Regeringens proposition
RP
56
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd, punktskattelagen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I propositionen föreslås det att lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd ändras. Den som beviljar statligt stöd ska enligt Europeiska unionens regler om statligt stöd lämna specificerade uppgifter i standardformat för offentliggörande i fråga om beviljande av individuellt stöd som överstiger 500 000 euro. I sektorn för primär jordbruksproduktion gäller motsvarande skyldighet stöd som överstiger 60 000 euro och inom fiskeri- och vattenbrukssektorn stöd som överstiger 30 000 euro. Uppgifterna lämnas till Europeiska kommissionens informationssystem för medlemsstaterna. Via systemet offentliggörs uppgifter på webbplatsen för Finland. Förslaget syftar till att säkerställa att skyldigheten att offentliggöra uppgifter om stödbeslut, som antogs vid reformen av Europeiska unionens regler om statligt stöd och som är förpliktande för medlemsstaterna, genomförs i Finland. Offentliggörandet av uppgifter om stöd ökar öppenheten kring statliga stöd både nationellt och i Europeiska unionen. 
I propositionen föreslås det också att punktskattelagen ändras. Avsikten är att till lagen foga bestämmelser om stödmottagande företags skyldighet att anmäla vissa uppgifter om företaget till stödmyndigheten i syfte att fullgöra statens skyldighet att offentliggöra uppgifter som förutsätts i reglerna om statligt stöd. Anmälningsskyldigheten gäller i praktiken alla företag som får energiskattestöd. När ett företag får stöd i form av skatteåterbäring, anmäler företaget de krävda uppgifterna i ansökan om återbäring. I fråga om stöd som inte betalas som skatteåterbäring, ska företaget registrera sig som stödmottagare och lämna uppgifterna till stödmyndigheten.  
Dessutom föreslås det i propositionen att lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. I syfte att fullgöra statens skyldighet att offentliggöra uppgifter har också elnätsinne-havare och elproducenter till vissa delar skyldighet att lämna uppgifter om leverans av el enligt elskatteklass II. 
I propositionen föreslås det inte innehållsmässiga ändringar i energiskattestöden. 
I lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter föreslås dessutom ändringar som behövs på grund av skyldighet att offentliggöra statlig stöd i fråga om skattefriheten för produktionsstöd till filmproducenter och återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket. 
Lagarna avses träda i kraft den 1 juli 2016. Skyldigheten att offentliggöra statliga stöd som med stöd av gruppundantagsförordningen beviljas för fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller stödbeslut som fattas den 1 januari 2017 och därefter.  
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
1.1
Allmänt om Europeiska unionens regler om statligt stöd och de relaterade bestämmelserna om förfaranden
1.1.1
Förutsättningar för statligt stöd
Europeiska unionens (EU) regler om statligt stöd är en del av unionens konkurrensrätt, vars syfte är att garantera jämlika konkurrensförhållanden inom hela unionen. Bestämmelser om statligt stöd finns i artiklarna 107–109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF-fördraget). Dessa regler är en viktig del av funktionen av den europeiska inre marknaden, och deras avsikt är att säkerställa att myndigheterna i medlemsländerna inte beviljar sådana stöd som snedvrider konkurrens och därmed inte är förenliga med den inre marknaden. Ett syfte är också att minska stödkonkurrensen mellan medlemsstaterna.  
Enligt artikel 107.1 i FEUF-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. För att stöd ska betraktas som statligt stöd måste det samtidigt uppfylla de fyra kriterier som nämns i artikeln: Stödet har beviljats av offentliga medel, det är selektivt, det snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. 
Vid statligt stöd är det fråga om att allmänna medel kanaliseras till företag. Begreppet statliga medel är omfattande och vilken offentlig aktör som helst kan bevilja stöd. Begreppet stödmyndighet inbegriper således förutom staten dessutom bland annat lokala och regionala myndigheter, offentliga företag, sådana privata organ som staten inrättat eller tillsatt som har inrättats för administreringen av ett visst stöd. Stödarrangemangen för offentliga företag uppfyller inte automatiskt kriterierna för statligt stöd, om den statliga myndigheten i verkligheten inte deltar i beslutsfattandet som gäller stödarrangemanget. I Finland beviljas statliga stöd av till exempel Tekes, Finnvera, NTM-centralerna, landskapsförbunden, kommunerna och samkommunerna samt i fråga om stöd i samband med beskattning Skatteförvaltningen och Tullen. 
Statligt stöd betraktas som selektivt då det bara riktar sig till en del företag, till exempel ett visst företag eller en viss bransch. Formen av ekonomiskt stöd har ingen betydelse. Statligt stöd kan vara till exempel bidrag, lån som är förmånligare än marknadspriset, garanti, kapitaltillskott eller rekapitalisering under marknadspriser, skattefrihet, skattesänkning, skatteåterbäring eller hyra eller försäljningspris på fastighet eller jordområde som är lägre än marknadspriset. Som statligt stöd betraktas däremot inte åtgärder som riktar sig till alla företag (bland annat nedsättning av samfundsskatten i beskattningen) eller användningen av statliga medel överensstämmande med marknaden, till exempel lån eller kapitaltillskott med likadana villkor som privata kreditgivare eller investerare har. 
Statens åtgärd anses snedvrida eller hota att snedvrida konkurrens, om den förmodligen förbättrar mottagarens konkurrensställning jämfört med de företag med vilka den konkurrerar. I praktiken anses konkurrensen bli snedvriden enligt artikel 107.1 i FEUF-fördraget om ett företag får ekonomisk fördel i en bransch som är öppen för konkurrens och i vilken det finns eller kunde finnas konkurrens. Det räcker att företaget med hjälp av stödet kan bibehålla en starkare konkurrensställning än det hade haft utan stöd. För att ett stöd kan antas snedvrida konkurrensen, anses det vanligen räcka att stödet ges åt mottagaren genom att befria det från kostnader för vilka den annars borde ansvara som en del av sin sedvanliga affärsverksamhet. Tröskeln för uppfyllandet av kriteriet om inverkan på handeln är lågt. Utgångspunkten är att kriteriet uppfylls om stödmottagaren idkar ekonomisk verksamhet och fungerar på en marknad där det förekommer handel mellan medlemsstaterna. Redan då kan stödet till exempel försvåra inträdet av aktörer i andra medlemsstater på marknaden genom att upprätthålla eller öka det lokala utbudet. Kommissionen har 2015 även gett lösningspraxis (SA.37432, SA.37904, SA.33149, SA.38035, SA.39403, SA.37963), i vilken det har konstaterats att vissa funktioner med anledning av särskilda förhållanden enbart har lokal inverkan (stödet leder inte till att efterfrågan och investeringar lockas till området i fråga, de tjänster och varor som stödmottagaren producerar är lokala eller har ett geografiskt begränsat inflytandeområde och inverkan på marknaden och grannmedlemsländernas konsumenter är ringa). I praktiken är sådana exempel stödandet av lokala objekt av olika slag, till exempel lokala simhallar och andra lokala lokaler för fritidsaktiviteter, lokala museer och annan kulturinfrastruktur som inte lockar turister från utlandet, informations- och kulturprodukter som av språkliga och geografiska skäl har en begränsad publik, lokala mötescentra i fråga om vilka läget och stödets eventuella inverkan på priser sannolikt inte styr användare från andra medlemsländers centra. Definitionen av statligt stöd förutsätter inte heller att snedvridningen av konkurrensen eller inverkan på handeln ska vara betydande eller väsentlig.  
FEUF-fördraget definierar inte begreppet företag särskilt, utan begreppets innehåll har specificerats i rättspraxis genom begreppet ekonomisk verksamhet. Ekonomisk verksamhet är all verksamhet i vilken varor och tjänster erbjuds på vissa marknader. Enligt Europeiska unionens domstols etablerade rättspraxis är alla enheter som bedriver ekonomisk verksamhet företag oberoende av deras juridiska form, finansieringssätt eller strävan efter ekonomiskt vinst. Med tanke på reglerna om statligt stöd har det ingen betydelse om företaget är privat eller statligt ägt. Tolkningen av begreppen företag och ekonomisk verksamhet är omfattande. Även icke-vinstsyftande enheter, som till exempel föreningar som är verksamma inom den tredje sektorn, kan bedriva ekonomisk verksamhet. Klassificeringen av en enhet som företag är alltid förenad med en viss verksamhet. En enhet som bedriver både ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet betraktas som företag bara i fråga om den ekonomiska verksamheten. 
Begreppet ekonomisk verksamhet utvecklas ständigt och kan variera från medlemsstat till medlemsstat. I meddelandet från kommissionen om tillämpningen av Europeiska unionens regler om statligt stöd på ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (på engelska services of general economic interest, nedan SGEI), dvs. i det så kallade SGEI-meddelandet (2012/C8/02), konstateras att medlemsstaterna kan besluta att till företag överföra sådana uppgifter som traditionellt har ansetts höra till staten. Staten kan även skapa förutsättningar för uppkomsten av marknaden för sådana produkter eller tjänster som inte annars fanns till. Sådana statliga åtgärder leder till att verksamheten i fråga blir ekonomisk och att den omfattas av konkurrensreglernas tillämpningsområde. I praktiken avgörs det alltid från fall till fall om stödmottagaren bedriver ekonomisk verksamhet. 
