv och att tjänsterna fungerar bra. Syftet med sammanslagningen av arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden är att erbjuda effektiva och bättre tjänster till såväl personkunder och arbetsgivare som arbetslöshetskassor och övriga samfundskunder. Syftet med sammanslagningen är också att förbättra förmågan att bemöta de förändringar som sker i verksamhetsmiljön, särskilt förändringarna i fråga om digitaliseringen, datasäkerheten, dataskyddet och kraven i upphandlingslagstiftningen. En större fond kan bemöta nya utmaningar bättre än två mindre fonder. En gemensam fond är en mera ändamålsenlig lösning än två separata fonder med hänsyn till effektiviteten och kvaliteten vid verkställigheten av lagstiftningen samt till rättssäkerheten, tillförlitligheten och riskhanteringen.  
Sammanslagningen föreslås i praktiken bli genomförd så att Utbildningsfonden integreras i arbetslöshetsförsäkringsfonden. Eftersom arbetslöshetsförsäkringsfondens uppgifter utökas med verkställandet av vuxenutbildningsförmånerna föreslås det att namnet på arbetslöshetsförsäkringsfonden ändras. Det nya namnet Sysselsättningsfonden beskriver bättre den nya fondens uppgifter då det gemensamma syftet med dem är att främja sysselsättningen. Samtidigt ska fonden också reformeras administrativt i syfte att uppfylla de syften som anges i lagförslaget. De ändringar som följer av namnändringen och av överföringen av Utbildningsfondens uppgifter föreslås i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. I lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner föreslås det också tekniska ändringar på grund av sammanslagningen av fonderna. Lagen om Utbildningsfonden föreslås bli upphävd.  
I lagen om Utbildningsfonden föreskrivs det även om yrkesexamensstipendium. Det föreslås att det ska föreskrivas om stipendierna i lagen om vuxenutbildningsstöd, och rubriken för den lagen föreslås bli ändrad till lagen om vuxenutbildningsförmåner. I lagen om vuxenutbildningsstöd föreslås även tekniska ändringar på grund av sammanslagningen av fonderna.  
4
Propositionens konsekvenser
4.1
Konsekvenser för medborgarna och arbetsgivarna
Sammanslagningen av fonderna antas inte få betydande konsekvenser för medborgarna eller arbetsgivarna. Den föreslagna sammanslagning av fonderna som lägger särskild vikt vid tryggandet av kärnuppgifterna tryggar således den centrala uppgiften med beviljandet av vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium. Den föreslagna sammanslagningen ska också på samma sätt som nu tillhandahålla arbetsgivare tjänster i anknytning till lagstadgade arbetslöshetsförsäkringspremier. På lång sikt kan den organisation som blivit större genom sammanslagningen bedömas kunna producera tjänster av högre kvalitet för medborgare och arbetsgivare mera effektivt både vid beviljandet av vuxenutbildningsförmånerna och vid uppbörden av de lagstadgade arbetslöshetspremierna.  
Enligt en långsiktig bedömning har organisationen efter sammanslagningen bättre förutsättningar än två separata organisationer att uppfylla de krav som gäller datasäkerhet och dataskydd samt att beakta de utvecklingsmöjligheter som digitaliseringen medför. Även fondens effektivitet och ekonomiska möjligheter kan antas öka på lång sikt.  
Bestämmelserna om yrkesexamensstipendium föreslås bli överförda till den lag där det föreskrivs om vuxenutbildningsstödet. Således kommer bestämmelserna om utbildningsförmåner att finnas i en enda lag. Detta är tydligare för de medborgare som ansöker om utbildningsförmåner. 
4.2
Konsekvenser för fonden
Även om syftet med den föreslagna sammanslagningen av fonderna inte är att ändra fondernas nuvarande uppgifter, möjliggör sammanslagningen ett ökat utnyttjande av digitaliseringen och en effektivare organisering av de interna tjänsterna. En större organisation är dessutom en fördel vid upphandlingar, vilket bidrar till att sänka enhetskostnaderna. På lång sikt kan organiseringen av kundtjänsten utvecklas, vilket effektiviserar fondens verksamhet och balanserar de säsongsbundna variationerna i kundtjänsterna. Då verksamheterna har slåtts samman blir det möjligt att utveckla och inrikta fondens befintliga resurser, verksamhetslokaler och personal mera effektivt. De administrativa utgifterna i den gemensamma fonden bedöms bli mindre än vad de sammanräknade administrativa utgifterna i de två fonderna skulle bli. De utvecklingsåtgärder som den förändrade verksamhetsmiljön förutsätter som en följd av sammanslagningen av fonderna genomförs i en enda fond i stället för två fonder, och detta bedöms medföra besparingar.  
Sammanslagningen av fonderna inverkar inte på skötseln av fondernas lagstadgade uppgifter eller på de förfaranden som ska tillämpas vid verkställandet av uppgifterna. Lagen om Utbildningsfonden föreslås bli upphävd och fondens uppgifter som sådana överförda till arbetslöshetsförsäkringsfonden. Arbetslöshetsförsäkringsfondens namn ändras till Sysselsättningsfonden, vars uppgifter ska innefatta Utbildningsfondens och arbetslöshetsförsäkringsfondens nuvarande uppgifter. Utbildningsfondens ansvar och förpliktelser överförs till Sysselsättningsfonden. Utbildningsfondens personal övergår till anställning hos den nya fonden i enlighet med de anställningsvillkor som gäller vid tidpunkten för sammanslagningen. Arbetsgivaren för arbetslöshetsförsäkringsfondens anställda förblir formellt samma som tidigare, endast fondens namn ändras. Som en följd av digitaliseringen kommer bägge fondernas krav på kunnande att förändras i framtiden. Även om fonderna inte skulle sammanslås, skulle de i någon mån som en följd av digitaliseringen behöva dimensionera arbetskraften på nytt för att möjliggöra utnyttjandet av digitaliseringen. I en större fond är personalplaneringen och utvecklandet flexiblare, vilket ger större möjligheter att ändra uppgifterna. Utnyttjandet av digitaliseringen och sammanslagningens synergieffekter bedöms sänka fondernas behov av personal.  
4.3
Ekonomiska konsekvenser
Sammanslagningen av fonderna får inga konsekvenser för fondens förmåga att svara för arbetslöshetsförsäkringsfondens eller Utbildningsfondens nuvarande förbindelser. På lång sikt kommer sammanslagningen av fonderna i viss mån att minska fondens administrativa utgifter jämfört med de sammanräknade administrativa utgifter som arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden har för närvarande. Sammanslagningen inverkar inte på utbildningsförmånernas finansieringsansvar, förmånsvillkoren eller mängden förmånstagare. Den påverkar inte heller fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna och avspeglar sig inte i premiebeloppet. Sammanslagningen har inga konsekvenser för statsfinanserna eller för den samhällsekonomiska jämvikten.  
5
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med de centrala arbetsmarknadsorganisationerna, arbetslöshetsförsäkringsfonden och Utbildningsfonden. Yttranden om propositionen har begärts av följande parter: finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Tjänstemannacentralorganisationen STTK rf, Akava rf, Finlands näringsliv EK, KT Kommunarbetsgivarna och Företagarna i Finland rf. 
6
Samband med andra propositioner
Vid riksdagen behandlas regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagstiftningen om social trygghet och försäkringslagstiftningen med anledning av EU:s allmänna dataskyddsförordning, som även innehåller förslag till ändringar av lagen om vuxenutbildningsstöd, lagen om Utbildningsfonden och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner.  
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lag om upphävande av lagen om Utbildningsfonden
1 §. I paragrafen föreskrivs att lagen om Utbildningsfonden ska upphävas. 
2 §. I paragrafen föreskrivs att lagen om upphävande av lagen om Utbildningsfonden ska träda i kraft den 1 januari 2019.  
1.2
Lagen om vuxenutbildningsstöd
Lagens rubrik. Det föreslås att lagens rubrik ändras till lag om vuxenutbildningsförmåner. 
2 §.Förmåner. I paragrafen föreskrivs om de förmåner som beviljas enligt denna lag. På grund av att bestämmelserna om yrkesexamensstipendium fogas till lagen föreslås att till paragrafen ska fogas ett omnämnande av yrkesexamensstipendiet.  
4 §.Verkställighet. I paragrafen föreskrivs det om verkställigheten av vuxenutbildningsstödet. Det föreslås att till 2 mom. fogas ett omnämnande av yrkesexamensstipendium samt föreskrivs att den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda Sysselsättningsfonden svarar för beviljandet och utbetalningen samt den övriga verkställigheten av vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendiet.  
