Regeringens proposition
RP
57
2018 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildning, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om privata säkerhetstjänster
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås ändringar i lagen om yrkesutbildning, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om privata säkerhetstjänster. 
Enligt förslaget ändras lagen om yrkesutbildning så att undervisnings- och kulturministeriets bemyndigande att genom förordning föreskriva om kompetensområden som ingår i grunderna för en yrkesinriktad examen utvidgas i den mån det är behövligt på grund av andra bestämmelser eller överenskommelser som gäller kompetensområdet eller på grund av säkerhetskrav som gäller kompetensområdet. Bestämmelserna om indragning av studierätten av skäl som anknyter till den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga preciseras så att bestämmelserna förutom på en hel examen också kan tillämpas på ett kompetensområde som ingår i examen. Bestämmelsen som gäller beviljande av tillstånd att ordna utbildning preciseras så att en utbildningsanordnares rätt att bevilja examina och ge utbildning inom ett eller flera kompetensområden som ingår i en viss examen kan uteslutas från tillståndet att ordna yrkesutbildning. Behovet av att precisera bestämmelserna beror på att yrkesexamina är mera omfattande än tidigare. 
I propositionen föreslås att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet preciseras så att det är möjligt att bevilja höjning efter prövning även under finansåret. Därtill föreslås behövliga preciseringar när det gäller fördelningen av eventuell finansiering enligt en tilläggsbudget. 
I lagen om privata säkerhetstjänster föreslås tekniska ändringar som följer av lagen om yrkesutbildning och förordningen om examensstrukturen inom yrkesutbildningen. 
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 augusti 2018. Lagen om privata säkerhetstjänster träder dock i kraft den 1 augusti 2018. 
ALLMÄNN MOTIVERING
1
Nuläge och bedömning av nuläget
Lag om yrkesutbildning 
Lagen om yrkesutbildning (531/2017) trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 6 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning utfärdas bestämmelser om vilka yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som ingår i examensstrukturen för yrkesutbildningen genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Enligt 15 § 1 mom. bestämmer Utbildningsstyrelsen examensgrunderna för varje examen som ingår i den examensstruktur som avses i 6 §. Enligt 15 § 2 mom. anges i examensgrunderna till exempel examens kompetensområden. Enligt 6 § får med avvikelse från 15 § 2 mom. 2 punkten genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet dessutom utfärdas bestämmelser om ett kompetensområde som ingår i en viss examen, om kostnaderna för ordnande av kompetensområdet avviker betydligt från de allmänna kostnaderna för ordnande av examen. 
Utgångspunkten är därmed att Utbildningsstyrelsen bestämmer om kompetensområdena och undervisnings- och kulturministeriet endast till den del ministeriet har bemyndigande enligt 6 § 1 mom. 
Lagens 23 § gäller tillstånd att ordna examina och utbildning. Enligt paragrafens 1 mom. anges i anordnartillståndet de examina som utbildningsanordnaren har rätt att bevilja och för vilka utbildningsanordnaren kan ordna examensutbildning. 
Tillstånden att ordna yrkesutbildning reviderades i enlighet med lagen om yrkesutbildning och de nya tillstånden trädde i kraft den 1 januari 2018. Efter reformen av anordnartillstånden inom yrkesutbildningen har det framkommit ett behov av att begränsa rätten att ordna vissa kompetensområden inom vissa examina i syfte att säkra kvaliteten på examen och examensutbildningen när ett kompetensområde inom examen omfattas av nationell lagstiftning, internationella överenskommelser eller EU-lagstiftning. Enligt anordnartillstånden som beviljats enligt övergångsbestämmelserna i lagen om yrkesutbildning får yrkesexamina och specialyrkesexamina samt utbildning som förbereder för dessa inom bland annat energibranschen för närvarande ordnas av alla anordnare av yrkesutbildning som tidigare hade ett av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna yrkesinriktad tilläggsutbildning och ett avtal om ordnande av fristående examina för någon av examina som sammanslagits med yrkesexamen inom energibranschen. I kraven på yrkesskicklighet för yrkes- och specialyrkesexamen inom energibranschen har inkluderats sådan kompetens som enligt lagstiftningen om tryckbärande anordningar krävs av personer som arbetar med användning, underhåll och övervakning av tryckbärande anordningar. I yrkesexamen inom energibranschen som träder i kraft den 1 augusti 2018 och följer förordningen om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) sammanslås yrkesexamen för fjärrvärmemontör, yrkesexamen för elnätsmontör och yrkesexamen för operatör vid kraftverk. 
