Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

RP 60/2020 rd

Senast publicerat 23-04-2020 14:51

Regeringens proposition RP 60/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen ändras. Enligt propositionen fogas till lagen ett nytt kapitel med bestämmelser om stöd för främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården med anslag som anvisats i statsbudgeten. Dessutom föreslås i lagen andra tekniska ändringar som föranleds av det nya kapitlet. Förslaget till proposition bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering och utgör en del av verkställigheten av det program för effektiviserat vatten-skydd som ingår i regeringsprogrammet. 

Syftet med propositionen är att göra det möjligt att främja åtgärder inom vattenvården och havsvården genom stöd, och därigenom bidra till att målen för vattenvården och havsvården nås. Stöd kan efter prövning beviljas fysiska personer, företag och andra sammanslutningar samt offentliga samfund när förutsättningarna uppfylls. Närings-, trafik- och miljöcentralen kommer att vara stödmyndighet och bevilja stödet i form av varor och tjänster. Enligt förslaget kan närings-, trafik- och miljöcentralen således ordna centraliserad upphandling av varor och tjänster. För att trygga det allmänna miljöintresset och kostnadseffektiviteten och säkerställa att målen för vattenvården och havsvården nås, kommer det i vissa situationer att vara nödvändigt att staten sköter dessa uppgifter. I propositionen ingår bestämmelser om bland annat iakttagande av EU-lagstiftning som tillämpas på statligt stöd, stödets innehåll, ordande av stöd, ansökan om stöd och förutsättningarna för beviljande av stöd, stödbeslut samt avtal om stöd. Förslaget innehåller också bestämmelser om avbrytande av stöd, återkrav samt rättsmedel.  

Propositionen hänför sig till tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2020. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

De nationella bestämmelserna om vattenvård och havsvård grundar sig på EU-direktiv, av vilka de viktigaste är Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (nedan ramdirektivet för vatten), Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (nedan ramdirektivet om en marin strategi) samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (nedan grundvattendirektivet), som har ändrats genom kommissionens direktiv 2014/80/EU.  

Regleringen baserar sig också på Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (nedan miljökvalitetsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område (nedan direktivet om prioriterade ämnen). 

De allmänna målen för vattenvården och havsvården är att skydda, förbättra och återställa vattnen och Östersjön så att ytvattnens och grundvattnens eller Östersjöns status inte försämras och så att deras status är åtminstone god. Vattenvården och havsvården grundar sig på lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004, nedan vattenvårdslagen) och de förordningar av statsrådet som utfärdats med stöd av den. Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet leder och övervakar inom sina ansvarsområden verkställigheten av lagen, och även kommunikationsministeriet har uppgifter vid planeringen av havsvården.  

Närings-, trafik- och miljöcentralerna ansvarar för beredningen av förvaltningsplanerna och utarbetar åtgärdsprogram för vattenvården inom sina områden. Miljöministeriet utarbetar i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet och kommunikationsministeriet en havsförvaltningsplan. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland svarar i samarbete med miljöministeriet för samordningen av den regionala havsvården samt för samordningen av havsvården och vattenvården.  

De åtgärder som behövs för uppnåendet av de mål som ställts upp för vattenvården och havs-vården planeras i samarbete med intressentgrupperna. Exempelvis inom vattenvården består åtgärderna av grundläggande åtgärder och kompletterande åtgärder, som baserar sig på del A och B i bilaga VI till ramdirektivet för vatten och som det bestäms om i bilaga 6 till förordningen om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006). Om de grundläggande åtgärderna inte är tillräckliga för att uppnå målen behövs det kompletterande åtgärder. Åtgärderna inom havsvården består av de befintliga åtgärderna och av nya åtgärder inom havsvården. Nya åtgärder bestäms om de befintliga åtgärderna inte räcker till för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön. 

Genomförandet av åtgärderna kan stödjas med statsunderstöd, styras genom information och rådgivning till dem som genomför åtgärderna samt främjas genom olika forsknings- och utvecklingsprojekt. Exempelvis i havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram för 2016–2021 ingår flera åtgärder av detta slag. 

Det program för effektiviserat vattenskydd som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering är ett nytt verktyg i vatten- och havsvården. I regeringsprogrammet konstateras det att ”Programmet för effektiviserat vattenskydd och spetsprojektet för återvinning av näringsämnen kommer att förlängas.” I regeringsprogrammet sägs det också att "Programmet för effektiviserat vattenskydd och skydd av Östersjön kommer under valperioden att fortsätta genomföras åtminstone i nuvarande utsträckning för att vattnen ska uppnå god ekologisk status.” 

EU-kommissionen har gett medlemsstaterna respons på deras förvaltningsplaner och framsteg i genomförandet av ramdirektivet för vatten samt gett rekommendationer om hur genomförandet kan effektiviseras. I sina rekommendationer till Finland har kommissionen bl.a. konstaterat att det i förvaltningsplanerna bör läggas fram tydligare åtgärder för att minska eller eliminera effekterna av den belastning som orsakas av mänsklig verksamhet. För att minska den diffusa belastningen från jordbruket bör ytterligare insatser göras för att minska utsläppen i vattendragen av näringsämnen som orsakar övergödning. Vid granskningen av hur ramdirektivet för vatten har fungerat lyfte kommissionen fram att målen för direktivet inte har uppnåtts inom utsatt tid bl.a. på grund av fördröjningar i genomförandet och otillräcklig finansiering. 

1.2  Beredning

Förslaget till proposition har beretts som tjänsteuppdrag vid miljöministeriet. Vid beredningen av propositionen har man kontaktat jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland samt närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter (utvecklings- och förvaltningscentret). Utkastet till propositionen var på remiss i tjänsten utlåtande.fi 6.2–6.3.2020. Projekthandlingarna finns tillgängliga på ministeriets webbplats med identifieringskod YM003:00/2020. 

Nuläge och bedömning av nuläget

För åtgärder inom vattenvården och havsvården beviljas statsunderstöd enligt statsunderstöd-slagen (688/2001) för projekt som stöder vattenvården och havsvården. Statsunderstödet be-viljas inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten.  

Exempelvis för projekt som främjar uppnåendet och upprätthållandet av en god vattenstatus kan understöd beviljas med stöd av statsrådets förordning om understöd till projekt som förbättrar användningen av och tillståndet i vattendrag och vattenmiljön (714/2015). Genom förordningen beviljas såväl av jord- och skogsbruksministeriet som av miljöministeriet anvisade anslag för detta ändamål.  

Anslag anvisas dessutom för forsknings- och utvecklingsprojekt samt för utredningar. 

Användningen av statsunderstöd och finansieringen av forsknings- och utvecklingsprojekt och utredningar är dock inte tillräckliga, eftersom det i vissa fall är motiverat att anvisa annat genomförandestöd för en insats. Ett sådant alternativ är att myndigheten upphandlar en vara eller tjänst och överlåter den till mottagaren, som är skyldig att iaktta villkoren för det beviljade stödet. Lagen innehåller för närvarande inga bestämmelser om ett stödsystem för främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården. För att främja uppnåendet av målen för vatten- och havsvården är det motiverat att även öppna för ett stöd i form av varor eller tjänster. 

Målsättning

3.1  Målen med tanke på den nationella lagstiftningen

Målet är att i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen i fråga om ett stödsystem för främjande av åtgärder inom vatten- och havsvården ta in de grundläggande bestämmelser och bemyndiganden att utfärda förordning som 80 § i grundlagen förutsätter. Avsikten är att stöd-systemet ska tillämpas i Fastlandsfinland. Det förslås också att i lagen görs andra ändringar som föranleds av det nya systemet. De föreslagna bestämmelserna lägger grunden för ett nytt stödsystem inom ramen för vilket vatten- och havsvården kan effektiviseras. De nya stödformer som föreslås är verksamhetsstöd som anvisas i form av varor eller tjänster.  

Målet är att det nya stödsystemet ska bestå av bestämmelser på lagnivå (det föreslagna nya 1 a kap.) och stödspecifika förordningar av statsrådet, i vilka det också ska föreskrivas om sådana krav som EU:s regler om statligt stöd förutsätter. 