6 §.Utbildning som berättigar till vuxenutbildningsstöd. I paragrafen föreskrivs om utbildning som berättigar till vuxenutbildningsstöd. Den som deltar i utbildning enligt lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning har enligt gällande lag rätt till vuxenutbildningsstöd. Lagen om yrkesutbildning (630/1998) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998) har från ingången av 2018 ersatts med lagen om yrkesutbildning (531/2017). Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att den som deltar i utbildning enligt lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft vid ingången av 2018 kan beviljas vuxenutbildningsstöd.  
11 §.Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet. Paragrafen innehåller en uppräkning av de förmåner som utgör ett hinder för utbetalning av vuxenutbildningsstöd. Det föreslås att paragrafens 5 punkt ändras så att hänvisningen till den upphävda lagen om olycksfall i militärtjänst stryks.  
15 §.Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium. Paragrafen är helt ny. I paragrafen föreskrivs om förutsättningarna för beviljande av yrkesexamensstipendium. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll bestämmelserna i 5 § i den gällande lagen om Utbildningsfonden.  
15 a §.Beaktande av arbete utomlands vid beviljande av yrkesexamensstipendium. Paragrafen är helt ny. I paragrafen föreslås bestämmelser om beaktande av arbete utanför Finland vid beräkningen av den tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll bestämmelserna i 5 a § i den gällande lagen om Utbildningsfonden.  
15 b §.Yrkesexamensstipendiets storlek. Paragrafen är helt ny. I paragrafen föreslås bestämmelser om yrkesexamensstipendiets storlek och om justering av det. Paragrafen motsvarar till sitt innehåll bestämmelserna i 6 § i den gällande lagen om Utbildningsfonden.  
15 c §.Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium. Paragrafen är helt ny. I paragrafen föreslås bestämmelser om tidsfristen för ansökan om yrkesexamensstipendium, den dag som ska anses som datum för avläggande av examen samt förfarandet vid utbetalningen av stipendiet. Om tidsfristen för ansökan om stipendium och förfarandet vid utbetalningen av stipendiet föreskrivs på motsvarande sätt som i den föreslagna bestämmelsen i 7 § 1 och 2 mom. i den gällande lagen om Utbildningsfonden. Om den dag som ska anses som datum för avläggande av examen föreskrivs på motsvarande sätt som i den föreslagna bestämmelsen i social- och hälsovårdsministeriets förordning om utbildningsfondens stadgar (1311/2002).  
16 §.Ansökan om och beviljande av förmån. I 1 mom. föreskrivs om förfarandena vid ansökan om beviljande av de förmåner som fonden beviljar. Den gällande bestämmelsen om förfarandena vid ansökan om och beviljande av förmån som beviljas av fonden gäller endast vuxenutbildningsstöd. Det föreslås att till paragrafen fogas bestämmelser om förfarandena vid ansökan om och beviljande av yrkesexamensstipendium. Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium ska sökas med en blankett enligt fastställt formulär. Enligt gällande bestämmelse ska till ansökan om vuxenutbildningsstöd fogas meddelande om att sökanden har blivit antagen till utbildning och utredningar om att villkoren för beviljande av stöd uppfylls. I fråga om yrkesexamensstipendium föreslås en bestämmelse om att till ansökan om stipendium ska fogas ett betyg över avlagd yrkesinriktad examen.  
17 §.Beslut om förmån. Hänvisningen till Utbildningsfonden i 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
21 a §.Kvittning. Hänvisningen till Utbildningsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
21 b §.Indrivning av vuxenutbildningsstöd i vissa fall. Hänvisningarna till Utbildningsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
22 §.Ändringssökande. I 1 mom. föreskrivs om hos vilken instans ändring i fondens beslut ska sökas. På grund av att bestämmelserna om yrkesexamensstipendium fogas till lagen föreslås en ändring av momentets ordalydelse så att bestämmelserna om ändringssökande också ska gälla sökande av ändring i fondens beslut om yrkesexamensstipendium. Enligt gällande lag söks ändring i fondens beslut i första instans hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. Fondens namn har vid ingången av 2018 ändrats till besvärsnämnden för social trygghet. Det föreslås att momentet ändras så att ändring i fondens beslut söks hos besvärsnämnden för social trygghet.  
24 §.Besvär som inkommit för sent. I paragrafen föreskrivs om möjligheten för den första instans där ändring sökts och försäkringsdomstolen att ta upp besvär som kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen. Namnet på den första instans där ändring söks har vid ingången av 2018 ändrats från besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden till besvärsnämnden för social trygghet. Det föreslås att hänvisningen till besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden ska ändras till en hänvisning till besvärsnämnden för social trygghet. 
25 §.Undanröjande av beslut. I paragrafen föreskrivs om förfarandet vid undanröjande av fondens eller en besvärsinstans lagakraftvunna beslut. På grund av att bestämmelserna om yrkesexamensstipendium fogats till lagen föreslås det att ordalydelsen i paragrafens 1 och 2 mom. ändras så att de även ska gälla undanröjande av beslut om yrkesexamensstipendium. Namnet på den första instans där ändring söks har vid ingången av 2018 ändrats från besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden till besvärsnämnden för social trygghet. Det föreslås att hänvisningarna till besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden i 1, 2 och 5 mom. ska ändras till hänvisningar till besvärsnämnden för social trygghet. Dessutom ändras hänvisningen till Utbildningsfonden i 1 mom. på grund av att fonden ändrar namn. 
28 §.Rätt att få och lämna ut uppgifter. I 1 mom. föreskrivs om fondens och besvärsinstansens rätt att få sådana uppgifter som behövs för att avgöra ett ärende som behandlas eller annars för att verkställa ett uppdrag enligt denna lag. På grund av att bestämmelserna om yrkesexamensstipendium fogats till lagen föreslås det att till 4 punkten fogas att fonden också ska ha rätt att få uppgifter av undervisningsmyndigheterna. Motsvarande rätt att få uppgifter finns i 11 § 1 mom. i den gällande lagen om Utbildningsfonden. I 2 mom. föreskrivs om fondens rätt att lämna ut uppgifter. Det föreslås att till momentet fogas en bestämmelse om att fonden har rätt att till Finansinspektionen lämna för tillsynen över fonden nödvändiga uppgifter om dem som beviljas yrkesexamensstipendium. Motsvarande bestämmelse finns i 11 § 2 mom. i den gällande lagen om Utbildningsfonden.  
30 §.Finansiering. I 1 mom. föreskrivs om finansieringen av löntagares vuxenutbildningsstöd och Utbildningsfondens förvaltningskostnader. Det föreslås att bestämmelsen om finansiering av förvaltningskostnader ska strykas, eftersom Utbildningsfonden sammanslås med arbetslöshetsförsäkringsfonden till Sysselsättningsfonden. Till momentet ska fogas en bestämmelse om att Sysselsättningsfonden utöver löntagares vuxenutbildningsstöd ska finansiera yrkesexamensstipendier som beviljas andra än statsanställda. Det föreslagna tillägget motsvarar till sitt innehåll bestämmelsen om finansieringen av yrkesexamensstipendiet i 13 § i den gällande lagen om Utbildningsfonden. I 2 mom. föreskrivs om finansieringen av vuxenutbildningsstödet för företagare, som staten ansvarar för. Till momentet ska fogas en bestämmelse om att staten ska finansiera yrkesexamensstipendier som beviljas statsanställda. Det föreslagna tillägget motsvarar till sitt innehåll bestämmelsen om finansieringen av yrkesexamensstipendier som beviljas statsanställda i 13 § i den gällande lagen om Utbildningsfonden.  
31 a §.Förhöjning av det belopp som används vid beräknande av tid i arbete. I paragrafen föreskrivs om indexjustering av den koefficient som används vid beräkningen av den tid i arbete som utgör en förutsättning för vuxenutbildningsstöd. Det föreslås att till paragrafen fogas en motsvarande bestämmelse om indexjustering av den koefficient som används vid beräkningen av den tid i arbete som berättigar till yrkesexamensstipendium. Det föreslagna tillägget motsvarar till sitt innehåll 5 § 4 mom. i den gällande lagen om Utbildningsfonden.  
1.3
Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §.Lagens syfte. Det föreslås att punkten om finansiering av Utbildningsfondens förvaltningskostnader ska strykas i 1 mom. När Utbildningsfonden och arbetslöshetsförsäkringsfonden sammanslagits till Sysselsättningsfonden behövs bestämmelsen om finansiering av Utbildningsfondens förvaltningskostnader inte längre. Dessutom föreslås det att punkten om finansiering av vuxenutbildningsstödet i 1 mom. ändras så att fonden inte finansierar vuxenutbildningsstöd för företagare. Genom denna precisering ändras bestämmelsen så att den motsvarar ändringen av finansieringsansvaret för vuxenutbildningsstödet genom lag 1104/2016. Ändringen av finansieringsansvaret trädde i kraft den 1 augusti 2017.  