Kompetensområdet för kraftverksteknik som ingår i yrkes- och specialyrkesexamen inom energibranschen omfattas av kraven i lagstiftningen om tryckbärande anordningar. Alla anordnare av yrkesutbildning som har tillstånd att ordna den nya yrkes- eller specialyrkesexamen inom energibranschen kan dock inte anses ha faktiska förutsättningar att producera eller säkerställa den kompetens som lagstiftningen om tryckbärande anordningar kräver. Därför är det nödvändigt att ge undervisnings- och kulturministeriet bemyndigande att genom förordning föreskriva om kompetensområden även då kompetensen inom ifrågavarande kompetensområde regleras genom lag eller förordning eller omfattas av en internationell överenskommelse som är förpliktande för Finland. I de tillstånd att ordna utbildning som varit i kraft från ingången av 2018 har man redan i praktiken gått till väga så att utbildningsanordnarens rätt att bevilja examina och ordna examensutbildning på ett visst kompetensområde eller vissa kompetensområden av grundad anledning har uteslutits ur anordnartillståndet. 
I 40, 41 och 81 § i lagen om yrkesutbildning behandlas tillgänglighet vid antagning av studerande, information om antagning som studerande samt indragning av studierätten. Enligt 40 § får en omständighet i anslutning till sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte den antas som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid en läroanstalt, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö, om kraven på säkerhet vid examina som avses i 81 § så förutsätter och om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. I fråga om examina som avses i 81 § är ett hinder för antagning som studerande även ett beslut om indragning av studierätten enligt 81 §, 33 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) eller 43 a § i universitetslagen (558/2009), om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det. Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka krav på hälsotillståndet som hänför sig till examina som avses i 81 §. 
Enligt 81 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning kan utbildningsanordnaren dra in rätten att avlägga en examen och rätten att delta i examensutbildning på vissa grunder som anges i 1 mom. när utbildningen eller utövandet av yrket inbegriper krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten eller säkerheten i trafiken. Enligt 4 mom. utfärdas bestämmelser om de examina som omfattas av 81 § genom förordning av statsrådet. 
I fråga om bestämmelserna som gäller indragning av studierätten av skäl som hänför sig till den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga (lösningar i olämplighetsfrågor om studierätt, s.k. SORA-bestämmelserna) har det framkommit att möjligheten att dra in studierätten i vissa omfattande examina bör kunna riktas så att den gäller endast ett visst kompetensområde inom examen. Sådana kompetensområden är exempelvis inom grundexamen i logistik kompetensområdet för transportservice och kompetensområdet för flygplatsservice samt inom yrkesexamen i miljövård kompetensområdet för transport av avfall och farliga ämnen. Möjligheten att dra in studierätten ska kunna riktas endast till de kompetensområden inom examina som på det sätt som avses i 81 § i lagen om yrkesutbildning hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken. 
Lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) ändrades genom lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (532/2017). Denna ändringslag trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 10 § 1 mom. beviljas anordnare av yrkesutbildning basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel enligt 32 a § som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer. Av det belopp enligt 32 a § som basfinansieringsandelen utgör dras dock först av det sammanräknade beloppet av de höjningar enligt prövning som avses i 32 e §. 
Enligt motiveringen till regeringens proposition (RP 39/2017 rd, s. 310) beviljas den finansiering som avses i 1 mom. i regel genom ett finansieringsbeslut som fattas i slutet av året. Avsikten är dock att en liten andel av beloppet av basfinansieringsandelen inte ska fördelas, så att det är möjligt att bevilja finansiering för studerandeår som det besluts om under finansåret samt för eventuella rättelser. Beloppet för studerandeår som det besluts om under finansåret bestäms så att det belopp av basfinansieringsandelen som det beslutits om genom utbildningsanordnarens finansieringsbeslut delas med antalet av utbildningsanordnarens målinriktade studerandeår, varvid man får det anordnarspecifika priset för ett enskilt studerandeår. Det beloppet av basfinansieringsandelen som fortfarande är ofördelat i slutet av finansåret fördelas på utbildningsanordnarna i förhållande till det målinriktade antalet studerandeår viktat med en anordnarspecifik viktkoefficient som beslutits för finansåret. 