3.2  Målen med tanke på EU:s regler om statligt stöd

Ett offentligt stöd till ett företag kan ge företaget en selektiv ekonomisk fördel jämfört med andra konkurrerande företag, vilket kan snedvrida den inre marknadens funktion och konkurrensen på marknaden. Med tanke på EU-bestämmelserna är det viktigt att säkerställa att det föreslagna stödsystemet är förenligt med reglerna om statligt stöd. Enligt gemenskapsrätten är statligt stöd för företagsverksamhet i princip förbjudet (artikel 107.1 i EUF-fördraget). Offentliga stöd till företagsverksamhet kan dock vara förenliga med den inre marknaden, om de främjar den allmänna ekonomiska utvecklingen och de mål som anges i EUF-fördraget.  

EU:s lagstiftning om statligt stöd tillämpas om samtliga kriterier för statligt stöd uppfylls. En-ligt gemenskapsrätten utgör stöd statligt stöd endast om stödet beviljas enheter som bedriver ekonomisk verksamhet oavsett deras rättsliga form. Kommissionen har utfärdat detaljerade bestämmelser om tillåtna statliga stöd och om de förfaranden som ska iakttas när stöd beviljas.  

EU:s regler om statligt stöd möjliggör stöd och stödprogram, om den nationella regleringen är förenlig med de krav som ställs i EU-lagstiftningen om statligt stöd. Gemenskapsrätten inne-håller inga materiella bestämmelser om stödsystem för främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården. Således har den nationella lagstiftningen en central roll när det gäller att föreskriva om sådant stöd och om förutsättningarna för sådant stöd. I det föreslagna stödsystemet är det beroende på typen av stöd fråga om tillämpning av bestämmelserna i EU:s allmänna gruppundantagsförordning, gruppundantagsförordning för jordbruket eller gruppundantagsförordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter eller av EU:s bestämmelser om stöd av mindre betydelse.  

Med den allmänna gruppundantagsförordningen avses kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 (EGT L 187/1, 26.6.2014), ändrad genom kommissionens förordning (EU) nr 2017/1084 av den 14 juni 2017, och med gruppundantagsförordningen för jordbruket kom-missionens förordning (EU) nr 702/2014 (EGT L 193/1, 1.7.2014), genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden. Med gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter avses kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 (EGT L 369/37, 24.12.2014). 

Med förordningar om stöd av mindre betydelse avses kommissionens de minimis-förordning (EU) nr 1407/2013 (stöd av mindre betydelse) eller kommissionens de minimis-förordning (EU) nr 1408/2013 (stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn) eller kommissionens de minimis-förordning (EU) nr 717/2014 (stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn).  

3.3  Målen med tanke på planeringen och förvaltningen av vattenvården och havsvården

Ett ytterligare mål är att säkerställa genomförandet av den åtgärd för spridning av gips på åkermark i syfte att minska näringsbelastningen som ingår i havsförvaltningsplanens åtgärdsprogram för den pågående planeringsperioden 2016–2021. Genom åtgärden främjas spridningen av gips på åkermark. 

Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

De viktigaste förslagen är att en bestämmelse om stödsystemet fogas till 5 § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen och att till lagen fogas ett nytt 1 a kap. I det föreslagna 1 a kap. finns bestämmelser om den behöriga myndigheten, stödets innehåll, grunderna för bestämmande av stöd, iakttagande av EU:s lagstiftning om statligt stöd, begränsningar i beviljandet av stöd, de åtgärder som stöds, ansökan om stöd och om förutsättningarna för beviljande av stöd. Dessutom föreslås bestämmelser om bl.a. beslut och avtal, avbrytande och återkrav av stöd samt om de rättsmedel som står till sökandens förfogande. 

Enligt förslaget ska närings-, trafik- och miljöcentralen vara stödmyndighet. Stödet ska vara beroende av prövning och en förutsättning för stöd ska vara att anslag har anvisats för åtgärden. Stödsystemet ska basera sig på sökandens ansökan och det stödbeslut som fattas med anledning av den. I systemet kan stödet enligt förslaget vara varor och tjänster. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska också med stöd av den lagstiftning som gäller offentlig upphandling sköta upphandlingen av de varor och tjänster som ska tillhandahållas i form av stöd samt organisera det praktiska genomförandet av stödinsatsen och sköta uppgifter som gäller övervakningen och återkrav av stödet. 

Stöd som beviljas med stöd av det föreslagna nya kapitlet ska inte betraktas som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001). 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

Genom förslaget till proposition kommer stödet för främjande av åtgärder inom vatten- och havsvård att utökas med ett nytt stödsystem. Systemet möjliggör nya typer av stöd, exempelvis tillhandahållande av varor eller tjänster. Syftet med propositionen är att bidra till att på ett kostnadseffektivt sätt effektivisera uppnåendet av målen för vatten- och havsvården.  

Anslagen för verksamheten kommer att anvisas i budgeten under moment 35.10.61 under miljöministeriets huvudtitel. Avsikten är att stöd enligt den föreslagna lagen ska beviljas inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten.  

Den huvudsakliga administrativa konsekvensen kommer att vara att närings-, trafik- och miljöcentralen kan stödja åtgärder inom vatten- och havsvården genom att upphandla varor och tjänster och överlåta dem till stödmottagaren. I det föreslagna stödsystemet bör närings-, trafik- och miljöcentralen ha de resurser som behövs för uppgiften.  

För stödmottagarens del kommer den viktigaste konsekvensen att vara den att bördan av de insatser som ingår i stödet kommer att vara mindre jämfört med vad som är fallet i fråga om understöd enligt statsunderstödslagen. Stödets värde kommer eventuellt att vara mindre tack vare närings-, trafik- och miljöcentralens centraliserade upphandling och kommer i mindre grad att belasta stödmottagarens kvot för statligt stöd eller kostnaderna för stödmottagarens eventuella deltagande i stödinsatserna. Stödmottagarens tröskel att ansöka om stöd blir således lägre än vid sådana understöd där stödmottagaren själv sörjer för användningen av understödet genom att skaffa de tjänster och varor som behövs.  

Hur stödet behandlas i beskattningshänseende kommer att bero på vilket slags stöd det handlar om. Om stödet inte utgör en förmån med penningvärde för stödmottagaren, kommer det inte heller att beskattas som inkomst. Med tanke på mervärdesbeskattningen handlar stödet inte om att närings-, trafik- och miljöcentralen skulle bedriva affärsverksamhet. Närings-, trafik- och miljöcentralen har inte möjlighet att dra av den mervärdesskatt som ingår i upphandlingen av en vara eller tjänst. Skatten ingår således som en dold skatt i den vara eller tjänst som närings-, trafik- och miljöcentralen ordnar för stödmottagaren.  

I stödsystemet bestäms ansvarsfördelningen mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och parterna i ett upphandlingskontrakt som gäller varor och tjänster på basis av avtal. Den aktör som svarar för det praktiska genomförandet av stödet svarar med stöd av skadeståndslagen (412/1974) för skada som den orsakat i sin verksamhet. Statens ansvar aktualiseras i de situationer som avses i 3 kap. 2 § i skadeståndslagen, om stödinsatserna orsakar skada. 

Det system som föreslås i propositionen bör anpassas till EU:s vid respektive tidpunkt gällande lagstiftning om statligt stöd. De föreslagna bestämmelserna i 1 a kap. kan i fortsättningen behöva ses över på grund av ändringar i den lagstiftningen. De stödspecifika förordningar som utfärdas med stöd av den föreslagna lagen kommer därför att vara tidsbundna. Också de förordningar som utfärdas kan behöva ses över med anledning av ändringarna i EU:s lagstiftning om statligt stöd. 

En alternativ handlingsväg och dess konsekvenser

Som en alternativ handlingsmodell utreddes möjligheten att utarbeta en sådan statsrådsförordning som kan utfärdas med stöd av 8 § i statsunderstödslagen (688/2001). I förordningen skulle det ingå närmare bestämmelser om hur statsunderstöd ska beviljas, utbetalas och användas i enlighet med budgeten. Enligt statsunderstödslagen ska understöd ges i form av pengar eller finansieringstillgångar. Tillämpningen av statsunderstödslagen skulle således innebära att det till en sökande som fått ett positivt understödsbeslut betalas understöd enligt beslutet i penningform. Understödstagaren upphandlar sedan själv de varor och tjänster som behövs för verksamheten eller vidtar behövliga åtgärder. Även andra eventuella insatser inom ramen för understödet kommer i detta alternativ att skötas av understödstagaren. 