2 §.Arbetslöshetsförsäkringspremier. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
3 §.Konjunkturbuffert. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
2 kap. Arbetslöshetsförmånernas finansieringsandelar
4 §.Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 2, 4 och 5 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte. 
4 a §.Finansiering av tilläggsdagar. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
5 §.Finansiering av återbetalning av inkomstrelaterad dagpenning som betalats av bosättningslandet. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
7 §.Förmåner som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden I paragrafen föreskrivs om vissa förmåner som finansieras av arbetslöshetsförsäkringsfonden. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Det föreslås att bestämmelsen om att arbetslöshetsförsäkringsfonden svarar för betalningen av det belopp som avses i 13 § i lagen om Utbildningsfonden stryks. I nämnda bestämmelse i lagen om Utbildningsfonden föreskrivs om finansiering av yrkesexamensstipendiet och Utbildningsfondens förvaltningskostnader. Bestämmelsen om finansiering av Utbildningsfondens förvaltningskostnader behövs inte efter det att Utbildningsfonden sammanslagits med arbetslöshetsförsäkringsfonden. Det föreslås att det bestämmelserna om finansiering av yrkesexamensstipendiet ska ingå i 30 § i lagen om vuxenutbildningsförmåner.  
8 §.Finansieringen av grunddagpenningen. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
3 kap. Sysselsättningsfonden
Det föreslås att kapitlets rubrik ska ändras till Sysselsättningsfonden, eftersom fondens namn ändras till Sysselsättningsfonden. 
9 §.Sysselsättningsfonden. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras på grund av att fonden ändrar namn. I paragrafen föreskrivs om fondens syfte, reglementet för fonden och dess förvaltningsråd. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn och till fondens syfte fogas skötseln av de uppgifter som överförts från Utbildningsfonden. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Momentets sakinnehåll ändras inte.  
10 §.Sysselsättningsfondens uppgifter. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras på grund av att fonden ändrar namn. I 1 mom. finns det bestämmelser om fondens uppgifter. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i momentet ändras på grund av att fonden ändrar namn. I 4 punkten föreskrivs om skötseln av fondens tillgångar. I punkten föreskrivs att fondens tillgångar ska skötas så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas. Det föreslås att till punkten fogas en bestämmelse om att fondens tillgångar så att fondens likviditet tryggas. Dessutom föreslås till 4 punkten en bestämmelse om att fonden ska göra upp en placeringsplan för placeringen av fondens medel som är tillräcklig med tanke på arten av fondens placeringsverksamhet. Av placeringsplanen ska framgå bland annat de allmänna målen för fondens placeringsverksamhet, målen för spridningen av medlen, de mål som gäller placeringarnas likviditet och avkastning samt de begränsningar som gäller placeringsverksamheten. Till placeringsplanen ska också fogas en riskbedömning av konjunkturbuffertens tillräcklighet. Riskbedömningen görs genom en bedömning av bland annat den framtida utvecklingen för ekonomin och placeringarna. För att trygga likviditeten bör tillgångarna placeras så att fondens likviditet som motsvarar dess åtaganden alltid är tryggad med beaktande av bedömningen av utvecklingen för fondens kommande utgifter. Till momentet föreslås också en ny 7 punkt, där fondens uppgifter utökas med beviljande av det vuxenutbildningsstöd och de yrkesexamensstipendier som överförs från Utbildningsfonden. Dessutom ändras hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen på grund av att fonden ändrar namn.  
11 §.Tillsynen över Sysselsättningsfonden. Det föreslås att paragrafens rubrik ändras på grund av att fonden ändrar namn. I paragrafen föreskrivs om tillsynen över fonden. Tillsynen över fonden utövas av Finansinspektionen. Det föreslås att till paragrafen fogas en bestämmelse om fondens interna kontroll och riskhanteringssystem. Fonden ska ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga och ändamålsenliga riskhanteringssystem med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet. Den interna kontrollen ska omfatta fondens verksamhet i sin helhet, oberoende av t.ex. den förmån som ska verkställas. Med intern kontroll avses bl.a. all intern kontroll i fonden som gäller verkställandet av förmåner, alla interna anvisningar, personalens yrkeskompetens, organisationens funktionsduglighet och uppgiftsfördelningen inom organisationen, uppföljning av de uppgifter som hör till arbetslöshetskassan som läggs ut på entreprenad och övervakning av dessa uppgifter. En effektiv intern kontroll förutsätter att de betydande både yttre och inre risker som kan ha en skadlig inverkan på skötseln av fondens lagstadgade uppgifter kontinuerligt identifieras och bedöms. Med riskhantering avses identifiering, bedömning, begränsning och övervakning av risker som ansluter sig till verksamheten. I paragrafen föreslås även en bestämmelse om att Finansinspektionen har rätt att meddela närmare föreskrifter om fondens placeringsplan, interna tillsyn och organisering av riskhanteringen. Dessutom ändras hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen på grund av att fonden ändrar namn.  
11 a §.Social- och hälsovårdsministeriets rätt att få uppgifter och att granska verksamheten. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
4 kap. Skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremie
13 §.Premiebetalningsskyldighet vid arbete utomlands. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 3 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
6 kap. Arbetslöshetsförsäkringspremiernas storlek
18 §.Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 6 och 7 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte. 
7 kap. Betalnings- och uppbördsförfarande
21 §.Uppbörd av premierna. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
21 a §.Fastställande och ändring av förskott. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1—3 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte.  
21 b §.Arbetsgivarens skyldighet att anmäla lönesumman. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
21 c §.Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
21 d §.Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
21 e §.Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 och 4 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte.  
21 f §.Minsta belopp som tas ut och som återbetalas. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
21 g §.Granskningsrätt som hänför sig till uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. Dessutom föreslås det att en felaktig hänvisning i 1 mom. korrigeras.  
22 §.Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
22 a §.Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafens rubrik och i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte.  
22 b §.Sysselsättningsfondens rätt att lämna ut uppgifter på eget initiativ. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafens rubrik och i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
22 c §.Sammanställande av uppgifter. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
22 d §.Avgiftsfria uppgifter. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
22 e §.Teknisk anslutning. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
22 f §.Handlingars offentlighet och offentlighet i fråga om verksamheten. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
22 g §.Teknisk anslutning. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. Dessutom föreslås det att en felaktig hänvisning i 1 mom. korrigeras.  
8 kap. Överföring av betalningsandelar
23 §.Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 och 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte.  
8 a kap. Självriskpremie för arbetsgivares utkomstskydd för arbetslösa
24 §.Betalningsskyldighet. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 4 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
24 b §.Uppbörd och återbäring av självriskpremie. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 2 och 3 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte. 
24 c §.Beslut om självriskpremier. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
24 d §.Rätt att erhålla uppgifter. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
24 e §.Skyldighet att lämna uppgifter. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1, 3 och 4 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte. 
8 b kap. Ändringssökande i och rättelse
24 f §.Begäran om omprövning hos arbetslöshetsförsäkringsfonden. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
24 g §.Rätt att söka ändring. I paragrafen föreskrivs om ändringssökande i de beslut som fonden fattar. Enligt gällande lag söks ändring i fondens beslut i första instans hos besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden. Fondens namn har vid ingången av 2018 ändrats till besvärsnämnden för social trygghet. Det föreslås att paragrafen ändras så att ändring i fondens beslut söks hos besvärsnämnden för social trygghet. Dessutom ändras hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
24 i §.Arbetslöshetsförsäkringsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafens rubrik och i 1 och 2 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsernas sakinnehåll ändras inte.  
26 a §.Arbetslöshetsförsäkringsregister. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte.  
26 d §.Bevarande av handlingar. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
26 e §.Delgivning av arbetslöshetsförsäkringsfondens beslut. Hänvisningarna till arbetslöshetsförsäkringsfonden i paragrafen ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
1.4
Lag om temporär ändring av 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
1 kap. Allmänna bestämmelser
3 §.Konjunkturbuffert. Hänvisningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden i 1 mom. ändras på grund av att fonden ändrar namn. Bestämmelsens sakinnehåll ändras inte. 
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. 
Med en hänvisning till arbetslöshetsförsäkringsfonden eller Utbildningsfonden i någon annan lag eller förordning eller i statsrådets beslut eller ett ministeriums beslut ska efter denna lags ikraftträdande avses en hänvisning till Sysselsättningsfonden. 
Utbildningsfondens anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som föranleds av dem ska vid denna lags ikraftträdande övergå till Sysselsättningsfonden. Arbetslöshetsförsäkringsfonden förblir samma juridiska person och dess FO-nummer förblir samma, även om dess namn ändras och den får flera rättigheter och skyldigheter. Arbetslöshetsförsäkringsfondens nuvarande förvaltningsråd fortsätter mandatperioden ut som Sysselsättningsfondens förvaltningsråd.  
