1.1
Lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken
1 §.Lagens tillämpningsområde. Förvaltningsområdet för undervisnings- och kulturverksamhet har ingen egen lagstiftning om uttagande av avgifter. Den småbarnspedagogiska verksamheten är dock i regel avgiftsbelagd, och därför är det behövligt att föreskriva om avgifterna genom lag. Det föreslås att lagen tillämpas på kommunal småbarnspedagogisk verksamhet. Storleken på avgiften regleras genom lag, om den småbarnspedagogiska verksamheten ordnas på daghem eller i familjedagvård. För annan småbarnspedagogisk verksamhet som kommunen ordnar eller för småbarnspedagogisk verksamhet som kommunen tillfälligt tillhandahåller föreslås det att det kan tas ut en avgift som kommunen bestämmer. Annan kommunal småbarnspedagogisk verksamhet som avses i lagen är så kallad öppen småbarnspedagogisk verksamhet, t.ex. lek- och klubbverksamhet, som också kan ordnas på daghem eller i andra lämpliga lokaler.
Lagen gäller inte privat småbarnspedagogisk verksamhet. Om en kommun ordnar småbarnspedagogisk verksamhet som köpta tjänster genom att köpa den småbarnspedagogiska verksamhet som barnet behöver av en privat serviceproducent, ska en avgift som bestäms enligt denna lag tas ut för den småbarnspedagogiska verksamheten. I andra fall bestämmer den privata serviceproducenten själv priset för den småbarnspedagogiska verksamhet som den ordnar, och den som producerar tjänsten får det stöd för privat vård som Folkpensionsanstalten beviljar. Om kommunen ordnar småbarnspedagogisk verksamhet genom att ge klienten en servicesedel som avses i 15 § i lagförslaget, bestämmer serviceproducenten själv det pris som tas ut för den småbarnspedagogiska verksamheten. Då ska klienten betala skillnaden mellan det pris som serviceproducenten bestämt och servicesedelns värde. Lagen gäller inte heller sådan förskoleundervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning, eftersom förskoleundervisningen är avgiftsfri.
2 §.Definitioner. I paragrafen föreslås bestämmelser om de definitioner som används i lagen. Med serviceanvändare avses ett barn inom den småbarnspedagogiska verksamheten samt vid sidan av barnet föräldrar eller andra vårdnadshavare som lever i gemensamt hushåll med barnet. Med familj avses personer som lever i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden samt deras minderåriga barn som bor i samma hushåll. Med kommunal småbarnspedagogisk verksamhet avses småbarnspedagogisk verksamhet som ordnas i enlighet med 10 § i lagen om småbarnspedagogik. Kommunen kan också ordna småbarnspedagogisk verksamhet själv, tillsammans med andra kommuner, genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten, genom att anskaffa servicen från en privat eller offentlig serviceproducent eller genom att ge serviceanvändaren en servicesedel enligt lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården. Med verksamhetsår avses en tidsperiod som börjar vid ingången av augusti varje år och slutar vid utgången av juli följande år. Med småbarnspedagogisk heltidsverksamhet avses småbarnspedagogisk verksamhet som omfattar minst 35 timmar per vecka. Med småbarnspedagogisk deltidsverksamhet avses småbarnspedagogisk verksamhet som omfattar mindre än 35 timmar per vecka.
Begreppen motsvarar i huvudsak gällande lagstiftning. Definitionerna av serviceanvändare och familj finns för närvarande i 2 § i klientavgiftsförordningen. Bestämmelser om småbarnspedagogisk heldags- och halvdagsverksamhet finns i 4 § i förordningen om barndagvård (239/1973). Enligt 4 § i förordningen får vårdtiden för barn i halvdagsvård fortgå i högst fem timmar per dygn. Vårdtiden för barn i heldagsvård får i allmänhet fortgå i högst tio timmar per dygn. Avsikten med förordningens bestämmelse om att begränsa vården till högst tio timmar per dygn är att skydda barnet mot alltför långa vårddagar och är inte egentligen avsedd att användas som grund för den avgift som tas ut för vården. I propositionen föreslås det att termerna småbarnspedagogisk heltidsverksamhet eller deltidsverksamhet används i stället för småbarnspedagogisk heldags- och halvdagsverksamhet. Enligt 11 a § i lagen om småbarnspedagogik har barnet rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet minst 20 timmar per vecka. I lagen definieras inte hur dessa 20 timmarna ska användas. Det är möjligt att barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten fyra timmar dagligen, men även att antalet timmar fördelas t.ex. på tre eller fyra dagar per vecka. Genom att använda termerna heltid och deltid kan man vid ordnandet av småbarnspedagogisk verksamhet bättre bemöta familjernas behov. I övrigt motsvarar definitionerna av begreppen så som de föreslås i paragrafen gällande bestämmelser och ändrar inte verksamhetspraxis. I dygnetruntvård kan den tid barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten överskrida tio timmar per dygn, men som avgift kan man ändå inte ta ut ett större belopp än det som föreskrivits för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet. I dygnetruntvården kan den tid barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten också variera t.ex. så att tiden vissa veckor överstiger 20 timmar och vissa veckor understiger 20 timmar.
