Regeringens proposition
RP
61
2018 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inrättande av Transport- och kommunikationsverket, ändring av lagen om Trafikverket och till vissa lagar som har samband med dem
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I propositionen föreslås att det ska stiftas en ny lag om Transport- och kommunikationsverket, en lag om ändring av lagen om Trafikverket (ämbetsverkslagarna) och en gemensam lag om införande av dessa. I propositionen ingår dessutom alla andra ändringsförslag av relevans för reformen på kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Förslagen gäller circa 90 lagar. I dessa bilagelagar ändras de berörda myndigheternas behörigheter så att de stämmer överens med de uppgifter och ansvar som föreskrivs i ämbetsverkslagarna.  
Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och vissa av Trafikverkets verksamheter ska enligt förslaget slås ihop i en ny myndighet, Transport- och kommunikationsverket. Trafikverkets återstående uppgifter och verksamheter övertas av Trafikledsverket. Verket byter namn men i övrigt fortsätter dess verksamhet utan avbrott. Trafikverkets trafiklednings- och trafikstyrningstjänster (ledning av väg-, järnvägs- och sjötrafik) ombildas till ett statligt aktiebolag med specialuppgift. Trafikledsverket bibehåller dock ansvaret att anordna trafikledning samt ansvaret för därmed sammanhängande avtal och finansiering. Regeringen har lämnat en separat proposition om ombildning av Trafikverkets trafikstyrnings- och trafikledningstjänster till aktiebolag (RP 34/2018 rd). 
Genom den föreslagna myndighetsreformen ges förvaltningsområdet bättre förutsättningar att reagera på nya behov bland användarna och på förändrade förhållanden. Målet för reformen är att utveckla och stärka den strategiska ledningen av förvaltningsområdet och att uppnå synergifördelar. Målet är också en förvaltning som är produktivare och verkningsfullare genom att resurserna används på ett bredare och effektivare sätt. Reformen ligger i linje med målen för spetsprojektet Smidigare författningar och med utvecklingsmålen avseende ledning av den offentliga förvaltningen. Reformen understöder dessutom regeringens mål att bygga upp en gynnsam miljö för digitala tjänster inom transporter. 
Syftet med propositionen är att skapa större klarhet i myndighetsuppgifterna i transport- och kommunikationssektorn, att rationalisera författningarna och att trygga pålitliga, smidiga transport- och kommunikationsnät. Den föreslagna reformen är avsedd att stärka det dynamiska transportsystemet och den elektroniska kommunikationen som sammanhängande helhet. Detta innebär nya tjänster för användarna och främjar företagsverksamheten. Ett ytterligare mål är att förbättra möjligheterna att ta till vara information om trafik och transporter, och på så sätt understöda utvecklingen av nya digitala tjänster. Reformen underbygger den öppna marknad som redan införts inom kommunikation och främjar införandet av motsvarande praxis i transportsektorn. En rationaliserad förvaltning och ett bättre regleringsklimat skapar möjligheter till försök och startupverksamhet. Det blir samtidigt möjligt att attrahera internationell finansiering och kompetens till Finland vilket höjer sysselsättningen. 
Propositionen understöder följande spetsprojekt i regeringsprogrammet: smidigare författningar (rationalisering av lagstiftningen) och digitalisering i myndigheternas verksamhet och i näringslivet.  
Det föreslås att lagen som inför lagstiftningen om genomförandet av myndighetsreformen på kommunikationsministeriets förvaltningsområde och om omorganisering av myndigheternas uppgifter ska träda i kraft så snart som möjligt. För de övriga lagarnas del är tanken att de ska träda i kraft den 1 januari 2019. Med tanke på det förberedande arbetet och organiseringen kunde en generaldirektör utses för Transport- och kommunikationsverket så snart som från och med den 1 oktober 2018. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Inledning
Den 3 november 2016 tillsatte kommunikationsministeriet en arbetsgrupp (LVM/1933/05/2016) med uppgift att ta fram en förstudie i vilken frågan om en omorganisering av myndighetsverksamheten på området transport och kommunikation analyseras. Målen i bakgrunden är en verksamhet som utvecklas kontinuerligt och som är mer kundorienterad, i samklang med dagens digitala värld. 
Förstudien omfattade Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket. Dessutom ingick Meteorologiska institutets företagsekonomiska verksamhet i studien. 
Uppdraget gick ut på att utreda vilka operativa och organisatoriska förändringar som är nödvändiga, utarbeta ekonomiska analyser och göra en vidsträckt konsekvensanalys. I uppdraget ingick också att ge ett åtgärdsförslag och en tidsplan för myndighetsreformen. 
Arbetsgruppen lämnade sin förstudie (Liikenne- ja viestintäministeriön hallinnonalan virastouudistus – Esiselvitys, LVM Raportit ja selvitykset 2/2017, 17.2.2017) till kommunikationsministeriet den 17 februari 2017. Arbetsgruppen föreslog att Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och Trafikverkets myndighetsuppgifter ska slås ihop till en myndighet. Trafikledningsverksamheten vid Trafikverket ska enligt förslaget bolagiseras baserat på en separat utredning och bilda ett bolag med specialuppgifter som staten äger till hundra procent. Det som blir kvar av Trafikverket fortsätter som myndighet med ansvar för transportnätet. Meteorologiska institutets företagsekonomiska verksamhet ska enligt förslaget fortsätta vid Meteorologiska institutet. Förstudien har varit föremål för en omfattande remissbehandling. En stor del av remissvaren understödde målen för förstudien och ansåg dem vara goda utgångspunkter för reformen. 
Genom myndighetsreformen kommer förvaltningsområdet att ha bättre förutsättningar att reagera på förändringar i användarnas behov och i omvärlden, att utveckla och stärka den strategiska ledningen och att få synergifördelar. Målet är också en förvaltning som är produktivare och verkningsfullare genom att resurserna används på ett bredare och effektivare sätt. Reformen ligger i linje med målen för spetsprojektet Smidigare författningar och med utvecklingsmålen avseende ledning av den offentliga förvaltningen. Reformen understöder dessutom regeringens mål att bygga upp en gynnsam miljö för digitala tjänster inom transporter. 
I april 2017 tillsatte ministeriet fem arbetsgrupper med uppgiften att bereda myndighetsreformen. Målet med reformen är att skapa större klarhet i myndighetsuppgifterna och att åstadkomma en smidigare reglering av transportsektorn. Ett ytterligare mål är att förbättra möjligheterna att ta till vara information om trafik och transporter, och på så sätt understöda utvecklingen av nya digitala tjänster. Bolagiseringen leder även till en effektivare ekonomi, bättre lönsamhet och större transparens i verksamheten och priserna. 
2
Nuläge
2.1
Lagstiftning och praxis
2.1.1
2.1.1. Kommunikationsministeriet
Kommunikationsministeriets arbete omfattar den verksamhet som ministeriet har som en del av statsrådet, EU-uppgifter och internationella uppgifter samt ledning av förvaltningsområdet. Enligt reglementet för statsrådet omfattar ministeriets ansvarsområde följande: 1) väg- och järnvägstrafik, civil luftfart och sjötrafik, 2) trafikleder, hamnar och flygplatser, 3) atmosfärforskning och övervakning av atmosfären, vädertjänster samt forskning i och observation av havens fysik, 4) elektronisk kommunikation och postverksamhet samt 5) kommunikationsservicens datasäkerhet. 
En av ministeriets huvuduppgifter är att sköta den strategiska resultatstyrningen av förvaltningsområdet. Ministeriet leder och övervakar verksamheten vid de ämbetsverk och inrättningar som hör till dess förvaltningsområde och följer deras utveckling. Koncernstrategin för ministeriets förvaltningsområde är ett verktyg för att genomföra regeringsprogrammet. Strategin styr hela förvaltningsområdet. För ämbetsverken uppställs årliga resultatmål. Ministeriet har också hand om ägarstyrningen av de statsbolag som sorterar under ministeriet. 
Ministeriets förvaltningsområde omfattar följande ämbetsverk och inrättningar: Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och Meteorologiska institutet. Ministeriet styr ämbetsverken och inrättningarna och svarar för att deras mål och verksamhet är i samklang med regeringsprogrammet. 
Kommunikationsministeriet sköter också ägarstyrningen av Air Navigation Services Finland Oy, Cinia Oy och Finrail Oy. För dessa bolag fastställs samhälleliga uppgifter i lagstiftningen. 
Efter den organisationsreform som ministeriet genomförde 2016 har tudelningen transportpolitik-kommunikationspolitik slopats. Ministeriets verksamhet bygger nu på en bredare samhällssyn – en service-, informations- och nätpolitik utan silostrukturer och som leds med starkt koncerngrepp som en sammanhängande helhet. 
2.1.2
2.1.2. Kommunikationsministeriets förvaltningsområde
Kommunikationsministeriets förvaltningsområde har ansvaret för att förbindelserna och servicen på området transport och kommunikation fungerar, är trygga att använda och ordnas på ett hållbart sätt som främjar tillväxten, och för att det ska finnas förutsättningar att införa nya digitala tjänster. 
Kommunikationsministeriets förvaltningsområde omfattar idag fyra myndigheter: Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och Meteorologiska institutet. Förvaltningsområdet har målmedvetet hållit samhällsutvecklingen som utgångspunkt. Detta har lett förvaltningsområdet till att effektivera verksamheten och söka synergifördelar genom administrativa omstruktureringar. Havsforskningsinstitutet slogs samman med Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral 2009. År 2010 sammanslogs sex transport- och säkerhetsmyndigheter: Vägförvaltningen, Fordonsförvaltningscentralen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Banförvaltningscentralen och Järnvägsverket. Dessa bildade två nya myndigheter, Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket. Inom kommunikationsförvaltningen har det bara funnits en myndighet så någon motsvarande reform har inte behövts. 
Genom den myndighetsreform som genomfördes inom trafikförvaltningen 2010 nedmonterades silostrukturerna transportslag emellan, verksamheten effektiverades och en helhetsorienterad hantering av transportsystemet underbyggdes. Detta sammanföll med regionförvaltningsreformen, i vilken Vägförvaltningens vägdistrikt slogs ihop med närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna). 
Trafikverket 
Uppgifter och ansvarsområde 
Trafikverket beställer väg- och järnvägstjänster, infrastrukturtjänster för sjötrafik samt transporttjänster, och upprätthåller samt utvecklar framkomligheten på de trafikleder som förvaltas av staten. Trafikverket har till uppgift att möjliggöra fungerande, effektiva och trygga resor och transporter samt arbeta för att hela transportsystemet ska fungera som förväntat, med beaktande av balansen mellan regionerna och principen om en hållbar utveckling. Allmänna bestämmelser om Trafikverkets uppgifter finns i lagen om Trafikverket (862/2009). Andra lagar av relevans för Trafikverket är landsvägslagen (503/2005), banlagen (110/2007), järnvägslagen (304/2011), lagen om fartygstrafikservice (623/2005) och kollektivtrafiklagen (869/2009). 
Trafikverket inrättades den 1 januari 2010 i samband med trafikförvaltningens myndighetsreform i vilken Banförvaltningscentalens, Sjöfartsverkets och Vägförvaltningens verksamheter, som var och en var inriktad på en viss typ av trafik, slogs ihop. 
Trafikverket har ansvar för trafikledstillgångar värda 20 miljarder euro. Tillgångarna omfattar 78 000 kilometer statlig landsväg, 6 000 kilometer järnväg, 8 300 kilometer vattenvägar vid kusten och 8 000 kilometer vattenvägar inne i landet. Verket har ansvar för att vägarna kan användas tryggt varje dag. Ansvaret omfattar bl.a. underhåll, trafikledning och information. Trafikverket samarbetar med många olika aktörer i frågor som gäller planering av områdesanvändning och samordning av markanvändning och trafik. 
Trafikverket planerar och genomför riksomfattande ban- och vattenvägsprojekt och beställer större vägprojekt. I övrigt sköts vägunderhållet av de nio närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centraler) under styrning av Trafikverket. 
Trafikverket har hand om den riksomfattande utvecklingen av kollektivtrafiken, styr utvecklingsinsatserna, bestämmer kvotfördelningen mellan de behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna avseende anslagen i statsbudgeten och beviljar statsbidrag för kollektivtrafik. 
Trafikcentralerna under Trafikverket sköter den operativa trafikstyrningen inom sjötrafiken och vägtrafiken och övervakar samt samordnar ledningen av järnvägstrafiken. De upprätthåller även lägesbilden, har ansvar för det operativa myndighetssamarbetet på området trafikstyrning och sköter beredskaps- och riskhanteringsfrågor samt särskilda situationer som gäller trafikstyrning. 
På området trafikinfrastrukturservice har verket ansvar för vintersjöfarten, sjökartläggningen, fartygstrafikservicen (Vessel Traffic Service, VTS), rapporteringssystemet för fartygstrafik GOFREP och säkerhetsradioverksamheten. Inom järnvägstrafiken har Trafikverket ansvar för användningen av bannätet inklusive kapacitetsförvaltning och trafikledning, enligt principen att det operativa ledningsarbetet köps av en tjänsteleverantör medan verket har hand om datasystemen och informationstjänsterna för trafikstyrning. Dessutom har Trafikverket hand om ledningssystem, anvisningar och lokaler. På området vägtrafik sköter Trafikverket informationstjänsterna, trafikledningstjänsterna med tillhörande datasystem och informationen om störningar. 
Trafikverket samlar in information (statisk och dynamisk) om trafikleder, förhållanden och trafik för sina egna syften. Verket använder informationen i planer och beslut som gäller förvaltning av trafikledstillgångarna och programmering av trafikledsunderhållet, samt för trafikledningsändamål. 
Cybersäkerhet i trafikledningen 
Trafikverkets trafikledningssystem är en del av systemen med hög tillgänglighet som är kritiska för samhällelig och ekonomisk verksamhet så som avses i direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem (EU 2016/1148) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen.. Vissa av dessa system har gränsytor med andra myndigheters eller länders trafikledningssystem. 
Internationellt samarbete och EU-samarbete 
När det gäller utveckling av transportsystemet deltar Trafikverket i det internationella samarbetet via olika organisationer, med syftet att påverka det internationella regelverket och utbytet av information samt att dela erfarenheter. Viktiga organisationer är European Rail Infrastructure Management (EIM), Conference of European Directors of Roads (CEDR), International Maritime Organization (IMO) samt International Hydrographic Organization (IHO). 
Föreskrifter 
Trafikverket meddelar föreskrifter om reklam invid vägar, dragning av ledningar och kablar i vägområden samt om sjötrafikmärken, trafikljus och utmärkning av allmänna farleder. 
Finansiering 
År 2017 uppgick Trafikverkets anslag (omkostnader och vägunderhåll) till 2 176 miljoner euro, varav 2 025 miljoner euro kom ur statsbudgeten. Verkets budget 2018 uppgår till 2,2 miljoner euro. 
År 2017 använde Trafikverket anslagsmedel för 2,3 miljarder euro. Av dessa utgjorde 79,0 miljoner euro omkostnader (brutto). Även om Trafikverket är ett ämbetsverk med nettobudget är intäkterna blygsamma. Under 2017 fick verket 1,6 miljoner euro i intäkter knutna till omkostnader. 
År 2017 uppgick bruttoutgifterna för vägunderhåll till 1,707 miljarder euro och nettoutgifterna till 1,644 miljarder euro. Bruttointäkterna för vägunderhåll består av grundavgiftsdelen av banavgiften, som intäktsförs under grundläggande vägunderhåll (42,9 miljoner euro 2017), samt av övriga intäkter (18,0 miljoner euro). De övriga intäkterna för vägunderhåll består bland annat av intäkter från Europeiska unionen, fastighetsintäkter och kanalavgifter. Trafikverket intäktsförde dessutom 4,8 miljoner euro i banskatt enligt banskattelagen och 47,4 miljoner euro i farledsavgifter enligt lagen om farledsavgift. Verket använde 442,0 miljoner euro på projekt för trafikutveckling. 
Det betalade ut 38,5 miljoner euro i statsbidrag för byggandet av Västmetron, 89,2 miljoner euro i bidrag för att göra fartyg i sjötrafik mer konkurrenskraftiga och 21,8 miljoner euro i bidrag till upphandling och utveckling av kollektivtrafikstjänster. Trafikverket redovisade ett balansvärde på 20,2 miljarder euro. En betydande del av balansvärdet för 2017, 19,8 miljarder euro, bestod av trafikledstillgångar.  
Trafiksäkerhetsverket 
Uppgifter och ansvarsområde 
Trafiksäkerhetsverket sköter regleringen av och tillsynen över området trafik och transporter. Myndigheten inrättades i början av 2010 genom en sammanslagning av Fordonsförvaltningscentralen, Luftfartsförvaltningen, Järnvägsverket och området sjösäkerhet vid Sjöfartsverket. Bestämmelser om myndighetens uppgifter finns i lagen om Trafiksäkerhetsverket (863/2009). Andra lagar av betydelse för verket är lagen om transportservice (320/2017), fordonslagen (1090/2002), lagen om fordonstrafikregistret (541/2003), körkortslagen (386/2011), fordonsskattelagen (1281/2003), luftfartslagen (864/2014), järnvägslagen, sjölagen (674/1994), lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995), lagen om registrering av fartygspersonal (1360/2006), miljöskyddslagen för sjöfarten (1672/2009), lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009) samt lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009). 
Trafiksäkerhetsverket arbetar för bättre säkerhet i transportsystemet och för miljövänligare transporter. Verket har även hand om myndighetstjänsterna i transportsystemet i fråga om alla transportslag. Till Trafiksäkerhetsverkets uppgifter hör bland annat att meddela rättsnormer som gäller tillstånd, godkännanden och ansvarsområdet, och verket är en av de myndigheter som övervakar efterlevnaden av reglerna och föreskrifterna om transportsystemet. Trafiksäkerhetsverket tar fram information, studier och konsekvensbedömningar till stöd för samhällets beslutsprocesser. Från början av 2017 ingår det i verkets behörighet att bevilja statsbidrag för främjande av säkerheten i vägtrafiken. 
Hos Trafiksäkerhetsverket finns regleringsorganet för järnvägssektorn vars beslutsprocesser är oberoende av transportidkare och baninnehavare. Organet följer, övervakar och arbetar för en fungerande, rättvis och icke-diskriminerande järnvägsmarknad. 
Internationellt samarbete och EU-samarbete 
Trafiksäkerhetsverket representerar Finland inom sitt ansvarsområde i EU och i internationella organisationer. Av dessa är Internationella sjöfartsorganisationen IMO (International Maritime Organization), Internationella civila luftfartsorganisationen ICAO (International Civil Aviation Organization) och FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE) särskilt viktiga. Viktiga europeiska samarbetspartners är Europeiska byrån för luftfartssäkerhet EASA (European Aviation Safety Agency), Europeiska sjösäkerhetsbyrån EMSA (European Maritime Safety Agency), Europeiska unionens järnvägsbyrå ERA (European Union Agency for Railways) och Eurocontrol, Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst. Trafiksäkerhetsverket deltar bland annat i beredningen av gemenskapslagstiftning i dessa europeiska byråer och organisationer. 
Föreskrifter 
Trafiksäkerhetsverkets föreskriftssamling omfattar nästan 200 myndighetsföreskrifter av teknisk karaktär inom verkets ansvarsområde. För närvarande finns det 100 gällande föreskrifter om luftfart, 44 om sjöfart, 33 och järnvägstrafik och 12 om vägtrafik. Föreskrifterna om luftfart gäller bl.a. anläggning och underhåll av flygplatser, flygtrafiktjänster, luftvärdighet för luftfartyg, flygverksamhet, certifikat och bevis, utbildningsverksamhet, tryggande av den civila luftfarten och rapportering om olyckor och incidenter. Föreskrifterna om sjöfart omfattar fartområden, fartygsmätning och fartygsbesiktning, fartygs konstruktion och utrustning, användning av fartyg, säkerhetsåtgärder, transporter av farligt gods, tillgänglighet, miljöskydd, behörighet, lotsning och båtars säkerhet. Järnvägsföreskrifterna handlar om infrastruktur, behörighet, materiel, register, säkerhet, interoperabilitet, transporter av farliga ämnen och spårbunden stadstrafik. Föreskrifterna om vägtrafik gäller yrkeskompetens, besiktning av fordon, fordons konstruktion, specialtransporter och transporter av farliga ämnen. 
Finansiering 
Trafiksäkerhetsverket har en nettobudget och verkets finansiering består till största del av intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet. Verkets nettoanslag 2018 uppgick till 47 miljoner euro. Dessutom fick verket 86 miljoner euro i intäkter. 
År 2017 använde Trafiksäkerhetsverket anslag för en summa på 130,6 miljoner euro (bruttoutgifter). Intäkterna från avgiftsbelagd verksamhet 2017 var totalt 89,5 miljoner euro. 
Verkets balansvärde uppgick till 16,1 miljoner euro. 
Kommunikationsverket 
Uppgifter och ansvarsområde 
Kommunikationsverket sköter regleringen och övervakningen på området kommunikation. Myndigheten inrättades 2001 och dess föregångare var Teleförvaltningscentralen som inrättades 1988. Bestämmelser om Kommunikationsverkets uppgifter finns i lagen om kommunikationsförvaltningen (625/2001) och i statsrådets förordning om kommunikationsförvaltningen (60/2004). Bestämmelser om Kommunikationsverkets uppgifter finns även i annan kommunikationslagstiftning, till exempel i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). 
Kommunikationsverket övervakar kommunikationsmarknaden och kommunikationstjänsterna och arbetar för att förbättra dem. Verket ser till att marknaden är transparent och att Finland har ett brett och varierat utbud av fungerande och trygga kommunikationer. Verket ser även till att nya tjänsteleverantörer får tillträde till marknaden. 
Förutom allmän marknadskontroll och övervakning av förhållandena gör verket analyser av parti- och styckegodsmarknaden för kommunikationer för att skapa en bild av konkurrensen och meddelar vid behov åligganden till företag med betydande marknadsinflytande. Kommunikationsverket övervakar dessutom konsumenternas rättigheter på telemarknaden. Verket sköter administrativa uppgifter kopplade till lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (1186/2009) och lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur (276/2016). 
Kommunikationsverkets centrala uppgift är att administrera radiofrekvenserna centraliserat. Kommunikationsverket understöder produktutveckling, forskning och testverksamhet genom att bevilja radiotillstånd för testning av radioteknik och radiosystem. 
Andra uppgifter som Kommunikationsverket har som en del av administrationen av radiofrekvenser är att sköta frekvensplaneringen som grund för användningen av radiofrekvenserna och att bevilja radiotillstånd samt nätkoncessioner för kortvarig TV-verksamhet. Verket beviljar även de kompetensbevis som behövs inom maritim radiokommunikation och amatörradiokommunikation. 
Kommunikationsverket utreder störningar i radiokommunikationen. Till verkets uppgifter hör också att sköta marknadskontrollen över radioutrustning, att övervaka användningen av radiosändare och att övervaka nätkoncessionsvillkoren för mobilnät och masskommunikationsnät. Kommunikationsverket sköter utauktioneringen av radiofrekvenser. 
Kommunikationsverket arbetar för ett brett och varierat utbud av elektroniska medietjänster och övervakar TV- och radioverksamheten. Verket beviljar de programkoncessioner som behövs för i huvudsak TV- och radioverksamhet. 
Kommunikationsverket ser till att de lagstadgade grundläggande kommunikations- och posttjänsterna tillhandahålls. Kommunikationsverket ser till att kommunikationsnätet utvecklas också i glesbygden och övervakar att den allmänna bredbands- och telefonservicen fungerar. Verket övervakar också att den allmänna postservicen fungerar och behandlar postförsändelser som inte kommit fram. 
Cybersäkerhet 
Kommunikationsverket är den nationella myndigheten för informationssäkerhet. Verket producerar säkerhetstjänster för näringslivet och statsförvaltningen mot bakgrund av nationella och internationella dataskyddsförpliktelser.  
Kommunikationsverket upprätthåller en lägesbild över funktionen och informationssäkerheten i de elektroniska kommunikationsnäten samt tillkännager eventuella hot mot informationssäkerheten. Syftet är att användarna ska ha aktuell information om störningar och fel i datakommunikationerna. Ett ytterligare mål är att höja allmänhetens och företagens kunskaper om informationssäkerhet, bland annat med hjälp av direktiv. 
Kommunikationsverket säkerställer att kommunikationsnäten och -tjänsterna fungerar i störningssituationer och under undantagsförhållanden. Verket behandlar även frågor som har med myndighetskraven för nödtrafik att göra. Vidare behandlar verket de tekniska förutsättningarna för att förundersökningsmyndigheter ska kunna utöva sin rätt till teleavlyssning och teleövervakning. Verket sköter även administrativa uppgifter kopplade till elektronisk identifikation och underskrift samt till skyddet av privatlivet i elektronisk kommunikation. Verket deltar i framtagningen av telestandarder, dvs. standarder som gäller kommunikationsnät, nätverksutrustning och teleutrustning. 
Internationellt samarbete och EU-samarbete 
Kommunikationsverket deltar i det europeiska och internationella samarbetet på området kommunikation. Verket deltar bl.a. i organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) och i Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (ENISA). I Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) harmoniseras användningen av frekvenser och nummer och i Europeiska institutet för standardisering på telekommunikationsområdet (ETSI) utarbetas europeiska standarder. Kommunikationsverket deltar även i samarbetsorganet för europeiska regleringsmyndigheter för posttjänster ERGP (The European Regulators Group for Postal Services). 
I Internationella teleunionen (ITU) är Kommunikationsverket bl.a. med i arbetet med radiofrekvenser (ITU-R) och i arbetet med standardisering och numrering (ITU-T). Verket är likaså med i Världspostföreningen (UPU). Kommunikationsverket har även internationellt samarbete som gäller CERT-FI:s och NSCA-FI:s verksamhet. Internationellt samarbete drivs också med anknytning till fi-domäner och Finlands landskod i fråga om administrering, medietillsyn och tillsyn över certifikatutfärdare. 
Föreskrifter 
Verket meddelar föreskrifter på grundval av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) och andra lagar som hänger samman med dess uppgiftsområde. Verket utreder och klarlägger även möjligheterna för andra aktörer inom förvaltningsområdet att utfärda gemensam reglering och självreglerande bestämmelser. 
Verket har meddelat föreskrifter om användning av radiofrekvenser, om befrielse av radiosändare från kravet på tillstånd samt om examensfordringarna för maritim radiokommunikation och amatörradiokommunikation. Verket har även meddelat föreskrifter om kommunikationsnätens och -tjänsternas kvalitet, om informationssäkerhet, kompatibilitet och nödtrafik samt om inomhusnäten i en fastighet och teleentreprenader. Verket har dessutom meddelat föreskrifter om postverksamhet och om fi-domänen, föreskrifter om elektroniska identifieringstjänster och betrodda elektroniska tjänster samt föreskrifter om störningar i televerksamheten och om informationssäkerhet. 
Finansiering 
Kommunikationsverket anvisas en nettobudget i statsbudgeten. År 2017 använde Kommunikationsverket 30,1 miljoner euro i anslag (bruttoutgifter). Intäkterna 2017 uppgick totalt till 19,1 miljoner euro. Balansvärdet var 7,6 miljoner euro.  
Kommunikationsverket täcker största delen av sina kostnader med avgifter. De största avgiftsintäkterna bestod av frekvensavgifter för radiosändare, numreringsavgifter för kommunikationsnät och domänavgifter. Verkets budget 2018 uppgår till 38,7 miljoner euro. 
2.1.3
2.1.3. Personal – nyckeltal
Trafiksäkerhetsverket 
Antalet årsverken vid Trafiksäkerhetsverket 2017 uppgick till 548. Totalt hade verket 552 anställda. Av dem var 518 fast anställda och 34 visstidsanställda. Medelåldern bland personalen var 45,8 år. 47,3 procent av personalen var kvinnor och 52,7 procent män. 44 procent av personalen hade en högre högskoleexamen. 
År 2017 hade Trafiksäkerhetsverket verksamhet i Helsingfors, Rovaniemi, Villmanstrand, Mariehamn, Kotka, Uleåborg, Nyslott, Åbo och Vasa. 
Trafikverket 
Vid Trafikverket uppgick antalet årsverken till 640 för 2017. Vid utgången av 2017 hade verket 594 fast anställda och 66 visstidsanställda. Medelåldern bland personalen var 48,5 år. 39 procent av personalen var kvinnor och 61 procent män. 41 procent av personalen hade en högre högskoleexamen. 
Verket hade verksamhetsställen i Helsingfors, Villmanstrand, Tammerfors, Åbo, Vasa och Uleåborg samt enstaka anställda på några andra orter. 
Kommunikationsverket 
Kommunikationsverket har en personalstyrka på 231 personer. År 2017 var 46,4 procent av personalen kvinnor och 53,6 procent män. Medelåldern bland personalen var 46,1 år. 49,8 procent av personalen hade en högre högskoleexamen. 210 (94,6 procent) var fast anställda och 12 (5,4 procent) visstidsanställda. Kommunikationsverket är baserat i Helsingfors. 
Personal med tjänsteavtal respektive arbetsavtal (årsverken, 2017) 
 
Tjänsteavtal 
Arbetsavtal 
Sammanlagt 
Trafikverket 
551,5 
87,3 
638,9 
Trafiksäkerhetsverket 
543,7 
0,0 
543,7 
Kommunikationsverket 
218,9 
0,0 
218,9 
Sammanlagt 
1 314,1 
87,3 
1 401,5 
Män och kvinnor (årsverken, 2017) 
 
Man 
Kvinna 
Sammanlagt 
Trafikverket 
392,1 
246,8 
638,9 
Trafiksäkerhetsverket 
286,5 
257,2 
543,7 
Kommunikationsverket 
116,1 
102,8 
218,9 
Sammanlagt 
794,7 
624,8 
1 401,5 
Åldersfördelning (årsverken, 2017) 
Åldersklass 
Trafikverket 
Trafiksäkerhetsverket 
Kommunikationsverket 
Sammanlagt 
–24 
4,1 
2,0 
1,0 
7,1 
25–34 
74,0 
78,4 
22,3 
174,7 
35–44 
163,3 
188,7 
75,9 
427,9 
45–54 
189,5 
154,6 
77,1 
421,2 
55–64 
195,6 
113,6 
40,2 
349,4 
65– 
12,4 
6,4 
2,4 
21,2 
Sammanlagt 
638,9 
543,7 
218,9 
1 401,5 
Fördelning enligt område (årsverken, 2017) 
 
Trafikverket 
Trafiksäkerhetsverket 
Kommunikationsverket 
Sammanlagt 
Helsingfors 
402,9 
408,1 
218,9 
1 029,9 
Åbo 
63,2 
6,5 
0,0 
69,7 
Kotka 
10,0 
2,4 
0,0 
12,4 
Kouvola 
84,0 
0,0 
0,0 
84,0 
Villmanstrand 
84,0 
16,6 
0,0 
100,6 
Tammerfors 
45,3 
0,0 
0,0 
5,3 
Jyväskylä 
2,9 
0,0 
0,0 
2,9 
Vasa 
9,7 
5,7 
0,0 
15,4 
Pieksämäki 
1,0 
0,0 
0,0 
1,0 
Nyslott 
0,0 
2,6 
0,0 
2,6 
Kuopio 
1,0 
0,0 
0,0 
1,0 
Uleåborg 
15,9 
3,0 
0,0 
18,9 
Ylivieska 
1,0 
0,0 
0,0 
1,0 
Enare 
1,0 
0,0 
0,0 
1,0 
Rovaniemi 
1,0 
96,8 
0,0 
97,8 
Mariehamn 
0,0 
2,0 
0,0 
2,0 
Sammanlagt 
638,9 
543,7 
218,9 
1 401,5 
2.1.4
2.1.4. Datatillgångar
Trafiksäkerhetsverkets data och det nya registret för trafik och transport 
Trafiksäkerhetsverket samlar in, administrerar och producerar data om transportmedel, förare, andra innehavare av persontillstånd, företag och utbildningar på områdena vägtrafik, luftfart, sjöfart och järnvägstrafik. Datan används i första hand för myndighetsuppgifter. Mätt enligt transportslag är mängden registerdata störst för vägtrafiken. 
Uppgifter från Trafiksäkerhetsverkets register utlämnas till myndigheter och till organisationer som sköter lagstadgade uppgifter. Uppgifter utlämnas också till företag för deras affärsverksamhet samt till enskilda personer ur allmänheten. Myndigheter som utnyttjar Trafiksäkerhetsverkets uppgifter är bland annat kommunerna, polisen, försvarsmakten och Tullen. De mest centrala kommersiella aktörerna är främst privata organisationer som tillhandahåller olika typer av informations- och marknadsföringstjänster. Med finns även företag vars verksamhet på olika sätt har anknytning till transportsektorn. Uppgifter utlämnas också bland annat för olika analysändamål såsom beskrivning av olika marknader med anknytning till transporter samt för studier om landets transporter. 
Uppgifterna som Trafiksäkerhetsverket har lämnat ut har i praktiken varit främst uppgifter ur fordonstrafikregistret, delvis på grund av den affärspotential som tjänster med anknytning till fordon och fordonstrafik har, men delvis även på grund av att den gällande lagstiftningen som är indelad enligt transportslag begränsar utlämnandet av uppgifter om olika trafikformer. 
Trafiksäkerhetsverket har genomfört tekniska lösningar som gör det möjligt att utnyttja informationen. Tekniska metoder för utlämnande av uppgifter har varit direkt tillgång till verkets datasystem samt olika typer av gränssnitt applikation till applikation. Trafiksäkerhetsverket tillhandahåller också olika skräddarsydda informationstjänster såsom utplockning av vissa data. 
År 2017 utlämnades cirka 785 miljoner dataenheter från Trafiksäkerhetsverkets register. Mängden fortsätter att följa en uppåtgående kurva. År 2016 var mängden utlämnade dataenheter ca 750 miljoner och 2015 utlämnades ca 500 miljoner dataenheter. Trafiksäkerhetsverket använder de erhållna intäkterna till att täcka de kostnader som uppstår i verksamheten med anknytning till informationstjänster. Enligt studien ”Tiedon arvo ja vaikuttavuus” (sv. data, värde och effektfullhet) som VTT gjort på beställning av Trafiksäkerhetsverket omsätter de företag som förlitar sig på verkets data totalt ca 2 miljarder euro per år. Dessutom har Trafiksäkerhetsverket en värdeökande effekt på ekonomin på minst 30 miljoner euro om året. 
Vägtrafikregister 
Avdelning V i lagen om transportservice innehåller bestämmelser om trafiktillståndsregistret. Avdelning V tillhör fas 1 av lagens stiftandeprocess. Området är person-, gods- och taxitransporter och trafiktillståndsregistret är ett register över denna typ av uppgifter. Uppgiften att föra registret överförs genom lagen om transportservice från NTM-centralen i Södra Österbotten till Trafiksäkerhetsverket. Samtidigt överförs behörigheten att bevilja tillstånden i fråga till verket. 
Lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) ålägger Trafiksäkerhetsverket att föra registret i syfte att förbättra trafiksäkerheten, minska den olägenhet för miljön som vägtrafiken orsakar och sköta beskattningsuppgifter och bilinteckningar inom vägtrafiken. Fordonstrafikregistret innehåller information om fordon, om beskattningen av fordon och om inteckningar i dem, om personer som framför fordon, om säkerhetsrådgivare för landtransporter samt om kort som används i färdskrivare vid vägtransporter. I registret införs tekniska data, identifieringsuppgifter, uppgifter om besiktning och godkännande, uppgifter som gäller användningssyfte, inteckningar och beskattning samt uppgifter om utsökning för fordonen. Fordonstrafikregistret innehåller också uppgifter om körkort, körrätt, förarexamen, uppgifter med anknytning till yrkeskompetens för förare och uppgifter om trafikdirigerare för specialtransporter. 4 kap. i lagen om fordonstrafikregistret innehåller bestämmelser om uppgifternas offentlighet och om utlämnande av uppgifter. 
Järnvägstrafikregister  
Uppgifter om järnvägssystemet i Finland finns för närvarande i flera olika register som förs av Trafiksäkerhetsverket. I behörighetslagen ges bestämmelser om ett behörighetsregister och ett register över kompletterande intyg (RAHEKE). Trafiksäkerhetsverket för ett behörighetsregister för ändamålet att utöva tillsyn över järnvägstrafiken, administrera uppgifter om förarbevis och behörighetsbevis, fatta beslut om tillstånd och utöva tillsyn över tillstånd, säkra järnvägstransporterna, uppfylla Finlands internationella åligganden och utföra andra uppgifter inom verkets ansvarsområde. Regleringen på lagnivå preciseras i statsrådets förordning om uppgifter som ska registreras i behörighetsregistret och registret över kompletterande intyg i järnvägssystemet (11/2013). Enligt 44 § i lagen om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet får uppgifter ur behörighetsregistret och registret över kompletterande intyg lämnas ut till myndigheter och i fråga om behörighetsregistret även till verksamhetsutövare. I övrigt omfattas utlämnandet av uppgifter av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen) (621/1999). På annan behandling av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den nationella dataskyddslagen (RP 9/2018 rd).  
Ett av registren som Trafiksäkerhetsverket för är banregistret. Syftet med banregistret är att producera enhetlig information om bannätets prestanda och tekniska egenskaper i ett bannät som omfattar hela Europa. Trafiksäkerhetsverket för dessutom ett fordonsregister (RAHKAT) för ändamålet att främja säkerheten i järnvägssystemet och identifiera fordon. Järnvägslagen innehåller bestämmelser om skyldigheten att föra ett fordonsregister. På området järnvägstrafik finns det också internationella register, bland annat det europeiska virtuella fordonsregistret ECVVR. ECVVR är inte ett register i egentlig mening utan en sökmotor. Det har funnits planer på att koppla EU-ländernas nationella fordonsregister till sökmotorn före utgången av 2011. Den gällande lagen om spårbunden stadstrafik (1412/2015) innehåller bestämmelser om registret över spårbunden stadstrafik. I fråga om utlämnande av uppgifter ur registret tillämpas offentlighetslagen. 
Utlämnandet av uppgifter ur registren för järnvägstrafiken för annat än myndighetsverksamhet är mycket småskaligt. Järnvägstrafiken öppnas gradvis för konkurrens och den spårbundna stadstrafiken utvidgas, vilket i framtiden kan öka intresset bl.a. för en mer omfattande användning av uppgifter som gäller spårtrafiken. 
Register för luftfarten 
Trafiksäkerhetsverket är Finlands luftfartsmyndighet. Verket sköter den allmänna säkerheten inom luftfarten, arbetar för miljövänligare luftfart och har hand om frågor som gäller flygtrafik och dess störningsfria funktion. För att sköta sina myndighetsuppgifter för Trafiksäkerhetsverket luftfartygs- och certifikatregister. I registren införs de uppgifter som behövs för att bevilja och övervaka tillstånd samt för registrering av luftfartyg. 
Uppgifterna i luftfartygsregistret utlämnas till myndigheter och organisationer som sköter lagstadgade uppgifter i Finland och utomlands samt till enskilda personer ur allmänheten. Uppgifter utlämnas även till företag som sköter lagstadgade uppgifter, t.ex. Finavia Abp. Dessutom utlämnas uppgifter till både finländska och utländska flygplatser bland annat för fastställande av flygtrafikavgifter, och uppgifter utlämnas också för riktighetsgranskning av uppgifter om ägaren och luftfartyget i samband med försäljning av luftfartyg. Uppgifter ur luftfartygsregistret och certifikatregistret utlämnas i relativt liten omfattning. I regel är bestämmelserna i luftfartslagen skrivna så att utlämnandet av uppgifter sker elektroniskt. 
Register för sjötrafiken 
Fartygsregisterlagen (512/1993) innehåller bestämmelser om fartyg som används i sjöfart. Bestämmelser om registrering av fartyg finns dessutom i fartygsregisterförordningen (874/1993). Syftet med lagen är uttryckligen förande av fartygsregister. Enligt 1 § i den gällande lagen ska fartygsregister föras över finska fartyg som används i handelssjöfart och som är minst 15 meter långa. Fartygsregister förs av Trafiksäkerhetsverket och av Statens ämbetsverk på Åland. Trafiksäkerhetsverket för fartygsregister för fasta Finland och Statens ämbetsverk på Åland ansvarar för fartyg vars hemort är landskapet Åland. I fartygsregistret registreras identifierande uppgifter om fartyg och uppgifter om fartygets ägare. I fartygsregistret antecknas även inteckningar i fartyget samt övriga servitut som gäller fartyget. I anslutning till fartygsregistret förs ett fartygsbyggnadsregister och ett sådant historikregister som avses i 2 a kap. i fartygsregisterlagen. Fartygsregisterlagen innehåller inga bestämmelser om utlämnande av uppgifter. På denna fråga tillämpas offentlighetslagen. 
Trafiksäkerhetsverket för dessutom ett sjömansregister i syfte att tillgodose sina lagstadgade skyldigheter som registerförare i fråga om fartygsbesättning, kompetensen och hälsotillståndet för fartygspersonal samt registrering av fartygspersonal och för att uppfylla Finlands internationella förpliktelser samt övriga uppgifter som tillhör Trafiksäkerhetsverkets ansvarsområde. Sjömansregistret innehåller uppgifter om sjöfolks sjötjänstgöring, utbildning och kompetens. Bestämmelser om förandet av sjömansregistret finns i lagen om registrering av fartygspersonal. Trafiksäkerhetsverket utlämnar registeruppgifter på området sjöfart huvudsakligen för myndighetsverksamhet. I övrigt har uppgifter utlämnats i liten omfattning. Uppgifter har utlämnats för bland annat forskningsändamål och fartygsregisteruppgifter av företagskaraktär har utlämnats för marknadsföringsändamål. 
Trafiksäkerhetsverket för också ett farkostregister som omfattas av lagen om farkostregistret (424/2014). Segel- och motorbåtar med en längd av minst 5,5 meter ska införas i farkostregistret. Båtar ska också registreras om motorns effekt enligt tillverkarens uppgift är minst 15 kW, dvs. mer än 20 hästkrafter. Registreringsplikten gäller också andra farkoster med motor, såsom vattenskotrar och farkoster som ägs av staten eller kommunen. Registeruppgifterna har i hög grad gjorts tillgängliga för allmänheten så att uppgifterna i farkostregistret med undantag för innehavarens personuppgifter är öppet tillgängliga. Den öppna datan med registeruppgifter har publicerats elektroniskt på Trafiksäkerhetsverkets webbsidor. 
Registret för trafik och transport 
Förslaget till ett register för trafik och transport som förs av Trafiksäkerhetsverket ingår i regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om transportservice (RP 145/2017 rd) som gavs till riksdagen i oktober 2017. 
Regleringen av registerföringen vid Trafiksäkerhetsverket ska enligt förslaget överföras i sin helhet till lagen om transportservice. Samtidigt är det meningen att den nuvarande registerregleringen, som är av andra mått, komplicerad och delvis föråldrad, ska ses över i sin helhet. Totalreformen av trafikregistren innebär alltså samtidigt en avsevärd avreglering. När regleringen enligt den nya V avdelningen som föreslås träder i kraft upphävs lagen om fordonstrafikregistret och förordningen med samma namn som utfärdats med stöd av den (1116/2003) samt lagen om registrering av fordon (175/2015) i sin helhet. På grund av II avdelningen i lagen om transportservice upphävs i sin helhet också lagen om säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter i järnvägssystemet, vars 9 kap. gäller behörighetsregistret. Dessutom upphävs paragrafer i fordonslagen, järnvägslagen, lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare, lagen om farkostregistret, lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg, luftfartslagen och fartygsregisterlagen. Förslaget innebär även att regleringen avseende trafiktillståndsregistret i V avdelningen i lagen om transportservice så som den lydde i första beredningsfasen slås samman med den nya V avdelningen. 
EU:s allmänna datasskyddsförordning (EU 2016/679) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). har beaktats särskilt noga i regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om transportservice (RP 145/2017 rd). Förordningen träder i kraft den 25 maj 2018 och är den allmänna författning om behandling av personuppgifter som gäller när förslaget träder i kraft. Förordningen utgör direkt tillämplig rätt men ger större nationellt handlingsutrymme än normalt, på ett direktivliknande sätt. Enligt ingressen i förordningen kan man när förordningen tillämpas beakta kraven i medlemsstaternas grundlagar. I Finland har särskilt den grundlagsenliga traditionen baserad på 10 § i grundlagen legat till grund för kravet att åtminstone bestämmelser som gäller vilka uppgifter som förs in i ett register, lagringstider och utlämnande av uppgifter ska regleras i lag. Dessutom finns det skäl att beakta kravet i 2 § 3 mom. i grundlagen om att all utövning av offentlig makt ska bygga på lag och att lagen ska iakttas noggrant i all offentlig verksamhet. 
Enligt förslaget övergår registerregleringen från separata register och reglering som berör enskilda register till ett enda register för trafik och transport samt en reglering som gäller detta register. Registret ska enligt förslaget innehålla uppgifter om verksamhetsutövare, transportmedel och individuella villkor. Tillstånden som avser verksamhetsutövare är typiskt koncessioner eller motsvarande registreringsskyldigheter som ställs som villkor för att tjänsterna ska kunna tillhandahållas lagligt. Största delen av tillstånden i fråga beviljas företag eller sammanslutningar, men tillståndshavaren kan i vissa fall också vara en fysisk person. När det handlar om ett tillstånd som beviljats ett företag eller en sammanslutning är en stor del av uppgifterna inte personuppgifter. Undantaget är givetvis uppgifter om de ansvariga personerna hos till exempel företaget eller sammanslutning. Uppgifterna om transportmedel kan innehålla information om bland annat ägare eller innehavare, men en stor del av uppgifterna utgör teknisk information som inte omfattas av samma regler som personuppgifter. Uppgifterna med anknytning till persontillstånd utgör däremot nästan undantagslöst personuppgifter. 
Förslaget innebär att man övergår från splittrade individuella register till ett system baserat på datasamlingar. Enligt definitionen av referensarkitektur för grundläggande datasamlingar är en datasamling en datahelhet som är härledd ur verksamhetens behov och definierad av administrativa skäl i syfte att kunna hantera informationen på ett bättre sätt. En datasamling omfattar i allmänhet en gemensamt förvaltad mängd data som tillsammans bildar en logisk helhet. Förvaltningen av informationen i datasamlingen organiseras så att en aktör har ansvaret för förvaltningen. Ansvaret för datan i datasamlingen samt utvecklings- och underhållsansvaret är fastställt och dokumenterat. 
Trafikverkets data 
Datatillgångarna i Trafikverkets datasamlingar består av data om trafikledstillgångar, trafik och förhållanden samt vägunderhåll. Trafikverket producerar, samlar in och hanterar denna data för att sköta sina lagstadgade uppgifter. Den data som Trafikverket äger är i princip öppen så länge tillgången inte behöver begränsas på grund av lagstiftning, affärssekretess eller beredskapsfrågor. 
De statiska datasamlingarna, på vilka transportsystemet, vägplaneringen samt programmeringen och övervakningen av underhållet vilar, omfattar konstruktions- och konditionsuppgifter om vägnätet, krävande konstruktioner, utrustning och anordningar samt uppgifter om underhållsåtgärder. De dynamiska datasamlingarna, som beskriver trafiksituationen, omfattar aktuella uppgifter om trafik och störningar i vägnätet och bannätet, positionsuppgifter, rutter, hamnbesök och tidtabeller för fartyg, förhandsuppgifter om banarbeten och samordning av tågtrafiken samt uppgifter om trafikväder och före som ger en bild av förhållandena på vägarna. Datasamlingen för sjötrafiken omfattar därtill registreringsinformation för fartygen, fartygsegenskaper och sjömätningsuppgifter som täcker Finlands vatten. Datasamlingarna för järnvägstrafiken omfattar därtill uppgifter om tåg och materiel. Kollektivtrafikens datasamlingar omfattar hållplatser, rutter och tidtabeller, kostnader och prestanda samt elektroniska stasbidragsansökningar och -beslut. En naturlig del av alla ovannämnda datasamlingar är därtill den dokumentationsdata som handlar om administrationen av samlingarna. 
I skrivande stund är ca 150 dokument öppna via olika kanaler. Under 2017 gjorde över 500 000 enskilda användare ca 1 300 miljoner sökningar av realtidsinformation om trafiken och den totala mängden nedladdade gigabyte var 60 000. Via gränssnitten gjordes över 100 miljoner sökningar i statisk data om trafikledsnätet samt i sjökortsdata. Den totala nedladdade datamängden var över 700 gigabyte. Nerladdningstjänsten för platsdata har använts över 11 000 gånger för att ladda ner filer. Gränssnitten till Matka.fi har ca 200 registrerade användare/utvecklare. 
Trafikverket ingår i nätverket av statistikproducenter för Finlands officiella statistik (FOS) och har hand om statistikserierna Statistik över utrikes sjöfart, Statistik över inrikes sjötrafik, Trafiken genom Saima kanal och övriga slusskanaler, Vägstatistik och Järnvägsstatistik. Trafikverket samlar in stora mängder nyckeltal om kollektivtrafikens prestanda. Datan finns tillgänglig på Julki-JUKU. 
Trafikverket förvaltar information om statens bannät i enlighet med järnvägslagen (304/2011). I statsrådets förordning om landsvägar (924/2005) föreskrivs att Trafikverket ska föra ett register över landsvägarna (vägregistret). Finska staten är ålagd att utföra sjökartläggning (1358/2002, 46/2003) och den ansvariga myndigheten är Trafikverket (862/2009). Bestämmelser om förvaltande av information och om informationstjänster finns bland annat i lagen om ett informationssystem för väg- och gatunätet (991/2003) och i den därmed sammanhängande förordningen (997/2003) samt i genomförandelagstiftningen för INSPIRE- och RINF-direktiven (304/2011 och 421/2009). 
Det finns ingen särskild lagstiftning om förvaltning av datasamlingar. I fråga om hantering och skydd av uppgifter följer Trafikverket den gällande lagstiftningen samt nationella direktiv som gäller staten (bland annat VAHTI 2/2010). I fråga om skydd av uppgifter följer Trafikverket i synnerhet vad som föreskrivs i EU:s allmänna dataskyddsförordning samt i den nationella dataskyddslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, arkivlagen (831/1994), statsrådets förordning om informationssäkerheten inom statsförvaltningen (681/2010) och annan lagstiftning, till exempel lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011). 
Trafikverkets datasamlingar innehåller i regel inga personuppgifter men vissa av serviceprocesserna omfattar insamling av personuppgifter som stöd till verksamheten (till exempel kontaktinformation som är relevant för användaradministration, kontaktinformation för kundrespons och videomaterial från övervakningskameror). 
Den data som Trafikverket äger är i princip öppen så länge tillgången inte behöver begränsas på grund av lagstiftning, affärssekretess eller beredskapsfrågor. Trafikverket har gjort sin viktigaste data allmänt tillgänglig såsom beskrivs i vägkartan i rapporten ”Öppna data inom trafik och kommunikation” (KM 10/2013). I fråga om data som än så länge inte är allmänt tillgänglig följer Trafikverket den plan som anges i rapporten "Öppnande av data inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde och utnyttjande av det i affärsverksamhet och beslutsfattande” (KM 1/2017). 
Trafikverkets data, datans kvalitet och de processer som påverkar den, sättet hur data utnyttjas och informationssystemen med därmed sammanhängande tjänster utvecklas inom ramarna för projektet Digitalisering, projektet för förnyelse av trafikledningssystemen och projektet för utveckling av informationshanteringen. Innehållet i datasamlingarna utvecklas också i den grundläggande verksamheten och enligt de utvecklingsåtgärder som fastställts i kvalitetssystemet. Utvecklingsåtgärderna som gäller datans kvalitet och processerna skräddarsys för varje datasamling. 