Enligt 32 a § är basfinansieringens andel 50 procent, prestationsfinansieringens andel 35 procent och effektivitetsfinansieringens andel 15 procent av det belopp som fås när anslaget för yrkesutbildning minskas med det belopp av strategisk finansiering som avses i 32 h §. 
Enligt 32 e § i lagen kan den basfinansiering som beviljas utbildningsanordnare efter prövning höjas av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarens verksamhet. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar på ansökan om höjning efter prövning. 
Enligt 32 h § är strategifinansieringens andel högst fyra procent av anslaget för yrkesutbildning. Som strategifinansiering beviljas de understöd för yrkesutbildning som avses i 44 § 1 mom. 
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet tar inte ställning till om höjning efter prövning kan beviljas under finansåret. Efter att lagen om yrkesutbildning trädde i kraft har det dock framkommit ett behov av en sådan möjlighet på grund av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarnas verksamhet och därför måste lagen preciseras. I lagen finns inte heller bestämmelser om fördelningen av finansiering som beviljats i en tilläggsbudget, och därför bör lagen preciseras. 
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
Det föreslås att 6 § i lagen om yrkesutbildning ändras så att bestämmelser om kompetensområden som ingår i en examen kan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet även i sådana fall när kunnandet i ifrågavarande kompetensområde regleras genom lag eller förordning eller omfattas av en internationell överenskommelse som är förpliktande för Finland och tillämpningen av lagen, förordningen eller överenskommelsen begränsas till ifrågavarande kompetensområde inom examen. Det föreslås att 23 § samtidigt ändras så att tillståndet att ordna yrkesutbildning kan innehålla bestämmelser om att rätten att bevilja examina och ordnade examensutbildning inte gäller ett eller flera med stöd av 6 § 1 mom. 1-2 punkten genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet fastställda kompetensområden som ingår i en viss examen. De föreslagna ändringarna behövs för att rätten att bevilja examina och ordna examensutbildning inom ett visst kompetensområde som ingår i en examen eller inom vissa kompetensområden som ingår i en examen ska kunna uteslutas från utbildningsanordnarens anordnartillstånd. Genom ändringen säkerställs att examina på kompetensområden som innefattar sådana särskilda krav kan beviljas och examensutbildning kan ordnas endast av sådana utbildningsanordnare som har faktiska förutsättningar att säkerställa kvaliteten på examen på ett tillbörligt sätt och att ordna examensutbildningen ändamålsenligt och tryggt. Den föreslagna ändringen motsvarar syftet med gällande lag och förfarandet har i nödvändig utsträckning redan tillämpats i tillstånd att ordna yrkesutbildning. 
Vidare föreslås att 6 § ändras så att bestämmelser om kompetensområden som ingår i en examen också kan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet när ifrågavarande kompetensområde innefattar krav enligt 81 § 1 mom. som avviker från de allmänna kraven för examen. Samtidigt föreslås ändringar i paragraferna som gäller indragning av studierätten (40, 41 och 81 §) så att dessa beaktar rätten att dra in studierätten i fråga om ett specifikt kompetensområde. Syftet med ändringen är att möjligheten att dra in studierätten ska riktas endast till de kompetensområden inom examina som på det sätt som avses i 81 § i lagen om yrkesutbildning hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken. 
Det föreslås att 10 och 32 e § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet preciseras så att det är möjligt att bevilja finansiering efter prövning även under finansåret. Syftet med ändringen är att trygga utbildningsanordnarens ekonomiska ställning i särskilda situationer som uppstår under finansåret. Därtill föreslås nödvändiga preciseringar som gäller fördelningen av finansiering enligt en eventuell tilläggsbudget. Till 32 a § föreslås bli fogat ett nytt 2 mom., enligt vilket finansieringsandelar enligt 1 mom. inte behöver beaktas i finansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget. Till 32 h § fogas ett nytt 2 mom., enligt vilket strategifinansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget kan överskrida andelen på fyra procent enligt 1 mom. Syftet med ändringarna är att anordnare av yrkesutbildning smidigt ska kunna beviljas finansiering enligt en eventuell tilläggsbudget utan att förfarandet är knutet till procentandelarna enligt 32 a och 32 h §. 