1.1.2
Kommissionens behörighet samt förfarandena i reglerna om statligt stöd
Syftet med kontrollen av statliga stöd är att säkerställa att de stödbeviljande myndigheterna vid beviljandet av stödordningar och individuella stöd utanför stödordning följer rätt förfarande samt säkerställer att kriterierna för stödets godtagbarhet uppfylls. EU:s regler om statligt stöd hör till kommissionens behörighet. Kommissionen har exklusiv behörighet att bedöma om stödet lämpar sig för den inre marknaden. Grundprincipen är att statliga stöd på förhand ska anmälas till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i FEUF-fördraget. Utgångspunkten är att myndigheterna enbart kan bevilja sådana stöd för ekonomisk verksamhet som kommissionen har godkänt som förenliga med den inre marknaden.  
Kommissionen har gett flera detaljerade regler om hurdana statliga stöd som kan godkännas på den inre marknaden. Vid planeringen av stödarrangemang måste myndigheterna i medlemsstaterna beakta villkoren för dess regler, för att stödet ska kunna godkännas för den inre marknaden. Enligt artikel 108.3 i FEUF-fördraget ska kommissionen underrättas om en plan för beviljande eller ändring av stöd i så god tid att den kan yttra sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Syftet med anmälningsförfarandet är att säkerställa att stöden är förenliga med den inre marknaden. I regel kan en stödåtgärd inte tas i bruk innan kommissionen har godkänt stödsystemet. Det finns dock betydande undantag från skyldigheten att lämna en förhandsanmälan. Tillämpningsområdena för undantagen utvidgades i samband med totalreformen av reglerna om statligt stöd.  
- Om bestämmelserna i gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014 (nedan den allmänna gruppundantagsförordningen) kan tillämpas på stödarrangemanget, behöver stödet inte anmälas till kommissionen på förhand. I fråga om stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen ska dock inom 20 arbetsdagar från åtgärdens ikraftträdande göras en sammanfattande anmälan i standardformat. Kommissionen övervakar stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen i efterhand med hjälp av årsrapportering och efterhandskontroll.  
Även inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde har det föreskrivits undantag från skyldigheten att anmäla statliga stöd på förhand. Dessa är 
-kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan gruppundantagsförordningen för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden). I fråga om stöd enligt förordningen ska det göras en sammanfattande anmälan i standardformat som kommissionen kräver minst 10 arbetsdagar innan åtgärden träder i kraft. 
-kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbrukssektorn). 
Stöden enligt gruppundantagsförordningarna kan alltså införas snabbt utan kommissionens godkännande, förutsatt att de allmänna och särskilda tillämpningsvillkoren för gruppundantagsförordningarna iakttas. Stöd enligt gruppundantagsförordningarna kan inte beviljas till exempel företag i ekonomiska svårigheter, med undantag av stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer. Detta innebär att den myndighet som beviljar stödet vid beviljandet ska kontrollera att företaget inte uppfyller definitionen av företag i ekonomiska svårigheter. Stödet ska vara transparent och det ska i regel ha en stimulanseffekt, vilket innebär att ansökan om stöd görs innan den stödda åtgärden inleds. Även reglerna om offentliggörande av och rapportering om uppgifter ska iakttas, för att stödet ska vara stöd enligt gruppundantagsförordningen och inte olagligt stöd.  
Det finns inte heller anmälningsskyldighet om stödet beviljas som stöd av mindre betydelse, dvs. som så kallat de minimis-stöd (kommissionens förordning 1407/2013) på högst 200 000 euro under tre beskattningsår, som stöd av mindre betydelse för företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på högst 500 000 euro under tre beskattningsår eller som stöd i form av ersättning enligt tillämpningen av artikel 106.2 i FEUF-fördraget på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster (SGEI) som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, dvs. det så kallade SGEI-beslutet (2012/21/EU).  
Även inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns specialförfattningar om de minimis-stöd av mindre betydelse. Dessa är 
-kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn och  
-kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. 
Maximibeloppet för de minimis-stöd inom jordbruk är 15 000 euro och inom fiskeri- och vattenbrukssektorn 30 000 euro under tre beskattningsår. Det finns inte särskilda de minimis-bestämmelser om stöd för skogsbruk och stöd i landsbygdsområden. 
Den myndighet som beviljar stödet är ansvarig för att själv bedöma om åtgärden innehåller stöd enligt EU:s regler om statligt stöd. Om det är fråga om statligt stöd, ska myndigheten innan stödet genomförs utreda på vilken bestämmelse om statligt stöd stödarrangemangets godtagbarhet baserar sig och vid behov iaktta det anmälningsförfarande som lämpar sig för åtgärden. Myndigheten ska göra en förhandsanmälan om stödet till kommissionen i synnerhet då det är fråga om komplicerade stödordningar och stora individuella stöd. Om stödet beviljas från en lagbaserad stödordning, görs bedömningen av stödordningens överensstämmelse med reglerna om statligt stöd av det berörda ministeriet och detta beskrivs i regeringens proposition om stödordningen. Då ser det behöriga ministeriet även till att förfaranden enligt reglerna om statligt stöd iakttas samt att nödvändiga anmälningar upprättas.  
1.1.3
Om statliga stöd i samband med punktbeskattning
Energiskattestöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen 
Enligt artikel 44 i gruppundantagsförordningen anses stödordningar i form av nedsättning av miljöskatter som uppfyller villkoren i rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, nedan energiskattedirektivet, vara förenliga med den inre marknaden. De befrias från skyldigheten att göra förhandsanmälan, om de som beviljas skattenedsättningen väljs på grundval av transparenta och objektiva kriterier och betalar åtminstone den respektive minimiskattenivå som fastställs i energiskattedirektivet. I praktiken innebär detta att medlemsstaten vid beviljandet av stödet ska säkerställa att energiskattedirektivets struktur och miniminivåer faktiskt iakttas i medlemsstaten. Om det betalas mer stöd än unionens lagstiftning möjliggör, är det fråga om olagligt stöd, vilket kan leda till återkrav av stödet från stödmottagaren inklusive ränta. 
De stödordningar som uppfyller villkoren i artikel 44 i gruppundantagsförordningen gäller stöd som beviljas som skatteåterbäring för energiintensiva företag, nedsatt skatt på el för industri och maskinhallar, den halverade koldioxidskatten för samproduktion av el och värme och återbäring av energiskatt inom jordbruket. Giltighetstiden för de nuvarande stödordningarna går ut den 31 december 2020. 
På energiskattestöd ska utöver artikel 44 tillämpas även de allmänna villkoren i gruppundantagsförordningen. Enligt dem får stöd inte beviljas till exempel företag i ekonomiska svårigheter. Stöd får inte heller betalas till företag som är föremål för oreglerade återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Medlemsstaten ska även övervaka att dessa allmänna villkor i gruppundantagsförordningen uppfylls, för att medlemsstaten ska kunna införa stödet utan kommissionen förhandsbeslut. Annars kan stödet anses olagligt. Exempelvis ska tillsynen över ekonomiska svårigheter vara åtminstone efterhandskontroll som baserar sig på urval. Dessutom kan av företaget krävas att det i samband med stödansökan lämnar en försäkran om att det inte befinner sig i ekonomiska svårigheter.  
Stöd till energiintensiva företag (SA.40800, skattenedsättning) 
Stödordningen har som mål att förbättra industrins internationella konkurrenskraft i en situation där man genom energibeskattning å andra sidan försöker stävja energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Stöd beviljas industriföretag och yrkesmässiga växthusodlare som delvis återbäring av energiskatter som betalats för bränslen och elförbrukning. Det finns cirka 150 stödmottagare. Det till kommissionen anmälda årliga maximibeloppet av stöd är sammanlagt 221 miljoner euro. Bestämmelser om stödet finns i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996), nedan elskattelagen.  
Stödordningen syftar till att sänka energiskatter som industrin och yrkesmässiga växthusodlare betalat för bränsle och elförbrukning genom att återbetala högst 85 procent av dem genom den så kallade skattenedsättningen. Återbäringen betalas årligen på ansökan som ska göras inom sex månader från utgången av företagets räkenskapsperiod. Från ingången av 2017 gäller stödet också gruvdrift. 
Ändring av den differentierade energibeskattningen (SA.40799, lägre elskattenivå för industrin II) 
Stödordningen har som mål att genom att tillämpa en lägre elskattenivå (II) förbättra konkurrenskraften för sådan industri som är verksam i internationell konkurrens. Samtidigt har man nationellt kunnat bevara en hög allmän elskattennivå (I) och därmed också en hög nivå på miljöskyddet. Systemet sporrar också till energieffektivitet och energisparande. Stöd beviljas industrin i form av en nedsättning av skattenivån på el. Bestämmelser om stödet finns i elskattelagen. Det finns cirka 10 000 stödmottagare. Det till kommissionen anmälda årliga maximibeloppet av stöd är 565 miljoner euro. Bestämmelser om stödet finns i elskattelagen. 
Elskatt enligt den lägre elskattenivån II betalas per kalendermånad för sådan el som används i industrin, maskinhallar eller växthusodling och som kan mätas separat när den leveras dit. Gruvdrift ska på nytt omfattas av stödet fr.o.m. ingången av 2017. För övrig el betalas skatt enligt den högre elskattenivån I.  