Användningen av understöd i form av statsunderstöd bygger på understödstagarens egen verksamhet. Mottagaren skaffar den vara eller tjänst som behövs eller agerar själv på det sätt som understödsbeslutet förutsätter. I systemet för statsunderstöd kan en statlig myndighet inte skaffa en tjänst eller vara för att överlåta den som understöd till understödstagaren. Med beaktande av målen för främjandet av åtgärder inom vatten- och havsvårds och vikten av att organisera genomförandet av stödet på ett effektivt och lönsamt sätt, är användningen av understöd enligt statsunderstödslagen inte alltid ett ändamålsenligt alternativ. 

Remissvar

Utlåtanden begärdes av närmare 50 intressenter via tjänsten utlåtande.fi under tiden 6.2–6.3.2020. Utlåtande lämnades av justitieministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Forststyrelsen, Livsmedelsverket, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, dataombudsmannens byrå, närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten, närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland, närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax, närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, Helsingfors universitet, Centralförbundet för Fiskerihushållning rf, Maataloustuottajain Varsinais-Suomen Liitto ry, Suomen vesiensuojeluyhdistysten liitto ry, Finlands naturskyddsförbund rf, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska lantbruks-producenternas centralförbund SLC rf samt Miljörättsliga sällskapet i Finland rf. Dessutom meddelade nästan 10 remissinstanser att de inte avger något utlåtande, och i en del utlåtanden framfördes det att remissinstansen understödde det utkast som varit på remiss. Även andra de som nämndes i sändlistan kunde lämna utlåtanden. Utlåtandena finns tillgängliga i tjänsten utlåtande.fi Ett sammandrag av utlåtandena har publicerats i projektdokumentationen. Utlåtanden inkom om både utkastet till lag och det utkast till förordning om gipsbehandling av åkermark som var på remiss samtidigt.  

Remissinstanserna stöder allmänt stödsystemet och anser att det är motiverat. En remissinstans föreslog att man överväger att föreskriva om stödsystemet i en separat lag. I utlåtandena framfördes behov av ändring bl.a. i frågor som gäller EU:s regler om statligt stöd, förfarandena samt behörighetsfördelningen mellan myndigheterna. Likaså anfördes behov av att se över innehållet i de föreslagna paragraferna, valet av författningsnivå och bemyndigandena, med hänsyn till kraven i grundlagen. 

Utifrån remissvaren har det gjorts många ändringar i paragraferna. Rubrikerna för och bestämmelserna i paragraferna har förtydligats och preciserats och en del av bestämmelserna har överförts till andra paragrafer eftersom det är ändamålsenligare med tanke på helheten. Motiveringen har korrigerats och kompletterats till den del som gäller EU:s regler om statligt stöd. Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter har kompletterats med uppgiften att upphandla och överlåta varor och tjänster till stödmottagaren. Ordningsföljden för paragraferna har ändrats och paragraferna om utlämnande av personuppgifter och om utvecklings- och förvaltningscentret har strukits. Bemyndigandena att utfärda förordning har preciserats och vissa onödiga bemyndiganden har slopats. Den allmänna beskrivningen av stödsystemet har utvidgats och kompletterats särskilt i fråga om EU:s regler om statligt stöd. Motiveringen till paragraferna har förtydligats och kompletterats. 

Specialmotivering

5 §.Närings-, trafik- och miljöcentralernas uppgifter. I paragrafen föreslås ett nytt 4 mom.  

I momentet föreslås bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter i det system för stöd för vattenvård och havsvård som anges i 1 a kap. Enligt bestämmelsen ska nä-rings-, trafik- och miljöcentralen vara stödmyndighet enligt det föreslagna kapitlet inom sitt verksamhetsområde. Centralen ska sköta de uppgifter som anges i det kapitlet och som ingår i de föreslagna 6 b, 6 f, 6 i och 6 j §.  

Detta innebär att närings-, trafik- och miljöcentralen ska sköta allmänna verkställighets-, styrnings- och utvecklingsuppgifter i anslutning till stödet. Dessa uppgifter kommer att vara stödmyndighetens viktigaste uppgifter i det praktiska ordnandet av stöd.  

1 a kap.Stöd för vattenvård och havsvård. Det föreslås att till lagen fogas ett nytt 1 a kap. med nya 6 a–6 l §. Det nya kapitlet ska tillämpas på stödinsatser för främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården. I kapitlet föreslås bestämmelser om ett nytt stödsystem som ska bidra till att säkerställa att målen för vatten- och havsvården uppnås. 

Stöd som beviljas med stöd av det föreslagna kapitlet ska inte betraktas som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen.  

Stödet ska basera sig på anslag som anvisats i statsbudgeten. Avtalsförhållandet mellan nä-rings-, trafik- och miljöcentralen och den part som levererar stödet ska enligt förslaget basera sig på ett upphandlingskontrakt som ingåtts om stödet. Förhållandet mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och stödmottagaren kommer att grunda sig på ett stödbeslut som innehåller stödvillkor.  

6 a §.Stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om stöd för främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården.  

Enligt det föreslagna 1 mom. är stödet för främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården beroende av prövning och det ska kunna beviljas inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten. Stödet ska således kunna omfatta både varor och tjänster eller någondera av dem, beroende på vilken typ av stöd för vattenvård och havsvård det rör sig om. Stödet kan vara en enskild åtgärd eller en åtgärd som består av flera delar. 

De allmänna målen för vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen är att skydda, förbättra och återställa vattnen och Östersjön så att ytvattnens och grundvattnens eller Östersjöns status inte försämras och så att deras status är åtminstone god. Viktiga verktyg är förvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanen samt åtgärderna i åtgärdsprogrammen, som alla ses över vart sjätte år. Syftet är att stödja åtgärderna inom vattenvården och havsvården för att målen ska nås på det mest kostnadseffektiva sättet. 

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda en förordning. Genom förordningen ska det få utfärdas närmare bestämmelser om stödets innehåll. Avsikten är att de stödspecifika bestämmelserna om stödets innehåll ska utfärdas genom förordning av statsrådet. På stödet ska då tillämpas bestämmelserna i den föreslagna lagen och i den stödspecifika förordningen. 

6 b §.Ordnande av stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om närings-, trafik- och miljö-centralens uppgifter vid ordnandet av stödet.  

Enligt 1 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen ordna upphandlingen av varor och tjänster och överlåtelsen av stödet till stödmottagaren. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska planera stödinsatserna, förbereda upphandlingen av stödet och fatta upphandlingsbeslut och ingå upphandlingskontrakt i fråga om stödet. Till uppgifterna ska också höra att sörja för det praktiska genomförandet av upphandlingen och för överlåtelsen av stödet på basis av stödbeslutet samt att sköta andra organiseringsuppgifter som krävs för verkställigheten av stödet. Bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter föreslås också i flera andra paragrafer i det föreslagna 1 a kap. 

I 2 mom. ingår även en informativ hänvisning om att på upphandlingen av varorna och tjänsterna tillämpas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016, upphandlingslagen). På upphandlingen av varor och tjänster ska tillämpas bestämmelserna i upphandlingslagen. Om upphandlingen underskrider det nationella tröskelvärde som anges i upphandlings-lagen, ska på upphandlingen tillämpas närings-, trafik- och miljöcentralens interna föreskrifter och anvisningar om småskalig upphandling. I praktiken kan närings-, trafik- och miljöcentralerna utnyttja Hansel Ab:s ramavtal vid upphandlingen. Också Statens upphandlingshand-bok (2017) som finansministeriet gett ut innehåller rekommendationer i anslutning till små-skalig upphandling.  

6 c §.Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning. I paragrafen föreslås bestämmelser om hur stödsystemet ska ses i förhållande till Europeiska unionens lagstiftning.  

I 1 mom. föreslås en allmän bestämmelse om tillämpningen av Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd. Om stödet beviljas ett företag eller någon annan sammanslutning som bedriver ekonomisk verksamhet, ska dessutom Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd tillämpas. Beroende på stödet är det fråga om stöd som omfattas antingen av den allmänna gruppundantagsförordningen, gruppundantagsförordningen för jordbruket eller grupp-undantagsförordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter eller av någon av de minimis-förordningarna, såsom anges i avsnitt 3.2 som gäller propositionens mål. 

EU:s regler om statligt stöd möjliggör stöd och stödprogram, om den nationella regleringen är förenlig med de krav som ställs i EU:s lagstiftning om statligt stöd. Gemenskapsrätten inne-håller inga materiella bestämmelser om stödsystem för främjande av åtgärder inom vatten- och havsvården. Således har den nationella lagstiftningen en central roll när det gäller att föreskriva om sådant stöd och om förutsättningarna för sådant stöd.  