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 augusti 2018. 
3
Propositionens konsekvenser
3.1
Ekonomiska konsekvenser
De föreslagna ändringarna har inga konsekvenser för kommunernas ekonomi eller för statsfinanserna. De föreslagna ändringarna bedöms inte ha några betydande ekonomiska konsekvenser för anordnare av yrkesutbildning. 
3.2
Samhälleliga konsekvenser och konsekvenser för den studerandes ställning
Den föreslagna ändringen av 6 § i lagen om yrkesutbildning, på basis av vilken bestämmelser om de kompetensområden som ingår i vissa examina kan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet, innebär att bestämmelserna om olämplighet för studier inte i onödan behöver tillämpas på hela examen när behovet gäller endast ett visst kompetensområde. Detta har positiva konsekvenser för den studerandes ställning och rättsskydd eftersom bestämmelserna om indragning av studierätten inte därmed tillämpas på kompetensområden där de inte behövs på grund av patient- och klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken eller minderårigas säkerhet. Genom ändringen kan säkerhetskrav som kommer från olika förvaltningsområden riktas noggrannare till rätt kompetensområde inom examen. 
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utbildningsstyrelsen. Utkastet till regeringsproposition har behandlats i uppföljningsgruppen för reformen av yrkesutbildningen. Regeringens proposition behandlades i Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning den 11 april 2018. 
Genom en begäran daterad den 12 mars 2018 begärde undervisnings- och kulturministeriet yttranden av de viktigaste intressentgrupperna om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om yrkesutbildning och av vissa lagar som har samband med den. Yttranden lämnades av cirka 30 instanser. Regeringspropositionen fick ett brett understöd. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lagen om yrkesutbildning
6 §.Examensstruktur. Det föreslås att 1 mom. ändras så att bestämmelser om kompetensområden som ingår i en viss examen kan utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet även i sådana fall när kunnandet i ett visst kompetensområde regleras genom lag eller förordning eller omfattas av en internationell överenskommelse som är förpliktande för Finland och tillämpandet av lagen, förordningen eller överenskommelsen begränsas till ifrågavarande kompetensområde inom examen. Momentet föreslås dessutom bli ändrat så att när ett kompetensområde innefattar krav enligt 81 § 1 mom. som avviker från de allmänna examenskraven kan bestämmelser om ett kompetensområde som ingår i en viss examen utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. 
23 §. Examina och utbildning som ska anges i anordnartillståndet. Paragrafen preciseras så att anordnartillståndet kan innehålla bestämmelser om att rätten att bevilja examina och ordna examensutbildning inte gäller ett eller flera på basis av 6 § 1 mom. 1-2 punktern genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet fastställda kompetensområden som ingår i en viss examen. Enligt paragrafens gällande ordalydelse innehåller anordnartillstånden bestämmelser om de examina som utbildningsanordnaren har rätt att bevilja och för vilka utbildningsanordnaren kan ordna examensutbildning. Som anges i målsättningen med propositionen behövs dock möjligheten att ur tillståndet att ordna yrkesutbildning utesluta rätten att bevilja examina och ordna examensutbildning inom ett visst kompetensområde som ingår i en examen eller inom vissa kompetensområden som ingår i en examen. Rätten att ur anordnartillståndet utesluta ett kompetensområde som ingår i en examen eller flera kompetensområden som ingår i en examen ska endast gälla sådana kompetensområden som undervisnings- och kulturministeriet med stöd av 6 § kan utfärda bestämmelser om. 
40 §.Tillgänglighet vid antagning av studerande. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i 1, 2 och 4 mom. hänvisas förutom till examina även till kompetensområden. 
41 §.Information om antagning som studerande. Det föreslås att paragrafen ändras så att det i 1 och 2 mom. hänvisas förutom till examina även till kompetensområden. 
81 §.Indragning av studierätten. Det föreslås att 1 mom. preciseras så att utbildningsanordnaren kan dra in förutom rätten att avlägga en examen även rätten att avlägga en examen på ett visst kompetensområde. 
