Regeringens proposition
RP
59
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av räddningslagen och till vissa andra lagar
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
I denna proposition föreslås det att det i lagstiftningen om räddnings- och nödcentralsväsendet görs tekniska ändringar som i huvudsak beror på ändringar i den allmänna lagstiftningen. Enligt förslaget ändras bestämmelserna om ändringssökande i räddningslagen, lagen om Räddningsinstitutet och lagen om brandskyddsfonden så att de motsvarar vad som föreskrivs i den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Förbudet för studerande vid Räddningsinstitutet att i vissa ärenden söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen upphävs. Bestämmelserna om behandling av personuppgifter i räddningslagen ses också över och hänvisningen i lagen om nödcentralsverksamhet till den upphävda personuppgiftslagen upphävs. 
De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2020. 
MOTIVERING
1
Bakgrund och beredning
Riksdagen har antagit lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) genom vilken den gällande förvaltningsprocesslagen (586/1996) upphävs. Den nya allmänna lagen träder i kraft vid ingången av 2020. Lagstiftningen om dataskydd har också ändrats. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, har tillämpats från och med den 25 maj 2018. Dataskyddslagen (1050/2018), som trädde i kraft vid ingången av 2019, har stiftats för att precisera och komplettera dataskyddsförordningen. Genom dataskyddslagen upphävdes personuppgiftslagen (523/1999) som var i kraft till utgången av 2018. Till följd av ändringarna i den allmänna lagstiftningen ska de hänvisningar till förvaltningsprocesslagen och personuppgiftslagen som finns i lagstiftningen om räddnings- och nödcentralsväsendet uppdateras. 
Genom den proposition som nu föreslås ska endast hänvisningarna i räddningslagen (379/2011) och lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) till den upphävda personuppgiftslagen och den terminologi som används i den ses över. En närmare bedömning av förhållandet mellan de bestämmelser om behandlingen av personuppgifter som finns i räddningslagen och lagen om nödcentralsverksamhet och den reformerade dataskyddslagstiftningen görs i separata projekt. 
Justitieministeriet har i sitt utlåtande till inrikesministeriet av den 29 maj 2019 angående utkastet till regeringens proposition om ändring av 29 § i lagen om Räddningsinstitutet fäst uppmärksamhet vid att enligt lagen om Räddningsinstitutet får förvaltningsdomstolens beslut om avbrytande av studierätten inte överklagas genom besvär, trots att dessa beslut enligt lagen om Polisyrkeshögskolan får överklagas genom besvär. Justitieministeriet konstaterade i sitt utlåtande att ministeriet anser det motiverat att besvärsförbudet slopas och att överklagande kopplas till besvärstillstånd. 
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid inrikesministeriet. Utlåtande om propositionen har begärts av justitieministeriet, finansministeriet, inrikesministeriets polisavdelning, undervisnings- och kulturministeriet, Dataombudsmannens byrå, Räddningsinstitutet, Nödcentralsverket, regionförvaltningsverken och räddningsverken. I samband med remissrundan har utkastet till regeringsproposition lämnats till rådet för bedömning av lagstiftningen, som finns i anslutning till statsrådets kansli. 
Beredningsunderlaget för propositionen finns på adressen HYPERLINK "https://intermin.fi/sv/projekt-och-lagberedning/projektsida?tunnus=SM012:00/2019" valtioneuvosto.fi/sv/projekt under beteckningen SM012:00/2019. 
2
Nuläge och bedömning av nuläget
I räddningslagen (379/2011) finns bestämmelser om bl.a. fysiska och juridiska personers skyldighet att förebygga eldsvådor och andra olyckor, förbereda sig på olyckor och begränsa följderna av olyckor, bygga och underhålla skyddsrum samt delta i uppgifter som hör till räddningsverksamheten och i befolkningsskyddsutbildning. Räddningslagen innehåller också bestämmelser om räddningsväsendets myndigheters uppgifter inom räddningsverksamheten samt deras behörighet inom räddningsväsendet. I lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) finns bestämmelser om institutets uppgift och förvaltning, om den utbildning som ges vid institutet och om de studerandes rättigheter och skyldigheter. Lagen om brandskyddsfonden (306/2003) innehåller bestämmelser om den brandskyddsavgift som årligen betalas för brandförsäkrad egendom, om brandskyddsfondens förvaltning och om de understöd som brandskyddsfonden beviljar. I lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010) finns bestämmelser om Nödcentralsverkets uppgifter, verksamhet och register. 