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om upphävande av lagen om Utbildningsfonden 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:  
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om Utbildningsfonden (1306/2002). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000) lagens rubrik och 2 §, 4 § 2 mom., 6 § 1 mom. 1 punkten, 11 § 5 punkten, 16 § 1 mom., 17 § 2 mom., 21 a och 21 b §, 22 § 1 mom., 24 §, 25 § 1, 2 och 5 mom., 28 § 1 mom. 4 punkten och 2 mom., 30 § och 31 a §, 
av dem 2 § och 6 § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag 127/2010, 4 § 2 mom. och 28 § 2 mom. sådana de lyder i lag 907/2008, 11 § 5 punkten sådan den lyder i lag 885/2015, 17 § 2 mom., 21 a, 21 b och 30 § sådana de lyder i lag 1104/2016, 22 § 1 mom., 24 § och 25 § 2 och 5 mom. sådana de lyder i lag 1090/2006, 25 § 1 mom. sådant det lyder i lag 673/2011 och 31 a § sådan den lyder i lag 1253/2006, samt  
fogas till lagen en ny 15 §, i stället för den 15 § som 
upphävs genom lag 127/2010, och nya 15 a—15 c §, som följer: 
Lag om vuxenutbildningsförmåner 
2 § 
Förmåner 
På de villkor som bestäms i denna lag beviljas som förmån vuxenutbildningsstöd i ersättning för inkomstbortfall under studietiden och yrkesexamensstipendium som engångsersättning till dem som avlagt yrkesinriktad examen enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017). Därtill kan beviljas statsborgen för studielån enligt lagen om studiestöd (65/1994). 
4 § 
Verkställighet 
Den i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) avsedda Sysselsättningsfonden svarar för beviljandet och utbetalningen samt den övriga verkställigheten av vuxenutbildningsstödet och yrkesexamensstipendiet. Folkpensionsanstalten sköter uppgifterna i anslutning till statsborgen för studielån som beviljas dem som får vuxenutbildningsstöd.  
6 § 
Utbildning som berättigar till vuxenutbildningsstöd 
Vuxenutbildningsstöd kan beviljas den som studerar på heltid och som deltar i 
1) sådan utbildning inom undervisningsministeriets ansvarsområde som avses i lagen om yrkesutbildning (531/2017), yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller examen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskolor, för avläggande av delar av de examina som avses ovan eller som är tilläggsutbildning eller fortbildning enligt nämnda lagar, 
11 § 
Begränsningar i fråga om vuxenutbildningsstödet 
Vuxenutbildningsstöd beviljas inte den som 
5) för samma utbildning får rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) eller enligt arbetspensionslagarna, full rehabiliteringspenning med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar eller full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948),  
15 § 
Förutsättningar för beviljande av yrkesexamensstipendium 
Yrkesexamensstipendium kan beviljas en i Finland bosatt person som avlagt en sådan yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesutbildning. 
En förutsättning för yrkesexamensstipendium är att stipendietagaren inte har fyllt 68 år och att han eller hon före examen har varit anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande i minst fem år.  
Tiden i arbete beräknas på grundval av de inkomster som ligger till grund för pensionen enligt de arbetspensionslagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare med undantag för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Antalet arbetade månader fås genom att inkomsten under respektive kalenderår divideras med talet 423. Kvoten för ett kalenderår avrundas nedåt till närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Den totala tiden i arbete fås genom att kvoterna för de olika åren räknas samman.  
15 a § 
Beaktande av arbete utomlands vid beviljande av yrkesexamensstipendium 
Till tiden i arbete enligt 15 § 3 mom. räknas också sådan tid i arbete under vilken personen i fråga har varit försäkrad i någon av Europeiska unionens medlemsstater, i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz, om personen lägger fram tillräcklig och tillförlitlig utredning om sitt arbete. 
15 b § 
Yrkesexamensstipendiets storlek 
Yrkesexamensstipendiet är 400 euro. 
Det belopp som anges i 1 mom. justeras genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet minst vart tredje år så att det motsvarar förändringen i kostnadsnivån. 
15 c § 
Ansökan om och utbetalning av yrkesexamensstipendium 
Yrkesexamensstipendium ska sökas inom ett år efter det att examen avlagts. Som datum för avläggande av examen anses den dag då sökandens examensbetyg är daterat. 
Ansökan om yrkesexamensstipendium ska behandlas och ett beviljat stipendium betalas in på ett av sökanden angivet konto inom Europeiska unionen utan obefogat dröjsmål. Om det inte är möjligt att betala in stipendiet på ett konto, kan stödet utbetalas på annat sätt. 
16 § 
Ansökan om och beviljande av förmån 
Vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendium söks hos fonden med en blankett enligt fastställt formulär. Till ansökan om vuxenutbildningsstöd ska sökanden foga meddelande om att han eller hon har blivit antagen till utbildning och utredningar om att villkoren för beviljande av stöd uppfylls. Till ansökan om yrkesexamensstipendium ska fogas ett betyg över avlagd yrkesinriktad examen. 
17 § 
Beslut om förmån 
Sysselsättningsfondens beslut delges genom att det sänds per post genom brev till mottagaren under den adress han eller hon har uppgett för Sysselsättningsfonden. Vid delgivning av beslut på elektronisk väg iakttas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003).  
21 a § 
Kvittning 
Belopp som ska återkrävas kan kvittas mot vuxenutbildningsstöd som Sysselsättningsfonden senare betalar. Utan stödtagarens samtycke får kvittning inte ske till ett större belopp än det skyddade beloppet enligt 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007).  
21 b § 
Återkrav av vuxenutbildningsstöd i vissa fall 
Om en person har fått vuxenutbildningsstöd för samma tid som han eller hon retroaktivt beviljas folkpension, barnförhöjning enligt folkpensionslagen, garantipension eller pension på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller företagarverksamhet, avträdelsestöd eller dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, dagpenning eller olycksfallspension enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, får Sysselsättningsfonden återkräva det vuxenutbildningsstöd som betalats utan grund från den förmån som ska betalas retroaktivt.  
Sysselsättningsfonden ska minst två veckor innan en i 1 mom. avsedd förmån betalas ut meddela pensionsanstalten eller försäkringsanstalten att förmånen i enlighet med 1 mom. ska betalas till Sysselsättningsfonden.  
22 § 
Ändringssökande 
Den som är missnöjd med ett beslut och ett förhandsbeslut om en förmån som avses i denna lag får söka ändring i beslutet hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär.  
24 § 
Besvär som inkommit för sent 
Om besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen har kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 22 §, kan besvärsinstansen trots förseningen ta upp besvären till prövning, om det har funnits vägande skäl till förseningen. 
25 § 
Undanröjande av beslut 
Om ett lagakraftvunnet beslut av Sysselsättningsfonden som gäller en förmån som avses i denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av fonden eller en part undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär.  
Om ett lagakraftvunnet beslut av besvärsnämnden för social trygghet eller av försäkringsdomstolen som gäller en förmån som avses i denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av fonden eller en part undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. 
Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, ska fonden pröva ärendet på nytt. Fonden kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Också besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet får ändring sökas enligt 22 §. 
28 § 
Rätt att få och lämna ut uppgifter 
Fonden och besvärsinstanser enligt denna lag har rätt att av 
4) läroanstalten och undervisningsmyndigheterna avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för att avgöra ett ärende som behandlas eller annars för att verkställa ett uppdrag enligt denna lag. 
Fonden har rätt att till Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen och Finansinspektionen lämna ut uppgifter om dem som får vuxenutbildningsstöd samt till Finansinspektionen lämna ut för tillsynen över fonden nödvändiga uppgifter om dem som får yrkesexamensstipendium.  
30 § 
Finansiering 
Den sysselsättningsfond som avses i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet och av yrkesexamensstipendier som beviljas andra än statsanställda. 
Staten svarar för finansieringen av vuxenutbildningsstödet för företagare och av yrkesexamensstipendier som beviljas statsanställda.  
31 a § 
Förhöjning av det belopp som används vid beräknande av tid i arbete 
De tal som anges i 7 § 2 mom. och 15 § 3 mom. justeras årligen vid ingången av januari med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare. 
De tal som nämns i 7 § 2 mom. och 15 § 3 mom. anges i 2007 års nivå. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Med en hänvisning till lagen om vuxenutbildningsstöd eller lagen om Utbildningsfonden i någon annan lag eller förordning eller i statsrådets beslut eller ett ministeriums beslut avses efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till lagen om vuxenutbildningsförmåner. 
3. 