1.2
Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
10 §.Finansiering som beviljas anordnare av yrkesutbildning samt kommunens statsandel. Det föreslås att paragrafen ändras så att 1 mom. preciseras och anger att det handlar om ett beslut som fattas före finansårets början. Därtill stryks ordet sammanräknade i sista meningen i momentet som onödigt. 
Vidare fogas till paragrafen ett nytt 3 mom. som gäller målinriktade studerandeår, höjningar av basfinansieringen efter prövning och eventuella rättelser och korrigeringar som beviljas under finansåret. Enligt 32 c § 2 mom. i den gällande lagen kan undervisnings- och kulturministeriet under finansåret öka det målinriktade antalet studerandeår för utbildningsanordnaren eller det målinriktade antalet studerandeår för utbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning. Studerandeår som beslutats under finansåret betalas inom ramen för den basfinansieringsandel som inte fördelats. Till denna del preciserar det föreslagna 3 mom. det förfarande som avses i lagen. Samtidigt fogas till momentet en möjlighet att rikta basfinansiering som sparas för att fördelas under finansåret till höjning av basfinansieringen efter prövning som avses i 32 e § i enlighet med den föreslagna ändringen i den paragrafen. På grund av detta föreslås en ändring av förfarandet som beskrivs i detaljmotiveringen till 10 § i den gällande lagen och gäller fastställandet av beloppet för studerandeåren som beslutas under finansåret. Det föreslås att förfarandet ändras så att beloppet för studerandeåren som beslutas under finansåret fastställs så att beloppet av basfinansieringsandelen som grundar sig på utbildningsanordnarens prestationsbeslut, med undantag för höjning av basfinansieringen efter prövning som beviljats utbildningsanordnaren enligt 32 e § och avdrag enligt 10 a §, divideras med utbildningsanordnarens målinriktade antal studerandeår varvid det anordnarspecifika priset för ett enskilt studerandeår erhålls. Syftet med ändringen av förfarandet är att säkerställa att tilläggsfinansieringen som beviljas som basfinansiering under finansåret i alla situationer kan riktas till utbildningsanordnaren i rätt omfattning för det ändamål som antalet målinriktade studerandeår ökas. Ändringen är nödvändig bland annat för att höjning av basfinansieringen efter prövning ska kunna beviljas även av andra orsaker än på grund av ordnandet av en exceptionellt dyr utbildning. Nivån på höjningen av basfinansieringen efter prövning som beviljats utbildningsanordnaren måste därmed bedömas separat från fall till fall vid fördelning av målinriktade studerandeår under finansåret. Därtill preciseras paragrafen med en möjlighet att spara en liten del av basfinansieringen för att fördelas för eventuella rättelser och korrigeringar under finansåret, så att rättelserna eller korrigeringarna inte behöver betalas med finansieringen för året som följer efter finansåret. 
32 a §.Finansieringsandelar. Det föreslås att till paragrafen fogas ett nytt 2 mom. som gäller finansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget. I den gällande lagen beaktas inte fördelningen av finansiering enligt en tilläggsbudget i finansieringsbeslut. Undervisnings- och kulturministeriet kan rikta finansiering direkt till ett specifikt ändamål och till specifika utbildningsanordnare genom att använda målinriktade studerandeår i basfinansieringen och/eller höjning av basfinansieringen efter prövning. Den prestationsbaserade finansieringen och genomslagsfinansieringen grundar sig däremot enbart på faktiska prestationer under tidigare år. På grund av detta måste finansiering som beviljas genom en tilläggsbudget vid behov kunna riktas endast till basfinansieringen. 
32 e §.Höjning av basfinansieringen efter prövning. Enligt förslaget ändras paragrafen så att den preciserar att höjning efter prövning av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarens verksamhet kan beviljas även under finansåret. De särskilda skälen för en höjning av basfinansieringen efter prövning gäller i regel de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Höjning efter prövning kan användas exempelvis för att trygga finansieringsnivån för en exceptionellt dyr utbildning. Möjligheten att bevilja höjning efter prövning under finansåret är nödvändig eftersom det har framkommit att behovet av höjning efter prövning inte i alla situationer kan förutses i beslutet som fattas före finansårets början. Det kan uppstå ett behov av att bevilja höjning efter prövning under finansåret också exempelvis på grund av någon förändring i utbildningsanordnarens verksamhet. Därtill kan en ökning av antalet målinriktade studerandeår för utbildningsanordnaren under finansåret medföra ett behov att ompröva nivån på höjningen efter prövning. Förfarandet har beskrivits i större detalj i motiveringen till 10 §. 