3 §.Högsta avgift. I paragrafen föreslås bestämmelser om högsta avgift. Det föreslås att bestämmelser om avgiften för småbarnspedagogisk heltids- och deltidsverksamhet samt om hur de avgifter som tas ut för syskon bestäms ingår i 5—8 § i lagen. I dessa fall föreslås det i lagen bestämmelser om de högsta avgifter som får tas ut för småbarnspedagogisk verksamhet och som bestäms enligt familjens betalningsförmåga. När det gäller annan kommunal småbarnspedagogisk verksamhet, t.ex. klubbverksamhet eller småbarnspedagogisk verksamhet som kommunen ordnar tillfälligt föreskrivs det inte närmare om avgiften i lagen. Storleken på avgiften får dock inte heller i dessa fall vara högre än kostnaderna för serviceproduktionen. Paragrafens innehåll motsvarar 2 § i klientavgiftslagen.
4 §.Månadsavgift och uttagande av den. I paragrafen föreslås bestämmelser om månadsavgift och uttagande av den. Det föreslås att det för småbarnspedagogisk verksamhet som ordnas i form av daghemsvård eller familjedagvård kan bestämmas en månadsavgift. Enligt huvudregeln kan avgiften tas ut för högst 11 kalendermånader under verksamhetsåret. Paragrafen möjliggör uttagande av avgift även för 12 kalendermånader. Om ett barn deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten alla månader under ett verksamhetsår och barnet under verksamhetsåret är borta från den småbarnspedagogiska verksamheten av någon annan orsak än sjukdom högst tre fjärdedelar av det antal dagar av småbarnspedagogisk verksamhet per månad som ligger till grund för månadsavgiften, kan avgiften tas ut för 12 månader. Vid beräkningen av antalet frånvarodagar beaktas frånvaro som uppgetts på förhand. Till exempel om ett barn deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten fem dagar per vecka, kan avgiften tas ut för 12 månader i enlighet med detta, om barnet under verksamhetsåret är frånvarande 15 dagar eller mindre än det från den småbarnspedagogiska verksamheten.
Bestämmelsen om uttagande av månadsavgift för 12 månader togs in i lagen vid ingången av 2000 och den har i praktiken tillämpats rätt lite. Tillämpningen av bestämmelsen skulle förutsätta att varje barns frånvaro följs upp under hela året. En del av kommunerna har också fattat beslut om att slopa den möjlighet att ta ut avgift för 12 månader som bestämmelsen ger, eftersom uppföljningen för ett helt år har visat sig vara besvärlig. I regel tas månadsavgiften således ut för 11 månader också i de fall där barnet har deltagit i den småbarnspedagogiska verksamheten 12 månader. Eftersom syftet med regeringens proposition inte är att försämra kommunernas möjligheter att ta ut avgiften för 12 månader om de så vill, har bestämmelsen tagits in i paragrafen med samma innehåll som i 7 a § 1 mom. i klientavgiftslagen.
Om den småbarnspedagogiska verksamheten för ett barn börjar eller upphör mitt under en kalendermånad, bestäms en lägre avgift än månadsavgiften enligt den faktiska tid barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten. Bestämmelserna i paragrafen har samma innehåll som bestämmelserna i 7 a § 1 och 8 mom. i den gällande klientavgiftslagen. Paragrafen ändrar inte gällande praxis.
Enligt 4 mom. bestäms avgiften i hela euro. Avgifterna avrundas till hela euro i enlighet med de vanliga avrundningsreglerna så att 0,5 avrundas uppåt.
I 5 mom. föreslås bestämmelser om uttagande av avgift i sådana situationer då barnets vårdnadshavare bor på olika adresser. Om vårdnadshavarna bor på olika adresser, men barnet deltar i småbarnspedagogisk verksamhet endast i en kommun, bestäms endast en avgift för barnet. Avgiften baserar sig då på den förälderns inkomster hos vilken barnet har sin bostad. Om vårdnadshavarna däremot bor i olika kommuner och vårdnaden av barnet har ordnats hos båda föräldrarna t.ex. så att barnet bor varannan vecka hos den ena och varannan vecka hos den andra föräldern och den småbarnspedagogiska verksamheten då också ordnats i två olika kommuner, ska avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten bestämmas separat i de båda kommunerna. I dessa situationer ska avgiften bestämmas enligt antalet dagar som barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten, för att avgiftsbördan inte ska bli dubbel. Ur föräldrarnas synvinkel är det önskvärt att kommunerna bestämmer avgiften så att avgiftsbördan inte blir större än i de situationer där den småbarnspedagogiska verksamheten endast ordnas i en kommun. I praktiken gör många kommuner också på detta sätt. Den gällande lagen innehåller inga bestämmelser om hur avgifterna för småbarnspedagogisk verksamhet ska bestämmas i fråga om barn i skilsmässofamiljer, och i praktiken har man alltid varit tvungen att separat komma överens om avgifterna. Genom att foga bestämmelser om frågan till lagen är det möjligt att trygga en enhetlig praxis i olika kommuner.
5 §.Månadsavgift för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet. I paragrafen föreslås bestämmelser om hur månadsavgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet bestäms. Månadsavgiften får enligt förslaget uppgå till högst det enligt avgiftsprocenten angivna beloppet av de månadsinkomster som överskrider den lägsta inkomstgränsen. Denna avgiftsprocent bestäms enligt familjens storlek. Om sökanden inte meddelar familjens inkomster kan den högsta avgiften enligt 7 § bestämmas för den småbarnspedagogiska verksamheten.
Det föreslås att avgiften bestäms enligt familjens storlek och inkomster. Om familjen består av fler än sex personer, ska den inkomstgräns i tabellen som ligger till grund för avgiften höjas med 138 euro för varje följande minderårigt barn i familjen. Systemet motsvarar i övrigt gällande 7 a § i klientavgiftslagen, men inkomstgränserna och avgiftsprocenterna i paragrafen har justerats i enlighet med målen i regeringsprogrammet.