Som stöd till utvecklingen tillämpas utvecklingsmönster som överenskommits baserat på den övergripande arkitekturen. Verket använder statens gemensamma tjänster enligt tillgänglighet och enligt hur det lönar sig att införa dem i varje verksamhet. År 2016 införde verket statens gemensamma informationsled i integrationsprojektet Kieku och kutymen att kontrollera företagsinformation som gäller externa användare hos Patent- och registerstyrelsen. Trafikverket är en offentlig myndighet och använder därför anbudsförfaranden för de utvecklingsresurser och tjänster som behövs för varje projekt. 
Kommunikationsverkets data 
Infrastruktur för kommunikation 
Kommunikationsverket har hand om olika datauppsättningar som relaterar till kommunikationsnäten. Dessa omfattar uppgifter om tillgång till bredbandsnäten, uppgifter om radionäten, den offentliga frekvensallokeringstabellen och uppgifter om TV- och radiokanalerna i Finland. 
Uppgifterna om tillgång till bredbandsnäten beskriver tillgången till telefon-, bredbands- och bredbands-TV (IPTV) på olika ställen. Datan har inhämtats från alla stora nätföretag och aktörer som tillhandahåller kommunikationstjänster. Datauppsättningen innehåller personuppgifter och affärshemligheter vilket begränsar möjligheten att lämna ut uppgifterna. En del av datauppsättningen är öppen och finns tillgänglig via Kommunikationsverkets tjänst MONITORI. 
Datauppsättningen om tillståndspliktiga radionät innehåller uppgifter om vilka radionät som omfattas av de radiotillstånd som Kommunikationsverket beviljat. Datauppsättningen innehåller bl.a. teknisk information om utrustning, basstationer och antenner samt information om bl.a. luftfartyg och fartyg som fått tillstånd. Tillståndshavare kan se de uppgifter som berör dem i Kommunikationsverkets elektroniska radiotillståndstjänst. Det finns planer på att göra en större del av datauppsättningen öppen före utgången av 2018. 
Den offentliga frekvensallokeringstabellen innehåller uppgifter om användningen av radiofrekvenserna enligt typ av radiotrafik. En del av användningen bygger på frekvensbeslut från EU. Tabellen innehåller i huvudsak tekniska datatyper, till exempel uppgifter om frekvensband, form av radiotrafik, sändareffekt och bandbredd. Informationen är fritt tillgänglig och finns publicerad som öppen data. 
Datan om TV- och radiostationer innehåller uppgifter om var TV- och radiostationerna i Finland finns, tekniska specifikationer och uppgifter om tillstånd. Informationen är fritt tillgänglig och finns publicerad som öppen data. 
Persontillstånd, kompetens och domännamn som beviljas åt personer 
Kommunikationsverket har hand om en datauppsättning med uppgifter om persontillstånd och kompetens för radioverksamhet. Dessa omfattar radiotillstånd som beviljats åt enskilda, behörighetsbevis för maritim radiokommunikation och sjöradionummer för fartyg samt behörighetsbevis för radioamatörer och anropssignaler. Kommunikationsverket administrerar dessutom fi-roten på internet och för ett register över fi-domäner.  
Bestämmelser om radiotillstånd finns i 6 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och bestämmelser om behörighet och kompetens inom radioverksamhet i 31 kap i samma lag. Bestämmelser om domännamn finns i 21 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
Datauppsättningen om behörighetsbevis för maritim radiokommunikation innehåller uppgifter om behörighetsbevis och examina avlagda av båtförare och yrkessjöfarare. Data har inhämtats från examinander, examinerade och personer som sökt om bevis. Datauppsättningen innehåller personuppgifter vilket begränsar möjligheten att lämna ut uppgifterna. Datan används även av Trafiksäkerhetsverket. Kommunikationsverket har därtill hand om data om sjöradionummer för fartyg. Informationen är fritt tillgänglig och finns publicerad som öppen data. 
Datauppsättningen om behörighetsbevis för radioamatörer innehåller till exempel uppgifter om anropssignalerna och radiotillstånden för radioamatörer. Informationen härstammar från Finlands Radioamatörförbund och från personer som sökt om radiotillstånd och behörighetsbevis. Datauppsättningen innehåller personuppgifter vilket begränsar möjligheten att lämna ut uppgifterna. Kommunikationsverket förvaltar även data om anropssignaler för radioamatörer och om giltighetstiden för dessa. Informationen är fritt tillgänglig och finns publicerad som öppen data. 
Datauppsättningen om radiotillstånd som beviljats åt enskilda består av uppgifter om tillståndssökande och om uppgifter som hänger samman med frekvensplaneringen på Kommunikationsverket. Datauppsättningen innehåller bl.a. teknisk information om utrustning, basstationer och antenner samt information om bl.a. luftfartyg och fartyg som fått tillstånd. Tillståndshavare kan se de uppgifter som berör dem i Kommunikationsverkets elektroniska radiotillståndstjänst. Datauppsättningen innehåller personuppgifter vilket begränsar möjligheten att lämna ut uppgifterna. Det finns planer på att göra datauppsättningen öppen i en anonymiserad version före utgången av 2018. 
Domännamnsregistret innehåller uppgifter om registrerade fi-domännamn med tillhörande användarinformation. Registret visar till exempel vem som innehar ett domännamn, status, tidpunkten för registreringen och när giltighetstiden upphör. Kommunikationsverket har skapat ett gränssnitt för fi-domännamnsregistret genom vilket användare kan se vilka domännamn som juridiska personer har registrerat och vem som använder dem. Uppgifter om domännamn registrerade av enskilda utlämnas via tjänsten endast om personen i fråga har gett sitt samtycke. 
Verksamhetsutövare, koder och prefix 
Kommunikationsverket förvaltar en datauppsättning om verksamhetsutövare, koder och prefix på området kommunikationstjänster. Som registrerade tillståndshavare räknas innehavare av programkoncessioner och tillståndshavare med radiotillstånd för kortvarig eller småskalig radioverksamhet. Kommunikationsverket har även hand om data som gäller telefonnummer, koder och prefix för telenäten. 
Bestämmelser om programkoncessioner för analog radioverksamhet och om kortvarig och småskalig analog radioverksamhet finns i 5 och 6 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Bestämmelser om programkoncession för digital televisions- och radioverksamhet finns i 4 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Bestämmelser om numrering finns i 14 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
Datauppsättningen om utövare av kortvarig eller småskalig radioverksamhet består av uppgifter om företag och sammanslutningar som har ett radiotillstånd för kortvarig eller småskalig radioverksamhet som ger rätt att använda och inneha en radiosändare. Datauppsättningen omfattar kontaktuppgifter och identifierande uppgifter om tillståndshavarna, uppgifter om typen av tillstånd och tillståndsuppgifterna. Tillståndshavare kan se de uppgifter som berör dem i Kommunikationsverkets elektroniska radiotillståndstjänst. 
Datauppsättningen om innehavare av programkoncessioner innehåller uppgifter om innehavarna av koncessioner för TV- och radioverksamhet. Dessa omfattar uppgifter om innehavare av kortvariga programkoncessioner för TV, programkoncessioner för marksänd digital TV-verksamhet och programkoncessioner för analog radioverksamhet. En del av uppgifterna har publicerats och det finns planer om att öppna datauppsättningen före utgången av 2018. 
Datauppsättningen om innehavare av telefonnummer, koder och prefix för telenäten innehåller uppgifter om telefonnummer, koder och domännamn som Kommunikationsverket har utfärdat åt teleföretag. Datauppsättningen omfattar även de nummer för kortmeddelandetjänster som Kommunikationsverket har utfärdat åt tjänsteleverantörer. Datauppsättningen omfattar operatörsprefix för internationell teletrafik, operatörsprefix för fjärrtrafik, nummerserier i det fasta telefonnätet, riktnummer i mobilnäten, nummer för kortmeddelandetjänster, utfärdade riksomfattande företagsnummer, utfärdade allmänna operatörsprefix, servicenummer enligt teleområde, teleföretagskoder, riksomfattande servicenummer och andra utfärdade koder i telenätet (MCN och (T)MNC-koder). Uppgifterna finns publicerade som öppen data. 
Kommunikationsverket förvaltar en datauppsättning om teleaktörer, tillhandahållare av betrodda elektroniska tjänster, utövare av postverksamhet och registrarer. 
Bestämmelser om teleaktörer och registrarer finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation Regleringen avseende utövare av postverksamhet finns i postlagen (415/2011) och bestämmelser om tillhandahållare av betrodda elektroniska tjänster finns i förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster (eIDAs) och i genomförandebeslut (EU) 2015/1505 som givits med stöd av förordningen. 
Datauppsättningen om teleaktörer innehåller uppgifter om företag för samhällsomfattande tjänster som är förpliktade att tillhandahålla telefon- eller bredbandsabonnemang, om utövare av televerksamhet och programverksamhet och om tillhandahållare av beställ-TV-verksamhet och betal-TV-verksamhet. Uppgifterna bygger på verksamhetsanmälningar gjorda hos Kommunikationsverket. En del av datauppsättningen finns tillgänglig för offentligheten på Kommunikationsverkets webbplats. 
Datauppsättningen om tillhandahållare av betrodda elektroniska tjänster innehåller uppgifter om godkända tillhandahållare av betrodda elektroniska tjänster. Registret är offentligt och finns på Kommunikationsverkets webbplats. 
Datauppsättningen om utövare av postverksamhet innehåller uppgifter om verksamhetsutövare som gjort en postverksamhetsanmälan. Namnförteckningen över utövarna av postverksamhet finns på Kommunikationsverkets webbplats. 
Datauppsättningen om registrarer innehåller uppgifter om aktörer som registrerar fi-domännamn och uppdaterar dem i Kommunikationsverkets domännamnsregister för sina klienter. En del av datauppsättningen finns tillgänglig för offentligheten på Kommunikationsverkets webbplats. 
Datauppsättningar om trafik och kommunikation 
Kommunikationsverket förvaltar en datauppsättning om brott mot informationssäkerheten samt om andra fel och störningar i kommunikationsnäten och -tjänsterna. Kommunikationsverket förvaltar även en datauppsättning över utvecklingen inom telebranschen. 
304 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation innehåller en bestämmelse om att Kommunikationsverket ska samla in information om brott mot informationssäkerheten och hot om sådana brott för nättjänster, kommunikationstjänster och mervärdestjänster samt om fel och störningar i kommunikationsnät och kommunikationstjänster. Verksamheten att förvalta en datauppsättning som beskriver utvecklingen inom telebranschen bygger på 315 § 2 mom. och 6 mom. 4 punkten i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
Datauppsättningen om brott mot informationssäkerheten innehåller uppgifter om brott mot informationssäkerheten i finländska nät. Uppgifterna härstammar från tjänsten Autoreporter som drivs av Cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket. I datan ingår även uppgifter om förmedling av elektroniska meddelanden. Datan har publicerats som anonymiserad öppen data så att fysiska personer och andra parter i kommunikationen inte kan identifieras med hjälp av den. 
Kommunikationsverkets observations- och varningssystem (HAVARO) samlar in information om brott mot informationssäkerheten hos företag som är kritiska för försörjningsberedskapen och hos statsförvaltningen, genom att följa datatrafiken till och från dessa organisationer. Informationen är sekretessbelagd. Det finns planer om att inrätta ett datalager i systemet så att det skulle vara möjligt att publicera anonymiserad data i större omfattning än för närvarande. Datalagret förväntas vara tillgängligt från och med början av 2020. 
Kommunikationsverket får information om brott mot informationssäkerheten genom de anmälningar som lagen ålägger teleföretag att göra. Datauppsättningen innehåller ingående uppgifter om brotten mot informationssäkerheten och om omständigheterna kring dem. Också andra än teleföretag (enskilda, företag och organisationer) kan anmäla brott mot informationssäkerheten till Kommunikationsverket. Informationen baserad på anmälningarna är sekretessbelagd, både i teleföretagens och i andra aktörers fall. 
Uppgifterna samlade av Kommunikationsverket om fel och störningar i kommunikationsnäten bygger även de på en lagstadgad anmälningsskyldighet för teleföretag (275 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation). Uppgifter som ska anmälas är till exempel störningens allvarlighetsgrad och orsak, hur man har lagt märke till saken samt när incidenten har börjat och slutat. En del av datauppsättningen är öppen och finns tillgänglig via Kommunikationsverkets tjänst MONITORI. 
Datauppsättningen om radiostörningar härrör från de fall av radiostörningar som behandlas av Frekvensövervakningen vid Kommunikationsverket. Datauppsättningen innehåller till exempel identifierande uppgifter om radiostörningarna, uppgifter om den störda frekvensen och uppgifter om den som förorsakat och den som anmält störningen. Sammanfattningar av störningarna publiceras på Kommunikationsverkets webbplats. Datauppsättningen kan inkludera förmedlingsuppgifter som omfattas av begränsningarna avseende utlämning av uppgifter i 318 och 319 § i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. 
Uppgifter om utvecklingen i telebranschen har inhämtats från alla stora teleföretag och tillhandahållare av kommunikationstjänster. Uppgifterna beskriver bland annat mängden teleabonnemang, hur de används, vilka intäkter som tjänsterna ger och vilka investeringar som gjorts i telenäten. En del av uppgifterna innehåller affärshemligheter. Informationen publiceras i form av nationell statistik. 
2.2
Den internationella utvecklingen och lagstiftningen i andra länder
2.2.1
2.2.1. Trafikledshållning och trafikledning
I detta avsnitt granskas sättet på vilket trafikledshållningen är organiserad i Sverige, Norge, Danmark, Estland, Nederländerna, Tyskland, England, Österrike, Portugal och Italien. Förvaltningen av trafiknätet i de ovannämnda europeiska länderna sköts i stora drag enligt en av två modeller: 
en myndighet som lyder under ett ministerium och som förvaltar huvudtrafiknätet, eller 
ett statligt ägt bolag. 
Det finns dock vissa skillnader i hur varje land har löst förvaltningsfrågan. Många länder, särskilt de som använder myndighetsmodellen, har även i viss utsträckning lagt ut förvaltningen av trafiklederna på privata företag. I flera länder är det dessutom regionförvaltningen och kommunerna eller privata aktörer som förvaltar och äger de lågtrafikerade vägarna. I regel har varje transportgren en egen myndighet eller ett eget bolag. 
Sverige 
Trafikverket äger vägnätet och har hand om planeringen, byggande och drift av vägarna. Verket lyder under Näringsdepartementet, det svenska näringsministeriet. Trafikverket har ansvar för planeringen av trafiksäkerheten och för trafikstyrningscentralerna Trafikverket har även i huvudsak ansvar för järnvägsnätet och för därmed sammanhängande planering, byggande och drift, och sköter likaså trafikstyrningen på järnvägarna. Undantagen är Arlandabanan, Öresundsbanan och Inlandsbanan. Den första av dessa ägs av ett statligt ägt bolag, den andra av ett bolag grundat av de svenska och danska staterna och den tredje av ett bolag som ägs av en grupp på 15 kommuner. Transportstyrelsen fungerar som säkerhetsmyndighet för alla transportslag. Den övervakar även konkurrensen inom järnvägstrafiken. Trafikverket och Sjöfartsverket har tillsammans hand om vattenvägarna. Trafikverket sköter det strategiska arbetet och Sjöfartsverket det operativa arbetet, bl.a. VTS. 
Danmark 
Det danska vägverket (Vejdirektoratet) som lyder under transport- och byggministeriet äger och har ansvar för planering, byggande och drift av det offentliga vägnätet. Vissa broar samt motor- och järnvägen över Öresund förvaltas av statligt ägda bolag inom ramen för ett system med bolag på flera olika nivåer. En transport-, bygg- och boendemyndighet som också lyder under transport- och byggministeriet (Trafikstyrelsen), har huvudansvaret för att utveckla järnvägsnätet. Nätverket drivs av ett statligt ägt bolag (Banedanmark) som även har hand om trafikledningen och bl.a. allokeringen av bankapacitet. Dessutom finns det många privata järnvägsbanor i Danmark. Under transport- och byggministeriet har en egen enhet inrättats för uppgiften att övervaka konkurrensen inom järnvägstransporter (Jernbanenævnet). Vattenvägarna hör i huvudsak till danska transport- och byggministeriets ansvar. Vissa hamnar och vattenvägar förvaltas av kommuner, städer och privata aktörer. VTS-systemet handhas av danska marinen. 
Norge 
Det norska vägverket (Statens vegvesen), som lyder under kommunikationsministeriet, äger och har ansvar för planering, byggande och drift av vägnätet. I många vägars fall har dock driften lagts ut på entreprenad för en period på några decennier, enligt modellen Public Private Partnership. Ett statligt bolag (Bane NOR) har hand om planering, byggnad och drift av järnvägsnätet och sköter även trafikstyrningen på järnvägarna. Järnvägsdirektoratet (Jernbanedirektoratet), en offentlig myndighet, planerar utvecklingen och sköter samordningen av järnvägstrafiken och andra transportslag samt sköter anbudsförfarandena för persontransporter. Kustverket (Kystverket) som lyder under kommunikationsministeriet har ansvar för vattenvägarna, men flera vattenvägar sköts av privata bolag. Kustverket har även ansvar för VTS-systemet. Den norska hamnmyndigheten (Havnevesenet) ansvarar för farleds- och hamnverksamheten på lokal nivå. 
Estland 
Det estniska vägverket (Maanteeamet) lyder under finans- och kommunikationsministeriet. Verket äger och ansvarar för planering, byggande och drift av vägnätet, och ansvarar även för att utveckla trafiksäkerheten. En del av järnvägsnätet ägs av ett statligt bolag (AS Eesti Raudtee) som ansvarar för planering, byggande och drift av de järnvägar bolaget äger samt för att utveckla säkerheten och styra trafiken på dem. Ett privat bolag (Edelraudtee Infrastruktuuri AS) äger en del av järnvägarna och har hand om trafikstyrningen på dessa. Konkurrensverket (Konkurentsiamet) har som en uppgift att övervaka konkurrensen inom järnvägstrafiken. Statens vattenvägsverk (Veeteede amet) äger och ansvarar för planering, byggande och drift av vattenvägarna. 
Nederländerna 
Vägnätet förvaltas på fyra olika nivåer. Största delen av motor- och expressvägarna administreras av trafikverket (Rijkswaterstaat) som lyder under infrastruktur- och miljöministeriet. Landskapen har hand om de övriga riksvägarna och om vissa motorvägar. De lågtrafikerade vägarna sköts av kommunerna. De regionala vattenverken sköter de vägar som anlagts i samband med vattenbyggande. En statlig myndighet (NS Railinfratrust) har hand om planering, byggnad och drift av järnvägsnätet och sköter även trafikstyrningen på järnvägarna. Konkurrens- och konsumentverket (ACM), som lyder under finansministeriet, har som en uppgift att övervaka konkurrensen inom järnvägstrafiken. Förvaltningen av vattenvägarna är uppdelad på två nivåer: Huvudlederna hanteras av trafikverket (Rijkswaterstaat) och de lågtrafikerade lederna av landskapen och av regionala vattenverk. 
Tyskland 
En enhet under ministeriet för trafik och digital infrastruktur (Abteilung Landverkehr) har ansvar för vägtrafiken och för att utveckla den samt fullständigt administrativt ansvar för järnvägsnätet. En vägbyggnadsenhet under samma ministerium (Abteilung Straßenbau) har hand om byggande och drift av vägnätet. En konkurrensreglerande myndighet för infrastruktursnätverk (Bundesnetzagentur) som lyder under finans- och energiministeriet övervakar konkurrensen inom järnvägstrafiken. En enhet under förbundsstatens ministerium för trafik och digital infrastruktur (Wasserstraßen- und Schifffahrtsverwaltung des Bundes) äger och ansvarar för planering, byggande och drift av vattenvägarna. 
England 
Ett statligt ägt bolag (Highways England) äger och ansvarar för planering, byggande och drift av det högtrafikerade vägnätet. Bolaget har bland annat ansvaret för verksamheten och vägtrafikledningen på och underhållet av de strategiskt viktiga riksvägarna. De lågtrafikerade offentliga vägarna sköts i huvudsak av landskapen. 43 km långa M6 Toll är den enda privata motorvägen. Vägen har byggts med ett Public Private Partnership-avtal enligt vilket vägen handhas av ett privat företag i 53 år. Ett statligt banbolag (Network Rail) ansvarar för planering, byggande och drift av järnvägarna och för trafikledningen på dem. Finansieringen kommer dels från den statliga budgeten och dels från banavgifter. En självständig byrå för väg- och järnvägsanvändare som finansieras genom järnvägslicensavgifter (ORR) övervakar konkurrensen inom järnvägstrafiken. Vattenvägarna sköts av den privata sektorn. Det finns en mångfald av arrangemang med olika ansvar beroende på område. VTS-systemet sköts av sjöfarts- och kustbevakningen som lyder under transportministeriet. 
Österrike 
Uppgiften att förvalta och styra trafiken på riksvägar och motorvägar sköts av ett holdingbolag som förbundsstaten äger. Bolaget har dotterbolag som sköter det operativa arbetet. Övriga vägar ägs och förvaltas av förbundsländerna. Järnvägsnätet ägs av ett holdingbolag som i sin tur ägs av förbundsstaten och som via dotterbolag har hand om planering, byggande och drift av järnvägsinfrastrukturen och om trafikstyrningen på denna. För de uppgifter som gäller vattenvägarna har förbundsstaten ett aktiebolag som äger vattenvägarna, sköter planerings-, bygg- och driftsuppgifter, utvecklar sjötrafiken och har hand om landets informationstjänst för flodtrafiken. Österrike har inga havsområden så trafikledningen gäller flodtrafik och är ingen VTS-tjänst. 
Italien 
Ett statligt bolag har hand om planering, byggande och drift av nationellt betydelsefulla vägar och vägtullsfria motorvägar. Privata bolag driver och uppbär tullavgifterna på de motorvägar som har vägtullar. Alla vägar har dock bibehållits i italienska statens ägo. Ett statligt holdingbolag (Ferrovie dello Stato Italiane) äger järnvägsnätet och har hand om planering, byggande och drift av järnvägarna. Vattenvägarna ägs av staten och av lokala myndigheter. De förvaltas i huvudsak av myndigheterna och av vissa privata aktiebolag via koncession. VTS-systemet förvaltas av kustbevakningen som lyder under flera olika ministerier. 
Portugal 
Ett statligt bolag (Infraestruturas de Portugal) äger järnvägsnätet och har hand om planering, byggande och drift av järnvägarna via en koncession som upphör 2099. Trafikstyrning ingår också i bolagets uppdrag. Bolaget har lagt ut en del av driften och utvecklingen på privata bolag genom långa partnerskapsavtal. En del av vägnätet ligger direkt på statens eller på lokala myndigheters ansvar. Samma bolag äger även järnvägsnätet och sköter planeringen, byggandet och driften av järnvägarna, utan tidsgräns. Också trafikstyrning är en av bolagets uppgifter. Huvudparten av vattenvägarna ägs av den nationella vattenmyndigheten (Agência Portuguesa do Ambiente) som har hand om planering, byggande och drift. Allmänna sjöfartsområden som kustvatten och territorialvatten samt inlandsvatten och trafikdugliga vattenvägar hör till staten. Förvaltningen av vissa vattenvägar har överförts till en privat aktör via koncession. 
2.2.2
2.2.2 Tillsyn och reglering av kommunikation
Tillsynen och regleringen av kommunikationen och ansvaret för cybersäkerheten har decentraliserats till olika myndigheter i de nämnda landen. Det finns med andra ord ingen enhetlig modell för hur dessa områden är organiserade. 
Tillsynen och regleringen av kommunikation sköts 
i Sverige av Post- och telestyrelsen (PTS) som lyder under svenska näringsministeriet 
i Danmark av Energistyrelsen som lyder under energi-, försörjnings och klimatministeriet 
i Norge av Nasjonal kommunikasjonsmyndighet som är underställd transport- och kommunikationsministeriet. 
i Estland av kommunikationsverket (Infosüsteemi amet) som ingår i finans- och kommunikationsministeriets förvaltningsområde 
i Nederländerna av en konkurrens- och konsumentmyndighet som lyder under finansministeriet samt av telemyndigheten Agentschap telecom som lyder under samma ministerium. 
i Tyskland av samma konkurrensreglerande nätverksmyndighet (Bundesnetzagentur) som övervakar konkurrensen på järnvägarna 
i England av en kommunikationsmyndighet underställd parlamentet (Ofcom) 
i Österrike av ett statligt bolag (RHR) som leds av förbundskanslerämbetet samt av ministeriet för transport, innovation och teknik. 
i Italien av en myndighet underställd parlamentet (Autorità per le garanzie nelle comunicazioni) 
i Portugal av en myndighet underställd parlamentet (ANACOM). 
Cybersäkerhetsuppgifter 
Sverige 
I Sverige ligger ansvaret för cybersäkerhet hos flera olika myndigheter. Centrala verksamheter är till exempel den nationella CERT-verksamheten, statsförvaltningens CERT-verksamhet och ledningen och stödet i fråga om dataskydd för kritisk infrastruktur, vilka har centraliserats till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). MSB är den centrala säkerhetssamordnaren i Sverige och sorterar under försvarsministeriet. MSB:s uppgift är bland annat att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och minska effekterna av störningssituationer. MSB tar emot obligatoriska anmälningar om allvarliga informationssäkerhetsincidenter från den offentliga förvaltningen och gör upp en årlig rapport om dessa.  
Danmark 
De centrala verksamhetsområdena för danska centret för cybersäkerhet är behandling av brott mot informationssäkerheten hos statsförvaltningen och kritisk infrastruktur, SCSA-verksamhet och beredskapsfrågor i den nationella infrastrukturen för datatrafik. Center for Cybersikkerhed är en del av Danmarks militära underrättelsetjänst (DDIS). Som är en del av cybersäkerhetstjänsten opererar DDIS ett observations- och varningssystem vars kundbas för närvarande består främst av organisationer inom statsförvaltningen. CERT-tjänsterna avsedda för allmänheten tillhandahålls av CERT.dk. 
Norge 
Norges nationella säkerhetsmyndighet NSM (Nasjonal Sikkerhetsmyndighet (NSM)/NorCERT är expertmyndigheten i fråga om informationssäkerhet, platssäkerhet och dataskydd inom ICT. NSM är den nationella utryckande och samordnande myndigheten vid allvarliga brott mot informationssäkerheten. Myndighetens uppgifter anges i säkerhetslagen (lov om forebyggende sikkerhetstjeneste). I NSM:s NorCERT-verksamhet ligger fokus på nationell samordning och på service till statsförvaltningen och aktörer som tillhandahåller kritisk infrastruktur.  
Försvarsministeriet leder myndighetens verksamhet i den militära sektorn och justitieministeriet i den civila sektorn. NSM har ett nära samarbete med de andra centrala säkerhetsmyndigheterna (Polities sikkerhetstjenste (PST), Kriminalpolitisentralen (KRIPOS), Etterettingstjensten (E-tjensten) och Direktoratet for samfunnssikkerthet och beredskap (DSB)). I början av 2018 hade NSM en personalstyrka på 280 personer. Budgeten 2018 uppgick till 265 miljoner norska kronor (ca 27,2 miljoner euro).  
Estland 
Cybersäkerhetsuppgifterna i Estland är i huvudsak organiserade under myndigheten Riigi Infosüsteemi Amet (RIA). CERT-EE som är nationell och statsförvaltningsaktör inom CERT samt avdelningen för ledning och övervakning av ICT-infrastruktur sorterar under RIA. 
Nederländerna 
CERT-verksamheten på nationell och statsförvaltningsnivå har centraliserats till myndigheten National Cyber Security Centre Netherlands (NCSC-NL). NCSC-NL har på de centralaste punkterna samma uppgifter som Cybersäkerhetscentret i Finland. NCSA-området finns emellertid hos landets underrättelse- och säkerhetstjänst (AIVD). 
NCSC-NL lyder under landets justitie- och säkerhetsministerium under ledning av en nationell koordinator för säkerhet och antiterrorism. Den totala budgeten för NCSC-NL uppgår till ca 15 miljoner euro och personalstorleken 2018 har beräknats omfatta ca 150 årsverken.  
Tyskland 
Den tyska cybersäkerhetsmyndigheten heter Bundesamt für Sicherheit in der Informationstechnik (BSI). BSI har i praktiken mycket liknande tjänster som finländska Cybersäkerhetscentret. Ett centralt område är ledning och övervakning av informationssäkerheten för kritisk infrastruktur.  
BSI sorterar under inrikesministeriet. Vid utgången av 2017 hade myndigheten en personalstyrka på ca 750 personer och årsbudgeten ligger omkring 117 miljoner euro. 
2.2.3
2.2.3. Sammanfattning över hur trafikledsverksamheten samt kommunikationen har organiserats i vissa andra Europeiska länder
Land 
Förvaltning av vägar 
Förvaltning av järnvägar 
Förvaltning av sjöfart 
Kommunikation 
Sverige 
En myndighet under näringsministeriet 
I huvudsak en myndighet under näringsministeriet, vissa banor förvaltas av offentligt ägda bolag 
Trafikverket som sorterar under näringsministeriet har hand om det strategiska arbetet och Sjöfartsverket om det operativa (inkl. VTS). 
En myndighet under näringsministeriet 
Cybersäkerheten har decentraliserats till olika aktörer inom försvarsministeriets förvaltningsområde  
Danmark 
I huvudsak en myndighet under transport- och byggministeriet, vissa vägar innehas av statligt ägda bolag 
Utvecklingsansvaret hör till en myndighet under transport- och byggministeriet, driften (bl.a. trafikstyrning) sköts av ett statligt bolag 
I huvudsak transport- och byggministeriet, marinen har hand om VTS 
En myndighet under energi-, försörjnings- och klimatministeriet 
Cybersäkerhet: ingår som område i den militära underrättelsetjänsten 
Norge 
I huvudsak en myndighet under kommunikationsministeriet 
Statligt bolag 
I huvudsak en myndighet under kommunikationsministeriet (inkl. VTS) 
En myndighet under kommunikationsministeriet. 
Cybersäkerhet: cybersäkerhetsmyndigheten leds av försvarsministeriet och justitieministeriet 
Estland 
En myndighet under finans- och kommunikationsministeriet 
En del av järnvägarna förvaltas av ett statligt bolag, resten av ett privat bolag. Båda sköter trafikstyrningen på sina respektive banor. 
En myndighet under finans- och kommunikationsministeriet 
En myndighet under finans- och kommunikationsministeriet 
Cybersäkerhet: ingår som område i estniska kommunikationsverket 
Nederländerna 
I huvudsak en myndighet under ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning 
En myndighet under ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning 
En myndighet under ministeriet för infrastruktur och vattenförvaltning 
Två myndigheter under finansministeriet 
Cybersäkerhet: sköts under justitie- och säkerhetsministeriet 
Tyskland 
En enhet under trafik- och kommunikationsministeriet. 
En enhet under trafik- och kommunikationsministeriet. 
En enhet under trafik- och kommunikationsministeriet. 
En myndighet under finans- och energiministeriet 
Cybersäkerhet: inrikesministeriets förvaltningsområde 
England 
Ett statligt bolag har de strategiskt viktiga riksvägarna, landskapen har resten. 
Statligt bolag 
I huvudsak den privata sektorn, kustbevakningen har hand om VTS 
En myndighet underställd parlamentet 
Österrike 
Ett statligt bolag har riksvägarna, delstaterna har resten av huvudlederna 
Statliga bolag 
Ett statligt bolag styr flodtrafiken 
Statligt bolag 
Italien 
I huvudsak ett statligt bolag 
Statligt bolag 
Myndigheter och privata bolag, kustbevakningen har hand om VTS. 
En myndighet underställd parlamentet 
2.3
Landskapsreformen
Regeringen har lämnat en proposition (RP 15/2017 rd) med förslag att det stiftas en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovården och en gemensam lag om införande av dessa. Propositionen innehåller ett förslag till lag om landskapsindelning, ett förslag till lag om landskapens finansiering och förslag till ändring av lagstiftningen om kommunernas finansiering, skattelagstiftningen, lagstiftningen om landskapens och kommunernas personal, vallagstiftningen samt av vissa lagar som gäller den allmänna förvaltningen. I propositionen ingår dessutom de ändringar som landskaps- och social- och hälsovårdsreformen förutsätter i den övriga lagstiftningen. Enligt förslaget ska landskapen inleda sin verksamhet den 1 januari 2020. 
Landskap definieras som offentligrättsliga samfund med regionalt självstyre. Fasta Finland består enligt propositionen av 18 landskap. Landskapen har ett landskapsfullmäktige, en landskapsstyrelse och en revisionsnämnd. Varje landskap bestämmer själv om övriga organ. Det föreslås att landskapen ska ta över de uppgifter som lagen föreskriver för dem den 1 januari 2020. Landskapen tar över ansvarsområden från staten (NTM-centralerna, TE-byråerna och regionförvaltningsverken), landskapsförbunden och andra samkommuner samt kommunerna. 
Utkastet till landskapslag, som definierar uppgiftsområdena för landskapen, innehåller bestämmelser om vilka uppgifter från området trafik och kommunikation som överförs till landskapen i 6 § 1 mom. 14 och 15 punkten samt i 2 mom. 1 och 2 punkten. Enligt 14 punkten, den mest omfattande, ska följande ingå i landskapens uppgifter: 
transportsystemets funktion 
trafiksäkerheten 
väg- och trafikförhållandena 
den regionala väghållningen 
samarbetet inom markanvändningen och 
produktionen av data om verksamhetsmiljön för användning i den nationella trafiksystemplaneringen. 
Av dessa uppgifter utgör alla utom den regionala väghållningen en central del av trafiksystemplaneringen. Eftersom landskapens trafiksystemplaner omfattar alla transportslag (väg-, järnvägs- och flygtrafik samt sjöfart) ger lagförslaget landskapet en central ställning då planerna utarbetas. Detta har betydelse särskilt i vägtrafiken eftersom väghållningen på landsvägarna organiseras genom samarbetsområden mellan landskap. Förslaget innebär att trafiksystemplanering utförs i 18 landskap och att landskapen får ett uppdrag med stark tonvikt på samordning. Landskapet ska påbörja planeringsprocessen, ta fram en plan, bereda de avsnitt som gäller landskapets trafikrelaterade uppgifter och vägtrafiken, leda samarbetet på detta område och samordna planeringen med landskapets övriga planering samt med planeringen på riksnivå, landskapsöverstigande nivå och kommunal nivå. Landskapen kan dessutom sköta uppgifter kopplade till planering av offentlig persontrafik, enskilda vägar, skärgårdstrafik, mobilitetsstyrning och upphandling av flygtrafik, vilka även utförs inom ramen för trafiksystemplaneringen. Dessa uppgifter bildar tillsammans uppdraget trafiksystemplanering som landskapet sköter i egenskap av trafikmyndighet. 
17 § i lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014) ålägger landskapsförbunden att inleda processen med att ta fram en trafiksystemplan och att leda det därmed sammanhängande samarbetet. Denna uppgift samt den trafiksystemplanering som idag utförs av NTM-centralerna övertas enligt förslaget av landskapen. Trafikledsverket som efterträder Trafikverket deltar enligt förslaget i trafiksystemplaneringen på landskapsnivå samt i trafiksystemplanering på riksnivå med fokus på vägar, järnvägsbanor och vattenvägar. Verket, som äger transportnätet, deltar i landskapens och kommunernas planläggningsprocesser och fungerar som remissinstans. I dagens läge är det NTM-centralerna som yttrar sig i frågor som gäller landsvägar. Transport- och kommunikationsverket ska enligt förslaget delta i landskapens trafiksystemplanering i den utsträckning dess ansvarsområde berörs. Verket ska i synnerhet fungera som ett allmänt strategiskt stöd för kommunikationsministeriet och assistera i frågor som gäller offentlig persontrafik och nyttjande av data. 
För att trygga ett fungerande transportsystem samt ur planeringssynvinkel är det viktigt att det finns ett brett samarbete mellan offentliga aktörer, näringsliv och övriga intressentgrupper. Trafiksystemplaneringen ska beakta och samordna alla transportslag och resesätt samt vara i samklang med landskapsstrategin och landskapsprogrammet. För att säkra att transportsystemet fungerar ska trafiksystemplaner tas fram på landskapsnivå eller landskapsöverstigande nivå samt utredningar göras enligt olika teman eller om olika förbindelserutter.  
Trafikledsverket deltar enligt förslaget i trafiksystemplaneringen på landskapsnivå och på riksnivå samt i samarbetet inom markanvändningen i egenskap av sakkunnig om vägunderhåll och förvaltare av egendomen. Transport- och kommunikationsverket deltar enligt förslaget i utarbetandet av landskapens trafiksystemplaner i egenskap av sakkunnig om trafiktjänster, marknadens funktion, utnyttjande av information och främjande av automation. Verket samordnar och övervakar beredningen av den riksomfattande trafiksystemplaneringen. 
Enligt förslaget säkrar en regional väghållning att den dagliga trafiken fungerar och att vägkonstruktioner och broar består. Enligt den nuvarande landsvägslagen omfattar väghållning planering, byggande och underhåll av landsvägar samt trafikstyrning. Dessa uppgifter ska enligt förslaget skötas baserat på avtal (mellan huvudman och agent) eftersom staten fortfarande äger hela vägnätet. Avtalen kan innehålla närmare överenskommelser med den ansvariga landskapsaktören om den väghållning som ligger på dess ansvar. 
Enligt 6 § 1 mom. 15 punkten i landskapslagen övergår dessutom de statsunderstödsuppgifter som gäller enskilda vägar och mobilitetsstyrning från NTM-centralerna till landskapen. Enligt 2 mom. kan landskapet dessutom sköta utveckling och ordnande av trafiktjänster på landskapsnivå, planering och ordnande av offentlig persontrafik, uppgifter som gäller statsunderstöd för offentlig persontrafik (med undantag för sådan planering och ordnande av trafik som kommunala och regionala myndigheter utför) samt planering och ordnande av skärgårdstrafik. Området offentlig persontrafik omfattar väg- och järnvägstrafik, upphandling av flygtrafik samt ordnande av trafiken i Kvarken. Upphandlingarna av väg- och järnvägstrafik finansieras med allmän täckning. Landskapet bestämmer hur medlen används. Upphandlingarna av flygtrafik samt trafiken i Kvarken under den pågående avtalsperioden genomförs med särskild finansiering. Dessa helheter hör till Transport- och kommunikationsverkets ansvarsområde. 
Huvudparten av uppgifterna och personalen i de nedlagda ansvarsområdena för trafik vid NTM-centralerna (325 årsverken) ska enligt planen flyttas till landskapen den 1 januari 2020. De riksomfattande trafikuppgifterna (ca 100 årsverken) är tänkta att överföras till kommunikationsministeriets ansvarsområde och till dess bolag från och med den 1 januari 2020. 
2.4
Bedömning av nuläget
2.4.1
2.4.1 Sammanslagning av myndigheterna och Trafikledsverkets verksamhet
Omvärlden förändras i ökande takt. Digitaliseringen, teknikutvecklingen och kravet på lägre utsläpp från trafik skapar ständigt nya utmaningar för transport- och kommunikationssektorn. Därför är det viktigt att man reagerar snabbt. Genom att myndighetsverksamheten på områdena trafik och transport samt kommunikation slås ihop skapas bättre förutsättningar att svara på utmaningarna och att använda resurser och kunskap på ett optimalt sätt. 
Omstruktureringarna i förvaltningen gör det möjligt att genomföra de reformer som behövs för att gå framåt och förbättra tjänsterna inom de olika ansvarsområdena. Till exempel den omfattande och helhetsbetonade reform av trafikförvaltningen som genomfördes 2010 gjorde det möjligt att inleda och genomföra reformer över hela transportsystemet. 
Enligt koncernstrategin för kommunikationsministeriets förvaltningsområde ska området mer och mer övergå från en ämbetsverksinriktad verksamhet till en verksamhet som bygger på samarbete över hela förvaltningsområdet. Genom en sammanslagning av myndigheterna och deras resultatstyrning skapas en större växelverkan och ett effektivare samarbete inom förvaltningsområdet. En fortlöpande och enhetlig strategisk planering och ledning kan ge större effektivitet och bättre resultat. Genom att erfarenheterna inom de olika myndigheterna om ledningssystem, serviceledning och processinriktad verksamhet tas till vara är det möjligt att skapa arbetssätt baserade på bästa exempel för framtidens organisationer. 
Genom att utveckla de nuvarande myndigheternas tjänster och klientrelationer går det att säkerställa att förvaltningsområdet kan reagera på förändringarna i omvärlden och uppnå sina mål. En enhetligare klienthantering främjar en kundorienterad utveckling av verksamheten och underbygger förvaltningsområdets gemensamma arbete med intressentgrupper och klienter. Genom det intensivare samarbetet med att utveckla kundhantering och service skapas förutsättningar för utveckling och ekonomisk tillväxt hos företagen. Kund- och servicesynvinkeln gör det möjligt att ha en effektiv myndighetsverksamhet som är genuint kundorienterad och uppfyller näringslivets behov. 
Funktionssäkerhet i fråga om datatrafik, datasystem, kommunikation och transportsystem är a och o för att dagens samhälle ska fungera tryggt och utan störningar. Sammanslagningen av myndighetsarbetet för trafik och kommunikation bidrar till drifts- och funktionssäkerheten i samhället genom att myndigheternas beredskapsuppgifter slås ihop. Detta stärker förutsättningarna att leda beredskapsarbetet som en sammanhängande uppgiftshelhet och gör det möjligt att bedöma arbetet ur ett bredare perspektiv och att fördela resurserna på områden som är viktiga för beredskapen, såsom cybersäkerhet. 
Genom att Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets förvaltning och gemensamma arbete slås ihop uppnås stordriftsfördelar som till och med inom närmaste framtid leder till besparingar och ekonomisk effektivitet samt en mer flexibel användning av personalresurserna. 
Genom en intensivare samordning av utvecklingsverksamheten skapas möjlighet för effektivt genomdrivna utvecklingsprojekt samt effektivare forskning, utveckling och analys vilket underbygger och främjar utvecklingen och beslutsprocesserna både i den egna organisationen och utanför den. Då forskningsbehoven i förvaltningsområdet förenas kan ekonomiska fördelar uppstå i upphandlingsstadiet. 
I fråga om förvaltningsområdets ändamålsenlighet och resultat är följden av en sammanslagning av områdena transport och kommunikation att det uppstår bättre förutsättningar att reagera på både kända och ännu oidentifierade förändringar och krav i omvärlden. Detta ger ett nytt, bredare perspektiv på den strategiska ledningen. 
En organisation där transport och kommunikation arbetar tillsammans gör att personalens kompetens tas bättre till vara, kan utvecklas bättre och sättas bättre i rotation, och gör även området mer attraktivt för ny kunnig arbetskraft. Genom att myndigheterna slås ihop kan resurserna och kompetensen tas till vara mycket effektivare än idag. 
I fråga om sambyggnad, införande av fibernät och 5G-nät samt i fråga om utveckling av intelligenta transporter är reformen full av möjligheter. Det uppstår märkbart bättre möjligheter att stödja produktutveckling, forskning och försök då båda områdenas behov, kommunikationens och transporternas, kan beaktas samtidigt. 
Trafikledsverket blir en stark beställarorganisation vars kärnuppgifter är planering, utveckling och underhåll av trafiklederna. Alla de uppgifter som inte direkt gäller trafikledshållning, projektplanering, projekthantering och genomförande av projekt överförs från Trafikledsverket till Transport- och kommunikationsverket och till ett trafikstyrningsbolag. Verkets arbete ska vara fokuserat på att upprätthålla servicen på vägar, järnvägar och vattenvägar, på utveckling av trafiklederna, på större automatisering och på samordning av transporter och markanvändning. Dessa prioriteringar är ämnade att effektivera verksamheten, användningen av anslag och kompetensen hos Trafikledsverket. 
Koordineringsgruppen för regionalisering konstaterade vid sitt möte den 27 februari 2018 att det inte behövs någon formell placeringsutredning i fråga om myndighetsreformen på kommunikationsministeriets förvaltningsområde. Gruppen ställde dock kravet att tidigare regionaliseringsbeslut ska förbli i kraft i den nya strukturen, med undantag av de uppgifter som flyttas till den bolagiserade verksamheten.  
2.4.2
2.4.2. Datatillgångar
Trafikverket samlar in och förvaltar en stor mängd data för ändamålet att genomföra trafikledningen. Datatillgångarna som förvaltas för området trafikstyrning består av data som i första hand är till för trafikstyrning. Verket producerar och utökar även data i samarbete med andra myndigheter. Trafikverkets aktuella datatillgångar måste delas upp mellan Trafikledsverket och ett bolag med specialuppgift som kommer att inrättas för ändamålet att sköta trafikledningen och trafikstyrningen. Genom den nya uppgiftsfördelningen överförs även vissa av Trafikverkets aktuella datatillgångar till Transport och kommunikationsverket. 
Framöver är det viktigt att den information som uppkommer i trafikstyrningsverksamheten fördelas genom tekniskt moderna lösningar. Målet med att utveckla datatillgångarna bör vara att utvidga utnyttjandet av information och att nya digitala tjänster och servicemarknader ska uppstå. I bästa fall leder det till att det i framtiden finns t.ex. nya, moderna nerladdningstjänster och gränssnittslösningar. För att påskynda utvecklingen bör information vara avgiftsfri. Genom det underbyggs även en innovations- och serviceplattform inom trafik- och transporttjänsterna. 
Aktörer som tillhandahåller trafikledning och trafikstyrning är på väg att bli viktiga datanoder i transportinfrastrukturen. Eftersom deras uppdrag är att trygga att trafiken löper säkert och smidigt behöver de oundvikligen mycket information från både offentliga och samhälleliga aktörer. I motsvarande anda bör det säkerställas att informationen i fråga även görs effektivt tillgänglig för andra aktörer, dock så att dataskyddet och skyddet för hemliga uppgifter hålls högt. 
Aktörerna som tillhandahåller trafikledning och trafikstyrningstjänsterna kommer att vara företag. Dataanvändning kommer att vara det viktigaste bränslet för deras service. Dataregleringen måste kunna garantera att företagen i branschen har förutsättningar att utveckla sina tjänster på rättvisa konkurrensvillkor, samtidigt som rättvisa villkor för de övriga aktörerna i transportsystemet säkerställs. 
Regleringen av registret för trafik och transport i lagen om transportservice är mycket modern och framåtblickande. Trafik- och transportregistret innehåller uppgifter om tillstånd för verksamhetsutövare, persontillstånd och transportmedel. I praktiken omfattar det så gott som samtliga av Trafiksäkerhetsverkets aktuella datatillgångar och regleringen av registret är heltäckande och aktuell. Regleringen av Trafikverkets datatillgångar är däremot mer punktmässig. Datan omfattar endast en begränsad mängd personuppgifter och registret är inte heller i övrigt ett samhällsregister av grundläggande natur så som trafik- och transportregistret är. Detta oaktat är det lämpligt att myndighetens datatillgångar och hanteringen av dem tas upp i lag, om än med en reglering av enklare slag. 
Den gällande lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation innehåller ingen omfattande reglering av registerfrågor. Det finns punktbestämmelser om registrering, bl.a. i fråga om anmälningspliktig verksamhet (2 kap.) och domännamn (21 kap.). Bestämmelser om behandling av vissa uppgifter om kommunikation, bestämmelser om bevaringstider och utlämnande av uppgifter samt bestämmelser om olika aktörers rätt att få information finns i 40 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation.  
Enligt propositionen slås Kommunikationsverket samman med en ny myndighet, Transport- och kommunikationsverket. Samtidigt flyttas datatillgångarna om kommunikation hos Kommunikationsverket till den nya myndigheten. För att databehandlingen och datahanteringen ska fungera på ett enhetligt sätt är det vettigt att regleringen av verkets datatillgångar om transport och kommunikation är så enhetlig som möjligt, dock så att skillnaderna mellan båda områdenas datatillgångar beaktas. 
3
Propositionens mål och de viktigaste förslagen
3.1
Mål
Målet med reformen av kommunikationsministeriets förvaltningsområde är att skapa bättre förutsättningar för hela förvaltningsområdet att reagera på förändringar, att utveckla och stärka den strategiska ledningen av förvaltningsområdet och att uppnå synergifördelar. Ett mål av största betydelse i förvaltningsområdet är att säkerställa och förbättra kundorienteringen och att ta kundernas behov i beaktande. Målet är också att uppnå en ännu bättre produktivitet och effektfullhet genom att resurserna används på ett bredare och effektivare sätt. Myndighetsreformen stärker den förvaltningsövergripande dimensionen, underbygger en service-, informations- och nätpolitik utan silostrukturer, förtydligar myndigheternas uppgifter och gör regleringen smidigare. 
Fördelar och effektfullhet uppnås genom en omvärdering av tillvägagångssätten och synergierna. De berörda myndigheterna sköter sina uppgifter med rambaserade anslag. Vissa synergifördelar och möjligheter till effektivering kommer att uppstå så fort sammanslagningen har genomförts, men de största fördelarna och synergierna kommer att uppnås på längre sikt, genom de möjligheter som utvecklingen och de operativa förändringarna kommer att skapa. 
3.2
Alternativ för genomförande
3.2.1
3.2.1. Myndighetsreformen
Arbetsgruppen lämnade sin förstudie (Liikenne- ja viestintäministeriön hallinnonalan virastouudistus – Esiselvitys, LVM Raportit ja selvitykset 2/2017, 17.2.2017) till kommunikationsministeriet den 17 februari 2017. I rapporten föreslår arbetsgruppen att Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och Trafikverkets myndighetsuppgifter ska slås ihop till en enda myndighet. Som mål uppsätts att den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2018. Vidare föreslås att Trafikverkets trafikledningsverksamhet från och med 2018 ska bolagiseras enligt en separat utredning och bilda ett bolag med specialuppgift där staten är enda ägare. Det som blir kvar av Trafikverket fortsätter som myndighet med ansvar för transportnätet. Den föreslagna reformen omfattar inte Meteorologiska institutet. 
Ett av alternativen som granskades i förstudien var den s.k. modellen med en transport- och kommunikationsmyndighet, men i den noterades avsevärda juridiska hinder. Till exempel har myndigheten med ansvar för säkerheten i järnvägstransporter uppgifter som enligt EU-lagstiftningen inte kan skötas självständigt om inte bannätsförvaltaren är åtskild från myndigheten i fråga. Av samma anledning kan inte regleringsorganet för järnvägssektorn ingå i samma organisation som bannätsförvaltaren. 
Förstudien har varit föremål för en omfattande remissbehandling. En stor del av remissvaren understödde målen för förstudien och ansåg dem vara goda utgångspunkter för reformen. 
De konsulterade aktörerna såg möjligheter med sammanslagningen och var i huvudsak för att beredningen av myndighetsreformen fortsätter. Tidsramarna ansågs dock vara utmanande och det föreslogs att de ska omvärderas. Vidare framfördes åsikten att ett fortsatt gott samarbete är viktigt och att personalens yrkesfärdigheter och kompetens bör tryggas. Servicen bör hålla samma standard såväl under som efter reformen, och kundperspektivet uppmärksammas. Regleringen bör förenklas och de ekonomiska konsekvenserna samt konsekvenserna för myndigheternas avgifter bör granskas närmare. 
En ytterligare åsikt var att förstudien ger anledning att göra en bredare granskning av vilka uppgifter som aktörerna inom näringspolitiken har och av målet om förvaltningsområden utan silostrukturer inom service-, informations- och nätpolitiken. För de konsulterade instanserna var det viktigt att ändamålsenligheten med myndighetslösningen bedöms omsorgsfullt och ur ett bredare perspektiv innan reformen genomförs, åtminstone när det gäller Cybersäkerhetscentret vid Kommunikationsverket. Det efterlystes också en större precisering av frågor som gäller samhällsberedskap, landsförsvar och nationell säkerhet. 
