Regeringens proposition
RP
57
2017 rd
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition (RP 15/2017 rd) med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse i fråga om de bestämmelser som gäller finansieringen av landskapen och vissa andra bestämmelser
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd), som lämnades till riksdagen den 2 mars 2017, kompletteras.  
Propositionen kompletteras med avseende på bestämmelserna i den föreslagna lagen om landskapens finansiering i fråga om hur finansieringen av landskapens övriga uppgifter ska fastställas så att landskapens finansieringssystem kan behandlas som en helhet. I det avseendet kompletteras motiveringen till propositionen också i fråga om beskrivningen av nuläget, de viktigaste förslagen och konsekvensbedömningen.  
Den föreslagna lagen om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet ska kompletteras med en paragraf om statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets lokaler. Genom paragrafen säkerställs det att statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets lokaler inte börjar återkrävas av kommuner eller samkommuner till följd av genomförandet av reformen, om ändringen av användningsändamålet med, besittningen av eller äganderätten till lokalen eller det faktum att lokalen helt tas ur bruk inte beror på en omständighet som kommunen eller samkommunen har möjlighet att påverka, utan att detta uttryckligen beror på genomförandet av reformen. Dessutom kompletteras beskrivningen av nuläget och de viktigaste förslagen i motiveringen till propositionen. 
Det föreslås att lagen om offentlig upphandling och koncession ändras så att de ändringar av de upphandlande enheterna som följer av landskapsreformen beaktas i upphandlingslagen. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Övriga uppgifter som ska överföras till landskapen
Den 5 april 2016 drog regeringen upp detaljerade riktlinjer för övriga uppgifter som ska överföras till landskapen än de inom social- och hälsovården och räddningsväsendet. Dessa är miljö- och hälsoskyddet, regionutveckling och strukturfondsverksamhet, främjande av näringslivet, styrning och planering av områdesanvändningen, lantbruks- och jordbrukarstödsförvaltningen, avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare, nyttjandet och skötseln av vattentillgångarna, vatten- och havsvård, styrning av byggandet, vård av kulturmiljön, främjande av landskapets identitet och kultur, produktion och spridning av information om miljön samt övriga regionala tjänster som åläggs landskapen genom lag. Grunden för landskapens uppgifter är en klar uppgiftsfördelning mellan landskapen, kommunerna och staten. Det föreslås att dessa uppgifter överförs till landskapen från kommunerna, landskapsförbunden, andra samkommuner, närings-, trafik- och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna samt regionförvaltningsverken. 
Enligt förslaget ska uppgifterna regleras allmänt i 6 § i landskapslagen. De krav som uppgiftsfördelningen ovan ställer på ändringar av den omfattande speciallagstiftning som gäller de aktuella kommunernas, samkommunernas och de statliga myndigheternas uppgifter ska beredas och genomföras särskilt som ett led i den pågående beredningen av landskapsreformen. 
2
Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter som ska överföras
Uppgifter och personal vid närings-, trafik och miljöcentralerna, arbets- och näringsbyråerna, regionförvaltningsverken samt kommunerna och samkommunerna ska överföras till landskapen. Finansieringen av de statliga uppgifterna utgörs för närvarande av de årliga budgetanslagen och av intäkter som nettas för verksamheten. Finansieringskällor för kommunala uppgifter är kommunernas egna finansieringskällor (skatteinkomster, lån) och statsandelar. Samkommunernas verksamhet finansieras i huvudsak av kommunerna, men de har också andra finansieringskällor, såsom extern projektfinansiering. 
Nuvarande finansiering av och personal i uppgifter som ska överföras från närings-, trafik- och miljöcentralerna 
I statsbudgeten för 2017 anvisas ett nettoanslag på 172 660 000 euro under moment 32.01.02 Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år) för finansieringen av närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet. Enligt uppskattning kommer under momentet att nettas inkomster på 30 000 000 euro för verksamheten. År 2015 uppgick utfallet av Närings-, trafik- och miljöcentralernas -årsverken under omkostnadsmomentet till 2 883 årsverken och 2017 förväntas utfallet vara cirka 2 544 årsverken. Dessutom styrs finansiering via närings-, trafik- och miljöcentralerna från ett flertal moment i budgeten som räknas upp i förklaringen under sagda moment. Medlen under en del av momenten får användas också för att anställa personal till närings-, trafik- och miljöcentralerna. Vid NTM-centralerna uppgick år 2015 denna personal till 402 årsverken, och 2017 förväntas antalet vara cirka 400 årsverken. 
I samband med de överföringar som görs vid reformen kommer närings-, trafik- och miljöcentralerna att läggas ner den 1 januari 2019. Deras uppgifter överförs huvudsakligen till landskapen, men i viss mån också till Statens tillstånds- och tillsynsverk, en ny myndighet som ska inrättas, och till Innovationsfinansieringsverket Tekes, Trafiksäkerhetsverket Trafi, Trafikverket, Landsbygdsverket och Statskontoret. Överföringarna av uppgifter till Tekes och Trafi ska genomföras redan före ingången av 2019. 
Av anslagen på närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnadsmoment ska en andel på uppskattningsvis 134 miljoner euro på 2017 års nivå överföras till den statliga allmänna finansieringen av landskapen och en andel på 46 miljoner euro till olika statliga ämbetsverk. Räknat i årsverken uppgår den andel uppgifter på 2015 års nivå som ska överföras till landskapen till cirka 2 400 årsverken och andelen uppgifter som ska överföras till olika statliga ämbetsverk till cirka 700 årsverken. I talen ingår även årsverkena vid närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter. Dessutom överförs cirka 577 miljoner euro på 2017 års nivå från moment som är knutna till närings-, trafik- och miljöcentralernas övriga uppgifter till den allmänna statliga finansieringen av landskap. Under de moment som finns kvar i statsbudgeten som egna moment återstår dessutom cirka 2,92 miljarder euro av sådana anslag som i fortsättningen ska kanaliseras via landskapen för olika ändamål, såsom jordbruks- och företagsstöd enligt Europeiska unionens program. Landskapen kan använda en del av anslagen under dessa moment för löner till personal som arbetar i uppgifterna i fråga inom ramen för dels vad som bestäms i statsbudgeten, dels den finansiering som de ministerier eller ämbetsverk inom centralförvaltningen som ansvarar för momenten har tilldelat landskapen. 
Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter som ska överföras från arbets- och näringsbyråerna 
För finansieringen av verksamheten vid arbets- och näringsbyråerna har i budgeten för 2017 beviljats ett nettoanslag på 173 131 000 euro under moment 32.30.01 Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år). De inkomster som under momentet nettas för verksamheten förväntas uppgå till 400 000 euro. År 2015 var utfallet av årsverkena vid arbetskrafts- och näringscentralerna under omkostnadsmomentet 2 418 årsverken och utfallet 2017 har uppskattats till cirka 2 289 årsverken. År 2015 uppgick utfallet av årsverkena för den personal vid arbetskrafts- och näringscentralerna som finansieras från andra moment till 375, och 2017 förväntas antalet vara 400. 
I samband med uppgiftsöverföringarna till följd av reformen kommer arbets- och näringsbyråerna att läggas ner den 1 januari 2019 och deras uppgifter att överföras till landskapen, förutom uppgiften att lämna arbetskraftspolitiska utlåtanden, som överförs till arbetslöshetskassorna och Folkpensionsanstalten. Samtidigt genomförs en totalrevidering av den lagstiftning som reglerar dessa uppgifter genom en lag om regional utveckling och tillväxttjänster. Det centrala målet med revideringen är att anpassa olika tjänster till varandra och tillhandahålla tjänsterna efter kundernas behov. Ansvaret för att ordna detta åläggs landskapen. Produktionen av tillväxttjänster föreskrivs i lag. Produktionen ska i första hand grunda sig på marknadsmässiga lösningar och landskapets egen serviceproduktion ska alltid vara den lösning som tillgrips i sista hand. Landskapen har fortgående skyldighet att noga undersöka marknadssituationen och man kan anta att reformen kommer att medföra att minst 75 procent av den personal inom den offentliga förvaltningen som för närvarande arbetar inom tillväxttjänster efter en viss tid överförs till den privata sektorn. Med uppgiftsöverföringarna kommer cirka 91 % av det totala anslaget under arbets- och näringsbyråernas omkostnadsmoment att överföras och bli en del av den allmänna statliga finansieringen av landskapen. 
Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter som ska överföras från regionförvaltningsverken 
I statsbudgeten för 2017 har för finansieringen av verksamheten vid regionförvaltningsverken beviljats 53 300 000 euro under moment 28.40.01 Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år). De inkomster som under momentet nettas för verksamheten förväntas uppgå till 13 860 000 euro. Dessutom finansieras regionförvaltningsverkens verksamhet i fråga om arbetarskyddsuppgifter från moment 33.02.07 Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år), under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel. I statsbudgeten för 2017 har under momentet beviljats ett nettoanslag på 24 308 000 euro. 
I samband med uppgiftsöverföringarna vid reformen kommer regionförvaltningsverken att läggas ner den 1 januari 2019 och uppgifterna huvudsakligen att överföras till Statens tillstånds- och tillsynsverk, en ny myndighet som ska inrättas. Av regionförvaltningsverkens nuvarande uppgifter överförs samtidigt de uppgifter som gäller hälsoskydd, förvaltning av romska ärenden och regional alkoholförvaltning till landskapen samt merparten av övervakningen av djurens hälsa och välbefinnande. Till Evira överförs de styrningsuppgifter som gäller livsmedelstillsyn samt djurens hälsa och välbefinnande. Med överföringen av uppgifter från regionförvaltningsverken till landskapen överförs cirka 3,5 miljoner euro från regionförvaltningsverkens omkostnadsmoment 28.40.01 till den allmänna statliga finansieringen av landskapen, vilket motsvarar kostnaderna för cirka 100 årsverken, om man beaktar de inkomster som nettas för verksamheten. 
Nuvarande finansiering av uppgifterna inom avbytarförvaltningen 
Finansieringen av anskaffningen av ordinarie avbytarservice har i statsbudgeten förts till följande fyra moment under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel: moment 33.80.50 Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag), moment 33.80.40 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag), moment 33.80.42 Statlig ersättning för kostnaderna för vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år) och moment 33.80.41 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 finns under dessa moment sammanlagt cirka 178,29 miljoner euro i anslag. 
Nuvarande finansiering av och personal i de uppgifter inom administrationen av jordbruksstöd som ska överföras från kommunerna 
Kostnaderna för de uppgifter inom den kommunala administrationen av jordbruksstöd som ska överföras till landskapen har uppskattats till cirka 19,5 miljoner euro. Uppskattningen bygger på en särskild utredning som Landsbygdsverket gjorde sommaren 2016 för kommunernas samarbetsområden. I uppgifter inom kommunernas landsbygdsförvaltning arbetar omkring 500 personer. Merparten av finansieringen och personarbetet hänför sig till uppgifter inom den kommunala administrationen av jordbruksstöd. 
Nuvarande finansiering av och personal i uppgifter inom landskapsförbunden 
Finansieringen av landskapsförbunden utgörs huvudsakligen av kommunernas medlemsavgiftsandelar samt extern projektfinansiering. Medlemsavgiftsandelarna för landskapsförbundens lagstadgade uppgifter uppgår 2017 till cirka 52 miljoner euro. En del av landskapsförbunden har, förutom för de lagstadgade uppgifterna, svarat också för bland annat uppgifter inom räddningsväsendet och för verksamheten vid sommaruniversiteten. För dessa uppgifter har kommunerna i landskapet i fråga avsatt särskild finansiering. Cirka 60 procent av landskapsförbundens utgifter utgörs av personalkostnader. Enligt uppgifter från 2016 är cirka 690 personer anställda vid landskapsförbunden. 
3
Statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets lokaler
Under årens gång har statsunderstöd beviljats med stöd av olika bestämmelser för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets lokaler som ägs av kommunerna. I lagstiftning och finansieringsbeslut som reglerar finansieringen ingår som regel alltid ett krav på att finansieringen ska återkrävas, om lokalens användningsändamål, äganderätten eller besittningsrätten ändras. 
Bestämmelserna om statsunderstöd för social- och hälsovårdens anläggningsprojekt ingår i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992). I början av 2000-talet beviljades allt färre statsunderstöd för anläggningsprojekt, och 2006–2008 beviljades överhuvudtaget inga understöd. Under 2009–2012 beviljades däremot 29 miljoner euro för renoveringar. År 2013 trädde statsrådets förordning om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i social- och hälsovårdens kommunala verksamhetsenheter (1099/2013) i kraft. Med stöd av förordningen har det beviljats 15 miljoner euro i understöd. När understöden beviljades, iakttogs bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001). 
Enligt 30 § i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården kan det bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar statsunderstödet för ett anläggningsprojekt helt eller delvis ska återbetalas till staten, om den förvärvade egendomen överlåts eller om verksamheten upphör eller om det syfte för vilket egendomen används ändras varaktigt och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel eller statsunderstöd. Statsunderstödet kan emellertid inte återkrävas på grunder som har uppstått senare än 15 år efter att statsunderstödsutredningen om projektet lämnades. Enligt 11 § i förordningen om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i social- och hälsovårdens kommunala verksamhetsenheter ska egendom som är föremål för statsunderstöd användas för det ändamål som anges i beslutet om understöd i 15 år från att statsunderstödsutredningen lämnades, och under den tiden får egendomen inte överlämnas till någon annan eller överlåtas i någon annans ägo eller besittning. 
Brandskyddsfonden är en fond som står utanför statsbudgeten och vars verksamhet grundar sig på lagen om brandskyddsfonden (306/2003) och statsrådets förordning om brandskyddsfonden (625/2003). Ur fonden beviljas understöd till räddningsområden, kommuner och avtalsbrandkårer. Understöd för byggprojekt kan beviljas för byggande av nya brandstationer och för betydande ombyggnad eller tillbyggnad av gamla brandstationer. På understöd som beviljas ur brandskyddsfonden tillämpas vad som föreskrivs i statsunderstödslagen och fonden är i fråga om dessa understöd en sådan statsbidragsmyndighet som avses i statsunderstödslagen. 