Inkomstgränserna för den lägsta avgiften har i fråga om familjer med två eller tre personer höjts. Detta inverkar sänkande på avgiften framför allt för ensamförsörjare, men också för de familjer med ett barn och två vuxna som har låga inkomster. På detta sätt förbättras incitamenten för ensamförsörjare att ta emot arbete. Höjningen av inkomsterna från avgifterna i enlighet med målet i regeringsprogrammet riktar sig huvudsakligen till familjer med medelstora och höga inkomster. Förändringar i avgifterna och deras inverkan har behandlats ovan i den allmänna motiveringen i avsnitt 4.1 Ekonomiska konsekvenser och i avsnitt 4.5 Konsekvenser för barn och barnfamiljer.
De avgifter som fastställs i lagen är de högsta avgifter som kommunen kan ta ut. Paragrafen hindrar inte att avgifter tas ut t.ex. enligt antalet timmar ett barn i själva verket deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten. Kommunernas välfungerande modeller för klientavgifter i relation till vårdtiden, exempelvis enligt antalet timmar, kan fortfarande användas. Det väsentliga är att de högsta avgifter som bestäms enligt 5 och 6 § inte överskrids.
6 §.Månadsavgift för småbarnspedagogisk deltidsverksamhet. I paragrafen föreslås bestämmelser om månadsavgiften för småbarnspedagogisk deltidsverksamhet. Om ett barn deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten i genomsnitt högst 20 timmar per vecka, föreslås det att månadsavgiften får uppgå till högst 60 procent av den avgift för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet som bestäms enligt 5 §. En del av kostnaderna för ordnandet av småbarnspedagogisk verksamhet är fasta kostnader och således oberoende av den tid barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten. Dessutom utgör 20 timmar nästan 60 procent av heltidsverksamheten på 35 timmar. Därför föreslås det i propositionen att avgiften för högst 20 timmar är 60 procent av avgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet. Om ett barn deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten i genomsnitt minst 35 timmar per vecka, kan avgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet tas ut som månadsavgift. Om ett barn deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten i genomsnitt mer än 20 timmar men mindre än 35 timmar per vecka, ska kommunen ta ut en avgift i relation till vårdtiden.
Föräldrar som har skiftarbete kan under en vecka har behov av småbarnspedagogisk verksamhet som omfattar t.ex. 25 timmar och följande vecka endast 10 timmar. Om ett barn under en utjämningsperiod på en månad deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten i genomsnitt högst 20 timmar, beräknas avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten så att den är högst 60 procent av avgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet. Eftersom det i lagen föreskrivs en månadsavgift är det i dessa situationer motiverat att tillämpa en utjämningsperiod på 1 månad. Den småbarnspedagogiska verksamheten grundar sig dock alltid på en tid som avtalats på förhand.
Även deltagande i avgiftsfri förskoleundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ska beaktas som en faktor som sänker avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten. Avgift kan tas ut endast för de timmar som barnet deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten utöver förskoleundervisningen. Om ett barn förutom i förskoleundervisningen deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten mer än 20 timmar per vecka, ska detta beaktas när avgiften bestäms och i dessa situationer är avgiften mer än 60 procent av avgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet. Skyldigheten enligt paragrafen att beakta den avgiftsfria förskoleundervisningen som en faktor som sänker avgiften innebär emellertid i praktiken att det för ett barn som deltar i förskoleundervisningen aldrig kan tas ut en sådan avgift för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet som bestäms enligt 5 §. Detta har i praktiken betydelse särskilt när det gäller barn som får dygnetruntvård. Den tid ett barn som får dygnetruntvård deltar i den småbarnspedagogiska verksamheten överskrider lätt de 35 timmarna per vecka. Om barnet får förskoleundervisning kan det dock inte heller i dessa situationer tas ut en sådan avgift för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet som bestäms enligt 5 §, utan deltagandet i förskoleundervisningen ska beaktas som en faktor som sänker avgiften.
Enligt 4 § i förordningen om barndagvård definieras halvdagsvård som vård som fortgår i högst fem timmar. Eftersom barnets subjektiva rätt till småbarnspedagogisk verksamhet begränsas vid ingången av augusti 2016 så att barnet har subjektiv rätt att delta i den småbarnspedagogiska verksamheten 20 timmar per vecka är det ändamålsenligt att också föreskriva om avgifter så att gränsen för avgiften för småbarnspedagogisk deltidsverksamhet är 20 timmar per vecka. När totalrevideringen av lagstiftningen om den småbarnspedagogiska verksamheten fortsätter är det behövligt att utvärdera bestämmelserna i förordningen om barndagvård. I det sammanhanget bör man överväga om det är behövligt att harmoniera de termer och definitioner som gäller den småbarnspedagogiska deltidsverksamheten.
7 §.Högsta och lägsta avgift som tas ut för småbarnspedagogisk verksamhet. I paragrafen föreslås bestämmelser om den högsta och lägsta avgift som tas ut för småbarnspedagogisk verksamhet. Avgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet kan enligt den föreslagna paragrafen uppgå till högst 354 euro per månad för familjens första barn. Om den avgift som skulle tas ut för småbarnspedagogisk verksamhet är lägre än 27 euro per barn, tas ingen avgift ut alls. Bestämmelsen har när det gäller den lägsta avgift som tas ut samma innehåll som 7 a § 9 mom. i den gällande klientavgiftslagen. Däremot har den högsta avgiften höjts i enlighet med regeringsprogrammet.