Bolagiseringen av trafikledningsverksamheten ansågs å ena sidan vara en fungerande lösning med klara operativa villkor, å andra sidan ansåg samrådsinstanserna att det vore bra om saken utreds vidare och en mer ingående analys görs särskilt i fråga om konsekvenser, fördelar och nackdelar. Omställningen för de anställda bör också tas i beaktande. 
I remissvaren lades stor tonvikt på att verksamhetens kvalitet, tillförlitlighet och säkerhet ska kunna tryggas i både normala förhållanden och undantagsförhållanden. För samrådsinstanserna var det viktigt att man i det fortsatta arbetet koncentrerar sig på att identifiera vad som utgör myndighetsverksamhet, offentliga serviceuppdrag och övriga serviceuppdrag. Dessutom ansåg de att rollindelningen mellan offentliga aktörer och marknadens aktörer bör uppmärksammas och det bör bedömas vilka aktuella verksamheter som redan produceras också i den privata sektorn. 
Efter remissbehandlingen framtogs en statusbedömning för förstudien i vilken följande fyra alternativ behandlades: 
Generaldirektörernas förslag leder inte till att några åtgärder vidtas, 
Beredning inleds i enlighet med generaldirektörernas förslag, 
Beredning inleds i enlighet med generaldirektörernas förslag, med undantag för bolagiseringen av trafikledningen, 
Beredning inleds i enlighet med generaldirektörernas förslag, men med mer moderata tidsmål och på ett förvaltningsövergripande sätt. 
Det valda alternativet efter bedömningen var det fjärde. I april 2017 tillsattes en organisation med ansvar att förbereda myndighetsreformen. 
Responsen på förstudien i remissvaren ledde till att tidsplanen för reformen lades om så att reformen träder i kraft från ingången av 2019. Målet med att förlänga tidtabellen för genomförandet var att stärka den förvaltningsövergripande aspekten i processen, genom att fokus även läggs på de näringspolitiska aktörernas uppgifter och på en service-, informations- och nätpolitik utan silostrukturer mellan och inom förvaltningsområdena. 
I det fortsatta beredningsarbetet var målet att ägna särskild uppmärksamhet åt kontaktytorna med såväl kunder som myndigheter och att säkerställa att verksamheten och tjänsterna bibehåller sin kvalitet och tillförlitlighet och fortsätter störningsfritt medan reformen pågår och även efteråt. 
Avseende frågan om bolagiseringen av trafikledningen uppsattes målet att man under den fortsatta beredningen bedömer om det är lämpligt att trafikledningen av vägtrafik och sjöfart, som sköts av Trafikverket, bolagiseras i form av ett bolag med specialuppgifter eller om båda transportgrenarna ska få varsitt bolag. 
Under beredningen uppkom frågan om Trafikverket administrativt sett bör fortsätta som samma myndighet. I detta fall skulle verkets namn och uppgifter alltjämt förändras men exempelvis lönesystemet och lokala tjänstevillkor skulle inte behöva förhandlas om. Besparingar skulle även uppnås genom att de avtal som verket har ingått förblir i kraft utan behov att överföra dem till en ny myndighet. 
3.2.2
3.2.2. Särskilda frågor
I samband med myndighetsreformen utvärderades möjligheten att överföra myndigheten för järnvägsreglering till nya Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet som inleder sin verksamhet den 1 januari 2020, möjligheten att överföra fordonsskattefrågor till skatteverket, möjligheten att överföra Kommunikationsverkets konsumentfrågor till Konkurrens- och konsumentverket samt möjligheten att bolagisera området cybersäkerhetsfrågor eller att överföra det till Försörjningsberedskapscentralen. 
Arbetsgruppen som har hand om sammanslagningen av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket tillsatte en undergrupp för var och en av dessa frågor med uppgift att utreda saken. Denna grupp kom till slutsatsen att uppgifterna i fråga bör placeras i det nya Transport- och kommunikationsverket. I de övriga scenarierna var synergifördelarna inte lika stora eller uteblev helt och hållet. Alla de utredda uppgifterna var sådana att de genom att placeras i den nya myndigheten underbygger målen för myndighetsreformen, i synnerhet förmågan att reagera på förändringar i kundernas behov och i omvärlden. Det skulle dessutom göra förvaltningen mer produktiv och effektfull, genom att resurserna används på ett bredare och effektivare sätt. 
En ytterligare fråga som utreddes var sjökartläggningen och var den ska placeras i myndighetsreformen. Slutsatsen var att sjökartläggningen i sin helhet ska överföras till Transport- och kommunikationsverket så att verket har hand om och ansvarar för anordnandet av sjökartläggning. 
3.3
De viktigaste förslagen
I propositionen föreslås att Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och de uppgifter hos Trafikverket som inte är väsentligt kopplade till trafikledshållning ska slås samman och bilda en ny myndighet, Transport- och kommunikationsverket. Regeringen har lämnat en separat proposition om ombildning av Trafikverkets trafikstyrnings- och trafikledningstjänster till aktiebolag (RP 34/2018 rd). Återstoden av Trafikverket fortsätter som myndighet med ansvar för transportnätet under det nya namnet Trafikledsverket. 
Målet med de nya myndigheterna är att ge förvaltningsområdet bättre förutsättningar att reagera på förändringar i kundernas behov och i omvärlden, att förbättra och stärka den strategiska ledningen av förvaltningsområdet och att åstadkomma synergifördelar. Starka organisationer som har tydliga uppgiftshelheter och roller är en god utgångspunkt för bättre kundservice och för att nya, enhetliga tillvägagångssätt ska uppstå. Målet är också att uppnå en ännu bättre produktivitet och effektfullhet genom att resurserna används på ett bredare och effektivare sätt. Tjänsterna kan göras tillgängligare genom att utbudet av digitala tjänster ökas. Samtidigt kan principen om kundservice från ”en och samma lucka” främjas. När silostrukturerna inom förvaltningsområdet nedmonteras och tjänster slås ihop är det viktigt att de olika kundgruppernas behov beaktas i tillräcklig utsträckning. Reformen underbygger möjligheterna att ta fram mer flexibla, kundorienterade och lättillgängliga tjänster och skapar utvecklingspotential för nya samarbetsmöjligheter och bättre interoperabilitet för transport- och kommunikationstjänster. På längre sikt är det möjligt att producera tjänster till lägre kostnad än förr. 
De berörda myndigheternas uppgiftsområden och ansvar anges med större precision än tidigare i ämbetsverkslagarna. Dessutom har preciseringar införts i de bestämmelser som gäller delegering av offentliga förvaltningsuppgifter eller uppgifter av biträdande art till privata eller offentliga tjänsteleverantörer. 
Reformen skapar goda utgångspunkter för synergifördelar, koncentrerad verksamhet, goda exempel och normavveckling. Genom att tillsyn, ledning och tillståndsfrågor koncentreras skapas en stark juridisk grundexpertis och förutsättningar för bättre tjänster. 
När förvaltningen av datatillgångarna slås ihop och klara ansvar definieras skapas förutsättningar för bättre tillvaratagande av datakapitalet. Sammanslagningen av data, dataskydd och dataöverföring ger bättre utvecklingsförutsättningar för intelligenta transporter och andra innovationer. Transportsektorn är en global och användarorienterad sektor som fungerar som god försöksgrund och det finns möjligheter att utnyttja erfarenheterna i bredare utsträckning. 
Det är viktigt för verksamheten att de nya myndigheterna har kunnig, motiverad personal och leds väl. God personalpolitik och god ledning ska iakttas när myndighetsreformen genomförs. Personalen ska hållas informerad under reformen och ges möjligheter att påverka så som föreskrivs i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013). 
Enhetliga principer och tillvägagångssätt gäller för personalen hos alla de myndigheter som omfattas av reformen. Alla ska behandlas rättvist och jämlikt. 
I propositionen föreslås att Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets personal, personalen som flyttas från Trafikverket och alla tillhörande tjänster ska flytta med nuvarande tjänstemanna- och arbetsrättsliga villkor till det nya verket. Personer med tidsbegränsad anställning flyttar över till det nya verket för den tid som den tidsbegränsade anställningen gäller. För överföring av en tjänst krävs inte tjänstemannens samtycke, förutom om tjänsten överförs till en annan pendlingsregion. Trafikverket fortsätter under namnet Trafikledsverket med samma villkor för personalen. 
Figur 1. Arbetsfördelningen mellan myndigheterna och trafikledningsbolaget, uppgifter 
3.3.1
3.3.1. Transport- och kommunikationsverket
I propositionen föreslår regeringen att Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket ska slås samman och bilda det nya Transport- och kommunikationsverket från och med den 1 januari 2019. I samband med detta läggs Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket ned den 31 december 2018. Det föreslås även att vissa myndighetsuppgifter flyttas över från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. I ämbetsverkslagen möjliggörs dessutom delegering av offentliga förvaltningsuppgifter eller uppgifter av biträdande art till privata eller offentliga tjänsteleverantörer. Verket blir enligt förslaget behörig VTS-myndighet som i samarbete med leverantören av fartygstrafikservice producerar information om handelsfartyg som trafikerar eller är på väg att trafikera i Finlands territorialvatten och sköter andra uppgifter som gäller lägesbilden. 
Transport- och kommunikationstjänsterna kommer framöver att utgöra en mer sammanflätad helhet där de olika delarna stöder varandra. De fysiska transporterna kompletteras i allt större grad av webbaserade elektroniska tjänster. Digitaliseringen, tjänstifieringen, robotiseringen och den ökade betydelsen av information förändrar både kundernas behov och kraven på myndigheterna. 
Framtidens transport- och kommunikationssystem är en helhet som består av infrastruktur, information och service. Genom fungerande transporttjänster och kommunikationsnät främjas näringslivets konkurrenskraft, allmänhetens mobilitet och den regionala utvecklingen. Automatiseringsutvecklingen inom transporter förutsätter ett nytt ekosystem av myndighetstjänster. Allt eftersom automatisk manövrering blir vanligare krävs exaktare information om trafikleder, förhållanden och trafikledernas skick. Den nya tekniken för med sig nya servicekoncept, men gör även samhället mer beroende av information och informationssystem. 
Målet är en effektivt och fungerande struktur som är ekonomiskt hållbar och som ger svar på utmaningarna i fråga om effektivitet och ändrande villkor. Målet är att myndighetsservicen ska möta kundernas behov på bästa möjliga sätt. Sammanslagningen av myndighetstjänsterna transport och kommunikation ger de bästa förutsättningarna för detta. På kort sikt uppnås synergifördelarna genom att administrativa och andra gemensamma tjänster slås ihop. Utöver de fördelar som kommer av gemensam verksamhet och en mer flexibel användning av kompetensen kan synergifördelar uppnås genom att de berörda myndigheternas tjänster och kundrelationer behandlas som en helhet och genom att man från denna grund planerar nya slags servicestrukturer och nya lösningar för kundhantering. Fungerande transport- och kommunikationstjänster är en av samhällets grundvalar och betydelsen av information som en komponent av servicen kommer att bli allt viktigare. 
Den föreslagna nya myndigheten ska arbeta för bättre säkerhet inom transport och kommunikation, sköta myndighetsuppgifter inom transport och elektronisk kommunikation, föra de register som hör till dess verksamhetsområde, arbeta för bättre tjänster inom transport och kommunikation och för en bättre marknad i denna sektor. Verket ska godkänna utrednings- och vägplaner samt järnvägsplaner. Verket är ämnat att vara ett stöd för kommunikationsministeriet i utvecklingen av transportsystemsarbetet och i samordningen av regionala transportsystemsmål. Verket ska delta i arbetet med nationella trafiksystemplaner och landskapens trafiksystemplaner enligt sitt ansvarsområde (i synnerhet offentlig persontrafik och trafiksäkerhet). Ansvaret att meddela myndighetsföreskrifter av teknisk karaktär om transport och kommunikation koncentreras till Transport- och kommunikationsverket. Transport- och kommunikationsverkets ansvarsområde har en stark internationell prägel och består till stor del av att utöva inflytande och bedriva samarbete på det internationella planet. Till det föreslagna verket flyttas Cybersäkerhetscentret, som idag finns på Kommunikationsverket, samt regleringsorganet för järnvägssektorn som finns på Trafiksäkerhetsverket.  
Från Trafikverket flyttas särskilt följande områden till den nya myndigheten:  
sjökartläggning, 
uppgifter som gäller kollektivtrafik,  
stödet till handelsfartyg,  
tillsyn över andra farledshållare, meddelande av föreskrifter om trafikanordningar, beviljande av tillstånd för anläggning av säkerhetsanordningar för sjöfart, beslut som gäller vattenvägar, beslut och anvisningar om förbud och begränsningar som gäller farleder samt meddelande av föreskrifter som gäller styrning av sjötrafiken,  
uppgifter på området intelligenta transporter, till exempel internationellt påverkande, internationell intressebevakning och internationellt ITS-samarbete samt uppgifter som gäller mobilitetstjänster,  
uppgifter för förvaltningsmyndigheten för vägtunnlar, dvs. tillsyn över vägtunnlarna på alla landsvägar, 
föreskrifter om reklamskyltar och informationsplakat utmed vägar och om dragning av kablar och placering av konstruktioner i områden intill landsväg samt föreskrifter om konstruktion och dimensionering av trafikmärken och andra trafikanordningar,  
utveckling av den strategiska dimensionen av effektbedömningar, omvärldsanalyser (inbegripet persontrafikstudier), utveckling av dataunderlaget för transportsystemsarbetet, allmänna trafikprognoser och prognosarbete (inte projektarbete), nationell styrning för hållbar mobilitet, strategiskt och nationellt utvecklingssamarbete för tillgänglighet samt godkännande av projektplaner för tillgänglighet när dessa innebär betydande utövning av offentlig makt, samt 
godkännande av allmänna planer, vägplaner och banplaner enligt landsvägslagen och banlagen. 
I samband med landskapsreformen är verket ämnat att vara ett stöd för kommunikationsministeriet i utvecklingen av transportsystemsarbetet och i samordningen av regionala transportsystemsmål. Verket ska delta i arbetet med nationella trafiksystemplaner och landskapens trafiksystemplaner enligt sitt ansvarsområde (i synnerhet offentlig persontrafik och trafiksäkerhet). 
Transport- och kommunikationsverket fungerar med nettobudget och finansieras i huvudsak genom klientavgifter. Verkets föreslagna totala utgifter (omkostnader) 2019 är ca 171 miljoner euro. Av denna summa ska 107 miljoner euro täckas av avgiftsintäkter och återstoden, ca 64 miljoner euro, finansieras ur momentet omkostnader i statsbudgeten (av detta täcks ca 25 miljoner euro med avgifter av skattekaraktär). Ur statsbudgeten finansieras skötseln av beskattningsuppgifter samt tillsyns- och rådgivningsuppgifterna, såsom nu. 
Verkets uppgifter ska i huvudsak skötas med de aktuella resurserna. Dessutom flyttar preliminärt uppskattat ca 75 personer från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket i och med att uppgifterna de sköter flyttas. Det exakta antalet årsverken bekräftas med beaktande av kompetens och verksamhetsresurser under den fortsatta beredningen, med hänsyn till att Trafikverkets uppgifter uppdelas på tre organisationer (Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket och ett trafikledningsbolag). Transport- och kommunikationsverket kommer att ha ca 900 anställda. 
3.3.2
3.3.2. Trafikledsverket
I regeringens proposition föreslås att Trafikverket ska ombildas till en myndighet med namnet Trafikledsverket från och med den 1 januari 2019. Trafikledsverket behåller Trafikverkets aktuella uppgifter inom trafikledshållning. Det föreslås att verkets trafikledningsansvar flyttas i samband med reformen till ett nytt trafikledningsbolag som inrättas i samband därmed och som i praktiken utgör en separat enhet, medan Trafikledsverket fortsätter att ha ansvaret för att anordna trafikledning. Verkets sjökartläggningsuppgifter flyttas i sin helhet till Transport- och kommunikationsverket. I ämbetsverkslagen möjliggörs dessutom delegering av uppgifter av biträdande art till privata eller offentliga tjänsteleverantörer. 
De uppgifter som innebär avsevärd utövning av offentlig makt, till exempel tillgripande av tvångsmedel, beviljande av stöd till handelsfartyg, godkännande av utredningsplaner, vägplaner och banplaner samt olika tillståndsärenden på området trafik och transport flyttas till Transport- och kommunikationsverket. Även olika uppgifter som gäller trafiktjänster och trafiksystemplanering, till exempel utveckling av den offentliga persontrafiken, persontrafikstudier och trafikstatistik flyttas enligt propositionen till det nya Transport- och kommunikationsverket, som inrättas i samband med reformen. 
Efter reformen är Trafikledsverkets uppgifter upplagda med en ännu tydligare fokus på planering, utveckling och underhåll av trafikleder av hög standard utgående från användarnas behov. Verket ska göra en projektbedömning av sådana utredningsplaner, vägplaner och banplaner, som gäller viktiga projekt. Denna projektbedömning ska innehålla en plan av uppföljningen och utvärderingen av projektet. Trafikledsverket sköter uppgifterna kopplade till vintersjöfarten på motsvarande sätt som idag. Trafikledsverket kommer även att styra väghållningen i landskapen via avtal samt genom att delta i landskapens planeringsprocesser för väghållningsplanerna. Verket är en stor upphandlare i markbyggnads- och vattenbyggnadssektorn och som beställare kommer det att ha en vidsträckt påverkan på sektorn, bl.a. genom framtagningen av olika upphandlingsmodeller och modeller för kostnadsberäkning. Tack vare reformen blir det möjligt att använda och utveckla personalens kompetens mer ändamålsenligt och inriktat på de uppgifter som har den största betydelsen för samhället. Denna effekt förstärks genom att tjänsteleverantörerna omfattas av kompetenskrav. Verkets uppgifter och kompetens som beställare blir desto viktigare i och med att trafikledningsverksamheten i framtiden läggs ut på entreprenad för alla transportslag. 
Målet är att Trafikledsverket ska kunna fokusera på att ta hand om trafikledstillgångarna på ett sätt som föregriper samhällets behov och identifierar riskerna. De förändringar som teknikutvecklingen för med sig innebär också att det skapas möjligheter för nya slags transportsystemstjänster. Genom att samla in och förvalta data om trafiklederna och genom att dela informationen som öppen data är Trafikledsverket med om att underbygga denna utveckling. 
I samband med landskapsreformen deltar Trafikledsverket i framtagningen av nationella trafiksystemplaner och av landskapens trafiksystemplaner enligt sitt verksamhetsområde (vägar, banor och farleder) och ger kommunikationsministeriet tekniskt stöd i framtagningen av den nationella planen. En av verkets centrala uppgifter är att som trafikledshållare ansvara för samordningen av åtgärder som påverkar trafiklederna för olika transportslag. Med samordning av trafik och markanvändning avses att verket deltar som expertmyndighet i framtagningen av landskapsplaner, generalplaner och detaljplaner. 
Ett av målen för reformen är att skapa en tydligare rollfördelning mellan myndigheterna i förvaltningsområdet och klarare processer. Tanken har varit att presentera arbetsfördelningen mellan Trafikledsverket och det nya trafikledningsbolaget i lagstiftningen för branschen och i ändringsförslag gällande den. 
Trafikledsverkets verksamhet och farledsproduktionen finansieras ur statsbudgeten såsom i det aktuella läget. Omkostnaderna dimensioneras mot bakgrund av intäkterna från den avgiftsbelagda verksamheten. Anslagen för grundläggande trafikledshållning dimensioneras med beaktande av banavgiften och farledsavgiften. Beslut som gäller projekt för utveckling av transportnätet fattas i budgeten. 
Trafikledsverket kommer att ha ca 400 anställda. 
3.3.3
3.3.3. Trafikledningsbolag
Genom en särskild regeringsproposition om ombildning av Trafikverkets trafikstyrnings- och trafikledningstjänster till aktiebolag (RP 34/2018 rd) ska Trafikverkets nuvarande trafiklednings- och trafikstyrningsuppgifter inom sjöfart, järnvägstrafik och vägtrafik samt verksamheter med nära samband till dem bolagiseras så att de från och med den 1 januari 2019 bildar ett bolag med specialuppgift med staten som enda ägare. Kommunikationsministeriet har hand om ägarstyrningen av bolaget. 
Figur 2. Växelverkan mellan ämbetsverken och bolaget. 
3.3.4
3.3.4. Datatillgångar inom transport
I avdelning V i lagen om transportservice föreslås två nya kapitel. Det första gäller data som inte ingår i registret för trafik och transport och som förvaltas av Transport- och kommunikationsverket. Det andra gäller data som förvaltas av Trafikledsverket. Bägge kapitel gäller i huvudsak datatillgångar som idag förvaltas av Trafikverket. Registren berör personuppgifter endast i begränsad utsträckning och för hanteringen av registren föreslås ingen särskild sektorsspecifik reglering. Registren hanteras med stöd av EU:s allmänna dataskyddsförordning och den därpå baserade allmänna nationella lagen. I övrigt innehåller kapitlen grundläggande bestämmelser om rätten att få information och om utlämnande av information. I fråga om utlämnande är det viktigaste ämnet öppen data, för vilken målet är bättre kvalitet. 
Figur 3. 
4
Förslagets konsekvenser
4.1
Ekonomiska konsekvenser
4.1.1
4.1.1. Konsekvenser för statens ekonomi och den offentliga ekonomin
Myndighetsreformen i förvaltningsområdet har inga betydande konsekvenser för statens ekonomi eftersom uppgifterna och personalen ur ett övergripande perspektiv inte ökar hos de berörda myndigheterna, utan det är verksamheten som effektiveras.  
Såsom vilken större omorganisering som helst medför reformen engångskostnader. Hur stora kostnaderna blir är det svårt att bedöma i detta skede. Kostnader uppkommer bl.a. på grund av följande: 
Planering och framtagning av en övergripande informationsarkitektur 
Organisering 
Omorganisering av det administrativa arbetet 
Verksamhetslokaler och lokalisering av verksamheten. 
Konsekvenser av att Transport- och kommunikationsverket inrättas 
När Transport- och kommunikationsverket inrättas flyttas anslag mellan momenten i statsbudgeten i proportion till hur uppgifterna fördelas mellan myndigheterna. 
Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets aktuella omkostnader och klientavgifter flyttas oförändrade till Transport- och kommunikationsverket genom flytten av dessa uppgifter. 
Dessutom flyttas omkostnader och statsbidrag för totalt ca 141 miljoner euro från Trafikverket till nya Transport- och kommunikationsverket enligt följande: 
9 miljoner euro i omkostnader för uppgifter som flyttas 
10 miljoner euro i utgifter för uppgifter som flyttas som gäller grundläggande trafikledshållning 
101 miljoner euro i statsbidrag för förbättring av konkurrenskraften hos fartyg i sjötrafik  
21 miljoner euro för statsbidrag för kollektivtrafik. 
Konsekvenser av Trafikledsverket 
Största delen av Trafikverkets anslag för omkostnader och grundläggande trafikledshållning samt samtliga av Trafikverkets anslag för utvecklingsinvesteringar flyttas till Trafikledsverket. Dessutom flyttas statsbidrag för totalt ca 64 miljoner euro från Trafikverket till Trafikledsverket. Av Trafikverkets intäkter flyttas en miljon till Trafikledsverket. De flyttade anslagsbeloppen preciseras så fort det råder säkerhet om de uppgifter och medföljande årsverken som flyttas. 
Konsekvenser av bolagiseringen av trafiklednings- och trafikstyrningstjänster 
En central åtgärd i myndighetsreformen är bolagiseringen av trafikledningsverksamheten inom vägtrafik, sjötrafik och järnvägstrafik. Från och med den 1 januari 2019 kommer denna verksamhet som idag sköts av Trafikverket att skötas av ett statsägt bolag med specialuppgift. Verksamheten som tas bort från nuvarande Trafikverket omfattar trafikledning inom väg-, sjö- och järnvägstrafik, inklusive köp av tjänster av Finrail Oy. 
I den nuvarande myndighetsstrukturen har produktionskostnaderna för trafikledningstjänsterna bedömts stiga från det jämförbara beloppet ca 139 miljoner euro 2016 till ca 144 miljoner euro 2019. Kostnaderna bedöms alltså öka med 5 miljoner euro. I den nya strukturen efter bolagiseringen köper Trafikledsverket tjänster som motsvarar de som tagits bort från Trafikverket av bolaget för uppskattningsvis 137 miljoner euro 2019. Detta belopp utgör det nya bolagets omsättning. 
Totalt bedöms de direkta fördelarna för den offentliga ekonomin till följd av bolagiseringen av trafikledningen uppgå till ca 11 miljoner euro under det första verksamhetsåret, förutsatt att den personal som blir kvar i stöduppgifter på Trafikledsverket kan användas effektivt. Kumulativt räknat över perioden 2019–2022 skulle föregående innebära offentliga besparingar på ca 44 miljoner euro. 
Baserat på en beräkning för det första verksamhetsåret kommer bolagiseringen att öka statens inkomster med uppskattningsvis 4 miljoner euro. Detta sker på följande sätt: 
Enligt en preliminär beräkning gör bolaget en måttlig nettovinst på 3 miljoner euro som bolaget intäktsför till staten i form av dividender. 
Preliminärt beräknat betalar bolaget 0,8 miljoner euro intäktsskatt om året. 
Baserat på en beräkning för planen för de offentliga finanserna för 2020-2023 uppskattas det att bolagiseringen kommer att spara stegvis höjande 7 miljoner euro per år (inklusive personalkostnader, inköp av tjänster, hyrningskostnader och andra utgifter) i statliga utgifter. Detta sker på följande sätt: 
Bolaget bedöms kunna producera trafikledningstjänsterna för 2019 med ca 137 miljoner euro. 
Beräknat med jämförbara tal går det i bolagsform att producera den service som Trafikverket producerar idag ca 7 miljoner euro billigare. 
Reformens beräknade besparingar och inkomster till statens ekonomi kommer att beaktas vid planering av statsbudgeten för 2019 och planen för de offentliga finanserna för 2020-2023.  
Distribution av anläggningstillgångar 
Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets anläggningstillgångar flyttas till Transport- och kommunikationsverket. Trafikverkets anläggningstillgångar flyttas i huvudsak till Trafikledsverket. Datasystemen jämte övrig utrustning som används i trafikledningen inom väg-, sjö- och järnvägstrafik flyttas från Trafikverket till bolaget som tar över trafikledningen. Deras aktuella värde uppgår till ca 228 miljoner euro. 
Fördelning av nuvarande tillgångar enligt balansräkning 
Den effektivare användningen av information kan ha stor betydelse för kostnaderna inom trafikledshållningen. Den kan förbättra förvaltningen av infrastrukturtillgångarna och därigenom minska till exempel det eftersatta underhållet.  
Det finns två mekanismer genom vilka kostnadsbesparingar kan uppnås. Den ena går ut på att man genom effektivare användning av information kan förbättra trafikledningen och på så sätt utnyttja den aktuella trafikledskapaciteten bättre, så att investeringsbehovet blir mindre. Den andra handlar om att man genom att kunna identifiera belastade vägpartier bättre än tidigare kan beräkna det eftersatta underhållet mer exakt och bestämma bättre skräddarsydda underhållsinsatser. 
Ekonomiska konsekvenser på lång sikt 
Ekonomiskt sett har reformen å ena sidan direkta eller relativt snart uppkommande konsekvenser och å andra sidan konsekvenser som är möjliga på lång sikt. De största ekonomiska fördelarna utgör ett potential på lång sikt som beror på synergifördelar, digitalisering, öppen data och den nya affärsverksamhet som bolaget kommer att ha, och de berör både den offentliga ekonomin och nationalekonomin. De omedelbara ekonomiska konsekvenserna är negativa eftersom det uppstår extra kostnader då verksamheten inleds och gemensamma IT-systemslösningar tas fram. Startkostnaderna 2019–2020 beräknas uppgå till ca 2 miljoner euro. Utgångspunkten är dessutom att förvaltningsområdets uppgifter inte förändras ur övergripande synvinkel och att inga personalnedskärningar görs. Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets branschoberoende ICT-tjänster har flyttats till Valtori. Några väsentliga kostnadsbesparingar uppnås inte. Över en längre tid kan trycket i form av ökande ICT-kostnader stävjas och besparingspotential skapas genom de anbudsförfaranden som Valtori ordnar.  
De främsta ekonomiska konsekvenserna av reformen syns som ett resultat av själva omställningsprocessen, dels tack vare att de nya myndigheternas uppgifter görs tydligare och effektivare och genom att synergifördelarna tas till vara, till exempel genom att silostrukturer nedmonteras och administrativt arbete slås ihop. Trafiksäkerhetsverkets hyreskontrakt för de aktuella verksamhetslokalerna i Helsingfors går ut våren 2021. Efter detta kan verksamhetslokalerna ge måttliga kostnadsbesparingar. Hur stora besparingar det är fråga om beror på utbudet vid tidpunkten i fråga. Den årliga kostnadsbesparing som kan uppnås från och med 2021 genom att gemensamma tjänster slås ihop beräknas ligga mellan 200 000 och 300 000 euro. De sparmål som uppsatts för Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket i planen för de offentliga finanserna kan uppnås från och med 2021, delvis via myndighetsreformen. Reformen skapar även mer allmänt en starkare förmåga att möta sparkraven i den offentliga sektorn.  
De operativa fördelarna med myndighetsreformen 2010 har gjort det möjligt för Trafiksäkerhetsverket att ta emot nya uppgifter. Till exempel har behörigheten att bevilja körkort och andra tillstånd som gäller vägtrafik flyttats från polisen till Trafiksäkerhetsverket. Normgivningsmakt och beslutsmakt har även överförts från kommunikationsministeriet (bl.a. beslut om fartygs nationalitet, tekniska föreskrifter om farliga ämnen för alla transportslag, fordonsteknik). Förändringarna i uppgiftsområdet kommer inte att upphöra här, och myndighetsreformen skapar större förmåga att ta emot nya uppgifter. 
De största ekonomiska konsekvenserna uppkommer på lång sikt, framförallt genom de möjligheter som reformen skapar för digitalisering och bättre användning av information i myndigheternas verksamhet. Den största besparingspotentialen i denna verksamhet ligger i hopslagning av tjänster, utveckling av verksamheten och nya tillvägagångssätt. Reformen skapar dessutom fördelar för samhället genom att ny affärsverksamhet blir möjlig.  
4.1.2
4.1.2. Ekonomiska konsekvenser för näringslivet
Reformen skapar nya affärsmöjligheter och ny service på marknaden. Transporter är en viktig faktor för nationalekonomin. Ett effektivt och produktivt transportsystem är väsentligt för nationell konkurrenskraft och en fungerande vardag. Omsättningen hos de företag som var verksamma på den finländska transportmarknaden 2012 var totalt ca 62 miljarder euro. Omsättningen för alla Finlands företag var 395 miljarder euro. Omsättningen hos företagen på transportmarknaden utgjorde alltså ca 15 procent av siffrorna för landets hela näringsliv.  
De största ekonomiska fördelarna av myndighetsreformen på förvaltningsområdet blir möjliga till följd av att trafikledningsverksamheten bolagiseras och datatillgångarna omfördelas, och de uppstår över en lite längre tid. Reformen berör särskilt två kärnområden på transportmarknaden, persontransporter samt godstransporter och logistik, vilka har beräknats uppgå till ca 22 miljarder euro (2012). I dessa två sektorer finns det nära nog 22 000 företag som sysselsätter ca 127 000 personer i Finland. 
Reformen har som mål att påskynda öppnandet av data samt utvecklingen och tillväxten av ny därpå baserad affärsverksamhet, bl.a. av typen MaaS (Mobility as a Service), särskilt startupverksamhet. Förväntningen är att den data som uppstår och samlas in i samband med trafikledning kan utnyttjas effektivare till fördel för hela samhället. Reformen skapar förutsättningar för ny företagsverksamhet. En tillväxt på bara en procent på marknaden för persontransporter, godstransporter och logistik skulle innebära en tillväxt på ca 200 miljoner euro i företagens omsättning. Detta skulle skapa nya arbetsplatser och därigenom nya intäktsflöden bl.a. för staten. 
Utvecklingen på persontransports, godstransports- och logistikmarknaden har indirekta fördelar för även andra aktörer på olika delområden av marknaden: fordons-, transportinfrastruktur- och drivkraftsmarknaden, som tillsammans beräknades uppgå till ca 40 miljarder euro 2012. Förändringen medför inte enbart fördelar mätta i eurobelopp. Det sker även stora förändringar i produkt- och servicesektorerna, i leveranskedjorna och i infrastrukturen. 
Målet att förbättra interoperabiliteten för kommunikations- och transporttjänster är till fördel för näringslivet. 
4.1.3
4.1.3. Ekonomiska konsekvenser för hushåll och enskilda personer
Enligt Statistikcentralens senaste statistik om hushållens konsumtion använde de finländska hushållen 19 miljarder euro, 17 procent av konsumtionsutgifterna, på transporter under 2012. Då man ser på tidsperioden 1985–2012 har transporter och livsmedel utgjort de största konsumtionsposterna under hela perioden (27 år). Transportutgifterna har vuxit i snabbare takt än utgifterna för livsmedel. 
Att skaffa och använda egen bil står för den absolut största delen av hushållens transportutgifter. Kostnaderna av bilägande och bilanvändning i Finland var 15,1 miljarder euro 2012. På andra transporter använde hushållen 3,89 miljarder euro enligt Statistikcentralens konsumtionsstatistik. Av detta användes till exempel 0,66 miljarder euro på bussresor, 0,17 miljarder euro på taxiresor och 0,39 miljarder euro på tågresor. Finländarna använder dock egen bil endast fem procent av tiden – 95 procent av tiden stod bilen oanvänd. De nya mobilitetstjänsterna beräknas dra ner på behovet av egen bil, särskilt i de större städerna. För dem som bor på landsbygden är det sannolikt viktigt med egen bil ännu långt in i framtiden, men på kortare sikt kan de nya möjligheterna innebära ett mindre behov för enskilda hushåll att äga flera personbilar. Alla insatser som minskar behovet av egen bil innebär ett besparingspotential för hushållen. 
Ändringen av lagen om transportservice (RP 145/2017 rd) träder i kraft i juli 2018. Ändringen medför förbättringar i hur information och register kan utnyttjas. Reformen gör servicen smidigare för enskilda och minskar behovet att uppsöka myndigheter för att sköta ärenden. Kostnaderna knutna till ärenden som behöver uträttas kan sjunka indirekt bl.a. genom att det inte längre är nödvändigt att skicka fotografier eller andra handlingar separat för varje ändamål. Hur mycket man som klient sparar varierar beroende på vilken handling som krävs och vilka tjänster man behöver. Till exempel kan man utifrån det nuvarande antalet förarbevis uppskatta att minst 20 000 personer har ett förarbevis för flera olika transportslag (källa: Trafiksäkerhetsverket). Om man räknar enligt en besparing på 20–50 euro för möjligheten att använda samma fotografi eller handling för flera ändamål är engångsbesparingen för individuella klienter mellan 400 000 och 1 000 000 euro. Summan ger en grov uppfattning om besparingarnas storleksklass. För bedömningen finns inte tillgång till exakt information om antalet kunder som uträttar ärenden vid Trafiksäkerhetsverket i olika egenskaper så att handlingar som tidigare lämnats in ännu gäller eller är förenliga med de krav som ställs för olika användningsändamål. I exemplet ovan har möjligheten att använda samma handling för flera olika ändamål ekonomiska konsekvenser för näringslivet, till exempel fotografiaffärer, i form av mindre affärsverksamhet. I detta skede är det dock svårt att definiera dessa konsekvenser med precision eftersom man inte ännu vet vilka olika handlingar som kommer att kunna användas och i vilken omfattning. 
Genom att registeruppgifter görs brett tillgängliga för ändamål i transportsektorn förbättras och underbyggs marknaden för mobilitetstjänster. Då uppgifter utlämnas för ändamål som anknyter till trafik och transport blir det möjligt att ta fram nya applikationer och tjänster för konsumenter. Detta främjar uppkomsten av nya sätt att förflytta sig och av en elektronisk servicekultur. Fördelen för konsumenten är att informationen är aktuell; detta gör det snabbare att uträtta ärenden och konsumenten får en bättre serviceupplevelse när hen köper exempelvis underhålls- och reservdelstjänster. Förändringen förutspås påverka det pris som slutanvändaren betalar för de producerade applikationerna eller tjänsterna. Konsumentpriset blir mindre när utbudet utvidgas och konkurrensen ökar. Vilka fördelar kunden får påverkas i hög grad av vilken karaktär de utvecklade tjänsterna har och i vilken grad de används. Därför är det svårt att uppskatta hur stora kostnads- och tidsbesparingar tjänsterna kommer att medföra. I Helsingforsregionens kollektivtrafik kostar en periodbiljett i nuläget ca 50–100 euro beroende på reseområde. De nya mobilitetstjänsterna införs med största sannolikhet först i städerna, där förutsättningarna att kombinera olika tjänster är bäst. Med största sannolikhet etableras tjänsterna först bland dem som använder kollektivtrafik regelbundet och endast har ett sporadiskt behov av personbil. Baserat på en studie av olika gruppers mobilitetsbehov (Trafikantgrupperna i det nationella personreseundersökningsmaterialet, Kommunikationsministeriets publikationer 43/2007) kan man beräkna att mängden personer som använder flera olika resesätt och som potentiellt kan vara intresserade av mobilitetstjänster uppgår till 20–40 procent av landets befolkning. När man beaktar bl.a. förbättringarna inom kollektivtrafiken och cykeltrafiken är sannolikheten stor för att denna andel åtminstone inte har minskat över tio år. 20–40 procent av de tio största städernas invånare betyder ca 435 000–870 000 personer. Den årliga kostnads- och tidsbesparingen för konsumenterna av mobilitetstjänster kan alltså beräknas ligga mellan 22 och 87 miljoner euro. 
Genom att myndighetsservicen utvecklas, bl.a. genom att anmälnings-, tillstånds-, rapporterings- och registreringsavgifterna digitaliseras och särskilt genom att konceptet MinData genomförs, uppstår det en besparing på ca 5 miljoner euro för konsumenterna på lång sikt, i inbesparade klientavgifter. 
4.2
Konsekvenser för personalen
Myndighetsreformen 
Myndighetsreformen på kommunikationsministeriets förvaltningsområde handlar om att bilda en ny myndighetshelhet där Trafiksäkerhetsverkets uppgifter – reglering och övervakning av området transport –, Kommunikationsverkets uppgifter – reglering och övervakning av området kommunikation – samt Trafikverkets reglerings- och tillståndsuppgifter, biträdande uppgifter och sjökartläggningsuppgifter slås ihop och bildar tillsammans en myndighet (Transport- och kommunikationsverket). Trafikverkets trafiklednings- och trafikstyrningstjänster överförs till ett bolag med specialuppgift där staten är den enda ägaren. Det som blir kvar av Trafikverket fortsätter som myndighet med ansvar för transportnätet. 
De olika myndigheternas administrativa uppgifter och verksamheter är mycket snarlika och experterna som sköter dem har en likartad kompetens. Det går att skapa direkta synergifördelar utan några kompetensrelaterade problem genom att tjänsterna genomförs under samma tak. I det administrativa arbetet går det att skönja möjligheter att organisera och genomföra lärande av andra och delning av bästa exempel. Det är viktigt att förvaltningstjänsterna framöver organiseras och genomförs så att experterna frigörs från det administrativa arbetet. 
Grunden i organisationen är enhetliga tillvägagångssätt. Genom att erfarenheterna om de olika myndigheternas ledningssystem, serviceledning och processer tas till vara går det att skapa tillvägagångssätt baserade på bästa exempel och föra en god personalpolitik. Genom en enhetligare klienthantering underbyggs en klientorienterad intern utveckling och det blir dessutom möjligt att framträda som en mer sammanhängande aktör gentemot klienter och intressentgrupper. 
Fördelar och effektfullhet uppnås genom en omvärdering av tillvägagångssätten och synergierna. Synergifördelar och möjligheter till effektivering kommer visserligen att uppstå så fort sammanslagningen har genomförts, men de största fördelarna kommer att uppnås på längre sikt, genom utvecklingen och förändringarna i de operativa förhållandena. 
Det är viktigt för verksamheten att Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket har kunnig, motiverad personal och leds väl. God personalpolitik och god ledning ska iakttas när myndighetsreformen genomförs. Personalen ska hållas informerad under reformen och ges möjligheter att påverka så som föreskrivs i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013). 
Enhetliga principer och tillvägagångssätt gäller för personalen hos alla de myndigheter som omfattas av reformen. Alla ska behandlas rättvist och jämlikt. 
I propositionen föreslås att Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets personal, personalen som flyttas från Trafikverket och alla tillhörande tjänster ska flytta med nuvarande tjänstemanna- och arbetsrättsliga villkor till det nya verket. Personer med tidsbegränsad anställning flyttar över till det nya verket för den tid som den tidsbegränsade anställningen gäller. För överföring av en tjänst krävs inte tjänstemannens samtycke, förutom om tjänsten överförs till en annan pendlingsregion. Trafikverket fortsätter under namnet Trafikledsverket med samma villkor för personalen. 
Personalen flyttas så långt som möjligt till uppgifter som motsvarar deras aktuella kompetens samt arbetets kravnivå och lönenivå. 
Myndighetsreformen innebär inga förändringar i myndigheternas regionala organisation. Trafiksäkerhetsverket och Trafikverket har just nu en regionalt decentraliserad organisation som täcker hela landet. Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket kommer att vara verksamma på samma orter som de aktuella myndigheterna. Båda myndigheterna kommer fortsättningsvis att ha sitt säte i huvudstadsregionen.  
I punkt 2.1.3 visas nyckeltalen för de olika myndigheternas personal. Den nuvarande personalen följer med uppgifterna till den organisation till vilken deras uppgifter flyttas eller där deras uppgifter stannar, i enlighet med statstjänstemannalagen och arbetsavtalslagen. 
Preliminärt beräknade årsverken 2019 
Myndighet 
Beräknade årsverken 2018 
Årsverken som flyttar till Kommunikationsministeriet 
Årsverken som blir kvar på Trafikledsverket 
Årsverken som flyttar till trafikledningsbolaget 
Trafiksäkerhetsverket 
564 
580 
 
 
Kommunikationsverket 
231 
231 
 
 
Trafikverket 
631 
ca 75 
ca 400 
ca 180 
Sammanlagt 
ca 1 430 
ca 890 
ca 400 
ca 180 
All personal vid de myndigheter som läggs ned flyttar i enlighet med sina uppgifter till Transport- och kommunikationsverket. Personal på Trafikverket som sköter uppgifter som hör till Trafikledsverkets ansvarsområde stannar på Trafikledsverket. Omorganiseringen genomförs i överensstämmelse med bestämmelserna i 5 a–5 c § i statstjänstemannalagen (750/1994). Genomförandelagen för reformen innehåller också en övergångsbestämmelse som omfattar personalen och som förklaras närmare längre ner. Reformen genomförs i överensstämmelse med lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar. De nya myndigheterna följer de föreskrivna samarbetsförfarandena i sina beslutsprocesser. 
Tjänsterna kopplade till de uppgifter som flyttar till Transport- och kommunikationsverket flyttas till verket i enlighet med 5 a § i statstjänstemannalagen. Tjänstemän som utnämnts till ett tjänsteförhållande för viss tid övergår till anställning vid ämbetsverket för den tid tjänsteförhållandet varar. Tjänsterna och arbetsavtalsförhållandena för de personer som sköter uppgifter som stannar hos Trafikledsverket kvarstår och stannar där. 
Tjänstemän och arbetstagare som är familjelediga baserat på anställning hos en tidigare arbetsgivare har rätt att återgå till arbetet som anställda hos den nya arbetsgivaren och så att de i första hand får syssla med sina tidigare arbetsuppgifter. 
Propositionen innehåller en övergångsbestämmelse som gäller anställda i arbetsavtalsförhållande. Syftet med bestämmelsen är att trygga att all personal behandlas lika i reformen, så att omställningsskyddet tillgodoses enligt samma principer oberoende av typen av anställningsförhållande. Kontinuiteten i anställningsförhållandet garanteras över reformperioden för både tjänsteavtal och arbetsavtal. Personal med arbetsavtal som sköter uppgifter som blir kvar på Trafikledsverket stannar där i samma anställningsförhållande. Personal i arbetsavtalsförhållande som övergår från Trafikverket till nya Transport- och kommunikationsverket flyttar dit som personal med tjänsteavtal. Detta ligger i linje med rekommendationen utfärdad av Statens arbetsmarknadsverk om att anställningsförhållandena ska förenhetligas i samband med omorganiseringar. I fråga om intjäning av förmåner anses anställningsförhållandet med staten ha fortlöpt oavbrutet. Intjänad semester och eventuella semesterpenningar kopplade till arbetsavtalen flyttar alltså tillsammans med personen till den nya myndigheten. Det föreslås också en bestämmelse om att personer med arbetsavtalsförhållande kan flyttas utan deras samtycke om de flyttas inom eller till sitt pendlingsområde. Bestämmelsen stämmer överens med bestämmelsen i 5 a § 3 mom. i statstjänstemannalagen. 
Personalen kommer att placeras i den nya myndigheten gradvis, genom att man har möjlighet att anmäla sig till uppdraget som enhetschef och till andra eventuella chefsposter, med undantag av posten som generaldirektör, samt genom placeringsförsök innan de slutliga organisationerna har bestämts. Personalen ges möjlighet att påverka var de placeras. Målet är att en person i första hand ska få uppgifter som motsvarar hens tidigare arbete. Det är likväl möjligt att en persons uppgiftsbild blir en annan i den nya organisationen. Om uppgifterna förändras väsentligt för en person med tjänsteavtal gäller förfarandet i 5 c § i statstjänstemannalagen. 
Transport- och kommunikationsverket samt Trafikledsverket sköter myndighetsuppgifter som omfattar utövning av offentlig makt. Dessa uppgifter, inbegripet beredning och fattande av förvaltningsbeslut samt det faktiska förvaltningsarbetet, sköts även framöver av personal i tjänsteförhållande. Frågan hur arbetet ska organiseras och hur personalens uppgiftsbilder påverkas är punkter som tas upp i beredningen av projekten med att inrätta Transport- och kommunikationsverket och omorganisera Trafikledsverket. Anställda flyttas till Transport- och kommunikationsverket med samma tjänsteförhållande som de har då reformen inleds. För personer med arbetsavtal ändras anställningsförhållandet till ett tjänsteförhållande när de flyttas till verket. När det har definierats hur Transport- och kommunikationsverkets uppgifter ska organiseras och hur personalens uppgifter ska se ut är målet att samma anställningstyp används för uppgiftsbilder som är identiska eller snarlika. 
När den föreslagna lagen om inrättande av Transport- och kommunikationsverket och om ändring av lagen om Trafikverket träder i kraft upphör de sammanslagna myndigheternas tjänste- och arbetskollektivavtal att gälla. Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket omfattas av statens kollektivavtal och det därmed sammanhängande förhandlingssystemet. De gällande centralavtalen omfattar de nya myndigheterna. Villkoren för anställningsförhållandena kan preciseras genom avtal på myndighetsnivå. Villkoren förhandlas av Transport- och kommunikationsministeriet, Trafikledsverket och de berörda personalorganisationerna. 
För nya Transport- och kommunikationsverket förhandlas ett eget avlöningssystem som främjar resultat. Lönenivån för personal som flyttar tryggas på det sätt som har avtalats på central nivå i statens tjänste- och arbetskollektivavtal. Målet är att det ska finnas ett avtal eller åtminstone ett förhandlingsresultat om avlöningssystemet innan Transport- och kommunikationsverket inleder sin verksamhet. För verket förhandlas även avtal om förtroendemannaverksamhet, samarbete och samarbete i fråga om arbetarskydd. Beslut som gäller arbetstidsformer och -system fattas med särskild hänsyn för de operativa behoven hos varje myndighet.  
Trafikverkets tjänste- och arbetskollektivavtal fortsätter att gälla då Trafikverket döps om till Trafikledsverket, och personalen fortsätter i sina uppgifter enligt avtalade villkor. Trafikledsverkets organisation görs om så att den överensstämmer med de uppgifter som föreslagits i reformen. Man strävar efter att trygga möjligheter för verkets personal att påverka genomförandet av reformen vid Trafikledsverket. 
God personalpolitik iakttas i reformen. En lyckad ledning av förändringen förutsätter öppenhet och att personalen görs delaktig i genomförandet. Därför har företrädare för personalorganisationerna varit med i de projektorganisationer som arbetar med att inrätta de nya myndigheterna. Personalmöten har ordnats för behandling av de frågor och åtgärder som hänför sig till de nya myndigheterna. På intranätet som omfattar hela förvaltningsområdet har målet varit att personalen hålls informerad och har möjlighet att vara med och påverka. Reformen har behandlats och diskuterats regelbundet vid samarbetsmöten för kommunikationsministeriets förvaltningsområde. De berörda myndigheterna kommer att behandla personalflyttsfrågan i sina respektive samarbetsförfaranden. 
Landskapsreformen 
Bestämmelserna om personalarrangemang i transportsektorn med anknytning till landskapsreformen ingår i regeringens proposition med förslag till ändring av landsvägslagen och till vissa lagar som har samband med den. Propositionen lämnas till riksdagen i april 2018. Huvudparten av personalen inom ansvarsområdet trafik vid NTM-centralerna (ca 325 årsverken) flyttas till landskapen från och med den 1 januari 2020. De nationella uppgifterna (tillståndsuppgifter inom väghållning/specialtransporter, reklam invid vägar, dragning av kablar och ledningar, flytt av fordon, skadeståndsfrågor som gäller fordon, museiverksamhet och traditionsarbete som gäller fordon samt vissa betalnings- och dokumentförvaltningsrelaterade uppgifter vid UF-centret) flyttas till Trafikledsverket; telematiken invid vägar och kundservicen flyttas till trafikledningsbolaget. Förändringarna i fråga om uppgifter och personal ska enligt förslaget genomföras från och med den 1 januari 2020. Exakt hur personalen fördelas klarnar under 2019, men enligt en preliminär beräkning flyttar 83 årsverken från NTM-centralerna till Trafikledsverket och högst 19 årsverken till trafikledningsbolaget.  
Myndighetsreformen och landskapsreformen genomförs inte samtidigt. Trots detta är målet att personal som flyttas från NTM-centralerna till Trafikledsverket och trafikledningsbolaget får samma anställningsarrangemang och möjlighet att påverka. 
4.3
Konsekvenser för myndigheternas verksamhet
En mer koncentrerad förvaltning är effektivare. Sedan 2012 har regeringsprogrammen innehållit avsevärda besparingar i de anslag som anvisas till myndigheterna för omkostnader. Samtidigt har myndigheterna fått och kommer att få nya uppgifter. Tack vare den nya myndighetshelheten kan de olika myndigheternas förvaltning och gemensamma arbete, särskilt den administrativa stödverksamheten, utföras mer koncentrerat, förvaltningen blir mer produktiv, effektiv och effektfull och resurser frigörs för de nya uppgifterna och för eventuella personaljusteringar till följd av andra reformåtgärder. 
Mot bakgrund av det försämrade läget för de offentliga finanserna är det centrala målet för statens strukturella och operativa utvecklingsprojekt att tjänster framöver ska tillhandahållas effektivare och mer kostnadsmedvetet, allt medan en hög standard upprätthålls. Målet är bl.a. att avlägsna överlappande arbete och att öka användningen av elektroniska tjänster. Ur användarens synvinkel är målet särskilt att tjänsterna ska vara tydliga och enkla att använda. 
Genom myndighetsfusionen eftersträvas följande fördelar: 
Förvaltningsområdet får en bättre förmåga att reagera på nya behov bland användarna och på förändrade förhållanden. 
Den strategiska ledningen av förvaltningsområdet blir bättre. 
Förvaltningen blir mer produktiv och effektfull genom att resurserna används mångsidigare och effektivare. 