Stöd för samproduktion av el och värme (SA.4080, CHP) 
Stödordningen syftar till att minska överlappande styrning mellan energibeskattningen och utsläppshandeln samt till att främja och förbättra konkurrenskraften för en energieffektiv och miljövänlig energiproduktion. Stöd enligt stödordningen beviljas anläggningar som producerar både el och värme. Stödet genomförs så att koldioxidskatten som tas ut för samproduktion av el och värme har halverats. Det finns cirka hundra stödmottagare. Det till kommissionen anmälda årliga maximibeloppet av stöd är 88 miljoner euro. Bestämmelser om stödet finns i elskattelagen och i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994), nedan bränsleskattelagen. 
Nedsättning av elskatten för maskinhallar (SA.40803) 
Stödordningen syftar till att elksatteklass (II) även ska omfatta el som används av maskinhallar som kan jämställas med industriell verksamhet. Nedsättningen av elskatten tillämpas på de maskinhallar vars totaleffekt överstiger fem megawatt och där den huvudsakliga näringen är maskinhallsverksamhet.  
Det till kommissionen anmälda årliga maximibeloppet av stöd är 10 miljoner euro. Bestämmelser om stödet finns i elskattelagen. 
Återbäring av punktskatten på vissa energiprodukter som används inom jordbruket (SA.40798 skatteåterbäring inom jordbruket), 
Enligt de reviderade riktlinjerna för statligt stöd inom jord- och skogsbruk och landsbygdsområden 2014–2020 ska återbäringen av energiskatt för jordbruk överensstämma med de horisontella bestämmelser som tillämpas på miljöskydd och energisektorn åren 2014–2020, om inte sådant stöd har befriats från anmälningsskyldigheten. Återbäringen av punktskatt på vissa energiprodukter som används inom jordbruket, nedan återbäring av energiskatt inom jordbruket, uppfyller kriterierna i gruppundantagsförordningen 651/2014 och är således befriad från förhandsanmälningsskyldigheten. Detta innebär också att till exempel de lägre beloppsgränser som anges i gruppundantagsförordningen för jordbruk inte tillämpas på energibeskattestöd inom jordbruket. 
Stödordningen syftar till att främja jämlikheten i fråga om verksamhetsförutsättningarna för jordbruk i de olika delarna av landet och i de olika produktionsinriktningarna i jordbrukssektorn. Stöd beviljas så att punktskatt som ingår i priset på energiprodukter återbetalas till yrkesmässiga idkare av jordbruk samt för yrkesmässiga växthusodlare för bränslen som används i jordbruk samt för el. Det finns cirka 39 000 stödmottagare. Det till kommissionen anmälda årliga maximibeloppet av stöd är 34 miljoner euro. Bestämmelser om stödet finns i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006), nedan lagen om skatteåterbäring inom jordbruket. 
Stödordningen syftar till att sänka nivån på punktskatten på vissa energiprodukter, när dessa används inom primär jordbruksproduktion. Stödet betalas på ansökan som en årlig skatteåterbäring. För bränslen återbetalas ett belopp som motsvarar det som anges i bränsleskattelagen, men eftersom det är en sektor utanför sektorn för utsläppshandel kvarstår koldioxidskattens andel som börda. För el återbetalas skatt så att jordbrukets skattebörda motsvarar elskattenivå II (industrin). 
1.1.4
Påföljder för försummelse att följa reglerna om statligt stöd
Om myndigheten för ekonomisk verksamhet beviljar stöd som uppfyller kraven i artikel 107.1 i FEUF-fördraget och inte iakttar förfarandena och bestämmelserna om godtagbarhet i reglerna om statligt stöd, utgår man från att det statliga stödet är olagligt och man kan bli tvungen att återkräva stödet inklusive ränta av företaget. Med andra ord kan man i praktiken till exempel bli tvungen att av det stödtagande företaget återkräva stöd som beviljats i strid med bestämmelserna i gruppundantagsförordningen inklusive ränta. Kommissionens möjlighet att bestämma att stödet ska återkrävas begränsas av preskriptionstiden på tio år, som börjar löpa från den dag då stödet beviljas. Preskriptionstiden avbryts dock till exempel genom ett brev som kommissionen skickar till medlemsstaten.  
Konkurrenterna för företag som fått stöd kan också lämna klagomål till Europeiska kommissionen om ett stöd som de antar vara olagligt. Kommissionens generaldirektorat för konkurrens behandlar för närvarande klagomål om statligt stöd som även gäller Finland. Efter utredningar kan kommissionen konstatera att det beviljade stödet är stöd som godkänns på den inre marknaden eller om det inte hittas några grunder för godtagbarheten i reglerna om statligt stöd, kräva att de finska myndigheterna ska återkräva stödet inklusive ränta av företaget. Konkurrenterna kan dessutom be att en nationell domstol undersöker frågan.  
På samma sätt som kommissionen har nationella domstolar befogenhet att bedöma huruvida stödarrangemanget uppfyller kriterierna för statligt stöd och vilka förfaranden myndigheten bör iaktta. Om domstolen är osäker om saken, kan den av kommissionen begära ett utlåtande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd. Begärandet av utlåtande begränsar inte domstolens möjlighet eller skyldighet att överföra ärendet till unionens domstol för förhandsavgörande enligt artikel 234 i FEUF-fördraget. Enligt EG-domstolens etablerade rättspraxis har nationella domstolar dock inte behörighet att bedöma om en statsstödsåtgärd är godtagbar på den inre marknaden. 
1.1.5
Nationella bestämmelser om förfaranden
Lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd  
I lagen föreskrivs om genomförandet av avbrytande av betalning av stöd och dess återkrävande i Finland enligt kommissionens beslut om återkrav. Den myndighet som har beviljat stödet är skyldig att vidta genomförandeåtgärder. Om stödet har beviljats av någon annan än myndighet, ska den myndighet som utövar bestämmanderätt i sammanslutningen vidta genomförandeåtgärder. Om det på basis av kommissionens beslut inte är möjligt att specificera den behöriga myndigheten, ansvarar arbets- och näringsministeriet för genomförandet av återkravet. 
I lagen föreskrivs även om de berörda parternas skyldighet att lämna uppgifter samt om kommissionens rätt att göra kontrollbesök. Om förfaringssättet vid anmälan av statligt stöd och annan skyldighet att lämna uppgifter kan enligt lagen vid behov utfärdas en förordning.  
Statsrådets förordning om de förfaranden som ska följas när statligt stöd anmäls till kommissionen  
I förordningen föreskrivs om anmälan av stödordningar och individuella stöd som hör till tillämpningsområdet för artikel 107.1 i FEUF-fördraget samt om sändandet till Europeiska  kommissionen av de uppgifter som anknyter till uppföljningen av och tillsynen över de statliga stöden. Förordningen tillämpas inte på statliga stöd som ska verkställas av jord- och skogsbruksministeriet med undantag av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (artikel 106.2 i FEUF-fördraget). 
Arbets- och näringsministeriet sänder anmälningarna och upplysningarna till kommissionen samt tar emot begäran om ytterligare upplysningar, förelägganden och beslut med anknytning till anmälningarna och upplysningarna. Ministeriet sänder även kommissionen de uppföljningsuppgifter om godkända stödordningar vilka förutsätts i procedurförordningen (659/1999) och övriga upplysningar som kommissionen förutsätter i fråga om befintliga stöd. Myndigheter och sammanslutningar ska sända de uppgifter som behövs för uppgörande av rapporterna till ministeriet. Ministeriet tar även emot kommissionens begäran om upplysningar och sänder dem vidare till behöriga instanser för att besvaras samt sänder svaren till kommissionen.  
Enligt 7 § i förordningen har arbets- och näringsministeriet till uppgift att ge råd vid uppgörandet av anmälningar om statligt stöd och andra dokument som ska sändas till kommissionen. Förordningen ger inte ministeriet en skyldighet att på omfattande sätt ge råd om innehållet av anmälningar om statligt stöd eller om alla detaljer. Ifrågavarande myndighet har ansvar för uppgifternas innehåll och att de är korrekta. Ministeriets roll är rådgivande och förmedlande av information.  
Arbets- och näringsministeriet administrerar och koordinerar på basis av nationell lagstiftning uppgifter i anslutning till EU:s regler om statligt stöd i Finland. Arbets- och näringsministeriet ger rådgivning till myndigheter om tolkningen av reglerna om statligt stöd och i frågor som gäller anmälningar av statsstöd som ska sändas till kommissionen samt samordnar anmälningsförfarandet.  
Till riksdagen lämnades den 18 februari 2016 regeringens proposition med förslag till lag om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (22/2016 rd). I propositionen föreslås att det skapas ett nationellt förhandsbedömningsförfarande för statliga stöd. Statliga myndigheter ska begära företagsstödsdelegationens utlåtande om planerade stödordningar eller individuella stöd utanför stödordning. Utlåtandet är inte bindande.  
1.2
Öppenhetsskyldighet i fråga om offentliggörande av uppgifter om stöd och skyldighetens ikraftträdande
En central utgångspunkt i EU:s statsstödsreform (2012–2014) var att tyngdpunkten i övervakningen av statliga stöd där kommissionen är behörig överförs från förhandskontroll utifrån anmälningar om statliga stöd till efterhandskontroll (kommissionens meddelande om EU:s statsstödsreform, COM (2012), 209 final). Kommissionens övervakning koncentrerar sig efter reformen på de stöd som mest snedvrider konkurrensen inom den inre marknaden. En av de viktigaste ändringarna i reformen av statliga stöd var att kommissionens gruppundantagsförordningar utvidgades till nya stödformer.  