Oljeskyddsfonden är en fond utanför statsbudgeten och förvaltas av miljöministeriet (lagen om oljeskyddsfonden 1406/2004). Ur fonden kan understöd beviljas till det lokala räddningsväsendet eller till kommunen för att bygga eller hyra lagerbyggnader avsedda för förvaring av oljebekämpningsmaterial och för bland annat övningsområden för oljebekämpning. På understöd som är beroende av prövning och beviljas ur oljeskyddsfonden tillämpas statsunderstödslagen på samma sätt som på understöd ur brandskyddsfonden. 
Understöd ur brandskyddsfonden och oljeskyddsfonden beviljas årligen. Ur brandskyddsfonden beviljas varje år cirka 2 miljoner euro för byggprojekt. De understöd ur oljeskyddsfonden som uttryckligen beviljas för byggprojekt är betydligt mindre än de som beviljas ur brandskyddsfonden, eftersom fondens medel i första hand används för att ersätta oljeskador och skaffa oljebekämpningsmaterial och upprätthålla bekämpningsberedskapen. 
Egendom för vilken statsunderstöd har beviljats får enligt 13 § i statsunderstödslagen inte på ett bestående sätt användas för något annat ändamål än det som bestäms i statsunderstödsbeslutet, och ägande- eller besittningsrätten till egendomen får inte överlåtas till någon annan under den i statsunderstödsbeslutet angivna användningstiden för den egendom för vilken statsunderstödet beviljas. I statsunderstödsbeslutet får användningstiden för den egendom för vilken statsunderstöd beviljas fastställas till högst tio år från det att statsunderstödet eller dess sista post har betalats. Användningstiden för egendom som är föremål för statsunderstöd är dock 30 år från det att statsunderstödet beviljades, om statsunderstödet har beviljats för anskaffning eller grundlig förbättring av fast egendom, en byggnad eller en lägenhet i en byggnad. 
4
Målsättning och de viktigaste förslagen
Propositionen kompletteras med avseende på bestämmelserna i den föreslagna lagen om landskapens finansiering (nedan förslag till finansieringslag) i fråga om hur finansieringen av landskapens övriga uppgifter ska fastställas så att landskapens finansieringssystem kan behandlas som en helhet.  
Grunderna för hur finanseringen av landskapen ska fastställas enligt förslaget till finansieringslag och kostnadsbasen för den statliga finansieringen skiljer sig innehållsligt i många avseenden mycket från de tillvägagångssätt som för närvarande tillämpas vid finansieringen av de uppgifter som ska överföras från staten till landskapen. I fråga om omkostnaderna för de uppgifter som ska överföras från staten samt vissa andra anslag med anknytning till dessa uppgifter under jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, arbets- och näringsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt miljöministeriets huvudtitlar kommer från och med 2019 att budgeteras under momentet för statlig finansiering för landskapen. Från momentet tilldelas landskapen statlig finansiering på basis av kalkylerade faktorer, medan de statliga ämbetsverken för närvarande tilldelas medel från omkostnadsmomentet för respektive ämbetsverkshelhet i en resultatstyrningsprocess med stöd av resultatavtal. Finansieringen av en del av de uppgifter som åläggs landskapen ska dock, på grund av typen av uppgifter och finansieringens karaktär, inriktas i form av särskild finansiering. 
Utgångspunkten för förslagen till grunder för fastställandet av de kalkylerade kostnaderna i propositionen har varit en enkel modell enligt det regleringssätt som tillämpas i det redan beredda förslaget till finansieringslag. Det är fråga om en modell som omfattar de centrala grunderna för fastställandet av kostnaderna på landskapsnivå för landskapens verksamhet i alla delar av landet. För att göra det möjligt att inrikta finansieringen av landskapens övriga uppgifter på ett ändamålsenligt sätt bör det till den föreslagna finansieringslagen som nya bestämningsfaktorer fogas koefficienter som beskriver tillväxttjänster och avbytarservice för lantbruksföretagare samt befolkningstäthetskoefficient för landskapets övriga uppgifter. Dessutom ska den invånarbaserade finansieringen ges större vikt. När den totala finansieringen ökar förändras viktningen av de bestämningsfaktorer som redan ingår i förslaget, även om allokeringen av den finansiering som grundar sig på dem är oförändrad. 
I 6 § i förslaget till finansieringslag ingår en begränsning som bromsar upp kostnadsökningen och som å andra sidan åter tryggar en höjning av nivån på finansieringen som grundar sig på de kalkylerade kostnaderna för landskapens social- och hälsovård. Beträffande landskapens övriga uppgifter finns ingen motsvarande ökning av servicebehovet som följer av befolkningens åldrande eller andra faktorer. Därför är det inte motiverat att tillämpa begränsningen på dessa uppgifter. I statsbudgeten har dessutom finansieringen av de uppgifter som överförs från staten behandlats som en post beroende av prövning, och i det avseendet finns det inga planer på att göra ändringar i det nuvarande läget. 
I 6 § i förslaget till finansieringslag finns också en bestämmelse om hur en förändring i finansårets beräknade kostnadsnivå ska beaktas. Den beräknade förändringen ska beaktas full ut i den kalkylerade finansieringen av uppgifter inom social- och hälsovården. I fråga om övriga uppgifter ska de kalkylerade kostnaderna justeras bara partiellt så att de motsvarar den beräknade förändringen av kostnadsnivån som bestäms utifrån landskapsindexet. När det gäller nuvarande finansiering enligt statsbudgeten av de uppgifter som ska överföras till landskapen beaktas som regel inte förändringen av kostnadsnivån. Eftersom finansieringen av landskapen huvudsakligen utgörs av statlig finansiering bör en förändring i kostnadsnivån i viss mån beaktas när storleken på finansieringen fastställs så att landskapen har tillräckliga förutsättningar att sköta de uppgifter som ålagts dem. 
Dessutom föreslås det att den behovsprövade förhöjning av landskapens finansiering som ingår i förslaget till finansieringslag under övergångsperioden ska innehålla en särskild post som kan användas för att balansera upp betydande sänkningar av finansieringsnivån under övergångsperioden. 
5
Finansiering av uppgifter som överförs till landskapen
Det föreslås att bestämmelser om landskapets uppgiftsområde införs i 6 § i landskapslagen (xx/xxxx). I denna proposition redogörs det för finansieringen av landskapets uppgifter när det gäller följande uppgifter enligt landskapslagen: 3) regional alkoholförvaltning, 6) jordbruk och landsbygdsutveckling, 7) marknadsordningar för jordbruksprodukter, säkerhet i, kvalitet på och användning av jordbrukets produktionsinsatser samt tillsyn över växthälsan, 8) fiskerihushållning och vattenhushållning, 9) regionutvecklingsmyndighetens uppgifter, utveckling och finansiering av regionen och dess näringsliv och innovationsmiljöer samt anknytande utbildning och kompetensutveckling, främjande av kultur, ordnande av företags-, arbets- och näringstjänster samt främjande av integration, 10) framsynsverksamhet för regionala utbildningsbehov på kort, medellång och lång sikt och beredning av regionala utbildningsmål, 11) planering av landskapet samt landskapsplanläggning, 12) främjande av planeringen av kommunernas områdesanvändning och av ordnande av byggnadsväsendet, 13) främjande av skyddet för den biologiska mångfalden och skötsel av kulturmiljön, 14) trafiksystemets funktion, trafiksäkerhet, väg- och trafikförhållanden, regional väghållning, samarbete inom markanvändningen samt produktion av omvärldsdata för den nationella trafiksystemplaneringen, 15) uppgifter i samband med statsbidrag för enskilda vägar och mobilitetsstyrning, 17) tillsättande av ett regionalt idrottsråd i samarbete med övriga landskap, främjande av motion i landskapet genom det regionala idrottsrådets verksamhet samt uppgifter i samband med motionsleder, 18) främjande av landskapsidentiteten i regionen i samarbete med regionens övriga aktörer, 19) samordning av de planer och utvecklingsinsatser som gäller kulturen som en del av genomförandet av landskapsstrategin, landskapsprogrammet och landskapsplanläggningen, 20) främjande och planering av vattentjänster, uppgifter som gäller användning och skötsel av vattenresurser samt hantering av översvämningsrisker, regionala uppgifter som gäller naturtillgångar och genomförande av miljö- och vattenarbeten och arbeten med vattendrag, 21) vatten- och havsskydd, ordnande och genomförande av vatten- och havsvård samt havsområdesplanering, 22) produktion av miljökunskap samt ökad miljömedvetenhet, 23) landskapets beredskap och samordning av den regionala beredskapen, 24) organisering av avbytarservice för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare samt ersättning av kostnaderna för vikariehjälp till renskötare, 25) regionala uppgifter med anknytning till de regionala delegationerna för romska ärenden och till romska ärenden och 26) regional organisering och utveckling av samservice. 
Dessutom är den finansiering som anges i denna proposition avsedd för skötseln av följande uppgifter som landskapet enligt 6 § i landskapslagen kan sköta vid sidan av sitt ordinarie uppgiftsområde: 1) utveckling och ordnande av trafiktjänster på landskapsnivå samt planering och ordnande av offentlig persontrafik liksom uppgifter som gäller statsbidrag för offentlig persontrafik frånsett verksamhet inom verksamhetsområdena för de kommunala och regionala myndigheter som avses i avdelning IV 1 kap. 3 § 2 och 3 mom. i lagen om transportservice ( / ), planering och ordnande av trafiken inom dessa områden, samt spårtrafik, 2) planering och ordnande av förbindelsefartygstrafik i skärgården och 5) internationella ärenden och förbindelser samt EU-frågor som anknyter till landskapets uppgifter. 
Finansiering av landskapens verksamhet (överföring av anslag från statens ämbetsverk och från kommunerna) 
Det föreslås att finansieringen av landskapens ovannämnda uppgifter i första hand ska samlas under ett nytt moment för statlig finansiering av landskap under finansministeriets huvudtitel (momentet för landskapens finansiering). För omkostnaderna ska medel överföras till momentet från närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnadsmoment 32.01.2, från arbets- och näringsbyråernas omkostnadsmoment 32.30.01 och från regionförvaltningsverkens omkostnadsmoment 28.40.01. 
Dessutom ska det till ett moment med allmän täckning överföras finansiering enligt förvaltningsområde från ett eller flera av jord- och skogsbruksministeriets, kommunikationsministeriets, arbets- och näringsministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt miljöministeriets moment. Bland momenten är den samlade helheten offentlig arbetskrafts- och företagsservice (tillväxttjänster) och avbytarservice beloppsmässigt de viktigaste. 
Insamlingen av finansiering för uppgifter som överförs från kommunerna beaktas i förändringen av kommunernas skatteinkomster och statsandelar. Av kommunernas finansiering överförs uppskattningsvis 3,33 miljoner euro till landskapens allmänna statsandelsmoment. Reservationsanslaget ska när det gäller de uppgifter som överförs från kommunerna täcka kostnaderna för de nuvarande landskapsförbundens uppgifter i enlighet med de kommunala betalningsandelarna och kostnaderna för den kommunala lantbruksförvaltningen. 
Under det allmänna momentet för statlig finansiering av landskapen samlas det in totalt cirka 1,04 miljarder euro enligt nivån för 2017 från följande moment i statsbudgeten för 2017: 
Finansministeriets huvudtitel 
Moment 28.40.01 Regionförvaltningsverkens omkostnader (reservationsanslag 2 år), cirka 7 procent av anslaget under momentet 
Jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel 
Moment 30.20.20 Veterinärvård och bekämpning av växtskadegörare (förslagsanslag), cirka 70 procent av anslaget under momentet 
Moment 30.40.31 Stödjande av vattenhushållnings- och fiskeriprojekt (reservationsanslag 3 år), 100 procent av anslaget under momentet 
Kommunikationsministeriets huvudtitel 
Moment 31.10.41 Statsunderstöd för byggande och upprätthållande av vissa flygplatser (reservationsanslag 3 år), 100 procent av anslaget under momentet 
Moment 31.10.50 Statsunderstöd för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år), cirka 5 procent av anslaget under momentet 
Moment 31.30.63 Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år), cirka 42 procent av anslaget under momentet 
Arbets- och näringsministeriets huvudtitel 
Moment 32.01.02 Närings-, trafik- och miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år), cirka 77 procent av anslaget under momentet 
Moment 32.30.01 Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (reservationsanslag 2 år), cirka 91 procent av anslaget under momentet 
Moment 32.30.51 Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år), 100 procent av anslagen under momentet 
Moment 32.50.42 Stödjande av företagens utvecklingsprojekt (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet 
Moment 32.50.65 Överföringsutgifter för investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet 
Moment 32.70.30 Statlig ersättning för integrationsfrämjande verksamhet (förslagsanslag), cirka 15 procent av anslaget under momentet (tilldelas med stöd av 3 kap) 
Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 
Moment 33.20.31 Statlig ersättning till kommunerna för ordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet (tilldelas med stöd av 3 kap) 
Moment 33.80.40 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag), 100 procent av anslaget under momentet 
Moment 33.80.50 Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (fast anslag), 100 procent av anslaget under momentet 
Miljöministeriets huvudtitel 
Moment 35.01.65 Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år), cirka 18 procent av anslaget under momentet 
Moment 35.10.22 Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år), cirka 28 procent av anslagen under momentet 
Moment 35.10.61 Främjande av vatten- och miljövård (reservationsanslag 3 år), cirka 29 procent av anslaget under momentet 
Moment 35.20.64 Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år), cirka 65 procent av anslaget under momentet 
Överföringarna av anslag enligt moment kommer att preciseras och få sin slutliga form i samband med beredningen av budgeten för 2019. 