På kort sikt uppnås synergifördelar särskilt i den administrativa stödverksamheten (ekonomi- och personalförvaltning). 
På längre sikt leder de elektroniska tjänsterna och den bredare resursbasen till att experterna frigörs från rutinarbete och kan ägna sig åt mer krävande uppgifter. 
Sammanslagningen av myndigheterna öppnar upp möjligheter för en resultatstyrning med större tonvikt på intern kommunikation och samarbete. 
Genom att myndigheter koncentreras och slås ihop får man nytt perspektiv på den strategiska ledningen och förutsättningar att utveckla verksamheten utgående från klienternas olika behov samt förutsättningar att utveckla och förenkla lednings- och tillståndsverksamheten och avveckla normerna där. 
Den nya myndigheten har goda möjligheter att sprida goda exempel och lära sig av andra i en ständigt skiftande verksamhetsmiljö. 
Genom att tillsyn, ledning och tillståndsfrågor koncentreras skapas en starkare juridisk grundexpertis och förutsättningar för bättre tjänster. 
Utmaningen är att synergifördelarna kan bli sämre om reformen stannar av halvvägs. Utvecklingsmålet kan dock uppnås genom att det hålls ett målmedvetet strategiskt grepp om processen och organiseringen. 
4.4
Miljökonsekvenser
Förslaget har inga direkta konsekvenser för miljön. 
Automatiserade transporter och digitalisering kan leda till att miljöutsläppen från transporter minskar. Bättre interoperabilitet i kommunikations- och transporttjänster skapar potential för automatiserade transporter. Utvecklingen inom kommunikation möjliggör nya sätt att arbeta och minskar på behovet av mobilitet knutet till bl.a. jobb och arbetsplatser. Genom att sektorerna transport och kommunikation slås samman i samma myndighet främjas utvecklingen på ovan nämnda områden och på lång sikt främjas ett mer hållbart transportsystem. 
Tillgången till öppen data, en effektivare användning av datatillgångarna och den data som uppkommer och tas till vara i samband med trafikledning gör att data kan användas för samhällets bästa effektivare än förr. Detta kan leda till mindre farliga utsläpp och bättre energieffektivitet inom transporter. 
Konceptet ”mobilitet som service” (Mobility as a Service, MaaS) gör att den offentliga sektorn, näringslivet och användarna skapar ett hållbart transportsystem genom att tillsammans använda data och de digitala tjänsterna. Konceptet kan hjälpa uppnå en miljövänligare färdmedelsfördelning genom att möjliggöra transporter från dörr till dörr bl.a. inom persontrafiken samt tjänster som bygger på delningsekonomi. Detta kan leda till ett mindre beroende av personbil och göra nya mobilitetstjänster, den offentliga kollektivtrafiken medräknad, attraktivare. 
Målet med konceptet mobilitet som service är att andelen enpersonsresor med personbil ska minska och att tillväxten av personbilsanvändningen bl.a. i de urbana områdena ska stanna av trots att befolkningen växer. Till exempel en ökad samåkning kan främja förnyelsen av bilparken och öka andelen personbilar med alternativ drivkraft, eftersom tröskeln att skaffa till exempel en bil med alternativ drivkraft för samåkningsändamål kan vara lägre jämfört med traditionellt bilägande. 
4.5
Övriga samhälleliga konsekvenser
Konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet 
Ett mål för propositionen är att främja uppkomsten av ny näringsverksamhet i transport- och kommunikationssektorn. Det har uppskattats att de företag som idag använder information som Trafiksäkerhetsverket lämnar ut kommer att sysselsätta cirka 1 200 personer i framtiden. 
För närvarande spelar informationsarbetet inom transportsektorn en liten roll för arbetsmarknadens struktur som helhet. Enligt Statistikcentralen sysselsatte informations- och kommunikationssektorn 87 763 personer i Finland 2014, medan det sammanlagda antalet sysselsatta var 2,27 miljoner personer. Andelen informationspersonal inom transportsektorn utgör över en procent av hela informations- och kommunikationssektorns arbetskraft. 
Det har bedömts att myndighetsreformen kommer att leda till en betydande mängd ny affärsverksamhet bland annat inom forskning, utveckling och mobilitetstjänster. Utvecklingen inom mobilitetstjänsterna kan ha avsevärda sysselsättande effekter samt effekter på handelsbalansen och infrastrukturen. 
Konsekvenser för säkerheten 
Propositionen har positiva konsekvenser för trafiksäkerheten. Att information av god kvalitet förmedlas vid rätt tidpunkt och med tillbörlig datasäkerhet blir allt viktigare för trafiksäkerheten. Myndighetsreformen underbygger utvecklingen på detta område genom att skapa ett närmare samband mellan kommunikation och transport. Många säkerhetsproblem bottnar i lösningar på transportsystemnivå och syns i sista hand i form av trafikolyckor. Myndighetsreformen skapar större klarhet i rollerna och uppgifterna i den nationella trafiksystemplaneringen och utvecklingen av kollektivtrafiken, så att man i fortsättningen bättre kan identifiera och hitta lösningar på de problem på högre nivå som ligger bakom olyckor. 
Förslaget skapar bättre förutsättningar för framtidens trafiksäkerhetsarbete. De konkreta positiva effekterna kommer att synas främst över ett längre tidsperspektiv. Ur detta perspektiv kan reformen leda till en övergång från personbil till mobilitetstjänster i takt med att de digitala lösningarna och kommunikationerna blir bättre. Den nya myndigheten skapar även möjlighet till bättre förvaltning av transportsystemet så att infrastrukturen för såväl transporter som datatrafik beaktas i helheten. Detta främjar övergången från fysiska transporter till digimobilitet (till exempel distansarbete) och tjänstifiering av transporterna (MaaS). 
Då sensorteknik och infrastruktur förs samman uppstår bättre möjligheter att samla in och förvalta information, vilket är till stöd för en bättre övergripande planering av transportsystemet och en trafikledning som motsvarar det aktuella läget. Detta är i sin tur till stöd för utvecklingen inom intelligenta transporter och samtidigt för trafiksäkerheten. 
I framtiden kommer intelligenta och automatiserade transporter att medföra cybersäkerhetshot. För att bekämpa dem är ett effektivare samarbete med Cybersäkerhetscentret till fördel. 
När myndigheterna arbetar effektivare kan mer resurser styras till trafiksäkerhetsarbete. 
Konsekvenser för den regionala utvecklingen 
I dagens läge är det landskapsförbundet som har ansvar för den övergripande strategiska regionplaneringen enligt lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (7/2014). Som en del av detta uppdrag inleder landskapsförbundet processen med att ta fram en trafiksystemplan för landskapet, leder samarbetet och samordnar planeringsprocessen med den övriga planeringen i landskapet. Undantaget är Helsingforsregionen. Trafikverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna deltar i framtagningen av landskapens och stadsregionernas trafiksystemplaner. Trafiksystemplaneringen handlar om att samordna de riksomfattande och regionala utvecklingsbehoven i fråga om trafiknät och trafiktjänster, transporterna och andra former av markanvändning. Med utveckling av transportsystemet avses utveckling av trafiklederna, förbättring av transporttjänsterna och marknaden för transporttjänster samt förbättring av förutsättningarna för kollektivtrafik. 
Trafikverket har ansvaret att leda närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet på sitt område och att samordna väghållningen hos respektive närings-, trafik- och miljöcentral. Ansvarsområdet trafik på NTM-centralerna har som väghållningsmyndighet skött den operativa väghållningen. För närvarande finns det 15 NTM-centraler och av dem sköter nio trafikuppgifter. Inom sina verksamhetsområden har TM-centralerna hand om följande uppgiftsområden inom väghållning: att fastställa servicenivån på väglederna (klienternas behov, samarbete i markanvändningsfrågor då reserverade områden omfattar vägpartier, förstudier, väg- och trafikförhållanden, trafikledning och trafikstyrning, trafiksäkerhet), programmering av väghållningen (resultat- och ekonomistyrning, resultat- och ekonomiplanering, väghållningsprogram), projektplanering och planering av underhållet. 
Regeringens proposition om landskapsreformen (RP 15/2017 rd) jämte kompletterande proposition (RP 14/2018 rd) har lämnats till riksdagen. Enligt 6 § 1 mom. 14 punkten i förslaget till landskapslag hör transportsystemets funktion, trafiksäkerheten, väg- och trafikförhållandena, den regionala väghållningen, samarbetet inom markanvändningen samt produktionen av data om verksamhetsmiljön för användning i den nationella trafiksystemplaneringen till landskapets uppgiftsområde i enlighet med vad som bestäms genom lag. 
Staten fortsätter att äga trafik- och farlederna och Trafikverket, framöver Trafikledsverket, förvaltar dem. Trafikledsverkets uppgifter omfattar ansvar för ledningen av väghållningen och för samarbetet och avtalsarrangemangen med landskapen och deras samarbetsområden. Vidare omfattar verkets uppgifter att i egenskap av trafikledshållare delta i samordningen av transporter och markanvändning och i utarbetandet av nationella trafiksystemplaner och av landskapens trafiksystemplaner. Transport- och kommunikationsverkets deltar i den strategiska och operativa beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen och i utarbetandet av landskapens trafiksystemplaner. Myndighetsreformen skapar en klarare arbetsfördelning i det regionala samarbetet och gör att områdenas synpunkter kan tas i beaktande på ett mer resultatgivande sätt. 
Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket fortsätter att ha sina huvudsakliga verksamhetsställen i huvudstadsregionen. Bägge myndigheter har dessutom regionala verksamhetsställen och uppgifter som delvis handhas av tjänsteleverantörer baserat på avtal. Myndighetsreformen anses innehålla positiva möjligheter till utveckling i samarbetet med de kommande landskapen och kommunerna. 
Koordineringsgruppen för regionalisering har behandlat myndighetsreformen i februari 2018. Gruppen anser inte att någon formell placeringsutredning behövs. Gruppen ställer dock kravet att tidigare regionaliseringsbeslut ska förbli i kraft i den nya strukturen, med undantag av de uppgifter som flyttas till trafikledningsbolaget.  
Konsekvenser för informationssamhället 
Grundprinciperna för utnyttjandet av data ur myndigheternas register är att det sker på marknadsvillkor samt att tjänsterna håller hög standard, motsvarar användarnas behov, har rimligt pris och produceras effektivt. I synnerhet information som gäller transportsystemet ska vara tillgänglig för kunder, tjänsteleverantörer och myndigheter på ett så öppet sätt som möjligt och så att största möjliga mervärde uppstår. Andra viktiga förutsättningar för bättre service är att digitaliseringen utvecklas och att det skapas möjligheter för tjänster baserade på transport- och trafikinformation samt för försök på detta område. 
Digitaliseringen av samhället är en utmaning för myndigheterna som måste hitta nya lösningar för att göra information tillgänglig för dem som kan utnyttja den. Myndigheterna har också till uppgift att stöda digitaliseringen och uppkomsten av digitala tjänster och marknader. Digitaliseringen och uppkomsten av digitala tjänster bygger på förmågan och möjligheten att behandla och utnyttja information. 
Digitaliseringen förutsätter att registerdata hos myndigheter kan användas maskinellt och att datan görs tillgänglig via olika applikationer och tjänster. Detta gör datan mer användbar i beslutsprocesserna och öppnar upp möjligheter för användare av data och tjänsteleverantörer att utforma mer kompletta API (applikationsprogrammeringsgränssnitt) och skapa omfattande ekosystem för dataanvändning. Tjänsteleverantörer drar nytta av utvecklingen direkt och genom att återanvändningen av information ökar uppstår dessutom fördelar för alla som använder applikationerna och tjänsterna. 
Framöver är det viktigt att konsumenterna ges ordentliga möjligheter att behandla sina uppgifter. Konceptet MinData handlar om att administrationen av personuppgifter överlåts åt den registrerade. Det är inte fråga om uppgifter i ett myndighetsregister, utan om uppgifter som myndigheten har gjort tillgängliga så att den registrerade själv hanterar dem. Detta koncept kunde tillämpas till exempel på uppgifter om körrätt för personer så att den registrerade personen får hantera dem via ett gränssnitt som Transport- och kommunikationsministeriet tillhandahåller. Värt att notera är att myndigheten fortsättningsvis har samma personuppgifter, i detta fall uppgifter om körrätt, i sitt register. Den delmängd som gjorts tillgänglig för hantering som MinData tas inte bort från myndighetens personregister. 
Trafiksäkerhetsverkets data har använts i stor omfattning och den ekonomiska betydelsen av denna användning är klar. Datan ligger till grund för en marknad för informationstjänster som beräknas uppgå till 100 miljoner euro om året. Det tillförda ekonomiska värdet för företagens ägare, anställda och finansiärer är minst 20 miljoner euro per år. Detta är en ny marknad som inte skulle finnas utan Trafiksäkerhetsverkets myndighetsdata. Verket kommer att fortsätta utveckla sin data och sina tjänster. På lång sikt är det sannolikt möjligt att avgifterna för anmälningar, tillstånd, rapportering och registrering kan sänkas. 
Konsekvenser för jämställdheten mellan könen 
I avsnitt 2.1.3 ges en beskrivning av situationen vid Trafikverket, Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket i fråga om personalstorlek, könsfördelning, personalens utbildningsnivå och verksamhetsställen. Andelarna kvinnor och män ligger nära varandra, men andelen män är större på alla ovan nämnda myndigheter. Störst är skillnaden på Trafikverket. Männens andel överskrider kvinnornas med över 100 årsverken. Myndighetsreformen kommer att jämna ut könsfördelningen hos Trafikledsverket eftersom största delen av den personal som flyttas till trafikledningsbolaget är män. 
Språkliga konsekvenser 
Propositionen medför inga språkliga konsekvenser. De berörda myndigheterna verkar och ger service på alla de inhemska språken samt på andra språk. 
5
Beredningen av propositionen
5.1
Förstudien och beredningsgrupperna
Förstudien (Liikenne- ja viestintäministeriön hallinnonalan virastouudistus – Esiselvitys, LVM Raportit ja selvitykset 2/2017, 17.2.2017) lämnades till ministeriet den 17 februari 2017. Arbetsgruppen föreslog att Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket och Trafikverkets myndighetsuppgifter ska slås ihop till en myndighet. Trafikledningsverksamheten vid Trafikverket ska enligt förslaget bolagiseras baserat på en separat utredning och bilda ett bolag med specialuppgifter som staten äger till hundra procent. Trafikverkets återstående uppgifter övertas av Trafikledsverket som fortsätter som myndighet med ansvar för transportnätet. 
Den 25 april 2017 tillsatte kommunikationsministeriet en styrgrupp samt fyra arbetsgrupper med uppgift att genomföra projektet. Gruppernas mandattid började den 25 april 2017 och slutade den 31 december 2018. 
Följande arbetsgrupper tillsattes: 
1) En arbetsgrupp med ansvar för sammanslagningen av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket 
2) En arbetsgrupp med ansvar för Trafikverkets uppgifter samt för omorganiseringen av det kvarblivande Trafikverket 
3) En arbetsgrupp med ansvar för bolagiseringen av Trafikverkets trafikledningsuppgifter 
4) En arbetsgrupp med ansvar för lagberedningen. 
Alla ämbetsverk med undantag av Meteorologiska institutet var brett representerade i arbetsgrupperna. Personalen var representerad i alla arbetsgrupper förutom i styrgruppen och i lagberedningsgruppen. I arbetsgruppen med ansvar för bolagiseringen av Trafikverkets trafikledningsuppgifter ingick dessutom representanter från försvarsministeriet, inrikesministeriet, Finrail Oy och Air Navigation Services Finland Oy. Arbetsgrupperna tillsatte undergrupper för specifika frågor. Arbetsgrupperna kallade även olika experter till sina möten. 
5.2
Samråd och remissbehandling
I oktober 2017 ordnades en omfattande enkät om myndighetsreformen och om bolagiseringen av trafikledningstjänsterna. Samrådsmöten om reformen hölls för intressentgrupperna den 24 november 2017 och den 14 februari 2018, och dessutom ordnades flera diskussionsmöten för anställda. 
Remissbehandlingen av regeringens proposition om myndighetsreformen pågick mellan den 19 januari och den 23 februari 2018. Yttranden inhämtades av olika aktörer på bred front, och dessutom kunde propositionen kommenteras fritt på tjänsten utlåtande.fi. Sammanlagt 71 svar lämnades. 
Allmänna synpunkter på myndighetsreformen 
Flera av dem som yttrade sig är i princip för målen och förslagen i myndighetsreformen. Remissinstanserna bedömer att reformen på det stora hela stöder förändringarna i transportsektorn och främjar ett allt större samspel mellan kommunikationssektorn och transportbranschen när omvärlden digitaliseras. De anser att myndighetsreformen spelar en viktig roll för att förvaltningsområdet ska kunna anpassa sig till förändringarna i omvärlden. På många sätt och på många plan ses reformen som något som gör detta möjligt. Generellt sett ansåg remissinstanserna att det är positivt att förvaltningsområdet synas och att man är beredd att förnya det. Enligt remissvaren skapar reformen, om den genomförs, goda utgångspunkter för synergifördelar, koncentration av verksamheter, goda exempel och normavveckling. En transport- och kommunikationspolitik som är helhetsinriktad och långsiktig ger förutsättningar att möta utmaningarna inom bl.a. urbanisering och klimatpolitik. 
Förslaget att slå ihop Trafiksäkerhetsverkets, Trafikverkets och Kommunikationsverkets myndighetsverksamhet i en ny myndighet, Transport- och kommunikationsverket, och förslaget att Trafikverkets återstående verksamhet ska omorganiseras och bli en ny myndighet, Trafikledsverket, var enligt flera remissvar en logisk lösning som stöder målen i propositionen. Bland annat Centralhandelskammaren ansåg det positivt att sammanslagningen av myndigheterna senareläggs och att inte alla stora omställningar inom transportförvaltningen sker samtidigt. Gränsbevakningsväsendet ansåg förslaget motiverat med hänsyn till samarbetet med intressentgrupperna och en effektiv förvaltning. Enligt jord- och skogsbruksministeriet gör omorganiseringen av myndighetsverksamheten dessutom att förvaltningen blir produktivare genom att begränsade resurser kan användas effektivare när administrativa områden slås ihop. En omorganisering gör också att förvaltningsområdet bättre kan beakta allmänhetens och näringslivets kundbehov.  
I remissvaren uttrycktes missnöje över att förslaget inte i tillräcklig grad beskriver problemen i det aktuella systemet som myndighetsreformen har till syfte att åtgärda, och det rådde osäkerhet om motiven bakom reformen. I Justitiekanslersämbetets remissyttrande konstaterades att alternativen för myndighetsreformen presenteras i förslaget men det förklaras inte tillräckligt ingående varför det alternativ som innebär en lagproposition har valts. I remissvaren gavs även synpunkten att målen för reformen eventuellt kunde främjas genom de aktuella organisationerna. I synnerhet organisationerna för näringslivet och företagen påpekade att en delning av Trafikverket i tre olika organisationer kan leda till att förvaltningsområdet har sämre förmåga att bemöta kundernas behov och förändringarna i omvärlden. Finansministeriet kom med synpunkten att förslaget borde innehålla en precisare beskrivning av de avsedda synergifördelarna då myndigheterna slås ihop. Remissinstanserna lade även stor tonvikt på att den administrativa bördan ska lättas ytterligare och helhetsbilden göras ännu klarare när beredningsarbetet fortsätter, dvs. de frågade sig hur helheten bestående av ett dynamiskt transportsystem och elektronisk kommunikation är ämnad att se ut. Säkerhetsmyndigheterna fäste särskild vikt vid att det fortlöpande samarbetet fortsätter med de nya myndigheterna på ett sektorsöverskridande sätt.  
Ålands landskapsregering gav ett allmänt utlåtande och konstaterade att man vill återkomma till frågan i ett senare skede. 
Samband med andra reformer 
Samtidigt med denna myndighetsreform genomförs en serie andra betydande reformer inom förvaltningsområdet transport. Detta lyftes starkt fram i remissvaren som en omständighet som gör det svårt att gestalta helheten, i synnerhet för landskapsreformens del. I landskapsförbundens remissvar fanns en oro över eventuella tillkommande utmaningar när det gäller samordning av mål och uppgifter. Bland annat Birkalands förbund påpekade att de uppgifter som Transport- och kommunikationsverket föreslås ha ligger nära de kommande landskapens uppgifter inom området transport. Kontakten mellan landskapen och Transport- och kommunikationsverket är central även på områdena hållbara transporter, datalagring inom transportsektorn samt forskning och utveckling. För att undvika överlappande resurser och för att garantera en produktivare förvaltning och en kundinriktad verksamhet är åsikten i remissvaren att de olika myndigheternas roller i den tilltänkta helheten, som omfattar landskapen samt närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM), bör förtydligas ännu mer. NTM-centralerna anser att det dessutom är viktigt att de behörigheter och ansvar och den arbetsfördelning som ska gälla 2019 säkerställs, i synnerhet när det gäller Trafikledsverket och NTM-centralerna. Även personalorganisationerna påtalade utmaningarna med att reformens olika delar träder i kraft vid olika tidpunkter, med särskild fokus på ansvarsområdet trafik och infrastruktur (ansvarsområde L) vid närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM) och på UF-centrets personal. I städernas remissvar framhölls det dessutom att den nya myndighetshelheten inte får hämma den regionala utvecklingen och samarbetet mellan olika aktörer. 
Utöver landskapsreformen (RP 15/2017 rd och RP 14/2018 rd) som pågår samtidigt som den aktuella myndighetsreformen behandlas även inrättandet av ett bolag för trafikledning och trafikstyrningstjänster som en separat fråga (RP 34/2018 rd), som dock knyter starkt an till helheten. Planen att behandla och driva igenom regeringens propositioner som separata helheter tyckte remissinstanserna att var besvärlig. I remissvaren framhävdes bl.a. att samarbetet och gränsytorna mellan de nya myndigheterna och det nya trafikledningsbolaget bör fungera. Det ansågs också viktigt att arbetsfördelningen mellan det nya bolaget och Trafikledsverket fungerar utan några kvarblivande överlappningar och därav kommande oklarheter, inkonsekvenser och onödiga kostnader.  
Ansvars- och arbetsfördelningen mellan myndigheterna 
Remissinstanserna ställde sig positivt till att myndighetsverksamheten koncentreras och slås samman. Detta kan anses ge nytt perspektiv på den strategiska ledningen och förutsättningar att utveckla myndighetsverksamheten utifrån olika användarbehov, och dessutom skapa möjligheter att utveckla och förenkla lednings- och tillståndsverksamheten. Som centralt bekymmer påtalades dock den oklara ansvars- och arbetsfördelningen mellan det nya Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket samt förhållandet mellan dessa och de nya landskapen och NTM-centralerna. I remissyttrandena gjordes uppmaningar att säkerställa att det inte blir några överlappningar mellan verksamheterna. Justitieministeriet påpekade dessutom att myndigheternas oberoende, som är en förutsättning för myndighetsverksamhet, bör säkerställas. Ministeriet föreslog även preciseringar på många punkter i ”ämbetsverkslagarna”. HRT uttryckte bekymmer över att alla uppgifter som innebär avsevärd utövning av offentlig makt flyttas till Transport- och kommunikationsverket så att inga sådana uppgifter blir kvar hos Trafikledsverket. Som särskild fråga tog HRT dessutom upp hanteringen av bankapaciteten. 
I remissvaren fästes även uppmärksamhet vid planeringen, utvecklingen och samordningen av transportsystemet och på detta område i synnerhet vid ansvaren och arbetsfördelningen i fråga om markanvändningsplaneringen. Särskilt viktigt för remissinstanserna var att det blir ännu klarare vilken organisation som är samarbetspartner på varje område. Större klarhet efterlystes bland annat i frågan om vilken instans som har det övergripande ansvaret att utveckla transportsystemet, kollektivtrafiken, andra transporttjänster och trafiksäkerheten, samt det övergripande ansvaret att främja hållbara transporter, och vilken omfattning dessa ansvar har. I flera av remissvaren framhölls att arbetsfördelningen på olika områden ska vara klar på förhand ur både samarbetspartnernas och personalens synvinkel, så att det inte uppstår fördröjningar eller ovisshet hos den ansvariga instansen när saker ska drivas vidare och hanteras och så att saken kan beaktas både i fråga om uppgiftsansvar och lokalisering av personal. Det var viktigt för remissinstanserna att kopplingen mellan utveckling och underhåll på området transporter och infrastruktur hålls stark trots de nya myndighetsgränserna och att det kommande Trafikledsverket fortsätter att vara en stark samordnare och beställare av utvecklingsprojekt som berör trafiklederna (Vägföreningen i Finland). Centralhandelskammaren ansåg det också viktigt att verket får vara med i det riksomfattande transportsystemsarbetet även på andra plan än det tekniska. 
Justitieministeriet och Justitiekanslersämbetet lyfte båda fram frågan om uppgifter av biträdande art som enligt ämbetsverkslagarna kan delegeras till aktörer som inte är myndigheter och ansåg att paragrafen i lagen om Trafiksäkerhetsverket bör förtydligas redan nu. Enligt remissvaren har grundlagsutskottet i vissa fall ansett det vara i princip möjligt att biträdande uppgifter med karaktär av rådgivning hos en myndighet flyttas till utomstående aktörer baserat på avtal, men att saken bör utredas närmare i den fortsatta beredningen.  
I myndighetsreformen anses det viktigt att verket bibehåller ett tillräckligt kompetensdjup och att bästa samarbetsförfaranden upprätthålls, att transportsystemet utvecklas med förståelse av kundbehoven, den inhemska transportmarknaden och förändringarna och att de centrala samarbetsformerna identifieras. Bland annat Byggnadsindustrin RT rf, INFRA rf, delegationen för logistikkunder (LONK) och delegationen för bantrafiksbranschen (RAINE) var för en starkare samplanering som omfattar markanvändning och boende, dvs. byggande, och området trafik och transport, samt att behovet av gemensam organisering bedöms.  
Personal och resurser 
Remissinstanserna ställde sig i princip bakom målet om en mångsidig och effektiv användning av personal och resurser. En central observation i remissvaren var att det är viktigt att en tillräcklig kompetens om substansen bibehålls, upprätthålls och förnyas. Särskilt för företagen var det viktigt att sakkunskapen och branschexpertisen inom de specialiserade branscherna bibehålls åtminstone på samma nivå som före reformen. I fråga om bl.a. kommunikation ansåg många av dem som yttrade sig att en av de viktigaste frågorna är hur en hög kompetens och yrkeskunskap inom cybersäkerhet och frekvensförvaltning kan tryggas. Remissinstanserna krävde en tydlig uppgifts- och behörighetsfördelning mellan myndigheterna samt förutsebarhet och stabilitet för kunder och intressentgrupper.  
Personalorganisationerna ansåg det viktigt att en god personalpolitik iakttas i alla avseenden och att bl.a. de förändringar som reformen innebär förbereds i god tid och på ett föregripande sätt i samarbete med personalens företrädare. Bl.a. Pardia rf framhöll att personalen måste garanteras samtidiga och lika möjligheter att söka anställning hos den nya myndigheten. Enligt antagandet att landskapsreformen sker 2020 och myndighetsreformen från och med 2019 ställde NTM-centralerna frågan om anställda som sysslar med till exempel planerings- eller markanvändningsuppgifter följer med sina uppgifter till de nya myndigheterna. Reformen förutsätter tryggad status för personal som flyttar från NTM-centralerna till de nya myndigheterna och de personer på NTM-centralerna som flyttas bör tas med i planeringen. Enligt NTM-centralerna vore det bättre om myndighetsreformen sker samtidigt som landskapsreformen.  
En viktig fråga för landskapsförbunden var dessutom att de kommande myndigheternas resurser också görs tillgängliga regionalt dvs. i de framtida landskapen och att tillräckliga personalresurser avsätts för uppgifterna.  
Data och informations- och cybersäkerhet 
I yttrandena om myndighetsreformen framfördes åsikten att det baserat på propositionsutkastet skulle skapas förutsättningar för ett bättre utnyttjande av datatillgångar genom att förvaltningen av datatillgångar slås ihop och klara ansvar definieras. En sammanslagning av data, dataskydd och dataöverföring ger bättre utvecklingsförutsättningar för intelligenta transporter och andra innovationer. I yttrandena sågs transportsektorn, en global och användarorienterad sektor, som en god försöksgrund och man såg möjligheter att utnyttja erfarenheterna i bredare utsträckning i samhället. Myndighetsreformen ansågs även vara av värde för övergången från enskilda register till datasamlingsmodellen (Pardia). 
I yttrandena uttrycktes oro över att datan om trafikleder och deras skick är på väg att skingras mellan flera organisationer vilket kommer att öka behovet av samarbete och samordning mellan de olika myndigheterna. Allmänt taget betonades att utbytet och samanvändningen av information efter reformen måste tryggas. Bland annat Statistikcentralen framförde synpunkten att lösningar som ur användarnas synvinkel gör information lättare att hitta, tillgängligare och lättare att kombinera är en avsevärd förbättring jämfört med nuläget. I yttrandena betonades även vikten av ett tillräcklig dataskydd och av att sekretessbelagda uppgifter skyddas när information delas. Bland annat Justitiekanslersämbetet efterlyste en närmare beskrivning av hur EU:s allmänna dataskyddsförordning beaktas i propositionen mot bakgrund av grundlagsutskottets utlåtanden om saken. Polisstyrelsen ansåg det positivt att data som uppstår och samlas i samband med trafikledning kan utnyttjas effektivare om reformen genomförs. 
Remissinstanserna höll även med om att Cybersäkerhetscentret har en viktig roll som främjare av den nationella och internationella cybersäkerheten i hela samhället. Justitieministeriet påpekade att Cybersäkerhetscentret enligt lagförslaget ska utgöra en enhet som organisatoriskt och operativt sett är frånkopplad Transport- och kommunikationsverket. Förslaget kan tolkas så att Cybersäkerhetscentret är avsett att lyda under generaldirektören endast administrativt. I detta fall ansågs det inte ändamålsenligt att regleringen av Cybersäkerhetscentret i sin helhet vilar enbart på en arbetsordning förutom i fråga om centrets ställning. Lagpropositionen bör kompletteras på dessa punkter. Finlands näringsliv EK framhöll att Cybersäkerhetscentret servar de olika branscherna brett och bedömde att ytterligare utvärdering behövs i fråga om omplaceringen av centret inom hela statsrådet.  
Övriga anmärkningar 
Utöver de ovan nämnda frågorna fäste remissinstanserna uppmärksamhet bland annat vid kostnaderna för transportidkare, användare av transporttjänster och övriga aktörer på området. Remissinstanserna ville inte att dessa kostnader ökar utan önskade att myndighetsreformen genomförs enligt en modell som är effektivare och eventuellt billigare. Försvarsministeriets underströk dessutom att METO-samarbetet bör tryggas även efter reformen och frekvensförvaltningen bibehållas branschneutral och marknadsneutral. Ministeriet betonade även den viktiga rollen för staten som möjliggörare: att säkra frekvensresurserna för säkerhetsverksamheten i alla säkerhetssituationer. Museiverket underströk att byggd miljö av kulturhistoriskt värde bör tryggas. Traditionsarbete och kulturarv togs även upp av NTM-centralerna, Kangasala stad och Mobilia-stiftelsen. I fråga om finansieringen föreslog olika remissinstanser att möjligheterna att eventuellt sänka avgifterna utvärderas och att avgifterna uppbärs enligt bransch. Företrädarna för de olika transportslagen betonade dessutom hur viktig finansieringen av farledsinfrastruktur är i myndighetsreformen och hur viktigt det är att den utvecklas och upprätthålls.  
Kouvola stad påpekade att de nya myndigheternas geografiska placering är en faktor som påverkar var företag i sektorn etableras och hur näringslivet i området utvecklas, och att detta bör beaktas i styrningen av myndigheternas verksamheter och av lokaliseringen av avtalsbaserade tjänsteleverantörer, även utanför de fyra största stadsregionerna. Efterfrågan, kompetens, företagsverksamhet och utbildningsutbud är de som bildar klustren i transport- och logistiksektorn. Dessa kluster bör spela in i var myndigheterna och det nya bolaget placeras. 
Statistikcentralen hyste oro för kontinuiteten i statistikföringen och för samarbetet med det nya Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket. 
Avslutningsvis påpekade flera remissinstanser kort att konsekvenserna av myndighetsreformen bör följas. Detta skulle främja en långsiktig analys av transport- och kommunikationspolitiken, även över regeringsperioderna.  
Fortsatt beredning 
I den fortsatta beredningen av regeringens proposition har den allmänna motiveringen kompletterats och mer ingående redogörelser presenterats om kostnaderna för myndighetsreformen, personalkonsekvenserna och myndigheternas behörigheter i landskapsreformen samt en separat internationell utredning om Cybersäkerhetscentrets verksamhet. Ämbetsverkslagarna har kompletterats i fråga om myndigheternas uppgifter, ömsesidiga förhållande och beslutsmakt samt i fråga om utläggning av tjänster på entreprenad. I synnerhet förtydligades arbetsfördelningen mellan Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket och deras roller i trafiksystemplaneringen. Båda verkens uppgifter utökades med att minska och begränsa skador för miljön, generaldirektörens beslutsmakt och behörigheter preciserades i arbetsordningen och utläggning av tjänster på entreprenad och överföring av offentliga förvaltningsuppgifter till en annan aktör preciserades och förtydligades. Transport- och kommunikationsverkets uppgifter preciserades i fråga om frekvensförvaltning, frågor gällande statligt stöd och hantering av statsstöd. Trafikledsverkets uppgifter utökades med att värna och vårda kulturhistoriskt värdefulla fastighetsobjekt och kulturegendom som verket förvaltar. Lagstiftningstekniska korrigeringar och språkrättelser har utförts i sektorns lagstiftning, i synnerhet gällande myndigheternas namn (Tullen, Gränsbevakningsväsendet, Skatteförvaltningen). 
6
Omständigheter av betydelse för propositionen
6.1
Självstyrelselagen för Åland
18 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) innehåller bestämmelser om Ålands behörighet i lagstiftningsfrågor. Punkterna som är relevanta för denna proposition är 20–22, som gäller postväsendet samt rätt att utöva rundradio- och televisionsverksamhet inom landskapet, vägar och kanaler, vägtrafik, spårbunden trafik, båttrafik, farleder för den lokala sjötrafiken samt näringsverksamhet. Enligt 27 § har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om handelssjöfart, farleder för handelssjöfarten samt luftfart. Enligt 29 § har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat fartygsregister. I fråga om detta rättsområde kan lagstiftningsbehörigheten med lagtingets samtycke överföras på landskapet genom lag, helt eller till vissa delar. 
Denna proposition av regeringen handlar om att flytta Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets samt till viss del Trafikverkets uppgifter till en ny myndighet inom centralförvaltningen, Transport- och kommunikationsverket. Ålands landskapsregering gav ett allmänt utlåtande om regeringens proposition om myndighetsreformen och konstaterade att man vill återkomma till frågan i ett senare skede. 
Området yrkeskompetens som i nuläget ligger på Trafiksäkerhetsverkets ansvar flyttas till Transport- och kommunikationsverket. Reformen har inga konsekvenser för Ålands behörigheter. Åländska yrkeskompetensfrågor i fråga om vägtrafik omfattas fortfarande av åländsk självstyrelse. Enligt 27 § 13 punkten i självstyrelselagen för Åland har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om handelssjöfart. Således hör kvalifikationsfrågor avseende fartygspersonal till rikets lagstiftningsbehörighet. Baserat på förslaget fortsätter statens ämbetsverk på Åland att föra register över de fartyg som har hemort i landskapet Åland. 
Uppgiften att reglera och föra trafikregistren på Åland omfattas av landskapets självstyrelse. Lagen om inrättande av Transport- och kommunikationsverket medför inga förändringar i registerföringen eller skyldigheten att föra register för Ålands del. Den registerlagstiftning som Åland omfattas av i de nuvarande rikslagarna för varje transportslag fortsätter att gälla enligt det aktuella läget. 
Enligt 32 § i självstyrelselagen kan uppgifter som hör till riksförvaltningen för viss tid eller tills vidare överföras på en landskapsmyndighet genom förordning och med landskapsregeringens samtycke (överenskommelseförordning). En sådan förordning av republikens president finns om allmän trafikplikt i lufttrafiken mellan Mariehamn och Stockholmsområdet (1404/2015). I den föreskrivs att de förvaltningsuppgifter som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen, och som gäller införande av allmän trafikplikt i lufttrafiken samt övriga förvaltningsuppgifter, som härrör sig från den plikten, ska skötas av Ålands landskapsregering. I fasta Finland kommer behörigheten att införa allmän trafikplikt inom luftfarten att övergå från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket fram till den 31 december 2019. Därefter övertar landskapen denna behörighet på grundval av avdelning II 12 kap. 11 § i propositionen med förslag till ändring av lagen om transportservice. 
6.2
Samband med andra propositioner
Regeringen lämnade i mars 2017 en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd). Landskapens uppgifter anges i 6 § i den föreslagna landskapslagen. I 1 och 2 mom. i nämnda paragraf ingår uppgifter på området transport som delvis genomförs genom kommunikationsministeriets myndighetsreform. Regeringen lämnade dessutom ett paket till riksdagen med förslag till lagstiftning om genomförande av landskapsreformen och om omorganisering av statens tillstånds- och tillsynsuppgifter (”paket 2”) i början av mars 2018 (RP 14/2018 rd). De lagar som ingår som bilagor till denna proposition har konsekvenser särskilt för Transport- och kommunikationsverkets behörigheter i skärgårdstrafiken. 
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av körkortslagen (RP 146/2017 rd). Propositionen kommer att ha konsekvenser för myndighetsuppgifterna. 
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till vägtrafiklag och till vissa lagar som hänför sig till den (RP 180/2017 rd). Den föreslagna lagen föreskriver uppgifter för de nuvarande myndigheterna Trafiksäkerhetsverket och Trafikverket. Propositionen är i ett mycket tidigt behandlingsstadium i riksdagen och regeringen har för avsikt att i ett senare skede lämna en ny proposition med tekniska rättelser av myndigheternas namn i nya vägtrafiklagen. 
Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av lagen om transportservice (lagens andra fas; RP 145/2017 rd). Förändringarna i lagförslaget är av stor betydelse för målen i myndighetsreformen. En av bilagorna till propositionen med förslag till myndighetsreform är en ändring av lagen om transportservice. Med denna lag verkställs de förändringar i den offentliga persontrafiken som landskapsreformen kräver, bestämmelserna om bolagisering av trafikledningsverksamheten och de tekniska namnändringarna gällande myndigheterna. 
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagar som har samband med genomförandet Europeiska unionens av direktiv om nät- och informationssäkerhet (RP 192/2017 rd) lämnades i december 2017. Propositionen bereddes av kommunikationsministeriet. I propositionen föreslås för vissa leverantörer av samhällsviktiga tjänster och vissa leverantörer av digitala tjänster ett antal skyldigheter som gäller hantering av informationssäkerhetsrisker samt rapportering av störningar. Dessutom införs bestämmelser om tillsyn över dessa skyldigheter, om informationsutbyte mellan myndigheter samt om myndigheternas allmänna verksamhet i anknytning till informationssäkerhet. Enligt förslaget har tillsynsmyndigheten för varje sektor behörighet att utöva tillsyn över skyldigheterna i fråga om riskhantering och rapportering av störningar. Detta avser Energimyndigheten, Finansinspektionen och Transport- och kommunikationsverket. 
Inrikesministeriet har berett en proposition av regeringen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av räddningslagen och till vissa andra lagar (RP 18/2018 rd). Propositionen lämnades till riksdagen i mars 2018. Lagförslagen i fråga innehåller bestämmelser om uppgifter och delgivning som är av relevans för Transport- och kommunikationsverkets och det kommande trafiklednings- och trafikstyrningsbolagets uppgifter och verksamhet. 
Justitieministeriet har berett regeringens proposition med förslag till lag om rättegång i förvaltningsärenden och den vissa lagar som har samband med dem (RP 29/2018 rd). Propositionen lämnades till riksdagen i april 2018. Propositionen innehåller en reform som gäller rättegång i förvaltningsärenden. Propositionen kommer att inverka på bilagelagarna som ändras i samband med myndighetsreformen.  
En proposition av stor relevans för myndighetsreformen på kommunikationsministeriets förvaltningsområde är regeringens proposition med förslag till lag om ombildning av Trafikverkets trafikstyrnings- och trafikledningstjänster till aktiebolag (RP 34/2018 rd). Propositionen lämnades till riksdagen den 5 april 2018. Enligt propositionen ges statsrådet fullmakt att överlämna tillgångarna och verksamheten som förvaltas av området trafikledning och trafikstyrning vid Trafikverket till ett nytt aktiebolag. I propositionen föreslås att trafikledningsverksamheten inom väg-, sjö- och järnvägstrafik, som idag sköts av Trafikverket, ska skötas av ett statligt aktiebolag från och med den 1 januari 2019.  
Kommunikationsministeriet har berett en regerings proposition med förslag till lag om ändring av landsvägslagen och till vissa lagar som har samband med den (RP 45/2018 rd) som lämnades till riksdagen den 12 april 2018. I samband med den är det meningen att lagens namn ska ändras till lag om transportsystemet och om landsvägar. Alla ändringar på området trafik och transport som har samband med genomförandet av landskapsreformen tas med i propositionen. 
Kommunikationsministeriet har även berett regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (RP 43/2018 rd). I propositionen ändras lagen så att den är i samklang med det förändrade läget, lagen om registrering av fartygspersonal upphävs och lagen om sjöarbetsavtal ändras. Ändringarna inverkar på bilagelagarna som ändras i samband med myndighetsreformen. Propositionen lämnades till riksdagen den 12 april 2018. 
Arbets- och näringsministeriet har berett regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av ändringar av koden i konventionen om arbete till sjöss samt med förslag till lagar om ändring av 8 § i lagen om fartygspersonalens arbets- och boendemiljö samt mathållningen ombord på fartyg och 9 a § i lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (RP 48/2018 rd). Propositionen kommer att inverka på en bilagelag som ändras i samband med myndighetsreformen. Proposition lämnades den 12 april 2018. 
Jord- och skogsbruksministeriet har berett regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som gäller behandling av personuppgifter (RP 26/2018 rd) som lämnades till riksdagen den 3 april 2018. Jord- och skogsbruksministeriet har även berett regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om Livsmedelsverket och till vissa lagar som har samband med den (RP 8/2018 rd) som lämnades till riksdagen den 23 februari 2018. Propositionerna inverkar på bilagelagarna som ändras i samband med myndighetsreformen. 
Kommunikationsministeriet har berett regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden (RP 46/2018 rd) och regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om godkännande och sättande i kraft av ändringarna i bilaga VI till MARPOL 73/78 och till ändring av miljöskyddslagen för sjöfarten (RP 42/2018 rd). Båda propositioner lämnades till riksdagen den 12 april 2018.  
Ytterligare fyra propositioner är under beredning vid kommunikationsministeriet: 
Regeringens proposition gällande ändring av lagen om fordonsbesiktningsverksamhet ska lämnas till riksdagen under våren 2018. Proposition ska innehålla ändringar om besiktningskoncession och lättnande om utbildningskrav. 
Regeringens proposition till sjötrafiklag: en totalreform i vilken bestämmelserna i sjötrafiklagen ses över, lagen om farkostregistret upphävs och ändringar görs i ett flertal av de bilagelagar som ändras i samband med myndighetsreformen. Propositionen ska enligt planerna lämnas hösten 2018. 
Regeringens proposition med förslag till det nationella genomförandet av EU:s direktiv om säkerhetsbestämmelser för passagerarfartyg: med propositionen ändras lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg, lagen om passagerarfartygs personlistor och lagen om tillsyn över fartygssäkerheten. I dessa lagar har ändringar även föreslagits med anledning av myndighetsreformen. Propositionen ska enligt planerna lämnas hösten 2018. 
Regeringens proposition med förslag till lag om spårtrafik och till ändring av lagen om transportservice: med propositionen verkställs EU:s fjärde järnvägspaket och samtidigt genomförs en totalreform av järnvägslagstiftningen. Den föreslagna lagen upphäver den gällande järnvägslagen (304/2011) och lagen om spårbunden stadstrafik (1412/2015). Regeringens proposition ska enligt planerna lämnas till riksdagen hösten 2018. 
Bilagelagarna av denna regeringens proposition har ändrats enligt de lagförslag som är inkluderade i de ovannämnda regeringens propositioner och som handlas i riksdagen. Med detta förvarande strävs det bibehålla lagförslags klarhet, förståelighet och läsbarhet. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lagen om Transport- och kommunikationsverket
1 kap. Transport- och kommunikationsverkets ställning och uppgifter
1 §.Ställning och verksamhetsidé. Transport- och kommunikationsverket är ett ämbetsverk på centralnivå inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde som styrs av ministeriet. I paragrafen föreskrivs om verkets uppgiftsområde och verksamhetens karaktär på allmän nivå. Det föreskrivs om uppgifterna i 2 § och närmare om uppgifternas innehåll samt om behörigheten i speciallagstiftning. Enligt 1 mom. är avsikten att till verket koncentrera myndighetsuppgifter som gäller trafik och transporter samt elektronisk kommunikation inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. 
Enligt 2 mom. är det verkets uppgift att främja utvecklingen av informationssamhället och trafiksystemet. Kommunikationsnätens betydelse kommer att framhävas vid utvecklingen av transportservicen och trafiken kommer att automatiseras under kommande år. Verket har en viktig ställning för att möjliggöra detta. Dessutom främjar verket genom sin verksamhet ett fungerande trafiksystem och trafiksäkerheten samt regionernas och näringslivets verksamhetsförutsättningar och hållbar utveckling i hela landet. Avsikten är att verket i denna uppgift ska utnyttja sina datalager och bidra till uppkomsten av ny affärsverksamhet och nya tjänster. Till verkets uppgifter hör också att på bred basis bidra till trafiksäkerhetens utveckling samt främjande av kommunikationsförbindelser och tjänster. Verket utgår i sin verksamhet från kundernas behov och utnyttjar sakkunskap inom trafik, transport och kommunikation. Verket bedriver en föregripande verksamhet som är kunskaps- och riskbaserad samt interaktiv. Resurser inriktas i rätt tid och ändamålsenligt, också utifrån riskbedömningar så att verkets verksamhet kan motiveras även med avseende på samhällseffekten. 
Verket främjar hållbar utveckling inom sitt verksamhetsområde. Uppgiften har i synnerhet att göra med att förbättra trafiksystemets energieffektivitet och minska miljöolägenheter som orsakas av trafiken, särskilt inom fordonstrafiken. Verket meddelar behövliga tekniska krav på fordon, vilka i huvudsak baserar sig på internationella åtaganden, för att begränsa miljöolägenheter som orsakas av trafiken och övervakar att kraven följs vid besiktning och övervakning. Man arbetar också för att främja kommunikationsnätens energieffektivitet samt en minskning av miljöolägenheter som orsakas av byggandet och användningen av dem. 
I 3 mom. föreskrivs om verkets verksamhetsområde. Verket är ett statligt ämbetsverk på centralnivå som har hela landet som sitt verksamhetsområde, om inte något annat föreskrivs separat. Sålunda är verket ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde i princip omfattar även landskapet Åland. För landskapet Ålands del bestämmer självstyrelselagen för Åland vilka av ämbetsverkets uppgifter som hör till statens uppgiftsområde i landskapet Åland. 
2 §.Ämbetsverkets uppgifter. I paragrafen föreskrivs om de uppgiftsområde som sköts vid Transport- och kommunikationsverket. Förteckningen i 1 mom. innehåller en allmän beskrivning av verkets uppgifter. Transport- och kommunikationsverket ska ansvara för de uppgifter som för närvarande sköts av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket. Dessutom ska verket sköta en del av det nuvarande Trafikverkets uppgifter. 
I 1 punkten föreskrivs om ett av verkets grundläggande uppgiftsområden. Uppgifterna sköts vid nuvarande Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket samt delvis vid Trafikverket. Transport- och kommunikationsverkets uppgift ska vara att främja den allmänna trafik- och kommunikationssäkerheten samt säkerhetsutvecklingen. För att sköta uppgiften ska verket övervaka trafik- och transportaktörer samt aktörer inom trafiksystemet, bevilja de säkerhetsintyg som lagstiftningen förutsätter och godkänna aktörernas säkerhetsledningssystem eller andra motsvarande system, som säkerställer att aktörer bedriver en säker verksamhet. Dessutom svarar verket för det nationella genomförandet av gemenskapslagstiftning eller andra internationella åtaganden som gäller trafiksystemets säkerhet och utfärdar behövliga nationella rättsregler om trafiksäkerheten. Verket övervakar inom ramen för sin särskilda behörighet att inom trafiksystemet följs de regler och föreskrifter som gäller det och som i första hand meddelats av säkerhets- och miljöskäl och som i regel baserar sig på internationella avtal eller andra åtaganden. 
Till verkets verksamhetsområde hör också uppgifter i anslutning till tillsyn, kontroller och godkännanden för att trygga luft- och sjöfarten. Genom dessa säkerhetsåtgärder försöker man förhindra olagliga gärningar som riktar sig mot civil luftfart, sjötrafik samt hamnområden eller hot om sådana. Verket godkänner också anordningar som används för att trygga civil luftfart. 
Det är också verkets uppgift att främja den tekniska utvecklingen inom verkets verksamhetsområde. Verkets syfte är att främja informationssamhällsutvecklingen allmänt och på dess olika delområden. Verket strävar också efter att främja radio-, nät- och annan kommunikationsteknisk utveckling samt tillkomsten och ibruktagandet av nya innovationer. 
Verket främjar också sambyggnad och samutnyttjande av snabba bredbandsnät. Dessutom uppgift är att utveckla och upprätthålla en central informationspunkt som stöder sambyggnaden och samutnyttjandet av näten. Verket övervakar att lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur iakttas och främjar nätaktörernas samarbete samt avgör meningsskiljaktigheter mellan nätaktörerna i första hand genom jämkning. Verket förvaltar de finländska telenätens nummerplan och nummerportabilitet. Det tilldelar teleföretagen de telefonnummer och prefix som de behöver. Det förvaltar numreringsregistret (NURE) samt övervakar bestämmelserna om tilldelning och återkallande av nyttjanderätten till nummer. Verket sköter konsumentkontakter och internationellt samarbete i anslutning till detta. Verket sköter uppgifterna som nationellt standardiseringsorgan samt nationellt och internationellt standardiseringssamarbete. 
Transport- och kommunikationsverket övertar tillsynen över farledshållarna av Trafikverket. I uppgiften ingår att meddela föreskrifter om trafikanordningar, inklusive sjötrafikmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten. I uppgiften ingår också att bevilja tillstånd att placera ut säkerhetsanordningar för sjöfarten, farledsbeslut, att fatta beslut och meddela anvisningar om förbud och begränsningar som gäller farleder samt att meddela föreskrifter om styrning av sjötrafiken. Ett farledsbeslut är ett administrativt myndighetsbeslut, genom vilket det fastställs att de farleder och säkerhetsanordningar som nämns i beslutet har tagits i bruk officiellt. 
Transport- och kommunikationsverket övertar uppgiften som myndighet som förvaltar vägtunnlarna av Trafikverket. Förvaltningsmyndighetens uppgift är att övervaka landsvägstunnlarna. För administreringen av vägtunnlarna svarar på nuvarande sätt NTM-centralerna och i fortsättningen landskapen. Livscykelprojekt administreras även i fortsättningen av vägbolag. 