Lag 
om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 1 § 1 mom., 2 § 2 mom., 3 § 1 mom., 4 § 2, 4 och 5 mom., 4 a § 2 mom., 5 och 7 §, 8 § 1 mom., rubriken för 3 kap., 9—11 a §, 13 § 3 mom., 18 § 6 och 7 mom., 21 §, 21 a § 1—3 mom., 21 b—21 d §, 21 e § 1 och 4 mom., 21 f § 2 mom., 21 g, 22 och 22 a §, rubriken för 22 b § och 22 b § 1 mom., 22 c och 22 d §, 22 e § 1 mom., 22 f § 1 och 2 mom., 22 g § 1 mom., 23 § 1 och 2 mom., 24 § 4 mom., 24 b § 2 och 3 mom., 24 c § 1 mom., 24 d § 1 mom., 24 e § 1, 3 och 4 mom., 24 f och 24 g § 1—3 mom., rubriken för 24 i § och 24 i § 1 och 2 mom. samt 26 a, 26 d och 26 e §, 
sådana de lyder, 1 § 1 mom. i lag 1026/2010, 2 § 2 mom. i lag 1280/2000, 3 § 3 mom. och 4 a § 2 mom. i lag 1026/2010, 4 § 2 mom. i lag 345/2009, 4 § 4 mom. och 24 c § 1 mom. i lag 1301/2002, 4 § 5 mom. i lag 1049/2004, 5 § i lag 1136/2011, 7 §, 22 g § 1 mom., 24 § 4 mom., 24 d § 1 mom. och 24 e § 1 mom. i lag 1352/2007, 9 § i lag 973/2016, 10 § i lagarna 1136/2011, 542/2012 och 1141/2013, 11, 11 a och 21 §, 21 a § 2 och 3 mom., 21 b §, 21 f § 2 mom., 21 g, 22 och 22 a §, rubriken för 22 b § och 22 b § 1 mom., 22 c och d §, 22 e § 1 mom., 22 f § 1 och 2 mom., 24 f § samt 26 a, 26 d och 26 e § i lag 542/2012, 13 § 3 mom., 21 e § 1 och 4 mom., 24 b § 2 mom., 24 e § 3 och 4 mom. och rubriken för 24 i § och 24 i § 1 och 2 mom. i lag 1653/2015, 18 § 6 och 7 mom. i lag 626/2012, 21 a § 1 mom. och 24 b § 3 mom. i lag 970/2013, 21 c § i lagarna 542/2012 och 1653/2015 samt 21 d och 24 g § i lagarna 542/2012 och 970/2013,, 21 b §, 21 c § 2—4 mom., 21 d § 2 och 3 mom., 21 f § 2 mom., 21 g, 22 och 22 a §, 22 b § 1 mom., 22 c och 22 d §, 22 e § 1 mom., 22 f § 1 och 2 mom., 24 f §, 24 g § 1 och 2 mom. samt 26 a, 26 d och 26 e § i lag 542/2012, 21 a § 1 mom., 24 b § 3 mom. och 24 g § 3 mom. i lag 970/2013 samt 21 c § 1 mom., 21 e § 1 och 4 mom., 24 b § 2 mom., 24 e § 3 och 4 mom. och 24 i § 1 och 2 mom. i lag 1653/2015, som följer: 
1 § 
Lagens syfte 
Arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) finansieras genom en statsandel som motsvarar grundtrygghetsandelen, genom arbetslöshetsförsäkringspremier enligt denna lag, genom arbetsgivarens självriskpremier enligt utkomstskyddet för arbetslösa (självriskpremier) och genom medlemsavgifter enligt lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) så som föreskrivs i denna lag. De arbetspensionstillägg och försäkringspremier som avses i arbetspensionslagstiftningen, de vuxenutbildningsstöd som avses i lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) i fråga om andra än företagare och yrkesexamensstipendier i fråga om andra än i tjänste- eller anställningsförhållande till staten varande personer samt den lönegaranti som avses i lönegarantilagen (866/1998) och lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) finansieras med avgifterna enligt denna lag så som föreskrivs i denna lag. 
2 § 
Arbetslöshetsförsäkringspremier 
Arbetslöshetsförsäkringspremierna skall bestämmas så att den i denna lag avsedda Sysselsättningsfonden kan klara av finansieringen av de arbetslöshetsförmåner och det vuxenutbildningsstöd som den ansvarar för samt överföringarna av betalningsandelar enligt 23 och 24 §.  
3 § 
Konjunkturbuffert 
För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 7,0 procentenheter.  
4 § 
Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning 
För inkomstrelaterade dagpenningar för permitteringstid, för inkomstrelaterade dagpenningar som grundar sig på väderhinder enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 12 punkten och orsak som jämställs med permittering enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 14 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och för tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § i den lagen betalas inte statsandel. Som Sysselsättningsfondens andel betalas till arbetslöshetskassan för dessa dagpenningar 94,5 procent av utgifterna. 
För andra än i 2 mom. avsedda inkomstrelaterade dagpenningar betalas som Sysselsättningsfondens andel till arbetslöshetskassan för varje inkomstrelaterad dagpenning skillnaden mellan den betalda inkomstrelaterade dagpenningen och beloppen enligt 1 och 3 mom. 
Bestämmelser om finansieringen av förmåner som betalas av en företagarkassa, om finansieringen av företagarförmåner som betalas av en löntagarkassa, om statsandel till en arbetslöshetskassas förvaltningskostnader, om Sysselsättningsfondens andel samt om betalningen av statsandelen och Sysselsättningsfondens andel finns i lagen om arbetslöshetskassor. 
4 a § 
Finansiering av tilläggsdagar 
Arbetslöshetskassans och Sysselsättningsfondens procentandelar bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet på de grunder som nämns i 1 mom. 
5 § 
Finansiering av återbetalning av inkomstrelaterad dagpenning som betalats av bosättningslandet 
De arbetslöshetsdagpenningar som betalats till en medlem i en löntagarkassa och som Sysselsättningsfonden återbetalat i enlighet med artiklarna 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (grundförordningen) finansieras så att för varje dagpenning betalas i statsandel till Sysselsättningsfonden en andel som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Sysselsättningsfonden finansierar den andel av arbetslöshetsdagpenningen som överstiger grunddagpenningen. 
7 § 
Förmåner som finansieras av Sysselsättningsfonden 
Sysselsättningsfonden svarar för betalningen av den avgift som avses i 182 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006), av den avgift som avses i 133 § 2 mom. i lagen om statens pensioner (1295/2006), av det belopp som avses i 31 § i lönegarantilagen och i 29 § i lagen om lönegaranti för sjömän.  
8 § 
Finansieringen av grunddagpenningen 
Sysselsättningsfonden betalar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Folkpensionsanstalten den andel för finansieringen av grunddagpenningarna enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, de därtill hörande barnförhöjningarna samt förhöjningsdelarna som anges i 23 §. Till övriga delar finansieras utgifterna med den statsandel som betalas till Folkpensionsanstalten. 
9 § 
Sysselsättningsfonden 
För uttag av arbetslöshetsförsäkringspremier och ordnande av finansieringen av förmåner som finansieras med arbetslöshetsförsäkringspremier finns Sysselsättningsfonden. Dessutom ska Sysselsättningsfonden främja de färdigheter som krävs i arbete genom att bevilja stöd för yrkesinriktad utbildning och utveckling. 
Reglementet för Sysselsättningsfonden utfärdas genom förordning av statsrådet. Förvaltningsrådets medlemmar utses av statsrådet på förslag av arbetsgivarnas och arbetstagarnas mest representativa centralorganisationer. Förvaltningsrådet har minst 10 och högst 18 medlemmar. Av medlemmarna ska hälften företräda arbetsgivarna och hälften arbetstagarna. Förvaltningsrådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande, av vilka den ena ska representera de medlemmar som företräder arbetsgivarna och den andra de medlemmar som företräder arbetstagarna, så att arbetsgivarnas och arbetstagarnas företrädare vartannat år har ordförandeskapet. 
10 § 
Sysselsättningsfondens uppgifter 
Sysselsättningsfonden har till uppgift att 
1) finansiera de förmåner som avses i 1 § till den del staten och de enskilda arbetslöshetskassorna inte svarar för dem; 
2) fastställa och uppbära de arbetslöshetsförsäkringspremier som avses i 2 § och övervaka att de förpliktelser i anslutning till arbetslöshetsförsäkringspremierna som föreskrivs i denna lag uppfylls;  
3) fastställa och ta ut den självriskpremie som avses i 8 a kap.; 
4) sköta arbetslöshetsförsäkringsfondens tillgångar så att de ger intäkter och så att tillgångarna tryggas på det sätt att fondens likviditet är tryggad samt göra upp en placeringsplan för placeringen av fondens medel som är tillräcklig med tanke på arten av fondens placeringsverksamhet; 
5) sköta återbetalningar och återkrav som avses i artiklarna 65.6 och 65.7 i grundförordningen beträffande arbetslöshetsdagpenningar som betalats till personer som varit medlemmar i en arbetslöshetskassa; 
6) verkställa ersättningar enligt lagen om ersättning för utbildning (1140/2013);  
7) bevilja vuxenutbildningsstöd och yrkesexamensstipendier enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner. 