Dessutom kommer den finansiering som är knuten till de uppgifter som ska överföras till landskapen att kanaliseras dels för användning av landskapen, dels för vidareförmedling av landskapen från flera olika moment som bildar separata moment i statsbudgeten under olika huvudtitlar. Dessa anslag under de s.k. specialmomenten utgörs framför allt av medel för betalning av jordbruksstöd samt EU-medel och nationella medel som är knutna till EU:s fonder. Till de moment som kvarstår under nuvarande huvudtitlar och som innehåller anslag av typen genomgångsposter hör ett moment avsett för betalning av räntestödsutgifter och två moment som budgeteras direkt på samma sätt som inkomstmomenten i statsbudgeten (moment 30.10.40, 30.10.41, 30.10.43, 30.10.64, 30.20.40–44, 30.40.20, 30.40.51 och 30.40.62 under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel samt moment 32.50.64 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel). Dessutom kommer anslagen för väghållning (31.10.20) under momentet för bastrafikledshållning under kommunikationsministeriets huvudtitel att kvarstå under nuvarande huvudtitel bland annat för att bevara enhetligheten och statens äganderätt till vägnätet. Också moment 30.10.51, 30.40.21 och 30.40.40 under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel, moment 31.30.64 och 31.30.66 samt en del av moment 31.10.50 under kommunikationsministeriets huvudtitel och moment 33.80.41 och 33.80.42 under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel föreslås stå kvar under ministeriets huvudtitel. I statsbudgeten för 2017 finns under dessa moment sammanlagt cirka 2,92 miljarder euro i anslag med koppling till landskapens verksamhet. Momentvisa motiveringar till att anslagen under momenten inte i strid med de allmänna riktlinjerna för reformen ska överföras till anslagen under momentet för statlig finansiering av landskapen och bli en del av dessa anslag, är enligt huvudtitel följande: 
Jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel 
Moment 30.10.40. Start- och investeringsbidrag till jordbruket (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 71 976 000 euro under momentet. Anslaget är en del av medfinansieringen av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet) som godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av de årliga godkända utgifterna för start- och investeringsbidrag enligt landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. De egentliga besluten om beviljande när det gäller projekt fattas för närvarande av närings-, trafik- och miljöcentralerna och i fortsättningen av landskapen, men momentet kommer att kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Moment 30.10.41 Räntestöd för näringsverksamhet på landsbygden (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 14 000 000 euro under momentet. Anslaget, som administreras av Landsbygdsverket, är en genomgångspost som anknyter till räntestöd för räntestödslån som beviljats under tidigare år. Räntestödsandelen ska betalas av staten. Varken landskapen eller någon annan aktör har möjlighet att påverka hur anslaget används eller inriktas, utan det fastställs direkt på grundval av räntestödsandelen. En överföring av anslaget till finansiering med allmän täckning skulle inverka på administreringen av momentet i fråga. 
Moment 30.10.43 Ersättningar för djurens välbefinnande (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 67 767 000 euro under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för det medfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av godkända utgifter för ersättningar för djurens välbefinnande enligt landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Moment 30.10.51 Främjande av renskötseln (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 1 843 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Moment 30.10.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering för den regionala och lokala landsbygdsutvecklingen (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 109 440 000 euro under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014 och programmet medfinansieras av EU och staten. Anslaget får användas till betalning av de årliga utgifterna för tekniskt bistånd för företags- och utvecklingsprojekt (inklusive Leaderbidrag) enligt landsbygdsprogrammet och för verkställigheten av hela landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Myndighetsbeslut om projekten fattas huvudsakligen i landskapen inom ramen för finansieringsplanen för hela programperioden och den fullmakt som årligen beviljas i budgeten (med undantag för det tekniska bistånd som jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket disponerar över). I fråga om Leaderbidrag är det enligt EU:s allmänna förordning Leadergrupperna som genomför ändamålsenlighetsprövningar. Momentet ska dock kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Moment 30.20.40 Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 327 900 000 euro under momentet. De nationella stödsystemen kompletterar EU:s stödsystem, och tillsammans bildar de en samlad helhet. Med de nationella stödsystemen vill man trygga förutsättningarna för jordbruk och trädgårdsodling och dessa har en direkt inverkan på odlarnas inkomstnivå. Stödet kan betalas ut med stöd av EU:s beslut om nationella stöd eller EU-lagstiftningen om statliga stöd. Varje år ska också utbetalda stödbelopp, produktionens utveckling och andra effekter av stöden rapporteras till EU-kommissionen. Anslaget får användas till nationellt stöd enligt lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (1559/2001). Enligt 7 § i den lagen föreskrivs genom förordning av statsrådet om beloppet av stöden, nivåerna på stöden per enhet samt stödområdena. Innan förordningen utfärdas ska staten och lantbruksproducenternas centralförbund (Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC) förhandla om den årliga fördelningen av anslaget under momentet på olika stödobjekt. Med stöd av nationella lagar och EU-bestämmelser svarar jord- och skogsbruksministeriet och Landsbygdsverket centralt för beredning, samordning och uppföljning av stöden. Om styrningen och hanteringen av olika odlarstöd slås ut på flera nivåer och ställen, innebär det att de centrala principerna och åtagandena äventyras i betydande grad. En splittring på landskapsnivå av de uppgifter och administrativa processer som anknyter till odlarstöden medför samtidigt ett stort behov av tilläggsresurser i landskapen. Samtidigt ökar risken för att den administrativa helheten blir mindre effektiv och att Finland årligen kan bli utan en betydande del av EU-finansieringen. Dessutom är det viktigt att landskapen har tillräcklig sakkunskap beträffande det samlade stödsystemet och kopplingen mellan olika stödformer. De nationella stöden hänger nära samman med en mer omfattande stödhelhet av jordbruksstöd som inbegriper hela landet och som måste samordnas balanserat och centralt i enlighet med EU:s lagstiftning och andra ramvillkor för EU:s jordbrukspolitik. Om landskapen varje år deltar i beredningen av förslagen till fördelning av det nationella stödet, innebär det en avsevärd ökning av det administrativa arbetet, tillför beredningen en ny nivå samt förutsätter en samordning mellan landskapen och en sammanjämkning av beslutsförslagen i olika faser av stödens genomförande. På grund av det som ovan anförts har det inte ansetts motiverat att överföra anslaget under momentet till landskapens allmänna statliga finansiering. 
Moment 30.20.41 EU-inkomststöd och EU-marknadsstöd (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 540 000 000 euro under momentet. Anslaget under momentet är ett stöd som helt finansieras med EU-medel och som verkställs enligt EU:s lagstiftning. Anslaget är en genomgångspost och landskapen kan inte besluta om användningen av den. Eftersom anslagen under momentet ska betalas direkt med medel ur Europeiska garantifonden för jordbruket är de förenade med en möjlighet till sanktioner samt återkrav av stödet från stödtagarna inklusive ränta. Om förvaltningen dessutom försummar att genomföra stödvillkoren enligt EU-lagstiftningen medför det en risk för finska staten, eftersom utbetalningen av EU-stöd kan avbrytas och/eller minska eller EU-finansieringen utebli. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Moment 30.20.43 Miljöersättningar, ekologisk produktion, rådgivning och icke-produktiva investeringar (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 300 043 000 euro under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för det medfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av godkända utgifter för miljöersättningar, rådgivning och icke-produktiva investeringar enligt landsbygdsprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Moment 30.20.44 Kompensationsersättningar (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 551 888 000 under momentet. Anslaget är en del av finansieringsramen för det medfinansierade programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland under programperioden 2014–2020 (landsbygdsprogrammet). Finansieringsramen godkändes av EU-kommissionen den 12 december 2014. Anslaget får användas till betalning av godkända utgifter för miljöersättningar, rådgivning och icke-produktiva investeringar enligt landsbygdsprogrammet. Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Moment 30.40.20 Skyldighet att vårda fiskbeståndet (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 3 000 000 euro under momentet. Myndighetsuppgifter inom fiskerihushållningen enligt vattenlagen ska överföras till landskapen och då kommer landskapen att ansvara för bland annat insamling av fiskerihushållningsavgifter och godkännande av användningen. På grund av bestämmelserna i vattenlagen är anslaget i sin helhet en s.k. genomgångspost, vilket innebär att landskapen inte har möjlighet att påverka användningen och fördelningen av anslaget. Om finansieringen upptas under det allmänna momentet, ska anslagsandelen på något sätt öronmärkas så att den motsvarar inkomstmomentet. En överföring av anslaget till det allmänna momentet skulle också försvåra administrationen av momentet. 
Moment 30.40.21 Utgifter för nyttjande och vård av vattentillgångarna (reservationsanslag 3 år). Anslaget under momentet i statsbudgeten för 2017 uppgår till 13 520 000 euro. Anslaget får användas för bl.a sådana konsumtions- och investeringsutgifter i anslutning till nyttjande och vård av vattentillgångarna som hänför sig till hantering av översvämningsrisker, dammsäkerhet, reglering av vattendragen, utvecklande av nyttjandet och vården av vattendrag, av vattentjänster och av annan vattenekonomi. Från momentet fördelas för de uppgifter som överförs till landskapen andelen för underhåll, användning och utveckling av vattenbyggnader, ca 8 000 000 euro. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Moment 30.40.40 Vissa ersättningar inom naturresursekonomin (förslagsanslag). Anslaget under momentet i statsbudgeten för 2017 uppgår till 1 245 000 euro. Anslaget under momentet får i fråga om de uppgifter som överförs till landskapen användas till betalning av utgifter som föranleds av de avtalsbaserade ersättningar i anslutning till skyddet av saimenvikaren som betalas till vattenområdenas ägare, ca 390 000 euro. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Moment 30.40.51 Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 8 850 000 euro under momentet. Det är fråga om ett moment som är bundet till inkomsterna, dvs. dimensioneringen av anslaget grundar sig direkt på de inkomster av fiskerihushållningsavgifter som samlas in under moment 12.30.44. Anslaget under momentet får användas bara för de syften som anges i 82 § i lagen om fiske (379/2015), och därför kan inte ens en del av momentet överföras till den allmänna finansieringen av landskapen. Beloppet av det anslag som beviljas under momentet varierar varje år, eftersom dimensioneringen enligt lagen om fiske grundar sig på senast fastställda bokslut. En överföring av anslaget till det allmänna momentet skulle också försvåra administrationen av momentet. 
Moment 30.40.62 Främjande av fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 20 881 000 euro under momentet. Av anslaget används cirka 95 procent för finansiering av Europeiska havs- och fiskerifondens operativa program för Finland som godkänts av EU-kommissionen och som delvis finansieras av medel ur fonden. Fördelningen av anslaget på det operativa programmet är baserad på ett beslut av EU-kommissionen som ska iakttas av medlemslandet. Anslaget får användas till betalning av de årliga utgifterna för godkända projekt och åtgärder enligt programmet. I fortsättningen kommer myndighetsbeslut som gäller projekt att fattas av landskapen. På grund av att de medel som det operativa programmet disponerar över är små, kan medlen inte delas upp i små poster som landskapen tilldelas i förskott, utan medlen bör kunna fördelas regionalt varje år utifrån behovsprövning, så att stora investeringar vid behov ska kunna finansieras i hela landet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Momentet ska kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Kommunikationsministeriets huvudtitel 
Moment 31.10.20 Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 1 271 950 000 euro under momentet. Av anslaget är väghållningens andel 508 000 000 euro. Omständigheter som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att staten i samband med reformen ska behålla äganderätten till vägnätet samt målen för att trafikledsnätet ska utvecklas på ett enhetligt sätt och reparationsskulden minska. 
Moment 31.10.50 Statsunderstöd för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år). Anslaget under momentet i statsbudgeten för 2017 uppgår till 13 000 000 euro. Avsikten är att anslaget ska användas för att understödja underhåll och förbättring av enskilda vägar. Anslaget används för tryggande av jämlik rörlighet samt till understöd för vägar som behövs för permanent bosättning och näringslivet. Statsunderstödet inriktas i första hand på vägförbättringar samt på stöd till användning och underhåll av färjor. Från momentet anvisas 2 300 000 euro för stödjande av färjor för enskilda vägar och färjefartyg. En omständighet som talar för att anslaget ska kvarstå som särskild finansiering är att finansieringen hänför sig till uppgifter som finansieras från moment 31.30.64 och 31.30.66, som har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Moment 31.10.64 Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 12 990 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Moment 31.30.66 Avtal om köp av förbindelsetrafikstjänster (reservationsanslag 3 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 5 303 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Arbets- och näringsministeriets huvudtitel 
Moment 32.50.64 EU-medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram, program för samarbete vid de yttre gränserna och andra program inom sammanhållningspolitiken (förslagsanslag). I statsbudgeten för 2017 beviljas 357 458 000 euro under momentet. Allmän beskrivning: Anslaget är en del av finansieringsramen för strukturfondsprogrammet för Finland ”Hållbar tillväxt och jobb 2014–2020” som medfinansieras av EU. Ramen godkändes av Europeiska kommissionen den 11 december 2014. Anslaget får användas till betalning av EU:s och statens medfinansiering av projekt som finansieras med medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF), och till betalning av den statliga medfinansieringen av målet europeiskt territoriellt samarbete (ETS) och delområdet gränsöverskridande samarbete inom det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI CBC) medräknat de årliga utgifterna för tekniskt bistånd i anslutning till genomförandet av programmen ovan. Anslaget får också användas till betalning av EU:s och statens medfinansiering av program som finansieras med medel ur fonden för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt (FEAD) samt till betalning av EU:s och statens medfinansiering av SMF-företagsinitiativprogrammet. EU-kommissionen och Europeiska revisionsrätten kontrollerar hur stödet verkställs och anslaget är förenat med möjlighet till finansiell korrigering som görs av EU-kommissionen. Enligt artikel 123.6 och 123.7 i förordning (EU) nr 1303/2013 kan medlemsstaten utse en eller flera förmedlande organ som ska utföra vissa av förvaltningsmyndighetens eller den attesterande myndighetens uppgifter under denna myndighets ansvar. Uppgifterna för de nuvarande s.k. strukturfonds-NTM-centralerna och landskapsförbunden, som verkar som förmedlande organ, överförs i samband med landskapsreformen till landskapen. Myndighetsbeslut som gäller projekt fattas huvudsakligen i landskapen inom ramen för den fullmakt som årligen beviljas i budgeten (förutom för arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Tekes). Momentet ska dock kvarstå i statsbudgeten som ett särskilt moment, eftersom det är fråga om unionens medel. 
Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel 
Moment 33.80.41 Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 2 550 000 euro. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Moment 33.80.42 Statlig ersättning för kostnaderna för vikariehjälp för renskötare (reservationsanslag 2 år). I statsbudgeten för 2017 beviljas 300 000 euro under momentet. En omständighet som talar för att momentet ska kvarstå som ett särskilt moment är att de uppgifter som ligger till grund för anslaget har en geografiskt sett mycket snäv inriktning. 