Verket ska sköta forsknings- och utvecklingsverksamhet. Verksamhetens syfte är att förbättra säkerheten inom trafiksystemet och minska miljöolägenheter som orsakas av trafiken. Verksamheten bidrar till att Finlands särdrag och samhälleliga behov beaktas vid internationell påverkan samt till att upprätthålla och utveckla den finländska trafiksäkerhets-, miljö- och trafiksystemskompetensen. Forsknings- och utvecklingsarbetet sker i samarbete med förvaltningsområdet och andra aktörer. Genom denna verksamhet utvecklas dessutom kommunikationsbranschen, i synnerhet standardisering och artificiell intelligens. Verkets analysverksamhet fokuseras på att följa säkerhetsläget, upptäcka säkerhetshot och identifiera förebyggande åtgärder. 
Den framskridande digitaliseringen kräver att det finns tillräckligt med frekvenser för försök med trådlös kommunikation. Transport- och kommunikationsverket stöder försöken genom att smidigt bevilja radiotillstånd för försök med innovativa radiotekniker och radiosystem. Nyttjanderätt till nummer och prefix i telenäten kan tilldelas för viss tid även för forsknings-, försöks- och utbildningsändamål. Verket deltar i flera nationella och internationella lednings- och styrgrupper för forskningsprojekt där man undersöker nya tekniker och deras möjligheter. Målet är att säkerställa att det finns frekvenser tillgängliga redan i ett tidigt skede av försöks-och forskningsverksamheten. Verket fortsätter att öppna data som det innehar för utomståendes användning. 
Verket utgör en del av den nationella bredbandsbyrån (den virtuella BCO-organisationen) tillsammans med kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet samt Landsbygdsverket. Organisationens uppgift är att samla och förmedla information om tillgången till bredband, bredbandsbyggandet och digitaliseringens framskridande. 
Enligt 2 punkten ska verket sköta beviljandet av tillstånd för personer och behörigheter inom luftfart, sjöfart och vägtrafik, som för närvarande ankommer på Trafiksäkerhetsverket. Verket ska också ordnar förarexamina och bevilja körkort. Verket sköter också statistiken inom sitt verksamhetsområde. 
Verket ska sköta beviljandet av och tillsynen över organisationstillstånd och godkännande inom luftfart och järnvägar samt främjandet av luftfarts- och järnvägsaktörers ledningssystem- och säkerhetsledningssystemarbete, myndighetstjänster för luftrumsplanering, flygtrafiktjänster och flygplatser samt godkännande- och registreringstjänster för järnvägsinfrastruktur och järnvägsmateriel. 
Verket ska likaså sköta registreringsuppgifter som gäller fartyg, luftfartyg, fordon och transportmedel som hör till dess verksamhetsområde samt verksamhetsområdets informationstjänstuppgifter. Informationstjänstuppgifterna består i huvudsak av den omfattande informationstjänstuppgiften i anslutning till fordon och framförandet av dem, men i allt högre grad också av uppgifter som gäller andra trafikformer, särskilt när det gäller öppna data som inte innehåller personuppgifter. 
När lagen om transportservice träder i kraft övertar Trafiksäkerhetsverket NTM-centralernas tillståndsuppgifter som gäller person- och godstrafik (taxitillstånd, persontrafik- och godstrafiktillstånd). Uppgifterna överförs på Trafiksäkerhetsverket den 1 juli 2018. Dessa uppgifter blir automatiskt Transport- och kommunikationsverkets uppgifter den 1 januari 2019. 
Verket ska övervaka att det regler och föreskrifter som gäller trafiksystemet iakttas inom det. Tillsynen sker genom myndighetstillsyn, rapportering, och beviljande av behövliga tillstånd och intyg. 
Verket ska sköta tillsynen över TV- och radioverksamheten i den mån som föreskrivs i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Verket övervakar att de bestämmelser iakttas som gäller att separera kommersiella meddelanden från program, europeiska och oberoende producenternas programandel och ljud- och texttjänster för hörsel- och synskadade. Verket övervakar också iakttagandet av bestämmelserna om programkoncessioner. Dessutom övervakar verket Rundradion Ab:s ekonomiska förpliktelser, iakttagandet av förbudet mot reklam och sponsorering samt bolaget distributionsskyldighet. 
Transport- och kommunikationsverket beviljar de programkoncessioner som behövs för digital TV-verksamhet och analog radioverksamhet, och som det föreskrivs om i 4 och 5 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Verket beviljar också programkoncessioner för TV-verksamhet som betjänar allmänintresset. Beviljandet av koncessioner överförs dock på statsrådet, om de sökande inte kan anvisas tillräckligt med sändningskapacitet eller frekvenser eller om beviljandet av programkoncession kan ha betydande konsekvenser för kommunikationsmarknadens allmänna utveckling. Verket beviljar också kortvariga programkoncessioner för TV-verksamhet och radiotillstånd för kortvarig radioverksamhet under högst tre månader. 
Verket beviljar radiotillstånd för innehav och användning av radiosändare samt kompetens- och behörighetsintyg som behövs för sjö- och radioamatörskommunikation. Verket bestämmer också examenskraven i de examina som förutsätts för att få intyg. Verket övervakar användningen av radiosändare och iakttagandet av villkoren för radiotillstånd. Verket övervakar också att villkoren för tillstånd som gäller mobil- och masskommunikationsnät. Verket säkerställa att kommunikationsnäten och –tjänsterna är funktionssäkra genom att övervaka det tekniska genomförandet av dem och deras kvalitet. 
Verket ansvarar för uppgifter i anslutning transporter av farliga ämnen, som är godkännande av säkerhetsutredningar för hamnar och bangårdar, tillsyn i fråga om järnvägar, sjöfart och luftfart, beviljande av tillstånd till undantag i fråga om alla transportformer, beviljande av rutt- och tunnelbegränsningar för vägtransporter, beviljande av utbildningstillstånd och körtillstånd för förare som transporterar farliga ämnen, godkännande av examina för säkerhetsrådgivare, beviljande av transport- och utbildningstillstånd för luftfartsorganisationer, tillsyn över fartygscertifikat, identifiering och tillsyn över anmälda organ. Verket representerar Finland på branschmöten och deltar i internationellt samarbete. 
Enligt 3 punkten hör det till verkets uppgifter att begränsa miljöolägenheter som orsakas av trafiken. Trafik- och kommunikationsverket fortsätter Trafiksäkerhetsverkets verksamhet i detta avseende. Verket meddelar tekniska krav för fordon, lok, vagnar, fartyg och flygplan som i huvudsak baserar sig på internationella åtaganden för att begränsa de miljöolägenheter som orsakas av trafiken och övervakar att kraven iakttas vid besiktningar och annan tillsyn.  
Enligt 4 punkten svarar verket för sjökartläggningen på det sätt som man överenskommit om detta genom den internationella konventionen om säkerheten för människoliv till sjöss (IMO SOLAS) och den internationella konventionen om sjökartläggningsorganisationen (IHO). I uppgiften ingår att skaffa sjömätningar, förvalta sjömätnings- och sjökortsdatalagren, pulbiera och kvalitetsövervaka sjökort, sköta tjänster i anslutning sjökort, delta i det internationella samarbetet på området samt bedriva myndighetssamarbete i synnerhet med försvarsförvaltningens militärbyrå samt farledshållarna. 
Enligt 5 punkten hör uppgifter i anslutning till marknadstillsyn och branschreglering till verkets verksamhetsområde. Den tekniska utvecklingen kommer att öppna nya servicekoncept, men samhällets beroende av information och informationssystem ökar i motsvarande mån. Inom myndighetsverksamheten kommer en betydande roll att innehas av effekt, utvecklande och främjande av trafik-, transport- och kommunikationstjänster, främjande av denna marknads funktion, val av styrmedel, en prestanda- och riskbaserad verksamhetsmodell som betonar aktörernas prestationer och ansvar för dem samt möjliggörande av verksamhetsmodeller som är så optimala som möjligt för respektive bransch. 
Uppgiftsfördelningen i anslutning till ITS-direktivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag) inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde förtydligas så att Transport- och kommunikationsverket svarar för utvecklingsarbetet som gäller intelligenta transporter på riksomfattande och strategisk nivå och för internationell påverkan och intressebevakning i anslutning därtill. Trafikledsverkets uppgift ska vara att utveckla trafikledsnätets fysiska och digitala infrastruktur och att främja automatiseringen av transporterna i egenskap av innehavare av trafikledsnätet. 
Transport- och kommunikationsverket övertar Trafiksäkerhetsverkets uppgifter i anslutning till passagerares rättigheter. Uppgiften består i att övervaka iakttagandet av EU:s förordningar om passagerares rättigheter ((EG) nr 261/2004, (EG) nr 1371/2007, (EU) nr 1177/2010 och (EU) nr 181/2011) i den mån som saken inte omfattas av konsumentombudsmannens behörighet. Verket ska dessutom vara det organ som ansvarar för genomförandet av förordningen (EG) nr 1107/2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet. Verket ska vara behörig myndighet som övervakar att förordningarna iakttas allmänt i fråga om affärsresenärer samt resenärer med funktionshinder och nedsatt rörlighet samt svarar för utseendet av terminaler som avses i EU:s förordning om busspassagerares rättigheter. 
Verket ska fungera som marknadstillsynsmyndighet i fråga om fordon och olika tekniska enheter, förbränningsmotorers avgasutsläpp, fritidsbåtar, fartygsutrustning, fallskärmar, hängglidare och ultralätta flygplan. Dessutom ska verket vara tillsynsmyndighet för distributionen av alternativa trafikbränslen. 
Verket ska främja och övervaka kommunikationsmarknadens funktion. Det ska sköta bevakningen av rättigheterna för dem som använder kommunikationstjänster enligt lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Verket ska utse s.k. leverantörer av samhällsomfattande tjänster bland teleföretagen. Dessutom ska verket övervaka att samhällsomfattande tjänster erbjuds alla till skäliga villkor. Tillsynen ska gälla tillgången på samhällsomfattande tjänster, deras kvalitet och pris samt tjänsternas tillgänglighet. Avsikten är att säkerställa det finns telefon- och bredbandstjänster på basnivå i områden där det inte finns ett serviceutbud på marknadsvillkor. Målet är att alla ska ha möjlighet att delta i informationssamhället oberoende av var de bor. Som ett led i regleringen av samhällsomfattande tjänster säkerställs att användare med hörsel-, tal- och synskador har tillgång till telefon- och bredbandstjänster. 
När det gäller tillämpningen av användarnas rättigheter övervakar verket att teleföretagens avtalsvillkor är tydliga, rättvisa, skäliga och genomskådliga samt andra bestämmelser som gäller användarnas rättigheter. Med användare avses i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation en fysisk person som i egenskap av abonnent eller annars använder kommunikationstjänster eller mervärdestjänster. 
Verket övervakar att teleföretagen iakttar förordningen om nätneutralitet och roaming. Samtidigt säkerställs att konsumenterna får tillräckligt med information om kommunikationstjänster. Det är verkets uppgift att övervaka att roaming och sålunda användning av mobiltelefon utomlands är möjlig i enlighet med vad som fastställs i EU:s förordning om den inre marknaden. Verket behandlas också användarnas klagomål som har anknytning till deras rättigheter och som gäller teleföretag.  
Verket ska analyseras den av Europeiska kommissionen fastställda kommunikationsmarknaden i Finland. Det ska besluta om skyldigheter som åläggs företag som anses ha betydande inflytande på marknaden (SMP) och övervaka fullgörandet av dessa skyldigheter. Verket ska också följa kommunikationsmarknadens utveckling och samla in information från teleföretagen som behövs för myndighetsuppgifter. Verket ska publicera statistik och branschinformation om kommunikationsmarknaden. Monitori-tjänsten ger information om bland annat radiokanalers och TV-sändningars täckningsområde, hastigheten i mobila bredbandsanslutningar och var det finns postombud. 
Enligt 6 punkten ska det vara verkets uppgift att främja digitaliseringen och automatiseringen av trafik, transporter och kommunikation samt att möjliggöra experiment, undersökningar och innovationer som gäller trafik, transporter och kommunikation. Verket ska svara för separata och gemensamma försök och försöksprojekt som gäller transporter och kommunikationer. Verket sköter uppgiften bland annat inom olika samarbetsnätverk som leds av myndigheterna på transportområdet samt i samarbete med andra nätverk för intelligenta transporter. Verket övertar ledningsansvaret för Liikennelabra, som Trafiksäkerhetsverket ansvarar för och vars mål är att främja nya mobilitetstjänster och digitaliseringen av trafik och transporter, som gör det smidigare, miljövänligare och säkrare att färdas. Dessutom försöker Liikennelabra hjälpa med lagstiftningsfrågor samt med att kartlägga finansieringskanaler. Verkets trafik- och transportregister kan i fortsättningen användas bättre för att främja mobilitetstjänster och utveckla trafiksystemet. Dessutom ska det gå bättre än förr att utlämna uppgifter för experiment, undersökningar och innovationer som gäller trafik och transporter. 
Enligt 7 punkten överförs från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket den nationella samordningen av kollektivtrafiktjänster, dvs. offentlig persontrafik. Uppgiften inbegriper datahanteringsuppgifter, att verka som nationell kontaktpunkt för mobilitetsgränssnitt, tekniska stöduppgifter i anslutning till öppnandet av information om mobilitetstjänster, samordning av mobilitetstjänster och utveckling av området. Verkets uppgift är att övervaka konsekvenserna av lagen om transportservice (320/2017), bedöma trafiksystemets funktion och regelbundet rapportera om situationen beträffande trafiksystemet. Transport- och kommunikationsverket ska samla in fakta, statistik och forskningsrön om marknaden samt utifrån dem göra analyser av godstransport- och logistiktjänsternas funktion och utvecklandet av verksamhetsförutsättningarna. Verket deltar också i försök och internationell verksamhet som gäller verksamhetsområdet. 
Enligt 8 punkten överförs från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket den särskilda finansieringen av trafik- och transporttjänster i skärgården. För närvarande skaffar NTM-centralen i Egentliga Finland förbindelsefartygstrafiktjänster i skärgården genom konkurrensutsättning samt beviljar understöd för ordnandet av person- och godstransporter utanför förbindelsefartygstrafikens rutter. Anslag för uppgiften anvisas i statsbudgeten. Transport- och kommunikationsverket svarar för styrningen av NTM-centralen i nämnda uppgift till utgången av 2019 bland annat genom att bevilja avtalsbefogenheter som gäller förbindelsefartygstrafiken för viss tid. Från ingången av 2020 övertar landskapsförvaltningen upphandlingen av transporttjänster, men Transport- och kommunikationsverket fortsätter att administrera och allokera anslaget för trafik- och transporttjänster i skärgården. 
Enligt 9 punkten är frekvensförvaltningen en av Transport- och kommunikationsverkets uppgifter. Verket ska sköta förvaltningen av radiofrekvenser centralt i Finland. En effektiv och störningsfri användning av frekvenser säkerställs genom frekvensplanering och –övervakning samt genom föreskrifter om frekvensanvändningen. Frekvensplanering innebär att man planerar användningen av radiofrekvenser i Finland och den baserar sig till stor del på europeiskt och annat internationellt samarbete. 
I tillståndsförvaltningen ingår att bevilja tillstånd för radiosändare och andra nyttjanderättigheter samt behörighetsintyg för sjö- radioamatörskommunikation. Radiotillstånd beviljas förradiosändare vilkas användning förutsätter enskild frekvensplanering eller tillståndskravet baserar sig på internationella avtal. Över 99 % av de radiosändare som används är befriade från radiotillstånd genom en föreskrift som meddelats med stöd av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Frekvenstillsynens uppgift är att utreda orsakerna till radiostörningar samt att undanröja och begränsa radiostörningar. Genom marknadstillsynen övervakas att de radiosändare som finns tillgängliga på marknaden överensstämmer med de väsentliga kraven. Sådana radiosändare som inte uppfyller de väsentliga kraven avlägsnas från marknaden. Syftet med tillsynen över användningen av radiosändare är att främja ostörda radiofrekvenser. Tillsynen inriktas på användning och innehav av radioutrustning som saknar tillstånd eller strider mot bestämmelserna, Frekvenstillsynen övervakar också att villkoren i nätkoncessioner som beviljats för koncessionspliktig televerksamhet. Transport- och kommunikationsverket ordnar radiofrekvensauktioner i enlighet med lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Verket stöder också produktutveckling, forskning och försök genom att bevilja radiotillstånd för försök med radiotekniker och -system. Syftet med frekvensförvaltningen är effektiv användning av radiofrekvenser och främjande av tillräcklig störningsfrihet. 
Enligt 10 punkten ska verket säkerställa rättvis tillgång till posttjänster genom att övervaka postutdelningen och hur snabbt brev kommer fram, postombudsnätets täckning och tillgången till posttjänster samt prissättningen av den samhällsomfattande tjänsten. Verket ska övervaka att konkurrerande postföretag kan skaffa de nätelement som lager anger från Posten. Verket sköter konsumentklagomål i anslutning till postverksamheten. Verket behandlar sådana postförsändelser som Posten eller något annat postföretag inte kan leverera på grund av bristfälliga uppgifter om mottagare och avsändare. Till verksamheten hör också att behandla brevförsändelser som inte kan skickas med flyg. Verkets postförvaltningsverksamhet baserar sig på postlagen (415/2011). 
Transport- och kommunikationsverket förvaltar Finlands toppdomän fi. Verket för ett register över domännamn som slutar på fi. Verket övervakar domännamnförmedlarnas verksamhet. 
Enligt 11 punkten ska Transport- och kommunikationsverket sköta de uppgifter som gäller statsbidrag och statsunderstöd som för närvarande sköts av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket. Till dem hör statsunderstöd som beviljas för att främja säkerhetsverksamhet inom vägtrafiken samt stöd som beviljas för att bygga ut bredbandsnätet. 
Uppgiften som gäller stöd för handelssjöfarten och som nu sköts av Trafikverket överförs på Transport- och kommunikationsverket. Stöd beviljas av ett anslag som årligen reserveras i statsbudgeten för att säkerställa konkurrenskraften hos den handelsflotta som seglar under finsk flagg, sjöfararnas sysselsättning och försörjningsberedskapen (lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport 1277/2007). Transport- och kommunikationsverket övertar likaså kollektivtrafikens statsunderstöduppgifter (offentlig persontrafik, köp av flygtrafik och Kvarkentrafiken) samt understödsuppgifter som gäller mobilitetsstyrning. 
Transport- och kommunikationsverket främjar byggandet av snabba bredbandsförbindelser i glesbygden genom att bevilja statligt stöd för bredbandsprojekt. Transport- och kommunikationsverket följer hur bredbandsprojekten framskrider och upprätthåller ett uppföljningsregister för detta ändamål. Verket övervakar användningen av offentligt stöd. Det utför sådana inspektioner av statsunderstödstagares ekonomi och verksamhet som behövs för utbetalningen av statsunderstöd och övervakningen av användningen. 
Transport- och kommunikationsverket ska sköta de beskattningsuppgifter i anslutning till trafiken som för närvarande ankommer på Trafiksäkerhetsverket. Den med tanke på statsfinanserna viktigaste uppgiften är att debitera och uppbära fordonsskatt. Dessutom ska verket sköta förnyad beskattning på grund av byte av fordonsdelar eller ändring av fordons konstruktion samt debitera bränsleavgift. 
Enligt 12 punkten ska Transport- och kommunikationsverket vara behörig myndighet för sjötrafikledning på det sätt som föreskrivs i lagen om fartygstrafikservice. Samarbetet mellan marina aktörer (METO) fortsätter som myndighetssamarbete, och efter ändringen är METO-myndigheter Transport- och kommunikationsverket, Trafikledsverket, Marinen och Gränsbevakningsväsendet. Trafikledsverket svarar för beställning av fartygstrafikservice av leverantörerna och genomför projekt som överenskommits inom ramen för METO-samarbetet. Trafikledsverket som beställare kan då samarbeta direkt med METO-myndigheterna och beakta andra myndigheters behov i samband med beställningen. Kostnader för andra myndigheter uppkommer då endast av gemensamma anskaffningar. Av leverantörer av fartygstrafikservice förutsätts i lagstiftningen förutsätts tillräcklig beredskap och tillräckligt samarbete i anslutning till beredskapen (anskaffningar, planering, övning osv.), som gör det möjligt att kontinuerligt utveckla samarbetet. 
Varje METO-myndigheter har ett eget och självständigt övervakningssystem och sensornätverk, som ändå inte ensamt är tillräckligt för att täcka självständig övervakning av hela havsområdet. De olika parternas uppgifter kompletterar varandra och i samband med ändringen säkerställs att alla har tillgång till tillräckliga uppgifter. Varje part lagrar också den information som sensorerna producerar i enlighet med sitt eget behov och de lagstadgade kraven. Informationsutbytet baserar sig på lagstiftning inom såväl fartygstrafiksservicen, områdesbevakningen som sjöräddningen. Leverantörer av fartygstrafikservice sammanställer och producerar på Trafikledsverkets beställning källdata för eget behov och för METO-myndigheterna, som används för att sammanställa en marin lägesbild.  
Kontinuiteten i den gemensamma datakommunikationen och möjligheten att använda gemensamma lokaler bör säkerställas även i fortsättningen. Skötseln av nödradiotrafiken på Saimen har i lagen uppdragits åt Trafikverket som sjöräddningsmyndighet och det föreslås att ansvaret för den övertas av Transport- och kommunikationsverket, som också anges som sjöräddningsmyndighet. Ansvarig myndighet för annan nödradiotrafik i Finland är den ledande sjöräddningsmyndigheten Gränsbevakningsväsendet. Verksamhetsmässigt vore Saimaa-VTS rätt aktör att sköta nödradiotrafiken på Saimen. Man bör emellertid komma överens om samarbetet med Gränsbevakningsväsendet och de nya ansvariga myndigheten. Kostnaderna ombesörjs via Trafikledsverkets beställning. 
Leverantörer av fartygstrafikservice bör ha möjlighet att förvalta och producera sekretessbelagd information och leverantörens säkerhetsarrangemang bör stöda detta. Bolag som levererar VTS-tjänster definieras som företag som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen och ska genomgå behövlig företagssäkerhetsutredning (de nationella säkerhetsauditeringskriterierna, KATAKRI). Bolagen har också en beredskapsskyldighet. Beredskapsskyldigheten innebär att leverantörer av fartygstrafikservice fortsätter med sin verksamhet även vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Beredskapsskyldigheten innebär förutom att man tryggar kontinuiteten i den egna verksamheten under alla förhållanden också deltar i den allmänna beredskapsplaneringen och i förberedelserna för verksamhet under undantagsförhållanden. 
Enligt 13 punkten sörjer verket för att kontinuiteten i den egna verksamheten tryggas och för den egna beredskapen. Detta sker med hjälp av beredskapsplaner och förberedelser samt andra åtgärder som säkerställer att verkets uppgifter sköts så bra som möjlighet under undantagsförhållanden samt vid störningar under normala förhållanden. I beredskapen beaktas i synnerhet verkets uppgifter under undantagsförhållanden, som framgår av beredskapslagen (1552/2011). Momentets innehåll motsvarar beredskapslagens krav.  
Verket främjar trafiksystemets funktionssäkerhet som helhet. Detta sker bland att genom att man följer trafiksystemet funktionssäkerhet, sätter mål, sprider kunskap och förbättrar företagens beredskapsförutsättningar. Dessutom har verket en tillsynsuppgift i fråga om de trafiksystemsaktörer som har lagstadgad beredskapsskyldighet. Trafiksystemets funktionssäkerhet består till väsentliga delar av verksamhetsidkarnas beredskap samt av kvalitetskrav, så tillsynen över beredskapen bidrar till att säkerställa funktionssäkerheten. 
Som ett led i uppgiften att främja och övervaka beredskapen säkerställer verket att beredskapen för de uppgifter i anslutning till ledning och övervakning av flygtransporter samt ransonering av bränsle, reservdelar och förnödenheter för flygtrafiken, som föreslagits ankomma på verkat, har beaktats tillräckligt även i verksamhetsidkarnas egen beredskap. Dessutom har verket uppgifter i anslutning till brådskande evakueringstransporter, som även verksamhetsidkarna har skäl att förbereda sig tillräckligt på. 
Verkets svarar för beredskapen för sjötransportuppgifter under undantagsförhållanden enligt beredskapslagen samt främjar verksamhetsidkarnas förutsättningar att förbereda sig på samma situationer. På verket ankommer att slutföra sjötransporter som är nödvändiga för att trygga försvarets och samhällets vitala funktioner samt uppgifter i anslutning till placeringen av hamnarnas stuvningsmateriel samt placeringen av personal som behövs för att lasta eller lossa fartyg. Dessutom har verket uppgifter i anslutning till ransoneringen av bränsle för sjöfarten och annan sjötrafik. 
Transport- och kommunikationsverket ska ombesörja lednings-, tillsyns- och föreskriftsuppgifter i anslutning till iakttagandet av bestämmelserna om teleföretags beredskap samt kommunikationsnäts- och –tjänsters funktionssäkerhet i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation och beredskapslagen. Verket tillsätter en samarbetsgrupp för störningssituationer vars syfte är att underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och förbättra samordningen av åtgärder som behövs för att hantera störningssituationer. 
Verkets uppgift är att på ett övergripande sätt ombesörja trafik-, transport- och kommunikationssystemens funktionssäkerhet vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Sålunda stöder verket hela samhällets beredskap för att säkerställa kontinuiteten i vitala funktioner samt säkerställa trafiksystemets funktionssäkerhet i vardagen i enlighet med samhällets, näringslivets och enskilda resenärers krav och förväntningar.  
Enligt 2 mom. bistår verket kommunikationsministeriet med att samordna målen för hela landets och landskapens planer för trafiksystemet. Styrningen av trafiksystemarbetet på den egentliga strategiska nivån ankommer även i fortsättningen på kommunikationsministeriet, men Transport- och kommunikationsverket ska delta i den strategiska och funktionella beredningen av den nationella planen för trafiksystemet samt i utarbetandet av landskapens planer för trafiksystemet. Ministeriet ansvarar för utarbetandet av den nationella planen för trafiksystemet. Transport- och kommunikationsverket ska ansvara för utvecklandet av servicenivån inom det allmänna trafiksystemet, förbättrandet av marknadens funktion, den offentliga persontrafiken och datalagren samt främjandet av automatiseringen. Trafikledsverket ska vara sakkunnigämbetsverk när det gäller trafik och markanvändning samt trafikledshållning och regionalt samarbete. Transport- och kommunikationsverket deltar också i beredningen av regionutvecklingsbeslutet, som arbets- och näringsministeriet ansvarar för. Till Transport- och kommunikationsverkets uppgifter hör att följa och förutse verksamhetsmiljön på nationell nivå samt att sköta de nationella riktlinjerna för hållbara resor. Dessutom deltar Transport- och kommunikationsverket tillsammans med Trafikledsverket i utarbetandet av landskapens planer för trafiksystemet för det egna verksamhetsområdets del. Trafiksystemarbetet förutsätter närmare samarbete än tidigare mellan kommunikationsministeriet och ämbetsverken samt samarbete med landskapen och kommunerna. 
Enligt 3 mom. 1 punkten ska verket utfärda tekniska föreskrifter som gäller verksamhetsområdet inom ramen för särskilt föreskriven behörighet. De föreskrifter som gäller verkets verksamhetsområde består av de föreskrifter som för närvarande omfattas av Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets behörighet. Dessutom ska Transport- och kommunikationsverket sköta de bestämda uppgifter gällande utfärdande av föreskrifter som för närvarande hör till Trafikverket, dvs. utfärdande av föreskrifter om reklam och annonsering vid vägar samt placering av ledningar och anläggningar på landsvägars vägområde samt utfärdande av föreskrifter om vägmärkens och andra trafikanordningars konstruktion och mått.. 
Trafiksäkerhetsverket har för närvarande omfattande behörighet att utfärda föreskrifter på basis av flera olika lagar. Dessa gäller olika trafikmedels tekniska egenskaper, behörighetskrav för yrken på trafik- och transportområdet och kraven gällande utbildningen i samband med dessa, tekniska krav som gäller aktörer som bedriver tillståndspliktig trafik och så vidare. Trafik- och transportområdet är noggrant reglerat internationellt, och det har varit ändamålsenligt och motiverat att i enlighet med 80 § 2 mom. i grundlagen hänföra utfärdandet av nationella detaljerade normer som grundar sig på internationella eller Europeiska unionens definitioner till verket när innehåller i regleringen inte har förutsatt föreskrifter i lag eller förordning.  
De nuvarande fullmakterna för Kommunikationsverket att utfärda föreskrifter gäller fastigheters inomhusnät, kvaliteten på och funktionen för kommunikationsnätens tjänster samt deras kompatibilitet och anslutbarhet, debiteringens korrekthet och spärrkategorier. Föreskrifter kan också utfärdas om användningen av radiofrekvenser, radiosändare som medför stora risker för störningar, radioamatörutrustning och användningen av den, i Finland erkända utländska tillstånd och rättigheter, radiosändare som befrias från radiotillstånd och examenskrav för behörighetsintyg för radiokommunikation. Dessa Kommunikationsverkets befogenheter att utfärda föreskrifter inom sitt verksamhetsområde övergår till Transport- och kommunikationsverket. 
Enligt 2 punkten är trafik-, transport- och kommunikationssektorn internationell och det nya ämbetsverket deltar på bred basis i det internationella samarbetet inom sitt verksamhetsområde. Såsom redan konstaterades är den internationella och EU-regleringen inom såväl trafik- och transport- som kommunikationssektorn heltäckande och ställvis mycket detaljerad. När de internationella och EU-kraven fastställs behövs detaljerad teknisk sakkunskap på ämbetsverksnivå. 
Inom trafik- och transport- samt kommunikationssektorn har det ingåtts flera internationella bi- och multilaterala fördrag av teknisk natur. Enligt 3 punkten har verket befogenheter att förhandla om ingå sådana internationella fördrag av teknisk karaktär som inte gäller området för lagstiftningen.  
Den gällande lagstiftningen, inklusive de internationella fördrag som satts i kraft genom lag, ger Trafiksäkerhetsverket befogenheter att ingå avtal av teknisk natur enligt 6 § 4 mom. i lagen om transport av farliga ämnen om att godkänna temporära undantag som avses i RID-reglementet som ingår i bihang C till konventionen om internationell järnvägstrafik (COTIF) (FördrS 52/2006), i överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) (FördrS 23/1979) samt i IMDG-koden som anges i kapitel VII del A regel 1 i bilagan till SOLAS-konventionen (FördrS 11/1981). I luftrumsfrågor har Trafiksäkerhetsverket ingått myndighetsavtal med Sverige om delegering av flygtrafikservice och gränsöverskridande verksamhet.  
Likaså har det nordeuropeiska funktionella luftrumsblocket (NEFAB) förutsatt ett separat myndighetsavtal. På flygtrafikens område kan dessutom nämnas de myndighetsavtal om detaljer i flygtrafiken som de internationella flygtrafikfördragen förutsätter. På sjöfartens område kan nämnas 1978 års internationella konvention angående normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning (22/1984), med stöd av vilken myndigheten ingår avtal om erkännande av behörighetsbrev.  
Transport- och kommunikationsverket deltar som stöd för kommunikationsministeriet i europeiskt och internationellt samarbete inom trafik- och transportsektorn bland annat i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (OTIF), Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA), Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA), Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), Europeiska organisationen för säkrare flygtrafiktjänst Eurocontrol, Europeiska civila luftfartskonferensen, Internationella organisationen för förarexamen (CIECA). På Transport- och kommunikationsverket överförs också Trafiksäkerhetsverkets uppgifter i flera kommittéer som arbetar under Europeiska kommissionens ledning, såsom EASA-kommittén, SES-kommittén, den så kallade svarta listan-kommittén, kommittén för tillträde till flygtrafikmarknaden, Europeiska unionens kommitté för luftfartsskydd (AVSEC-komittén), sjösäkerhetskommittén och körkortskommittén.  
Transport- och kommunikationsverket deltar i europeiskt och internationellt samarbete inom kommunikationssektorn bland annat i reglerings- och verkställighetsfrågor som gäller teleföretag som anses ha betydande inflytande på marknaden, i frågor som gäller tillsyn över kommunikationsmarknaden och den tekniska utvecklingen i kommunikationsbranschen samt i frågor som gäller postsektorn. Verket deltar i det europeiska samarbetet i bland annat organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (BEREC) och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (ENISA). Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) och i synnerhet dess kommitté för elektronisk kommunikation (ECC) harmoniserar användningen av frekvenser och nummer. För postförvaltningarnas samarbete finns kommittén för postfrågor (CERP) samt organisationen för samarbete mellan de europeiska regleringsmyndigheterna på postområdet och kommissionen (ERGP). Standardiseringsorganet för telekommunikation i Europa (ETSI) utarbetar europeiska standarder. Transport- och kommunikationsverket sköter det internationella samarbetet i anslutning till förvaltningen av Finlands toppdomän. I Internationella teleunionen (ITU) deltar Transport- och kommunikationsverket i bland annat arbetet som gäller radiofrekvenser (ITU-R) samt standardisering och numrering (ITU-T). Verket deltar också i arbetet inom samarbetsorganet för regleringsmyndigheterna för audiovisuella medietjänster och Europeiska kommissionen ERGA. Till exempel är det kommunikationsverkets uppgift att ombesörja den internationella samordningen av radiofrekvenser.  
Enligt 4 mom. ska Transport- och kommunikationsverket även sörja för andra uppgifter som det har enligt separata bestämmelser.  
3 §.Cybersäkerhetscentrets uppgifter. Enligt 1 mom. ska Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket, nedan Cybersäkerhetscentret, utveckla och övervaka kommunikationsnätens och kommunikationstjänsternas funktionssäkerhet och säkerhet. Cybersäkerheten är ett delområde inom säkerheten, där man eftersträvar säkerhet i e-samhället och nätverkssamhället. Inom cybersäkerheten förbereder man sig på konsekvenserna av störningar hos elektroniska system som bildar nätverk för kritiska samhällsfunktioner samt identifierar och förebygger dem. Syftet med verksamheten är att säkerställa att samhällsverksamheten kan fortsätta så ostört som möjligt också vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen. Genom sin verksamhet garanterar verket att samhället fungerar bland annat genom att säkerställa tillgång till frekvenser och krypteringstekniskt material till exempel för säkerhetsmyndigheternas behov. 
Cybersäkerhetscentret ska fungera som nationell kommunikationssäkerhetsmyndighet (National Communications Security Authority, NCSA), som svarar för säkerhetsfrågor med anknytning till elektronisk informationsöverföring och –behandling av säkerhetsskyddsklassificerat material. Verksamheten är en del av Finlands säkerhetsmyndighetsorganisation. Uppgiftshelheterna har att göra med internationella och nationella säkerhetsförpliktelser. Det viktigaste syftet med dem är att skydda sekretessbelagd information som en annan stat lämnat ut till en finländsk aktör. Likaså skyddas finländska myndigheters sekretessbelagda information när den lämnas ut till företag. Dessutom främjar verksamheten informationssäkerheten allmänhet hos såväl myndigheter som företag.  
Vid Cybersäkerhetscentret finns den nationella funktionen Computer Emergency Response Team (nedan CERT-funktionen), som sörjer för att förebygga och utreda kränkningar av informationssäkerheten samt informera om informationssäkerhetsfrågor. Funktionens huvudsakliga syfte är att producera och upprätthålla en lägesbild över cybersäkerheten tillsammans med betrodda inhemska och utländska samarbetsparter och motparter. En väsentlig del av verksamheten är också att fungera som nationell kontaktpunkt för kränkningar av informationssäkerheten och säkerhetshot och att hjälpa parterna. Till CERT-funktionens uppgifter hör också att samla in information om fel och störningar i kommunikationsnät och kommunikationstjänster. I uppgifterna ingår också att informera om kommunikationsnätens och kommunikationstjänsternas funktion. CERT-funktionen ska också fungera som den Computer Security Incident Response Team-aktör (CSIRT-enhet) som avses i nät- och informationssäkerhetsdirektivet. Aktören svarar för behandlingen av risker och avvikelser. CSIRT-enhetens uppgifter ska omfatta åtminstone att följa avvikelser på nationell nivå, utfärda förhandsvarningar, varningar och meddelanden samt att sprida information om risker och avvikelser till berörda intressentgrupper, reagera på avvikelser, analysera den dynamiska risken och avvikelser samt lägesmedvetenhet och deltagande i det internationella CSIRT-nätverket. 
Cybersäkerhetscentret svarar också för informationssäkerhetsregleringsuppgifter. Det ska fungera som nationell styrnings- och tillsynsmyndighet för teleföretag, leverantörer av tjänster för stark autentisering, leverantörer av betrodda elektroniska tjänster och registrarer (National Regulatory Authority, NRA).  
Cybersäkerhetscentret fungerar som nationell myndighet för Public Regulated Service (offentligt reglerad tjänst) (nedan PRS-myndighet). PRS är en av tjänster som initierats av det sameuropeiska Galileo-satellitsystemet. Myndigheter och andra som använder PRS-tjänsten erbjuds en krypterad satellitsignal. Signalen påverkas inte av avsiktliga störningar eller klimatstörningar på samma sätt som de nuvarande öppna satellitsignalerna. Transport- och kommunikationsverkets mål är att Finland ska ha beredskap att ta i bruk PRS-tjänsten genast när tjänsten är tekniskt tillgänglig 2020. Europeiska unionens PRS-beslut 1104/2011/EC förutsätter att varje medlemsland som tänker utnyttja PRS-tjänsten inrättar en nationell PRS-myndighet.  
Cybersäkerhetscentret övervaka och styr även integritetsskyddet vid elektronisk kommunikation. Det sköter också uppgifter i anslutning till informationssäkerhetsstandardiseringen. 
Enligt 2 mom. svarar Cybersäkerhetscentret för egen del för kommunikationssäkerheten samt för den tekniska utvecklingen och störningsfriheten inom sektorn (2 § 1 mom. 1 punkten). Dessutom sörjer Cybersäkerhetscentret för den egna beredskapen inför störningar under normala förhållanden och i undantagsförhållanden, främjar och övervakar funktionssäkerheten i trafiksystemet och den elektroniska kommunikationen samt stöder inom sitt verksamhetsområde samhällets allmänna beredskap inför störningar under normala förhållanden och i undantagsförhållanden (2 § 1 mom. 13 punkten). 
Enligt 3 mom. kan Transport- och kommunikationsverket producera offentligrättsliga prestationer eller prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder för Cybersäkerhetscentrets uppgifter enligt 1 mom., samt ingå avtal om produktionen av dessa prestationer. 
Försörjningsberedskapscentralen och finansministeriet finansierar en betydande del av Cybrsäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverkets CERT-verksamhet. Cybersäkerhetscentret producerar även i fortsättningen informationssäkerhetstjänster på basis av avtal för statsförvaltningen och företag som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. 
2 kap. Transport- och kommunikationsverkets organisation och ledning
4 §.Ledning och personal. I paragrafen föreskrivs om verkets ledning och grunderna är den interna organiseringen. Enligt 1 mom. leds verket av generaldirektören. Transport- och kommunikationsverkets generaldirektör utnämns av statsrådet. Bestämmelser om generaldirektörens mandattid finns i 9 a § i statstjänstemannalagen (750/1994). Generaldirektören svarar för att verkets verksamhet utvecklas och är resultatrik och för att resultatmålen nås. Till generaldirektörens viktigaste uppgifter hör således att leda verkets hela verksamhet och organiseringen av verksamheten i enlighet med målen för verksamhetsområdet och verket. 
I 2 mom. föreskrivs att generaldirektören beslutar om Transport- och kommunikationsverkets övriga organisation. Generaldirektören utnämner eller anställer annan personal, om inte något annat bestäms i arbetsordningen. 
I 3 mom. föreskrivs att närmare bestämmelser om ledningen av verket och skötseln av dess uppgifter, behörighetsvillkor för andra tjänster vid ämbetsverket än tjänsten som generaldirektör, förordnande av ställföreträdare för generaldirektören och övriga ärenden som gäller personalen utfärdas genom förordning av statsrådet. 
5 §.Cybersäkerhetscentret. Enligt paragrafen finns vid verket det i organisatoriskt och funktionellt hänseende fristående Cybersäkerhetscentret som är direkt underställt generaldirektören och sköter informationssäkerhetsuppgifter av nationell betydelse. Centrets ställning bygger direkt på bestämmelserna i denna lag. Avsikten är att behålla det nuvarande Cybersäkerhetscentret som en funktionellt fristående, men enhetlig helhet även vid det nya Transport- och kommunikationsverket. Verkets generaldirektör ska inte kunna förändra Cybersäkerhetscentrets ställning genom verkets arbetsordning som generaldirektören utfärdar med stöd av 8 §. Likaså föreskrivs det i lag att Cybersäkerhetscentret är funktionellt fristående från det övriga Transport- och kommunikationsverket. Sålunda kan centrets eller dess delars verksamhet inte spridas ut i det nya verket och centrets delar kan inte placeras vid verkets olika verksamhetsområden eller enheter. 
Cybersäkerhetscentrets verksamhet ska ordnas så flexibelt och självständigt som möjligt. I synnerhet frågor i anslutning till centrets verksamhet som ska behandlas operativt bör avgöras omedelbart. Dessutom ska informationen och beslutsfattandet i anslutning till kränkningar av informationssäkerheten vara snabb och effektiv. Beslutsfattandet i anslutning till situationsledningen över cybersäkerheten, den nationella och internationella samordningen samt informationsbytet och publikationer ska vara smidigt och snabbt. 
För att centret ska få behålla sin organisatoriskt och funktionellt fristående ställning från det övriga Transport- och kommunikationsverket talar också det faktum att Cybersäkerhetscentret är en känd och betrodd samarbetspart i många internationella nätverk. Information om aktuella hot och fenomen som erhålls via nätverken är nödvändig för att säkerställa den nationella cybersäkerheten. Om informationen saknas försämras den nationella observationsförmågan och förmågan att producera en lägesbild avsevärt. Man har fått många internationella exempel på att okontrollerade förändringar i det nationella informationssäkerhetsansvaret och organiseringen av det har lett till att man hamnat utanför förtroendenätverken. 
Cybersäkerhetscentret ska arbeta förvaltningsövergripande och flexibelt. Med förvaltningsövergripande verksamhet avses att centret även i det nya verket ska fortsätta sin verksamhet så att det erbjuder alla samhällssektorer sina tjänster. Det ska fortsätta att samarbeta med olika myndigheter och aktörer. Till Cybersäkerhetscentrets nuvarande nationella samarbetsparter hör bland annat inrikesministeriet, finansministeriet, försvarsministeriet, Försörjningsberedskapscentralen, Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet. 
Med en flexibel verksamhet avses i momentet att Cybersäkerhetscentrets verksamhet ska anpassa sig snabbt till störningar, avvikelser och förändringar i dess omvärld. Centret ska också kunna beakta de varierande kundbehoven hos olika samhällsaktörer och sektorer. Det måste ses till att Cybersäkerhetscentret är pålitligt, att verksamheten fortsätter och att centret har operativa verksamhetsförutsättningar. 
I Cybersäkerhetscentrets verksamhet förenas olika nationella säkerhetsmyndighetsuppgifter som gäller datakommunikation samt uppgiften som datasäkerhetskontaktpunkt, vilket möjliggör betydande synergifördelar, även internationellt sett. Exempelvis när centret bereder informationssäkerhetsbestämmelser eller övervakar att de iakttas, kan centret utnyttja sin särskilda sakkunskap om aktuella informationssäkerhetsfenomen. Å andra sidan kan centret utnyttja sina myndighetsbefogenheter för att skydda mot informationssäkerhetshot och dämpa de negativa konsekvenserna av sådana. Detta ligger också till grund för att det föreslås att Cybersäkerhetscentret ska ha en organisatoriskt och funktionellt fristående ställning. 
Transport- och kommunikationsverkets roll som säkerhetsmyndighet enligt lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (NCSA) ställer betydande säkerhetskrav på Cybersäkerhetscentret vad gäller såväl teknisk som personell och fysisk säkerhet. En trovärdig skötsel av NCSA-uppgifterna förutsätter att centret har en oberoende och självständig ställning, eftersom verksamheten kan utvärdera även Transport- och kommunikationsverkets egna informationssystem. I anslutning till NCSA-verksamheten och de internationella informationssäkerhetsförpliktelserna har Cybersäkerhetscentret tillgång till flera, mycket högt klassade internationella informationssystem. Dessa system och NCSA-verksamheten förutsätter säkerhetsarrangemang som uppfyller nationella och internationella säkerhetskrav, och som förutsätts för information med klassificeringsanteckningen skyddsnivå III och skyddsnivå ST II och för nivåerna EU-C, EU-S, Nato-C och Nato-S enligt internationella säkerhetsklassificeringsanteckningar. EU och Nato kontrollerar med jämna mellanrum att säkerhetskraven är uppfyllda. Samma säkerhetskrav gäller för verksamheten som PRS-myndighet.  
6 §.Regleringsorgan för järnvägssektorn. Enligt paragrafen finns i anslutning till verket ett oberoende och självständigt regleringsorgan för järnvägssektorn, om vars ställning, beslutanderätt och uppgifter föreskrivs separat i till exempel järnvägslagen (304/2011) och avsnitt 4 i Europaparlamentet och rådets direktiv 2012/34/EU om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Regleringsorganet för järnvägssektorn ska följa, övervaka och främja att järnvägsmarknaden är funktionsduglig, rättvis och icke-diskriminerande. Regleringsorganet ska i synnerhet säkerställa att förfarandena för att bevilja nyttjanderätt till järnvägsnätet och avgifterna för nyttjanderätten, de tjänster som tillhandahålls aktörer inom järnvägssektorn och prissättningen av dem samt beskrivningen av järnvägsnätet är icke-diskriminerande och motsvarar de krav som ställs i lagstiftningen. Regleringsorganets tillsyn riktar sig alltså i hög grad mot järnvägsinfrastrukturen (järnvägsnätet och anläggningar för tjänster) samt mot de aktörer som förvaltar den. I denna roll kan regleringsorganet antingen på eget initiativ eller på initiativ av den som bedriver järnvägstrafik, den som ansöker om bankapacitet, ett företag som behöver utbildningstjänster, en infrastrukturförvaltare, den som upprätthåller anläggningar för tjänster eller någon annan tjänsteleverantör eller en i lagen om transportservice (320/2017) avsedd behörig myndighet åta sig att pröva och avgöra problem som hänför sig till järnvägsmarknadens funktion inom ramen för järnvägslagens bestämmelser. Unionslagstiftningen förutsätter att myndigheternas ansvar är klart angivna och differentierade och i synnerhet att regleringsorganets självständighet och oberoende är tryggat. 
7 §.Beslutanderätt. I 1 mom. bestäms om generaldirektörens beslutanderätt. Generaldirektören har allmän befogenhet att avgöra ärenden som det inte bestäms eller föreskrivs att ska avgöras av någon annan tjänsteman. Generaldirektören har befogenhet att bestämma att ett ärende som enligt arbetsordningen hör till generaldirektörens beslutanderätt ska avgöras av någon annan tjänsteman. Å andra sidan har generaldirektören också befogenhet att i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som annars skulle avgöras av en underlydande tjänsteman. Generaldirektören får dock inte avgöra ett ärende som enligt lag eller arbetsordningen omfattas av regleringsorganet för järnvägssektorns behörighet, om vilket det föreskrivs närmare i 13 kap. i järnvägslagen (304/2011). Generaldirektören ska inte heller kunna överta avgörandet av ett ärende som gäller Cybersäkerhetscentrets internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet, dess bedömningar av myndigheternas informationssystem eller datakommunikationssystem eller godkännande av bedömningsorgan. Om dessa föreskrivs närmare i följande lagar: lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004), säkerhetsutredningslagen (726/2014), lagen om bedömningsorgan för informationssäkerhet (1405/2011) samt lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation (1406/2011). 
Närmare bestämmelser om de saker som räknas upp i 2 mom. utfärdas genom förordning av statsrådet. 
8 §.Arbetsordning. På samma sätt som i lagen om Trafiksäkerhetsverket (863/2009) och i statsrådets förordning om kommunikationsförvaltningen (60/2004) ges Transport- och kommunikationsverkets generaldirektör rätt att utfärda verkets arbetsordning. Avsikten är att generaldirektören beslutar om verkets organisation och annan organisering av den interna förvaltningen. I enlighet med detta bestäms det i den av generaldirektören utfärdade arbetsordningen om ämbetsverkets organisation, utövande av beslutanderätten och annan organisering av den interna förvaltningen. 
3 kap. Särskilda bestämmelser
9 §. Överföring av vissa biträdande uppgifter. I 1 mom. föreskrivs om möjlighet att för att ordna verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och säkerställa att verkets kärnuppgifter blir skötta avtala om att vissa uppgifter som hänför sig till rådgivningstjänster, kundtjänster och dokumentservice som inte innebär betydande utövning av offentlig makt ska anförtros privata eller offentliga tjänsteleverantörer. Med de uppgifter som beskrivs i paragrafen avses till exempel förmedling av information till medborgare, rådgivning i anslutning ansökningsförfaranden, registerföring, lagstiftning och anvisningar, mottagning av dokumentbeställningar, behandling av beställningar och utlämnande av uppgifter, mottagning av ansökningar handlingar och registeranmälningar, registrering av uppgifter, sändande av dokument för digitalisering och arkivering till verket, produktion av intyg, dokument och identifieringsmärken och överlämnande av dem till kunden samt mottagning av kort och tillstånd som ska lämnas tillbaka, insamling och förmedling till verket av avgifter som hänför sig till uppgifterna, mottagning av behörighetsexamina för radioamatörs- och sjöradiokommunikation och utfärdande av behörighetsintyg, och andra motsvarande tekniska uppgifter. Det handlar om rutinmässiga, biträdande stöduppgifter, som inte är förenade med någon betydande utövning av offentlig makt. Tjänsteleverantörer ska inte kunna sköta uppgifter som åläggs i myndigheter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), till exempel fatta i 14 § i den lagen avsedda beslut om att en handling lämnas ut. Sådana uppgifter ska skötas av verket. Tjänsteleverantörer får inte heller behandla sådana ansökningar eller registeranmälningar, som är förenade med bedömning av om villkoren för registrering och beviljande av tillstånd är uppfyllda eller slutlig avregistrering av ett transportmedel, utan ärendet ska överföras till Transport- och kommunikationsverket för avgörande.  
Överföringen av uppgifter kan genomföras genom antingen avtal eller förvaltningsbeslut samt kombineras med andra tjänster som Transport- och kommunikationsverket upphandlar. På överföringen av tjänsteuppgifter tillämpas utöver denna lag bland annat avdelning IV 4 kap. i lagen om transportservice (320/2017), 31 kap. i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) och körkortslagen (326/2011). 
Paragrafen uppfyller kravet i 124 § i grundlagen (731/1999) att offentliga förvaltningsuppgifter kan anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, Om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Grundlagsutskottet har ansett att uppgiften att bistå en myndighet genom avtal kan överföras på andra än myndigheter (GrUU 11/2006 rd, s. 2). Med offentliga tjänsteleverantörer avses till exempel ämbetsverk och inrättningar. Grundlagsutskottet har konstaterat att det inte är oproblematiskt att genom avtal föra över en förvaltningsuppgift som anförtrotts en myndighet till en annan myndighet. Enligt grundlagens 21 § om att var och en har rätt att få sin sak behandlad av en domstol som är behörig enligt lag och enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska all utövning av offentlig makt bygga på lag och lag noggrant ska iakttas i all offentlig verksamhet. När det främst är fråga om service som kan jämställas en offentlig förvaltningsuppgift har det dock inte funnits något hinder för en överföring. (GrUU 11/2004 rd, s. 2.) 
I 3 mom. föreskrivs att tjänsteleverantörer ska ha tillräckliga tekniska förutsättningar samt tillräcklig kompetens för att sköta de uppgifter som avses i 1 mom. En person som sköter biträdande uppgifter handlar dessutom under straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon sköter uppgifter som avses i paragrafen.  