Sysselsättningsfonden har rätt att ta lån för att fullgöra sina förpliktelser. Om Sysselsättningsfondens skulder överstiger dess tillgångar, har statsrådet rätt att utan krav på motsäkerhet ställa statlig proprieborgen som säkerhet för betalningen av de lån som fonden tagit och för uppfyllande av lånevillkoren. Statsrådet får ställa villkor för den borgen det ställt. Sysselsättningsfonden får med Finansinspektionens samtycke ta lån i syfte att trygga sin likviditet. 
11 § 
Tillsynen över Sysselsättningsfonden 
Tillsynen över Sysselsättningsfonden utövas av Finansinspektionen. Fonden ska ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskhanteringssystem med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om fondens placeringsplan, interna tillsyn och organisering av riskhanteringen.  
11 a § 
Social- och hälsovårdsministeriets rätt att få uppgifter och att granska verksamheten 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har social- och hälsovårdsministeriet rätt att inom skälig tid avgiftsfritt få en skriftlig utredning om Sysselsättningsfondens verksamhet. Sysselsättningsfonden ska årligen inom två månader från det att bokslutet fastställts lämna social- och hälsovårdsministeriet en berättelse över sin verksamhet och ställning samt en redogörelse för de omständigheter som framkommit när arbetslöshetsförsäkringspremierna fastställts och uppburits och för de åtgärder som vidtagits med anledning av iakttagelserna. 
13 § 
Premiebetalningsskyldighet vid arbete utomlands 
Sysselsättningsfonden kan på ansökan av arbetsgivaren besluta att arbetslöshetsförsäkringspremie inte längre behöver betalas för en arbetstagare som avses i 2 mom. En förutsättning för beslutet är att arbetet i utlandet inte längre är tillfälligt och har fortgått över två år. Beslutet tillämpas från ingången av det kalenderår som följer på det år då beslutet vunnit laga kraft.  
18 § 
Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp 
Procentsatserna för arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie bestäms för ett kalenderår i sänder. Sysselsättningsfonden ska senast i augusti lägga fram sitt förslag till premier för året därpå för social- och hälsovårdsministeriet. 
Sysselsättningsfonden ska lämna social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av följande års förtjänstskyddsutgifter, beloppet av statens finansieringsandel samt följande års premieprocentsats senast den 15 maj varje år. 
21 § 
Uppbörd av premierna 
Sysselsättningsfonden fastställer och uppbär arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie hos arbetsgivaren på basis av lönesumman enligt 19 a §. Arbetsgivaren svarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till Sysselsättningsfonden. 
21 a § 
Fastställande och ändring av förskott 
Sysselsättningsfonden har rätt att fastställa förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien utan att höra arbetsgivaren så att förskottet baserar sig på de lönesummor som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier under innevarande och tidigare år, de löneuppgifter som erhållits med stöd av 22 och 22 a §, den allmänna löneutvecklingen och de uppgifter som arbetsgivaren lämnat. Förskottet ska så noggrant som möjligt motsvara det i 18 § föreskrivna slutliga beloppet av en betalningsskyldig arbetsgivares och löntagares premiebetalningsskyldighet.  
Sysselsättningsfonden kan ändra det fastställda förskottet på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska ansöka om nedsättning av förskottet före försäkringsårets utgång. Förskott som betalats till för högt belopp ska återbetalas utan dröjsmål. 
Sysselsättningsfonden undanröjer förskott som saknar grund antingen på eget initiativ utan att höra arbetsgivaren eller på yrkande av arbetsgivaren senast innan den slutliga arbetslöshetsförsäkringspremien fastställs. 
21 b § 
Arbetsgivarens skyldighet att anmäla lönesumman 
Arbetsgivaren ska till Sysselsättningsfonden anmäla de löner som arbetsgivaren betalat under försäkringsåret före utgången av januari kalenderåret efter försäkringsåret. Anmälan behöver inte göras, om arbetsgivaren inte har betalat några löner under försäkringsåret och inget förskott har fastställts. 
Arbetsgivaren är skyldig att göra en i 1 mom. avsedd anmälan även när Sysselsättningsfonden kräver detta. 
Sysselsättningsfonden kan av grundad anledning på begäran av arbetsgivaren förlänga tiden för anmälan. I beslutet får ändring inte sökas. 
21 c § 
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien 
Sysselsättningsfonden fastställer arbetslöshetsförsäkringspremien kalenderårsvis före utgången av oktober månad året efter försäkringsåret. Om arbetsgivarens verksamhet upphör kan Sysselsättningsfonden fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien under försäkringsåret. Om den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs för ett försäkringsår är större än det uttagna förskottet, tar Sysselsättningsfonden ut skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet hos arbetsgivaren. Om arbetslöshetsförsäkringspremien är mindre än det uttagna förskottet, betalar Sysselsättningsfonden skillnaden mellan arbetslöshetsförsäkringspremien och det uttagna förskottet till arbetsgivaren.  
Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om arbetslöshetsförsäkringspremien. Av beslutet ska framgå lönesumman under försäkringsåret och den arbetslöshetsförsäkringspremie som fastställs på basis av den, det förskott som betalats för försäkringsperioden samt den utjämningspremie enligt 1 mom. som påförts arbetsgivaren eller den förskottsåterbäring som ska betalas till arbetsgivaren. Beslutet behöver inte motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen, om man i beslutet inte avviker från den lönesumma som arbetsgivaren anmält. 
Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie har fastställts, bestämmer Sysselsättningsfonden att den uteblivna arbetslöshetsförsäkringspremien ska betalas. Beslutet ska fattas inom tre år från ingången av året efter försäkringsårets utgång. 
Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien enligt det läge som gällde före ett företagsarrangemang, om den uppenbara avsikten med arrangemanget har varit att kringgå bestämmelserna om arbetslöshetsförsäkringspremie. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska lämna in utredning om att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från arbetslöshetsförsäkringspremien. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. 
21 d § 
Fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremien genom uppskattning 
Sysselsättningsfonden kan fastställa arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 18 § genom uppskattning, om arbetsgivaren inte har anmält lönesumman i enlighet med 21 b § eller om den lönesumma som arbetsgivaren anmält är för liten utifrån de uppgifter som Sysselsättningsfonden fått på basis av 22 eller 22 a § och andra uppgifter som den förfogar över och som gäller arbetsgivarens lönebetalning och övriga verksamhet. 
Sysselsättningsfonden ska meddela arbetsgivaren beloppet av den uppskattade premien och grunderna för den. Arbetsgivaren ska ges tillfälle att lämna utredning innan den uppskattade premien fastställs. Utebliven utredning hindrar inte att en uppskattad premie fastställs. 
Sysselsättningsfonden ska meddela ett överklagbart beslut om den uppskattade premien. Av beslutet ska framgå den uppskattade premiens belopp och grunderna för fastställande av den. Till den del man i beslutet avviker från den utredning som arbetsgivaren lämnat i enlighet med 2 mom. ska beslutet motiveras på det sätt som anges i förvaltningslagen. 
21 e § 
Ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie och förskottsåterbäring 
Sysselsättningsfonden tar ut ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 21 c § och uppskattad premie enligt 21 d § och betalar ränta på förskottsåterbäring enligt 21 c §. Räntans storlek är referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga, minskad med två procentenheter, dock minst 0,5 procent. Till den del som arbetslöshetsförsäkringspremien eller den uppskattade premien överstiger 1 000 euro, är räntan på premien dock referensräntan ökad med två procentenheter. 
Om arbetslöshetsförsäkringspremie har uppburits till ett för lågt belopp hos arbetsgivaren och felet beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag eller om fastställande av ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien annars är oskäligt, kan Sysselsättningsfonden låta bli att fastställa ränta på arbetslöshetsförsäkringspremien. 
21 f § 
Minsta belopp som tas ut och som återbetalas 
Om det på grund av Sysselsättningsfondens eller arbetsgivarens räknefel eller annat misstag eller av någon annan orsak har uppburits mindre eller återbetalats mera i arbetslöshetsförsäkringspremie än vad som borde ha varit fallet och skillnaden är mindre än det belopp som anges i 1 mom., tas skillnaden inte ut. Beloppet i fråga kan dock tas ut, om samme betalningsskyldige gjort många felbetalningar eller om det annars finns särskild anledning att ta ut beloppet.  