Tillräckligheten när det gäller den totala finansiering som anvisas landskapen och kostnaderna för ändringar 
Anslag för omkostnaderna överförs till landskapen i enlighet med de kostnader som skötseln av uppgifterna orsakat staten och kommunerna. På detta sätt genomförs finansieringsprincipen. Beträffande de uppgifter som överförs från staten har det i närings-, trafik- och miljöcentralernas anslag gjorts betydande inbesparingar i synnerhet under 2016 och 2017, och för att trygga skötseln av uppgifterna har man i många fall tvingats tillgripa lösningar som innebär centralisering. När uppgifter överförs till landskapen är det fortfarande nödvändigt med centraliseringslösningar för att vissa av uppgifterna ska kunna skötas på ett bra sätt, eftersom en fördelning av den konkreta skötseln av uppgifterna på alla behöriga aktörer (18 landskap) skulle höja kostnaderna jämfört med nuläget. Inom ramen för det nya systemet och lagstiftningen kan landskapen sinsemellan smidigt komma överens om nödvändiga centraliseringar. 
Den finansiering som varje landskap anvisas från det allmänna momentet bildar en samlad ram inom vilken landskapet ska sköta de uppgifter som det ålagts genom lag. En landskapsvis granskning visar att de uppgifter som överförs från staten samt den lokala förvaltningen av avbytarservicen, den kommunala jordbruksförvaltningen och landskapsförbundens uppgifter i betydligt högre grad än för närvarande kommer att omfattas av en bredare finansieringsgrund, eftersom finansieringen av uppgifterna ovan liksom av uppgifterna inom bland annat social- och hälsovården, räddningsväsendet och miljöhälsovården styrs till det allmänna momentet. En bredare och enhetlig finansieringsgrund bidrar till att skötseln av uppgifterna blir säkrare och flexiblare samt gör det möjligt för landskapen att utnyttja synergieffekter mellan olika uppgiftshelheter. 
Överföringen av uppgifter och inrättandet av landskap orsakar såväl direkta som indirekta ändringskostnader. De indirekta kostnaderna har framför allt att göra med att omorganiseringen orsakar störningar som avspeglas i den ordinarie verksamheten. Dessa kan förhindras genom bra förberedelser och planering. Det faller på landskapens lott att stå för en del av kostnaderna. Under moment 28.70.05 Stöd och handledning i samband med beredningen och genomförandet av social- och hälsovårds- och landskapsreformen (reservationsanslag 3 år), har i statens budget för 2017 reserverats ett anslag på totalt 31,3 miljoner euro för de direkta kostnaderna för ändringar. En del av anslaget är avsett för de ändringskostnader som social- och hälsovårdsreformen för med sig. Anslaget under momentet kan användas 1) för betalning av utgifter för beredningen av social- och hälsovårds- och landskapsreformen och för handledning och utbildning i samband med beredningen samt för betalning av utgifter för utvecklings- och försöksprojekt som hänför sig till beredningen och genomförandet av reformen, 2) för betalning av statsunderstöd för inrättande av temporära beredningsorgan i landskapen och för beredningsorganens verksamhet, 3) för beredning av inrättandet av riksomfattande servicecenter och offentligrättsliga serviceinrättningar för landskapen, 4) till ett belopp av högst 5 000 000 euro för betalning av understöd till kommuner och samkommuner för kostnader för beredningen. Ändringskostnaderna för 2018 och 2019 kan anges mer exakt och tas upp i samband med beredningen av statsbudgeten för åren i fråga. 
Under övergångsperioden kan dessutom behovsprövad finansiering som reserverats för ändamålet inriktas på betydande finansieringsproblem som orsakas av att enskilda landskap övergår till en kalkylmodell. 
Landskapsvisa effekter av grunderna för bestämning av finansieringen 
Det nya finansieringssystemet och överföringen av uppgifter till landskapen medför förändringar jämfört med nuvarande situation. För ett enskilt landskap är skillnaden mellan nuvarande modell och landskapens kalkylmässiga modell som störst +44,32 och −57,94 miljoner euro. När det gäller förändringar i finansieringen av landskapen har alla uppgifter som ska överföras till landskapet beaktats, dvs. i kalkylen ingår också finansieringen av social- och hälsovården, räddningsväsendet och miljöhälsovården. Förändringarna i landskapens finansiering kommer att ske successivt under en övergångsperiod på fem år. 
I kalkylen följer nivån på finansieringen av de uppgifter som överförs från staten som regel budgeten för 2017. Enligt planen för de offentliga finanserna, som regeringen enades om våren 2017, kommer nivån på finansieringen av dessa uppgifter att sjunka före utgången av 2019. Finansieringsnivån vid tidpunkten för överföringen kommer således att i motsvarande mån avvika från kalkylen i förslaget. I enlighet med planen för de offentliga finanserna för 2018–2021 minskar finansieringen med ca 3,4 %. I nuläget är det inte möjligt att göra kalkyler på 2019 års ramnivå framför allt på grund av att den landskapsvisa fördelningen när det gäller de moment som överförs från staten till landskapen kan variera under de kommande åren. Variationerna är i huvudsak rätt små, vilket innebär att de kalkyler som gjorts utifrån uppgifterna för 2017 rätt väl beskriver även den slutgiltiga landskapsvisa fördelningen vid tidpunkten för överföringen. 
År 2019 kommer den allmänna finansiering som tilldelas landskapen att vara som lägst 2 976 euro/ invånare och som högst 4 144 euro/invånare. Efter övergångsperioden kommer finansieringen att ändras så att den allmänna finansieringen är som lägst 2 956 euro/invånare och som högst 4 096 euro/invånare år 2024. Under övergångsperioden utjämnas skillnaderna mellan landskapen märkbart, vilket gör det möjligt för verksamheten i landskapen att anpassa sig till finansieringsnivån i den kalkylmässiga modellen. Under övergångsperioden på fem år kommer man stegvis att övergå från utgångsnivån för finansieringen till den slutliga finansieringsnivån. Under övergångsperioden kommer enligt aktuella beräkningar den årliga förändringen i finansieringen av ett enskilt landskap att uppgå till högst cirka +45 euro/invånare och −25 euro/invånare. 
Diagram: beräknad finansiering av landskapen när det gäller alla uppgifter som överförs till landskapen 2019 och efter övergångsperioden 2024 (obs. finansieringsnivån för 2019 har i den aktuella kalkylen som regel beräknats utifrån uppgifterna för 2017) 
Jämfört med nuvarande kostnadsbaserade finansiering kommer förändringen av finansieringen av landskapen att vara som störst +6,54 och –3,54 procent. 
Förändringen i finansieringen ovan grundar sig på en kalkylmässig beräkning som inbegriper osäkerhetsfaktorer bland annat i fråga om nivåförändringar i utgångsuppgifterna. För flera uppgifter som ska överföras har det inte gått att få information om den landskapsvisa fördelningen av nuvarande kostnader, och därför har man tvingats uppskatta uppgifterna för de enskilda landskapen via olika variabler. 
Förändringarna i finansieringen av landskapen under en övergångsperiod på fem år kan ses som rätt små i förhållande till finansieringens allmänna nivå. Förändringarna på årsbasis under övergångsperioden är små, vilket medför att landskapen har möjlighet att anpassa sin verksamhet efter de förändringar som orsakas av finansieringsmodellen. Dessutom gör förutsägbarheten när det gäller den kalkylmässiga modellen för allmän finansiering det lättare att planera landskapens ekonomi på lång sikt, vilket ger landskapen möjlighet att planera sin ekonomi efter nivån i den kalkylmässiga modellen. Således kan landskapen, trots förändringarna i finansieringen, allmänt taget anses ha goda förutsättningar att sköta de uppgifter som de är skyldiga att ordna. Beredskap för en ändrad finansiering kräver av landskapen långsiktig planering av verksamheten och ekonomin och vid behov tillämpning av nya verksamhetssätt. 
Största delen av den finansiering med allmän täckning som anvisas landskapen består av en andel som fastställs enligt behovsfaktorerna inom social- och hälsovården. Åldringarnas andel och det utgiftstryck som följer av detta i fråga om uppgifter inom social- och hälsovården är starkast i norra och östra Finland. I vissa landskap i regionen minskar dock finansieringen per invånare under övergångsperioden, vilket medför utmaningar. Det ska vara möjligt att genomföra tjänsterna kostnadseffektivt utan att tillgången till dem och kvaliteten på dem försämras på ett sätt som äventyrar den i grundlagen garanterade rätten till tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Om tyngdpunkten i den finansiering med allmän täckning som anvisas ett landskap kraftigare förskjuts till social- och hälsovårdens uppgifter än den andel som fastställs enligt behovsfaktorer, leder de knappa resurserna till ett avsevärt behov av effektivisering i landskapets övriga uppgifter och kan äventyra genomförandet av dessa tjänster. För att förhindra en utveckling av detta slag ska ett landskaps ekonomi och uppgifter ses över som en helhet, både vad gäller landskapets egen verksamhet och den statliga styrningen. 
6
Lag om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet, komplettering av propositionen
Enligt 20 § i lagen om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet (nedan införandelagen) ska lokaler som används och ägs av kommunen och i vilka det bedrivs verksamhet som landskapet har skyldighet att ordna med stöd av hyresavtal övergå i landskapets besittning för övergångsperioden, dvs. för tre år. Efter övergångsperioden kan landskapet hyra de lokaler det behöver för sin verksamhet av kommunen. På frivilliga samkommuner för social- och hälsovård ska tillämpas samma bestämmelser som på kommuner. Enligt 18 § i lagen ska samkommunerna för specialiserad sjukvård som avses i 7 § i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), specialomsorgsdistrikten som avses i 6 § 1 mom. i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) samt landskapsförbunden som avses i 5 § 2 mom. i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) överföras med sina tillgångar och skulder samt förbindelser till landskapen den 1 januari 2019. 
Av bestämmelserna i införandelagen följer att besittnings- eller äganderätten till egendom som avses i statsunderstödslagen och lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården ska överlåtas. Reformen kan också leda till att lokaler som delvis byggts eller reparerats med statsunderstöd inte används eller används för ändamål som de ursprungligen inte var avsedda för. Dessa följder har granskats i konsekvensbedömningen av den regeringsproposition som nu kompletteras. 
Genom den föreslagna bestämmelsen säkerställs det att införandet av reformen inte leder till att kommuner eller samkommuner tvingas betala tillbaka statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets lokaler, om användningen av eller besittnings- eller äganderätten till en lokal förändras eller om lokalen inte överhuvudtaget används av orsaker som kommunen eller samkommunen inte har möjlighet att påverka, utan som uttryckligen beror på införandet av reformen. 
7
Övriga ändringar
Det föreslås att lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) ändras så att de ändringar av de upphandlande enheterna som följer av landskapsreformen beaktas i upphandlingslagen. 
8
Beredningen av propositionen och samband med andra propositioner
Beredningsgruppen för styrning och finansiering av landskapsförvaltningen (VM037:02/2016) har utarbetat ett förslag till modell för finansiering av landskapens övriga uppgifter. I gruppen ingick företrädare för kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Södra Österbottens förbund, Egentliga Finlands förbund och Finlands Kommunförbund. Den kompletterande regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid finansministeriet utifrån gruppens förslag. 
Det ordnades en remissbehandling av den kompletterande regeringspropositionen. 
Sammanlagt 182 remissyttranden gavs under remissbehandlingen.  
Utifrån responsen i remissvaren gjordes några ändringar i den indelning som gäller allmän och särskild finansiering. Dessutom preciserades utifrån remissvaren de bestämmelser som ingår i lagförslagets 3 § (Den statliga finansieringen till landskapen), 5 § (Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen), 6 § (Justering av den statliga finansieringen), 18 § (Koefficient för tillväxttjänster) och 30 § (Bestämmande av den statliga finansieringen för 2019 och 2020) bl.a. enligt följande: bestämmelser om andelarnas viktningsvärden i den statliga finansieringen utfärdas genom förordning, det preciserades att även försäljningsinkomster ska dras av från de kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen, det snittindex som gäller finansiering som grundar sig på landskapets övriga uppgifter justerades så att det bättre motsvarar personalkostnadernas andel och de bestämmelser som gäller bestämmandet av den statliga finansieringen för 2019 och 2020 preciserades. Utifrån responsen gjordes dessutom några justeringar av teknisk karaktär. 
Behandlingen av den kompletterande propositionen anknyter till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd) som för närvarande behandlas av riksdagen. I propositionen ingår ett förslag till landskapslag med förslag till bestämmelser om överföring till landskapen av andra i denna proposition behandlade uppgifter än sådana som gäller social- och hälsovården och räddningsväsendet, liksom ett förslag till finansieringslag som nu kompletteras med de föreslagna ändringarna samt en lag om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet. 
Efter att denna proposition har lämnats till riksdagen har man för avsikt att ytterligare lämna propositioner som påverkar helheten, såsom en regeringsproposition med förslag till lagstiftning om införande av en landskapsreform samt omorganisering av statens tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter. Propositionen innehåller förslag om ändring av speciallagar som gäller vissa uppgiftshelheter som överförs till landskapen från staten, kommunerna och samkommunerna samt förslag om ett nytt verk, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet, dit man samlar de till staten hörande tillstånds-, styrnings- och tillsynsuppgifter som tidigare skötts av regionförvaltningsverken, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, som avses bli nedlagda i samband med landskapsreformen. Till propositionen hänför sig även propositioner med förslag till lagstiftning som styr landskapens uppgifter på olika förvaltningsområden. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lag om landskapens finansiering
1 §.Lagens syfte. I paragrafen föreslås hur lagen ska tillämpas i praktiken. Utgångspunkten är att landskapen ska beviljas finansiering med stöd av förslaget till finansieringslag för uppgifter som landskapen har skyldighet att ordna. Det föreslås dock att 1 mom. i paragrafen ska ändras så att den finansiering som landskapen med stöd av förslaget till finansieringslag tilldelas för uppgifterna i fråga beviljas som en allmän finansiering, om inte något annat föreskrivs någon annanstans eller något annat bestäms i statsbudgeten. 
Tanken är att finansieringen av de uppgifter som landskapen genom reformen åläggs att ordna i första hand ska samlas under ett moment för statlig finansiering av landskapen under finansministeriets huvudtitel. Enligt förslaget ska en del av finansieringen av de uppgifter som överförs till landskapen dock ställas till landskapens disposition eller förmedlas vidare från särskilda moment i statsbudgeten. Avsikten är inte att finansiering som beviljas med stöd av förslaget till finansieringslag ska användas för sådana uppgifter i landskapen vars finansiering regleras med stöd av någon annan lag eller anslagen har tagits upp i budgeten utanför momentet för statlig finansiering. Anslag som partiellt eller i sin helhet överförs till momentet för statlig finansiering av landskapen eller anslag som lämnas utanför momentet har behandlats närmare enligt moment i 5 kap., som handlar om finansieringen av uppgifter som överförts till landskapen. 