Kommissionens befogenhet att bevilja gruppundantag regleras av den så kallade bemyndigandeförordningen (rådets förordning 994/1998). Genom förordningen har rådet gett kommissionen befogenheten att befria vissa slag av stöd från förhandsanmälningsskyldigheten. Rådets förordning 994/1998 ändrades den 22 juli 2013 genom förordning 733/2013 och kommissionen fick befogenhet att utvidga den gruppundantagsreglering där den är behörig. Den nya allmänna gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014, EUT L 187, 26.6.2014) har trätt i kraft och tillämpas till och med den 31.12.2020. Statsrådet informerade riksdagen om revideringen av den allmänna gruppundantagsförordningen den 6.3.2014 genom statsrådets U-brev U7/2014 rd.  
Kommissionen förutsatte i EU:s statsstödsreform att öppenheten kring stöd som medlemsstaterna beviljar ökas. En ny skyldighet är att offentliggöra sådana uppgifter om stöd i standardformat som specificeras i den allmänna gruppundantagsförordningen eller i kommissionens beslut om statligt stöd på den centraliserade webbplatsen inom en övergångsperiod på två år, dvs. fr.o.m. stöd som beviljas 1.7.2016.  
Kommissionens gruppundantagsförordning (EU) nr 1388/2014 för fiskeri- och vattenbrukssektorn trädde i kraft 1.1.2015. Enligt artikel 9 i förordningen ska medlemsstaterna iaktta skyldigheterna i den nämnda förordningen inom två år från ikraftträdandet, dvs. fr.o.m. 1.1.2017. Detta skiljer sig från ikraftträdandet av skyldigheterna i den allmänna gruppundantagsförordningen (EU) nr 651/2014 och gruppundantagsförordningen (EU) nr 702/2014 för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden, vilka alltså träder i kraft 1.7.2016. 
Skyldigheten att offentliggöra beslut om statliga stöd säkerställer att medlemsstaterna, företagen och medborgarna lätt får tillgång till den fullständiga texten för de stödordningar som berörs av skyldigheten att offentliggöra uppgifter samt de väsentliga uppgifterna om enskilda stödåtgärder som överstiger tröskelvärdet. Öppenhetsskyldigheterna har som mål att öka vetskapen om statliga stöd på den nationella och regionala nivån och på EU-nivån och därigenom främja en bättre stödkontroll i medlemsstaterna och i hela unionen. I praktiken kan finländska företag kontrollera om stöd som andra medlemsstater i EU beviljat deras konkurrenter är förenligt med EU-reglerna.  
Även EU:s bestämmelser om statliga stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden har reviderats för åren 2014–2020. De nya reglerna om statligt stöd är mer detaljerade än tidigare. I kapitel 1.1 ovan har gruppundantagsförordningen för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden redan nämnts. Dessutom har Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (2014/C 204/01, riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden) utfärdats. De nya bestämmelserna har börjat tillämpas vid ingången av juli 2014. Riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden ändrades delvis i november 2015 genom kommissionens meddelande (2015/C 390/05). Gruppundantagsförordningen för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden gäller i Finland stöd som beviljas aktörer inom jordbruk och trädgårdsodling samt vissa stöd som riktas till SMF-företag i landsbygdsområden. Stöden inom skogsbruk omfattas av tillämpningsområdena för både riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden och gruppundantagsförordningen för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden. I Finland har stödsystemet för hållbart skogsbruk anmälts till kommissionen som stöd enligt riktlinjerna för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden. Utöver gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbrukssektorn har kommissionen gett ett meddelande om riktlinjer för granskning av statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (2015/C217/01). 
1.2.1
Uppgifter som offentliggörs
I artikel 9 i den allmänna gruppundantagsförordningen konstateras om offentliggörande och information att den berörda medlemsstaten ska se till att följande offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå: 
a) Den sammanfattande information som avses i artikel 11 i förordningen i det standardiserade format som anges i bilaga II eller en länk som ger tillgång till denna. 
b) Den fullständiga texten till varje stödåtgärd enligt artikel 11 eller en länk som ger tillgång till den fullständiga texten. 
c) Den information som anges i bilaga III om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 500 000 euro. 
Uppgifterna enligt artiklarna 9.1 a och 9.1 b i den allmänna gruppundantagsförordningen baserar sig på uppgifterna i de sammanfattande anmälningarna som medlemsstaterna tillställer kommissionen i efterhand och på uppgifterna i kommissionens beslut om statligt stöd. Dessa fås och offentliggörs direkt via kommissionens informationssystem. Däremot förutsätter artikel 9.1 c i den allmänna gruppundantagsförordningen att medlemslandet ska säkerställa att uppgifter enligt bilaga III till gruppundantagsförordningen om beviljandet av varje individuellt stöd som överstiger 500 000 euro offentliggörs på nationell eller regional nivå på den övergripande webbplatsen för statligt stöd. I fråga om skattestöd har kommissionen tolkat att detta innebär ett årligt stöd av minst denna storlek till företaget. 
I gruppundantagsförordningen för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden gäller skyldigheten att offentliggöra individuella stöd sådana stöd som överstiger 60 000 euro i primär jordbruksproduktion och i övrigt 500 000 euro. I gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbrukssektorn är gränsen för offentliggörande av uppgifter 30 000 euro.  
Den stödbeviljande myndigheten ska för offentliggörande anmäla följande uppgifter som ingår i skyldigheten att offentliggöra och som nämns i bilaga III till den allmänna gruppundantagsförordningen: 
-Stödmottagarens namn och referens (FO-nummer och eller annan nationell referens). 
-Typ av företag (små eller medelstora/stora). Typen av företag, dvs. om det är fråga om ett SMF-företag eller ett stort företag, definieras i bilaga I till den allmänna gruppundantagsförordningen (651/2014) samt i kommissionens rekommendation om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag K(2003) 1422. 
- Region där stödmottagaren är belägen. Uppgifterna offentliggörs på basis av Europeiska statistikmyndighetens, Eurostat, NUTS-regionklassificering (Nomenclature of Territorial Units for Statistics) enligt NUTS II-regionindelningen. För närvarande motsvarar gällande nivå II i NUTS-klassificeringen i Finland de s.k. fem storområdena: Helsingfors–Nyland, Södra Finland, Västra Finland, Norra och Östra Finland samt Åland. NUTS nivå I motsvarar indelningen i Fastlandsfinland och Åland. 
-Verksamhetsområde på gruppnivån (tresiffernivån) i Nace (Europeiska unionens statistiska näringsgrensindelning). 
-Stödinslag, angivet i heltal i nationell valuta. 
-Stödform (bidrag/räntesubvention, lån, garantier, skatteförmåner eller skattefrihet, riskfinansiering).  
-Datum för beviljande. 
-Stödets syfte. 
-Beviljande myndighet. 
Referensen som kommissionen angett för stödåtgärden i det elektroniska anmälningsförfarandet, dvs. det så kallade SA.-numret ska också offentliggöras. Dessutom förutsätter kommissionen i fråga om lån och garantier att stöddelens/stödbeloppets nominella värde anmäls.  
Även i reglerna om statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden samt för fiskeri- och vattenbrukssektorn förutsätts i regel att motsvarande uppgifter offentliggörs.  
Begreppet företag definieras enligt det allmänna konkurrensrättsliga begreppet utifrån den ekonomiska enheten. I bedömningen av om tröskeln för offentliggörande överstigs ska således beaktas alla enheter som hör till samma koncern (såsom moderbolaget och dotterbolagen).  
Tröskelvärdet för offentliggörande av uppgifter om stöd granskas för företagets del per stödordnings- och stödbeslutsprojekt. Om samma företag för samma projekt på basis av samma stödordning till exempel enligt den allmänna gruppundantagsförordningen får över 500 000 euro i stöd, ska de krävda uppgifterna offentliggöras.  
Uppgifterna ska offentliggöras senast inom en månad från den dag stödet beviljades. Om stödbeslutet ändras i efterhand, kan de uppgifter som ska offentliggöras (till exempel stödbeloppet i euro) ändras på motsvarande sätt. Fel i de offentliggjorda uppgifterna om stöd kan rättas i efterhand, i regel i sex månader från det att uppgifterna offentliggjordes.  
Skyldigheten att offentliggöra uppgifter som motsvarar artikel 9 i den allmänna gruppundantagsförordningen gäller statliga stöd som kommissionen godkänt utifrån anmälningar av statligt stöd som lämnas till kommissionen på förhand. Kommissionen fogade redan i samband med statsstödsreformen skyldigheter att offentliggöra uppgifter till bl.a. riktlinjerna för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (2013/C 25/01), riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 (2013/C 209/01), meddelandet från kommissionen om statligt stöd till filmer och andra audiovisuella verk (2013/C322/01), riktlinjerna för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (2014/C19/04) och riktlinjerna för statligt stöd till flygplatser och flygbolag (2014/C99/03), riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2010 (2014/C 200/01) och Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01). Dessutom torde kommissionen foga en motsvarande skyldighet att offentliggöra uppgifter även till andra positiva beslut som fattas utifrån statsstödsreglerna om godtagbarhet.  