32 h §.Strategifinansiering. Enligt förslaget fogas till paragrafen ett nytt moment, enligt vilket strategifinansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget kan överskrida andelen på fyra procent av anslaget för yrkesutbildning enligt 1 mom. Strategifinansieringens syfte är att stöda och styra utbildningsanordnarna i utvecklingen och förnyandet av verksamheten enligt de utbildningspolitiska målen. Dessa mål kan hänföra sig exempelvis till stöd av fusioner som anknyter till reformen av anordnarstrukturen, omriktande av utbildningsutbudet enligt arbetslivets behov, utveckling av verksamhetens kvalitet eller effekt, utveckling av arbetslivssamarbetet, utveckling av nya pedagogiska verksamhetsmodeller, utveckling av arbetsfördelningen mellan utbildningsanordnarna, riksomfattande utveckling av en utbildning som svarar på behoven inom en viss bransch eller kundgrupp eller ordnande av yrkesskicklighetstävlingar som stöder utvecklingen av yrkesinriktad toppkompetens och utveckling i anknytning till dessa. Strategifinansieringens procentuella andel fastställs i statsbudgeten och andelen kan variera årligen. Enligt förslaget ska det vara möjligt att under finansåret bevilja strategifinansiering på basis av en tilläggsbudget, även om finansieringen överskrider andelen på fyra procent av anslaget för yrkesutbildning som anges i 1 mom. Det föreslagna momentet tillämpas exempelvis när strategifinansieringen för finansåret fastställts till den maximala andelen på fyra procent i den egentliga budgeten och det under finansåret uppstår ett oförutsett behov av ökad strategifinansiering som måste skötas med en tilläggsbudget. 
1.3
Lagen om privata säkerhetstjänster
10 §.Godkännande som väktare. Det föreslås att laghänvisningen i 1 mom. 2 punkten ändras så att den hänvisar till lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft den 1 januari 2018. Därtill föreslås att hänvisningen till yrkesexamen för väktare ändras till en hänvisning till yrkesexamen inom säkerhetsbranschen. Enligt förordningen om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) ändras benämningen på ifrågavarande examen den 1 augusti 2018 från yrkesexamen för väktare till yrkesexamen inom säkerhetsbranschen. 
12 §.Godkännande som tillfällig väktare. Det föreslås att laghänvisningen i 1 mom. ändras så att den hänvisar till lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft den 1 januari 2018. Därtill föreslås att hänvisningen till yrkesexamen för väktare ändras till en hänvisning till yrkesexamen inom säkerhetsbranschen. Enligt förordningen om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (680/2017) ändras benämningen på ifrågavarande examen den 1 augusti 2018 från yrkesexamen för väktare till yrkesexamen inom säkerhetsbranschen. 
40 §.Anordnande av ordningsvaktsutbildning. I och med lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft den 1 januari 2018 dras examenskommissionerna in och rätten att bevilja yrkesinriktade examina innehas från den 1 januari 2018 av utbildningsanordnare som har ett sådant av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna examina och utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning. Enligt 140 § i lagen om yrkesutbildning har examenskommissionerna till uppgift att i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen utfärda betyg över avlagda examensdelar som har bedömts före ikraftträdandet samt över examina i fråga om vilka de examensdelar som krävs för examen har avlagts före ikraftträdandet. Examenskommissionernas verksamhet upphör i sin helhet efter den 31 juli 2018. På grund av detta föreslås att de gällande 2 och 3 punkterna i 1 mom. sammanslås till en ny 2 punkt.  
77 §. Godkännande som ansvarig föreståndare. Det föreslås att laghänvisningen i 1 mom. 2 punkten ändras så att den hänvisar till lagen om yrkesutbildning som trädde i kraft den 1 januari 2018. 