2 §.Definitioner. Det föreslås att det till paragrafen fogas definitioner av landskapets övriga uppgifter, tillväxttjänster och lantbruksföretag. Enligt 5 punkten som fogas till paragrafen avses med landskapets övriga uppgifter sådana som definieras i 6 § i landskapslagen men som inte är uppgifter inom social- och hälsovården. I 6 punkten i paragrafen definieras tillväxttjänster. Definitionens innehåll grundar sig på utgångspunkterna för beredningen av lagen om utveckling av regionerna och tillväxttjänster som anger hur tillväxttjänsterna ska ordnas. I lagen om utveckling av regionerna och tillväxttjänster, som är under beredning, kommer tillväxttjänsternas innehåll att definieras närmare. Enligt 7 punkten ska lantbruksföretag definieras enligt lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996) så att som lantbruksföretag ska ses sådana lantbruksföretag som avses i 2 § 2 punkten i lagen i fråga och där en lantbruksföretagare som är berättigad till semester bedriver verksamhet på heltid. 
3 §.Den statliga finansieringen till landskapen. Det föreslås att det föreslagna 1 mom. i paragrafen ändras. Enligt bestämmelsen i förslaget till finansieringslag beviljas landskapen statlig finansiering på grundval av den andel som betalas per invånare, utifrån faktorer som beskriver behovet av service och omständigheterna samt för hälso- och välfärdsfrämjande åtgärder. När bestämmelserna i finansieringslagen utvidgas till att gälla också andra uppgifter som landskapet har skyldighet att ordna än social- och hälsovård och räddningsväsende, föreslås det att bestämningsgrunderna för finansieringen utökas med faktorer som beskriver tillväxttjänster, lantbruksföretag samt befolkningstätheten för övriga uppgifter. Enligt förslaget ska paragrafen kompletteras med dessa faktorer. 
Samtidigt ska viktningsvärdena för andelarna ändras i relation till nivån på den totala finansieringen. Viktningsvärdena överförs till detaljmotiveringen och till paragrafen fogas ett bemyndigande om att närmare bestämmelser om viktningarna utfärdas genom förordning. Det föreslås att en bestämmelse om viktningarna i fråga om finansieringen för 2019 tas in i övergångsbestämmelserna. Det föreslås att ändringen görs, eftersom viktningarna grundar sig på beräkningar i förslaget till finansieringslag och beskriver dess årliga slutresultat. Viktningarnas värden grundar sig inte på separata lösningar som gäller viktningarna, utan de fastställs årligen i förhållande till de grundpris som justeras och den nivå på den statliga totalfinansieringen som grundar sig på 2-4 kap. i förslaget till finansieringslag.  
Viktningarna motsvarar med den föreslagna decimalnoggrannheten inte heller direkt den situation som råder när landskapens uppgifter överförs och förslaget till finansieringslag träder i kraft, utan de förändras redan före det i förhållande till grundpriserna och nivån på den statliga totalfinansieringen. Om viktningarna fastställs i den föreslagna paragrafen, ska de justeras varje år när grundpriserna justeras genom förordning av statsrådet. Det är fråga om en sådan teknisk ändring av lagens paragraf som grundar sig på ändring av förordningen. Eftersom viktningarna förändras årligen och de grundar sig på slutresultaten av den beräkning som görs utifrån lagförslaget kan det föreskrivas om dem även genom förordning i och med att de är värden av teknisk karaktär. 
I och med ändringen fördelas finansieringen i enlighet med följande viktningar på nivån för beräkningarna för 2017:  
Invånarbaserad andel 
10,842 procent 
Behovsfaktorer: åldersgrupper 
35,517 procent 
Behovsfaktorer: social- och hälsovård 
45,582 procent 
Faktorer som beskriver tillväxttjänster 
2,952 procent 
Befolkningstäthet 
1,528 procent 
Inslag av främmandespråkiga 
1,325 procent 
Lantbruksföretag 
0,916 procent 
Främjande av hälsa och välfärd 
0,946 procent 
Tvåspråkighet 
0,284 procent 
Karaktär av skärgård 
0,107 procent 
I paragrafens 2 mom. görs en teknisk precisering för att momentet ska motsvara definitionen i 2 § 5 punkten.  
I paragrafens 4 mom. föreslås ett bemyndigande om att det genom förordning av statsrådet närmare föreskrivs om viktningen av de andelar som avses i 2 mom. 
5 §.Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen. I 1 mom. i paragrafen föreslås bestämmelser om kostnader som ska läggas till grund för den statliga finansieringen. Den statliga finansiering som bestäms på grundval av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård enligt 3 kap. i förslaget till finansieringslag och som således läggs till grund för justeringen av de kalkylerade kostnaderna i fråga utgörs av genomsnittet av de faktiska kostnaderna för driften av social- och hälsovården under de två senast statistikförda åren. Det föreslås att man från kostnaderna årsvis drar av de kund- och användaravgifter som landskapet tagit ut samt de försäljningsinkomster som landskapen fått. Kommunerna och samkommunerna får försäljningsinkomster från t.ex. försäkringsbolag och på basis av företagshälsovården. Statistiken visar att dessa försäljningsinkomster varje år uppgår till ca 400 miljoner euro. 
De övriga uppgifter som överförs till landskapen bildar en helhet som inte är lika enhetlig som den som social- och hälsovårdens uppgifter bildar. I helheten ingår å andra sidan uppgifter som helt klart ligger på en lagstadgad nivå men också en stor grupp av uppgifter som med tanke på organiseringsansvarets omfattning och nivå är i högre grad beroende av prövning. Utvecklingen av finansierings- och kostnadsnivån när det gäller uppgifter som ska överföras har starkt avvikit från finansieringen av social- och hälsovård som grundar sig på dels särskilt, dels behovsbaserat organiseringsansvar. Exempelvis i de uppgifter ovan som är beroende av prövning har omfattningen av organiseringsansvaret varit avgörande för storleken på de anslag som i statsbudgeten anvisats för uppgifterna. Med beaktande av uppgiftshelheterna och arten av uppgifter samt förslagen om statlig finansiering som är baserad på de kalkylerade kostnaderna för uppgifterna kommer man vid justeringen av de kalkylerade kostnader som avses i 4 kap. inte att använda genomsnittet för social- och hälsovården för de två senaste åren som grund för den statliga finansieringen utan information om de faktiska kostnaderna för landskapens övriga uppgifter för det senast publicerade statistikåret. Också för dessa kostnader gäller samma årliga avdrag som ovan för de klient- och användaravgifter som landskapen tagit ut. Granskningen av avgifterna görs nationellt. Den statliga finansieringen beräknas således på nettobasis. 
Enligt det föreslagna 2 mom. i paragrafen ska man vid den årliga justeringen av kostnadsbasen beakta ändringarna i landskapens lagstadgade uppgifter samt nya uppgifter. Beräknade ändringar i kostnader och finansieringsbehov som orsakas av nya eller utvidgade lagstadgade uppgifter och skyldigheter samt uppgifter och skyldigheter som slopas eller begränsas ska beaktas bara en gång i nivån på den statliga finansieringen i samband med att ändringen träder i kraft. Tanken är således inte att man senare ska kontrollera hur den beaktade ändringen i finansieringsnivån och kostnaderna för ändringen överensstämmer med varandra. På grund av det informationsunderlag och den beräkningsmodell som används kommer ändringen i finansieringsnivån ändå att beaktas separat i sin helhet eller delvis vid den årliga justeringen tills den helt och hållet ingår i de statistikuppgifter som avses i 5 § 1 mom. och som ligger till grund för justeringen.  
Enligt det föreslagna 2 mom. ska vid justeringen av de kalkylerade kostnaderna förutom de lagstadgade ändringarna även ändringen i omfattningen eller arten av landskapens uppgifter beaktas, om ändringen följer av lösningar i statsbudgeten. Sådana lösningar är möjliga då skötseln av uppgifterna enligt lag är knuten till anslag i budgeten eller miniminivån på finansieringen inte grundar sig på lagstiftning. 
Det föreslås att 2 mom. i paragrafen kompletteras när det gäller bestämmelserna ovan. Till momentet ska fogas en informativ bestämmelse enligt vilken den statliga finansieringen kan höjas eller sänkas beroende på ändringar i uppgifternas omfattning eller art. Ändringen genomförs så att den beräknade ändringen i kostnads- och följaktligen i finansieringsnivån för den uppgift som ändringen gäller inriktas på de beräknade kostnader som ligger till grund för det grundpris eller de grundpriser som hänför sig till uppgiften. 
Till momentet ska dessutom fogas en informativ bestämmelse som preciserar sådana ändringar i omfattningen eller arten av uppgifter som ska genomföras enbart med stöd av budgetlösningar. Enligt bestämmelsen kan en ändring i omfattningen eller arten av uppgifter grunda sig på statsbudgeten i den mån inget annat föranleds av den lagstiftning som gäller landskapets uppgifter. Således kan man genom budgetlösningar som saknar anknytning till ändringar i lag eller förordning förändra omfattningen eller arten av uppgifter beträffande sådana åtaganden för vilka landskapets organiseringsansvar bestäms efter i vilken utsträckning det i statsbudgeten har reserverats anslag för skötseln av åtagandena. En ändring i omfattningen eller arten av uppgifter som enbart grundar sig på statsbudgeten begränsas av vad som i övrigt följer av den lagstiftning som styr landskapets uppgifter. Dessutom begränsas de lösningar som enbart följer av statsbudgeten av finansieringsprincipen och det faktum att landskapen ska ha verkliga förutsättningar att klara av sina åtaganden. 
6 §.Justering av den statliga finansieringen. Enligt det föreslagna 1 mom. i paragrafen bestäms nivån på den statliga finansieringen för finansåret årligen genom justering av grunderna för de kalkylerade kostnader som avses i 9–17 § med beaktande av de kostnader och som avses i 5 § som ligger till grund för den statliga finansieringen. I momentet ingår också en bestämmelse om i vilken utsträckning de faktiska kostnaderna i princip ska beaktas. 
I fråga om kompletteringen av bestämmelserna om finansieringen av landskapets övriga uppgifter föreslås det att paragrafen ändras i sin helhet. 
I 1 mom. i paragrafen ingår en bestämmelse om den allmänna utgångspunkten för justeringen av nivån på den statliga finansieringen för finansåret utifrån de kostnader som ligger till grund för finansieringen enligt 5 §. Bestämmelser om grundpriserna i euro som fastställs enligt grunderna för de kalkylerade kostnaderna och nivån på finansieringen som i sin tur bestäms på basis av grundpriserna utfärdas genom förordning med stöd av förslaget till finansieringslag. Det föreslås att den begränsning som styr kontrollen av kostnadsökningen enligt det tidigare föreslagna momentet fogas till 2 mom. i paragrafen. 
Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. ska de faktiska driftskostnaderna efter begränsningen beaktas till det belopp vid vilket den årliga ökningen av driftskostnaderna motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen av landskapsindexet med ett tillägg på 0,5 procentenheter. I praktiken ska de faktiska kostnaderna justeras med landskapsindexet till nivån för det år som föregår finansåret. Dessutom ska 0,5 procent av ökningen av driftskostnaderna för social- och hälsovården beaktas. Vid justeringen av de kalkylerade kostnaderna enligt 4 kap. föreslås det att man av de faktiska kostnaderna beaktar bara utvecklingen av personalkostnaderna, vilket innebär att kostnaderna blir föremål för en partiell indexjustering. Den partiella indexjusteringen syftar till att bevara nuläget, vilket innebär att de avtalshöjningar som gäller löner beaktas på omkostnadsmomenten. Personalkostnaderna utgör cirka 37 procent av den samlade helhet som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna för övriga uppgifter.  
I paragrafen föreskrivs om indexjusteringar som görs i efterhand, dvs. baserade på faktiska indexförändringar, och indexjusteringar som görs på förhand, dvs. grundar sig på beräknade indexförändringar. Vid indexjusteringen i 2 mom. i paragrafen är det fråga om indexjustering i efterhand. 
Arten av uppgifterna bakom de kalkylerade kostnader som avses i 3 och 4 kap. i finansieringslagen skiljer sig märkbart från varandra. De driftskostnader som ligger till grund för de kalkylerade driftskostnader för social- och hälsovården som avses i 3 kap. i lagen kommer under de närmaste åren att utsättas för ett betydande tillväxttryck på grund av arten av tjänsterna i fråga och befolkningsstrukturen. Utifrån hållbarhetskalkylerna väntas förändringarna i åldersstrukturen leda till att behovet av social- och hälsovård ökar med cirka 1,5 procent per år under perioden 2019–2029. Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen kommer att ge en produktionsökning och effektivitetsvinst, vilket förväntas medföra att kostnaderna i fortsättningen ökar mindre. För social- och hälsovårdskostnadernas del ses det därför som nödvändigt och motiverat att införa en särskild begränsning vid den årliga justeringen av den statliga finansieringen till landskapen. För landskapets övriga uppgifter gäller inte någon liknande reell tillväxt som för social- och hälsovårdstjänsterna. Nuvarande finansiering som ligger till grund för finansieringen av uppgifterna har inte heller nu justerats i sin helhet så att den motsvarar kostnadsnivån. Finansieringen består av bland annat verksamhetsutgifter och olika anslag för projekt och andra anslag som är beroende av prövning. Av den anledningen och med beaktande av ambitionen att trygga en hållbar offentlig ekonomi föreslås det att begränsningen av kostnaderna för social- och hälsovården inte ska gälla de kalkylerade kostnader som avses i 4 kap. i lagförslaget, utan att dessa justeras bara med avseende på utvecklingen av löneutgifterna. 
Vid beräkningen av den årliga förändring som avses i momentet beträffande kostnaderna för landskapets uppgifter ska man inte beakta den andel av kostnaderna som motsvarar de justeringar som med stöd av 5 § 2 mom. har gjorts i de kalkylerade kostnaderna under de år som justeringen gäller. 
I 3 mom. i paragrafen föreskrivs om hur de faktiska driftskostnaderna ska beaktas vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. i fråga om den del som överskrider det som anges i 2 mom., om det är nödvändigt för att trygga tillgången till basservice. Bestämmelsen har tidigare ingått i 2 mom. i paragrafen. I 4 mom. föreskrivs om hur behovet av att beakta kostnaderna ovan ska bedömas. 