Den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd gör det möjligt för medlemsstaterna att införa statliga stödordningar och bevilja stöd utan föregående godkännande från kommissionen. En sammanställning i efterhand behövs dock, och kommissionen kan kontrollera dessa stödordningar och stöd.  

Stödordningar och stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen ska uppfylla de allmänna kraven i kapitel I i förordningen och de krav som avses i kapitel II som gäller tillsyn. Kommissionen har också utfärdat riktlinjer för stöd och stödordningar för miljöskydd och energi (2014/C 200/01, EGT C 200/19, 28.6.2014). Kommissionen tillämpar riktlinjerna vid bedömningen av sådana stöd och stödordningar som förutsätter förhandsanmälan om statligt stöd till kommissionen och kommissionens förhandsgodkännande.  

När det gäller stöd som riktas till jord- och skogsbruk tillämpas gruppundantagsförordningen för jordbruket. Stödordningen ska uppfylla de allmänna kraven i kapitel I i förordningen och kraven i kapitel II som gäller övervakning samt de stödspecifika kraven. Enligt gruppundantagsförordningen för jordbruket ska medlemsstaterna, senast 10 arbetsdagar innan en stödordning som är undantagen från anmälningsskyldigheten i förordningen träder i kraft eller ett stöd för särskilda ändamål som är undantaget enligt förordningen beviljas, lämna kommissionen en sammanfattande information om uppgifterna om stödet.  

Också gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter kan bli tillämplig. Stödordningen ska uppfylla kraven i de gemensamma bestämmelserna i kapitel I, kraven i kapitel II och de olika stödspecifika kraven (kapitel III). 

Det bör vidare noteras att iakttagandet av EU:s lagstiftning om statligt stöd också kan basera sig på tillämpningen av förordningen om beviljande av stöd av mindre betydelse, s.k. de minimis -stöd (kommissionens förordning (EU) nr 1407/201, 1408/2013 eller 717/2014).  

I 2 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Det föreslås att närmare bestämmelser om beviljande, begränsning, utbetalning och användning av sådant stöd som är förenligt med EU:s lagstiftning om statligt stöd och om stödmottagarens skyldigheter och stödvillkoren ska få utfärdas genom förordning av statsrådet. I praktiken innebär detta att det genom förordning kommer att utfärdas stödspecifika bestämmelser om de krav i fråga om olika stödkategorier som anges i EU:s regler om statligt stöd. Bestämmelserna kan gälla exempelvis förutsättningar för beviljande av stöd, stödnivåer och bokföringsskyldigheter som baserar sig på den tillämpliga gruppundantagsförordningen. 

6 d §.Sökande. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan beviljas stöd.  

Enligt paragrafen kan stöd sökas av fysiska personer, företag och andra sammanslutningar el-ler offentliga samfund. Exempelvis föreningar kan således ansöka om stöd. 

Avsikten är att stöd också ska kunna sökas av flera sökande tillsammans. För att visa vem som har rätt att föra talan ska till ansökningshandlingarna fogas ett bevis på befullmäktigandet t.ex. i form av en fullmakt. Bestämmelser om givande av fullmakt finns i 2 kap. i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929).  

Det bör noteras att Europeiska unionens regler om statligt stöd medför vissa begränsningar av rätten till stöd. De begränsningar av rätten till stöd som följer av innehållet i dessa regler ska iakttas. Närmare bestämmelser om begränsningarna får utfärdas med stöd av den föreslagna 6 c §. 

6 e §.Ansökan om stöd. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om ansökan om stöd.  

I 1 mom. föreslås en bestämmelse om att stöd ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen. Stöd ska sökas innan den åtgärd som får stöds inleds. Med detta avses att den som ansöker om stöd inte kan söka stödet om den redan har inlett stödåtgärden. Kravet hänför sig till kraven i EU:s regler om statligt stöd, enligt vilka stödet ska ha en stimulanseffekt antingen i enlighet med artikel 6 i den allmänna gruppundantagsförordningen eller artikel 6 i gruppundantagsförordningen för jordbruket eller i enlighet med gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Detta ska inte anses vara fallet om åtgärden redan har inletts innan stödet söks. I 1 mom. föreslås dessutom en bestämmelse om att stöd inte ska kunna sökas innan den tid har löpt ut under vilken ett annat stöd som beviljats för samma åtgärd ger effekter. Det stöd som beviljats tidigare kan ha en viss period under vilken det ger effekter. Under den tiden ska stöd således inte få sökas för samma åtgärd.  

Bestämmelserna i förvaltningslagen (434/2003) ska tillämpas på utredning av ett ärende till den del det inte föreskrivs om saken i den föreslagna lagen. Vid behov ska stödmyndigheten med stöd av 31 § i förvaltningslagen kunna begära ytterligare utredningar av sökanden. Enligt 31 § 2 mom. i förvaltningslagen ska en part lägga fram utredning om grunderna för sina yrkanden. Parten ska dessutom också i övrigt medverka till utredningen av ett ärende som han eller hon har inlett. Således ska sökanden i samband med ansökan lämna riktiga och tillräckliga uppgifter om ändamålet med stödet och om andra omständigheter som myndigheten behöver känna till för att avgöra ansökan. Ansökan och den utredning som eventuellt begärts av sökanden med stöd av förvaltningslagen utgör grunden för att närings-, trafik- och miljöcentralen får de uppgifter den behöver för behandlingen av stödansökan och för beslutsprövningen. Den som ansöker om stöd ska ansvara för att uppgifterna är riktiga.  

På ansökan om stöd ska också tillämpas lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003, nedan lagen om elektronisk kommunikation). Enligt 1 § i lagen om elektronisk kommunikation hör bland annat förvaltningsärenden till lagens tillämpningsområde. I 9 § i lagen om elektronisk kommunikation finns bestämmelser om uppfyllande av krav på skriftlig form. Enligt bestämmelserna uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form vid anhängiggörande och behandling av ärenden. Ett elektroniskt dokument som kommit in till en myndighet behöver inte kompletteras med en underskrift, om dokumentet innehåller uppgifter om avsändaren och om det inte finns anledning att betvivla dokumentets autenticitet eller integritet. Om ett elektroniskt dokument som sänts till en myndighet innehåller utredning om ett ombuds behörighet, behöver ombudet inte lämna in fullmakt. Myndigheten kan dock förordna att en fullmakt ska lämnas in, om den har anledning att betvivla ombudets behörighet eller behörighetens omfattning. 

Enligt det föreslagna 2 mom. ska stödansökan innehålla uppgift om sökanden, projektet eller verksamheten, de stödberättigande kostnaderna, grunderna för beräkning av kostnaderna och annan offentlig finansiering. Med annan offentlig finansiering ska avses andra understöd eller stöd som beviljats av offentliga medel och som anvisats för samma insats.  

Enligt det föreslagna 3 mom. ska stödansökan vid behov innehålla uppgift om andra viktiga omständigheter som har betydelse för projektet eller verksamheten och som kan påverka uppnåendet av målen för stödet. De kan vara exempelvis stödspecifika omständigheter, såsom en tidsplan eller omständighet som gäller genomförandet av stödet eller någon annan omständighet som sökanden eller stödmyndigheten bedömer vara central med tanke på uppnåendet av målen för stödet.  

I 4 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda en förordning. Enligt förslaget får närmare bestämmelser om ansökan om stöd och om innehållet i stödansökan utfärdas genom förordning av statsrådet. 

6 f §.Ansökningstid och information. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter i anslutning till utlysning av stöd och information om stöd.  

Med stöd av den föreslagna paragrafen kan närings-, trafik- och miljöcentralen fastställa en ansökningstid för stödet. Avsikten är att öppna för nya utlysningar kontinuerligt eller enligt vad som krävs för stödinsatserna. 

Dessutom ska närings-, trafik- och miljöcentralen informera om möjligheten att ansöka om stöd, om det förfarande som ska iakttas vid ansökan samt om förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd. Informationen om stödsystemet kan ges i det allmänna datanätet på myndighetens webbplats, dvs. i praktiken på närings-, trafik- och miljöcentralens webbplats. Vid behov kan även andra informationskanaler användas. 

6 g §.Förutsättningar för beviljande av stöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd. Stödet ska vara beroende av prövning på det sätt som föreslås i 6 a §. Beviljandet av stöd ska basera sig på en helhetsbedömning.  