Bestämmelser om skadeståndsansvar för en person som sköter dessa uppgifter finns i skadeståndslagen (412/1974). Vid skötseln av uppgifter som avses i bestämmelsen ska dessutom förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) iakttas. 
10 §.Företrädande av staten. I paragrafen föreskrivs att det är Transport- och kommunikationsverkets uppgift att bevaka statens rätt och fördel i domstolar och myndigheter. Enligt den föreslagna bestämmelsen kärar och svarar Transport- och kommunikationsverket på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och hos myndigheter statens rät och fördel i de ärenden som gäller verkets uppgiftsområde och på andra ställen än i landskapet Åland i sådana ärenden för vilka ingen behörig myndighet föreskrivs separat. 
1.2
Lagen om ändring av lagen om Trafikverket
Lagen om Trafikverket 862/2009 
Lagens rubrik ändras till lagen om Trafikledsverket. 
1 kap. Trafikledsverkets ställning och uppgifter
1 §.Verksamhetsområde. Paragrafens rubrik ändras. I paragrafen föreskrivs om Trafikledsverkets ställning och verksamhetsidé. Enligt 1 mom. är verket ett ämbetsverk på centralnivå inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde. I paragrafen föreskrivs om Trafikledsverkets uppgifter på allmän nivå. Uppgifternas innehåll regleras mera ingående i 2 § samt i substanslagstiftningen. Paragrafen avspeglar förändringarna i Trafikverkets nuvarande uppgifter. Fokus i ämbetsverkets verksamhet ska ligga på uppgifter i anslutning till underhåll och utveckling av trafiklederna samt omsorg om deras funktion i stället för mera övergripande omsorg om servicenivån inom hela trafiken. Verkets uppgift i egenskap av den som underhåller trafiklederna är att utveckla trafiklederna så att det genom sin verksamhet främjar hela trafiksystemets funktion med beaktande av de möjligheter och förväntningar som den nya tekniken medför samt trafiksäkerheten, verksamhetsförutsättningarna för landets olika regioner och för näringslivet samt hållbar utveckling. 
Ett fungerande trafiksystem är en av samhällets grundpelare. Utgångspunkten för omsorgen om trafikledsförmögenheten är kundernas och samhällets behov och förväntningar. Föregripande och riskbaserad verksamhet betyder förutom att man aktivt följer trafik- och transportsektorn och att man smidigt och i rätt tid anpassar verksamheten till förändringarna inom sektorn även omfattande samarbete med olika aktörer för att utveckla trafiksystemet. Genom föregripande och riskbaserad verksamhet eftersträvas effektivare verksamhet och ändamålsenligare resultat. Verket ska se till att uppgifterna om trafikleder är ajour och säkerställa att de trafikleder och trafikledskonstruktioner som det förvaltar bibehålls i ett skick som motsvarar samhällets behov även på längre sikt. 
Enligt 2 mom. framhävs kundernas behov samt utnyttjandet av sakkunskap om trafik, transporter och kommunikation i ämbetsverkets verksamhet. Verket ska bedriva en föregripande verksamhet som är kunskaps- och riskbaserad samt interaktiv. Resurserna ska allokeras i rätt tid och ändamålsenligt, också utifrån riskbedömningar så att den verksamhet som verket bedriver kan motiveras även med avseende på dess samhällseffekt. 
I 3 mom. föreskrivs om verkets verksamhetsområde. Verket är ett ämbetsverk på centralnivå inom statsförvaltningen, som har hela landet som sitt verksamhetsområde, om inte något annat föreskrivs separat. Sålunda är Trafikledsverket ett riksomfattande ämbetsverk vars verksamhetsområde i princip omfattar även landskapet Åland. För landskapet Ålands del bestämmer självstyrelselagen för Åland vilka av ämbetsverkets uppgifter som hör till statens uppgiftsområde i landskapet Åland. 
2 §.Uppgifter. Paragrafens rubrik ändras. Staten äger fortfarande vägarna, järnvägarna och farlederna. Trafikledsverket förvaltar dem för statens räkning. Enligt 1 mom. 1 punkten svarar verket för statens väg- och bannät samt farleder. För landsvägarnas del innebär förvaltningen innehav av hela landsvägsnätet, trots att den regionala väghållningen överförs på landskapen den 1 januari 2020. Med bannätet avses det statliga bannätet som verket förvaltar. Med farleder avses de havs- och insjöfarleder som för närvarande förvaltas av verket. Det är Trafikledsverkets uppgift att svara för utvecklingen av de trafikledsnätverk som det förvaltar och för samordningen av den verksamhet som gäller dem. Trafikledsverkets uppgift är att utveckla trafikledsnätets fysiska och digitala infrastruktur, samordningen av den verksamhet som gäller dem och att främja automatiseringen av trafik och transporter i egenskap av den som förvaltar trafikledsnätet. Verket ombesörjer också den forsknings- och utvecklingsverksamhet som syftar till att förbättra säkerheten i trafiksystemet, utnyttja nya underhålls- och byggnadsmetoder, automatisering samt till att minska de miljöolägenheter som orsakas av trafiken. Verksamheten stöder trafikledsnätets tillstånd och utveckling samt förenhetligande i Finland. Forsknings- och utvecklingsarbetet bedrivs i samarbete med förvaltningsområdet och andra aktörer. De uppgifter som nämns i momentet motsvarar de uppgifter som Trafikverket skött tidigare och således förändras inte nuläget för deras del. 
Enligt 2 punkten hör det till verkets uppgifter att begränsa de miljöolägenheter som orsakas av trafiken. Det är fråga om en ny lagstadgad uppgift för verket, även om verket i sin verksamhet beaktat minskandet och begränsandet av miljöolägenheter. Verket ska meddela behövliga anvisningar om åtgärder gällande trafikledshållningen som främjar miljöskyddet och minskar de miljöolägenheter som trafiken medför. 
Enligt 3 punkten svarar verket för organisering av trafikledningen. Med trafikledning avses här att följa trafiken och trafikförhållandena i realtid, att informera om trafiken samt att leda trafiken operativt inklusive att hantera störningar. Ansvaret gäller anskaffning av sådana VTS-tjänster som avses i lagen om fartygstrafikservice, organisering av den trafikledning som föreskrivs i järnvägslagen samt ledning i realtid av vägtrafiken, med samma innehåll som Trafikverket för närvarande genomför dessa uppgifter. Eftersom den trafikledning avseende olika trafikformer som för närvarande ingår i verkets verksamhet kommer att differentieras och enligt planerna ska bolagiseras i samband med denna ämbetsverksreform, framhävs genom denna uppgift att ansvaret blir kvar hos Trafikledsverket. Verket ombesörjer organiseringen av trafikledningen genom att ingå omfattande avtal med leverantörer av trafikledningstjänster. I dessa avtal kan verket inkludera även ombesörjande av försvars- och säkerhetsförvaltningens specialuppgifter samt trafikledning i trafikledsnätet på landskapens område. 
Trafikledningsuppgifter har inte betraktats som offentliga förvaltningsuppgifter och inte som faktiska förvaltningsuppgifter. I motiveringen till regeringens proposition till riksdagen med förslag till förvaltningslag och till lag om ändring av förvaltningsprocesslagen (RP 72/2002 rd, s. 50) konstateras att ”faktiska förvaltningsåtgärder, t.ex. undersöknings- och planeringsåtgärder, som inte syftar till att ett beslut skall tas och inte är beredning av ett beslut är inte förvaltningsärenden. Detsamma gäller hållande av lektioner, utförande av vårdåtgärder, byggande av 
landsvägar eller järnvägar, styrning av trafiken eller städning av ämbetsverk. Faktiska förvaltningsåtgärder kan dock föregås av ett förvaltningsbeslut om att sådana åtgärder skall vidtas. Således är t.ex. ett beslut om intagning för vård mot patientens vilja ett sådant förvaltningsärende som avses i förvaltningslagen.” 
Enligt 4 punkten är det verkets uppgift att främja digitaliseringen och automatiseringen av trafiktjänster och trafiksystem. Detta är en ny uppgift och den avspeglar förändringen i omvärlden och behovet av att utveckla trafikledsinfrastrukturen så att den kan ta emot den allt bredare automatiseringen. Verket kan genom att utveckla sin egen verksamhet och köpa tjänster skapa en fungerande livsmiljö för nya trafiktjänster. 
I 5 punkten avses med viktiga vägprojekt projekt över landskapsgränserna som är godkända av riksdagen och namngivna i statsbudgeten samt projekt som är viktiga för det nationella trafiksystemet. I egenskap av beställarämbetsverk ska verket på samma sätt som för närvarande för egen del upphandla planerings-, byggnads- och underhållsuppgifter som gäller trafiklederna genom konkurrensutsättning. Verket svarar också för servicenivån inom trafikledsnätet. 
Enligt 6 punken ska verket i egenskap av förvaltare av trafiklederna svara för styrningen, samarbetet och avtalsregleringen i fråga om väghållningen tillsammans med landskapen och deras samarbetsområden samt genom att styra upphandlingen av tjänster i landskapen. Härigenom säkerställs en tillräckligt enhetlig servicenivå inom väghållningen samt att väghållningsmarknaden utvecklas och tjänsteleverantörerna behandlas rättvist i landet. Närmare bestämmelser om styrningen, samarbetet och avtalsregleringen intas i landsvägslagen. 
Enligt 7 punkten ska Trafikledsverket svara och administrera datalager som gäller trafikleder, till exempel det nationella väg- och gatuinformationssystemet (Digiroad). Dessutom ska Trafikledsverket sörja för samarbetet och avtalsregleringen i fråga om trafik- och trafikledsdata tillsammans med landskapet. Genom denna skrivning genomförs bestämmelserna om insamling av data i 6 § 1 mom. 14 punkten i landskapslagen, vilken som bäst behandlas i riksdagen. 
I 8 punkten bestäms om den uppgift som ingår även i den gällande lagen att sörja för upphandlingen av isbrytartjänster samt för beslut om dispenser under assistansperioden för vintersjöfarten och om assistansbegräsningarna. Trafikledsverket konkurrensutsätter isbrytartjänsterna samt svarar för samarbetet med grannländerna (i synnerhet Sverige och Ryska federationen). 
Enligt 9 punkten spelar verket i egenskap av beställare av jord- och vattenbyggnadsarbeten fortfarande en central roll som aktör inom denna byggnadsbransch. Genom att utveckla upphandlingsverksamheten, inklusive till exempel kostnadshanteringen i infrastrukturprojekt, påverkar man utvecklingen i hela branschen. En fungerande marknad främjas även i fortsättningen genom att verket lämnar ut data som det samlat in för sin verksamhet i enlighet med principerna för öppen data (till tjänsteleverantörerna). Verket främjar också utvecklingen av tjänsteleverantörernas specialkompetens i anslutning till verkets ansvar. Närmare bestämmelser om hantering och utlämnande av data som verket samlar in intas i lagen om transportservice (320/2017). 
I 10 punkten åläggs Trafikledsverket beredskapsskyldig som gäller störningar under normala förhållanden samt undantagsförhållanden. Avsikten är att klarlägga trafikförvaltningens beredskapsskyldighet genom att ta in en bestämmelse om saken i 9 punkten. Trafikledsverket ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamheten vid störningar under normala förhållanden eller under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder sörja för att dess egen verksamhet fortsätter så ostörd som möjligt vid störningar under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden och möjliggör att samhället, försörjningsberedskapen och försvaret fungerar inom det egna verksamhetsområdet. Dessutom främjar verket samhällets beredskap för störningar och undantagsförhållanden inom det egna verksamhetsområdet. Som exempel på beredskapsverksamhet kan nämnas beredskaps-, kontinuitets- och återhämtningsplaner samt förberedelser som vidtagits med tanke på undantagsförhållanden, varmed avses till exempel tekniska och strukturella lösningar. Med andra åtgärder avses till exempel utbildning och övningar samt reservering av utrymmen och kritiska resurser. Planering av kommunikation och datakommunikation är också en del av beredskapen. 
Trafikledsverket ska dessutom säkerställa att, i den mån det är fråga om tjänster som skaffas från utomstående aktörer, det i upphandlingsavtalen intas behövliga bestämmelser om att de köpta tjänsterna ska tryggas vid störningar och under undantagsförhållanden. Ett centralt inslag i beredskapen är att meddela beredskapsanvisningar. Trafikledsverket ska följa förändringar i omvärlden som inverkar på säkerheten och bedöma deras eventuella konsekvenser för beredskapen. 
Enligt 11 punkten ska Trafikledsverket värna om och vårda kulturhistoriskt värdefulla fastighetsobjekt, kulturmiljöer och kulturegendom som det innehar. 
Enligt 2 mom. ska Trafikledsverket vara sakkunnig i trafikledshållning och innehavare av trafikledsegendom. Verket ska svara för inriktningen och prioriteringen av samt tidtabellen för åtgärder som gäller trafiklederna inom ramen för de anslag som anvisats det med beaktande av såväl den nationella planen som landskapens planer för trafiksystemet. Det ska även i fortsättningen vara kommunikationsministeriets uppgift att styra trafiksystemarbetet på strategisk nivå. Ministeriet svarar också för utarbetandet av den nationella planen för trafiksystemet. Transport- och kommunikationsverket ska svara för det allmänna utvecklandet av trafiksystemet, den offentliga persontrafiken och datalagren. Det förberedande och regionala samarbetet mellan trafiken och markanvändningen och trafikledshållningen ska placeras vid Trafikledsverket, som stöder utarbetandet av den nationella planen för trafiksystemet. En viktig uppgift för Trafikledsverket är att i egenskap av den som underhåller trafiklederna svara för samordningen av det åtgärder som rikta som trafiklederna för olika trafikformer. Med samordning av trafik och markanvändning avses deltagande som sakkunnigämbetsverket i utarbetandet av landskaps-, general- och detaljplaner. Trafiksystemarbetet förutsätter närmare samarbete än förr mellan kommunikationsministeriet och ämbetsverken samt samarbete med landskapen och kommunerna. 
I 3 mom. regleras Trafikledsverkets möjligheter att inom ramen för sina befogenheter ingå internationella fördrag av teknisk karaktär och delta i internationellt samarbete. 
Enligt 4 mom. ska Trafikledsverket även sörja för andra sådana uppgifter som det har enligt separata bestämmelser. 
2 kap. Trafikledsverkets organisation och ledning
3 §.General direktör. Paragrafens rubrik ändras. I paragrafen föreskrivs om verkets ledning och om grunderna för den inre organiseringen. 
Enligt 1 mom. leds verket av generaldirektören. Trafikledsverkets generaldirektör utnämns av statsrådet, på samma sätt som Trafikverkets generaldirektör utnämndes (Lagen om Trafikverket 862/2009, 3 §). Generaldirektören ska svara för att verkets verksamhet utvecklas och är resultatrik och för att resultatmålen nås. Till generaldirektörens viktigaste uppgifter hör således att leda verkets hela verksamhet och organisera funktionerna i enlighet med de mål som satts för verkets verksamhetsområde och för verket. Denna skrivning har nästan samma innehåll som vad som bestämts om verksamheten vid Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. 
I 2 mom. föreskrivs att beslut om Trafikledsverkets övriga organisation fattas av generaldirektören. Generaldirektören utnämner eller anställer annan personal, om inte något annat bestäms i arbetsordningen. 
I 3 mom. föreskrivs att genom statsrådets förordning utfärdas närmare bestämmelser om ledningen av verket och skötseln av dess uppgifter, behörighetsvillkor för andra tjänster vid ämbetsverket än tjänsten som generaldirektör, förordnande av ställföreträdare för generaldirektören och övriga ärenden som gäller personalen genom förordning av statsrådet. 
4 §.Närmare bestämmelser. Paragrafens rubrik ändras. I 1 mom. bestäms om generaldirektörens beslutanderätt. Generaldirektören har allmänna befogenheter att avgöra de ärenden som det inte har föreskrivits eller i arbetsordningen fastställts att ska avgöras av någon annan tjänsteman. Generaldirektören har befogenhet att i enskilda fall förbehålla sig rätten att avgöra ett ärende som annars skulle avgöras av en underlydande tjänsteman. 
Enligt 2 mom. ska närmare bestämmelser om behandlingen och avgörandet av ärenden vid verket utfärdas genom förordning av statsrådet. 
5 §.Arbetsordning. På samma sätt som i lagen om Trafikverket ges Trafikledsverkets generaldirektör rätt att utfärda verkets arbetsordning. Avsikten är att generaldirektören beslutar om ämbetsverkets organisation och annan organisering av den interna förvaltningen. I enlighet med detta bestäms det i den av generaldirektören utfärdade arbetsordningen om ämbetsverkets organisation, utövande av beslutanderätten och annan organisering av den interna förvaltningen. 
3 kap. Särskilda bestämmelser
6 §.Övergångsbestämmelser om uppgifterna. Paragrafens rubrik och innehåll ändras. I 1 mom. föreskrivs om möjlighet att för att ordna verksamheten på ett ändamålsenligt sätt och säkerställa att verkets kärnuppgifter blir skötta avtala om att vissa uppgifter som inte innebär utövning av beslutanderätt anförtros privata eller offentliga tjänsteleverantörer. Med de uppgifter som beskrivs i paragrafen avses till exempel dokumentserviceuppgifter, rådgivningsuppgifter och förvaltningsserviceuppgifter, biträdande terränguppgifter i anslutning till tillstånds- och andra uppgifter som ankommer på väghållaren eller barnnätsförvaltaren samt uppgifter i anslutning till markförvärv och inlösen. Det handlar om rutinmässiga, biträdande stöduppgifter. Tjänsteleverantörer ska inte kunna sköta uppgifter som åläggs i myndigheter i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), till exempel fatta i 14 § i den lagen avsedda beslut om att en handling lämnas ut. Sådana uppgifter ska skötas av verket. Överföringen av uppgifter kan genomföras genom antingen avtal eller förvaltningsbeslut samt kombineras med andra tjänster som Trafikledsverket upphandlar. 
Trafikledningsuppgifter och byggande av landsvägar och järnvägar har inte betraktats som offentliga förvaltningsuppgifter och inte som faktiska förvaltningsuppgifter. I motiveringen till regeringens proposition till riksdagen med förslag till förvaltningslag och till lag om ändring av förvaltningsprocesslagen (RP 72/2002 rd, s. 50) konstateras att ”faktiska förvaltningsåtgärder, t.ex. undersöknings- och planeringsåtgärder, som inte syftar till att ett beslut skall tas och inte är beredning av ett beslut är inte förvaltningsärenden. Detsamma gäller hållande av lektioner, utförande av vårdåtgärder, byggande av landsvägar eller järnvägar, styrning av trafiken eller städning av ämbetsverk. Faktiska förvaltningsåtgärder kan dock föregås av ett förvaltningsbeslut om att sådana åtgärder skall vidtas. Således är t.ex. ett beslut om intagning för vård mot patientens vilja ett sådant förvaltningsärende som avses i förvaltningslagen.” 
Paragrafen uppfyller kravet i 124 § i grundlagen (731/1999) att offentliga förvaltningsuppgifter kan anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, Om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Grundlagsutskottet har ansett att uppgiften att bistå en myndighet genom avtal kan överföras på andra än myndigheter (GrUU 11/2006 rd, s. 2). Med offentliga tjänsteleverantörer avses till exempel ämbetsverk och inrättningar. Grundlagsutskottet har konstaterat att det inte är oproblematiskt att genom avtal föra över en förvaltningsuppgift som anförtrotts en myndighet till en annan myndighet. Enligt grundlagens 21 § om att var och en har rätt att få sin sak behandlad av en domstol som är behörig enligt lag och enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska all utövning av offentlig makt bygga på lag och lag noggrant ska iakttas i all offentlig verksamhet. När det främst är fråga om service som kan jämställas en offentlig förvaltningsuppgift har det dock inte funnits något hinder för en överföring. (GrUU 11/2004 rd, s. 2.)  
Enligt 2 mom. kan Trafikledsverket komma överens med landskapet om överföring av tillståndsuppgifter inom väghållningen till det berörda landskapet reller till väghållningsområdet. För närvarande sköts dessa tillståndsuppgifter vid NTM-centralerna, i synnerhet NTM-centralen i Birkaland. Närmare bestämmelser om dessa tillståndsuppgifter finns i landsvägslagen (503/2005). De tillståndsuppgifter som uppräknas i momentet är av teknisk och regional karaktär, och de är inte förenad med utövning av betydande offentlig makt. Därför är det motiverat att Trafikledsverket vid behov kan anförtro landskapen sådana uppgifter. Detta moment träder i kraft den 1 januari 2020 när landskapen officiellt inleder sin verksamhet. 
I 3 mom. föreskrivs att Trafikledsverket kan anförtro landskapet offentliga uppgifter eller av landskapet överta offentliga uppgifter på det sätt som föreskrivs i lagen om flyttning av fordon (828/2008). Avsikten är att Trafikledsverket kan avtala med landskapen om skötseln av dessa uppgifter, antingen så att landskapet sköter en offentlig uppgift som ankommer på Trafikledsverket, t.ex. flyttning av ett fordon och beslutsfattandet i samband med den, eller tvärtom. Detta moment träder i kraft den 1 januari 2020 när landskapen officiellt inleder sin verksam-het. 
I 4 mom. föreskrivs att tjänsteleverantörer ska ha tillräckliga tekniska förutsättningar samt tillräcklig kompetens för att sköta de uppgifter som avses i 1 mom. En person som sköter biträdande uppgifter handlar dessutom under straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon sköter uppgifter som avses i paragrafen.  
Enligt 5 mom. föreskrivs det om skadeståndsansvar för en person som sköter dessa uppgifter i skadeståndslagen (412/1974).  
7 §.Övergångsbestämmelser som gäller personalen. Paragrafens rubrik och innehåll ändras. I paragrafen föreskrivs att det är Trafikledsverkets uppgift att bevaka statens rätt och fördel i domstolar och myndigheter. Enligt den föreslagna bestämmelsen kärar och svarar Trafikledsverket på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och hos myndigheter statens rät och fördel i de ärenden som gäller verkets uppgiftsområde och på andra ställen än i landskapet Åland i sådana ärenden för vilka ingen behörig myndighet bestäms separat. 
1.3
Lag om införande av lagstiftningen om genomförande av ämbetsverksreformen och omorganisering av ämbetsverkens uppgifter inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde
1 §.Lagar som träder i kraft. I paragrafen ingår de bestämmelser som berör ämbetsverksreformen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde samt bolagiseringen av trafikledningstjänsterna. Genom den föreslagna lagen träder ungefär hundra lagar i kraft. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2019. Vissa av de lagar som införs genom denna lag innehåller också separat införandereglering. 
Strävan har varit att så heltäckande och komplett som möjligt ändra de speciallagar som gäller ovannämnda uppgifter som överförs på Transport- och kommunikationsverket genom de lagar som nämns i paragrafen. Separata regeringspropositioner har överlämnas i fråga om vägtrafiklagen (RP 180/2017 rd) och landsvägslagen (RP 45/2018 rd). Eftersom det finns rikligt med specialreglering om de uppgifter som överförs på Transport- och kommunikationsverket, är det möjligt att någon enstaka bestämmelse om någon uppgift som hör till Transport- och kommunikationsverkets uppgiftsområde inte har ändrats. Av denna orsak ska den föreslagna införandelagens bestämmelser gälla inte bara de lagar enligt 1 § som införs genom denna lag, utan också sådana uppgifter som hör till Transport- och kommunikationsverkets uppgiftsområde och som överförs på Transport- och kommunikationsverket, trots att en enstaka uppgiftsspecifik specialbestämmelse som gäller dem eventuellt inte har ändrats. 
2 §.Lagar som upphävs. Paragrafen innehåller bestämmelser om de lagar som upphävs genom den föreslagna lagen. Genom den föreslagna lagen upphävs lagen om Trafiksäkerhetsverket, lagen om kommunikationsförvaltningen, statsrådets förordning om Trafiksäkerhetsverket (865/2009) och statsrådets förordning om kommunikationsförvaltningen (60/2004). Enligt ikraftträdandebestämmelsen i 12 § ska 2 § träda i kraft den 1 januari 2019. 
I och med att de föreslagna lagarna upphävs läggs de statliga ämbetsverken Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket ner. 
3 §.Tillämpningsområde. I paragrafen föreskrivs om den föreslagna införandelagens tillämpningsområde. I den föreslagna lagen föreskrivs om omständigheter i samband med överföringen av uppgifter som avses i de lagar som nämns i 1 §. 
De uppgiftsöverföringar som avses i 1 § gäller sammanslagningen av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket och detta nya ämbetsverks uppgifter. Dessutom gäller ändringarna uppgifter som överförs från Trafikverket till det nya Transport- och kommunikationsverket. 
Den föreslagna införandelagen gäller också den omorganisering av statliga myndigheter och deras uppgifter som genomförs och regleras genom de lagar som ingår i 1 §. Den föreslagna införanderegleringen gäller omorganisering av Trafikledsverkets uppgifter, vilken genomförs genom den i 1 § nämnda lagen om ändring av lagen om Trafikverket. 
Trots att strävan har varit att heltäckande ändra de speciallagar som gäller Transport- och kommunikationsverkets och Trafikledsverkets uppgifter genom den lagstiftning som nu utfärdas, ingår i 4 och 5 § i lagförslaget övergångsbestämmelser om uppgifter och befogenheter med tanke på att någon enskild uppgiftsspecifik specialbestämmelse inte har ändrats. 
Strävan har varit att i den föreslagna lagen samla all införande- och övergångsreglering som hänför sig till de uppgiftsöverföringar som genomförs genom denna proposition. 
4 §.Övergångsbestämmelser som gäller Transport- och kommunikationsverkets uppgifter. Paragrafen innehåller övergångsbestämmelser som gäller Transport- och kommunikationsverkets uppgifter. Bestämmelser om i 1 § i denna lag nämnda Transport- och kommunikationsverkets uppgiftsområde finns i 2 § i lagen om Transport- och kommunikationsverket. 
I samband med beredningen av proposition har man försökt utreda och i samband med att lagen utfärdas ändra alla speciallagar som gäller de uppgifter som överförs på Transport- och kommunikationsverket den 1 januari 2019 på ett så heltäckande och komplett sätt som möjligt. I bestämmelsen hänvisas fortfarande också till uppgifter som föreskrivits för Trafiksäkerhetsverket, Kommunikationsverket, Luftfartsförvaltningen, Teleförvaltningscentralen, Bilregistercentralen, Fordonsförvaltningscentralen, Järnvägsverket, Sjöfartsverket och länsstyrelserna, eftersom det fortfarande kan ingå sådana i den gällande lagstiftningen. Den föreslagna införandelagen ska tillämpas även på överföringen av sådana uppgifter. 
5 §.Övergångsbestämmelser som gäller Trafikledsverkets uppgifter. Paragrafen innehåller övergångsbestämmelser som gäller Trafikledsverkets uppgifter. Bestämmelser om i 1 § i denna lag nämndaTrafikledsverkets uppgiftsområde finns i 2 § i lagen om ändring av lagen om Trafikverket. 
I samband med beredningen av proposition har man försökt utreda och i samband med att lagen utfärdas ändra alla speciallagar som gäller de uppgifter som överförs på Trafikledsverket den 1 januari 2019 på ett så heltäckande och komplett sätt som möjligt. I bestämmelsen hänvisas fortfarande också till uppgifter som föreskrivits för Trafikverket, närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, Sjöfartsverket, Banförvaltningscentralen, Vägförvaltningen och länsstyrelserna, eftersom det fortfarande kan ingå sådana i den gällande lagstiftningen. Den föreslagna införandelagen ska tillämpas även på överföringen av sådana uppgifter. 
6 §.Ställningen för den personal som övergår. I paragrafen föreskrivs om övergångsarrangemang som gäller personalen. När Transport- och kommunikationsverket inrättas iakttas bestämmelserna i 5a–5 c § i statstjänstemannalagen (750/1994), vilkas innehåll och tillämpning har relaterats mera ingående i avsnitt 4.2. Bestämmelserna tillämpas endast på tjänstemän. I paragrafen föreskrivs om övergångsarrangemang som gäller anställda i arbetsavtalsförhållande. Avsikten är att trygga de anställdas likställdhet vid förändringarna så att omställningsskyddet i så stor utsträckning som möjligt genomförs i enlighet med principerna i 2 kap. i statstjänstemannalagen oberoende av anställningsslag. 
Enligt 1 mom. överförs anställda i tjänste- och arbetsavtalsförhållande som sköter de uppgifter som enligt 5 § i införandelagen överförs från Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket och Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket samt motsvarande tjänster och uppgifter i arbetsavtalsförhållande när införandelagen träder i kraft till Transport- och kommunikationsverket. Anställda i arbetsavtalsförhållande som sköter uppgifter som överförs från Trafikverket övergår till Transport- och kommunikationsverket till anställning i tjänsteförhållande. Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket har inga anställda i arbetsavtalsförhållande, så ändringen av anställningsslag gäller inte dem. Enligt det brev som Statens arbetsmarknadsverk har tillställt ministeriet (Palvelussuhdelajin muutokset toimintojen uudelleenjärjestelyjen yhteydessä, VM/1058/00.00.00/2014, 28.5.2014) är det med tanke på ett rättvist bemötande av personalen i allmänhet ändamålsenligt att det i huvudsak används endast ett anställningsslag inom organisationen. Till följd av statens myndighetsverksamhet är det huvudsakliga anställningsslaget tjänsteförhållande. Enligt brevet är den ledande principen att om det finns behov av att förenhetliga anställningsslagen i samband med att verksamheten omorganiseras, ska det föreskrivas om dem i den lagstiftning om organisationen genom vilken omorganiseringen genomförs. Alla anställda som överförs från Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket står i tjänsteförhållande. Sålunda är det inte motiverat att de personer som övergår från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket övergår som arbetstagare i arbetsavtalsförhållande. Vid Transport- och kommunikationsverket utförs myndighetsuppgifter som inbegriper betydande utövning av offentlig makt, så de anställda som sköter uppgifterna bör stå i tjänsteförhållande till ämbetsverket. Visstidsanställda överförs till Transport- och kommunikationsverket för den tid som anställningsförhållandet varar. 
Enligt 3 mom. kan en person i arbetsavtalsförhållande överföras utan hans eller hennes samtycke, om personen överförs inom eller till hans eller hennes pendlingsregion. Med pendlingsregion avses ett område enligt 1 kap. 9 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (1290/2002). Motsvarande bestämmelse ingår i 5 a § 3 mom. i statstjänstemannalagen. I paragrafen föreslås en hänvisning till gällande kollektivavtal samt den lagstiftning som tillämpas i arbetsavtalsförhållandet. 
Enligt 4 mom. anses vid fastställandet av de förmåner som gäller i anställningsförhållandet för den personal som överförs anställningsförhållandet ha fortgått oavbrutet hos staten. Det är fråga om till exempel överföring av semester som har intjänats före lagens ikraftträdande eller semesterpenning.  
I 5 mom. ingår en förtydligande bestämmelse om ställning för anställda vid Trafikverket som sköter Trafikledsverkets uppgifter. Trafikverket läggs inte ner, utan verkets verksamhet fortsätter den 1 januari 2019 vid ett ämbetsverk med namnet Trafikledsverket. Vid den tidpunkten överförs inte heller personal från andra ämbetsverk till Trafikledsverket. 
7 §.Övergångsbestämmelser som gäller anhängiga ärenden och avtal samt rättigheter och skyldigheter i anslutning till dem. Paragrafen innehåller övergångsbestämmelser som gäller anhängiga ärenden, ingångna avtal och förbindelser jämte rättigheter och skyldigheter som följer av dem, vilka överförs på Transport- och kommunikationsverket, samt rättigheter och skyldigheter som hänför sig till uppgifterna. Alla ärenden som är anhängiga inom verksamhetsområden som överförs från Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket samt Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket, alla ingångna avtal och förbindelser liksom även de rättigheter och skyldigheter som följer av dem övergår till Transport- och kommunikationsverket den 1 januari 2019.  
Ärenden som gäller vägar, järnvägar och farleder och som är anhängiga vid Trafikverket ska fortfarande skötas av Trafikledsverket. 
8 §.Föreskrifter, tillstånd och beslut. Enligt 1 mom. förblir de föreskrifter som utfärdats av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket samt Trafikverket i kraft tills något annat bestäms eller föreskrivs om tillämpningen av dem. I 2 mom. föreskrivs för tydlighetens skull också att tillstånd och beslut som utfärdats av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket samt Trafikverket fortsätter att gälla efter lagens ikraftträdande.  
Enligt 2 mom. inverkar lagens ikraftträdande således inte på gällande tillstånd och beslut som utfärdats av Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket samt Trafikverket. 
9 §. Vissa administrativa arrangemang vid Transport- och kommunikationsverket.Enligt 1 mom. ska 3 § 1 och 2 mom. i lagen om Transport- och kommunikationsverket tillämpas redan från och med den 1 oktober 2018. Detta gör det möjligt att inrätta tjänsten som generaldirektör för Transport- och kommunikationsverket den 1 oktober 2018. Tjänsten inrättas vid kommunikationsministeriet och när lagen träder i kraft överförs generaldirektörstjänsten till Transport- och kommunikationsverket. 
Enligt 2 mom. ska Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket tillsammans och efter utnämningen av generaldirektören för det nya verket under dennes ledning bereda arbetsordningen för det nya ämbetsverket och organisera förvaltningstjänster och andra stödtjänster så att det nya verket kan inleda sin verksamhet när lagen träder i kraft. 
10 §. Övergångsbestämmelser som gäller närings-, trafik- och miljöcentralerna. Landskapsreformen träder i kraft den 1 januari 2020. Samtidigt upphör närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet. Merparten av uppgifterna vid närings-, trafik- och miljöcentralernas trafikansvarsområden överförs till landskapen. Trafikverket har varit den instans som styrt verksamheten för NTM-centralernas trafikansvarsområden. Eftersom ämbetsverksreformen ska träda i kraft den 1 januari 2019 behövs mer detaljerade bestämmelser om vilket ämbetsverk som svarar för NTM-centralernas verksamhetsstyrning. 
Enligt 1 mom. ska Trafikledsverket svara för styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralernas ansvarsområden för trafik och fördelningen av statsunderstöd för enskilda vägar till den 31 december 2019. 
Enligt 2 mom. ska Transport- och kommunikationsministeriet svara för styrningen av närings-, trafik- och miljöcentralernas organisering av kollektivtrafik och trafik- och transportservice i skärgården till den 31 december 2019. 
11 §.Övergångsbestämmelser som gäller ändringssökande. Paragrafen innehåller övergångsbestämmelser som gäller ändringssökande. Ändring i ett beslut som har fattats innan de lagar som nämns i 1 § trätt i kraft söks i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. På motsvarande sätt ska på sökande av ändring i ärenden som är anhängiga vid domstol vid ikraftträdandet av de lagar som nämns i 1 § tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Om en domstol upphäver ett beslut som har fattats före ikraftträdandet av de lagar som nämns i 1 § och återförvisar ärendet att i sin helhet behandlas på nytt, ska ärendet behandlas och avgöras enligt de lagar som sätts i kraft genom denna lag. 
12 §.Övergångsbestämmelse om uppgifter som anförtros landskapen eller överförs till dem. Enligt paragrafen tillämpas bestämmelserna om uppgifter som anförtros eller överförs till landskapet i lagen om ändring av Trafikverket ( / ) från och med den 1 januari 2020. 
13 §.Ikraftträdande. Ikraftträdandelagen avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att den har antagits och stadfästs. 2 §, som innehåller de lagar som upphävs genom införandelagen, träder dock i kraft först den 1 januari 2019. Dessutom föreskrivs i 1 § att de lagar som ingår i den träder i kraft först den 1 januari 2019. Uppgiftsöverföringarna och egendomsregleringarna samt största delen av personalöverföringarna genomförs således först den 1 januari 2019. 
1.4
Körkortslagen 386/2011
3 §.Definitioner. I 1 mom. 4 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Behörighet i anslutning till körkort, körkortstillstånd och vissa andra tillstånd. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Bilagor till ansökan. I 1 mom. 1 punkten, i det inledande stycket i 2 mom. samt i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
15 §.Återkallande av körkortstillstånd. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 a §.Ändring av körkortskategori. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Villkor och begränsningar i körkort. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Medicinska krav för körkort i grupp 1. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Medicinska krav för körkort i grupp 2. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Prov på körförmåga. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Anmälan om förares hälsotillstånd. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Hinder för att lämna ut körkort. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Utlämnande av körkort. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Duplett av körkort. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Temporärt körkort. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.När körkortstillstånd och andra tillstånd förfaller samt förstörande av körkort. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Körkortskrav. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 a §.Serviceuppgifter som gäller körkort och andra tillstånd. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. slopas hänvisningen till personuppgiftslagen. Hänvisningen ersätts med en hänvisning till EU:s allmänna dataskyddsförordning. Dessutom blir en ny nationell allmän författning, dataskyddslagen, tillämplig. 
32 §.Skyldighet att medföra och visa upp körkort och andra tillstånd eller intyg. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Tillståndsplikt för körundervisning och övningskörning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
35 §.Utbildningskrav för körkort i grupp 1. I 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Förarutbildning för körkort i grupp 2. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Utbildning i anslutning till körförbud för nya förare samt återlämnande av körkort efter körförbud. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
38 §.Minimiålder för körundervisning och övningskörning. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
40 §.Fordon och andra undervisningsredskap som används i undervisningen och vid övningskörning. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Genomförandet av körundervisningen och övningskörningen. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §.Beviljande av övningstillstånd för motorcykel. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
50 §.Försökstillstånd. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
52 §.Syftet med och innehållet i förarexamen. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §.Hur förarexamen är uppbyggd och hur den genomförs. I 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
59 §.Körkort och andra körtillstånd eller körrättigheter för moped utfärdade i någon annan EU- eller EES-stat. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
61 §.Annat utländskt körkort. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
62 §.Skyldighet att lämna in körkortet i samband med att det byts ut. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
63 §.Tillfälligt körkort. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
65 §.Körförbud på grundval av återkommande förseelser. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
68 a §.Hur alkolåsövervakad körrätt sätts i kraft och upphör att gälla. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
76 §.När körrätt förfaller. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
78 §.Utbildningsansvarig föreståndare. I det inledande stycket i 2 mom. samt i 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
79 §.Att ansöka om tillstånd att driva bilskola. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
80 §.Beviljande av tillstånd att driva bilskola och tillsynsavgift för bilskolor. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
81 §.Tillsyn över bilskolor. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
82 §.Anmälningar som gäller bilskoleverksamheten. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
88 §.Trafiklärartillstånd. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
95 §.Sökande av ändring. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras i 2, 3 och 4 mom. hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
97 §.Tillstånd till undantag. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
98 §.Internationellt körkort. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
100 §.Fastställande av blanketter för läkarutlåtande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
101 §.Anmälan till trafik- och transportregistret. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.5
Lagen om fordonsbesiktningsverksamhet 957/2013
3 §.Definitioner. I 1 mom. 6 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Delar av en besiktning som får utföras utan besiktningskoncession. I det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Exceptionella förutsättningar för koncession för besiktning av tunga fordon. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Beslut om sökandes tillförlitlighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Besiktningsställets lokaler och besiktningsanordningar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
13 §.Ansökan om besiktningskoncession. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
14 §.Beviljande av besiktningskoncession. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Beslut om tillförlitlighet i fråga om den person som svarar för besiktningsverksamheten samt besiktarna. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Grundutbildning för besiktare. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Vidareutbildning för besiktare. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 a §.Erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats utomlands. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Inledande av verksamhet enligt besiktningskoncessionen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Utförande av besiktning utanför besiktningsstället. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Anmälan av serviceuppgifter och besiktningspriser till besiktningsserviceregistret. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Bevarande och utlämnande av besiktningshandlingar. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Upphörande med besiktningsverksamheten. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Anordnare av vidareutbildning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Ansökan om vidareutbildningstillstånd. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
32 §.Beviljande av vidareutbildningstillstånd. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Prov i anslutning till vidareutbildningen och bevarande av handlingar som gäller dem. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
36 §.Uppföljning av besiktningsverksamheten. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Tillsyn. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
38 §.Lämnande av uppgifter till tillsynsmyndigheten. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
39 §.Inspektioner av besiktningsställen och utbildningsställen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
40 §.Inspektioner av verksamhetsställen som utförs av en avtalspart. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Kontroll av besiktade fordon. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Föreläggande om kontrollbesiktning av fordon. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Återkallande av besiktningskoncession samt anmärkning och varning. I det inledande stycket i 1, 2 och 3 mom. samt i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
44 §.Förbud att utföra besiktning samt anmärkning och varning till besiktare. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
45 §.Temporära åtgärder på grund av brister i besiktningsverksamheten. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
46 §.Förbud att använda besiktningsställets lokaler och anordningar. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §. Återkallande av vidareutbildningstillstånd samt anmärkning och varning till innehavare av vidareutbildningstillstånd. I 1 mom., det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Personregisteruppgifter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
50 §. Tvångsmedel. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §. Omprövning och ändringssökande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras i 2 mom. hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
55 §.Lämnande av uppgifter om misstänkta brott och om fordon som inte är i skick. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
56 §.Närmare bestämmelser. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
58 §. Övergångsbestämmelser. I 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.6
Lagen om flyttning av fordon 828/2008
14 §. Verkställighet och närmare bestämmelser. I 2 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
1.7
Lagen om ordnande av enskilt godkännande av fordon 958/2013
2 §.Definitioner. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
3 §.Ansvaret för ordnande av enskilda godkännanden. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Hur beviljandet av enskilda godkännanden ordnas. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Serviceersättning som betalas för verksamhet för enskilda godkännanden. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Information om upphandling av enskilda godkännanden. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Anmälan som avtalspart. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
8 §.Avtal om beviljande av enskilda godkännanden. I 1 mom. 7, 8 och 10 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
10 §.Lokaler. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Krav på grundutbildning för utförare av enskilt godkännande. I det inledande stycket i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Krav på vidareutbildning för utförare av enskilt godkännande. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 a §.Erkännande av yrkeskvalifikationer som har förvärvats utomlands. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Bevarande och utlämnande av dokument. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Tillsyn. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Information. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Inspektioner i lokalerna. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Kontroll av fordon. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Återkallande av enskilt godkännande. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Hävning av avtal. I det inledande stycket i 1 mom., i 1 mom. 2 punkten samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Trafiksäkerhetsverkets rätt att få upplysningar och rätt att lämna uppgifter vidare. I paragrafens rubrik samt i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Lämnande av uppgifter om misstänkta brott och om fordon som inte stämmer överens med kraven. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Begäran om omprövning och ändringssökande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras i 2 mom. hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
35 §.Avgift för enskilt godkännande. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.8
Fordonslagen 1090/2002
1 §.Tillämpningsområde. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Definitioner. I 1 mom. 30 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Ändring, konstruktion och reparation av fordon. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 b §. Närmare föreskrifter om grundläggande klassificering av fordon. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Räddningsbil, polisfordon, Tullens fordon och gränsbevakningsväsendets fordon. I paragrafens rubrik samt i 3 och 5 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Ambulans och fordon för prehospital akutsjukvård. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Museifordon. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 a §.Specialtransportfordon. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 b §. Närmare föreskrifter om klassificering av fordon som är avsedda för särskilda ändamål. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Tillverkningsnummer och tillverkarskylt. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket.  
27 §.Undantag från kraven på fordons konstruktion, manöverorgan och utrustning. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 a §.Föreskrifter om fordons konstruktion, manöverorgan och utrustning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter om begränsning av energi- och miljökonsekvenser. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 b §.Krav på fordon och fordonskombinationer som används vid specialtransporter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Tillämpningsområdet för typgodkännanden. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Typgodkännandemyndighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
34 a §. Behörig myndighet i fråga om ärenden som gäller CE-märkta produkter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Påvisande av överensstämmelse med kraven vid typgodkännande. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
39 b §.Undantag som tillämpas vid typgodkännande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
45 §.Tillsyn över överensstämmelse vid produktion. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Godkända sakkunniga. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
50 c §. Krav som gäller enskilt godkännande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
50 e §. Påvisande av överensstämmelse med kraven vid enskilt godkännande. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §.Innehållet i periodisk besiktning. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 a §. Kategorisering av fel och brister. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
58 §. Besiktningsintyg. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
60 a §.Påvisande av överensstämmelse med kraven vid registreringsbesiktning. I 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
61 a §.Påvisande av överensstämmelse med kraven vid ändringsbesiktning. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
62 §. Kopplingsbesiktning. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
65 a §.Förhandsanmälare. I 1 mom. 5 punkten och i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 2 punkten ändras tullen till Tullen. 
65 b §.Fel i förhandsanmälan. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
66 a §.Registreringsintyg, registreringsskyltar och certifikat. I 1 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
66 c §.Avställning av fordon. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
66 f §.Tillfällig användning av fordon i trafik. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
69 a §.Förbud att ändra registeruppgifter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
74 §.Fordonskontrollanter. I 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
75 §.Utomlands konstaterade brister hos fordon som registrerats i Finland. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
76 §.Utbyte av information och övrigt samarbete med myndigheter i andra stater och i landskapet Åland. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 och 3 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
77 §.Internationell rapportering om tekniska vägkontroller. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
79 §.Marknadstillsyn som gäller fordon, komponenter och separata tekniska enheter. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
80 §.Fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som medför fara. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
84 §.Föreläggande om körförbud. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
85 §.Föreläggande om kontrollbesiktning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
86 §.Skyldighet att reparera fordon och återkallande. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
88 §.Tillsynsmyndighet vid installationer och reparationer. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
93 §.Fordonstillverkarens anvisningar samt tekniska uppgifter som behövs vid besiktning av fordon. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
95 a §.Kontaktpunkt för fordonsbesiktning och tekniska vägkontroller. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
96 §.Fordonsförseelse. I 9 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 19 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
98 §.Ändringssökande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. Dessutom ändras i 2 och 3 mom. hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.9
Fordonsskattelagen 1281/2003
7 §.Överföring av skattskyldighet. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.När skattskyldigheten inträder och upphör. I 2 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Drivkraftsskatt. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Debitering av fordonsskatt. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Uppbörd av skatt vid åtagande att svara för skatten. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Betalning av skatt i rater och tillägg för betalningssätt. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Skatteuppbörd i vissa fall. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Sändning av debetsedel och annat meddelande eller beslut. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
23 §.Förfallodagar. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Betalningspåminnelse. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Periodisering av skatteuppbörden. I 1 mom., i det inledande stycket i 3 mom. samt i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Återbäring av grundlös prestation. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Överföring av skatteåterbäring. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
32 §.Betalning av återbäring. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Kvittning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Förfarande vid ansökan om skattebefrielse. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §.Skatterättelse till skattetagarens fördel. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §.Efterbeskattning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Förhandsavgörande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras i 2 mom. hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
49 §.Rättelse till den skattskyldiges fördel. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
52 §.Ränta som skall betalas med anledning av ändringssökande. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §.Bevakning av statens intresse. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
56 §.Myndigheter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
57 §.Tillsyn. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
58 §.Användningsförbud. I 2 mom. samt i det inledande stycket i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
59 §.Besiktning av fordon. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
61 §.Skattelättnad. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
63 §.Offentlighet och utlämnande av uppgifter som gäller fordonsskatt. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.10
Lagen om alkolås 730/2016
3 §.Godkännande av modeller för alkolås. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Giltighetstid för godkännande. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Verksamhetsanmälan. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Montering av alkolås, användning av alkolås vid körning samt service och kalibrering av alkolås. I 3, 4 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Förhindrande av start samt övervakad användning under körning. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §Tillsyn. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Administrativa tvångsmedel. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Ändringssökande. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras i 2 mom. hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.11
Territorialövervakningslagen 755/2000
23 §.Territorialövervakningsmyndigheterna. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Det föreslås att hänvisningen till Trafikverket stryks och samtidigt ändras momentets ordalydelse. 
24 c §.Tryggande av ett statsluftfartygs territorialövervakningsuppdrag. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
30 b §. Informationsproduktion, förebyggande av farliga situationer och tryggande av fartygstrafiken. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 a §.Tryggande av användningen av maktmedel i luftrummet. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.12
Lagen om fartygs isklasser och isbrytarassistans 1121/2005
4 §.Isklassbestämmelser och motsvarighetsförteckning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Godkännande av isklass som bestämts genom alternativt förfarande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Godkännande av reglerna i Europeiska unionens medlemsstater, Turkiet och stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Bestämmande och fastställande av isklass. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
8 §.Isklass som avviker från isklassbestämmelserna. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Återkallande av isklass och fastställande av ny isklass. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Isbrytarassistans. I 1, 2 och 3 mom. samt i det inledande stycket i 4 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
10 a §.Isbrytningstjänster. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Avgifter för beslut. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och Trafikverket till Trafikledsverket. 
12 §.Ändringssökande. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och Trafikverket till Trafikledsverket. 
I 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.13
Lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg 1686/2009
2 §.Definitioner. I 1 mom. 4 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Numreringen av punkterna i 1 mom. ändras så att den blir löpande, så att 4 a-punkten blir ny 5 punkt och 13 a-punkten blir ny 15 punkt. Punkterna efter dessa kommer därefter i samma ordning som i gällande lag. Hänvisningen till 1 mom. 27 punkten till övriga punkter i samma paragraf uppdateras så att den motsvarar den ändrade numreringen. 
6 §.Allmänna tekniska säkerhetskrav. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Eftergifter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Likvärdigheter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Eftergifter som gäller tekniska säkerhetskrav. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Alternativt arrangemang för säkerhetsarrangemangen för ett fartyg. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Avvikelser, eftergifter och likvärdigheter som gäller säkerhetskrav för navigering. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Trafiktillstånd för höghastighetsfartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Information till IMO. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Klassificering av passagerarfartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Allmänna tekniska säkerhetskrav. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Ytterligare säkerhetskrav. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Likvärdigheter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Eftergifter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Trafiktillstånd för höghastighetspassagerarfartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Information till kommissionen. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Fiskefartyg som omfattas av tillämpningsområdet för fiskefartygsdirektivet. I 2, 3, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Specialfartyg. I 2, 3, 4, 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Övriga fartyg. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Specialkrav i fråga om den förliga porten på ro-ro-fartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Fartyg i internationell fart. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Fartyg i inrikes fart. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Eftergifter. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Likvärdigheter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Avvikelser från lastlinjebestämmelserna i inrikes fart. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
32 §.Ansökan om bestämmande av lastmärke. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Bestämmande av lastmärke samt lastlinjecertifikat. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Ändring av fartyg efter bestämmandet av lastmärke. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Besiktningsförrättare. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Besiktning som utförts av myndigheter i andra stater. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
38 §.Utsedda besiktningsmän. I det inledande stycket i 3 mom. samt i 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
39 §.Avtal om besiktningsbemyndigande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
40 §.Vägran att utfärda ett besiktningsbemyndigande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Återkallande av ett besiktningsbemyndigande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Tillsyn över erkända klassificeringssällskap. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Ansökan om och ordnande av besiktning. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
44 §.Förrättande av besiktning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
45 §.Besiktningsslag. I 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §.Sjösäkerhetsbesiktning av fartyg som omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §.Sjösäkerhetsbesiktning av fartyg som omfattas av non-SOLAS-direktivet. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Sjösäkerhetsbesiktning av andra fartyg i inrikes fart än sådana som omfattas av non-SOLAS-direktivet. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
49 §.Sjösäkerhetsbesiktning av lastfartyg och pråmar som används i inrikes fart samt lastfartyg i internationell fart som inte omfattas av tillämpningsområdet för SOLAS-konventionen. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
50 §.Besiktning av fiskefartyg. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
51 §.Besiktning av specialfartyg, yrkesbåtar och hyresbåtar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
52 §.Skrovbesiktning av fartyg som används i vintertrafik. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §.Besiktningar för att förhindra förorening av miljön. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
54 §.Lastlinjebesiktningar. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
55 §.Extra besiktning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
56 §.Ändring av ett fartyg efter besiktning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
57 §.Besiktningshandlingar samt certifikat och säkerhetscertifikat. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
58 §.Interimistiska certifikat eller säkerhetscertifikat. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
59 §.Förnyande av certifikat och säkerhetscertifikat och när deras giltighet upphör. I 1 mom. samt i det inledande stycket i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
60 §.Brister som konstaterats på ett fartyg. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
61 §.Omhändertagande av ett fartygs certifikat eller säkerhetscertifikat. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
62 §.Medgivande till avvikelser. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
63 §.Syftet med och närmare föreskrifter om skeppsmätning. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
64 §.Utförare av skeppsmätning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
65 §.Utsedda skeppsmätare. I det inledande stycket i 3 mom. samt i 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
66 §.Ansökan om och ordnande av skeppsmätning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
67 §.Skeppsmätning och mätbrev. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
68 §.Skeppsmätning av fartyg utförd av en myndighet i en annan stat. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
70 §.Finskt fartygs övergång till en annan stats flagg. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
71 §. Mätbrev för Suez kanal och Panama kanal. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
73 §.Ändringar som påverkar uppgifterna i mätbrevet. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
74 §.När ett mätbrev förkommer eller skadas. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
75 §.Lastning och transport. I 3 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
76 §.Transport av spannmål i bulk på fartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
77 §.Märkningar på fartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
79 §.Helikoptertransporter. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
80 §.Medgivande till avvikelser. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
81 §. Tillsyn. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket och ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras tullverket till Tullen i enlighet med den gällande tullagen (304/2016). 