Bedömningen av behovet av att beakta de kostnader som överskrider begränsningen baserat på 3 och 4 mom. i paragrafen kan inte göras förrän ändringarna i omfattningen eller arten av de uppgifter som avses i 5 § 2 mom. har vägts in, eftersom man först då känner till hela omfattningen av landskapens uppgifter och den totala finansieringsnivån och kan bedöma hur finansieringsprincipen och tillgången till nödvändig basservice ska tryggas fullt ut. Då är det inte heller längre möjligt att med åtgärder enligt bestämmelserna i 5 § 2 mom. riskera särlösningar inom finansieringsmodellen i fråga. 
I 5 mom. i paragrafen ingår en bestämmelse om föregripande indexjustering. Enligt den ska finansieringen justeras till nivån för finansåret. Indexjusteringen ska göras fullt ut på det sätt som föreslås i 2 mom. när det gäller finansiering som fastställs enligt 3 kap. och partiellt när det gäller finansiering som fastställs enligt 4 kap. 
I 6 mom. i paragrafen föreslås en årlig justering av det sammanlagda beloppet av landskapets försäljnings- och avgiftsinkomster, varvid indexjusteringarna enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) beaktas liksom eventuella andra avgiftsförändringar som landskapen beslutat om samt de försäljningsinkomster som landskapet fått. Avgiftsförändringar som landskapen själva beslutat om beaktas alltså i den statliga finansieringen med en viss fördröjning. En eventuell differens mellan det faktiska sammanlagda beloppet av landskapets kund- och användaravgifter och det vid fastställandet av den statliga finansieringen kalkylerade sammanlagda beloppet av avgifterna ska inte påverka justeringen av den statliga finansieringen retroaktivt. Avgifternas storlek och inverkan ska dock beaktas i den allmänna planeringen och styrningen av landskapens ekonomi och i speciella situationer. Med speciell situation avses här till exempel en betydande justering av de inbördes proportionerna mellan den statliga finansieringen och landskapets avgiftsinkomster. 
8 §.Statlig finansiering till landskap som befinner sig i ekonomiska svårigheter. I 2 mom. i paragrafen föreslås en bestämmelse om situationer när landskapets ekonomiska svårigheter är långvariga och hotar äventyra landskapets ekonomiska villkor och förutsättningar att klara av sina uppgifter att ordna av social- och hälsovårdstjänster, och lån eller statsborgen inte kan anses vara ett tillräckligt eller ändamålsenligt medel för att lösa landskapets ekonomiska svårigheter. I sådana fall kan landskapet av statsmedel beviljas statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). För att statsunderstöd ska kunna beviljas krävs det dessutom att det kan anses nödvändigt för att trygga de tjänster landskapet ordnar. Det föreslås att formuleringen i momentet preciseras så att den täcker också förutsättningarna för landskapet att klara av att sköta sina övriga åtaganden. Dessutom ska den formulering som gäller kravet utvidgas till att gälla också skötseln av landskapets övriga uppgifter. 
9 §.Grunder för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader. I 2 mom. i paragrafen i förslaget till finansieringslag nämns befolkningstäthet, som hänvisar till koefficienten för befolkningstäthet som anges i 13 §. En bestämmelse om befolkningstäthetskoefficient föreslås bli fogad till 4 kap. i lagförslaget. Koefficienten anknyter till de kalkylerade kostnaderna för landskapets övriga uppgifter. Därför föreslås det att termen befolkningstäthetskoefficient i 3 kap. och befolkningstätheten i 2 mom. i paragrafen preciseras. 
13 §.Befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården. Rubriken för paragrafen i förslaget till finansieringslag är befolkningstäthetskoefficient. Det föreslås att rubriken ändras så att den blir mer informativ samtidigt som det till 4 kap. fogas en bestämmelse om befolkningstäthetskoefficient med anknytning till de kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter. 
Dessutom föreslås det att 3 mom. i paragrafen preciseras så att det genom förordning av statsrådet får utfärdas närmare bestämmelser om grundpriset för befolkningstätheten inom social- och hälsovården i stället för om grundpriset för befolkningstätheten. 
17 §.Grunder för de kalkylerade kostnaderna för finansieringen av landskapens övriga uppgifter. I paragrafen i förslaget till finansieringslag ingår finansieringen av landskapens övriga uppgifter, som, när förslaget utarbetades, omfattade finansieringen av räddningsväsendet. Det föreslås att paragrafen och dess rubrik ändras så att den inbegriper grunderna för de kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter på samma sätt som i lagens 9 § om grunderna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården. Det föreslås att det till lagen fogas och i paragrafen i fråga nämns också bestämningsgrunderna för finansieringen av landskapens övriga uppgifter. 
I 1 mom. i paragrafen införs bestämmelser om den samlade helhet som bildas av de kalkylerade kostnaderna för den statliga finansieringen av landskapens övriga uppgifter. De kalkylerade kostnaderna utgörs av den andel per invånare som anges i paragrafen med tillägg för kostnader för de föreslagna faktorer som beskriver tillväxttjänster enligt 18 §, kostnaderna för lantbruksföretag enligt 19 § och de kostnader som fastställs på grundval av befolkningstäthetskoefficienten för landskapets övriga uppgifter enligt 20 §. 
I 2 mom. i paragrafen ingår ett bemyndigande att med stöd av förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om grundpriset per invånare för landskapens övriga uppgifter. 
18 §.Koefficient för tillväxttjänster. I paragrafen föreskrivs om hur koefficienten bildas och om de kalkylerade kostnader som bestäms på basis av koefficienten. Koefficienten för tillväxttjänster fastställs på basis av faktorer som anger de centrala kostnaderna för de uppgifter som överförs från arbets- och näringsförvaltningen till landskapen. 
Det föreslås att man som delfaktorer vid beräkningen av koefficienten använder antalet arbetslösa arbetssökande, arbetslöshetsgraden och antalet driftsställen för företag. För varje landskap beräknas en koefficient för tillväxttjänster utifrån dessa delfaktorer och viktningen av dem. Koefficienten ska ge en bild av läget i landskapet i förhållande till genomsnittet för landet och till övriga landskap. Koefficienten för ett landskap räknas ut genom att man dividerar antalet arbetslösa arbetssökande i landskapet, arbetslöshetsgraden och företagens driftsställen med motsvarande siffror för hela landet och multiplicerar de erhållna kvoterna med de viktningskoefficienter som fastställts för delfaktorerna samt slutligen räknar ihop dessa. 
Det föreslås att antalet arbetslösa arbetssökande viktas till 60 procent. Sysselsättningen av arbetslösa ger upphov till kostnader för kommunerna. Den huvudsakliga målgruppen för arbetskraftspolitiska åtgärder är arbetslösa och, i takt med att långtidsarbetslösheten ökar, allt fler långtidsarbetslösa. För sysselsättningen av arbetslösa och långtidsarbetslösa på den öppna arbetsmarknaden krävs det till en början ofta sysselsättningstjänster. Kompetensbristerna är avsevärda och ambitionen är att påverka bristerna genom såväl utbildning som lönesubventionerat arbete. 
Det föreslås att arbetslöshetsgraden viktas till 15 procent. Arbetslöshetsgraden som en del av koefficienten för tillväxttjänster riktar uppmärksamheten på landskapens kostnader för sysselsättningen. Det procentuella kriteriet bidrar till en jämnare fördelning av finansieringen mellan landskapen.  
För företagens arbetsställen föreslås en viktning på 25 procent. Ett kriterium som grundar sig på antalet arbetsställen sporrar landskapen till åtgärder som medverkar till att antalet företag ökar. Antalet företag spelar en avgörande roll för uppkomsten av nya arbetstillfällen och för den ekonomiska tillväxten. 
I 2 mom. föreskrivs om de uppgifter som ska användas vid uträkning av koefficienten. Uppgifterna om antalet arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden kan fås från arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik. De uppgifter som ska användas gäller det kalenderår som föregår året före finansåret. I fråga om företagens arbetsställen används Statistikcentralens nyaste uppgifter som är tillgängliga vid beräkningstidpunkten. 
I 3 mom. i paragrafen föreskrivs om uträkningen av de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån koefficienten. Genom att multiplicera grundpriset för tillväxttjänster med antalet invånare i hela landet och med den koefficient som avses i 1 mom. får man de kalkylerade kostnaderna. Med stöd av 4 mom. kan närmare bestämmelser om grundpriset för tillväxttjänster utfärdas genom förordning. 
Av den andel av grunden för landskapens statliga finansiering som utgörs av de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån de uppgifter som finansieras från de nuvarande moment som anges nedan ska landskapen med stöd av den föreslagna paragrafen tilldelas en viss andel från Arbets- och näringsbyråernas omkostnader (32.30.01), Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (32.30.51), Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (32.20.43) och Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (32.30.45). 
19 §.Koefficient för lantbruksföretag. I paragrafen föreskrivs om uträkning av koefficienten för lantbruksföretag och om de kalkylerade kostnader som räknas ut på basis av koefficienten. Definitionen av lantbruksföretag grundar sig på definitionen i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare, enligt vilken lantbruksföretag är företag som bedriver husdjursproduktion som en självständig ekonomisk enhet. Ett ytterligare villkor är att det i företaget ska finnas en lantbruksföretagare som har uppgiften som huvudsyssla och är berättigad till semester. 
Definitionen av koefficienten för lantbruksföretag grundar sig på faktorer som bestämmer de centrala kostnaderna för uppgifter som överförs till landskapen från avbytarservicen för lantbruksföretag. Med tanke på landskapens uppgifter och finansieringssystemet bestämmer koefficienten bara en mycket liten del av kostnaderna. Som ett alternativ till allokeringen av den finansiering som grundar sig på koefficienten har man också övervägt en invånarbaserad finansiering. Lantbruksföretag som är inriktade på husdjursproduktion liksom även behovet av avbytarservice fördelar sig dock mycket ojämnt på landskapen och kapitationsfinansiering kan inte anses vara motiverad. 
Enligt 1 mom. i paragrafen räknar man ut koefficienten för lantbruksföretag genom att dividera antalet lantbruksföretag i landskapet med antalet motsvarande företag i hela landet. För varje landskap räknar man ut en koefficient för lantbruksföretag som beskriver landskapets nivå i förhållande till genomsnittet för landet och till andra landskap. Grunden för uträkningen av koefficienten är lantbruksföretaget, inte lantbruksföretagaren, eftersom en lantbruksföretagare kan bo på en annan ort än där företaget är beläget. Det är motiverat att de kalkylerade kostnaderna och den finansiering som bestäms på basis av dem hänförs till de landskap där företagen är belägna och avbytarservicen ordnas. 
Enligt 2 mom. i paragrafen ska de kalkylerade kostnader som bestäms enligt lantbruksföretag räknas ut genom att man multiplicerar antalet invånare i hela landet med koefficienten för landskapets lantbruksföretag och med grundpriset för lantbruksföretag. Närmare bestämmelser om detta kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Vid uträkningen av koefficienten i 1 mom. i paragrafen används landskapets uppgifter från föregående kalenderår om antalet lantbruksföretag i landskapet. Med stöd av övergångsbestämmelsen används dock fortfarande under 2019 och 2020 uppgifter från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt. 
Av grunden för landskapens statliga finansiering som utgörs av de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån de uppgifter som finansieras från nuvarande nedan angivna moment ska landskapen med stöd av den föreslagna paragrafen tilldelas en viss andel: statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (33.80.40) och statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (33.80.50). 
20 §. Befolkningstäthetskoefficient för landskapets övriga uppgifter. I förslaget till finansieringslag ingår ett förslag till befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader. Också kostnaderna för landskapens övriga uppgifter är förenade med faktorer som i hög grad uttrycker de geografiska förhållandena och befolkningstätheten. Syftet med de kalkylerade kostnader som grundar sig på koefficienten för befolkningstäthet är att ersätta kostnader som beror på att landskapet är glest befolkat. Därför föreslås befolkningstäthet som en bestämningsgrund också för de kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter. 
I paragrafens 1 mom. föreskrivs om bestämningsgrunden för befolkningstäthetskoefficienten. Koefficienten fastställs separat för varje landskap. Landskapets befolkningstäthetskoefficient beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med landskapets befolkningstäthet. Vid beräkningen används befolkningsdatasystemets uppgifter om invånarantalet vid slutet av det år som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen för varje landskap. 
I 2 mom. föreskrivs om hur man beräknar de kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av befolkningstäthetskoefficienten. Landskapets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten multipliceras med landskapets invånarantal och befolkningstäthetskoefficient. 
Bestämmelser om grundpriset för koefficienten utfärdas med stöd av 3 mom. genom förordning av statsrådet. 
Numreringen av 18–29 §. Genom den kompletterande regeringspropositionen föreslås det att nya paragrafer fogas till 4 kap. i förslaget till finansieringslag. Därför ändras numreringen av de paragrafer som ingår i det ursprungliga förslaget från och med 5 kap. så att numreringen av 18–29 § i det ursprungliga förslaget ändras till 21–32 §. 
21 §.Administration av den statliga finansieringen. I paragrafen föreskrivs om de återkommande justeringarna enligt finansieringslagen av grunderna för allokering av finansieringen, de uppgiftsspecifika viktningarna, viktkoefficienterna för behovsfaktorer och viktningen av indikatorer. Det föreslås att 2 mom. i paragrafen kompletteras så att också de viktningar för delfaktorerna i koefficienten för tillväxttjänster som anges i 18 § justeras regelbundet. 
23 §.Betalning av utebliven förmån. Med den kompletterande propositionen ändras numreringen av paragraferna. Därför kommer det att införas en teknisk ändring i den föreslagna paragrafen beträffande hänvisningen till omprövningsförfarandet. 
29 §.Ikraftträdande. I 2 mom. i den föreslagna paragrafen stryks den andra meningen på grund av den ändring som föreslås i 3 §. Till den föreslagna paragrafen ska fogas ett 3 mom. Enligt övergångsbestämmelsen ska man när koefficienten för lantbruksföretag fastställs vid uträkningen av finansieringen för 2019 och 2020 använda uppgifter från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt om antalet lantbruksföretag som bedriver husdjursproduktion i landskapet, eftersom landskapens uppgifter ännu inte är tillgängliga. 