8 §.Bestämmande av avgifter för syskon. I paragrafen föreslås bestämmelser om hur avgiften för syskon bestäms. Om flera barn i samma familj deltar i kommunal småbarnspedagogisk verksamhet, kan avgiften för det yngsta barn som deltar i den småbarnspedagogiska heltidsverksamheten bestämmas enligt 5 §. För nästa barn i åldersordningen i den småbarnspedagogiska heltidsverksamheten kan en avgift bestämmas som är 90 procent av avgiften för det yngsta barnet. Avgiften för de följande barnen föreslås vara 20 procent av avgiften för det yngsta barnet. Förslaget avviker från gällande lagstiftning främst på så sätt att avgiften för det andra barnet alltid är 90 procent av avgiften för det yngsta barnet. I gällande lag är avgiften för det andra barnet i regel samma som för det första barnet, dock högst 255 euro. Bestämmelsen i gällande lag gynnar således i praktiken familjer med goda inkomster.
När avgiften för familjens andra barn eller fler barn i familjen bestäms enligt bestämmelsen ska den alltid bestämmas utifrån den kalkylerade avgiften för småbarnspedagogisk heltidsverksamhet för det yngsta barnet. Även i de situationer där det yngsta barnet endast deltar i småbarnspedagogisk deltidsverksamhet bestäms de följande barnens avgift utifrån antagandet att även det yngsta barnet deltar i småbarnspedagogisk heltidsverksamhet. Bestämmelsen har samma innehåll som 7 a § 5 mom. i den gällande klientavgiftslagen.
9 §.Uttagande av avgift för frånvarotid. Den månatliga avgiften för en klient tas i regel ut också ut för den tid barnet är tillfälligt frånvarande. I 2 mom. föreskrivs det om undantag från huvudregeln. Om ett barn på grund av sjukdom är borta från den småbarnspedagogiska verksamheten en längre tid än tio dagar under en kalendermånad, tas det i avgift ut hälften av den föreskrivna månadsavgiften. Om en frånvaro som beror på sjukdom pågår en hel kalendermånad föreslås det att ingen avgift tas ut.
Enligt förslaget ska avgift inte heller tas ut för de dagar då barnet är borta från den småbarnspedagogiska verksamheten på det sätt som avses i 11 a § 4 mom. i lagen om småbarnspedagogik under de avsnitt av faderskapspenningsperioden som avses i 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004). Om barnet av någon annan orsak, t.ex. på grund av familjens semester, är borta från den småbarnspedagogiska verksamheten hela kalendermånaden, tas i avgift ut hälften av månadsavgiften.
Innehållet i den föreslagna paragrafen motsvarar till ovannämnda delar 32 § 3 mom. i klientavgiftsförordningen. I 4 mom. i den gällande förordningen föreskrivs om samordningen av den avgift som tas ut för barndagvård och av avgiften för annan socialservice som ordnas med anledning av den tillfälliga frånvaron. I situationer där ett barn tillfälligt är frånvarande från dagvården och avgiften för dagvården betalats, tas enligt förordningen ingen avgift ut för annan socialservice som ordnas med anledning av den tillfälliga frånvaron. I praktiken kan det vara fråga om en sådan situation där hemservice ordnas för familjen. Då tas avgift för dagvården ut, men inte avgift för hemservicen.
När den småbarnspedagogiska verksamheten överfördes från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde vid ingången av 2013, upphörde den småbarnspedagogiska verksamheten att vara socialservice. I och med att det i framtiden föreskrivs om avgiften för småbarnspedagogisk verksamhet genom en separat lag kan det inte föreskrivas om samordningen av avgiften för småbarnspedagogisk verksamhet med avgifterna för socialservice genom den nu föreslagna lagen. Frågan om hur den avgift som tas ut småbarnspedagogisk verksamhet eventuellt bör beaktas i avgifterna för socialservice ska tas upp i samband med att avgiftssystemet inom social- och hälsovården utvecklas.
10 §.Avgift som tas ut för en plats inom den småbarnspedagogiska verksamheten som inte annullerats. I paragrafen föreslås bestämmelser om den avgift som tas ut för en plats inom den småbarnspedagogiska verksamheten som inte annullerats. Om inte ett barns föräldrar eller andra vårdnadshavare tar emot en plats som sökts för och beviljats barnet inom den småbarnspedagogiska verksamheten och om inte platsen har annullerats förrän den småbarnspedagogiska verksamheten på basis av beslutet börjar, kan det enligt bestämmelsen hos barnets föräldrar eller vårdnadshavare tas ut hälften av den månadsavgift som bestäms enligt denna lag. Innehållet i bestämmelsen motsvarar 25 § 2 mom. i klientavgiftsförordningen. Den föreslagna bestämmelsen ändrar inte nuvarande praxis.
Enligt 2 mom. kan hälften av avgiften tas ut också i de fall då det reserverats en plats för barnet inom den småbarnspedagogiska verksamheten också under förälderns semester, men platsen, som reserverats i onödan, inte annulleras på förhand på det sätt som kommunen meddelat. Kommunen har rätt att ta ut hälften av den lägsta avgift som anges i denna lag även i de situationer då barnet hör till den s.k. nollavgiftsklassen. Bestämmelsen är av betydelse särskilt under sommarsemesterperioden, då föräldrarna ofta har lång semester. Syftet med bestämmelsen är att hindra att familjerna reserverar en plats för barnet inom den småbarnspedagogiska verksamheten för sommarsemestern, men inte annullerar den, trots att de inte utnyttjar platsen. Detta leder till ekonomiska förluster för kommunen, eftersom t.ex. personalen måste dimensioneras i enlighet med de barn som anmälts till den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom att det till lagen fogas en bestämmelse som gör det möjligt att ta ut avgift i de situationer då en plats inte annullerats kan man göra besparingar utan att kvaliteten på den småbarnspedagogiska verksamheten eller barnets rätt till småbarnspedagogisk verksamhet äventyras.