Hänvisningar till förvaltningsprocesslagen samt bestämmelser om besvärstillstånd 
Förvaltningsprocesslagen är en allmän lag som ska tillämpas på rättskipning i allmänna förvaltningsdomstolar. Huvudregeln i förvaltningsprocesslagen är att förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Rätten att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen kan dock i speciallagstiftning begränsas eller så kan rätten helt och hållet slopas. Enligt 13 § i förvaltningsprocesslagen föreskrivs det i lag särskilt om när ändring i ett beslut av förvaltningsdomstolen inte får sökas genom besvär eller när besvärstillstånd krävs för anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen.  
Den gällande förvaltningsprocesslagen ska ersättas av lagen om rättegång i förvaltningsärenden som träder i kraft vid ingången av 2020. Ett av målen med reformen är att utveckla högsta förvaltningsdomstolens ställning så att domstolen i högre grad blir en prejudikatsdomstol. Utgångspunkten i den nya allmänna lagen är att förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen enbart om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd i ärendet. Principerna för besvärstillståndsförfarandet ändras inte till följd av reformen, utan högsta förvaltningsdomstolen ska bevilja besvärstillstånd om någon av grunderna för besvärstillstånd kan tillämpas på ärendet.  
I 104 § i räddningslagen, i 38 § i lagen om Räddningsinstitutet och i 7 § i lagen om brandskyddsfonden finns en hänvisning till förvaltningsprocesslagen. Dessutom får enligt dessa paragrafer besvär över förvaltningsdomstolens beslut anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Med anledning av ändringarna i den allmänna lagstiftningen blir de hänvisningar till förvaltningsprocesslagen som finns i speciallagstiftningen föråldrade vid ingången av 2020 och de separata bestämmelserna om besvärstillstånd blir onödiga. 
Förbud mot att söka ändring hos högsta förvaltningsdomstolen 
Enligt 6 § 1 mom. i lagen om Räddningsinstitutet finns vid Räddningsinstitutet en rättelse- och disciplinnämnd som ska behandla och avgöra rättelseyrkanden som gäller antagning av studerande, förlust och avbrytande av studierätten, bedömning av studieprestationer, tillgodoräknande av tidigare studier, skriftliga varningar och avbrytande av studierna enligt 30 § 3 mom. i lagen om Räddningsinstitutet. Nämnden fattar också beslut om sådan avstängning för viss tid av en studerande samt om sådan förlust för viss tid eller helt och hållet av rätten att bo på institutets internat som utgör disciplinstraff. 
Den som har ansökt om att bli antagen som studerande får enligt 37 § 1 mom. i lagen om Räddningsinstitutet på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) hos rättelse- och disciplinnämnden begära omprövning av ett beslut om antagning av studerande till den yrkesinriktade grundutbildningen inom 14 dagar från det att resultatet av antagningen har offentliggjorts. Enligt 2 mom. får en studerande på det sätt som anges i förvaltningslagen hos rättelse- och disciplinnämnden begära omprövning av ett beslut som gäller förlust eller avbrytande av studierätten, skriftlig varning eller avbrytande av studierätten enligt 30 § 3 mom. inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av beslutet. 
I 38 § 1 mom. i lagen om Räddningsinstitutet anges att det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning samt andra beslut av Räddningsinstitutet och dess rättelse- och disciplinnämnd får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996), om inte något annat föreskrivs i denna lag. Enligt 5 mom. i den paragrafen får ett beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller antagning av studerande, förlust eller avbrytande av studierätten, avstängning, förlust av rätten att bo på institutets internat eller skriftlig varning inte överklagas genom besvär. 