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt, dock senast den 1 augusti 2018. Lagen om privata säkerhetstjänster föreslås dock träda i kraft den 1 augusti 2018. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av lagen om yrkesutbildning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om yrkesutbildning (531/2017) 6 § 1 mom., 23 § 1 mom., 40 § 1, 2 och 4 mom., 41 § 1 och 2 mom. samt det inledande stycket i 81 § 1 mom. och 81 § 4 mom. som följer: 
6 § 
Examensstruktur 
Bestämmelser om vilka yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som ingår i examensstrukturen för yrkesutbildningen utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet. Med avvikelse från 15 § 2 mom. 2 punkten får genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet dessutom utfärdas bestämmelser om ett kompetensområde som ingår i en examen, om 
1) kostnaderna för ordnande av kompetensområdet avviker betydligt från de allmänna kostnaderna för ordnande av examen, 
2) kompetensen inom kompetensområdet i fråga regleras genom lag eller förordning eller omfattas av en internationell överenskommelse som är förpliktande för Finland och lagen, förordningen eller överenskommelsen tillämpas endast på ifrågavarande kompetensområde inom examen, eller 
3) kompetensområdet omfattas av krav enligt 81 § 1 mom. som avviker från de allmänna kraven för examen. 
23 § 
Examina och utbildning som ska anges i anordnartillståndet 
I anordnartillståndet anges de examina som utbildningsanordnaren har rätt att bevilja och för vilka utbildningsanordnaren kan ordna examensutbildning. Anordnartillståndet kan dessutom innehålla bestämmelser om att rätten att bevilja examina och ordna examensutbildning inte gäller ett eller flera på basismed stöd av 6 § 1 mom. 1-2 punkten genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet angivna kompetensområden som ingår i en viss examen. Anordnartillståndet innehåller dessutom bestämmelser om rätten att ordna handledande utbildning. Utbildningsanordnaren kan också ordna i 8 § 1 punkten avsedd utbildning som fördjupar eller kompletterar yrkeskompetensen och som hänför sig till examina som omfattas av anordnartillståndet. 
40 § 
Tillgänglighet vid antagning av studerande 
En omständighet som hänför sig till en sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte den antas som på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte kan genomföra utbildningsrelaterade praktiska uppgifter vid en läroanstalt, på en arbetsplats eller i en annan inlärningsmiljö, om kraven på säkerhet vid examina och kompetensområden som avses i 81 § så förutsätter och om detta hinder inte kan undanröjas med rimliga åtgärder. 
I fråga om examina och kompetensområden som avses i 81 § ska som hinder för antagning som studerande också betraktas beslut om indragning av studierätten enligt 81 § i denna lag, 33 § i yrkeshögskolelagen eller 43 a § i universitetslagen, om omständigheter som har samband med skyddet för andras hälsa och säkerhet förutsätter det. 
Utbildningsstyrelsen bestämmer vilka krav på hälsotillståndet som hänför sig till examina och kompetensområden som avses i 81 §. 
41 § 
Information om antagning som studerande 
Den sökande ska på begäran av utbildningsanordnaren lämna sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som krävs för bedömningen av antagning som studerande, när det handlar om examina och kompetensområden som avses i 81 § eller ansökan om att bli antagen som studerande hos en utbildningsanordnare som fått till uppgift att ordna krävande särskilt stöd som avses i 65 §. 
Den sökande ska på begäran av utbildningsanordnaren ge information om beslut om indragning av studierätten, när det är fråga om examina eller kompetensområden som avses i 81 §. 
81 § 
Indragning av studierätten 
När examensutbildningen eller utövandet av yrket inbegriper krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller klientsäkerheten eller säkerheten i trafiken kan utbildningsanordnaren dra in rätten att avlägga ifrågavarande examen eller rätten att avlägga examen inom ifrågavarande kompetensområde och rätten att delta i examensutbildning (indragning av studierätten), om 
Bestämmelser om de examina och kompetensområden som omfattas av denna paragraf utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 10 § 1 mom. och 32 e §, sådana de lyder i lag 532/2017, och 
fogas till 10 §, sådan den lyder i lag 532/2017, ett nytt 3 mom., till 32 a §, sådan den lyder i lag 532/2017, ett nytt 2 mom. och till 32 h §, sådan den lyder i lag 532/2017, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., som följer: 
10 § 
Finansiering som beviljas anordnare av yrkesutbildning samt kommunens statsandel 
Genom ett beslut som fattas före finansårets början beviljas anordnare av yrkesutbildning basfinansiering, prestationsbaserad finansiering och genomslagsfinansiering till en sådan andel av det belopp av varje finansieringsandel enligt 32 a § som motsvarar den relativa andel som utbildningsanordnarens prestationer utgör av alla utbildningsanordnares prestationer. Av det belopp enligt 32 a § som basfinansieringsandelen utgör dras dock först av beloppet av de höjningar efter prövning som avses i 32 e § och som fördelas genom ett beslut som fattas före finansårets början. 