82 §.Föreskrifter om gränserna för fartområden för inrikes fart. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. Hänvisningen till 2 § uppdateras så att den motsvarar den ändrade ordningsföljden för punkterna i 2 § 1 mom. 
83 §.Serviceföretag för fartygs säkerhetsanordningar. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
84 §.Ersättning för kostnaderna till Trafiksäkerhetsverket. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket.  
92 §.Åtgärdseftergift. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
93 §.Ändringssökande. I 1–3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). I 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.14
Lagen om fartygstrafikservice 623/2005
2 §.Definitioner. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket samt i 14 punkten Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 3 punkten ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
11 §.Behörighet för VTS-operatörer och arbetsplatsutbildning. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
12 §.Behörighetsintyg för VTS-operatörer. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Behörighet för VTS-chefer. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §Återkallande av behörighetsintyg för VTS-operatör. I 1, 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Upprätthållande av fartygstrafikservice. I 6 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
16 a §.Marin lägesbild. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Tillfällig ledning av fartygstrafiken i specialsituationer. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
17 a §.Förbudsrätt. I 1–4 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. I 5 mom. ändras ”ulkoasiainministeriö” till ”ulkoministeriö” i den finska texen.  
18 §.VTS-myndighetens anmälnings- och rapporteringsskyldigheter. I 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
18 a §.Anmälan om störningar i anslutning till informationssäkerheten. I 1–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 5 mom. upphävs som onödigt, eftersom Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket slås samman till det nya Transport- och kommunikationsverket i samband med ämbetsverksreformen.  
19 §.VTS-myndighetens drifthandbok. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
19 a §.Förberedelse för undantagsförhållanden och störningar under normala förhållanden I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
20 §.Övervakning på internationella havsområden. I 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
20 a §.System för hantering av information inom sjöfarten. I 1, 2, 4 och 5 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
20 b §.Plan för mottagande av fartyg i behov av assistans. I 1 mom. ändras skrivningen Trafikverket till den behöriga myndigheten.  
20 c §.Mottagande av fartyg i behov av assistans. I 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
20 d §.Systemet för långväga identifiering och spårning av fartyg. I 1 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Deltagande i fartygstrafikservice. I 3 och 4 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
22 §.Fartygsbefälhavarens ansvar och anmälningsskyldighet. I 2 och 4 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 a §. Fartygens ankomstmeddelande. I 2 och 3 mom. ändras tullmyndigheten till Tullen. 
22 d §.Lämnande av uppgifter för statistik. I 1–5 mom. ändras ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 f §.Befrielser. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
22 g §.Närmare föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Anmälan om kritiska lägen och olyckor till sjöss. I 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
25 §.Utbildningsprogram för uppgifter inom fartygstrafikservicen. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.VTS-behörighetsregister. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Förteckning över läroanstalter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Tillsyn. I 2–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.15
Fartygsregisterlagen 512/1993
1 §.Registrering av fartyg. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.16
Lagen om tillsyn över fartygssäkerheten 370/1995
5 §.Tillsynsmyndighet. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Myndigheter som är skyldiga att ge handräckning. I 1 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket och ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
13 §.Vite och hot om avbrytande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Ändringssökande. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 och 3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.17
Bilskattelagen 1482/1994
46 §. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
50 §. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
51 §. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
54 §. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
55 §. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
67 §. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
86 §. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.18
Lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen 393/2013
33 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.19
Lagen om transport av djur 1429/2006
20 §. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.20
Lagen om skatteförhöjning och tullhöjning som påförs genom ett särskilt beslut 781/2013
1 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.21
Lagen om sjöfartskydd på vissa fartyg och i hamnar som betjänar dem och om tillsyn över skyddet 485/2004
2 §.Definitioner. I 1 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket, sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till att börja med stor bokstav och tullverket ändras till Tullen. 
3 §.En behörig myndighets allmänna uppgifter. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket, sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till att börja med stor bokstav och tullverket ändras till Tullen. 
4 §.Trafiksäkerhetsverkets särskilda uppgifter. I rubriken för paragrafen, i det inledande stycket i 1 mom. samt i 1 mom. 9 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 2 och 3 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till att börja med stor bokstav och tullverket ändras till Tullen. 
6 §.Polisens särskilda uppgifter. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Tullverkets särskilda uppgift. Rubriken för paragrafen ändras till Tullens särskilda uppgift och i paragrafen ersätts tullverket med ordet Tullen. 
7 e §.Hamninnehavares skyldighet att sörja för riskhanteringen i fråga om kommunikationsnät och informationssystem. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och 3 mom. upphävs som onödigt eftersom Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket slås samman till ett verk. 
7 f §.Anmälan om störningar i anslutning till informationssäkerheten. I 1–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
10 §.Rätt att utföra säkerhetskontroller. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Lämnande av uppgifter innan fartyget anlöper hamn. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Hamninnehavarens informationsskyldighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket, sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till att börja med stor bokstav och tullverket ändras till Tullen. 
17 §.Teknisk övervakning. I paragrafen ändras gränsbevakningsväsendet till att börja med stor bokstav. Hänvisningen till tullagen ändras till att avse den tekniska övervakning som avses i 5 kap. 28 § i den gällande tullagen (304/2016). 
I 3 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Dessutom ändras hänvisningen till gränsbevakningslagen (578/2005) till en hänsvisning till lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet (578/2005). 
19 §.Avhjälpande av brister samt tvångsmedel. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 a §. Samarbete mellan den som utför en säkerhetskontroll och den behöriga myndigheten. Sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till att börja med stor bokstav och tullverket ändras till Tullen. 
23 §.Förseelse mot sjöfartsskyddet. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.22
Lagen om grunderna för avgifter för vissa förhandsavgöranden 1209/2006
1 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Fastställande av fasta avgifter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Sökande av ändring i en avgift. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. i 2 mom. uppdateras hänvisningen till tullagen till att avse den gällande tullagen (304/2016). 
1.23
Lagen om säker lastning och lossning av vissa bulkfartyg 1206/2004
6 §.Temporärt verksamhetstillstånd. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Terminalrepresentantens uppgifter. I 1 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Bedömningsorgan och deras uppgifter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Återtagande av ett bedömningsorgans utnämning. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Reparation av skador som uppstått i samband med lastning eller lossning. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Övervakning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Rätt att utföra inspektioner. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Brister eller missförhållanden som observerats vid lastning eller lossning av fartyg. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Vite och hot om avbrytande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Förhindrande eller avbrytande av lastning eller lossning av fast bulklast. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Rätt att få information av andra myndigheter. Paragrafens rubrik ändras till Rätt att få information av andra myndigheter och av leverantören av fartygstrafikservice. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Paragrafen utökas med rätt för Transport- och kommunikationsverket att få information även av sådana som tillhandahåller fartygstrafikservice enligt lagen om fartygstrafikservice.  
21 §.Utlämnande av sekretessbelagd information. I den inledande stycket till 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 1 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet och sättet att skriva tullmyndigheten ändras till Tullen. 
22 §.Utlämnande av information från bedömningsorgan. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Handräckningsmyndigheter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Ersättning för kostnader. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Ändringssökande. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 och 3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.24
Lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter 954/2012
2 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
1.25
Lagen om Finansinspektionen 878/2008
52 a §.Samarbete och utbyte av information vid skötseln av uppgifter enligt direktivet om nät- och informationssäkerhet. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.26
Lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG samt om tillämpning av direktivet 185/2013
6 §.Behöriga myndigheter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.27
Lagen om skrotningspremie för personbilar, stöd för anskaffning av eldrivna personbilar och stöd för konvertering av personbilar till gas- eller etanoldrift 971/2017
2 §.Förutsättningar för beviljande av skrotningspremie. I 1 mom. och i 3 mom. 1 punkten ändras fordonstrafikregistret till trafik- och transportregistret. 
4 §. Förutsättningar för beviljande av konverteringsstöd. I 2 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. 2 punkten ändras fordonstrafikregistret till trafik- och transportregistret. 
6 §.Understödstagare. I 1 mom. ändras fordonstrafikregistret till trafik- och transportregistret. 
7 §.Betalning av skrotningspremie. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Betalning av anskaffningsstöd till köpare av eldrivna bilar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Betalning av anskaffningsstöd till den som långtidshyr en eldriven bil. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Betalning av konverteringsstöd. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Tillsyn och återkrav. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Ändringssökande. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.28
Lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet 761/2003
19 §.Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 18 punkten ändras Trafikverket till Trafikledsverket. I 1 mom. 4 och 21 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
32 §.Definitioner. I 1 mom. 5 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.29
Lagen om behandling av personuppgifter vid gränsbevakningsväsendet 579/2005
13 §. Rätt att använda säkerhetsdataregistret. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §. Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. 4 punkten ändras Trafikverket till Trafikledsverket och punkten formuleras så att den börjar motsvara Trafikledsverkets uppgifter. 
1.30
Lagen om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar 1712/2015
4 §.Trafiksäkerhetsverkets rätt att bevilja undantag. I rubriken och i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
6 §.Krav i fråga om produkter. I 7 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Bedömning av överensstämmelse. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Dokument som åtföljer produkter samt språket i dokumenten. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Tillverkarens skyldighet att säkerställa att en produkt överensstämmer med kraven och att upprätta dokumentation som gäller produkten. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Tillverkarens skyldighet att prova produkter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §. Tillverkarens skyldighet att vidta korrigerande åtgärder, informera om risker och samarbeta med myndigheterna. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Auktoriserad representant. I 2 mom. 2 och 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §. Importörens skyldighet att försäkra sig om att en produkt överensstämmer med kraven och upprätta dokumentation samt skyldighet att informera om brister. i 2 mom. ändras trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och förtydligas språkdräkten. 
18 §.Importörens skyldighet att prova produkter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Importörens skyldighet att vidta korrigerande åtgärder, informera om risker och samarbeta med myndigheterna. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
20 §.Importörens skyldighet att bevara dokumentation. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Distributörens skyldigheter vid tillhandahållande av en produkt på marknaden. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Distributörens skyldighet att försäkra sig om korrigerande åtgärder, informera om risker och samarbeta med myndigheterna. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.En privatimportörs skyldigheter före ibruktagandet av en produkt. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
25 §.Uppgifter om verksamhetsutövare som har levererat produkter. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Uppgifter som ska lämnas till konsumenterna. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Beslut att utse anmälda organ. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Anmälda organs uppgifter. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Dotterbolag och underleverantörer till ett anmält organ. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Anmälda organs skyldighet att lämna uppgifter. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
35 §.Tillsyn över anmälda organ och återkallande av beslut att utse ett anmält organ. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Marknadstillsynsmyndigheter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Rätt till information. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
38 §.Inspektionsrätt. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
39 §.Rätt att ta produkter för undersökning och provning. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
40 §.Anlitande av utomstående sakkunniga. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Åläggande att korrigera brist. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Åläggande om åtgärder för avvärjande eller minskning av fara. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Förbud mot tillverkning, import, tillhandahållande på marknaden, utsläppande på marknaden och ibruktagande. I 1, 2, 3, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
44 §.Temporärt förbud. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
45 §.Åläggande om att en produkt ska förstöras. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §.Åläggande om reparation eller byte av en produkt eller om hävning av köp. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §.Åläggande att lämna information. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Meddelanden till Europeiska kommissionen och medlemsstaterna. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
49 §.Åtgärder i fråga om produkter vars bristande överensstämmelse med kraven har konstaterats i andra medlemsstater. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
50 §.Vite. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
51 §.Tillsynsavgifter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
52 §.Tillsynsmyndigheternas rätt att få uppgifter från andra myndigheter och utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. 1 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
53 §.Allmän styrning och tillsyn. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
55 §.Ändringssökande. I 1, 2, 4, 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1–3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.31
Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i ändringarna i bilagan till 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss och i den tvingande delen av den till konventionen hörande internationella koden för fasta bulklaster (IMSBC-koden) och om tillämpningen av IMSBC-koden 40/2015
2 §. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. I 1 och 2 mom. samt i det inledande stycket i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.32
Luftfartslagen 864/2014
1 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §Definitioner. I 1 mom. 17 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet.  
3 §.Behöriga myndigheter. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
I 4 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. Dessutom ändras Tullen till chefen för Tullens bevakningsavdelning eller av en av chefen utsedd person enligt den gällande tullagen (304/2016). 
4 §.Flygsäkerhetsprogram för Finland. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Meddelande av föreskrifter som gäller trafikregler för luftfart. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Militär luftfart. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Preciseringar och undantag som gäller militär luftfart. I 1 mom. 14 och 16 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Statlig luftfart och undantag som gäller statsluftfartyg. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
9 §.Undantag i fråga om vissa andra luftfartyg och anordningar. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Rätt till luftfart inom finskt territorium. I 1 mom. samt i det inledande stycket i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Områden där luftfart är inskränkt och farliga områden. I 1, 2, 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 4 mom. 1 punkten ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
16 §.Luftfartygs registreringsbeteckning och registreringsbevis. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Registreringsrätt. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Ansökan om registrering. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Interimistisk registrering. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §. Förändringar i registeruppgifterna. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Avförande av luftfartyg ur trafik- och transportregistret. I 1 mom. 2 punkten samt i 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Luftvärdighet. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Upprätthållande av luftvärdighet. I 1 mom. 4 punkten samt i 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
35 §.Organisationer som svarar för luftvärdighet. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Uppgifter om luftvärdighet. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
38 §.Flygtillstånd. I 1, 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
39 §.Tillsyn över luftvärdighet. I 1 och 2 mom., i det inledande stycket i 3 mom. samt i 3 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
40 §.Beviljande och förnyande av granskningsbevis avseende luftvärdighet. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Återkallande av luftvärdighetsbevis, granskningsbevis avseende luftvärdighet och flygtillstånd. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Konstruktion, tillverkning och underhåll. I det inledande stycket i 1, 4 och 5 mom. samt i 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Utbildningsorganisationer för underhållspersonal. I 1 mom. samt i det inledande stycket i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
44 §.Utsläpp. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §.Tillståndsgivare. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §.Förutsättningar för att tillstånd ska beviljas och tillståndsslag. I 2 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Numrering av paragrafens punkter ändras. 
48 §.Förutsättningar för beviljande av ett medicinskt intyg. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
49 §.Skyldighet att anmäla omständigheter som inverkar på behörigheten och fastställande av behörighet. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
50 §.Trafiksäkerhetsverkets rätt att få upplysningar. I rubriken och i 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
51 §.Utländska certifikat. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §.Certifikat, behörigheter och godkännanden samt medicinska intyg för flygbesättningen och piloter för fjärrstyrda luftfartyg. I 1 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
55 §.Luftfartygs och fjärrstyrningsplatsers besättning. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
57 §.Förberedelse och genomförande av flygningar. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
61 §.Luftfartygs handlingar. I 2 mom. 1 och 2 punkten samt i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
72 §.Flyguppvisningar och flygtävlingar. I det inledande stycket i 1 och 3 mom. samt i 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
75 §.Definitioner. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
76 §.Användning av flygplatser och andra områden. I det inledande stycket i 2 mom. samt i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
77 §.Främjande av smidig flygtrafik. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
78 §.Fördelning av ankomst- och avgångstider vid trafikflygplatser. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
79 §.Byggnadstillstånd. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
81 §.Förutsättningar för beviljande av byggnadstillstånd. I det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
82 §.Intyg över godkännande av trafikflygplats. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
83 §.Förutsättningar för beviljande av intyg över godkännande av trafikflygplats. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
84 §.Tillstånd till drift av flygplats. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
86 §.Flygplatser för lätta luftfartyg. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
87 §.Godkännande av ibruktagandet av byggnader, konstruktioner och anordningar. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
88 §.Förbud mot användning av flygplatser och begränsning av användningen. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
90 §.Tillhandahållande av marktjänster. I 2, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
91 §.Användning av flygplatsens centraliserade infrastrukturer. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
92 §.Bokföringsmässig uppdelning samt kontroll av bokföringen över marktjänster. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
93 §.Säkerhetsledning som krävs av en leverantör av marktjänster. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
95 §.Kapitlets tillämpningsområde och allmänna bestämmelser. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
97 §.Utförande av kontroller och övervakning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
98 §.Utbildning för luftfartsskydd. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
102 §.Tillträde till flygplatsens flygsida och behörighetsområden. I 1 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
104 §.Utrustning som ska användas som stöd för luftfartsskyddet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
105 §.Kapitlets tillämpningsområde och allmänna bestämmelser. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
106 §.Defintioner. I 1 mom. 7 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
109 §.Strukturering av luftrummet och luftrumsplanering. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
110 a §. Beslut om och återkallande av beslut om att utse anmälda organ. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
111 §.Avgifter för flygtrafiktjänst. I 1, 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
113 §.Certifikat, behörighetsbevis, behörigheter, godkännanden och medicinska intyg för flygtrafiktjänstpersonal. I 1 mom. 1 punkten, 2 mom. 1 och 2 punkten samt 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
114 §.Utbildning av flygtrafiktjänstpersonal. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
115 §.Insamling av uppgifter som gäller förverkligandet av målen för det gemensamma europeiska luftrummet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
116 §.Upptagningar inom flygtrafiktjänsten. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
118 §.Rapportering av luftfartsolyckor och tillbud. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
120 §.Undersökning som ordnas av Trafiksäkerhetsverket. I rubriken och i 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
121 §.Efterspanings- och räddningstjänst för luftfart. I det inledande stycket i 3 mom. och i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
122 §.Register över automatiska nödradiosändare. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 4 mom. stryks den sista meningen, eftersom Kommunikationsverkets registerverksamhet överförs på Transport- och kommunikationsverket.  
Paragrafens 7 mom. upphävs som obehövlig. På behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den nationella dataskyddslagen som allmänna lagar. 
124 §.Borttransport av vrak. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
126 §.Rapporteringssystem. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
128 a §.Skyldighet att sörja för riskhanteringen i fråga om kommunikationsnät och informationssystem. I 2 mom. i den nya paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och upphävs 3 mom., eftersom Trafikssäkerhetsverket och Kommunikationsverket slås samman till det nya Transport- och kommunikationsverket. 
128 b §.Rapportering av informationssäkerhetshändelser. I 1–4 mom. i den nya paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
129 §.Välavvägd strategi och införande av driftsrestriktioner. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
139 §.Nationella försäkringskrav. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
141 §.Åtgärder för ingripande i tillstånd som beviljats personer. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I paragrafens 2 mom. ändras Tullen till chefen för Tullens bevakningsavdelning enligt den gällande tullagen (304/2016). 
143 §.Återkallande av tillstånd som beviljats personer. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
146 §.Åtgärder för ingripande i tillstånd som beviljats organisationer eller i anmälningspliktig verksamhet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
148 §.Ändring, begränsning och återkallande av tillstånd som beviljats organisationer samt förbud mot och begränsning av den verksamhet som tillståndet eller anmälan avser. I det inledande stycket i 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
150 §.När förfaller ett drifttillstånd, tillstånd att flyga eller trafiktillstånd. I 1 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
151 §.Vite samt hot om tvångsutförande och hot om avbrytande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
152 §.Upprätthållande av yrkeskunskap. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
153 §.Myndigheters rätt att få information och utföra inspektioner. I det inledande stycket i 1, 2 och 4 mom. samt i 3, 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
Paragrafens 7 mom. upphävs som obehövlig. På behandlingen av personuppgifter tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den nationella dataskyddslagen som allmänna la-gar. 
154 §.Rätt att få handräckning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till Gränsbevakningsväsendet. 
155 §.Tillsynsregister. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av per-sonuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
156 §.Besättningskort. I 1 mom., 2 mom. 1 punkten samt i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
157 §.Föreskrifter och beslut om miljökonsekvenserna av luftfart. I det inledande stycket ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
Bestämmelsen har haft i stort sett samma form i luftfartslagen ända sedan 2006 (i 2005 års luftfartslag 158 §, i 2009 års luftfartslag 164 §, i 2014 års luftfartslag 157 § i och med den större revideringen). Elementen till paragrafen hittas redan i motiveringen till 1995 års luftfartslag (RP 294/1994 rd s. 44 motiveringen till 78 §), därifrån de senare har lyfts in i paragraftexten. I detaljmotiveringen till 158 § i RP 139/2005 rd konstateras följande: I paragrafen bestäms om Luftfartsförvaltningens behörighet med avseende på buller från luftfartyg och andra miljökonsekvenser. Behörigheten är nödvändig därför att de åtgärder som avses i paragrafen kan kräva snabba beslut eller påverka flygsäkerheten. Det handlar om åtgärder som kompletterar miljölagstiftningen och de villkor som hänför sig till inrättandet av flygplatser. Avsikten är att åtgärder enligt paragrafen inte skall vidtas i annat fall än när exceptionella behov kräver det. 
Bestämmelsen tillämpas på sådana flygplatser som inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s förordning om flygplatsbuller. I Finland betyder detta alla flygplatser utom Helsingfors-Vanda flygplats, från de minst oövervakade flygplatserna för hobbyflygning. 
Fram till 2014 års ändring av luftfartslagen talades det i paragrafen endast om luftfartsföreskrifter, men då lyftes beslut upp vid sidan av föreskrifter. Man hade sett att utöver allmänt tillämpliga föreskrifter är det viktigt att myndigheten kan fatta enskilda beslut som gäller en enskild flygplats.  
Man har traditionellt sett att det finns två grunder för luftfartsmyndigheternas behörighet, som är oberoende av varandra. För det första har luftfartsmyndigheten i allmänhet möjlighet att reagera snabbare på situationer genom föreskrifter och sitt beslut än vad miljömyndigheterna förmår. Erfarenheten har visat att behandlingen av ett miljötillståndsärende jämte besvärsförfarande kan räcka flera år. Luftfartsmyndighetens föreskrift eller beslut är ett snabbt sätt att ingripa i akuta situationer. 
Det andra, självständiga kriteriet för luftfartsmyndighetens föreskriftsbehörighet har varit den omständigheten att miljöbaserade föreskrifter inte kan meddelas utan att beakta de gällande bestämmelserna som grundar sig på flygsäkerheten eller det civila luftfartsskyddet eller till exempel det internationella flyginformationssystemet. Kraven kan inte ställas lösryckta från varandra. De miljökrav som ställs på luftfarten måste vara förståeliga och verkställbara för dem som ska tillämpa dem. Dessutom bör det påpekas att genom luftfartsmyndighetens föreskrift har man redan genomfört rådets direktiv 89/629/EEG om begränsning av buller från civila jetmotordrivna underljudsflygplan. Genom luftfartsföreskriften OPS M5-7 Lentotoimintarajoituksesta meluisille suihkulentokoneille begränsas användningen av finländska flygplatser med hänvisning till internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) bullerstandard samt EU:s direktiv. 
Som ett tredje kriterium, som inte tidigare har lyfts fram i diskussionen, kan betraktas betydelse av ett riksomfattande sätt att närma sig saken. Befolkningens rätt att få skydd mot skadliga miljökonsekvenser borde granskas utifrån gemensamma riksomfattande kriterier, och inte från fall till fall eller lokalt. Annars kan inte myndigheternas verksamhet anses vara genomskådlig eller förutsägbar. Under 2017 har det kommit fram flera fall, där man genom lokala miljötillstånd föreslår ingrepp i flygverksamheten på ett sätt som inte kan betraktas som motiverat med avseende på miljökonsekvenserna. Det har också föreslagits tillståndsvillkor där ansvaret för verkställigheten att och sättet att verkställa dem förblir oklart. De lokala miljömyndigheterna kan inte förutsättas ha sådan kunskap om flygverksamhetens miljökonsekvenser och metoderna att hantera dem som är nödvändig för att sätta icke-diskriminerande gränser för verksamheten. Flygplatserna är en del av infrastrukturen för den riksomfattande och internationella flygtrafiken, och lokala begränsningar av användningen kan ha även mer omfattande konsekvenser för fungerande transportförbindelser och resekedjor. 
I färska diskussioner mellan Trafiksäkerhetsverket och förvaltningsområdet för miljön har det överraskande avslöjats att den nuvarande luftfartslagens hänvisning till den välavvägda strategi som avses i 137 § av vissa har förståtts betyda att även 157 § ska tillämpas på flygplatser som omfattas av förordningen om flygplatsbuller. Luftfartslagens systematik har trots lagreformerna hela tiden varit den att det föreskrivs särskilt om flygplatser som omfattas av EU:s bestämmelser om flygplatsbuller (tidigare direktivet om flygplatsbuller, numera alltså förordningen om flygplatsbuller) och den särskilda bestämmelsen i slutet av lagen har gällt endast de flygplatser som står utanför EU:s reglering. Inte heller ordalydelsen i den gällande 157 § stöder denna tolkning. På grund av detta missförstånd som framkommit har paragrafens formulering dock granskats och det föreslås vissa redaktionella förtydliganden.  
För det första föreslås det att momentets första mening delas in i två så att verkets skyldighet att ta hänsyn till den välavvägda strategin kommer i den andra meningen. Texten kan också preciseras i den mån som där hänvisas till ”tillåtna undantag”. Internationella civila luftfartsorganisationen har fastställt bullerstandarder för internationell trafik, som till exempel inom EU iakttas även i nationell trafik. Det finns emellertid situationer där man i enskilda fall har godkänt att luftfartyg som inte uppfyller standardens krav opererar. Sådana situationer kan gälla till exempel transport av en exceptionellt stor last (stora anordningar) eller flyg i anslutning till humanitär hjälp, där man snabbt måste flytta stora mängder gods eller passagerare, eller verksamhet med luftfartyg som är avsedda för uppvisnings- eller tävlingsbruk. Avsikten är att man även i Finland prutar på bullerstandarderna endast i enskilda fall och mycket exceptionella situationer.  
Det föreslås att det gällande momentets sista del, som gäller innehållet i föreskrifter och beslut, flyttas till ett separat moment. I momentets första punkt konstateras tydligare än nu att det är fråga om andra flygplatser än sådana som avses i förordningen om flygplatsbuller. I ljuset av den internationella utvecklingen är det motiverat att precisera utformningen av 3 och 4 punkterna. Den över tio år gamla ordalydelsen har inte ändrats i samband med reformerna av luftfartslagen, trots att utveckling i EU och internationellt har gått vidare. Det föreslagna momentets 3 punkt kan tillämpas på exempelvis begräsningar av användningen av bullersamma maskiner som används för uppvisningar och tävlingar. Momentets 4 punkt kan tillämpas på exempelvis förbud mot användning av luftfartyg som nätt och jämt uppfyller kraven i förordningen om flygplatsbuller.  
Det vore bra om det skulle finnas möjlighet att tillåta begränsad verksamhet till exempel regionalt eller i en exceptionell situation. Jämför OPS M5-7 ”Lentotoimintarajoitus meluisille suihkulentokoneille”. 
158 §.Flyghinder. I 4, 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet så att det börjar med stor bokstav. 
159 §.Verksamhet som äventyrar flygsäkerheten. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
160 §.Beredskap för undantagsförhållanden och störningar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
161 §.Överföring av uppgifter på en myndighet i en främmande stat. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
166 §.Hindrande av luftfartyg från att starta av andra orsaker. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
167 §.Ingripande i ett luftfartygs färd. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
168 §.Ingripande i ett luftfartygs färd i syfte att förhindra spridning av en smittsam sjukdom. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
170 §.Nedsatt funktionsförmåga. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
172 §.Luftfartsstatistik. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
173 §.Internationella avtal. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
178 §.Luftfartsförseelse. I 1 mom. 16 och 23 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
179 §.Åtgärdseftergift. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
180 §.Hörande av Trafiksäkerhetsverket och försvarsmakten. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. ändras skrivsättet för Försvarsmakten. 
181 §.Ändringssökande. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. ändras skrivsättet för Försvarsmakten. 
I 1, 4 och 5 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.33
Lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät 10/2015
4 kap. Särskilda bestämmelser.
23 §.Handräckning. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
1.34
Avfallslagen 646/2011
59 §.Skrotningsintyg och slutlig avregistrering av fordon. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
108 a §.Myndigheternas uppgifter vid genomförande av fartygsåtervinningsförordningen. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.35
Lagen om tillsynsavgift för besiktningsverksamheten 960/2013
4 §.Behörig myndighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Påförande av avgiften. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Betalning av avgiften. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Avgiftsuppbörden. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Begäran om omprövning. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
15 §.Sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Informationsskyldighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.36
Containerlagen 762/1998
6 §.Tillsynsmyndigheter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket samt sättet att skriva tull-, gränsbevaknings- och polismyndigheterna till Tullen, Gränsbevakningsväsendet och polisen. 
1.37
Lagen om förarexamensverksamhet 535/1998
2 §.Definitioner. I 1 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Allmänna krav som gäller ordnande av förarexamensverksamhet. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 a §.Skötsel av förarexamensuppgiften som en serviceuppgift. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) i 3 mom. till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. I 2 mom. uppdateras hänvisningen till lagen om offentlig handling så att den motsvarar gällande lagstiftning. 
3 b §.Avtal om förarexamensverksamhet. I 1 mom. 7 och 8 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
7 b §.Yrkeskunskap hos förarprövare som tar emot ADR-körtillståndsprov för transport av farliga ämnen. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
7 c §.Yrkeskunskap hos förarprövare. I 7 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 d §.Grundläggande utbildning för förarprövare. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 e §.Kvalitetssäkring i förarexamensverksamhet. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 f §.Fortbildning. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 g §. Förnyad bedömning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
7 h §.Intyg över behörighet. I 1 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Tillsyn. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Personregisteruppgifter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Ändringssökande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 3 och 4 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd).15 §. Straffbestämmelser. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Avgiften för förarexamen eller körtillståndsprov. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.38
Lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden 1186/2009
4 §.Regionalt projektprogram. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Statsrådets beslut om fördelning av stöd. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Offentligt ansökningsförfarande för statligt stöd. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Stödansökan till Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen, i det inledande stycket i 1 mom. samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Stödbeslut från Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen och i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Stödberättigande kostnader. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Särskilda villkor för betalning av stöd. I 1,2, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 a §.Ändring av Kommunikationsverkets beslut om betalning. I rubriken för paragrafen ändras Kommunikationsverket till verket. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket och verket. Genom denna skrivning möjliggörs att rättsinnehavaren inte förlorar sina rättigheter trots att verkets namn ändras i början av 2019. 
14 §.Äganderätt och överföring av skyldigheter. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Skyldighet att lämna uppgifter. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Återbetalning av avkastning i vissa fall. I 1 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Uppföljningsregister. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
18 b §. Elektronisk delgivning. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.39
Lagen om fartygsapotek 584/2015
13 §.Undantag. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
14 §.Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.40
Lagen om marin utrustning 1503/2011
4 §.Krav på marin utrustning. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Tillsynsmyndigheter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Tillsynsmyndighetens rätt att få information och utföra kontroller. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. stryks omnämnande av rätt för Trafiksäkerhetsverket att av Kommunikationsverket få de uppgifter som behövs för tillsynen, eftersom de slås samman till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras tullmyndigheten i enlighet med tullagen (304/2016) till Tullen. 
10 §.Kontroll av marin utrustning som är försedd med rattmärke. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Exceptionell teknisk uppfinning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
12 §.Provning av utrustning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Exceptionella omständigheter. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Utländskt fartygs övergång till finsk flagg. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Skyldighet att anmäla farlig marin utrustning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Handräckning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. Kommunikationsverkets skyldighet att ge handräckning stryks, eftersom Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket slås samman till Transport- och Kommunikationsverket. Dessutom ändras sättet att skriva tullen till Tullen.  
17 §.Utseende av ett anmält organ. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Förutsättningarna för utseende av ett anmält organ. I 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Ett anmält organs uppgifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Avhjälpande av brister eller av bristande överensstämmelse. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Farlig marin utrustning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Reparation, byte eller hävande av köp av marin utrustning. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Skyldighet att informera om förbud och ålägganden. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Återkallande av utseende av ett anmält organ och upphörande av verksamheten. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Administrativa tvångsmedel. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Sökande av ändring i tillsynsmyndigheternas beslut. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1 och 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
31 §. Avgifter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.41
Lagen om läkarundersökning av fartygspersonal 1171/2010
10 §.Giltighetstid för läkarintyg för fartygspersonal. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Uppgifter som ska lämnas om hälsotillstånd. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Tillstånd till undantag. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd).14 §.Föreläggande om ny läkarundersökning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
16 §.Tillsyn. I paragrafen I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.42
Lagen om fartygspersonalens arbets- och boendemiljö samt mathållningen ombord på fartyg 395/2012
3 §.Lagens förhållande till annan lagstiftning. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Inspektioner och utlåtanden för sjöarbetscertifikat. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §. Bostadsutrymmen. Hänvisningen till 2 § i lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg i 2 mom. uppdateras till att motsvara den ändrade ordningsföljden i paragrafen i fråga. 
I 3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
19 §.Samarbete och handräckning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.43
Lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg 1687/2009
2 §.Definitioner. I 1 mom. 15 och 28 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Kapitlets tillämpningsområde. I 3 mom. 1 punkten ändras sättet att skriva försvarsmakten till Försvarsmakten och ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
5 §.Betryggande bemanning. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Fastställande av bemanningen och bemanningscertifikat. I 2–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 a §. Bemanning av fartyg med en bruttodräktighet under 500 som används inom fartområdena I och II i inrikesfart. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Omständigheter som ska beaktas när bemanningscertifikat utfärdas. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Förhandsutlåtande om bemanningen. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Ändring av bemanningen. I 1–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Avvikelser från bemanningscertifikatet. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Avsteg från den i bemanningscertifikatet bestämda behörigheten. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 a §. Försökstillstånd som gäller bemanning och vakthållning. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 b §. Återkallande av försökstillstånd. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Avvikelser i fråga om fartområden. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Arrangemang i fråga om vakthållning och de principer som ska iakttas vid vakthållning. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Kommunikationsfärdigheter och klädsel för fartygspersonal med säkerhetsrelaterade uppgifter och sjöfartsskyddsuppgifter ombord på passagerarfartyg och förmedling av instruktioner i nödsituationer. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 a §. Uppgifter om sjötjänst. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 c §. Redarens anmälningsskyldighet. I det inledande stycket till 1 mom. samt i 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Tillsyn över företagen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Certifiering och återkallande av certifiering. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Utförande av verifieringar. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Avvikelser. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
32 §.Tillsyn. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
32 a §. Anmärkning och varning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Gränserna för fartområden i inrikes fart. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Ersättning för kostnaderna till Trafiksäkerhetsverket. I rubriken för paragrafen och i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
40 §.Åtgärdseftergift. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Ändringssökande. I 1, 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1–3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.44
Lagen om flygplatsnät och flygplatsavgifter 210/2011
12 §.Avgörande av meningsskiljaktigheter inom civil luftfart. I 1, 2, 3, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Ändringssökande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
14 §.Rätt att få upplysningar. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.45
Lagen om handel med utsläppsrätter för luftfart 34/2010
2 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Luftfartygsoperatörens skyldigheter. I 1 mom. 2, 4 och 5 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Hur de utsläppsrätter för luftfart som tilldelas gratis ska ansökas. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
8 §.Hur de utsläppsrätter för luftfart som tilldelas gratis ska utfärdas. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.En särskild reserv för utsläppsrätter för luftfart. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Övervakning, rapportering och kontroll av utsläpp och tonkilometer. I 1, 2, 4 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §. Kontrollör. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Projektverksamhet. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Årlig tilldelning och registrering av utsläppsrätter för luftfart. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Registrering av utsläppsrätter för luftfart vid byte av luftfartygsoperatör. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Rätt att få information och utföra inspektion. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Administrativt tvång. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Utsläppshandelsförseelse i luftfart. I 1 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Avgift för överskridande utsläppsrätter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Verksamhetsförbud. I det inledande stycket i 1 mom. och i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Myndigheternas avgiftsbelagda prestationer. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
27 §.Ändringssökande. I 2, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 och 3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.46
Lagen om tillsynsavgift för flygtrafiken 1249/2005
3 §.Behörig myndighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Den betalningsskyldiges deklarationsskyldighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Påförande av avgiften. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Betalning av avgiften. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Betalningsställen. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Rättelseyrkande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
17 §.Sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Informationsskyldighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.47
Lag om trafiksystem och landsvägar ( / )
3 §.Definitioner. I paragrafens 5 punkt ändras väghållaren från Trafikverket till Trafikledsverket.  
4 §.Landsvägar. I 1 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
6 §.Landsvägsfärjor. I 1 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
I 2 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Väghållare och kostnaderna för väghållningen. I 1 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
11 §.Myndigheter som svarar för väghållningen. I 1 och 2 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
Det behöriga organ som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet ändras i 3 mom. i paragrafen från Trafikverket till Trafikledsverket. Den administrativa myndighet som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet ändras från Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Allmänna krav på väghållning. I 3 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 d §.Förfarandet för beredningen av planerna. I 3 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket och Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I momentet preciseras dessutom dessa verks uppgifter och verksamhet inom trafiksystemplaneringen.  
27 §.Växelverkan. Den väghållare som avses i 3 mom. i paragrafen ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
27 a §.Förhandsöverläggning. I paragrafen ändras omnämnandet av väghållare till ett omnämnande av Transport- och kommunikationsverket. I bestämmelsen stryks omnämnandet om att väghållaren i egenskap av den som godkänner planen kan anordna en förhandsöverläggning. I bestämmelsen åläggs Transport- och kommunikationsverket att anordna en förhandsförläggning, om landskapet eller en annan myndighet begär det. Dessutom kan verket anordna en förläggning på eget initiativ. Till paragrafen fogas en bestämmelse om att en förhandsförläggning ska ordnas inom rimlig tid efter att begäran framfördes.  
27 b §.Framställning om godkännande av en utredningsplan och en vägplan. I 1 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Transport- och kommunikationsverket. 
I 4 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Transport- och kommunikationsverket. Till bestämmelsen fogas ett omnämnande om att Transport- och kommunikationsverket ska begära ett utlåtande om planen av Trafikledsverket, om inte det är uppenbart onödigt.  
31 §.Planernas giltighetstid. I 1 och 3 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Transport- och kommunikationsverket.  
32 §.Uppföljning och utvärdering. Paragrafens 1 mom. ändras så att väghållarens skyldighet att följa vägprojektets verkningar blir Trafikledsverkets skyldighet. Språkdräkten i momentet rättas.  
I 2 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
37 §.Anslutning till landsväg. I paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
38 §.Anläggande, underhåll eller ändring av anslutning eller övergångsställe. I 1, 2 och 4 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
42 §.Arbete på vägområde samt placering av konstruktioner, anläggningar och anordningar på vägområde. I 1, 2, 3 och 4 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket.  
I 2 mom. i paragrafen föreskrivs det att tillståndsinnehavaren är skyldig att vidta åtgärder i enlighet med tillståndsvillkoren.  
I 6 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
42 a §.Placering av vissa kablar på vägområde. I det inledande stycket i 1 mom. och i 3 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket.  
I 4 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
I 6 mom. i paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
42 b §.Skyldighet att flytta, skydda och avlägsna. I 1, 2 och 3 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket.  
Trafikverket som enligt 4 mom. i paragrafen är väghållare ändras till Transport- och kommunikationsverket.  
43 b §.Trafiksäkerhetsgranskning. I 1 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
43 c §.Säkerhetsinspektion. I paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
43 d §.Rangordning av vägsträckor. I 1, 2 och 3 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket. I 2 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 f §.Utbildning av trafiksäkerhetsgranskare. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 g §.Olyckskostnader. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 h §.Övervakning. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och Trafikverket till Trafikledsverket. 
47 §.Rätt att bevilja undantag. I paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
48 §.Undantag från begränsningar. I 2 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
52 §.Reklam och annonsering invid vägar. I 2, 3 och 4 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket.  
Till 3 mom. i paragrafen fogas en bestämmelse om att Trafikledsverket kan förbjuda uppsättande eller ställa behövliga villkor för uppsättande, om uppsättandet av reklamaffischen eller annonsen inte uppfyller kraven i de föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndigandet att meddela föreskrifter enligt 52 b § i lagen.  
52 b §.Bemyndigande att meddela föreskrifter. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
56 §.Besittningstagande. I 1 mom. i paragrafen ska begreppet enskild väg användas, eftersom detta begrepp bättre motsvarar det förslag till lag om enskilda vägar som bereds i riksdagen (RP 147/2017 rd och RP 11/2018 rd). I 4 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket.  
56 a §.Överlåtelse av en enskild väg. I paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket.  
62 §.Behandling av inlösen vid två förrättningar. I 1 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
99 §.Beslutsfattande. Trafikverket som enligt paragrafen är väghållare ändras till Transport- och kommunikationsverket. I paragrafen stryks den bestämmelse som gäller verkets skyldighet att överföra godkännandet av en utredningsplan eller en vägplan till kommunikationsministeriet för godkännande, om en kommun, ett landskap eller Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet på centrala punkter i planen av annan åsikt om planen. 
99 b §.Överföring av biträdande uppgifter. I 1 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
100 §.Förberedelser för störningar och undantagsförhållanden. I 2 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
100 a §.Trafikledsverkets säkerhetsstyrningssystem för väghållningen. I rubriken för paragrafen och i 1 och 2 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
I 4 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
100 b §.Myndighetstillsyn över väghållningen. I 1, 2 och 3 mom. i paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
101 §.Administrativa tvångsmedel. I 1 mom. i paragrafen ersätts väghållaren och landskapet med Transport- och kommunikationsverket, som ska ha rätt att förbjuda att ett lagstridigt förfarande fortsätter eller upprepas.  
I 2 mom. i paragrafen föreskrivs det om avlägsnande av omedelbar fara och om åtgärder som gäller detta. Enligt momentet ska bägge verk, dvs. Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket, samt landskapet ha rätt att vidta en åtgärd eller att rätta till den olovliga åtgärden.  
Enligt 3 mom. i paragrafen har dessa instanser möjlighet att begära handräckning av polisen i enlighet med polislagen (872/2011).  
I 2 och 3 mom. i paragrafen ersätts väghållaren med Transport- och kommunikationsverket samt Trafikledsverket.  
102 §.Indrivning av kostnader. I paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
103 §.Delgivning och delfående av beslut. I 1 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Transport- och kommunikationsverket. I momentet föreslås en bestämmelse om att även väghållaren ska underrättas om beslut om godkännande av en utredningsplan och en vägplan samt om beslut om förlängning av dessa planers giltighetstider.  
105 §.Ändringssökande. Hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1999) i 2 mom. i paragrafen ersätts med en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd).  
I 5 mom. i paragrafen ändras väghållarens beslut till Trafikledsverkets beslut.  
Paragrafens 6 mom. föreslås bli ändrat så att även Trafikledsverket har rätt att söka ändring genom besvär i ett sådant beslut om godkännande av en utredningsplan eller vägplan vars verkningar sträcker sig till kommunens eller landskapets område eller myndighetens verksamhetsområde. 
107 §.Omedelbar verkställighet av beslut. I 3 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
108 a §.Landsvägsregister. I det inledande stycket i 1 mom. och i 2 mom. i paragrafen ändras väghållaren till Trafikledsverket. 
109 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 3 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. Momentet föreslås bli ändrat så att Transport- och kommunikationsverket kan meddela allmänna föreskrifter som gäller genomförande och tillämpning av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG och vägsäkerhetsdirektivet oberoende av om Trafiksäkerhetsverket har gjort en bedömning om direktiven.  
109 a §.Dispens. I 1 och 2 mom. i paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.48
Lagen om trafiksäkerhetsavgift 471/2016
3 §.Behörig myndighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Uppgifter som ska lämnas till Trafiksäkerhetsverket. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Påförande av avgift. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Betalning av avgiften. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Betalningsställen. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Rättelse till den avgiftsskyldiges fördel. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Rättelse till betalningsmottagarens fördel. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
16 §.Sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.49
Lagen om Trafikskyddet 278/2003
5 §.Trafikskyddets organ. I 3 och 4 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
1.50
Trafikförsäkringslagen 460/2016
9 §.Anmälningar till Trafiksäkerhetsverket. I rubriken för paragrafen och i det inledande stycket i 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Försäkringstagarens rätt att säga upp en försäkring samt jämställande av vissa anmälningar med anmälan om uppsägning. I det inledande stycket i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
90 §.Trafiksäkerhetsverkets anmälningsplikt. I rubriken för paragrafen, i det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.51
Lagen om transportservice (320/2017)
AVDELNING II: Trafikmarknaden
1 kap.: Tillståndspliktig verksamhet inom vägtrafiken
2 §. Taxitrafik. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
3 §. Beviljande av persontrafiktillstånd och godstrafiktillstånd. I de inledande styckena i 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Beviljande av taxitrafiktillstånd. I de inledande styckena i 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §. Ändring och förnyande av tillstånd. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §. Dödsbons rätt att fortsätta trafiken. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §. Utrednings- och anmälningsskyldighet för tillhandahållare av förmedlingstjänster. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §. Registreringsskyldighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 kap.: Internationella vägtransporter
2 §. Beviljande av transporttillstånd för transporter i Finland. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Beviljande av transporttillstånd för utrikestransporter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 kap.: Krav på förare i vägtrafik
1 §. Krav på taxiförare. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §. Giltighet och förnyande av körtillstånd för taxiförare. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §. Fortbildning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §. Utbildningscentrum och provmottagare. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §. Påvisande av yrkeskompetens. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
4 kap.: Viss social lagstiftning om vägtransporter och arbetstid för förare
3 §.Utfärdande av färdskrivarkort. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 kap.: Marknaden för järnvägstrafik
1 §.Förutsättningar för bedrivande av järnvägstrafik. I 1 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §.Förutsättningar för beviljande av koncession. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Gott anseende, yrkesmässig kompetens och solvens. I 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Beviljande av koncession. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Koncessionens giltighet och ändringar i den. I 2–5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 kap.: Bedrivande av spårbunden stadstrafik
1 §. Spårbunden stadstrafik. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Trafikutövarens skyldighet att göra en anmälan om sin verksamhet. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Trafikutövarens ansvar. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Säkerhetsstyrningssystem. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §. Behörighetskrav och läkarundersökning för förare inom spårbunden stadstrafik. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 kap.: Kompetens inom järnvägstrafiken
4 §. Beviljande av tillstånd. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
5 §. Tillståndets giltighet och förnyande av tillstånd. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Medicinska krav. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §. Läkarundersökningar. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §. Psykisk lämplighet. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §. Beviljande av kompletterande intyg. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §. Återkallande av kompletterande intyg eller begränsning av dess omfattning. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §. Den registeransvariges konkurs. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §. Anmälningar som gäller anställningsförhållanden. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 kap.: Förarutbildning inom järnvägstrafiken
1 §. Krav på utbildning. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §. Prov. I 2, 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Godkännande av läroanstalter. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Skyldigheter för läroanstalter. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Godkännande av examinator för prov. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 kap.: Sjöfart på Finlands vattenområden
2 §. Undantag som gäller cabotage inom sjöfarten. I 1, 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 kap.: Behörighet för fartygspersonal
2 §. Definitioner. I 10 och 21 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §. Utfärdande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet. I 1 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §. Specialutbildning. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §. Giltighetstid för och förnyande av behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §. Erkännande av behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet enligt STCWkonventionen som utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat. I 1, 3 och 6 mom. samt i 3 mom. 4 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §. Arbete på fartyg medan en ansökan om kompetensbevis behandlas. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §. Erkännande av andra behörighetsbrev än sådana som överensstämmer med STCWkonventionen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 kap.: Godkännande av utbildningsanordnare och utbildningar inom sjöfarten
1 §.Godkännande av utbildningsanordnare inom sjöfarten. I 1–3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Godkännande av utbildning inom sjöfarten. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
4 §. Bedömning. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Utbildningsanordnares anmälningsplikt. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 kap.: Tillståndspliktig luftfart
2 §.Lufttrafik. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
3 §. Lufttrafik på flygrutter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med start- eller ändpunkt i Finland. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Reguljär flygtrafik mellan Finland och tredjeländer. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Utdelning av begränsade trafikrättigheter. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Icke-reguljär flygtrafik mellan Finland och tredjeländer. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §. Flygtrafik över finskt territorium. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §. Bruksflygtillstånd. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §. Tillstånd för fjärrstyrd flygverksamhet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 kap.: Behörigheter och utbildning för flygbesättningar
2 §. Beviljande av persontillstånd för luftfart. I 1, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
3 §. Förutsättningar för beviljande av ett medicinskt intyg. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Utländska tillstånd. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Utbildning för flygbesättning. I 1–3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
AVDELNING II A. TRAFIKSTYRNING OCH TRAFIKLEDNING
1 kap. Vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster
1 §.Ordnande av vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster. I paragrafen ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
2 §.Uppgifter i anslutning till vägtrafikstyrnings- och vägtrafikledningstjänster. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket och i 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
5 §.Informationssäkerhet. I 2–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
6 §.Avvikelseanmälningar. I 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
2 kap. Informationshantering hos leverantören av vägtrafikstyrnings- och vägtrafiksledningstjänster 
3 §. Utlämnande av uppgifter via ett öppet gränssnitt. I 4 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
AVDELNING III Service
1 kap.: Persontransporttjänster
1 §. Informationsskyldighet. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Prissättning av taxitrafiktjänster. I 2–5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 kap.: Informationens och informationssystemens interoperabilitet
1 §. Väsentlig information om mobilitetstjänster. I 2 och 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Införande av intelligenta trafiksystem. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 kap.: Upphandlingsförfaranden och beviljande av ensamrätt
11 §.Allmän trafikplikt inom luftfarten. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
Trafikverket ansvarar för införandet av allmänt trafikplikt till den 31 december 2018. Därefter överförs uppgiften på Transport- och kommunikationsverket, som ansvarar för införandet av plikt till utgången av 2019. Därefter överförs uppgiften på landskapen. Det finns en särskild bestämmelse om saken bland övergångsbestämmelserna. 
4 kap.: Offentligt stöd för trafiktjänster
2 §. Kvotering och användning av anslag. I 2 och 3 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
5 kap.: Förmedlings- och kombinationstjänster
1 §. Anmälningsplikt. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
AVDELNING IV Myndigheter och tillsyn
1 kap.: Myndigheternas verksamhet
1 §. Transport- och kommunikationsverket som allmän tillsynsmyndighet. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Uppgifterna i anslutning till bedömning av trafiksystemets funktion liksom rapporteringen om trafiksystemet, som ingått i 2 mom., flyttas till 2 §. 