I ett beslut av Polisyrkeshögskolan som gäller antagning av studerande, återställande av studierätt, avbrytande av studierna, indragning av studierätt, avstängning för viss tid eller skriftlig varning får enligt 46 § 1 mom. i lagen om Polisyrkeshögskolan (1164/2013) omprövning begäras hos Polisyrkeshögskolans styrelse så som det föreskrivs i förvaltningslagen (434/2003). Enligt 2 mom. i paragrafen får ändring i ett beslut med anledning av begäran om omprövning sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen så som det föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ändring i förvaltningsdomstolens beslut i andra ärenden än de som gäller indragning av studierätten får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
I och med den lagändring som trädde i kraft vid ingången av 2017 överfördes ansvaret för ordnandet av räddningsväsendets befälsutbildning från yrkeshögskolan Savonia-ammattikorkeakoulu till Polisyrkeshögskolan. Yrkeshögskolestuderandena inom räddningsväsendets befälsutbildning är studerande vid Polisyrkeshögskolan, trots att utbildningen ges vid Räddningsinstitutet i Kuopio. När det gäller dessa studerande ska i ärenden som gäller antagning av studerande, avbrytande av studierna, indragning av studierätten, avstängning för viss tid och skriftliga varningar tillämpas bestämmelserna om ändringssökande i 46 § i lagen om Polisyrkeshögskolan. På ett ärende som gäller förlust av rätten att bo på institutets internat tillämpas i deras fall dock bestämmelserna om ändringssökande i 38 § i lagen om Räddningsinstitutet. 
På basis av det som anges ovan kan studerande vid Polisyrkeshögskolan ansöka om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen i sådana fall där studerande vid Räddningsinstitutet inte kan ansöka om besvärstillstånd. Enligt lagen om Polisyrkeshögskolan anses dessutom ett ärende som gäller indragning av studierätten vara ett ärende i vilket ändring får sökas hos högsta förvaltningsdomstolen utan ansökan om besvärstillstånd. På studerande inom Räddningsinstitutets yrkesinriktade grundutbildning och på yrkeshögskolestuderande inom räddningsväsendets befälsutbildning som alla fysiskt studerar vid samma läroanstalt tillämpas således olika bestämmelser om ändringssökande. 
Räddningsinstitutets rättelse- och disciplinnämnd behandlade åren 2016–2018 begäran om omprövning och disciplinärenden i den omfattning som framgår av tabellen nedan. 
  
2016 
2017 
2018 
Antagning av studerande 
 3 
Förlust eller avbrytande av studierätten 
 - 
 - 
 - 
Skriftlig varning 
 - 
 - 
 - 
Avstängning för viss tid 
 - 
 - 
 - 
Förlust av rätten att bo i institutets internat 
1  
 - 
Av tabellen nedan framgår hur många av rättelse- och disciplinnämndens ovannämnda beslut som har överklagats hos förvaltningsdomstolen åren 2016–2018. 
 
2016 
2017 
2018 
Beslutet har överklagats hos förvaltningsdomstolen 
 - 
Hänvisningar till den upphävda personuppgiftslagen 
I 91 § i räddningslagen finns bestämmelser om åtgärdsregistret som är ett personregister för uppföljning och utveckling av räddningsväsendet. Räddningsverken för åtgärdsregistret, men Räddningsinstitutet är registrets tekniska administratör. 
Enligt 91 § 1 och 2 mom. får i åtgärdsregistret införas sådana uppgifter som registreras i nödcentralsdatasystemet enligt 16 § i lagen om nödcentralsverksamhet och som nödcentralen med stöd av 20 § i den lagen har lämnat ut till räddningsmyndighetens ansvariga registerförare. I åtgärdsregistret får dessutom införas uppgifter om sådana uppdrag som räddningsverket skött med stöd av räddningslagen eller någon annan lag och som gäller föremålet för åtgärden, typen av olycka eller uppdrag, tekniska detaljer om olyckan samt dess förlopp, räddnings- och bekämpningsmetoder som tillämpats i samband med åtgärden, med undantag för polisens uppgifter, personalresurser som använts för åtgärden, med undantag för polisens uppgifter, fordon och annan materiel som använts i samband med åtgärden, med undantag för polisens uppgifter, räddningsverksamhetens resultat, skador som olyckan orsakat och faktorer som påverkat skadornas omfattning samt orsakerna till olyckan. 