För närvarande berörs arrangemang som baserar sig på kommissionens beslut 2012/21/EU om allmännyttiga tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) samt kommissionen SGEI-ram 2012/C8/02 inte av skyldigheterna att offentliggöra uppgifter, eftersom där finns särskilda bestämmelser om skyldigheter att offentliggöra uppgifter. Skyldigheter att offentliggöra uppgifter om stöd finns för närvarande inte i fråga om stöd till sjöfart enligt riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport (2004/C 13/03). Stödarrangemang som finansieras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 ska inte omfattas av skyldigheten att offentliggöra uppgifter. Stödordningar som redan godkänts enligt gamla fördrag och som inte anpassats till de reformerade reglerna om statligt stöd samt de så kallade reglerna om de minimis-stöd som gäller stöd av mindre betydelse omfattas inte heller av skyldigheten att offentliggöra uppgifter.  
1.2.2
Skyldighet att offentliggöra uppgifter om skattestöd, regionalt stöd till stadsutveckling samt riskfinansieringsstöd
Enligt artikel 9.2 i den allmänna gruppundantagsförordningen fullgörs öppenhetsskyldigheten i fråga om stödordningar i form av skatteförmåner och stödordningar för regionalt stöd till stadsutveckling enligt artikel 16 samt riskfinansieringsstöd, om medlemsstaterna offentliggör den begärda informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller (i miljoner euro): 
0,5-1; 
1-2; 
2-5; 
5-10; 
10-30; och  
30 och mer. 
I fråga om skatte- och riskfinansieringsstöd offentliggörs alltså inte det exakta eurobeloppet som beviljats ett enskilt företag, utan stödbeloppet anmäls endast med ovan nämnda variationsintervaller. Uppgifter om skattestöd ska offentliggöras inom ett år från skattedeklarationens inlämningstid. Till denna del avviker regleringen från andra statliga stöd, där uppgifterna ska offentliggöras senast inom sex månader från den dag stödet beviljades. 
I synnerhet i fråga om skyldigheten att offentliggöra uppgifter om skattestöd har medlemsländerna inklusive Finland bett kommissionen precisera flera definitionsfrågor, bl.a. tidpunkten då skattestödet beviljas, fastställandet av stödperioden, insamlingen av uppgifter om de slutliga stödmottagarna och rättelse av uppgifter i efterhand. Kommissionen har lovat ge anvisningar i frågan våren 2016. 
Jordbruket har motsvarande gränser som de ovan nämnda skattestöden, men dessutom finns det en extra klass 0,06 - 0,5.  
Inom fiskeri- och vattenbrukssektorn är variationsintervallerna 
0,03-02 
0,2-0,4 
0,4-0,6 
0,6-0,8 
0,8-1. 
Stöduppgifternas offentlighet enligt den nationella lagstiftningen  
De uppgifter som ska offentliggöras är för närvarande offentliga enligt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). Ett undantag utgörs av beskattningsuppgifter som ska hemlighållas. Dessa bestämmelser och de ändringar som föreslås i dem granskas senare i denna proposition.  
Eftersom det är fråga om ett informationssystem för öppenhet som offentliggörs på internet, har företaget möjlighet att självt granska stöduppgifter om företaget som berörs av öppenhetsskyldigheten och som ska offentliggöras. 
1.3
Kommissionens centraliserade informationssystem för öppenhet
Kommissionen har för medlemsstaterna förberett ett elektroniskt informationssystem för öppenhet som uppfyller de krav på offentliggörande av uppgifter om statligt stöd som förutsätts i artikel 9.1 c i den allmänna gruppundantagsförordningen och i andra regler om statligt stöd. Avsikten är att systemet är i bruk senast den 1 juli 2016, när övergångsperioden för skyldigheten att offentliggöra uppgifter går ut.  
Det är frivilligt för medlemsstaterna att använda kommissionens informationssystem. Medlemsstaterna kan också använda ett eget informationssystem. Samtliga medlemsstater inklusive Finland har beslutat att använda det centraliserade informationssystemet för öppenhet som kommissionen tillhandahåller. I det informationssystem som kommissionen förberett ingår 
-automatisk inmatning av grundläggande uppgifter om stödordningar från kommissionens informationssystem,  
- inmatning av uppgifter om individuella stöd i systemet antingen manuellt eller i fråga om större datamängder via ett automatiskt elektroniskt gränssnitt från ett nationellt informationssystem,  
-lagring av data i databasen och  
-automatiskt offentliggörande av uppgifter på webben medlemsstatsspecifikt inklusive sökfunktioner.  
I praktiken ska stödmyndigheterna i medlemsstaterna alltså se till att uppgifter som ska offentliggöras enligt gruppundantagsförordningarna och motsvarande regler om statligt stöd inmatas antingen manuellt eller via ett nationellt informationssystem och ett automatiskt gränssnitt till kommissionens informationssystem för offentliggörande. De uppgifter som myndigheterna i medlemsstaterna anmäler lagras i databasen i kommissionens informationssystem och offentliggörs därifrån automatiskt på kommissionens webbplats för medlemsstaternas statliga stöd på ett sätt som är lättillgängligt för alla. Uppgifterna lämnas till systemet och offentliggörs på medlemsstatens officiella språk, men uppgifterna finns efter automatisk översättning även tillgängliga på språken i de övriga medlemsstaterna. 
Uppgifter som gäller statliga stöd inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde offentliggörs i samma informationssystem för öppenhet som övriga statliga stöd. Myndigheterna i medlemsstaten kan vid inmatning av uppgifter vid behov använda flera olika nationella referenser om företag som får stöd, så till exempel i fråga om jordbruksstöd kan i stöden användas både företags- och organisationsnummer (FO-nummer) och lägenhetssignum. 
1.3.1
Nationella åtgärder för offentliggörande
Ansvaret för inmatningen och godkännandet av uppgifterna om stödet före det automatiska offentliggörandet via informationssystemet kommer att ligga hos den som beviljat det statliga stödet. Arbets- och näringsministeriet, som är medlemsstatens nationella centrala koordinator, har nationellt ansvar för administreringen av systemet och användarhanteringen, men inte skyldighet att kontrollera de uppgifter som inmatas i systemet innan uppgifterna offentliggörs. Den nationella centrala koordinatorn ger dessutom bland annat användarkoder till dem som beviljar stöd, för att de ska kunna mata in de krävda uppgifterna i kommissionens informationssystem manuellt och ger instruktioner om hur systemet används.  
Automatisk dataöverföring från det nationella kundinformationsarkivet till kommissionen  
Arbets- och näringsministeriet inledde i augusti 2014 ett kundinformationsprojekt (Asiakastietohanke) som skapar förutsättningar för vidareutveckling av den elektroniska ärendehanteringen och förbättrande av samarbetet och effektiviteten i myndighetsverksamheten. Olika aktörers kunduppgifter insamlas till ett centraliserat kundregister. Det samlade enhetliga kundinformationsarkivet ger aktörerna inom den offentliga förvaltningen ett enhetligt och mer omfattande dataarkiv om företagen. Dataarkivet, som används gemensamt av aktörer inom den offentliga förvaltningen, möjliggör målet i regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering att kunden bes lämna uppgifter bara en gång.  
I praktiken är kundinformationsarkivet ett kundregister som består av kunder med FO-nummer. Där finns uppgifter om åtgärder mellan aktörer inom den offentliga förvaltningen och företagen inbegripet stödbeslut som fattats för företag. Avsikten är att till exempel närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM), utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes, statens specialfinansieringsbolag Finnvera Abp och Finpro Oy ska använda kundinformationsarkivet. 
Kundinformationsarkivet ger ett nationellt elektroniskt gränssnitt för förmedlande av uppgifter om stöd som ska offentliggöras i kommissionens öppenhetssystem. I syfte att minska den administrativa bördan är det ändamålsenligt att de stödmyndigheter som volymmässigt har många individuella stöd som berörs av skyldigheten att offentliggöra uppgifter använder kundinformationsarkivet och automatisk dataöverföring.  
2
Föreslagna ändringar
2.1.1
Lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd
I propositionen föreslås det att lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd ändras genom att det till lagen fogas en ny 2 a § om skyldighet att offentliggöra uppgifter om stöd och öppenhetsskyldighet. 
I fråga om skyldigheten för staten, kommuner, samkommuner eller andra offentliga samfund eller offentligrättsliga inrättningar, bolag, stiftelser, föreningar eller statens specialfinansieringsbolag, att, när de beviljar stöd, anmäla uppgifter om individuella statliga stöd för offentliggörande tillämpas vad som kommissionen föreskriver i de gruppundantagsförordningar som utfärdats med stöd av artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 994/1998 och artikel 1 i rådets förordning (EU) nr 1588/2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (kodifiering). Om beviljandet av ett individuellt statligt stöd grundar sig på ett beslut som fattats genom anmälningsförfarande enligt artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, iakttas de skyldigheter i fråga om offentliggörande och öppenhet som nämns i kommissionens beslut.  
Det är fråga om en informativ bestämmelse och avsikten är att ge närmare anvisningar om det praktiska genomförandet av den. Eftersom kommissionen även i ett senare skede kan utfärda nya gruppundantagsförordningar med stöd av rådets bemyndigandeförordning, specificeras i bestämmelsen inte de gruppundantagsförordningar som är i kraft för närvarande. Skyldigheten gäller i omfattande grad alla aktörer som beviljar offentliga medel, när kriterierna för statligt stöd enligt artikel 107.1 i FEUF-fördraget uppfylls och stödet beviljas antingen som stöd enligt bestämmelserna i gällande gruppundantagsförordningar eller som stöd enligt ett kommissionsbeslut som fattats i enlighet med anmälningsförfarandet i artikel 108.3 i FEUF-fördraget. 