21 g § 
Granskningsrätt som hänför sig till uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier 
Sysselsättningsfonden har rätt att i arbetsgivarens handlingar granska riktigheten av de uppgifter som omfattas av arbetsgivarens uppgiftsskyldighet enligt 21 b §, 21 c § 4 mom., 22 § 1 mom. 3 punkten, 24 § 4 mom. och 24 c §. 
Sysselsättningsfonden har rätt att få handräckning av polisen och andra myndigheter för att få de uppgifter som avses ovan. 
22 § 
Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie 
1) av befolkningsregistermyndigheterna få uppgifter om genom personbeteckning specificerade arbetsgivares namn och adress, ändrade personbeteckning och död, 
2) av Pensionsskyddscentralen och arbetspensionsanstalterna få arbetsgivarspecifika uppgifter om betalda löner och uppgifter om personer som är försäkrade i enlighet med lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare, och om de tidsperioder då personerna är försäkrade i enlighet med de lagarna, samt om de löner som betalats till personerna under dessa tidsperioder och identifieringsuppgifter om arbetsgivare som betalat lön, 
3) av arbetsgivaren få behövliga uppgifter, 
4) av myndigheter som nämns i 4 § 1 mom. 1—7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och av sammanslutningar och inrättningar som avses i 2 mom. få nödvändiga uppgifter, när de sistnämnda har eller kan ha information om sådant som har samband med fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier. 
Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §. 
22 a § 
Sysselsättningsfondens rätt att få uppgifter av Skatteförvaltningen 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga 
1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare, 
2) uppgifter om arbetsgivarprestationer som arbetsgivaren uppgett, 
3) enligt betalningsmottagare genom födelseåret specificerade uppgifter som arbetsgivaren uppgett för beskattningen om utbetalda löner och därmed jämförbara prestationer samt om skatter och obligatoriska försäkringspremier som innehållits hos löntagaren. 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden på begäran rätt att av Skatteförvaltningen få uppgifter som motsvarar de i 1 mom. avsedda uppgifterna om specificerade betalningsmottagare och arbetsgivare och som är nödvändiga för att avgöra ett ärende som är under behandling och som är specificerade enligt betalningsmottagare. 
Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att i fråga om skattegranskningar som riktats mot arbetsgivare av Skatteförvaltningen få för fastställande, uppbörd och övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremie behövliga 
1) identifieringsuppgifter om arbetsgivare, 
2) uppgifter som arbetsgivaren meddelat Skatteförvaltningen för beskattningen och som gäller lönebetalningen samt uppgifter som framkommit vid skattegranskningen och som gäller försummelse av de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till lönebetalningen. 
Sysselsättningsfonden ska utplåna uppgifter som fonden fått med stöd av 1—3 mom. genast när de inte längre behövs för skötseln av de uppdrag som avses i 10 §. 
22 b § 
Sysselsättningsfondens rätt att lämna ut uppgifter på eget initiativ 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter om lönesumma och arbetslöshetsförsäkringspremie jämte identifikationsuppgifter som gäller en arbetslöshetsförsäkringspremieskyldig arbetsgivare till 
1) en försäkringsanstalt som sköter verkställigheten av lagstadgad olycksfallsförsäkring och till Olycksfallsförsäkringsanstalternas Förbund för skötseln av deras lagstadgade uppgifter som gäller olycksfallsförsäkring, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkrings- eller betalningsskyldig eller någon annan betalningsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkringsskyldighet eller sin på lag baserade betalningsskyldighet, eller sin skyldighet att lämna de uppgifter som behövs för att fastställa och uppbära olycksfallsförsäkringspremie, 
2) Pensionsskyddscentralen och en sådan pensionsanstalt som verkställer lagstadgad försäkring för skötseln av deras lagstadgade uppgifter, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare som enligt lag är försäkringsskyldig eller en annan försäkringsskyldig inte har fullgjort sin på lag baserade försäkrings- eller betalningsskyldighet, 
3) Skatteförvaltningen, om uppgifterna är nödvändiga för fullgörande av den övervakningsskyldighet som föreskrivits för den i lagen om förskottsuppbörd, om det finns skäl att misstänka att en arbetsgivare inte har fullgjort sin förskottsinnehållningsskyldighet. 
22 c § 
Sammanställande av uppgifter 
Sysselsättningsfonden har rätt att sammanställa och behandla de i 22 och 22 a § avsedda personuppgifterna för fastställande och uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 4, 5 och 6 kap. samt självriskpremie enligt 8 a kap. Den sammanställda informationen får sparas tills Sysselsättningsfondens ovan nämnda uppdrag har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare. 
22 d § 
Avgiftsfrihet 
Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i detta kapitel avgiftsfritt. Om uppgifterna behövs i en bestämd form och detta medför väsentliga merkostnader för den som lämnar ut uppgifterna, ska kostnaderna för utlämnande av utgifterna dock ersättas. 
22 e § 
Teknisk anslutning 
Sysselsättningsfonden har rätt att få de uppgifter som avses i 22 och 22 a § och de uppgifter som avses i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet med hjälp av teknisk anslutning. 
22 f § 
Handlingars offentlighet och offentlighet i fråga om verksamheten 
Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på offentligheten i fråga om Sysselsättningsfondens handlingar då de hänför sig till verkställigheten av denna lag och på Sysselsättningsfondens verksamhet, till den del som det föreskrivs i 4 § 2 mom. i den lagen. 
På sekretessen i fråga om handlingar som erhållits eller uppgjorts vid utförandet av uppdrag enligt denna lag eller uppdrag som hänför sig till verkställigheten av denna lag och i fråga om uppgifter i dessa handlingar samt på tystnadsplikten i fråga om och förbudet mot utnyttjande av uppgifter som erhållits vid utförandet av dessa uppdrag tillämpas vid Sysselsättningsfonden 22—24 och 35 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet också när det inte är fråga om handlingar och uppgifter som uppgjorts eller erhållits för uppdrag som hör till utövandet av offentlig makt enligt 4 § 2 mom. i den lagen. Beträffande utlämnande av uppgifter gäller i detta fall i tillämpliga delar 7 kap. i den lagen. 
22 g § 
Teknisk anslutning 
En försäkringsanstalt, Statskontoret och Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund samt de som avses i 22 b § 1 mom., 24 d § och 24 e § 1 och 3 mom. har, utöver vad som bestäms i 29 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, rätt att med hjälp av en teknisk anslutning lämna Sysselsättningsfonden de uppgifter som den med stöd av denna lag har rätt att få. 
23 § 
Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet 
Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet intäkten av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det inhämtat utlåtande av Sysselsättningsfonden. 
Utöver det belopp som avses i 1 mom. redovisar Sysselsättningsfonden årligen 50 300 000 euro till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen. 
24 § 
Betalningsskyldighet 
Om den uppenbara avsikten med ett företagsarrangemang har varit att kringgå bestämmelserna om självriskpremie, kan Sysselsättningsfonden fastställa premien enligt det läge som gällde före ovan nämnda arrangemang. En arbetsgivare som genomfört företagsarrangemang ska uppvisa en utredning över att arrangemanget inte har vidtagits för att företaget ska befrias från självriskpremien. Om en sådan utredning inte uppvisas, ska Sysselsättningsfonden fastställa en premie. När Sysselsättningsfonden begär utredning om arrangemanget inom företaget ska den underrätta arbetsgivaren om att utebliven utredning inte hindrar att premien fastställs. 
24 b § 
Uppbörd och återbäring av självriskpremie 
Sysselsättningsfonden återbär till arbetsgivaren på ansökan den del av självriskpremierna för tilläggsdagarna som förblir outnyttjad, om 
1) arbetsgivaren har ingått ett arbetsavtal som gäller tillsvidare med den av arbetsgivaren uppsagda arbetstagaren som är berättigad till tilläggsdagar eller kallat en arbetstagare som är berättigad till tilläggsdagar tillbaka i arbete, och arbetstagaren har varit i detta arbete under minst ett års tid; om arbetsgivaren på nytt säger upp eller permitterar arbetstagaren uppbärs självriskpremie genast när arbetslösheten börjar, oberoende av vad som föreskrivs i 24 § 2 mom. 1 punkten, eller 
2) den arbetstagare som arbetsgivaren sagt upp eller permitterat har fått frivillig tilläggspension under minst ett års tid, och pensionen fortsätter till minst 65 års ålder och grundar sig på en tilläggspensionsförsäkring som arbetsgivaren ordnat och finansierat, eller fått någon annan därmed jämförbar förmån eller en pension som ska beaktas vid pensionsjämkning av tilläggspensionen, varvid personen av denna anledning inte har rätt till arbetslöshetsförmån eller arbetslöshetsförmånen betalas till minskat belopp. 