Enligt 1 mom. ska den centrala faktorn vid prövningen av förutsättningarna för beviljande av stöd vara att den åtgärd som stöds som helhet bedöms främja uppnåendet av målen för vattenvården och havsvården, dvs. att vattenstatusen förbättras och upprätthålls. Inom vattenvården och havsvården har förvaltningsplanerna och havsförvaltningsplanerna samt de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammen en central ställning. Eftersom det föreslagna stödet är avsett för att främja uppnåendet av målen för en god miljöstatus i vattnen och i den marina miljön kommer prövningen av beviljandet av stödet således att ha samband med planerna och åtgärderna. 

Enligt den föreslagna 6 a § ska en ytterligare förutsättning för beviljande av stöd vara att den finansiering som behövs finns i statsbudgeten och att miljöministeriet har anvisat närings-, trafik- och miljöcentralen ett behövligt anslag. I praktiken kan insatserna inom stödet fördelas på olika närings-, trafik- och miljöcentralers områden allt efter som miljöministeriet anvisar anslag för stödinsatser. 

Med stöd av den föreslagna 6 c § ska dessutom EU:s stödspecifika krav uppfyllas. Kraven baserar sig på den gruppundantagsförordning eller de minimis-förordning som är tillämplig i varje enskilt fall, och i fråga om dem kommer det i detta stödsystem att utfärdas bestämmelser på förordningsnivå.  

I 2 mom. föreslås bestämmelser om att stödet kan täcka kostnaderna helt eller delvis. Grunden för beräkningen av stödet ska vara det försäljningspris inklusive mervärdesskatt till vilket närings-, trafik- och miljöcentralen upphandlar stödet, dvs. varan eller tjänsten. Stödnivån kommer att bero på bestämmelserna i den gruppundantagsförordning eller de minimis-förordning som tillämpas på stödet.  

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning. Genom förordning ska det få utfärdas närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd, stödets belopp samt grunderna för bestämmande av stöd. Ett bemyndigande behövs för att stödspecifika bestämmelser ska kunna tas in i förordningen. Dessutom bör det noteras att EU:s regler om statligt stöd kan medföra behov av att reglera stödnivåerna. Ett bemyndigande att utfärda förordning som gäller detta ingår i den föreslagna 6 c §. 

6 h §.Återtagande av stödansökan. I paragrafen föreslås bestämmelser om sökandens rätt att återta stödansökan.  

Enligt den första meningen i det föreslagna 1 mom. kan den som ansöker om stöd återta ansökan helt eller delvis fram till delfåendet av stödbeslutet. Bestämmelser om delgivning och delfående i ärenden finns i 9 kap. i förvaltningslagen. Exempelvis en vanlig delgivning enligt 59 § i förvaltningslagen sker per post genom brev till mottagaren. Mottagaren anses ha fått del av ärendet den sjunde dagen efter det att brevet avsändes, om inte något annat visas. Med stöd av den andra meningen i det föreslagna 1 mom. ska sökanden utan dröjsmål skriftligen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om att stödansökan har återtagits.  

Sökanden ska med stöd av det föreslagna 2 mom. kunna återta stödansökan senare än vad som anges i 1 mom., alltså efter att ha fått del av stödbeslutet. Detta ska vara möjligt vid force majeure, dvs. ett oöverstigligt hinder, eller om något annat exceptionellt förhållande föreligger som hindrar stödinsatsen. Force majeure kan komma till uttryck på olika sätt, men hindret ska vara så betydande att sökanden inte har kunnat agera inom den tid som avses i 1 mom. Med force majeure ska avses en oförutsedd exceptionell händelse utanför en parts kontroll som hindrar att stödet tas emot. En sådan händelse är exempelvis en orkan eller jordbävning. Förekomsten av ett annat exceptionellt naturförhållande som hindrar stödinsatsen ska bestämmas från fall till fall beroende på stödet i fråga. Ett sådant naturförhållande kan vara en exceptionell händelse som är lindrigare än force majeure. Ett i paragrafen avsett annat exceptionellt naturförhållande, exempelvis rikliga regn, extrema översvämningar eller tidig vinter, kan utgöra en grund som i praktiken hindrar genomförandet av stödet. 

I praktiken ska sökanden åberopa att force majeure eller en exceptionell omständighet före-ligger och lägga fram en utredning om detta i sin anmälan om återtagande. Om stödmottagaren inte själv kan återta stödet t.ex. på grund av bristande rättshandlingsförmåga, har hans eller hennes rättsinnehavare rätt att föra talan i enlighet med vad som föreskrivs om det någon annanstans i lag.  

I 3 mom. föreslås ett bemyndigande för statsrådet att utfärda en förordning. Genom förordningen ska det få utfärdas närmare bestämmelser om exceptionella naturförhållanden. Detta är motiverat för att de stödspecifika omständigheterna ska kunna preciseras i förordningen. 

6 i §.Beslut och avtal. Enligt förslaget ska stödet basera sig på närings-, trafik- och miljöcentralens beslut. Utöver detta föreslås i paragrafen bestämmelser om avtal. 

Enligt det föreslagna 1 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen fatta ett skriftligt beslut om stödet. Beslut ska fattas även i fråga om sökandens anmälan om återtagande av stödansökan (6 h §).  

Beslutet kan vara positivt eller negativt. På beslutet ska enligt förslaget dessutom tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen exempelvis när det gäller beslutets form (43 §), innehåll (44 §) och motivering (45 §). Också lagen om elektronisk kommunikation kan tillämpas bl.a. vid elektronisk signering av beslutshandlingar och elektronisk delgivning (4 kap.), om myndighetens system möjliggör det. 

Med stöd av 2 mom. ska ett positivt stödbeslut innehålla uppgift om stödets maximibelopp, stödets penningvärde, stödvillkoren samt grunderna för beviljande av stöd, för avbrytande och återkrav av stöd samt för övervakning av användningen av stödet.  

Med stöd av 3 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen kunna ingå avtal med stödmottagaren om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Avtalet ska vid behov innehålla uppgift om avtalsparternas uppgifter och ansvar i fråga om stödinsatserna, uppgift om det förfarande som ska iakttas samt andra detaljer som gäller stödinsatsen. 

Enligt det föreslagna 4 mom. får närmare bestämmelser om innehållet i stödbeslutet och avta-let utfärdas genom förordning av statsrådet. De stödspecifika, preciserande bestämmelserna kommer således att utfärdas på förordningsnivå. 

6 j §.Avbrytande och återkrav av stöd. Den föreslagna paragrafen innehåller bestämmelser om avbrytande och återkrav av stöd. Det är motiverat att uppgifterna anförtros närings-, trafik- och miljöcentralen, med hänsyn till ordnandet av stödinsatserna i praktiken, den behövliga vattenvården och havsvården samt resursallokeringen. 

I 1 mom. föreslås bestämmelser om de grunder på vilka närings-, trafik- och miljöcentralen ska avbryta genomförandet av stödinsatserna. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska fatta ett beslut om avbrytande där det bestäms att stöd som redan överlåtits eller dess värde helt eller delvis återkrävs. Förutsättningarna för avbrytande är av två slag.  

I 1 punkten föreslås tre alternativa grunder (a–c) för återkrav av stöd. Enligt 1 punkten före-ligger en grund för avbrytande i en situation där det är uppenbart att stödmottagaren har låtit bli att uppge eller har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om en sådan omständighet som väsentligt har kunnat inverka på erhållandet av stödet, stödbeloppet eller stödvillkoren eller att stödmottagaren använder stödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för. En grund för avbrytande av stödet kan också vara att stödmottagaren i övrigt väsentligt bryter mot stödvillkoren. Med detta ska avses en situation där stödmottagaren är passiv eller genom sin verksamhet orsakar en omständighet under vilken de mål som uppställts för stödet inte uppnås. Det kan också röra sig om en situation där stödmottagaren inte genomför den del av stödinsatserna som han eller hon ansvarar för. Enligt den föreslagna 2 punkten är en grund för avbrytande att Europeiska unionens lagstiftning som gäller det berörda statliga stödet förutsätter detta.  

Enligt det föreslagna 2 mom. kan närings-, trafik- och miljöcentralen besluta att inte återkräva stödet eller en del av det, om stödmottagaren har rättat sitt förfarande som anges i underpunkterna till 1 mom. 1 punkten och uppnåendet av målen för stödet inte har äventyrats. Huruvida stödet återkrävs är då beroende av närings-, trafik- och miljöcentralens prövning.  

6 k §.Ränta och dröjsmålsränta. I den föreslagna paragrafen föreskrivs det om ränta och dröjsmålsränta.  