Skyldigheten för den som beviljar stöd att anmäla uppgifter om individuella statliga stöd för offentliggörande kan i praktiken fullgöras antingen att så att stöduppgifterna inmatas manuellt i systemet eller genom det nationella kundinformationsarkivet och därigenom automatisk dataöverföring till kommissionens informationssystem. Skyldigheten avses gälla statliga stöd som beviljas 1.7.2016 eller därefter. I fråga om stöd som beviljas för fiskeri- och vattenbrukssektorn gäller skyldigheten att offentliggöra stöduppgifter stöd som beviljas 1.1.2017 eller därefter. 
Fast regleringen som riktar sig till medlemsstaterna i både den allmänna gruppundantagsförordningen och gruppundantagsförordningarna för jordbruks- och skogsbrukssektorn och landsbygdsområden och för fiskeri- och vattenbrukssektorn är direkt tillämplig rätt, behövs också nationell lagstiftning för att gruppundantagsförordningen ska tillämpas effektivt även på beviljarnivån fr.o.m. 1.7.2016.  
2.1.2
Energiskattestöd
I propositionen föreslås att det till punktskattelagen fogas bestämmelser om stödtagande företags skyldighet att anmäla vissa uppgifter om företaget till den stödbeviljande myndigheten i syfte att fullgöra skyldigheten att offentliggöra uppgifter som förutsätts i EU:s lagstiftning om statligt stöd. De är fråga om de uppgifter om stödmottagaren som förutsätts i skyldigheten att offentliggöra uppgifter som inte samlas in i samband med verkställandet av beskattningen. Uppgifterna gäller företagets namn och referens, typ av företag, dvs. i praktiken företagets storlek, verksamhetsområde samt den region där företaget är beläget. Anmälningsskyldigheten gäller företag som får skatteåterbäring för energiintensiva företag, el på den nedsatta elskattenivån II, energiskattestöd för samproduktion av el och värme eller återbäring av energiskatt för jordbruket, om vilka det föreskrivs i elskattelagen, bränsleskattelagen och i lagen om skatteåterbäring inom jordbruket. I propositionen föreslås det inte innehållsmässiga ändringar i energiskattestöden. 
Enligt propositionen ska företaget anmäla de ovan nämnda uppgifterna, för att stödmyndigheten ska kunna fullgöra sin skyldighet att offentliggöra uppgifter enligt artikel 9.1 c i gruppundantagsförordningen som ålagts medlemsstaterna. I enlighet med underpunkt c ska Finland säkerställa att uppgifter enligt bilaga III till gruppundantagsförordningen om beviljandet av varje individuellt stöd som överstiger 500 000 euro offentliggörs på den övergripande webbplatsen för statligt stöd. Reglerna om offentliggörande av uppgifter måste iakttas, för att stödet ska vara stöd enligt gruppundantagsförordningen.  
Även om offentliggörandet av uppgifter som är förpliktande för Finland endast gäller de företag som får ett visst energiskattestöd överstigande 500 000 euro per år, förutsätter fullgörandet av skyldigheten att uppgifter fås om alla företag som får energiskattestöd och om deras verksamhetsställen. Uppgifter som krävs för skyldigheten att offentliggöra insamlas inte i övrigt i samband med verkställandet av beskattningen.  
I förslaget finns bestämmelser om förfarandet för anmälan. När företaget får stödet i form av skatteåterbäring, anmäler företaget uppgifterna årligen i ansökan om återbäring. När det gäller stöd som inte betalas i form av skatteåterbäring måste företaget registrera sig som stödmottagare hos den myndighet som beviljar stödet och lämna uppgifterna i samband med registreringen. Uppgifterna anmäls en gång och därefter ska stödmottagaren endast anmäla förändrade uppgifter till stödmyndigheten. 
Vid beredningen av propositionen utreddes som ett alternativ möjligheten att fullgöra skyldigheten att offentliggöra uppgifter så att man även i fråga om de stöd som för närvarande inte genomförs som skatteåterbäring övergår till ett skatteåterbäringssystem, och då skulle uppgifterna fås på ansökningsblanketten. Det bedömdes emellertid vara ett administrativt sett klart tyngre arrangemang för både stödmottagarna och stödmyndigheterna än det anmälningsförfarande av engångsnatur som föreslås i propositionen.  
Beloppet av själva skattestödet finns tillgängligt i ansökan om återbäring, när stödet betalas i form av skatteåterbäring. Det behöver utfärdas separata bestämmelser om anmälan av stödbelopp för stöd som beviljas i form av direkt skattefrihet eller som skattenedsättning. Detta gäller i praktiken elskattestödet. I propositionen föreslås att det till elskattelagen fogas en ny bestämmelse om elnätsinnehavarens och elproducentens skyldighet att till stödmyndigheten årligen anmäla överlåtelse av el enligt den nedsatta elskattesatsen per stödmottagare. Elproducentens anmälningsskyldighet gäller de undantagsfall där el inte överförs via elnätet för förbrukning på nedsatt skattenivå.  
Tullen och Skatteförvaltningen ska i egenskap av stödmyndigheter se till att de nödvändiga stöduppgifterna anmäls till kommissionens informationssystem. 
I fråga om energiskattestöd föreslås det i propositionen att bara de ändringar som är nödvändiga för att fullgöra skyldigheten att offentliggöra uppgifter görs i lagstiftningen. I sekretessbestämmelserna i punktbeskattningen bereds de justeringar som ändringen förutsätter i en regeringsproposition som är under beredning. Genom propositionen överförs verkställandet av punkt- och bilbeskattningen från Tullen till Skatteförvaltningen fr.o.m. ingången av 2017. I samband med detta blir Skatteförvaltningen myndigheten för alla energiskattestöd. 
Dessutom föreslås det i propositionen att lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen ändras. I syfte att fullgöra statens skyldighet att offentliggöra uppgifter har också elnätsinne-havare och elproducenter till vissa delar skyldighet att lämna uppgifter om leverans av el enligt elskatteklass II. 
2.1.3
Lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter
I propositionen föreslås det att lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) ändras. Enligt lagen är beskattningsuppgifter om enskilda skattepliktiga i regel sekretessbelagda. Det föreslås att lagen ändras så att den uppfyller kraven i fråga om skyldigheten att offentliggöra uppgifter om statliga stöd och öppenhetsskyldigheten i den allmänna gruppundantagsförordningen. I praktiken gäller ändringen skattefriheten för produktionsstöd för filmproducenter enligt 6 § 5 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) som anmälts till kommissionen som stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen och därmed omfattas av öppenhetsskyldigheten. Även återbäring av punktskatt enligt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) berörs av skyldigheten att offentliggöra uppgifter och öppenhetsskyldigheten. Enligt 14 § i den aktuella lagen tillämpas på de uppgifter som behandlas inom Skatteförvaltningen det som i 4 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter föreskrivs om sekretessbelagda beskattningsuppgifter. På grund av detta föreslås det att nya 6 och 7 punkter fogas till 6 § 1 mom. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Enligt punkterna är offentliga uppgifter i fråga om skattefritt produktionsstöd enligt 6 § 5 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och återbäring enligt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket uppgifter enligt artikel 9.2 och bilaga III till den allmänna gruppundantagsförordningen.  
Som stödmyndighet ska Skatteförvaltningen se till att uppgifter om sådana stöd som beviljats i form av skatteförmån och som överstiger gränsen på 500 000 euro anmäls till kommissionens informationssystem.  
3
Propositionens konsekvenser
Kravet att uppgifter om stöd offentliggörs baserar sig på EU:s regler om statligt stöd. Kraven på att uppgifter offentliggörs riktar sig i synnerhet till offentliga myndigheter och medför i viss grad extra administrativt arbete för myndigheterna. Det uppskattas att det i Finland årligen finns högst cirka 800 stycken beslut om individuella stöd som överstiger 500 000 euro. Uppskattningen baserar sig på de uppskattningar som arbets- och näringsministeriet samlat in från de statliga stödmyndigheterna. Det uppskattas att det inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde finns ett fåtal beslut om individuella stöd som berörs av skyldigheten att offentliggöra uppgifter. 
Kommunerna och landskapsförbunden beviljar i sin tur ytterst sälla individuella stöd som överstiger 500 000 euro. Den största delen av stöduppgifterna kan överföras automatiskt via gränssnittet i det nationella kundinformationsarkivet till kommissionens centraliserade informationssystem via vilket uppgifterna offentliggörs.  
Offentliggörandet av stöduppgifter ökar öppenheten kring sådana statliga stöd som Finland och övriga medlemsstater beviljat med tanke på företagen och medborgarna. Det centraliserade offentliggörandet av uppgifter bidrar också till att man noggrannare än tidigare kan uppfatta totalbeloppet och fördelningen av offentligt stöd, vilket främjar de nationella val som görs i stödpolitiken. En del myndigheter (till exempel Tekes, Filmstiftelsen, Energimyndigheten) offentliggör redan i nuläget uppgifter om individuella stöd. Detta är dock inte tillräckligt med tanke på fullgörandet av skyldigheterna att offentliggöra uppgifter, utan de i propositionen definierade uppgifterna i standardformat måste överföras till kommissionens centraliserade webbplats.  
Förslaget har inga direkta budgetkonsekvenser. Förslaget förutsätter dock mångsidigt IT-tekniskt utredningsarbete samt rådgivning och anvisningar till de myndigheter som beviljar stöd.  