Sysselsättningsfonden kan avstå från att uppbära självriskpremie, om dess belopp är ringa. Sysselsättningsfonden kan även avstå från att uppbära en del av självriskpremien, om arbetsgivarens ekonomiska situation efter den uppsägning som utgör grund för självriskpremien betydligt försämrats och om det att självriskpremierna tas ut till fullt belopp skulle äventyra arbetsgivarens fortsatta verksamhet.  
24 c § 
Beslut om självriskpremier 
Sysselsättningsfonden ska ge ett skriftligt beslut till arbetsgivaren om beloppet och återbäring av självriskpremien samt om avstående från att uppbära sådan premie. Innan beslutet ges ska Sysselsättningsfonden bereda arbetsgivaren tillfälle att framlägga en skriftlig anhållan om befrielse från självriskpremie och eventuell utredning i anslutning därtill. Utredning om anledningen till att anställningsförhållandet upphört kan begäras av arbetstagaren, om detta behövs för att avgöra ärendet. 
24 d § 
Rätt att erhålla uppgifter 
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter har Sysselsättningsfonden och en besvärsinstans enligt denna lag rätt att utan avgift för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 § få nödvändiga uppgifter om arbetsgivaren och arbetstagaren av 
1) statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga sammanslutningar, 
2) Pensionsskyddscentralen, pensions- och försäkringsanstalter samt pensionsstiftelser, 
3) arbetslöshetskassor och arbetsplatskassor, samt 
4) arbetsgivare. 
24 e § 
Skyldighet att lämna uppgifter 
Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande och utlämnande av uppgifter är arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten skyldiga att utan avgift till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter om de personer som avses i 24 §: 
1) arbetstagarens identifieringsuppgifter, 
2) uppgifter om de anställningsförhållanden som inräknas i arbetsvillkoret och arbetsgivarnas identifieringsuppgifter i fråga om dem, 
3) uppgifter om arbetslöshetsdagpenning, samt 
4) övriga uppgifter som är nödvändiga för fastställande och verkställande av den betalningsskyldighet som föreskrivs i 24 §. 
Oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter ska Finansinspektionen och Folkpensionsanstalten till Sysselsättningsfonden lämna följande uppgifter: 
1) före utgången av april månad och oktober månad personbeteckning, arbetslöshetskassans nummer och uppgift om första tilläggsdag för de personer vars rätt till tilläggsdagar har börjat under föregående sex månader, och 
2) före utgången av april månad personbeteckning och arbetslöshetskassans nummer för de personer som under föregående kalenderår fyllt 63 år och som har fått arbetslöshetsdagpenning efter fyllda 63 år och vars rätt till tilläggsdagar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte har börjat före fyllda 63 år. 
För att fullgöra den uppgift som anges i 10 § 1 mom. 3 punkten har Sysselsättningsfonden rätt att sammanställa och använda de uppgifter som avses i denna paragraf. Den sammanställda informationen kan sparas tills ovan nämnda uppgift har utförts. Sammanställd information får inte lämnas vidare.  
24 f § 
Begäran om omprövning hos Sysselsättningsfonden 
I fråga om ett beslut som Sysselsättningsfonden fattat om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får omprövning av beslutet begäras hos Sysselsättningsfonden på det sätt som anges i förvaltningslagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 49 c § i förvaltningslagen ska omprövning dock begäras inom fem år från ingången av kalenderåret efter det år då beslutet har fattats. 
24 g § 
Rätt att söka ändring 
Den som är missnöjd med Sysselsättningsfondens beslut får söka ändring i det genom besvär hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med besvärsnämndens beslut får söka ändring i det genom besvär hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Sysselsättningsfondens beslut ska iakttas även om det överklagas. 
Ändring i ett beslut av Sysselsättningsfonden om arbetslöshetsförsäkringspremiens belopp får inte sökas genom besvär förrän omprövning av beslutet har begärts hos Sysselsättningsfonden enligt 24 f §. Beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 f § får överklagas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. 
När ändring söks i Sysselsättningsfondens beslut iakttas i tillämpliga delar 12 kap. 1 § 2 mom. samt 4 och 5—7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. När ändring söks i ett beslut som Sysselsättningsfonden meddelat med stöd av 24 c § i denna lag iakttas dessutom 12 kap. 8 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 
24 i § 
Sysselsättningsfondens rätt att rätta arbetslöshetsförsäkringspremie 
Om det av arbetsgivaren har uppburits arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie eller återbetalningsränta med ett för högt belopp, kan Sysselsättningsfonden rätta arbetslöshetsförsäkringspremien till arbetsgivarens fördel. 
Sysselsättningsfonden kan rätta arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på arbetslöshetsförsäkringspremie, ränta på uppskattad premie och återbetalningsränta till arbetsgivarens nackdel, om felet beror på Sysselsättningsfondens skrivfel, räknefel eller något annat därmed jämförbart misstag. Sysselsättningsfonden kan efter att ha hört arbetsgivaren rätta arbetslöshetsförsäkringspremien även när arbetsgivaren inte har gjort anmälan om lönesumman, när anmälan om lönesumma eller någon annan information som arbetsgivaren lämnat är bristfällig eller oriktig eller när arbetsgivaren annars har försummat sin anmälningsskyldighet. 
26 a § 
Arbetslöshetsförsäkringsregister 
Sysselsättningsfonden ska föra ett arbetslöshetsförsäkringsregister för skötseln av de ärenden fonden enligt denna lag ska sköta och som gäller arbetslöshetsförsäkringspremier. Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet på hemlighållande och utlämnande av personuppgifter som lagrats i registret samt personuppgiftslagen (523/1999) på annan behandling av personuppgifterna. 
26 d § 
Bevarande av handlingar 
Sysselsättningsfonden ska bevara handlingar som hänför sig till ordnandet av finansieringen av förmåner enligt denna lag, arbetslöshetsförsäkringspremierna och självriskpremierna på det sätt som bestäms i arkivlagen (831/1994). Om arkivverket inte har bestämt att de ovannämnda handlingarna ska bevaras varaktigt, ska Sysselsättningsfonden bevara 
1) handlingar som behövs för fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremier i tio år från ingången av året efter försäkringsåret, 
2) handlingar som behövs för fastställandet av självriskpremier till utgången av det år under vilket den som avses i 24 § i denna lag fyller 75 år, 
3) handlingar som behövs för uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier och självriskpremier till dess att uppbörden avslutas och i fem kalenderår därefter, 
4) handlingar som gäller ett besvärsärende i tio år, om de inte enligt 1—3 punkten ska förvaras längre tid, 
5) personuppgifter som införts i arbetslöshetsförsäkringsregistret i fem år, om de inte ska bevaras längre tid till följd av 1—4 punkten. 
Sysselsättningsfonden ska utplåna handlingarna och de personuppgifter som är införda i arbetslöshetsförsäkringsregistret när den bevaringstid som föreskrivs i 1 mom. löpt ut. 
26 e § 
Delgivning av Sysselsättningsfondens beslut 
Sysselsättningsfondens beslut ska delges den betalningsskyldige arbetsgivaren på det sätt som anges i 59 § i förvaltningslagen. Delgivning ska dock ske med arbetsgivarens lagliga företrädare eller befullmäktigade, om en företrädare eller befullmäktigad som sköter arbetslöshetsförsäkringspremieärenden på arbetsgivarens vägnar har anmälts som ombud till Sysselsättningsfondens kundregister. 
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 3 § 1 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2020. 
Med en hänvisning till arbetslöshetsförsäkringsfonden eller Utbildningsfonden i någon annan lag eller förordning eller i statsrådets beslut eller ett ministeriums beslut avses efter denna lags ikraftträdande en hänvisning till Sysselsättningsfonden. 
Utbildningsfondens anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser samt de rättigheter och skyldigheter som föranleds av dem övergår vid denna lags ikraftträdande till Sysselsättningsfonden.  
4. 
Lag 
om temporär ändring av 3 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 3 § 1 mom., sådant det lyder i lag 973/2016, som följer: 
3 § 
Konjunkturbuffert 
För att trygga likviditeten och balansera ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremierna till följd av prognostiserbara nationalekonomiska konjunkturfluktuationer har Sysselsättningsfonden en konjunkturbuffert, som utgör skillnaden mellan fondens tillgångar och skulder. Vid fastställandet av arbetslöshetsförsäkringspremierna kan prognosen om maximibeloppet för buffertens tillgångar eller skulder uppgå till högst ett belopp motsvarande utgifterna för en arbetslöshetsgrad på 7,0 procentenheter. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 12 april 2018 
Statsminister
Juha
Sipilä
Social- och hälsovårdsminister
Pirkko
Mattila
Senast publicerat 12.4.2018 15:46