Av det belopp enligt 32 a § som basfinansieringsandelen utgör kan en del sparas för att fördelas under finansåret för målinriktade studerandeår enligt 32 c §, höjningar av basfinansieringen efter prövning enligt 32 e § och för eventuella rättelser eller korrigeringar. 
32 a § 
Finansieringsandelar 
I finansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget behöver finansieringsandelar enligt 1 mom. inte beaktas. 
32 e § 
Höjning av basfinansieringen efter prövning 
Den basfinansiering som beviljas utbildningsanordnare kan efter prövning höjas av särskilda skäl som hänför sig till utbildningsanordnarens verksamhet. Höjning efter prövning kan av särskilda skäl beviljas även under finansåret. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar på ansökan om höjning efter prövning. 
32 h § 
Strategifinansiering 
Strategifinansiering som beviljas under finansåret på basis av en tilläggsbudget kan överskrida den andel som anges i 1 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av lagen om privata säkerhetstjänster 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om privata säkerhetstjänster (1085/2015) 10 § 1 mom. 2 punkten, 12 § 1 mom., 40 § 1 mom. och 77 § 1 mom. 2 punkten som följer: 
10 § 
Godkännande som väktare 
Som väktare kan den godkännas som 
2) med godkänt resultat har genomfört ett sådant avsnitt av grundexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande grundexamen, enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017),som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet och som innefattar en utbildning som åtminstone omfattar undervisningsämnen där bevakningsbranschen, bevakningsrörelse, väktares rättigheter och skyldigheter samt väktares uppgifter behandlas, eller ett sådant avsnitt av en yrkesexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande yrkesexamen, som innefattar utbildning som omfattar ovannämnda undervisningsämnen (grundutbildning för väktare), och 
12 § 
Godkännande som tillfällig väktare 
Den som inte har grundutbildning för väktare men uppfyller kraven i 10 § 1 mom. 1 och 3 punkten kan godkännas som väktare för högst fyra månader (tillfällig väktare), om han eller hon med godkänt resultat har genomfört ett sådant avsnitt av grundexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande grundexamen, enligt lagen om yrkesutbildningsom uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet eller ett sådant avsnitt av yrkesexamen inom säkerhetsbranschen, eller motsvarande yrkesexamen, som innefattar grundläggande insikter i de undervisningsämnen som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten (utbildning som tillfällig väktare). 
40 § 
Anordnande av ordningsvaktsutbildning 
Grundutbildning för ordningsvakter och repetitionsutbildning för ordningsvakter får anordnas av 
1) en polisinrättning, 
2) en utbildningsanordnare som har ett i lagen om yrkesutbildning avsett och av undervisnings- och kulturministeriet beviljat tillstånd att ordna examina och utbildning för yrkesexamen inom säkerhetsbranschen eller grundexamen inom säkerhetsbranschen eller för motsvarande examina, 
3) den för vars räkning utbildaren, med undantag för utbildare i undervisningsämnen med anknytning till livräddande första hjälpen och räddningsväsendet, har ett giltigt godkännande som utbildare av ordningsvakter; utbildare i undervisningsämnen med anknytning till livräddande första hjälpen och räddningsväsendet ska ha yrkesskicklighet inom området i fråga och erfarenhet som utbildare. 
77 § 
Godkännande som ansvarig föreståndare 
Som ansvarig föreståndare kan den godkännas som 
2) med godkänt resultat har avlagt en sådan specialyrkesexamen för säkerhetsvakt, eller motsvarande specialyrkesexamen, enligt lagen om yrkesutbildning som uppfyller de krav som föreskrivs genom förordning av inrikesministeriet (utbildning som ansvarig föreståndare), och 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 19 april 2018 
Statsminister
Juha
Sipilä
Undervisningsminister
Sanni
Grahn-Laasonen
Senast publicerat 19.4.2018 14:37