I det belopp som återkrävs ska närings-, trafik- och miljöcentralen räknat från den dag då stödet beviljades inkludera en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. Om det återkrävda beloppet inte betalas senast på den förfallodag som satts ut av stödmyndigheten, ska på beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen. 

6 l §.Begäran om omprövning och sökande av ändring i beslut som gäller stöd. 

Med stöd av det föreslagna 1 mom. får i närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt det föreslagna kapitlet omprövning begäras. Momentet innehåller också en informativ hänvisning till att bestämmelser om omprövning finns i förvaltningslagen. 

I 2 mom. föreslås en informativ hänvisning om att bestämmelser om sökande av ändring finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ett beslut som gäller begäran om om-prövning ska få överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. 

Bestämmelser på lägre nivå än lag

De bestämmelser som föreslås i lagen ska utgöra grunden för stödsystemet. De gör det möjligt att överlåta en vara eller tjänst som tillhandahålls som stöd enligt prövning till stödmottagaren, när stödspecifika bestämmelser tas in i en statsrådsförordning som gäller den berörda stödformen. I praktiken kommer det alltid att behövas en separat förordning för varje stödform. 

Avsikten är att med stöd av bemyndigandena i förslaget till proposition och 7 c § i lagen om statsbudgeten (423/1988) sommaren 2020 utfärda en första tidsbegränsad statsrådsförordning om stödet. Förordningen ska tillämpas på stöd som beviljas i form av spridning av gips på åkermark. Gipsbehandlingen av åkermark är en del av programmet för effektiviserat vatten-skydd som ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Gipsbehandling av åkermark ingår i åtgärdsprogrammet för havsförvaltningsplanen. Utkastet till statsrådets förordning jämte motiveringspromemoria har varit på remiss samtidigt som utkastet till regeringsproposition. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. 

10  Verkställighet och uppföljning

Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet övervakar inom sina egna ansvarsområden hur detta stödsystem fungerar. Närings-, trafik- och miljöcentralerna övervakar genomförandet av planerna för vatten- och havsförvaltningen och av åtgärdsprogrammen.  

I planeringen av vattenvården och havsvården ingår att medlemsstaterna rapporterar till EU-kommissionen. Medlemsstaterna är skyldiga att regelbundet rapportera till EU-kommissionen om genomförandet av direktivet och hur det framskrider. 

11  Förhållande med budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

12  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

12.1  Allmänt

De föreslagna bestämmelserna innehåller bemyndiganden att utfärda förordning, varför pro-positionen bör behandlas med hänsyn till 80 § i grundlagen. De centrala grundläggande fri- och rättigheter enligt grundlagen som är relevanta med hänsyn till de föreslagna bestämmelserna är jämlikhet (6 §), ansvar för miljön (20 § 1 mom.) samt rättsskydd (21 §). 

12.2  Krav som följer av 80 § i grundlagen

Genom förslaget till proposition inrättas ett nytt stödsystem. Paragraferna kommer att utgöra de grundläggande bestämmelserna om systemet medan stödspecifika bestämmelser som preciserar lagen kommer att utfärdas genom förordning av statsrådet. Det stöd som avses i propositionen är beroende av prövning och kan beviljas endast inom ramen för det anslag som tas in i statsbudgeten. Ingen har subjektiv rätt till stöd. I sådana situationer har grundlagsutskottet i fråga om stöd som beviljas för skogsbruk ansett (GrUU 46/2006 rd, s. 2–3) att det enligt 7 c § i lagen om statsbudgeten genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om användningen av ett anslag i enlighet med budgeten. En ytterligare aspekt i bedömningen var att stöden var kopplade till EU: s lagstiftning om ekonomiskt stöd och krävde kommissionens godkännande. 

Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen ska genom lag utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter. Den som utfärdar förordning kan emellertid genom lag bemyndigas att utfärda närmare bestämmelser om sådant som är av mindre betydelse för individens rättigheter och skyldigheter (RP 1/1998 rd, s. 132). När det gäller bestämmelser om bemyndigande i lag har det i grundlagsutskottets praxis ställts krav på att bestämmelserna ska vara exakta och noggrant avgränsade (GrUU 25/2005 rd, s. 4 och GrUU 1/2004 rd, s. 2). Innehållet i bemyndigandet att utfärda förordning ska klart framgå av lagen och det ska också avgränsas tillräckligt tydligt.  

I propositionen ingår bemyndiganden för statsrådet att utfärda förordning i 6 a, 6 c, 6 e och 6 g–6 i §, av vilka bestämmelserna om bemyndigande i 6 c och 6 g § behandlas tillsammans nedan. Den föreslagna 6 a § innehåller grundläggande bestämmelser om stödet och ett bemyndigande för statsrådet att utfärda förordning om innehållet i stödet. Stödet ska basera sig på anslag som anvisats i statsbudgeten. Med stöd av bemyndigandet i den föreslagna 6 e § ska de närmare bestämmelserna gälla ansökan om stöd och innehållet i stödansökan. Bemyndigandet i 6 h § att återta en stödansökan ska begränsas till utfärdande av närmare bestämmelser om exceptionella naturförhållanden som hindrar stöd, och som kan variera beroende på stödet. Bemyndigandet i 6 i § som gäller beslut och avtal ger statsrådet rätt att utfärda närmare bestämmelser om beslutets och avtalets innehåll. 

Med stöd av bemyndigandet i den föreslagna 6 c § kan det genom förordning utfärdas närmare bestämmelser som baserar sig på EU:s lagstiftning om statligt stöd. I det föreslagna stödsystemet ska EU:s regler om statligt stöd tillämpas stödspecifikt beroende på om det stat-liga stödet omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen, gruppundantagsförordningen för jordbruket eller gruppundantagsförordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter eller någon de minimis-förordning. Det är motiverat att i en stödspecifik förordning ange de centrala krav som ingår i den gruppundantagsförordning eller de-minimis-förordning som tillämpas på stödet, exempelvis begränsningar och stödvillkor. Det bemyndigande som ges i den föreslagna 6 g § och som gäller förutsättningarna för beviljande av stöd och stödbeloppet samt grunderna för bestämmande av stöd innebär att den stödspecifika förordningen kommer att innehålla de närmare bestämmelser som ska tillämpas på stödet. Den behörighet som den som utfärdar förordning har med stöd av de föreslagna bemyndigandena är inte helt obegränsad. Statsrådets behörighet begränsas förutom av bestämmelserna i lagförslaget även av EU:s lagstiftning om statligt stöd som tillämpas på stödet, Grundlagsutskottet har i fråga om jord-bruksstöden bedömt grundlagsenligheten för bemyndiganden att utfärda förordning (GrUU 46/2001 rd, s. 2/I, GrUU 47/2001 rd, s. 2–3, GrUU 48/2001 rd, s. 3/II). ). I sitt utlåtande GrUU 46/2001 rd s. 2/1 har grundlagsutskottet med hänsyn till 80 § 1 mom. i grundlagen bedömt betydelsen av den helhet av Europeiska unionens rättsakter och nationella författningar som tillämpas på skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar i förhållande till bestämmelserna om bemyndigande och statsrådets behörighet. Statsrådets behörighet begränsas inte bara av bestämmelserna i lagen om förfarandet vid skötseln av stöduppgifter i fråga om landsbygdsnäringar (förfarandelagen) utan också av EU-rättsakter och nationella lagar om olika typer av stöd och av t.ex. riksdagens beslut om användningen av de anslag för olika stödformer som ingår i statsbudgeten. Dessa författningar och beslut bildar det komplex som statsrådet med stöd av det föreslagna bemyndigandet har rätt att meddela "närmare" bestämmelser om.  