30 §.Bestämmande av den statliga finansieringen för 2019 och 2020. Enligt 1 mom. i paragrafen motsvarar den nationella nivån på den statliga finansieringen för 2019 de sammanlagda kostnaderna för ordnandet av landskapens lagstadgade uppgifter på det sätt som föreskrivs i 3 § 1 mom. och 29 § 2 mom. Den statliga finansieringen till varje landskap motsvarar det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de lagstadgade uppgifterna enligt 1 § för de kommuner som ingår i landskapet. Eftersom andra lagstadgade uppgifter än de inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet som överförs till landskapen i huvudsak är sådana som överförs till landskapen från staten och eftersom de delvis är koncentrerade hos ett antal aktörer som är mindre än antalet landskap, kan de nuvarande kostnaderna för dessa uppgifter inte fördelas enligt landskap på ett sätt som geografiskt direkt motsvarar de uppgifter för vilka kommunerna har organiseringsansvar. På grund av detta måste kostnadsfördelningen delvis genomföras kalkylmässigt. Som grund för den kalkylmässiga fördelningen tar varje ministerium i fråga om den landskapsvisa fördelningen av anslag för sin egen huvudtitel fram en kalkylmässig fördelning för finansministeriet. Finansministeriet svarar för utarbetandet av totalkalkyler på basis av uppgifterna från ministerierna. Utifrån bemyndigandet i paragrafens 5 mom. får närmare bestämmelser om det förfarande som gäller den kalkylmässiga fördelningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
I paragrafens 1 mom. föreslås bestämmelser även om viktningarna i fråga om fördelningen av den statliga finansieringen för 2019. Beräkningen har gjorts på nivån för kalkylerna för 2017, och därför torde det vara nödvändigt att justera övergångsbestämmelsen 2018. 
I 2 mom. i paragrafen föreskrivs närmare om vilket års uppgifter som ska beaktas i kostnaderna för de lagstadgade uppgifterna. Utgångspunkten är genomsnittet för kostnaderna för motsvarande uppgifter för 2017 och 2018. Som utgångspunkt används de slutliga uppgifterna för 2017 som samlats in av Statistikcentralen och budgetuppgifterna för 2018. Om det inte finns tillgång till fastställda uppgifter för 2017, används också då budgetuppgifter som samlats in av Statistikcentralen. Dessutom ska kostnaderna för de lagstadgade uppgifter inom den kommunala jordbruksstödsförvaltningen och inom landskapsförbunden som överförs från kommunerna till landskapen beaktas utgående från genomsnittet för kommunernas kostnader för motsvarande uppgifter för 2017 och 2018 baserade på Landsbygdsverkets särskilda enkät om landsbygdsförvaltningen och finansministeriets enkät till landskapsförbunden. Kostnaderna för 2019 uppskattas utifrån uppgifter om kostnaderna för de lagstadgade uppgifter som överförs från kommunerna till landskapen. I uppskattningen beaktas avdraget för kund- och användaravgifter samt försäljningsinkomster som avses i 5 § 1 mom., förändringar i kostnaderna orsakade av statliga åtgärder enligt 5 § 2 mom. och den beräknade förändringen i prisindexet för basservice enligt 57 § 2 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finanseringen av uppgifter som överförs från staten till landskapen beaktas på det sätt som anges i statsbudgeten för 2019. 
I 3 mom. i paragrafen föreskrivs om justeringen år 2019 av de kalkyler som avses i 2 mom. Kalkylerna kommer att göras om utifrån genomsnittet för Statistikcentralens kommunvisa slutliga kostnadsuppgifter för 2017 och 2018. De nya kalkylerna kommer från och med 2020 att ligga till grund för den statliga finansieringen av landskapen. Men om det för 2018 inte finns tillgång till slutliga bokslutsuppgifter när kalkylerna justeras, används Statistikcentralens budgetuppgifter för 2018. I sådana fall kommer de kalkyler som avses i 2 mom. att justeras ytterligare 2020 så att man för såväl 2017 som 2018 använder de slutliga bokslutsuppgifterna. Då kommer de nya kalkylerna först från och med 2021 att ligga till grund för den statliga finansieringen av landskapen. 
I paragrafens 4 mom. föreskrivs om justering av finansieringen av andra lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet än sådana som övergår från kommunerna för finansåret 2020. Förändringen i kostnaderna beaktas på det sätt som föreskrivs i 6 § 5 mom. Enligt paragrafens 5 mom. får närmare bestämmelser om det förfarande som gäller den kalkylmässiga fördelning av landskapens finansiering som avses i 1 mom. och om insamling av uppgifter som gäller de kalkyler som avses i 2 mom. samt om justering av kalkylerna utfärdas genom förordning av statsrådet. 
31 §.Bestämmande av den statliga finansieringen för 2020—2023. Det föreslås att det till paragrafen fogas ett 3 mom. om utvidgning under en övergångsperiod av tillämpningsområdet för 7 § i förslaget till finansieringslag. Enligt förslaget kan under övergångsperioden behovsprövad finansiering som reserverats för ändamålet inriktas på betydande finansieringsproblem som orsakas av att enskilda landskap övergår till en kalkylmodell. Också på ansökan och beviljande av behovsprövad finansiering enligt övergångsbestämmelsen ska tillämpas vad som i 7 och 22 § bestäms om behovsprövad finansiering. 
32 §.Undantagsbestämmelse om nivån på den statliga finansieringen för 2020 och 2021. I paragrafen föreslås bestämmelser om nivån på de gränser som avses i 6 § under övergångsperioden åren 2020 och 2021. Det föreslås att paragrafen ändras till följd av de ändringar som föreslagits i 6 § så att hänvisningen avser 6 § 2 mom. och endast den justering av grunderna för de kalkylerade kostnaderna i 3 kap. som omfattas av gränserna. 
1.2
Lag om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet
47 §.När statsunderstöd inte behöver återkrävas. I paragrafen föreskrivs om möjligheten att i samband med genomförandet av social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen avstå från att återkräva statsunderstöd som beviljats för social- och hälsovårdens och räddningsväsendets byggnader. Enligt paragrafen ska inte kommuner eller samkommuner återkrävas på statsunderstöd som har beviljats med stöd av lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården, statsrådets förordning om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i social- och hälsovårdens kommunala verksamhetsenheter, lagen om brandskyddsfonden eller lagen om oljeskyddsfonden, om kommunen eller samkommunen överlåter besittnings- eller äganderätten till byggnaden, använder byggnaden för andra ändamål eller inte använder byggnaden överhuvudtaget efter den 1 mars 2018. Med byggnader avses även konstruktioner på räddningsväsendets övningsområden. Dessutom förutsätts det att kommunen eller samkommunen vid behov, till exempel på förfrågan av myndigheten, kan visa att ägande- eller besittningsrätten har överlåtits med samtycke av det landskap som ansvarar för att ordna social- och hälsovård samt räddningsväsende. Genom landskapets samtycke påvisas att lokalen inte längre behövs för social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets verksamhet. 
1.3
Lagen om offentlig upphandling och koncession
5 §. Upphandlande enheter. Paragrafens 1 mom. 1 punkten ändras så att även landskapen betraktas som upphandlande enheter enligt lagen om offentlig upphandling och koncession. Dessa nya myndighetsenheter bildar en egen juridisk person som ska betraktas som en upphandlande enhet. Även landskapens affärsverk är upphandlande enheter enligt 1 mom. 1 punkten, eftersom de direkt hör till landskapens organisation. Däremot är landskapens servicecenter offentligrättsliga organ som avses i 1 mom. 4 punkten. 
Bestämmelsen grundar sig på artikel 2.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Där anges att följande definition av upphandlande myndigheter gäller i direktivet: statliga, regionala eller lokala myndigheter, offentligrättsliga organ eller sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ. För att alla regionala och lokala myndigheter på behörigt sätt ska omfattas av tillämpningsområdet för direktivet och den nationella upphandlingslagstiftningen, måste de ovan nämnda myndigheterna fogas till lagens definition av upphandlande enheter. Ställningen som upphandlande enhet i fråga om övriga enheter, såsom aktiebolag, över vilka landskapen har bestämmande inflytande eller som annars har samband med den strukturella reformen av social- och hälsovården bestäms genom övriga definitioner av upphandlande enheter i 5 § 1 mom. i lagen om offentlig upphandling och koncession. Om kriterierna för en upphandlande enhet inte uppfylls för dessa enheter, tillämpas bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och koncession inte på sådana juridiska personer, när de gör upphandlingar. 
2
Närmare bestämmelser och föreskrifter
I förslaget om komplettering av finansieringslagen ingår fem bemyndiganden att utfärda förordning av statsrådet i frågor som behöver bestämmas närmare. Med stöd av 3 § 4 mom. i lagförslaget utfärdas närmare bestämmelser om viktningen av de andelar som gäller den statliga finansieringen och som avses i 1 mom. genom förordning av statsrådet. Med stöd av 18 § 4 mom. i lagförslaget får närmare bestämmelser om grundpriset för faktorer som rör tillväxttjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. Med stöd av 19 § 3 mom. får närmare bestämmelser om grundpriset för lantbruksföretag som bedriver husdjursproduktion utfärdas genom förordning av statsrådet. Med stöd av 20 § 3 mom. får närmare bestämmelser om grundpriset för befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. Med stöd av 30 § 5 mom. i lagförslaget får närmare bestämmelser om förfarandet för den kalkylmässiga fördelningen av landskapens finansiering enligt 1 mom. och om insamlingen enligt 2 mom. av uppgifter som gäller kalkylerna samt om justering av kalkylerna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3
Ikraftträdande
Lagen om landskapens finansiering och kompletteringen av den föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och införandelagen den 1 juli 2017. Det föreslås att ändringen av lagen om offentlig upphandling och koncession träder i kraft samtidigt med landskapslagen. I lagförslaget ingår dessutom en övergångsbestämmelse enligt vilken man vid uträkningen av finansieringen för 2019 och 2020 när koefficienten för lantbruksföretag fastställs ska använda uppgifter från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt om antalet lantbruksföretag i landskapet. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande kompletteringar till lagförsla-gen samt lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om landskapens finansiering 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens syfte 
Statlig finansiering till landskapen för täckande av kostnaderna för de uppgifter för vilka de har organiseringsansvar beviljas med stöd av denna lag, till den del det inte föreskrivs något annat eller bestäms något annat i statsbudgeten. Närmare bestämmelser om landskapens uppgifter finns i 6 § i landskapslagen ( / ). 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
4) främmandespråkig den som anmält till det i 3 § i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska, 
5) landskapens övriga uppgifter uppgifter som avses i 6 § 1 mom. 3–26 punkten och 2 mom. i landskapslagen, 
6) tillväxttjänster åtgärder som vidtas för att främja regionutvecklingen, en hållbar ekonomisk tillväxt, företagandet, tillgången på arbetskraft och en fungerande arbetsmarknad samt förutsättningarna för sysselsättning, arbetsmöjligheter, integreration och företagsverksamhet, 
7) lantbruksföretag ett sådant lantbruksföretag enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare (1231/1996) där en lantbruksföretagare som är berättigad till semester bedriver verksamhet på heltid. 
3 § 
Den statliga finansieringen till landskapen 
Landskapen beviljas statlig finansiering utifrån landskapets invånarantal, åldersgruppsfaktorer som avser social- och hälsovården, faktorer som beskriver behovet av tjänster inom social- och hälsovården och faktorer som beskriver tillväxttjänster, antalet lantbruksföretag, befolkningstätheten, inslaget av främmandespråkiga, tvåspråkigheten och karaktären av skärgård samt åtgärder som främjar hälsa och välfärd, enligt vad som närmare föreskrivs nedan.  
Varje landskap beviljas statlig finansiering till ett belopp som fås genom addering av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården enligt 9 § och de kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter enligt 17 §. 
Närmare bestämmelser om de i 1 avsedda andelarnas viktningsvärden utfärdas genom förordning av statsrådet. 
5 § 
Kostnader som läggs till grund för den statliga finansieringen 
Vid justeringen av de kalkylerade kostnader som avses i 3 kap. används som grund för den statliga finansieringen genomsnittet för de två senast statistikförda åren för landskapens faktiska driftskostnader för social- och hälsovården. Vid justeringen av de kalkylerade kostnader som avses i 4 kap. används som grund för den statliga finansieringen de faktiska kostnaderna för landskapens övriga uppgifter för det senast statistikförda året. De kund- och användaravgifter som landskapen tagit ut och de försäljningsinkomster som landskapen fått ska dras av årsvis från de kostnader som ska beaktas.  
En ändring i omfattningen eller arten av de uppgifter för vilka landskapen har organiseringsansvaret beaktas vid justeringen av de kalkylerade kostnaderna vid den statliga finansieringen, om ändringen följer av en lag eller förordning som gäller uppgiften i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Den statliga finansieringen kan höjas eller sänkas utifrån ändringar i uppgifternas omfattning eller art. Ändringen i uppgifternas omfattning eller art kan grunda sig på statsbudgeten, till den del ingenting annat föranleds av lagstiftningen om landskapens uppgifter. 
6 § 
Justering av den statliga finansieringen 
Nivån för den statliga finansieringen för finansåret bestäms årligen genom justering av grunderna för de kalkylerade kostnader som avses i 3 och 4 kap. med beaktande av de faktiska kostnader som avses i 5 § 1 mom., sådana ändringar i uppgifternas omfattning eller art som avses i 5 § 2 mom. samt det uppskattade sammanlagda beloppet av de kund- och användaravgifter som landskapen tar ut och de försäljningsinkomster som de får. 
Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. ska de faktiska driftskostnaderna beaktas till det belopp vid vilket den årliga ökningen av driftskostnaderna motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen av det i 5 mom. avsedda landskapsindexet med ett tillägg på 0,5 procentenheter. Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 4 kap. ska de faktiska kostnaderna beaktas till det belopp vid vilket den årliga ökningen av kostnaderna motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen av landskapsindexet multiplicerat med talet 0,4. Vid beräkningen av den årliga förändringen beaktas inte den andel av kostnaderna som motsvarar de justeringar som med stöd av 5 § 2 mom. gjorts under de år de kalkylerade kostnaderna har justerats.  