I 5 mom. anges för vilka syften och till vem uppgifterna i åtgärdsregistret får lämnas ut. Enligt 5 punkten i momentet får uppgifterna i registret när det är nödvändigt trots sekretessbestämmelserna lämnas ut till andra myndigheter, forskningsinstitut och forskare än sådana som avses i 1–4 punkten för vetenskaplig forskning på så sätt att de uppgifter som lämnas ut inte innehåller känsliga personuppgifter. 
Bestämmelsen om att känsliga personuppgifter inte får lämnas ut för vetenskaplig forskning togs in i 5 punkten i momentet i samband med lagändring 1171/2016. Grundlagsutskottet har tagit ställning till ärendet i sitt utlåtande GrUU 38/2016 rd. Enligt grundlagsutskottet var det skäl att precisera bestämmelsen så att de möjliga mottagarna av informationen uppges åtminstone i fråga om känsliga uppgifter.  
Begreppet känsliga personuppgifter används i personuppgiftslagen, som har upphävts genom dataskyddslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2019. Enligt 11 § i personuppgiftslagen avses med känsliga uppgifter personuppgifter som beskriver eller vilkas syfte är att beskriva ras eller etniskt ursprung, någons samhälleliga eller politiska uppfattning eller religiösa övertygelse eller medlemskap i ett fackförbund, en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott, någons hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller vårdåtgärder eller därmed jämförbara åtgärder som gäller honom eller henne, någons sexuella inriktning eller beteende, eller någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit. 
Det i personuppgiftslagen använda begreppet känsliga personuppgifter motsvarar inte fullt ut det motsvarande begreppet särskilda kategorier av personuppgifter som används i dataskyddsförordningen. Enligt artikel 9.1 i dataskyddsförordningen omfattar särskilda kategorier av personuppgifter uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, genetiska uppgifter och biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning, och behandling av dessa uppgifter är i princip förbjuden.  
I den upphävda personuppgiftslagen betraktas uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit som känsliga uppgifter, men de omfattas inte av de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i dataskyddsförordningen. Särskilda kategorier av personuppgifter omfattar inte heller uppgifter som beskriver en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott. I artikel 10 i dataskyddsförordningen föreskrivs det särskilt om behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och lagöverträdelser som innefattar brott eller därmed sammanhängande säkerhetsåtgärder.  
Enligt 91 § 7 mom. i räddningslagen ska personuppgifter utplånas ur åtgärdsregistret när det inte längre kan anses motiverat att bevara uppgifterna i det syfte som anges ovan, dock senast fem år efter det att uppgifterna har förts in. I momentet anges också att en känslig uppgift som avses i 11 § 3 eller 4 punkten i personuppgiftslagen (523/1999) dock ska utplånas inom två år. Känsliga uppgifter som avses i 11 § 3 punkten i den upphävda personuppgiftslagen är uppgifter som beskriver en brottslig gärning eller ett straff eller någon annan påföljd för ett brott. Känsliga uppgifter som avses i 4 punkten i paragrafen är uppgifter som beskriver någons hälsotillstånd, sjukdom eller handikapp eller vårdåtgärder eller därmed jämförbara åtgärder som gäller honom eller henne.  
Räddningsinstitutet tar årligen emot uppskattningsvis cirka 15 begäran om information som gäller utlämnande av uppgifter ur åtgärdsregistret för vetenskaplig forskning. Räddningsverken tar ibland också emot enskilda begäran om information. Dessutom utarbetar och offentliggör Räddningsinstitutet statistik över de uppgifter som registrerats i åtgärdsregistret och denna statistik kan utnyttjas för vetenskaplig forskning. Känsliga uppgifter som registreras i åtgärdsregistret är främst uppgifter om personer som har dött eller skadats allvarligt i en brand. 