Fullgörandet av anmälningsskyldigheten enligt förslaget ökar i viss grad det administrativa arbetet hos företag som får energiskattestöd och hos elnätsinnehavare och elproducenter och medför kostnader för informationssystem. Cirka 10 000 företag berörs av engångsförfarandet för anmälan och registering och cirka 39 000 företag berörsav förfarandet för ansökan om skatteåterbäring (inklusive jordbruket). Skyldigheten att anmäla stöd som berörs av skyldigheten att offentligföra uppgifter ökar den administrativa bördan för dessa företag. Eftersom skyldigheten att lämna uppgifter avses vara av engångsnatur eller kommer att genomföras årligen i samband med ansökan om återbäring, är den administrativa bördan rimlig. Uppgifter samlas också in från de företag vars energiskattestöd understiger 500 000 euro, inklusive återbäring av energiskatt för jordbruket. Detta medför dock inte någon extra administrativ börda för företagen, eftersom de krävda tilläggsuppgifterna anmäls på samma ansökningsblankett. Insamlingen av uppgifter om stödmottagare i fråga om alla företag som får stöd effektiviserar i sin tur övervakningen av företag i ekonomiska svårigheter.  
För stödmyndigheten medförs utöver engångskostnader för informationssystem dessutom regelbundna kostnader för underhåll av systemet.  I början medförs för Tullen och därefter för Skatteförvaltningen dessutom informations- och instruktionsarbete. Därtill måste de behandla och analysera de uppgifter som stödmottagarna anmält eller som insamlats genom skattedeklarationer, för att skyldigheten att offentliggöra uppgifter ska kunna fullgöras. Således ökar förslaget stödmyndighetens rapporterings- och utredningsuppgifter. 
4
Beredningen av propositionen
Utkastet till regeringsproposition har beretts som tjänsteuppdrag vid arbets- och näringsministeriet i samarbete med finansministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Finansministeriet har berett förslag till ändring av punkskattelagen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen och 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter.  
Över utkastet till regeringsproposition begärdes remissyttranden från 59 instanser. Remissyttrande lämnades av Ålands landskapsregering, statsrådets kansli, justitieministeriet, inrikesministeriet, kommun- och regionförvaltningsavdelningen vid finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Finnvera, Finsk Energiindustri rf, Finlands Näringsliv EK rf, Finlands Kommunförbund rf, Tullen, statens revisionsverk, Trafikverket, Skatteförvaltningen, Skattebetalarnas Centralförbund rf, Livsmedelssäkerhetsverket, Centralhandelskammaren, MTK ry, Lantmäteriverket, Tekes, Teknologiateollisuus - Teknologiindustrin ry och Satakunta förbund. 
De flesta remissinstanserna hade inte innehållsmässiga ändringsförslag i fråga om utkastet till regeringsproposition, vars mål ansågs vara värda att understödas. Det ansågs dock att stödmottagarens skyldighet att anmäla om företaget befinner sig i ekonomiska svårigheter, som föreslogs i punkskattelagen, gick för långt med beaktande av kommissionens nuvarande anvisningar om att det ska säkerställas att villkoren för skattestöd uppfylls. Företagets skyldighet att anmäla om det befinner sig i ekonomiska svårigheter ströks från propositionen i den fortsatta beredningen.  
Jord- och skogsbruksministeriet, MTK ry och Teknologiateollisuus - Teknologiindustrin ry ansåg att regelring där uppgifter som berörs av offentliggörandeskyldigheten samlas in av alla företag som får energistöd, fast stödbeloppet understiger 500 000 euro, inklusive återbäring av energiskatt inom jordbruket, ökar företagens administrativa börda och står därigenom i strid med regeringsprogrammet. Finsk Energiindustri rf kritiserade även den administrativa bördan i samband med kraven på offentliggörande, men ansåg att den är rimlig.  
I remissyttrandena framfördes också frågor om det praktiska genomförandet av skyldigheten att offentliggöra uppgifter och rättelse av uppgifter som inte behöver föreskrivas särskilt på lagnivå. Kommissionen kommer under våren 2016 att ge ytterligare anvisningar om det praktiska genomförandet av offentliggörandeskyldigheten. Efter remissförfarandet har det dessutom gjorts vissa tekniska ändringar och preciseringar i propositionen.  
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd
2 a §.Skyldighet att offentliggöra uppgifter om stöd och att iaktta öppenhet. I paragrafen föreslås bestämmelser om skyldigheten för staten, kommuner, samkommuner eller andra offentliga samfund eller offentligrättsliga inrättningar, bolag, stiftelser, föreningar eller statens specialfinansieringsbolag, att, när de beviljar stöd, anmäla uppgifter om individuella statliga stöd för offentliggörande på det sätt som kommissionen föreskriver i de gruppundantagsförordningar som utfärdats med stöd av artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 994/1998 och artikel 1 i rådets förordning (EU) nr 1588/2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (kodifiering). Om beviljandet av ett individuellt statligt stöd grundar sig på ett beslut som fattats genom anmälningsförfarande enligt artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, iakttas de skyldigheter i fråga om offentliggörande och öppenhet som nämns i kommissionens beslut. Det är alltså fråga om en informativ bestämmelse som syftar till att genomföra EU:s lagstiftning om statligt stöd i fråga om skyldigheten att offentliggöra uppgifter, vilket är förpliktande för Finland.  
Skyldigheten gäller i omfattande grad alla aktörer som beviljar offentliga medel, när kriterierna för statligt stöd enligt artikel 107.1 i FEUF-fördraget uppfylls och stödet beviljas antingen som stöd enligt bestämmelserna i gällande gruppundantagsförordningar eller som stöd enligt ett kommissionsbeslut som fattats i enlighet med anmälningsförfarandet i artikel 108.3 i FEUF-fördraget. 
Den som beviljar stödet ansvarar för fullgörandet av skyldigheten att offentliggöra uppgifter om stöd och öppenhetsskyldigheten. Om stödet beviljas av till exempel närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) i egenskap av statlig myndighet, ser centralen också till att skyldigheten att offentliggöra uppgifter om stödet och öppenhetsskyldigheten fullgörs. Den myndighet som ansvarar för fullgörandet av offentliggörande- och öppenhetsskyldigheten måste alltså se till att uppgifter som ska offentliggöras enligt gruppundantagsförordningarna och motsvarande regler om statligt stöd inmatas antingen manuellt eller via ett nationellt informationssystem och ett automatiskt gränssnitt till kommissionens informationssystem för offentliggörande. 
För närvarande berörs arrangemang som baserar sig på kommissionens beslut 2012/21/EU om allmännyttiga tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI) samt kommissionen SGEI-ram 2012/C8/02 inte av skyldigheterna att offentliggöra uppgifter, eftersom där finns särskilda bestämmelser om skyldigheter att offentliggöra uppgifter. Skyldigheter att offentliggöra uppgifter om stöd finns för närvarande inte i fråga om stöd till sjöfart enligt riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport (2004/C 13/03). Stödarrangemang som finansieras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 ska inte omfattas av skyldigheten att offentliggöra uppgifter. Stödordningar som redan godkänts enligt gamla fördrag och som inte anpassats till de reformerade reglerna om statligt stöd samt de så kallade reglerna om de minimis-stöd som gäller stöd av mindre betydelse omfattas inte heller av skyldigheten att offentliggöra uppgifter.  
Eftersom kommissionen i ett senare skede kan utfärda nya gruppundantagsförordningar med stöd av rådets bemyndigandeförordning, specificeras i bestämmelsen inte de gruppundantagsförordningar som är i kraft för närvarande. 
1.2
Punktskattelagen
98 a §.Stödmottagarens anmälningsskyldighet. Avsikten är att till punktskattelagen foga bestämmelser om skyldigheten för mottagare av energiskattestöd att lämna uppgifter. I nya 98 a § 1 mom. föreskrivs om skyldigheten för det stödtagande företaget, dvs. stödmottagaren, att anmäla vissa uppgifter om företaget till stödmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller både mottagare av skattestöd i form av skatteåterbäring och mottagare av skattestöd i form av direkt skattefrihet eller skattenedsättning. 
Med stödmyndighet avses den myndighet som har till uppgift att verkställa punktbeskattningen eller bevilja skattestödet. Till utgången av 2016 är det Tullen som är stödmyndighet. Därefter är Skatteförvaltningen stödmyndighet, när punktbeskattningen överförts dit. Återbäring av energiskatt inom jordbruket beviljas redan nu av Skatteförvaltningen.  
I 2 mom. anges vilka skattestöd i samband med punktbeskattningen anmälningsskyldigheten gäller.  
I 3 mom. räknas upp de uppgifter om stödmottagaren som ska anmälas. Uppgifterna gäller på basis av bilaga III till gruppundantagsförordningen företagets namn och referens (FO-nummer), typen av företag (SMF-företag/stort företag), regionen där företaget är beläget (NUTS-områden) samt företagets verksamhetsområde. I fråga om skattestöd håller kommissionen som bäst på med att precisera tillämpningsanvisningarna för dessa definitioner. Bland annat definitionen av företagets verksamhetsområde klarläggs i stödmyndighetens anvisning, som utfärdas senare.  
98 b §.Förfarande för anmälan av uppgifter. I nya 98 b § föreskrivs om förfarandet för anmälan av uppgifter om stödmottagaren. I 1 mom. anges att när företaget får stöd i form av skatteåterbäring, anmäls uppgifterna om det stödtagande företaget årligen i ansökan om återbäring. När det gäller stöd som inte betalas i form av skatteåterbäring måste företaget registrera sig som stödmottagare hos den myndighet som beviljar stödet.  