Grundlagsutskottets utlåtande GrUU 47/2001 rd s. 2–3 innehåller också en bedömning med hänsyn till 80 § 1 mom. i grundlagen av bemyndigandena att utfärda förordning om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen samt av statsrådets behörighet att utfärda författningar på lägre nivå. I förslaget har en betydande del av bestämmelserna om stödsystemet föreslagits bli genomförda genom författningar på lägre nivå än lag. Grundlagsutskottet har bedömt att bemyndigandena inskränker sig till nationella stödformer som är förenliga med gemenskapslagstiftningen, numera EU-lagstiftningen, och därtill begränsas de av bestämmelserna i den föreslagna lagen och riksdagens beslut om anslagen i statsbudgeten, anslagens ändamål och andra budgetmotiveringar. Grundlagsutskottet konstaterar att statsrådet traditionellt har haft behörighet att utfärda normer om tillämpningen av budgeten och bestämmelser som kompletterar budgetens anslagsnormer. Avsikten med bestämmelserna i grundlagen om delegering av den lagstiftande makten och behörigheten att utfärda förordningar har inte varit att inskränka statsrådets normgivningsbehörighet (se RP 1/1998 rd, s. 132/I). Efter grundlagsreformen har lagen om statsbudgeten kompletterats med en allmän bestämmelse om statsrådets behörighet. Enligt 7 c § i lagen om statsbudgeten kan närmare bestämmelser om användningen av ett anslag i enlighet med budgeten utfärdas av statsrådet genom förordning. Med stöd av det ovan anförda är förslaget om att utfärdandet av närmare bestämmelser om stöd ska delegeras genom förordning av statsrådet inte problematiskt med tanke på grundlagen. Utskottet ansåg det i alla fall lämpligt att det klarare framgår av själva bemyndigandebestämmelserna i vilka andra avseenden de förordningar som utfärdas med stöd av bemyndigandet avser att precisera regleringen (t.ex. "Närmare bestämmelser om ... kan utfärdas genom förordning av statsrådet"; se GrUU 39/2001 rd, s. 2–3). Grundlagsutskottet har i sitt utlåtande (GrUU 48/2001 rd s. 3–4) bedömt bl.a. de bemyndiganden att utfärda förordning som föreslås i bestämmelserna om landsbygdsnäringar och renhushållning. Utskottet konstaterar bl.a. att bemyndigandebestämmelserna är tillräckligt exakta i sammanhang med budgetbestämmelser och delvis också EU-relaterade bestämmelser om finansiering av näringar. Grundlagsutskottet konstaterar att tolkningen av bemyndigandena och innehållet i bestämmelser som utfärdas med stöd av dem dessutom inskränks av 80 § 1 mom. grundlagen. 

På de grunder som anförts uppfyller bemyndigandena de grundlagsenliga kraven på exakthet och noggrann avgränsning och de ska således anses vara förenliga med kraven i 80 § i grund-lagen. 

12.3  Grundläggande rättigheter som anknyter till de föreslagna bestämmelserna

Jämlikhet 

Jämlikhetsbestämmelsen i grundlagens 6 § gäller i princip endast människor. Jämlikhetsprincipen kan dock ha betydelse också i bedömningen av reglering som gäller juridiska personer, särskilt om det är fråga om bestämmelser som indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning. Enligt det föreslagna stödsystemet har fysiska personer, företag och andra samman-slutningar och offentliga samfund rätt till stöd. Däremot kommer storföretag med stöd av EU:s regler om statligt stöd inte att vara berättigade till stöd. 

Enligt det föreslagna stödsystemet kan närings-, trafik- och miljöcentralen fastställa en ansökningstid för stödet. Till närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter ska enligt 6 f § också höra att informera om möjligheten att ansöka om stöd liksom också om ansökningsförfarandet och om omständigheter som hänför sig till beviljandet av stöd. Enligt förslaget kommer det i lagen att finnas tillräckliga bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd (6 g §). Stödet ska beviljas enligt prövning och inom ramen för anslagen.  

Den föreslagna regleringen är förenlig med kravet på jämlikhet när varken ansökan om eller erhållandet av stöd har begränsats vad gäller sökanden och förutsättningarna för beviljande av stöd regleras i tillräcklig utsträckning i lag. På grund av begränsade resurser beviljas stödet alltid enligt prövning. Enligt en bedömning från dessa utgångspunkter uppfyller den före-slagna regleringen även kraven på jämlikhet, när beviljandet av stöd baserar sig på de resurser som vid den aktuella tidpunkten finns till förfogande och på en prioritering av områdena med hänsyn till främjande av åtgärder inom vatten- och havsvården. 

Den föreslagna regleringen syftar till att säkerställa att de som ansöker om stöd behandlas lika i likadana situationer. Även vetskapen om möjligheten att ansöka om stöd främjar jämlikheten. 

Ansvar för miljön 

I 20 § i grundlagen finns bestämmelser om de grundläggande fri- och rättigheter som gäller miljön. I paragrafen föreskrivs det om ansvar för miljön (1 mom.) och fastställs de grundlags-enliga skyldigheter som gäller det allmännas rätt till miljön (2 mom.). Grundlagens 20 § 2 mom. har ansetts innebära ett i grundlag givet uppdrag att utveckla miljölagstiftningen så att människor får en större möjlighet att påverka beslut som gäller den egna livsmiljön (RP 309/1993 rd, s 71/I, GrUU 38/1998 rd, s. 2/I).  

Den rättsliga betydelsen av den grundläggande rätten till en sund miljö har förstärkts sedan grundlagen stiftades. I den juridiska litteraturen och i grundlagsutskottets utlåtanden (bl.a. GrUU 21/1996 rd, GrUU 38/1998 rd GrUU 10/2014 rd, GrUU 69/2018 rd och GrUU 55/2018 rd) har den tolkningen omfattats att det är fråga om en i normativt hänseende förpliktande bestämmelse om en grundläggande rättighet. De miljövärden som uttrycks i bestämmelsen om grundläggande miljörättigheter ska beaktas i all lagstiftning och rättskipning som har betydelse med tanke på främjandet av åtgärder inom vatten- och havsvården, Också högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande (HFD 2002:86) konstaterat att bestämmelsen om grundläggande miljörättigheter styr tillämpningen och tolkningen av lagen. 

Genom det föreslagna nya stödsystemet för främjande av åtgärder inom vatten- och havsvård (1 a kap.) vill man skapa en hög nivå på vattenskyddet och därmed också tillgodose 20 § i grundlagen. Stödsystemets användningsområde kommer att vara beroende av de anslag som anvisats i statsbudgeten. Inom stödsystemet kan stödet vara varor och tjänster, för vars upp-handling närings-, trafik- och miljöcentralen kommer att ansvara. Genom centraliserad upp-handling av varor och tjänster kan man uppnå synergifördelar bland annat genom att använda mer miljövänliga leveranssätt eller gemensamma leveranser.  

Med tanke på de grundläggande miljörättigheterna är den föreslagna lagen motiverad. Propositionen bidrar till att tillgodose den grundläggande rätten till en sund miljö.  

Rättsskydd och krav på god förvaltning 

Utgångspunkten för rättsskyddet är att individen har rätt att på eget initiativ få sin sak behandlad av en behörig domstol eller någon annan myndighet (grundlagens 21 §). Behandlingen ska också alltid ske på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål. Bestämmelsen har ett direkt samband med laglighetsprincipen som förutsätter att lag noggrant iakttas i all offentlig verksamhet. 

Om en förmån eller service väsentligt är beroende av myndighetens prövning och disponibla anslag kan det i allmänhet inte vara fråga om en så starkt etblerad eller med tanke på rätts-skyddet så nödvändig rättighet att den skulle lyda under 21 § 1 mom. i grundlagen (GrUU 39/2013 rd, s. 3/II, GrUU 32/2012 rd, s. 4, GrUU 63/2010 rd, s. 2, GrUU 16/2000 rd, s. 4, GrUU 12/1997 rd, s. 1). I det föreslagna systemet ska närings-, trafik- och miljöcentralen i egenskap av stödmyndighet besluta om stöd ska beviljas eller inte. Den som ansöker om stöd kommer inte att ha rätt att få det stöd som han eller hon ansökt om. Av denna anledning har lagförslaget inte bedömts i relation till 21 § 1 mom. i grundlagen. Däremot har 21 § 2 mom. i grundlagen betydelse, eftersom den anger de viktigaste delområdena för rättvis rättegång och god förvaltning, för vilka bland annat gäller rätten att få motiverade beslut (GrUU 27/2012 rd, s. 2, GrUU 10/2012 rd, s. 5–6, GrUU 10/2011 rd, s. 2, GrUU48/2006 rd, s. 5, GrUU 10/2006 rd, s. 3, GrUU 4/2004 rd, s. 8–9, GrUU 46/2002 rd, s. 8, GrUU 12/2002 rd, s. 6) samt rätten att söka ändring (GrUU 27/2013 rd, s. 4/II). 