Vid justeringen av grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. beaktas de faktiska driftskostnaderna till den del de överskrider det belopp som avses i 2 mom., om det är nödvändigt för att trygga tillgången till basservice. De ändringar i uppgifternas omfattning eller art som avses i 5 § 2 mom. ska beaktas innan driftskostnaderna beaktas enligt detta moment. Vid bedömningen av om tillgången till basservice är tryggad eller inte beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången till basservice och bedömningarna av problemen med tillgången samt landskapens möjligheter att genomföra ändringar i ekonomin och verksamheten. 
Uppskattningen av behovet att beakta de faktiska driftskostnader som avses i 3 mom. ska göras när planen för de offentliga finanserna och budgetpropositionen bereds. Uppskattningen ska bygga på: 
1) den utredning som avses i 30 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård ( / ), 
2) andra tillgängliga utredningar och uppgifter om läget inom landskapens ekonomi eller servicesystem i samband med beredningen av planen för de offentliga finanserna och budgetpropositionen. 
Vid justeringen av den statliga finansieringen beaktas i fråga om grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. dessutom den uppskattade förändringen av kostnadsnivån. Förändringen bestäms utifrån landskapsindexet. Beträffande grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 4 kap. beaktas dock endast den förändring av kostnadsnivån som fås genom att man multiplicerar den uppskattade förändring av kostnadsnivån som bestäms enligt landskapsindexet med talet 0,4. När landskapsindexet räknas ut ska viktkoefficienten för det allmänna förtjänstnivåindexet vara 0,45, viktkoefficienten för konsumentprisindexet vara 0,40 och viktkoefficienten för förändringen i landskapsarbetsgivarens socialskyddsavgifter vara 0,15. Närmare bestämmelser om uträkningen av landskapsindexet utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Det sammanlagda beloppet av de kund- och användaravgifter som landskapet tar ut och de försäljningsinkomster som landskapet får justeras finansårsvis med beaktande av de senaste tillgängliga uppgifterna om landskapets faktiska kund- och användaravgiftsinkomster och de förändringar i klientavgifterna som baserar sig på 2 § 2 mom. i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) samt om de försäljningsinkomster som landskapet får. 
8 § 
Statlig finansiering till landskap som befinner sig i ekonomiska svårigheter 
Om landskapets ekonomiska svårigheter är långvariga och hotar äventyra landskapets ekonomiska och till ordnandet av social- och hälsovårdstjänster eller skötseln av övriga uppgifter anknytande förutsättningar att klara av sina uppgifter, och lån eller statsborgen enligt 1 mom. inte kan anses vara ett tillräckligt eller ändamålsenligt medel att lösa landskapets ekonomiska svårigheter, kan landskapet av statsmedel beviljas statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). För att statsunderstöd ska kunna beviljas krävs det dessutom att det kan anses nödvändigt för att trygga de social- och hälsovårdstjänster som landskapet ordnar eller andra tjänster som landskapet sköter. 
9 § 
Grunder för social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader 
Till den summa som fås enligt 1 mom. läggs de kalkylerade kostnader som bestäms utifrån de behovsfaktorer som beskriver användningen av hälso- och sjukvårdstjänster, äldreomsorgstjänster och socialvårdstjänster, inslaget av främmandespråkiga, den befolkningstäthet som påverkar ordnandet av social- och hälsovården, tvåspråkigheten och karaktären av skärgård samt främjandet av hälsa och välfärd i landskapet. 
13 § 
Befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården 
Landskapets befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med landskapets befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om befolkningsmängderna vid det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen. 
Landskapets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten för social- och hälsovården multipliceras med landskapets invånarantal och befolkningstäthetskoefficient för social- och hälsovården. 
Närmare bestämmelser om grundpriset för befolkningstätheten för social- och hälsovården utfärdas genom förordning av statsrådet. 
17 § 
Grunder för de kalkylerade kostnaderna för finansieringen av landskapens övriga uppgifter 
De kalkylerade kostnaderna för landskapens övriga uppgifter fås genom att man multiplicerar grundpriset per invånare för landskapets övriga uppgifter med landskapets invånarantal och till denna produkt lägger till de kalkylerade kostnader som bestäms på grundval av de faktorer som beskriver landskapets tillväxttjänster, lantbruksföretag och befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter.  
18 § 
Koefficient för tillväxttjänster 
Koefficienten för landskapets tillväxttjänster beräknas genom att antalet arbetslösa arbetssökande, arbetslöshetsgraden och antalet arbetsställen för företag i landskapet divideras med motsvarande uppgifter för hela landet och de erhållna kvoterna multipliceras med de viktningar som fastställts för delfaktorerna, varefter de adderas. Delfaktorerna viktas på följande sätt: 
Arbetslösa arbetssökande 
60 procent 
Arbetslöshetsgrad 
15 procent 
Företagens arbetsställen 
25 procent 
Vid uträkningen av koefficienten används statistiska uppgifter om antalet arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik samt Statistikcentralens statistikuppgifter om företagens arbetsställen. I fråga om antalet arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden används uppgifterna för det kalenderår som föregått året före finansåret och i fråga om företagens arbetsställen de nyaste uppgifter som är tillgängliga vid tidpunkten för uträkningen. 
De kalkylerade kostnader som bestäms utifrån de faktorer som beskriver tillväxttjänsterna beräknas genom att grundpriset för tillväxttjänsterna multipliceras med antalet invånare i hela landet och koefficienten för landskapets tillväxttjänster. 
Närmare bestämmelser om grundpriset för tillväxttjänster utfärdas genom förordning av statsrådet. 
19 § 
Koefficient för lantbruksföretag 
Koefficienten för landskapets lantbruksföretag beräknas genom att antalet lantbruksföretag i landskapet divideras med motsvarande antal i hela landet. Vid uträkningen används landskapets uppgifter om antalet lantbruksföretag i landskapet för det kalenderår som föregått året före finansåret. 
De kalkylerade kostnader som bestäms utifrån lantbruksföretagen i landskapet beräknas genom att grundpriset för lantbruksföretagen multipliceras med antalet invånare i hela landet och koefficienten för landskapets lantbruksföretag. 
Närmare bestämmelser om grundpriset för lantbruksföretag utfärdas genom förordning av statsrådet. 
20 § 
Befolkningstäthetskoefficient för landskapets övriga uppgifter 
Landskapets befolkningstäthetskoefficient för landskapets övriga uppgifter beräknas genom att den genomsnittliga befolkningstätheten i hela landet divideras med landskapets befolkningstäthet. När koefficienten beräknas används befolkningsdatasystemets uppgifter om befolkningsmängderna vid det årsskifte som föregår finansåret och Statistikcentralens uppgifter om landarealen. 
Landskapets kalkylerade kostnader på grundval av befolkningstätheten beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter multipliceras med landskapets invånarantal och befolkningstäthetskoefficienten för landskapets övriga uppgifter. 
Närmare bestämmelser om grundpriset för befolkningstätheten för landskapets övriga uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet. 
21 §  
Administration av den statliga finansieringen 
Finansministeriet bereder i samarbete med de ministerier som ansvarar för landskapens lagstadgade uppgifter de verkningar som förändringar i landskapens lagstadgade uppgifter har på grunderna för den statliga finansieringen med avseende på beredningen av statsbudgeten. 
De uppgiftsspecifika viktningar som avses i 9 § 3 mom. och viktningsvärdena för de indikatorer som avses i 12 § 1 mom. samt de viktningar som anges i 18 § 1 mom. ska justeras med högst fyra års mellanrum. 
22 § 
Beviljande och utbetalning av den statliga finansieringen 
(Paragraftexten är oförändrad) 
23 § 
Betalning av utebliven förmån 
Om det efter den i 26 § angivna tiden för framställande av begäran om omprövning framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och landskapet på grund av detta inte har fått sådan statlig finansiering som det enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till landskapet. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då den statliga finanseringen borde ha betalats. 
24 § 
Återbetalning av grundlös förmån 
(Paragraftexten är oförändrad) 
25 § 
När betalningsskyldigheten upphör 
(Paragraftexten är oförändrad) 
26 § 
Omprövning 
(Paragraftexten är oförändrad) 
27 § 
Överklagande 
(Paragraftexten är oförändrad) 
28 § 
Bestämmande av den statliga finansieringen när en kommun överförs till ett annat landskap  
(Paragraftexten är oförändrad) 
29 § 
Ikraftträdande 
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 19 § 1 mom. ska Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts uppgifter om antalet lantbruksföretag i landskapet användas när koefficienten för lantbruksföretag fastställs vid uträkningen av finansieringen för 2019 och 2020. 
30 § 
Bestämmande av den statliga finansieringen för 2019 och 2020 
Den nationella nivån för den statliga finansieringen för 2019 motsvarar på det sätt som föreskrivs i 3 § 1 mom. och 29 § 2 mom. de sammanlagda kostnaderna för ordnandet av landskapens lagstadgade uppgifter. Den statliga finansieringen till varje enskilt landskap motsvarar det sammanlagda beloppet av kostnaderna för de lagstadgade uppgifterna för kommunerna i landskapet och den till landskapet kalkylmässigt fördelade finansiering som anvisats för uppgifter som överförs från staten till landskapen. Viktningarna av de i 3 § avsedda andelarna i den statliga finansieringen för 2019 är följande: 
Invånarbaserad andel 
10,842 procent 
Behovsfaktorer: åldersgrupper 
35,932 procent 
Behovsfaktorer: social- och hälsovård 
46,114 procent 
Faktorer som beskriver tillväxttjänster 
2,952 procent 
Befolkningstäthet 
1,528 procent 
Inslag av främmandespråkiga 
1,325 procent 
Lantbruksföretag 
0,916 procent 
Tvåspråkighet 
0,284 procent 
Karaktär av skärgård 
0,107 procent 
Kostnaderna för de lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna till landskapen beaktas utgående från genomsnittet för kostnaderna för motsvarande uppgifter under 2017 och 2018. Genomsnittet för kostnaderna beräknas på basis av Statistikcentralens senast tillgängliga statistikuppgifter och, till den del det ännu inte finns fastställda statistikuppgifter, utifrån de kommunala budgetuppgifter som Statistikcentralen samlat in. Dessutom ska kostnaderna för de lagstadgade uppgifter som skötts av den kommunala jordbruksstödsförvaltningen och landskapsförbunden och som överförs från kommunerna till landskapen beaktas utgående från genomsnittet för kommunernas kostnader för motsvarande uppgifter under 2017 och 2018 baserat på Landsbygdsverkets särskilda enkät om landsbygdsförvaltningen och finansministeriets enkät till landskapsförbunden. Kostnaderna för 2019 uppskattas utifrån uppgifter om kostnaderna för de lagstadgade uppgifter som överförs från kommunerna till landskapen. I uppskattningen beaktas de justeringar som avses i 5 § och den beräknade förändringen i prisindexet för basservice enligt 57 § 2 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Finanseringen av uppgifter som överförs från staten till landskapen beaktas på det sätt som anges i statsbudgeten för 2019. 
I fråga om kostnaderna för 2019 för de lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som överförs från kommunerna ska de kalkyler som avses i 2 mom. justeras utifrån genomsnittet för Statistikcentralens kommunvisa slutliga kostnadsuppgifter för 2017 och 2018. Om dessa uppgifter för 2018 ännu inte är tillgängliga när kalkylerna justeras, används för året i fråga de kommunala budgetuppgifter som Statistikcentralen samlat in. I sådana fall ska de kalkyler som avses i 2 mom. ytterligare justeras år 2020 utifrån genomsnittet för Statistikcentralens kommunvisa slutliga kostnadsuppgifter för 2017 och 2018. De kalkyler som grundar sig på dessa slutliga uppgifter ska från och med det finansår som följer på granskningsåret ligga till grund för justeringen av den statliga finansieringen till landskapen. 
Finansieringen av andra lagstadgade uppgifter inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet än sådana som överförs från kommunerna justeras 2019 på det sätt som anges i 6 § 5 mom. 
Närmare bestämmelser om förfarandet för den kalkylmässiga fördelningen av landskapens finansiering enligt 1 mom. och om insamlingen enligt 2 mom. av uppgifter som gäller kalkylerna samt om justering av kalkylerna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
31 § 
Bestämmande av den statliga finansieringen för 2020–2023 
Under 2020–2023 kan landskapens finansiering på ansökan höjas efter prövning enligt 7 § också i sådana fall då landskapet på grund av sådana landskapsekonomiska svårigheter som beror på en förändringar i finansieringssystemet är i behov av tilläggsfinansiering. 
32 § 
Undantagsbestämmelse om nivån på den statliga finansieringen för 2020 och 2021 
Med avvikelse från 6 § 2 mom. ska, när grunderna för de kalkylerade kostnaderna enligt 3 kap. justeras, de faktiska kostnaderna för 2020 och 2021 beaktas upp till det belopp vid vilket den årliga ökningen av landskapens driftskostnader enligt 5 § 1 mom. motsvarar högst procenttalet för den faktiska förändringen i landskapsindexet med ett tillägg av en procentenhet. 
2. 
Lag 
om införande av landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om ordnande av räddningsväsendet 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
47 § 
När statsunderstöd inte behöver återkrävas 
Vad som i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992), i sådana bestämmelser om statsunderstöd för projekt som gäller inomhusluften och fuktskador i byggnader inom social- och hälsovården som utfärdats med stöd av statsunderstödslagen (688/2001), i lagen om brandskyddsfonden (306/2003) eller i lagen om oljeskyddsfonden (1406/2004) föreskrivs om återkrav av understöd ska inte tillämpas, om äganderätten till eller besittningen av en byggnad inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet som ägs av en kommun eller samkommun överlåts, användningsändamålet ändras eller byggnaden eller en del av den tas ur bruk den 1 mars 2018 eller därefter. 
Ägaren till en byggnad som avses i 1 mom. ska vid behov kunna visa att ägande- eller besittningsrätten har överlåtits, användningsändamålet ändrats eller lokalen tagits ur bruk med samtycke av det landskap som ansvarar för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet. 
3. 
Lag 
om ändring av 5 § i lagen om offentlig upphandling och koncession 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016) 5 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
5 § 
Upphandlande enheter 
Upphandlande enheter som avses i denna lag är 
1) statens, kommunernas, samkommunernas och de i landskapslagen ( / ) avsedda landskapens myndigheter, 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 18 maj 2017 
Statsminister
Juha
Sipilä
Kommun- och reformminister
Anu
Vehviläinen
Senast publicerat 18.5.2017 14:25