I 4 kap. i lagen om nödcentralsverksamhet finns bestämmelser om de register som Nödcentralsverket har tillgång till. Lagens 16 § 4 mom. innehåller en informativ hänvisning till personuppgiftslagen (523/1999). I momentet anges att om inte något annat föreskrivs i denna lag ska personuppgiftslagen tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Hänvisningen är föråldrad eftersom personuppgiftslagen har upphävts. 
3
Målsättning
Målet med propositionen är att de hänvisningar till förvaltningsprocesslagen och personuppgiftslagen som finns i lagstiftningen om räddnings- och nödcentralsväsendet ska motsvara de ändringar som gjorts i den allmänna lagstiftningen. Målet med propositionen är dessutom att lagen om Räddningsinstitutet ska ändras så att studerandena inom Räddningsinstitutets yrkesinriktade grundutbildning har samma möjligheter att söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut i vissa studierelaterade ärenden som studerandena vid Polisyrkeshögskolan. 
4
Förslagen och deras konsekvenser
4.1
De viktigaste förslagen
Det föreslås att de hänvisningar till förvaltningsprocesslagen som finns i 104 § i räddningslagen, i 38 § i lagen om Räddningsinstitutet och i 7 § i lagen om brandskyddsfonden ändras till hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Omnämnandena av att över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd ska enligt förslaget samtidigt slopas som onödiga i paragraferna. 
Enligt förslaget ska 38 § 5 mom. i lagen om Räddningsinstitutet upphävas. I fortsättningen får ett beslut av förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller antagning av studerande, förlust eller avbrytande av studierätten, avstängning, förlust av rätten att bo på institutets internat eller skriftlig varning överklagas på det sätt som anges i den allmänna lagstiftningen. I praktiken innebär ändringen att förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd i ärendet.  
Det föreslås att 91 § 5 mom. 5 punkten i räddningslagen ska ändras så att begreppet känsliga uppgifter ersätts med en hänvisning till de uppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen samt till uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit. Enligt den föreslagna bestämmelsen får de uppgifter som lämnas ut till myndigheter, forskningsinstitut och forskare för vetenskaplig forskning inte innehålla de uppgifter som avses artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen eller uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit. Avsikten med ändringen är att bestämmelsen inte ska förändras i fråga om hur dess innehåll tolkas.  
Utgångspunkten med dataskyddsförordningen är att de personuppgifter som behandlas bör vara adekvata, relevanta och begränsade till vad som är nödvändigt för de ändamål som de behandlas för. I artikel 6 i dataskyddsförordningen föreskrivs om laglig behandling av personuppgifter. Behandlingen av personuppgifter är endast laglig om något av de villkor som anges i artikeln i fråga uppfylls. Artiklarna 6.1 c och 6.1 e möjliggör att det utfärdas nationella bestämmelser som preciserar förordningen.  
Behandlingen av personuppgifter för förvaltningen av åtgärdsregistret grundar sig på artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen, dvs. behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige. Det är nödvändigt att nationellt föreskriva om myndigheternas behandling och utlämnande av personuppgifter, eftersom det inte finns bestämmelser om detta i den allmänna lagstiftningen. 
Enligt artikel 5.1 b i dataskyddsförordningen ska personuppgifter samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och personuppgifter som samlats in på detta sätt får inte senare behandlas på ett sätt som är oförenligt med dessa ändamål. I artikeln anges också att ytterligare behandling för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller historiska forskningsändamål eller statistiska ändamål ska inte anses vara oförenlig med de ursprungliga ändamålen. 
Det föreslås att 91 § 7 mom. i räddningslagen ska ändras så att uppgifter som ska utplånas ur åtgärdsregistret senast två år efter det att de har förts in, i fortsättningen ska inbegripa alla uppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen samt uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit. Enligt den gällande bestämmelsen gäller bevarandetiden på två år endast känsliga uppgifter enligt 11 § 3 och 4 punkten i den upphävda personuppgiftslagen. I och med den föreslagna bestämmelsen ska kategorin uppgifter som ska utplånas ur åtgärdsregistret senast två år efter det att de har förts in utvidgas. 