11 §.Inkomster som ligger till grund för avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten. I paragrafen föreslås bestämmelser om de inkomster som ligger till grund för avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten. Enligt 1 mom. ska som familjens inkomster beaktas barnets, dess förälders eller någon annan vårdnadshavares samt en med föräldern eller vårdnadshavaren i gemensamt hushåll i äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden levande persons skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster samt skattefria inkomster. Barnets inkomster beaktas endast i fråga om det barn som är serviceanvändare. Med andra ord beaktas inte alla inkomster familjens barn har som familjens inkomster. Enligt huvudregeln ska alla regelbundna och fortlöpande inkomster beaktas. Dagtraktamenten och kilometerersättningar är kostnadsersättningar och de beaktas inte som inkomster. När det gäller förmögenhet beaktas inte annat än förmögenhetens avkastning. Däremot beaktas semesterpenningen som förvärvsinkomst. Om de månatliga inkomsterna varierar, beaktas som månadsinkomst den genomsnittliga månadsinkomsten under det föregående året. Bestämmelsen har samma innehåll som 10 a § 1 mom. i den gällande klientavgiftslagen.
I 2 mom. föreskrivs om beaktande av inkomst av skog. I 3 mom. föreslås bestämmelser om de inkomster som inte beaktas. Dessa omfattar ett stort antal sociala förmåner, såsom bl.a. barnbidrag, bostadsbidrag, militärunderstöd, studiestöd, vuxenutbildningsstöd, studiestödets bostadstillägg samt sysselsättningspenning och reseersättning som betalas som utkomststöd. Som avdrag från inkomsterna ska enligt 4 mom. beaktas betalda underhållsbidrag och andra motsvarande kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena samt förmån som ska betalas i pengar och som har förbehållits i samband med överlåtelse av en fastighet (sytning). I lagen definieras inte närmare vad som avses med kostnader som orsakas av de faktiska familjeförhållandena, men bestämmelsen ger kommunerna möjlighet att i enskilda fall beakta även sådana utgifter som hänför sig till familjeförhållandena och som inte specificerats i lagen. Sådana utgifter kan t.ex. vara kostnader eller en del av dem som uppkommer av att familjen t.ex. på grund av arbete är tvungen att ha ett hem på två orter. Att beakta sådana faktorer är dock något som kommunen fritt får avgöra.
Enligt 4 mom. bestäms avgiften i motsvarighet till situationen vid betalningstidpunkten enligt antingen konstaterbara eller uppskattade inkomster. I synnerhet när det gäller företagare, frilansare och andra som har oregelbundna kortjobb är det nödvändigt att uppskatta inkomsterna. Den föreslagna paragrafens innehåll är i sin helhet detsamma som i 10 a § i klientavgiftslagen, så praxis när det gäller de inkomster som ligger till grund för avgiften ändras inte.
12 §.Bestämmande av avgift tills vidare och justering av avgift. Det föreslås att avgiften för småbarnspedagogisk verksamhet bestäms tills vidare. Avgifter ska enligt bestämmelsen dock justeras om familjens betalningsförmåga har förändrats väsentligt t.ex. till följd av arbetslöshet eller något annan motsvarande omständighet. Avgiften ska också justeras om de förhållanden för familjen som ska beaktas när avgiften bestäms har förändrats. Förhållandena för familjen kan t.ex. förändras till följd av skilsmässa eller arbetslöshet eller när familjens sammansättning annars förändras. Avgiften ska också justeras om avgiften visar sig vara felaktig. Den ska också justeras om det sker förändringar i den i 11 a § i lagen om småbarnspedagogik avsedda omfattningen av ett barns rätt till småbarnspedagogisk verksamhet.
Om beslutet om bestämmande av avgift har byggt på felaktiga uppgifter som barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare har lämnat, kan avgiften rättas retroaktivt för högst ett år. Till denna del kompletterar förfarandet för rättelse av beslut bestämmelserna om rättelse av fel i beslut i 8 kap. i förvaltningslagen (434/2003). Bestämmelsen skyddar serviceanvändaren från att bli tvungen att göra oskäligt stora återbetalningar av avgifter. Trots att förvaltningslagen även i sig ger möjlighet att rätta felaktiga beslut, har man inte för avsikt att försämra barnfamiljernas ställning till denna del genom att slopas denna skyddsbestämmelse. Om beslutet om bestämmande av avgift är felaktigt på grund av att kommunen gjort något fel, ska beslutet rättas med iakttagande av bestämmelserna om rättelse av fel i beslut i 8 kap. i förvaltningslagen. Den föreslagna paragrafen ändrar inte nuvarande praxis.
Beslut om avgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten är alltid individuella. Om barnets föräldrar lever åtskilda men i samma kommun fattas dock endast ett beslut om den småbarnspedagogiska verksamheten i enlighet med 4 §. I en sådan situation bestäms avgiften enligt den förälderns inkomster hos vilken barnet har sin bostad. Föräldrarna kommer sinsemellan överens om hur avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten delas upp eller beaktas på annat sätt t.ex. i underhållsbidraget. Om föräldrarna bor i olika kommuner och barnet har en plats inom den småbarnspedagogiska verksamheten i bägge kommuner, ska två olika beslut om avgift fattas för barnet i enlighet med 4 §.