I 2 mom. föreskrivs att stödmottagaren omedelbart ska anmäla förändrade uppgifter till stödmyndigheten.  
Företaget kan påföras felavgift med stöd av 44 § i punktskattelagen, om företaget inte lämnar uppgifter eller underrättar om att uppgifterna förändrats. Om anmälningsskyldigheten eller någon annan skyldighet enligt denna lag har försummats eller om det i syfte att få återbäring av punktskatt har lämnats bristfälliga eller felaktiga uppgifter, kan enligt den paragrafen i form av felavgift påföras 50 euro och högst 15 000 euro.  
I 3 mom. föreskrivs om införande av uppgifter i register som stödmyndigheten för. I registret kan också göras anteckningar om andra omständigheter som har inverkan på stödet. Stödmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om uppgifter som ska lämnas för beviljande, övervakning och offentliggörande av uppgifter samt om förfarande för anmälan av uppgifter.  
1.3
Lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen
26 b §. I nya 26 b § föreskrivs om elnätsinnehavarens och elproducentens skyldighet att årligen specifikt för varje stödmottagare till den stödmyndighet som avses i punktskattelagen anmäla överlåtelse av el i enlighet med 4 § 2 mom. i denna lag. Bestämmelsen behövs för att klarlägga storleken på sådant skattestöd för el som beviljas i form av direkt stöd. Samtidigt kan man försäkra sig om att det fås uppgift om alla företag som får skattestöd för el. 
1.4
Lagen om ändring av 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter
6 §.Offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter och vissa andra offentliga beskattningsuppgifter. Det föreslås att en ny 6 punkt fogas till 1 mom. Enligt punkten är offentliga uppgifter i fråga om skattefritt produktionsstöd för filmproducenter enligt 6 § 5 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet produktionsstödtagarens namn, företags- och organisationsnummer samt uppgifter enligt artikel 9.2 och bilaga III till den allmänna gruppundantagsförordningen. Sådana uppgifter är typ av företag, region där stödmottagaren är belägen, verksamhetsområde och storleken på skatteförmånen. Enligt kommissionens anvisningar betraktas tidpunkten för inlämnade av skattedeklaration som datum för beviljande av stödet enligt ovan nämnda bilaga III. På grund av att 6 punkten fogas till paragrafen görs en teknisk ändring i 5 punkten.  
Till 1 mom. förelås dessutom en ny 7 punkt, enligt vilken offentliga uppgifter om återbäring enligt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket är mottagarens namn, företags- och organisationsnummer, uppgifter om typ av företag, regionen där företaget är beläget, verksamhetsområde och skatteförmånens storlek.  
I paragrafen föreslås ett nytt 3 mom., enligt vilket det som i den allmänna gruppundantagsförordningen föreskrivs om offentliggörande av stöd som beviljats som individuella skatteförmåner iakttas i fråga om den förmån som fås genom att producentstödet till filmproducenter är skattefritt och i fråga om den förmån som fås i form av återbäring av punktskatt på energiprodukter. Som stödmyndighet ska Skatteförvaltningen se till att uppgifter om stöd som beviljats i form av skatteförmån anmäls till kommissionens informationssystem. Skatteförvaltningen matar in storleken på skatteförmåner som överstiger gränsen på 500 000 euro och som fås genom att produktionsstödet är skattefritt enligt de variationsintervaller som anges i artikel 9.2 i den allmänna gruppundantagsförordningen samt övriga uppgifter som gruppundantagsförordningen förutsätter. I fråga om storleken på produktionsstöden hör imatningen av uppgifterna till Finlands filmstiftelse.  
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. I fråga om statliga stöd för fiskeri- och vattenbrukssektorn tillämpas skyldigheterna att offentliggöra uppgifter först från och med den 1 januari 2017 i enlighet med kommissionens gruppundantagsförordning (EU) nr 1388/2014 för fiskeri- och vattenbrukssektorn. 
I fråga om skattefritt produktionsstöd för filmproducenter gäller skyldigheten att offentliggöra uppgifter de skattepliktiga som lämnar in sin skattedeklaration den 1 juli 2016 eller därefter. Företag som får energiskattestöd ska till stödmyndigheten anmäla de uppgifter som avses i 98 a § 3 mom. i punktskattelagen före utgången av 2016.  
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd 
I enlighet med riksdagens beslut  
fogas till lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001) en ny 2 a § som följer: 
2 a §  
Skyldighet att offentliggöra uppgifter om stöd och att iaktta öppenhet  
Bestämmelser om en skyldighet för staten, kommuner, samkommuner, andra offentliga samfund eller offentligrättsliga inrättningar, bolag, stiftelser, föreningar eller statens specialfinansieringsbolag att, när de beviljar stöd, anmäla uppgifter om individuella statliga stöd för offentliggörande finns i de gruppundantagsförordningar som antagits av kommissionen med stöd av artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 994/98 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd och artikel 1 i rådets förordning (EU) nr 1588/2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd. Om beviljande av ett individuellt statligt stöd grundar sig på ett kommissionsbeslut som fattats genom ett anmälningsförfarande enligt artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska de skyldigheter i fråga om offentliggörande och öppenhet som nämns i det beslutet iakttas.  
Denna lag träder i kraft den 20 .  
2. 
Lag 
om ändring av punktskattelagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till punktskattelagen (182/2010) nya 98 a och 98 b § som följer: 
98 a §  
Stödmottagarens anmälningsskyldighet  
Stödmottagaren ska till stödmyndigheten anmäla de uppgifter om företaget som anges i denna paragraf för att stödmyndigheten ska kunna fullgöra sin skyldighet att offentliggöra uppgifter enligt artikel 9.1 c i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.  
Anmälningsskyldigheten gäller stöd som det föreskrivs om i  
1) 4 § 2 och 3 mom. och 8 a § i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996), 
2) 4 § 2 mom. i lagen om punktskatt på flytande bränslen, 
3) 4 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006). 
Uppgifter som ska anmälas är  
1) företagets namn och referens,  
2) typ av företag, 
3) region där företaget är beläget, 
4) företagets verksamhetsområde. 
98 b §  
Förfarande för anmälan av uppgifter 
När ett företag beviljas stöd enligt 98 a § som skatteåterbäring, ska företaget i ansökan om skatteåterbäring ange de uppgifter som nämns i 3 mom. i den paragrafen. Om det är fråga om annat stöd än sådant som betalas som skatteåterbäring på ansökan, ska företaget registrera sig hos stödmyndigheten och lämna uppgifterna i samband med registreringen. 
Stödmottagaren ska utan dröjsmål underrätta stödmyndigheterna om att de uppgifter som avses i 98 a § 3 mom. har förändrats. 
Uppgifterna införs i stödmyndighetens register. I registret kan göras anteckningar också om andra omständigheter som inverkar på stödet. Stödmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om uppgifter som ska lämnas för beviljande, övervakning och offentliggörande av uppgifter samt om förfarande för anmälan av uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
En sådan registreringspliktig enligt 98 b § 1 mom. som bedrev verksamhet när lagen trädde i kraft ska registrera sig och lämna de uppgifter som avses i 98 a § till stödmyndigheten senast den 31 december 2016. 
3. 
Lag 
om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) en ny 26 b § som följer:  
26 b §  
En elnätsinnehavare och en elproducent ska årligen specifikt för varje stödmottagare till den stödmyndighet som avses i punktskattelagen anmäla leverans av el enligt 4 § 2 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) 6 § 1 mom. 5 punkten, sådan den lyder i lag 1248/2013, samt 
fogas till 6 § 1mom, sådant det lyder i lagarna 1253/2009 och 1248/2013, nya 6 och 7 punkter och till 6 §, sådan den lyder i lagarna 1253/2009 och 1248/2013, ett nytt 3 mom. som följer: 
6 § 
Offentliga fastighetsbeskattningsuppgifter och vissa andra offentliga beskattningsuppgifter 
Offentliga beskattningsuppgifter är 
5) namnet på samt företags- och organisationsnumret för ett bolag som är föremål för en investering enligt lagen om skattelättnad för investeringsverksamhet skatteåren 2013—2015 (993/2012) och investeringarna sammanlagt i euro, 
6) namnet på samt företags- och organisationsnumret för en mottagare av skattefritt produktionsstöd enligt 6 § 5 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) samt uppgifter om typ av företag, region där stödmottagaren är belägen, verksamhetsområde och skatteförmånens storlek enligt artikel 9.2 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och enligt bilaga III till den förordningen, 
7) namnet på samt företags- och organisationsnumret för en mottagare av återbäring av punktskatt enligt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) samt uppgifter om typ av företag, region där stödmottagaren är belägen, verksamhetsområde och skatteförmånens storlek enligt artikel 9.2 i den kommissions förordning som nämns i 6 punkten samt enligt bilaga III till den förordningen. 
Beträffande den förmån som fås genom skattefritt produktionsstöd och genom återbäring av punktskatt på energiprodukter enligt 1 mom. 6 och 7 punkten iakttas vad som i den kommissions förordning som nämns i 1 mom. 6 punkten föreskrivs om offentliggörande av stöd som beviljats i form av individuella skatteförmåner. 
Denna lag träder i kraft den 20 .  
Helsingfors den 7 april 2016  
Statsminister
Juha
Sipilä
Justitie- och arbetsminister
Jari
Lindström
Senast publicerat 8.4.2016 13:32