Enligt förslaget ska 16 § 4 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet enligt vilket personuppgiftslagen (523/1999) ska tillämpas på behandlingen av personuppgifter, om inte något annat föreskrivs i lagen om nödcentralsverksamhet, upphävas. Personuppgiftslagen har upphävts genom dataskyddslagen som trädde i kraft den 1 januari 2019. På behandlingen av personuppgifter i nödcentralsverksamhet tillämpas den allmänna lagstiftningen om dataskydd, och en informativ bestämmelse om ärendet är därför inte nödvändig. 
De hänvisningar till 30 § 3 mom. i lagen om Räddningsinstitutet som finns i 6 § 1 mom., 37 § 2 mom. och 38 § 4 mom. i lagen om Räddningsinstitutet korrigeras så att de gäller 30 § 4 mom. I lagen om Räddningsinstitutet har 30 § ändrats genom lag 1173/2016, men de ovannämnda hänvisningarna uppdaterades inte i samband med ändringen.  
I 23 § och 55 § 2 mom. i räddningslagen ändras dessutom i den finska språkdräkten sisäasiainministeriö till sisäministeriö. År 2014 ändrades inrikesministeriets finska namn från sisäasiainministeriö till sisäministeriö. Den föreslagna ändringen gäller endast den finska ordalydelsen i bestämmelserna. 
I 37 § i lagen om Räddningsinstitutet och i 7 § i lagen om brandskyddsfonden ska det dessutom göras preciseringar i ordalydelsen, och dessa preciseringar påverkar inte innehållet. 
4.2
De huvudsakliga konsekvenserna
De föreslagna bestämmelserna har inga konsekvenser för statsbudgeten. 
Den föreslagna ändring av lagen om Räddningsinstitutet som syftar till att studerandena vid Räddningsinstitutet ska kunna söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som gäller antagning av studerande, förlust eller avbrytande av studierätten, avstängning, förlust av rätten att bo på institutets internat eller skriftlig varning kan medföra att antalet ansökningar om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen ökar i någon mån. Enligt den statistik som presenteras ovan i avsnittet Nuläge och bedömning av nuläget har förvaltningsdomstolarna under de senaste tre åren behandlat 0–2 besvär som gäller ärendena i fråga per år. Det kan antas att en ansökan om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen inte görs för varje besvär som behandlats i en förvaltningsdomstol. De föreslagna bestämmelsernas inverkan på högsta förvaltningsdomstolens uppgifter kan således beräknas vara liten. 
Ändringen förbättrar de studerandes rättsskydd och bidrar till att studerandena inom Räddningsinstitutets yrkesinriktade grundutbildning behandlas lika som yrkehögskolestuderandena inom räddningsväsendets befälsutbildning. 
5
Remissvar
Utlåtanden lämnades av justitieministeriet, finansministeriet, inrikesministeriets polisavdelning, dataombudsmannen, regionsförvaltningsverket i Södra Finland, regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland samt Helsingfors, Egentliga Finlands och Satakunta räddningsverk. Med undantag för justitieministeriet hade remissinstanserna inget att anföra i eller anmärka på ärendet. 
I det utkast till regeringens proposition som skickades på remiss föreslogs det att 91 § 5 mom. i räddningslagen skulle ändras så att begreppet känsliga uppgifter ändras till en hänvisning till de uppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen. Enligt den föreslagna bestämmelsen hade de uppgifter som lämnas ut till myndigheter, forskningsinstitut och forskare för vetenskaplig forskning i fortsättningen kunnat innehålla uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit, eftersom dessa uppgifter inte är uppgifter som omfattas av de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i dataskyddsförordningen.  
Justitieministeriet påpekade dock i sitt utlåtande att trots att uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit inte är sådana uppgifter som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen och det i dataskyddsförordningen inte uttryckligen fastställs tilläggsvillkor för behandling av sådana uppgifter är dessa uppgifter likväl i konstitutionellt hänseende känsliga personuppgifter, och bestämmelserna om behandling och utlämnande av dem ska i enlighet med grundlagsutskottets tolkningspraxis vara exakta och noggrant avgränsade. Dessutom anmärkte justitieministeriet på utkastets motivering som gäller dataskyddslagstiftningen. 