13 §.Efterskänkning och nedsättning av avgift. I paragrafen föreslås bestämmelser om efterskänkning och nedsättning av avgift i vissa situationer. Enligt paragrafen ska en avgift som bestämts för den småbarnspedagogiska verksamheten efterskänkas eller nedsättas till den del förutsättningarna för serviceanvändaren eller familjen att försörja sig eller fullgörandet av användarens lagstadgade försörjningsplikt äventyras av att avgiften tas ut. Innehållet i bestämmelsen motsvarar 11 § 1 mom. i klientavgiftslagen.
Enligt 11 § 2 mom. i klientavgiftslagen kan också andra avgifter än de som avses i 1 mom. efterskänkas eller nedsättas, eller avgifterna kan nedsättas eller efterskänkas, om det är befogat med beaktande av vårdsynpunkter. Bestämmelsen är behövlig, eftersom klientavgiftslagen är en allmän lag som allmänt reglerar avgifterna inom social- och hälsovården.
Eftersom den nu föreslagna lagen endast ska tillämpas på avgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten, är bestämmelsen i 2 mom. om nedsättning av andra avgifter onödig. Nämnda 2 mom. är i vilket fall som helst fortfarande i kraft i klientavgiftslagen, så om det är behövligt att nedsätta eller efterskänka avgifter inom social- och hälsovården kan detta ske med stöd av gällande lag. Därför har nämnda 2 mom. inte tagits med i propositionen.
Enligt 1 § i lagen om utkomststöd (1412/1997) är utkomststödet ett stöd inom socialvården som beviljas i sista hand och syftet med det är att trygga en persons och familjs utkomst och främja möjligheterna att klara sig på egen hand. Eftersom det är fråga om ett stöd som beviljas i sista hand ska man i första hand gå till väga så att avgifter som påverkar serviceanvändarens och familjens betalningsförmåga, såsom avgifterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten, efterskänks eller nedsätts. Den föreslagna bestämmelsen ändrar inte nuvarande praxis, men en lagbestämmelse om att utkomststödet kommer i sista hand tryggar klientens ställning.
14 §.Köpta tjänster och servicesedel. I paragrafen föreslås bestämmelser om hur avgiften bestäms i fråga om köpta tjänster och om bestämmandet av värdet på servicesedeln. Småbarnspedagogisk verksamhet kan också ordnas som köpta tjänster på det sätt som avses i 10 § 1 mom. 4 punkten i lagen om småbarnspedagogik. I sådana fall är det fråga om service som kommunen ordnar som köpta tjänster, för vilka det tas ut samma avgifter som för motsvarande småbarnspedagogiska verksamhet som ordnas av kommunen själv.
Enligt 10 § 1 mom. 5 punkten i lagen om småbarnspedagogik kan småbarnspedagogisk verksamhet också ordnas genom att klienten ges en servicesedel. Eftersom undervisningsväsendets förvaltningsområde inte har egen lagstiftning om servicesedlar ska lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården (569/2009) tillämpas på användningen av servicesedlar. Om den småbarnspedagogiska verksamheten ordnas med hjälp av servicesedel får kommunen inte ta ut i denna lag avsedd avgift för den småbarnspedagogiska verksamheten, utan klienten ska till serviceproducenten betala skillnaden mellan servicesedelns värde och den avgift som tagits ut för den småbarnspedagogiska verksamheten. Dessutom föreslås det bestämmelser om att 7 och 8 § i lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården ska beaktas vid bestämmandet av värdet av servicesedeln.
15 §.Avgift som tas ut hos den som inte är bosatt i Finland. I paragrafen föreslås bestämmelser om uttagande av avgift hos den som inte är bosatt i Finland. Hos den som inte är bosatt i Finland kan det tas ut en avgift som högst motsvarar kostnaderna för produktionen av servicen, om inte något annat följer av ett internationellt avtal som binder Finland. I praktiken kan detta gälla de som är bosatta i ett land utanför EU- och EES-området, även finska medborgare.
Paragrafen kan bli tillämplig t.ex. i en situation där en förälder som är gift utomlands semestrar i Finland. Familjen kanske vill att barnet ska få en plats inom den småbarnspedagogiska verksamheten för att barnet ska lära sig finska språket. I praktiken har det också funnits familjer som bor en del av året i Finland och en del av året t.ex. i Ryssland. Om familjens hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) inte är i Finland, är kommunen i regel inte skyldig att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för barnet. Skyldigheten att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för andra än kommuninvånarna föreligger enligt 4 § 3 mom. i lagen om småbarnspedagogik endast i brådskande fall eller när omständigheterna annars kräver det. Om kommunen ändå ordnar småbarnspedagogisk verksamhet kan den enligt paragrafen högst ta ut en avgift som motsvarar kostnaderna för produktionen av servicen, om inget annat följer av internationella avtal.
Bestämmelsen motsvarar till innehållet 13 § i klientavgiftslagen och 24 § i klientavgiftsförordningen. I motsats till vad situationen är inom social- och hälsovården har bestämmelsen inte någon stor betydelse inom den småbarnspedagogiska verksamheten, eftersom de situationer då en person som inte är bosatt i Finland skulle vara i behov av småbarnspedagogiska tjänster är rätt ovanliga.