Enligt 6 i § i den föreslagna lagen ska närings-, trafik- och miljöcentralen fatta ett beslut om stödet. Beslut ska också fattas i fråga om den underrättelse om återtagande av stödansökan som avses i 6 h §. Bestämmelser om innehållet i ett positivt stödbeslut föreslås också i 6 i § 2 mom. Bestämmelser om skyldigheten att motivera beslut finns i 45 § i förvaltningslagen. Till beslutet ska med stöd av bestämmelserna i 46 § i förvaltningslagen fogas anvisningar om hur man begär omprövning. Med stöd av 6 h § i förslaget har den som ansöker om stöd rätt att helt eller delvis återta sin stödansökan fram till delfåendet av stödbeslutet. Förslaget innehåller också grunder för återtagande som gäller force majeure och exceptionella naturförhållanden som utgör hinder för stödinsatsen. I dessa fall kan sökanden återta sin ansökan även se-nare.  

Bestämmelser om avbrytande och återkrav av stöd föreslås i 6 j §. Paragrafens 1 mom. inne-håller grunderna för avbrytande av stöd. I 1 mom. 1 punkten föreslås tre alternativt tillämpliga grunder (underpunkterna a–c), medan i 1 mom. 2 punkten föreslås grunder som följer av de EU-bestämmelser som tillämpas på statligt stöd. Paragrafens 2 mom. ska tillämpas på återkrav.  

Rättsmedlen är enligt förslaget (6 l §) först begäran om omprövning (1 mom.), om vilken det föreskrivs i förvaltningslagen. Med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden ska ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning få överklagas hos förvaltningsdomstolen. I paragrafen föreslås informativa hänvisningar till både förvaltningslagen och lagen om rättegång i förvaltningsärenden.  

På de grunder som anförs ovan ska propositionen anses vara förenlig även med rättsskyddsaspekterna i grundlagen och med kraven på god förvaltning. 

Med stöd av vad som anges ovan kan förslaget till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 5 § i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004), sådan para-grafen lyder i lagarna 1593/2009 och 272/2011, ett nytt 4 mom. och till lagen ett nytt 1 a kap. som följer: 
5 § 
Närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Närings-, trafik- och miljöcentralen är stödmyndighet enligt 1 a kap. 
1 a kap. 
Stöd för vattenvård och havsvård 
6 a § 
Stöd 
För främjande av åtgärder inom vattenvården och havsvården kan inom ramen för det maximibelopp som fastställts i statsbudgeten beviljas stöd enligt prövning som består av varor och tjänster som överlåts till stödmottagaren.  
Närmare bestämmelser om innehållet i stödet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 b § 
Ordnande av stöd 
Närings-, trafik- och miljöcentralen ordnar upphandlingen av stödet och överlåtelsen av stödet till stödmottagaren. Till närings-, trafik- och miljöcentralens uppgifter hör att planera stödinsatser, förbereda upphandlingen av stödet, fatta upphandlingsbeslut och ingå upphandlingskontrakt, ordna upphandlingen och överlåtelsen av stödet på basis av stödbeslutet samt att sköta andra organiseringsuppgifter som krävs för stödinsatserna. 
Bestämmelser om upphandling av varor och tjänster finns i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016).  
6 c § 
Tillämpning av Europeiska unionens lagstiftning 
Bestämmelser om stöd som beviljas företag eller andra sammanslutningar som bedriver ekonomisk verksamhet finns dessutom i Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd. 
Närmare bestämmelser om beviljande, förutsättningar för beviljande, begränsning, utbetalning och användning av sådant stöd som är förenligt med Europeiska unionens lagstiftning om statligt stöd, om stödmottagarens skyldigheter och stödvillkoren får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 d §  
Sökande 
Stöd kan sökas av fysiska personer, företag och andra sammanslutningar samt offentliga samfund.  
6 e §  
Ansökan om stöd 
Stöd ska sökas hos närings-, trafik- och miljöcentralen innan den åtgärd som får stöd inleds. Stöd kan inte sökas innan den tid har löpt ut under vilken ett stöd som beviljats för samma åtgärd ger effekter. 
Stödansökan ska innehålla uppgift om 
1) sökanden,  
2) det projekt eller den verksamhet för vilket eller vilken stödet söks, 
3) de stödberättigande kostnaderna eller beräkningsgrunderna för dem, 
4) annan offentlig finansiering som erhållits för projektet eller verksamheten. 
Stödansökan ska vid behov innehålla uppgifter om andra viktiga omständigheter som har betydelse för projektet eller verksamheten och som påverkar uppnåendet av målen för stödet. 
Närmare bestämmelser om ansökan om stöd och om innehållet i stödansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 f § 
Ansökningstid och information 
Närings-, trafik- och miljöcentralen kan fastställa en ansökningstid för stödet. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska informera om möjligheten att ansöka om stöd, om det förfarande som ska iakttas vid ansökan samt om förutsättningarna och villkoren för beviljande av stöd.  
6 g § 
Förutsättningar för beviljande av stöd 
En förutsättning för beviljande av stöd är att stödet utifrån en helhetsbedömning främjar uppnåendet av målen för vattenvården och havsvården och åtgärderna inom vattenvården och havsvården och att stödmottagaren inte har fått annan offentlig finansiering för samma projekt eller verksamhet.  
Stödet kan täcka kostnaderna helt eller delvis. Grunden för beräkningen av det stöd som beviljas är det försäljningspris inklusive mervärdesskatt till vilket närings-, trafik- och miljöcentralen upphandlar varan eller tjänsten.  
Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd och om stödbeloppet samt om grunderna för bestämmande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.  
6 h §  
Återtagande av stödansökan 
Den som ansöker om stöd kan återta ansökan helt eller delvis fram till delfåendet av stödbeslutet. Sökanden ska utan dröjsmål skriftligen underrätta närings-, trafik- och miljöcentralen om återtagandet.  
Med avvikelse från det som anges i 1 mom. kan sökanden dock återta stödansökan efter att ha fått del av stödbeslutet, om det rör sig om force majeure eller något annat exceptionellt naturförhållande som hindrar stödinsatsen. Återtagandet ska göras omedelbart efter det att stödmottagaren har fått kännedom om force majeure eller ett exceptionellt naturförhållande. 
Närmare bestämmelser om exceptionella naturförhållanden får utfärdas genom förordning av statsrådet.  
6 i § 
Beslut och avtal 
Närings-, trafik- och miljöcentralen fattar ett skriftligt beslut om stödet. Beslut ska fattas även i ett ärende som avses i 6 h §.  
Ett positivt stödbeslut ska innehålla uppgift om stödets maximibelopp, stödets penningvärde, stödvillkoren samt grunderna för beviljande av stöd, avbrytande och återkrav av stöd samt övervakningen av användningen av stödet.  
Dessutom kan närings-, trafik- och miljöcentralen ingå avtal med stödmottagaren om detaljerna för genomförandet av åtgärden och överlåtelsen av stödet. Avtalet ska vid behov innehålla uppgift om avtalsparternas uppgifter och ansvar i fråga om stödinsatserna, uppgift om det förfarande som ska iakttas samt andra detaljer som gäller det praktiska genomförandet av stödinsatsen. 
Närmare bestämmelser om innehållet i stödbeslutet och avtalet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
6 j § 
Avbrytande och återkrav av stöd 
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genom sitt beslut avbryta stödinsatserna, om 
1) det är uppenbart att
a) stödmottagaren har låtit bli att uppge eller har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter om en sådan omständighet som väsentligt har kunnat inverka på erhållandet av stödet, stödbeloppet eller stödvillkoren,
b) stödmottagaren använder stödet för ett väsentligen annat ändamål än vad det har beviljats för, eller
c) stödmottagaren i övrigt väsentligen bryter mot stödvillkoren, eller om
 
2) iakttagandet av EU-lagstiftning som gäller statligt stöd och som tillämpas på det berörda stödet förutsätter detta. 
Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genom sitt beslut bestämma att stöd som redan överlåtits eller dess värde helt eller delvis ska återkrävas. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan låta bli att återkräva stödet eller en del av det, om stödmottagaren har rättat sitt förfarande enligt underpunkterna till 1 mom. 1 punkten och uppnåendet av målen för stödet inte har äventyrats. 
6 k § 
Ränta och dröjsmålsränta 
I det belopp som återkrävs ska närings-, trafik- och miljöcentralen räknat från den dag då stödet beviljades inkludera en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) ökad med tre procentenheter. Om det återkrävda beloppet inte betalas senast den förfallodag som närings-, trafik- och miljöcentralen bestämt, ska det på det återkrävda beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta enligt den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen. 
6 l § 
Begäran om omprövning och sökande av ändring i beslut som gäller stöd 
I fråga om närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt detta kapitel får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003). 
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 23 april 2020 
StatsministerSannaMarin
Miljö- och klimatministerKristaMikkonen