Utkastet till proposition har ändrats utifrån justitieministeriets utlåtande så att till de uppgifter som räknas upp i 91 § 5 mom. i räddningslagen och som inte får lämnas ut till myndigheter, forskningsinstitut och forskare för vetenskaplig forskning fogades uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit. 
6
Ikraftträdande
Det föreslås att lagen träder i kraft den 1 januari 2020, dvs. samtidigt som lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
7
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Ändringen av lagen om Räddningsinstitutet innebär att studerandena inom Räddningsinstitutets yrkesinriktade grundutbildning kan söka ändring genom besvär i förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som gäller antagning av studerande, förlust eller avbrytande av studierätten, avstängning, förlust av rätten att bo på institutets internat eller skriftlig varning. Rätten att söka ändring innebär i praktiken i enlighet med bestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden att man gör en ansökan om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen. Studerandena vid Polisyrkeshögskolan får i motsvarande situationer söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut. 
Enligt 21 § i grundlagen har var och en rätt att på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål få sin sak behandlad av en domstol eller någon annan myndighet som är behörig enligt lag samt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter och skyldigheter behandlat vid domstol eller något annat oavhängigt rättskipningsorgan. Rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning ska enligt 2 mom. tryggas genom lag. 
I 6 § i grundlagen anges att alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Den bestämmelse om jämlikhet som finns i grundlagen hindrar inte alla former av särbehandling av människor, utan det väsentliga är huruvida särbehandlingen kan motiveras på ett sätt som är godtagbart med tanke på systemet för de grundläggande fri- och rättigheterna. Det kan inte längre med beaktande av annan motsvarande reglering anföras skäl för att studerandena inom Räddningsinstitutets yrkesinriktade grundutbildning har begränsade möjligheter att söka ändring. 
De föreslagna bestämmelserna förbättrar de studerandes rättskydd i och med att det föreslås att studerandena inom Räddningsinstitutets yrkesinriktade grundutbildning ska få en utvidgad rätt att söka ändring i förvaltningsdomstolens beslut. De föreslagna bestämmelserna främjar också att människor behandlas jämlikt eftersom bestämmelserna ska förenhetligas så att de motsvarar bestämmelserna om ändringssökande i lagen om Polisyrkeshögskolan.  
Den föreslagna bestämmelse som innebär att den hänvisning till känsliga uppgifter som finns i 91 § 5 mom. i räddningslagen ersätts med en hänvisning till de uppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen samt uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit är av betydelse med tanke på skyddet för personuppgifter som avses i 10 § 1 mom. i grundlagen, i dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen.  
Trots att uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit inte hör till de särskilda kategorier av personuppgifter som avses i dataskyddsförordningen har grundlagsutskottet konstaterat att registrering av dessa uppgifter nationellt har ansetts innebära en större risk än normalt för medborgarnas privatliv och rättsskydd och att det därför är motiverat att betrakta dem som känsliga (GrUU 15/2018 rd). Grundlagsutskottet har särskilt påpekat att det bör finnas exakta och noggrant avgränsade bestämmelser om att det är tillåtet att behandla känsliga uppgifter bara om det är absolut nödvändigt (GrUU 3/2017 rd). Till följd av att begreppet särskilda kategorier av personuppgifter används i dataskyddsförordningen ska den nationella lagstiftningen enligt grundlagsutskottet dock undvika att använda begreppet känsliga uppgifter (GrUU 15/2018 rd). Den ändring som nu föreslås påverkar inte tolkningen av innehållet i bestämmelsen. 
De tekniska lagändringarna i propositionen har inga konstitutionella konsekvenser. 