16 §.Indexbindning av avgifter och inkomstgränser. Enligt paragrafen ska inkomstgränserna i euro enligt 5 § 2 mom. och beloppet enligt 5 § 3 mom. justeras i enlighet med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet. Den högsta och lägsta avgift enligt 7 § som tas ut för småbarnspedagogisk verksamhet ska justeras i enlighet med prisindexet för undervisningsverksamheten. Det föreslås att justeringarna görs vartannat år och att de indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 augusti året efter justeringsåret. I beräkningarna används det index som 2010 angavs med indextalet 100. Indexförändringen bildas av kvoten av indextalet för året före justeringsåret och indextalet för året två år tidigare än det året. Det indexjusterade beloppet ska avrundas till närmaste euro.
Till exempel ska den indexjustering som görs 2017 och som träder i kraft den 1 augusti 2018 grunda sig på den indexförändring som bildas av kvoten av indextalet för 2016 och indextalet för 2014. Statistikcentralens prisindex för de offentliga utgifterna består av olika uppgiftsområden, varav prisindexet för undervisningsverksamheten inom den kommunala ekonomin ska beaktas som prisindex för den högsta och lägsta avgift som tas ut för den småbarnspedagogiska verksamheten. När det gäller prisindexet för undervisningsverksamheten är år 2010 basår, dvs. år 2010 angavs med indextalet 100. På motsvarande sätt fås indextalen när inkomstgränserna justeras från Statistikcentralens inkomstnivåindex, där 2010 är basår, dvs. 2010 angavs med indextalet 100.
De indexjusterade beloppen publiceras i Finlands författningssamling i november justeringsåret. Indexjusteringen den 1 augusti 2016 har redan beaktats i de belopp som anges i 5 och 7 § i lagförslaget, så följande indexjustering görs enligt denna lag följande gång i november 2017 och de på detta sätt justerade beloppen träder i kraft i augusti 2018.
Bestämmelsen har i huvudsak samma innehåll som 7 a § 6 och 11 mom. i klientavgiftslagen, så de indexjusteringar som görs på detta sätt ändrar inte nuvarande praxis. I och med bytet av förvaltningsområde för den småbarnspedagogiska verksamheten hör kostnaderna för den småbarnspedagogiska verksamheten inom prisindexet för de offentliga utgifterna i framtiden till undervisningsverksamheten, medan kostnaderna hittills inom indexet har hört till social- och hälsovården. Med anledning av ändringarna kommer avgiftsbeloppen för den småbarnspedagogiska verksamheten att i framtiden bindas till prisindexet för undervisningsverksamheten. Inkomstgränserna binds i enlighet med gällande lagstiftning till det allmänna inkomstnivåindexet.
17 §.Myndigheternas rätt att få upplysningar. I paragrafen föreslås bestämmelser om myndighetens rätt att få upplysningar när den bestämmer avgiften för småbarnspedagogisk verksamhet. Enligt 1 mom. är statliga och kommunala myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund, Folkpensionsanstalten, Pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelser och andra pensionsanstalter, försäkringsanstalter, arbetsgivare och arbetslöshetskassor skyldiga att på begäran av de myndigheter som sköter uppgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten avgiftsfritt och oberoende av sekretessbestämmelserna lämna alla uppgifter och utredningar om serviceanvändarens och hans eller hennes familjs ekonomiska ställning som de förfogar över och som i väsentlig grad påverkar storleken på avgiften och som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna bestämma denna avgift eller som behövs för att kontrollera de uppgifter som lämnats till myndigheten.
I 2 mom. utvidgas skyldigheten att lämna uppgifter också till att gälla penninginstitut, i de situationer då den myndighet som sköter uppgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten inte har fått tillräckliga uppgifter och utredningar av dem som anges i 1 mom. eller om det finns anledning att misstänka att de uppgifter som serviceanvändaren, hans eller hennes familj eller deras lagliga företrädare har lämnat är otillräckliga eller otillförlitliga. Begäran ska framställas skriftligen till penninginstitutet. En tjänsteinnehavare som tillförordnats av ett organ som anges i 11 d § i lagen om småbarnspedagogik är berättigad att fatta beslutet om att begäran ska framställas. Innan begäran framställs till penninginstitutet ska serviceanvändaren informeras om saken. Bestämmelsen motsvarar 20 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000).
I gällande lag finns motsvarande bestämmelse om lämnande av uppgifter i 14 a § i klientavgiftslagen. Efter att barndagvården överfördes från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har barndagvården inte längre kunnat betraktas som socialservice. På barndagvården och nuvarande småbarnspedagogiska verksamhet har man dock tillfälligt tillämpat social- och hälsovårdslagstiftning, bl.a. klientavgiftslagen. Således har också myndigheternas rätt att få upplysningar bestämts i enlighet med lagstiftningen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Jämfört med gällande 14 a § i klientavgiftslagen har den grupp som omfattas av skyldigheten att lämna uppgifter begränsats genom att de samfund eller verksamhetsenheter som bedriver vårdverksamhet eller hälso- och sjukvård har utelämnats. Eftersom syftet med bestämmelsen är att få de uppgifter om serviceanvändarens och hans eller hennes familjs ekonomiska ställning som är nödvändiga som grund för bestämmande av avgiften, finns det skäl att begränsa den grupp som är skyldig att lämna uppgifter till att gälla endast dem som innehar uttryckligen dessa uppgifter.
I 1 mom. begränsas lämnandet av uppgifter och utredningar till att gälla endast sådana uppgifter om serviceanvändarens och hans eller hennes familjs ekonomiska ställning som är nödvändiga för att myndigheten ska kunna bestämma avgiften. Uppgifter ska även lämnas i syfte att kontrollera de uppgifter som lämnats till myndigheten. Rätten att få sekretessbelagda uppgifter i samband med att avgiften bestäms är viktig för att myndigheten ska kunna sköta sina uppgifter enligt lagen om småbarnspedagogik. De handlingar som innehas av myndigheter och som innehåller uppgifter om en persons förmögenhet är sekretessbelagda enligt 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). En myndighet får med stöd av 26 § 1 mom. 1 punkten i den lagen lämna ut uppgifter ur en sekretessbelagd handling, om det i lag särskilt har tagits in bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter. Därför är det även i framtiden behövligt att föreskriva om saken i lag.