På de grunder som anges ovan kan de föreslagna lagarna enligt regeringens uppfattning behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av räddningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i räddningslagen (379/2011) den finska språkdräkten i 23 § och 55 § 2 mom., samt 91 § 5 mom. 5 punkten, 91 § 7 mom. och 104 § 2 mom.,  
av dem 91 § 5 mom. 5 punkten och 91 § 7 mom. sådana de lyder i lag 1171/2016 samt 104 § 2 mom. sådant det lyder i lag 928/2015, som följer: 
91 § 
Åtgärdsregister 
När det är nödvändigt får uppgifterna i registret trots sekretessbestämmelserna utlämnas till 
5) också andra myndigheter, forskningsinstitut och forskare än sådana som avses i 1–4 punkten för vetenskaplig forskning på så sätt att de uppgifter som lämnas ut inte innehåller sådana uppgifter som avses i artiklarna 9.1 och 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), eller uppgifter om någons behov av socialvård eller de socialvårdstjänster, stödåtgärder och andra förmåner inom socialvården som någon erhållit. 
Personuppgifter ska utplånas ur åtgärdsregistret när det inte längre kan anses motiverat att bevara uppgifterna i det syfte som anges ovan, dock senast fem år efter det att uppgifterna har förts in. En sådan uppgift som avses i 5 mom. 5 punkten ska dock utplånas inom två år. 
104 § 
Ändringssökande 
Andra förvaltningsbeslut som fattats med stöd av denna lag och beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) till den del något annat inte föreskrivs i denna lag.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av lagen om Räddningsinstitutet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Räddningsinstitutet (607/2006) 6 § 1 mom., 37 § 2 mom. och 38 §,  
av dem 37 § 2 mom. och 38 § sådana de lyder i lag 930/2015, som följer: 
6 § 
Rättelse- och disciplinnämnd 
Vid Räddningsinstitutet finns en rättelse- och disciplinnämnd som ska behandla och avgöra rättelseyrkanden som gäller antagning av studerande, förlust och avbrytande av studierätten, bedömning av studieprestationer, tillgodoräknande av tidigare studier, skriftliga varningar och avbrytande av studierna enligt 30 § 4 mom. Nämnden fattar också beslut om sådan avstängning för viss tid av en studerande samt om sådan förlust för viss tid eller helt och hållet av rätten att bo på institutets internat som utgör disciplinstraff enligt denna lag. 
37 § 
Begäran om rättelse och begäran om omprövning 
En studerande får hos rättelse- och disciplinnämnden begära omprövning av ett beslut som gäller förlust eller avbrytande av studierätten, skriftlig varning eller avbrytande av studierätten enligt 30 § 4 mom. inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av beslutet. Bestämmelser om omprövning finns i förvaltningslagen. 
38 § 
Besvär och förbud mot att söka ändring 
I det beslut som meddelas med anledning av en begäran om omprövning och i andra beslut av Räddningsinstitutet och dess rättelse- och disciplinnämnd får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) till den del något annat inte föreskrivs i denna lag. 
I fråga om beslut som gäller läroplanen, ordningsstadgan eller något annat undervisningsarrangemang får inte omprövning begäras eller ändring sökas genom besvär. 
Ett beslut som meddelats i ett omprövningsförfarande och som gäller bedömningen av en studieprestation, tillgodoräknande av tidigare studier eller avbrytande av studierätten enligt 30 § 4 mom. får inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 7 § i lagen om brandskyddsfonden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om brandskyddsfonden (306/2003) 7 §,  
sådan den lyder i lag 921/2015, som följer: 
7 §  
Sökande av ändring i debiteringen av brandskyddsavgift 
Omprövning får begäras av regionförvaltningsverkets beslut som gäller debitering av brandskyddsavgift. Bestämmelser om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). 
I det beslut som meddelas med anledning av en begäran om omprövning får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
En brandskyddsavgift som debiterats ska trots ändringssökande betalas inom utsatt tid. Brandskyddsavgiften är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivningen av den finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Om avgiften avlyfts eller sänks, ska regionförvaltningsverket eller brandskyddsfonden på grundval av ett lagakraftvunnet beslut som fattats till följd av ändringssökande återbetala det överbetalda beloppet. På det belopp som återbetalas ska betalas ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om upphävande av 16 § 4 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs 16 § 4 mom. i lagen om nödcentralsverksamhet (692/2010). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 24 oktober 2019 
Statsminister
Antti
Rinne
Inrikesminister
Maria
Ohisalo
Senast publicerat 24.10.2019 14:27