Det föreslås även att det föreskrivs mer detaljerat än för närvarande om brott mot banksekretessen. Banken föreslås vara skyldig att lämna uppgifter endast om tillräckliga uppgifter inte fås av dem som anges i 1 mom. Dessutom förutsätts det att det finns grundad anledning att misstänka att de uppgifter som lämnats till myndigheten är otillräckliga eller otillförlitliga. Grund för en sådan misstanke kan det t.ex. finnas om serviceanvändarens och familjens förhållanden och livsstil verkar stå i skarp konstrast till de uppgifter som meddelats. Att inhämta bankuppgifter ska således inte vara någon rutinmässig åtgärd utan en exceptionell åtgärd. En begäran om bankuppgifter ska alltid framställas skriftligen. Dessutom föreslås det att en begäran endast kan framställas av en tjänsteinnehavare inom den småbarnspedagogiska verksamheten som tillförordnats av det kommunala organ som ansvarar för den småbarnspedagogiska verksamheten. Att framställandet av begäran koncentreras till tjänsteinnehavare inom den småbarnspedagogiska verksamheten tryggar ett jämlikt bemötande av klienterna. Den föreslagna bestämmelsen är mer noggrant avgränsad än i gällande lag och skyddar serviceanvändarens och hans eller hennes integritet och i synnerhet banksekretessen bättre än för närvarande.
Uppgifterna lämnas ut avgiftsfritt och kan enligt 2 mom. också ske elektroniskt, liksom för närvarande. Detta ändrar inte gällande praxis.
18 §.Dröjsmålsränta. I paragrafen föreslås bestämmelser om dröjsmålsränta på avgiften. Om den avgift som bestämts för den småbarnspedagogiska verksamheten inte har betalats på förfallodagen, får en årlig dröjsmålsränta tas ut högst enligt den räntefot som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982) räknat från förfallodagen. Enligt det momentet ska gäldenären vid dröjsmål med betalning av gäld på det försenade beloppet betala en årlig dröjsmålsränta som är sju procentenheter högre än den i 12 § i räntelagen avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. I 12 § i den lagen hänvisas det till den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat. Bestämmelsen motsvarar nuvarande praxis i samband med avgifter inom social- och hälsovården.
Förfallodagen för betalningen av en dröjsmålsränta får enligt 2 mom. infalla tidigast två veckor efter det att den service för vilken avgiften bestämts har erhållits. Bestämmelsen har samma innehåll som 16 § i den gällande klientavgiftslagen. Till denna del ändras praxis alltså inte.
19 §.Utsökning av avgift. I paragrafen föreslås bestämmelser om utsökning av avgift som tagits ut för småbarnspedagogisk verksamhet. I denna lag avsedda avgifter för småbarnspedagogisk verksamhet och för dem föreskrivna dröjsmålsräntor är direkt utsökbara på det sätt som anges i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Motsvarande princip gäller också klientavgifterna inom social- och hälsovården så till denna del motsvarar bestämmelsen gällande lagstiftning.
20 §.Ändringssökande. I paragrafen föreslås bestämmelser om sökande av ändring i ärenden som gäller avgiftsbeslut. Bestämmelsen har motsvarande innehåll som 15 § i klientavgiftslagen och bestämmelsen ändrar således inte gällande praxis. Ändring i ett beslut av en tjänsteinnehavare får inte sökas genom besvär utan den som är missnöjd med beslutet ska lämna över ärendet för behandling i det organ som avses i 11 d § i lagen om småbarnspedagogik. Omprövning av ett beslut ska begäras inom 30 dagar från det att den betalningsskyldige har fått del av beslutet.
Ändring i ett beslut av ovannämnda organ får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter delfåendet. Ändring får sökas genom besvär på det sätt anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Besväret får inom besvärstiden också lämnas in till det organ som fattat beslutet, som ska lämna det till förvaltningsdomstolen tillsammans med sitt eget utlåtande. I förvaltningsdomstolens beslut får enligt förslaget ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Tillstånd beviljas endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen har samma innehåll som 15 § i klientavgiftslagen.
21 §.Ikraftträdande. Det föreslås att lagen om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten och de andra lagar som ingår i propositionen träder i kraft den 1 augusti 2016.
Med anledning av lagförslaget är kommunerna tvungna att uppdatera sina avgiftshanteringssystem. Det är möjligt att alla kommuners system inte kan uppdateras i enlighet med den nya lagen innan lagen träder i kraft. Därför är det motiverat att föreslå att en kommun under övergångstiden kan gå till väga så att den tar ut klientavgifter enligt 7 a § i klientavgiftslagen tills avgiftssystemet har uppdaterats i enlighet med denna lag, dock längst till utgången av 2016. För en del av klienterna inom den småbarnspedagogiska verksamheten kommer avgiften för den småbarnspedagogiska verksamheten att minska till följd av den nya lagen. Därför är det rimligt att föreskriva att till de klienter för vilka den avgift som bestäms enligt den nya lagen är mindre ska avgiften betalas tillbaka till den del den betalats till ett för stort belopp.
Det föreslås att de belopp som avses i 5 § 2 och 3 mom. samt 7 § i denna lag justeras i enlighet med 16 § första gången vid utgången av 2017.