2 §. Transport- och kommunikationsverkets uppföljnings- och samordningsuppgifter. I rubriken för paragrafen och i 1–4 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. De bedömnings- och rapporteringsuppgifter i anslutning till trafiksystemet som enligt 1 § tidigare skötts av Trafiksäkerhetsverket överförs till denna paragraf. Det föreslås att begreppet teknisk anvisning stryks även i denna paragraf och att uttrycket ”via ett gränssnitt eller annars elektroniskt” används på samma sätt som på andra ställen i lagen om transportservice.  
I det nya 4 mom. ges Transport- och kommunikationsministeriet rätt att meddela närmare tekniska föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas enligt bestämmelsen och om tidsfristerna för lämnandet av uppgifterna. Det tidigare 4 mom. blir en del av det nya 4 kap. som fogas till avdelning V.  
4 §. Behöriga vägtrafikmyndigheter enligt trafikavtalsförordningen.  
I 5 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om trafikidkare. I 1, 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §. Behöriga myndigheter enligt EU:s förordning om internationell busstrafik. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §. Behöriga myndigheter i fråga om passagerarnas och konsumenternas rättigheter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §. Utseende av terminaler enligt EU:s förordning om busspassagerares rättigheter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §. Nationell myndighet enligt ITS-direktivet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §. Myndigheter enligt Interbusöverenskommelsen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
13 §. Myndighet enligt bilaterala vägtrafikavtal. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §. Handläggande och övervakande myndigheter för sociallagstiftningen inom vägtrafiken, övervakningsutrustning inom vägtrafiken och arbetstid för förare som är egenföretagare. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränbevakningsväsendet. 
16 §. Behöriga myndigheter enligt direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §. Behörig myndighet enligt STCW-konventionen och direktivet om minimikrav på utbildning för sjöfolk. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §. Beviljande av vissa tillstånd som avses i flygbesättningsförordningen. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 kap.: Skötsel av myndighetsuppgifter
1 §.Transport- och kommunikationsverkets inspektionsrätt. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 3–5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §. Tillsynsmyndighetens allmänna rätt att få information. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Rätt att bestämma om prov eller andra undersökningar. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 a §.Persontillstånd som förkommer eller förstörs. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Skötsel av vissa andra myndigheters uppgifter. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 5 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
5 §. Rätt att få handräckning. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till Gränbevakningsväsendet. 
3 kap.: Trafikläkarsystemet
1 §. Godkännande av järnvägsläkare. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §. Godkännande av järnvägspsykologer. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Godkännande av sjömansläkare. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Godkännande av flygläkare och flygmedicinska centrum. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Meddelanden om hälsotillstånd och psykologisk lämplighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 kap.: Anförtroende av offentliga förvaltningsuppgifter till andra aktörer
1 §. Överföring av uppgifter. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §. Allmänna bestämmelser. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Uppgifter som gäller tillstånds- och registerverksamhet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Avtal med tjänsteleverantörer. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Andra uppgifter som får överföras. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §. Tillsyn. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
AVDELNING V Datalager inom trafik och transport
Rubriken för avdelningen ändras, eftersom den utökas med kapitlen 4 och 5. I kapitel behandlas sådana datalager hos Transport- och kommunikationsverket, som inte utgör en naturlig del av trafik- och transportregistret. I kapitel 5 behandlas Trafikledsverkets datalager. 
1 kap.: Trafik- och transportregistret
Rubriken för kapitlet ändras och där beskrivs hur trafik- och transportregistret är uppbyggt i grunden. Kapitlen 1-3 gäller trafik- och transportregistret. 
1 §.Registrets innehåll och syfte. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport-och kommunikationsverket.  
2 §. Trafiksäkerhetsverkets rätt till information. I rubriken för paragrafen, i 1–3, 5 och 6 mom. samt i 2 mom. 6 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §. Ändringar i registeruppgifterna. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 kap.: Uppgifter i registret
1 §.Allmänna uppgifter som förs in i registret. I 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
3 §. Uppgifter om trafikmedel. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Förbud mot att ändra registeruppgifter som gäller trafikmedel. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Förvaring och avförande av uppgifter. I 1 mom. 9 punkten och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
3 kap.: Utlämnande av uppgifter ur registret
Rubriken för kapitlet ändras för att det ska stå klart att det gäller uttryckligen trafik- och transportregistret. 
1 §.Allmänna förutsättningar för utlämnande av uppgifter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §. Utlämnande av offentliga uppgifter via ett öppet gränssnitt. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §. Utlämnande av offentliga uppgifter för ändamål som har samband med transporter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §. Utlämnande av uppgifter för utvecklings- och innovationsverksamhet. I 1–3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
6 §. Utlämnande av uppgifter till andra myndigheter och till dem som sköter lagstadgade uppgifter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
7 §. Begränsning av rätten att lämna ut uppgifter. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §. Hantering av egna uppgifter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 kap. Transport- och kommunikationsverkets andra datalager
Avdelning V utökas med bestämmelser om sådana datalager som förvaltas av Transport- och kommunikationsverket och som inte utgör en naturlig del av trafik- och transportregistret. Det är endast i begränsad utsträckning fråga om personuppgifter.  
1 §. Uppgifter som gäller trafik och transport. I 1 mom. redogörs för vilka datalager det är fråga om. Uppgiften i 1 punkten att följa trafikmarknaden och utvecklingen av tjänsterna anges i 2 § i avdelning IV. Den uppgift som avses i 2 punkten överförs från Trafikverket i samband med ämbetsverksreformen. Det är uppgifter som behövs för att utarbeta Finlands järnvägsstatistik, vägstatistiken, statistiken över trafiken genom Saima kanal och övriga slusskanaler, statistiken över utrikes sjöfart och statistiken över inrikes sjöfart. Dessa är i huvudsak statistik som för på årsnivå, men en del baserar sig också på månatlig uppföljning. Uppgifterna enligt 4 samlas för närvarande in med Portnet-systemet, som inrättats för att fullgöra det anmälningsförfarande som avses i lagen om fartygstrafikservice och som i nuläget förvaltas av Trafikverket. Här är det i regel inte fråga om personuppgifter, men en del material kan innehålla sådana. På behandlingen av dem tillämpas EU:s allmänna dataskyddsförordning och den nationella allmänna lag som utfärdas med stöd av den. 
I 2 punkten föreskrivs om kompletterande rätt att få information. I regel föreskrivs det på någon annanstans i lag om rätt att få den information som avses i 1 mom. Till de andra som sköter lagstadgade uppgifter hör bland annat de som tillhandahåller lotsningsservice och de som tillhandahåller trafikstyrnings- och trafikledningstjänster. 
I 3 mom. föreskrivs att informationen ska lämnas via ett gränssnitt eller annars elektroniskt, liksom även annars i lagen om transportservice. Transport- och kommunikationsverkets skyldighet att främja interoperabilitet har att göra med tanken att de som lämnar information är aktörer med vilka verket måste ha ett nära samarbete. Det ligger i samtliga aktörers intresse att målmedvetet främja interoperabilitet, men det sker inte av sig själv, åtminstone inte enligt någon särskilt snabb tidtabell. 
2 §. Öppna data. I förslaget till 2 § åläggs Transport- och kommunikationsverket att främja öppna data även i fråga om de datalager som behandlas i detta kapitel. Eftersom det är fråga om en myndighets öppna data, ska informationen i regel vara avgiftsfri. När informationen görs öppen måste man naturligtvis ombesörja skyddet för personuppgifter samt andra sekretessbelagda uppgifter. 
Det föreskrivs inte särskilt om utlämnande av andra offentliga uppgifter, utan det är beroende av regleringen i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
3 §. Utlämnande av sekretessbelagd information. Förslaget till 3 § innehåller en för lagen om transportservice sedvanlig bestämmelse om utlämnande av information till myndigheter. Det föreskrivs endast om utlämnande av sekretessbelagd information, efersom offentliga uppgifter lämnas ut med stöd av offentlighetslagen, informationen kan utlämnas på villkor att den är nödvändig, och den lämnas i regel ut via gränssnitt. 
5 kap. Trafikledsverkets datalager
I avdelning V i förslaget samlas även bestämmelser om datalager som förvaltas av Trafikledsverkets. 
1 §. Datalager som förvaltas av Trafikledsverket. De datalagar som uppräknas i den föreslagna paragrafen har ett nära samband med Trafikledsverkets grundläggande uppgifter. Det är fråga om information som i nuläget sköts av Trafikverket. Uppgifterna om vägar ingår för närvarande i databasen Digiroad, som berörs av lagen om ett informationssystem för väg- och gatunätet 991/2003.  
När det är fråga om övrig framkomlighet på trafiklederna gäller det vägarnas del bland annat beläggningsuppgifter. Bärande konstruktioner på trafikleder är i fråga om vägar bland annat bullerskärmar, broar, stödmurar och tunnlar. 
Det föreslagna 2 mom. hänför sig i synnerhet till databasen Digiroad, där även uppgifter om privata vägar och gator förs in. 
2 §. Trafikledsverkets rätt att få information. Förslaget till 2 § motsvarar 4 kap. 1 § 2 mom. 
3 §. Öppna data. Förslaget till 3 § motsvarar 4 kap. 2 §. 
4 §. Utlämnande av information till den som sköter uppgifter enligt avtal. Förslaget till 4 § gäller situationer där Trafikledsverket har gett en offentlig eller privat aktör i uppdrag att sköta uppgifter som med stöd av lag ankommer på verkets ansvar. Sådana aktörer är till exempel bland annat de som tillhandahåller trafikstyrnings- och trafikledningstjänster samt aktörer som sköter byggande och underhåll av trafikleder. Det är klart att samarbetet mellan Trafikledsverket och sådana aktörer måste fungera smidigt. Även sekretessbelagd information få lämnas ut till en sådan aktör. Den som sköter underhållet av en trafikled kan ha behov av information till exempel en sådan bärande anordning som inte är offentlig information. 
5 §. Utlämnande av sekretessbelagd information. Förslaget till 5 § motsvarar 4 kap. 3 §. 
AVDELNING VI Påföljder, ändringssökande och straffbestämmelser
1 kap.: Administrativa påföljder och ändringssökande
2 §.Återkallande, ändring och begränsning av tillstånd. I 1–3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 a §.Särskilda bestämmelser om återkallande av tillstånd för järnvägstrafik. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 b §.Återkallande av färdskrivarkort. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 c §.Anmärkning och varning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 b §.Förfarande i fråga om ett förarbevis för lokförare som beviljats av en annan stat. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 c §.Verksamhetsförbud i vissa fall. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 d §.Förfarande vid misstanke om fylleri i sjötrafik. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 f §. Förlust och återupprättande av gott anseende. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 g §.Förfarande i fråga om tillstånd som beviljats av någon annan stat. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 h §.Återkallande av behörighetsbrev eller certifikat över specialbehörighet som har utfärdats av en behörig myndighet i en annan stat än en EES-stat i enlighet med STCW-konventionen. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Begäran om omprövning. I 2– 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Besvär hos förvaltningsdomstolen. I det inledande stycket till 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
I 1 mom. 6 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.52
Lagen om distribution av alternativa trafikbränslen 478/2017
4 §.För allmänheten tillgängliga laddnings- eller tankstationer. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Användarinformation. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Visning av priser för alternativa bränslen. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Landströmsförsörjning och tankstationer för naturgas avsedda för fartyg i inlandssjöfart och havsgående fartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Tillsyn. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Rätt till upplysningar. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Rätt att utföra inspektioner. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Vite samt hot om tvångsutförande eller avbrytande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Tillsynsavgifter. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Sökande av ändring. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.53
Lotsningslagen 940/2003
2 §.Definitioner. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
4 d §.Drifthandbok. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
5 §.Skyldighet att anlita lots. I 3 mom. 1, 2 och 4 punken samt i 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
11 a §.Lotsexamina. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 b §.Provlotsning. I 3 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 c §.Anordnande av lotsexamina. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 d §.Särskilda krav som gäller anordnare av lotsexamina. I 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Styrsedel för lots. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Återkallande av styrsedel för lots. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
14 §.Linjelotsbrev. I 1 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
16 §.Dispens. I 1, 6 och 7 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Tillsyn. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
20 a §.Ändringssökande. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1–3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
21 §. Närmare föreskrifter, förteckningar och undantag. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.54
Lagen om trafikföretagarutbildning för vägtrafik 694/2006
2 §.Tillståndspliktig verksamhet. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Ansökan om tillstånd för trafikföretagarutbildning. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Återkallande av tillstånd för trafikföretagarutbildning. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Fordonsförvaltningscentralen till Transport- och kommunikationsverket och i 4 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Övervakning av trafikföretagarutbildningen. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Ändringssökande. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1–3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.55
Lagen om passagerarfartygs personlistor 1038/2009
2 §.Lagens tillämpningsområde. I 2 mom. 2 punkten ändras sättet att skriva försvarsmakten till Försvarsmakten och sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
10 §.Upprättande och godkännande av ett system för personlistor samt utseende av en person att föra personlistan. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
12 §.Funktionsvillkor för systemet för personlistor. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I punkten ändras dessutom sättet att skriva tullverket till Tullen och skrivsättet för gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
13 §.Den person som bolaget utsett att föra personlista. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Utlämnande av uppgifter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet och tullverket till Tullen. 
16 §.Tillsyn. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Administrativa tvångsmedel. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Undantag. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Avvikelser. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till Gränsbevakningsväsendet. 
22 §. Föreskrifter om skyddade havsområden och gränserna för dem. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Ändringssökande. I 2, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1 och 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.56
Lagen om registrering av fiskefartyg och vattenbruksfartyg som används till havs 690/2010
24 §.Utlämnande av uppgifter som innehåller personuppgifter. I 1 mom. 1 punkten ändras skrivsättet för tullen i enlighet med tullagen (304/2016) till Tullen. I 1 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
1.57
Miljöskyddslagen för sjöfarten 1672/2009
2 kap. Förhindrande av oljeutsläpp från fartyg.
3 §.Konstruktions- och anordningskrav på fartygens maskinutrymmen. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Konstruktions- och anordningskrav på lastutrymmena i oljetankfartyg. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Fartygs beredskapsplaner för oljeförorening. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Oljedagbok. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.IOPP-certifikat. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 a kap. Överföring av oljelast från ett fartyg till ett annat.
1 §.Områden som anvisats för STS-operationer. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
2 §.STS-plan. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Skyldighet att på förhand meddela om STS-operationer. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
6 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
4 kap. Förhindrande av utsläpp av skadliga flytande ämnen från fartyg.
1 §.Klassificeringen av skadliga flytande ämnen. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Konstruktions- och anordningskrav på kemikalietankfartyg. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Beredskapsplaner för marina föroreningar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §. Lasthanteringsmanual. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §. Lastdagbok. I 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Andra certifikat som gäller transport av skadliga flytande ämnen. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Lossning av last och övervakning av rengöring av tankar. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 kap. Förhindrande av utsläpp av toalettavfall från fartyg.
1 §.Förbud mot utsläpp av toalettavfall och utsläppsbegränsningar. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Krav som gäller fartygs system för toalettavfall. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.ISPP-certifikat. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Undantag från förbudet mot utsläpp av toalettavfall. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 kap. Förhindrande av utsläpp av fast avfall från fartyg.
1 §.Förbud mot utsläpp av fast avfall och utsläppsbegränsningar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §.Utsläpp av fast avfall i undantagsfall. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Fartygs avfallsdagbok. I 3, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 kap. Förhindrande av luftförorening från fartyg.
5 §.Krav på fartygens anordningar. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.IAPP-certifikat. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Kvalitetskrav på bränsle. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Försök med nya utsläppsminskningsmetoder. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Övervakning som gäller marina bränslen. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Rapportering och informationsutbyte om marina bränslen. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 a §.Behörig myndighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 a kap. Fartygs energieffektivitet.
3 §.IEE-certifikat. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Undantag i fråga om kraven på fartygs energieffektivitet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 kap. Andra internationella förpliktelser som är bindande för Finland och som gäller förhindrande av miljöförstöring som orsakas av normal drift av fartyg.
2 §.AFS-försäkran. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Sändande av information i enlighet med AFS-konventionen. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Varningar som gäller intag av barlastvatten. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Krav på system för hantering av barlastvatten. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Försök med ny teknologi för hantering av barlastvatten. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Barlastvattenhanteringsplan. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Barlastvattendagbok. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Barlastvattencertifikat. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Beviljande av dispens från skyldigheten att hantera och skifta barlastvatten. I 1, 3, 4, 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Sändande av information i enlighet med barlastvattenkonventionen. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 a kap. Återvinning av fartyg.
1 §.Utnämning av ansvarig myndighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §.Lämnande av information. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Närmare bestämmelser. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
9 kap. Mottagning av avfall i hamn.
7 §.Rapportering. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 kap. Avlämning av avfall i hamn.
1 §.Obligatorisk avlämning av fartygsavfall och lastrester. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §.Avgifter för fartygsavfall och lastrester. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Anmälan om fartygsavfall och lastrester. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Befrielse från den obligatoriska avlämningen och anmälningsskyldigheten. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 kap. Tillsyn och administrativt tvång.
1 §.Tillsynsmyndigheter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §.Trafiksäkerhetsverkets tillsynsuppgifter. I rubriken för paragrafen samt i 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Utredning av inträffade utsläpp och åtgärder vid omedelbar risk för vattenförorening. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras skrivsättet för gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
12 §.Rätt att utföra inspektioner, få uppgifter och stoppa fartyg på Finlands territorialhav och i Finlands ekonomiska zon. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 och 4 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
13 §.Skyldighet att undvika onödigt dröjsmål samt principen om minsta olägenhet. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Administrativt tvång. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Tillsynsmyndighetens skyldighet att vidta åtgärder när ett fartyg bryter mot sin skyldighet att avlämna avfall i hamn eller släpper ut miljöförstörande ämnen. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras skrivsättet för gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
18 §.Närmare bestämmelser. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. I paragrafen ändras skrivsättet för gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
13 kap. Särskilda bestämmelser.
2 §.Behörighetsvillkor för utsedda inspektörer samt utnämning och kraven på god förvaltning. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Skyldighet att underrätta fartygets flaggstat. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Rättelseyrkande. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Ändringssökande. I 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.58
Sjölagen 674/1994
I AVDELNINGEN - FARTYG.
1 kap. Allmänna stadganden om fartyg.
1 §.Ett fartygs nationalitet. I 2, 4, 6 och 7 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1 a §.Införande av ett fartyg som är i finsk ägo i en annan stats fartygsregister. I 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
II AVDELNINGEN - REDERI
6 kap. Fartygs befälhavare.
12 a §. Befälhavarens anmälningsskyldighet. I paragrafen ändras sjöfartsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
III AVDELNINGEN - ANSVAR
10 kap. Ansvar för oljeskada.
10 §. Försäkringsplikt för finska fartyg. I 3 mom. ändras sjöfartsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 a kap. Ansvar för skada orsakad av förorening genom bunkerolja.
6 §.Försäkringsplikt för finska fartyg. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Certifikat angående försäkring eller säkerhet. I 1–4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Övervakning av försäkringsplikten. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 a kap. Ansvar för avlägsnande av ett vrak som orsakats av en sjöolycka.
2 §. Befälhavarens och redarens rapporteringsplikt. I 1 och 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Varning om och lokalisering av vrak. I 1 och 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Bestämning av den fara som ett vrak utgör och utmärkning av vrak. I 1 och 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
5 §.Åtgärder för avlägsnande av ett vrak. I 1– 6 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Certifikat över försäkring eller säkerhet. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. rättas det finska ordet ”merenkuluun” till formen ”merenkulkuun”. 
8 §.Verkställighet. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
IV AVDELNINGEN - AVTAL OM BEFORDRAN TILL SJÖSS
15 kap. Befordran av passagerare och resgods.
24 §.Certifikat över försäkring eller säkerhet. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Övervakning av försäkringsplikten. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
V AVDELNINGEN - SJÖOLYCKOR
18 kap. Dagböcker, sjöförklaring och besiktning.
1 §.Skyldigheten att föra dagbok. I 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2 §.Dagbokens form och bevarande av uppgifter. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
3 §.Förande av dagbok. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Uppgifter som ska föras in i dagboken. I 5 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
I 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Skyldighet att avge sjöförklaring. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Avgivande och uppskjutande av sjöförklaring och befälhavarens anmälningsplikt. I 1, 4 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Skriftlig rapport för sjöförklaring. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §. Bestämmande av sammanträde för avgivande av sjöförklaring. I 1 mom. ändras sjöfartsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Sjöförklaring vid fartygs sammanstötning. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. ändras tullmyndigheten i enlighet med den gällande tullagen (304/2016) till Tullen. 
12 §.Mottagande av sjöförklaring i vissa fall. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §. Sjöförklaring vid finsk beskickning. I 2 mom. ändras sjöfartsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Komplettering av sjöförklaring och beslut om att sådan inte ska avges. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Rapporter till Trafiksäkerhetsverket om olyckor och tillbud i samband med fartygets drift. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
VI AVDELNINGEN – AVSLUTANDE STADGANDEN 
23 kap. Särskilda stadganden.
3 §.Behörig myndighet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.59
Lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport 1277/2007
3 §.Definitioner. I 1 mom. 8 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Stödmyndighetens rätt att få uppgifter. I 1 mom. 4 punkten och i 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I paragrafen ändras sättet att skriva tullverket till Tullen. 
1.60
Lagen om sjömanspensioner 1290/2006
139 §.Anmälningar som krävs för ordnandet och skötseln av pensionsskydd. I 1 mom. 4 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.61
Sjöräddningslagen 1145/2001
4 §.Övriga myndigheter och aktörer som deltar i sjöräddning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
I 2 mom. 2 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom föreslås till paragrafen ett tillägg, enligt vilket Transport- och kommunikationsverket tillställer Gränsbevakningsväsendet en uppdaterad marin lägesbild över fartygstrafiken och verkställer med hjälp av leverantören av fartygstrafikservice Gränsbevakningsväsendets beslut om fartygstrafiken. I praktiken ansvarar leverantören av fartygstrafikservice för utarbetandet av lägesbilden och genomförandet av Gränsbevakningsväsendets beslut. Eftersom Transport- och kommunikationsverket är den behöriga myndighet som avses i lagen om fartygstrafikservice, ska verket i egenskap av behörig myndighet övervaka att leverantören av fartygstrafikservice producerar en uppdaterad marin lägesbild över fartygstrafiken för Gränsbevakningsväsendet och att leverantören av fartygstrafikservice verkställer Gränsbevakningsväsendets beslut om fartygstrafiken. 
I 2 mom. 4 punkten ändras Trafikverket till Trafikledsverket samtidigt som punkten kompetteras med verkets uppgifter.  
I 3 mom. uppdateras hänvisningen till luftfartslagen (1194/2009) till en hänvisning till luftfartslag (864/2014). Dessutom utförs språkliga ändringar. 
14 §.Rätt att få uppgifter av myndigheter. I 2 mom. 1, 6, 7, 7 a- och 13 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. 9 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
24 §.Myndigheter som svarar för radiokommunikation i säkerhetssyfte inom sjöfarten. I paragrafen ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.62
Lagen om punktskatt på flytande bränslen 1472/1994
12 a §. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.63
Lagen om tryckbärande anordningar 1144/2016
4 §.Tillsynsmyndighet. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
98 §.Besiktning av tryckbärande anordning. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.64
Räddningslagen 379/2011
36 b §. Åtgärder som gäller ett fartyg och dess last. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §.Samarbete inom räddningsverksamheten. I 2 mom. 13 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
89 §. Rätt att få uppgifter för räddningsverksamhet och tillsynsuppgifter. I 4 mom. 1 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 4 mom. 2 punkten ändras hänvisningen till informationssamhällsbalken (917/2014) till lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014).  
89 a §.Rätt för den myndighet som leder räddningsverksamheten vid bekämpning av oljeskador och fartygskemikalieolyckor att få uppgifter. I 2 mom. 4 och 5 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
I 4 mom. 2 punkten ändras hänvisningen till informationssamhällsbalken (917/2014) till lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). 
1.65
Polislagen 872/2011
5 kap. Hemliga metoder för inhämtande av information.
25 §.Inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
62 §.Ersättningar till teleföretag. I 1 mom. ändras hänvisningen till informationssamhällsbalken (917/2014) till lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). 
I 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.66
Bränsleavgiftslagen 1280/2003
11 §.Betalning av bränsleavgift på förhand. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Förbud att föra ut fordon ur landet. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Betalning av bränsleavgift. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Myndigheter. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Offentlighet och utlämnande av uppgifter som gäller bränsleavgift. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
19 §.Förhandsavgörande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Bränsleavgiftsrättelse till skattetagarens fördel. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §. Efterdebitering. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Bränsleavgiftsrättelse till den avgiftsskyldiges fördel. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Omprövningsbegäran. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 a §.Besvär till förvaltningsdomstolen. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Räntebetalningsskyldighet på grund av ändringssökande. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Förande av statens talan. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Återbäring av grundlös prestation. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Befrielse från bränsleavgift. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Avgiftslättnad och uppskov med betalningen. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
32 §. Straffbestämmelser. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.67
Postlagen 415/2011
4 §.Anmälningsförfarande. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Förteckning över anmälningar. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Insamling och utdelning. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Undantag från insamlings- och utdelningsfrekvensen. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Säkerställande av språkliga rättigheter. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Utvärdering av marknaden. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Åläggande av skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. I 1 mom. och i det inledande stycket i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Förutsättningarna för åläggande av skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 a §.Operatorer utsedda av Världspostkonventionen. Kommunikationsverket ändrasa till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Ändring av skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Användning av kostnadsredovisningssystem. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Fördelning av kostnaderna. I det inledande stycket i 3 mom. och i 3 mom. 3 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Tillsynen över kostnadsredovisningssystemet. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. och i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Skyldighet att redogöra för prissättning samt kostnadsredovisning. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Kostnadsersättning till den som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Ansökan om ersättning och beräkning av nettokostnaderna för samhällsomfattande tjänster. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Postnummersystemet. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Kontroll av posttjänsternas kvalitet. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Utdelning. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 a §.Returnering av försändelser som utdelats felaktigt. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
44 §.Placering av postlådor. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Kommunikationsverkets rätt att meddela föreskrifter. I rubriken för paragrafen samt i det inledande stycket i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
54 §.Postföretagets skyldighet att befordra en försändelse till adressaten och behandling av obeställbara försändelser. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
55 §.Postföretags rätt att öppna slutna försändelser. I 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
57 §.Behandling av obeställbara försändelser vid Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen, i 1 och 2 mom., i det inledande stycket i 3 mom. samt i 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
58 §. Returnering av försändelser från Kommunikationsverket till postföretag. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
59 §. Behandling av öppnade försändelser vid Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen samt i 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
60 §.Tjänsteansvar. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
61 §.Undantag från offentligheten för myndighetshandlingar samt tystnadsplikt. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
65 §.Närmare bestämmelser om beredskap. I det inledande stycket i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
67 §.Allmän styrning, utveckling och tillsyn. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
67 a §. Behandling av tillsynsärenden vid Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen, i 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
68 §.Tillsynsavgift för postverksamhet. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
69 §.Storleken på tillsynsavgiften för postverksamhet. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
70 §.Omsättningen i en koncern som grund för bestämmande av avgiften. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
71 §.Bestämmande och uttagande av tillsynsavgift för postverksamhet. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
72 §.Skyldighet att lämna uppgifter. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
73 §.Användning av handlingar från utländska myndigheter. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
74 §.Utlämnande av uppgifter till Europeiska kommissionen eller till en annan EES-stat. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
75 §.Tvångsmedel. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
76 §. Olovligt bedrivande av postverksamhet. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
79 §.Avgörande av meningsskiljaktigheter. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
80 §.Ändringssökande. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1 och 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
81 §.Handräckning. Kommunikationsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. I paragrafen ändras dessutom sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet samt ändras tullmyndigheten till Tullen. 
82 §.Frimärksutgivning och användning av andra portomärken. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
84 §.Övergångsbestämmelse. I 3, 4 och 8 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 11 mom. stryks. 
1.68
1.1 Banlagen 110/2007
2 §.Tillämpningsområde. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. I samma moment föreslås det att uttrycket nedläggning av banor ändras till uttrycket nedläggning av en järnväg, vilket motsvarar de begrepp som används i lagens 78 och 79 §. Bestämmelsen i 3 mom. kompletteras genom en hänvisning till den nya 8 a § och 27 §, vilka inte ska tillämpas på privata spåranläggningar. Lagens 27 § tillämpas dock inte heller enligt den gällande lagtexten på privata spåranläggningar.  
3 §.Definitioner. I definitionen av ett bannät i 1 mom. 9 punkten ersätts omnämnandet av Trafikverket med Trafikledsverket. Eftersom det i lagen framöver i överensstämmelse med järnvägslagen kommer att användas begreppet bannätsförvaltare i stället för begreppet banhållare, kan begreppet bannät inte längre användas för att beteckna enbart statsägda järnvägar. Därför föreslås det att definitionen för att överensstämma med definitionen i 2 § 2 punkten i järnvägslagen utvidgas så att med järnväg i denna lag i fortsättningen ska avses de statsägda järnvägar som förvaltas av Trafikledsverket och sådana privata spåranläggningar som hör till tillämpningsområdet för lagen.  
I 1 mom. 10 punkten ersätts omnämnandet av Trafikverket med förvaltaren av statens bannät. I samma punkt ändras ordet bannätet till statens bannät, eftersom begreppet bannät i enlighet med ändringen i 9 punkten inte längre enbart ska avse statens bannät. I 1 mom. 11 och 12 punkten ändras hänvisningarna till lagen om enskilda vägar till hänvisningar till den nya lagen om enskilda vägar (RP 147/2017 rd) och hänvisningarna till landsvägslagen till hänvisningar till den nya lagen om trafiksystem och landsvägar (RP 45/2018). Till paragrafens 1 mom. fogas en ny 14 punkt med en definition av bannätsförvaltare. 
5 §.Allmänna krav på banhållning. I 4 mom. ändras omnämnandet av Trafiksäkerhetsverket till ett omnämnande av Transport- och kommunikationsverket.  
6 §.Byggande av järnväg. I 3 mom. ändras ordet tågtrafiken till järnvägstrafiken. Den första meningen i 3 mom. ändras så att den också gäller planering av en järnväg.  
7 §.Bannätsförvaltare och kostnaderna för banhållningen. Paragrafens rubrik ändras. Trafikverket som enligt 1 mom. är banhållningsmyndighet och banhållare för det bannät som det förvaltar ändras till Trafikledsverket som är förvaltare av statens bannät och banhållare. Till definitionen av de aktörer som för närvarande enligt 2 mom. betraktas som banhållare för privata spåranläggningar fogas utöver begreppet banhållare dessutom begreppet bannätsförvaltare. Begreppet bannätsförvaltare kommer således i överensstämmelse med järnvägslagen att avse Trafikledsverket som förvaltare av statens bannät samt de som förvaltar privata spåranläggningar. I stället för begreppet banhållare ska i denna lag användas begreppet bannätsförvaltare för att avse dessa aktörer.  
På grund av den ändring i definitionen av ett bannät som föreslås i 3 § 9 punkten ändras 3 mom. så att ordet bannätet ersätts med ordet statens bannät. Bestämmelsen i 4 mom. ändras så att ordet banhållaren ersätts med ordet bannätsförvaltaren.  
2 kap Planering av en järnväg
8 §.Allmänt om planering av järnväg. I 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. Avsikten är att bannätsförvaltaren ska samarbeta med landskapen, kommunerna, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet samt med övriga myndigheter. 
8 a §.Projektbedömning. I paragrafen föreslås bestämmelser om projektbedömning. I projektbedömningen rör det sig om ett befintligt utvärderingsförfarande i samband med planering som för närvarande utarbetas och styrs genom anvisningar från Trafikverket. Bestämmelsen om projektbedömning ska tillämpas endast på sådana projekt som gäller statens banverk och som Trafikledsverket ansvarar för. 
Projektbedömningen ska stödja projektplaneringen och beslutsfattandet om genomförandet av projektet. Vid utredningsplaneringen används projektbedömning för att stödja valet av åtgärder som ska ingå i projektet och för att jämföra projektalternativens genomslag och lönsamhet. Tack vare projektbedömningen blir de val som träffas av den som utarbetar planen mer genomskinliga. Projektbedömningen säkerställer också att de projektalternativ som är effektivast och har störst genomslagskraft avancerar inom planeringen. Den information som projektbedömningen ger vid banplanering är till hjälp när man jämför effektiviteten och genomslagskraften hos olika projekt, och i sista hand stödjer den det politiska beslutsfattandet vid valet av projekt som ska genomföras. 
Enligt 1 mom. ska Trafikledsverket som ansvarar för utarbetandet av en plan också ansvara för att en projektbedömning görs. Beträffande projektbedömningen är kvaliteten viktig, med vilket avses att bedömningen ska vara objektiv, öppen för insyn och tillförlitlig. Viktigt är också att projektbedömningarna är jämförbara, vilket förutsätter att de utarbetas på ett enhetligt sätt. För närvarande försöker man genom anvisningar som Trafikverket meddelar säkerställa att bedömningarna är jämförbara och insynsvänliga.  
Enligt 2 mom. ska projektbedömningen innehålla en beskrivning av projektets utgångspunkter och effekter, en bedömning av projektgenomförandet, en plan för uppföljning och utvärdering samt en redogörelse för och dokumentation av bedömningen. En projektbedömning enligt ovan omfattar följande delar: 
1. Beskrivningen av utgångspunkterna: projektalternativ, hur jämförelsen lagts upp och trafikprognos. 
2. Beskrivning av effekterna: identifiering och val av eftersträvade effekter, val av mätare och kriterier för effekterna och sammanställande av planeringsparametrarna för effekterna. 
3. Bedömning av projektet: genomslagsbedömning, lönsamhetskalkyl, genomförbarhetsstudie och slutsatser. 
4. Plan för uppföljning och utvärdering: rapportering och dokumentering av bedömningen, rapportering om projektbedömningen, sammanfattning av projektbedömningen och dokumentering av projektbedömningen.  
9 §. Rätt till utredning. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. I 2 mom. föreslås bestämmelser om skyldighet att informera landskapet om att en plan utarbetas samt om att utredningar som har samband med den inleds. 
12 §.Utredningsplanens innehåll. Det föreslås att kraven på innehållet i en utredningsplan ska utökas genom att i ett nytt 2 mom. bestämma att i planen också ska beaktas den riksomfattande trafiksystemplan och trafiksystemplan på landskapsnivå som avses i den lag om trafiksystem och landsvägar som stiftas genom ändring av landsvägslagen. I den utredningsplan som Trafikledsverket bereder ska det också tas in en projektbedömning enligt den nya 8 a §, när en sådan bedömning enligt den paragrafen ska göras.  
13 §.Utredningsplanens rättsverkningar. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
15 §.Järnvägsplanens innehåll. I 1 mom. ändras ordet tågtrafiken till järnvägstrafiken. 
I 4 mom. föreslås en ny mening, där kraven på en järnvägsplans innehåll utökas så att i planen ska tas in en i 8 a § avsedd projektbedömning. I momentet korrigeras den felaktiga skrivningen i regeringens proposition RP 45/2018 rd: ordet vägplanen ändras till ordet järnvägsplanen. 
18 §.Avlägsnande av plankorsningar. Bestämmelserna i 1, 2 och 3 mom. ändras så att ordet banhållaren ersätts med ordet bannätsförvaltaren. I 4 mom. ändras omnämnandet av banhållaren till Trafikledsverket. I moment ska det för tydlighetens skull talas om Trafikledsverket i stället för om banhållaren, eftersom momentet i enlighet med 2 § 3 mom. inte ska tillämpas på privata spåranläggningar.  
22 §.Växelverkan. Bestämmelsen i 1 mom. föreslås bli preciserad så att bannätsförvaltaren ska ge fastighetsägare och övriga sakägare samt de, vilkas boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas av utredningsplanen eller järnvägsplanen möjlighet att delta i beredningen av planen. I momentet görs dessutom en språklig ändring. 
Bestämmelserna i 2, 3 och 4 mom. ändras så att ordet banhållaren ersätts med ordet bannätsförvaltaren.  
Det föreslås att 3 mom. förtydligas så att det i momentet avsedda ställningstagande till anmärkningar som gjorts ska ingå i det beslut om godkännande av planen som lämnas till dem som gjort en anmärkning. Mot slutet av 4 mom. förslås en ny mening, enligt vilken bannätsförvaltaren ska lämna ett motiverat ställningstagande även till de utlåtanden som olika myndigheter och kommunen gett om en plan. 
22 a §.Förhandsöverläggning. I lagen föreslås en bestämmelse om ett förfarande med förhandsöverläggningar; denna ska stärka samarbetet och informationsutbytet mellan bannätsförvaltaren som är ansvarig för utarbetande av planen, Transport- och kommunikationsverket som är den myndighet som godkänner planen och andra myndigheter samt främja ett smidigt planeringsförlopp. Syftet med förhandsöverläggningen är att främja hanteringen av de utrednings- och bedömningsförfaranden som krävs för planen och ett smidigare informationsutbyte och samarbete mellan den som utarbetar planen och den som godkänner den samt andra myndigheter, samt att förbättra kvaliteten på planen och framställningen om godkännande av den. 
Transport- och kommunikationsverket ska medan planen utarbetas ordna förhandsöverläggning med förvaltaren av statens bannät eller en annan bannätsförvaltare och vid behov också med andra centrala myndigheter, såsom Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. Verket ska också på eget initiativ kunna sammankalla till förhandsöverläggning. 
22 b §.Framställning om godkännande av en utredningsplan och en järnvägsplan. I paragrafen föreslås bestämmelser om framställningar om godkännande av en utredningsplan och järnvägsplan och om de upplysningar som ska fogas till framställningen. Det rör sig om en ny paragraf, men den motsvarar ett etablerat förfarande inom trafikförvaltningen. 
Bestämmelserna i 2 och 3 mom. ska gälla innehållet i framställningarna och vilka handlingar som ska fogas till framställningen. I 4 mom. anges det att framställningen ska lämnas skriftligen. Ansökan ska också ges in elektroniskt till väghållaren. I 5 mom. föreslås ett bemyndigande för Transport- och kommunikationsverket att utfärda föreskrifter om innehållet i framställningen.  
25 §.Ändring av och mindre undantag från planerna. Paragrafens rubrik ändras. Den andra meningen i paragrafen avskiljs till ett nytt 2 mom. I 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. I 2 mom. görs dessutom språkliga ändringar. Vid ändring av en plan i enlighet med 1 mom. ska i ärendet det göras en motsvarande framställning om godkännande som i fråga om en ny plan. Transport- och kommunikationsverket ska besluta om godkännande av ändringen. I enlighet med 2 mom. ska bannätsförvaltaren emellertid utan beslut av Transport- och kommunikationsverket få avvika från en godkänd plan, när det rör sig om mindre undantag från planen.  
25 a §.Järnvägsplaner som berör plankorsningar. Det föreslås att paragrafen upphävs från och med den 1 januari 2020. Fram till det datumet har närings-, , trafik- och miljöcentralen befogenheter att utarbeta järnvägsplaner som berör plankorsningar. En övergångsbestämmelse som gäller detta har tagits in i 10 § i genomförandelagen. 
26 §.Planernas giltighetstid. I 1 och 4 mom. ändras omnämnandet av Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket, som i fortsättningen ska besluta om godkännande av planer. Den tredje meningen i 1 mom. som gäller förlängning av utredningsplanens giltighetstid, och den andra meningen i 4 mom. som gäller förlängning av järnvägsplanens giltighetstid föreslås bli kompletterad så att beslut om förlängning av planernas giltighetstid ska fattas på framställning av bannätsförvaltaren. I den sista meningen i 4 mom. ersätts ordet banhållaren med ordet bannätsförvaltaren.  
27 §.Uppföljning och utvärdering. Paragrafens rubrik ändras. I 1 mom. ändras omnämnandet av Trafikverket till Trafikledsverket.  
I paragrafen föreslås vidare ett nytt 2 mom., där det föreskrivs om utvärdering av banprojekt. Trafikverket utvärderar redan för närvarande projekt. Syftet med utvärderingen av ett banprojekt är att få fram ytterligare information om effekterna av projektet samt att utveckla banplaneringen och projektbedömningen. Utvärderingen ska visa varför man gjort väsentliga avvikelser från vad som ursprungligen planerades inom projektet. Möjligheten till utvärderingar kommer också att uppmuntra till satsningar på projektbedömningarnas kvalitet. 
Enligt förslaget ska utvärderingar göras för sådana projekt som också varit föremål för projektbedömning enligt 8 a §. Eftersom kravet på projektbedömning enligt 8 a § enbart ska gälla sådana projekt som Trafikledsverket ansvarar för ska också utvärderingen enbart gälla Trafikledsverkets banprojekt. Det föreslås att utvärderingar dessutom bara ska göras för sådana projekt som varit föremål för projektbedömning för vilka det finns särskilda skäl att göra en utvärdering i efterhand. Med andra ord behöver en utvärdering inte göras för varje banprojekt som det gjorts projektbedömning för. Särskilda skäl till att göra en utvärdering är exempelvis situationer där det utifrån de realiserade effekterna anses finnas möjligheter att lära sig något inför framtida projekt eller om man ser att effekterna av projektet utvecklas på ett sätt som avviker stort från vad projektbedömningen visade. Trafikledsverket ska ansvara för utvärderingen.  
Utvärderingen kan utarbetas i flera etapper i syfte att få reda på effekterna av ett banprojekt på kort och lång sikt. Typiskt sett skulle en första utvärdering göras när det har gått 2–7 år sedan banprojektet öppnades för trafik. Effekterna på lång sikt, såsom konsekvenserna för markanvändning och samhällsstrukturen, kan däremot utvärderas cirka 10–15 år efter det att projektet öppnades för trafik. 
Utvärderingarna ska typiskt sett bedöma frågor som gäller projektgenomförandet, trafikprognoser och körkostnader, trafikolyckor, andra observerade effekter av projektet och utfallet när det gäller projektets genomslag och lönsamhet.  
28 §.Godkännande av planer. Omnämnandet av Trafikverket ändras till Transport- och kommunikationsverket, som i fortsättningen kommer att vara den myndighet som beslutar om godkännande av planer. I paragrafen stryks den bestämmelse som gäller skyldigheten att föra en plan till kommunikationsministeriet för godkännande, om en kommun, ett landskap eller Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet på centrala punkter i planen är av annan åsikt om planen. Bestämmelsen kommer inte längre att behövas, eftersom den myndighet som godkänner planerna framöver i samtliga fall kommer att vara en annan än den myndighet som ansvarar för beredningen av planerna, i fråga om statens bannät således Trafikledsverket. Kommunikationsministeriet ska dock fortfarande av särskilda skäl ha möjlighet att överföra godkännandet av en plan till kommunikationsministeriet. En sådan överföring är emellertid en exceptionell åtgärd, som kommer i fråga bara när det gäller banprojekt som är av särskilt stor samhällelig betydelse. 
2 a kap Tillstånd för plankorsning, byggande och underhåll av plankorsningar samt tillstånd att korsa en järnväg
28 a §.Tillstånd för byggande och flyttande av en plankorsning. I 2–6 mom. ändras ordet banhållaren till Trafikledsverket. Bestämmelserna i 2 a kap. ska i enlighet med 2 § 3 mom. inte tillämpas på privata spåranläggningar. Därför ska begreppet bannätsförvaltare inte användas. Det föreslås att till första meningen i 2 mom. fogas ett omnämnande av statens bannät i syfte att förtydliga att kravet på tillstånd enligt momentet gäller plankorsningar som byggs på statens bannät.  
28 b §.Byggande, ändring och underhåll av plankorsningar och anslutande vägar. I 3 mom. ändras ordet banhållaren till Trafikledsverket. 
28 c §.Tillstånd att korsa en järnväg. I 1 och 3 mom. ändras ordet banhållaren till Trafikledsverket. I 3 mom. korrigeras sättet att skriva Gränsbevakningsväsendet så att det skrivs med stor begynnelsebokstav.  
28 d §.Återkallelse av tillstånd för plankorsning och tillstånd att korsa en järnväg. I paragrafen ändras ordet banhållaren till Trafikledsverket. 
3 kap Underhåll av järnväg, tillfälliga trafikarrangemang och övriga åtgärder som gäller järnvägsområdet
30 §.Begränsat underhåll av banavsnitt. Det föreslås att omnämnandet av Trafikverket ändras till bannätsförvaltaren.  
31 §.Tillfälligt trafikförbud eller tillfällig begränsning av trafiken. Det föreslås att omnämnandet av Trafikverket ändras till Trafikledsverket. I enlighet med 2 § 3 mom. ska bestämmelsen inte tillämpas på privata spåranläggningar.  
32 §.Tillfällig farväg. Det föreslås att omnämnandet av Trafikverket ändras till Trafikledsverket. I enlighet med 2 § 3 mom. ska bestämmelsen inte tillämpas på privata spåranläggningar. 
33 §.Brådskande banarbete. I 1 och 2 mom. ersätts omnämnandet av Trafikverket med ett omnämnande av Trafikledsverket. I enlighet med 2 § 3 mom. ska bestämmelsen inte tillämpas på privata spåranläggningar. 
35 §.Banarbetens inverkan på plankorsningar. I 1 och 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. I 2 mom. ersätts omnämnandet av Trafiksäkerhetsverket med ett omnämnande av Transport- och kommunikationsverket.  
36 §.Annat arbete på järnvägsområde samt placering av anläggningar och anordningar på järnvägsområde. I paragrafen föreskrivs det om annat arbete på järnvägsområde samt placering av anläggningar och anordningar på järnvägsområde. För närvarande krävs det tillstånd för arbete på järnvägsområdet samt för placering av anläggningar och anordningar på järnvägsområde. Banhållaren beslutar om beviljande av tillstånd. I placeringen av anläggningar och anordningar på järnvägsområde handlar det om nyttjanderätt till området för en fastighet som är i en bannätsförvaltares besittning, alltså ett järnvägsområde. Frågan kan således jämställas med andra bestämmelser om servitutsrätt och annan nyttjanderätt. Huvudregeln exempelvis vid grundande av servitutsrätt enligt fastighetsbildningslagen (554/1995) är att parterna ingår avtal. Paragrafen föreslås bli ändrad så att den som vill utföra annat arbete än banhållningsarbete eller placera andra ledningar, anläggningar och anordningar på järnvägsområde än sådana som hänför sig till banhållningen ska avtala om detta med bannätsförvaltaren. Kravet på tillstånd ersätts således med ett krav på avtal, som bättre lämpar sig för ändamålet. Till omnämnandet av anläggningar och anordningar fogas en uttrycklig bestämmelse om ledningar, eftersom placeringen av ledningar utgör en central helhet i tillämpningen av bestämmelsen om placering av anläggningar och anordningar.  
I överensstämmelse med nuläget ska bestämmelsen också gälla privata spåranläggningar. I fråga om staten bannät baserar sig Trafikledsverkets rätt att genom avtal bevilja nyttjanderätt till järnvägsområden som är i verkets besittning på lagen om rätt att överlåta statlig fastighetsförmögenhet (973/2002, nedan lagen om överlåtelse) och statsrådets förordning om förvärv, arrendering, besittning och skötsel av statlig fastighetsförmögenhet (242/2015, 3§). Med stöd av 10 § i lagen om överlåtelse får Trafikledsverket genom avtal bevilja nyttjanderätt till ett järnvägsområde exempelvis för placering av en ledning, om nyttjanderätten inte medför olägenheter för användningen av järnvägsområdet för banhållning och bedrivande av järnvägstrafik. 
Bannätsförvaltarens rätt att ingå avtal i saken ska begränsas genom bestämmelser som i sak motsvarar förutsättningarna för tillstånd och tillståndsvillkoren i den gällande bestämmelsen. I 2 mom. föreslås bestämmelser om de förutsättningar under vilka bannätsförvaltaren får ingå avtal enligt 1 mom. Förutsättningarna motsvarar förutsättningarna för beviljande av tillstånd enligt den gällande lagen.  
I 3 mom. föreslås bestämmelser om de villkor som ska fogas till ett avtal enligt 1 mom. Genom bestämmelser om avtalsvillkor säkerställs det att hänsyn tas till de omständigheter som i den gällande lagen har kunnat åtgärdas med tillståndsvillkor, genom att ge banhållaren befogenheter att meddela anvisningar om underhåll av anläggningar eller anordningar eller genom att kräva att tillståndshavaren gör ändringar i en anläggning eller anordning eller flyttar eller avlägsnar anläggningen eller anordningen om nyttjandet av anläggningen eller anordningen orsakar oförutsedd fara för trafiken eller medför betydande olägenhet för banhållningen.  
I det gällande 3 mom. ändras omnämnandet av banhållaren till ett omnämnande av bannätsförvaltaren, och det föreslås att momentet blir nytt 4 mom. i oförändrad form.  
37 §.Skyddsområde för järnväg. I 2 mom. ersätts ordet banhållaren med Trafikledsverket. Bestämmelserna i 4 kap. ska i enlighet med 2 § 3 mom. inte tillämpas på privata spåranläggningar. Därför ska begreppet Trafikledsverket användas i stället för begreppet bannätsförvaltaren.  
38 §.Frisiktsområde för järnväg. I 2 mom. ersätts ordet banhållaren med Trafikledsverket.  
Bestämmelsen i 3 mom. föreslås bli ändrad så att där i stället för ett bemyndigande för kommunikationsministeriet att utfärda förordning föreskrivs om Trafiksäkerhetsverkets rätt att meddela närmare bestämmelser om definitionen av frisiktsområde för järnväg. Hänvisningen till den gällande landsvägslagen i momentet korrigeras dessutom till en hänvisning till den nya lagen om transportsystem och landsvägar. 
40 §.Behörighet att bevilja undantag. I paragrafen ändras ordet banhållaren till Trafikledsverket.  
41 §.Undantag från begränsningar. I 2 mom. ersätts ordet banhållaren med Trafikledsverket. 
42 §.Förfarandet vid avlägsnande av växtlighet och naturhinder. I paragrafen ändras ordet banhållaren till Trafikledsverket. 
5 kap Förvärv av områden samt ersättningar
43 §.Järnvägsförrättning. I 3 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. Hänvisningen i 3 mom. till lagen om enskilda vägar ändras till en hänvisning till den nya lagen om enskilda vägar (RP 147/2017). I 4 mom. ersätts ordet banhållaren med Trafikledsverket. I enlighet med 2 § 3 mom. tillämpas 4 mom. inte på privata spåranläggningar.  
43 a §.Rätt att föra talan vid en järnvägsförrättning. Det föreslås att paragrafen upphävs från och med den 1 januari 2020. Fram till det datumet har närings-, trafik- och miljöcentralen befogenheter att utarbeta järnvägsplaner som berör plankorsningar. En övergångsbestämmelse som gäller detta har tagits in i 10 § i genomförandelagen. 
44 §.Inledande av järnvägsförrättning. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren.  
46 §.Besittningstagande. Bestämmelserna i 1, 4 och 5 mom. ändras så att ordet banhållaren ersätts med ordet bannätsförvaltaren. I 1 mom. ändras den finska språkdräkten. 
46 a §.Överlåtelse av en enskild väg. I paragrafrubriken ändras den finska språkdräkten. I paragrafen ändras den finska språkdräkten och ordet banhållare ändras till bannätsförvaltare. 
47 §. Fastställande av föremålet för inlösning samt uppkomst av äganderätt till järnvägsområdet. I 1, 2 och 3 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
48 §.Grundande av nyttjanderätt. I 1 och 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
49 §.Upphörande av rättigheter. I 1, 2 och 3 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
50 §.Utloppsdiken. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
52 §.Behandling av inlösen vid två förrättningar. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
55 §.Ersättningar vid ägoregleringar. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
57 §.Utvidgning av inlösen. I 1 och 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
58 §.Utvidgning av inlösen inom detaljplaneområde. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
59 §.Reglering av enskilda vägar. I 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. Hänvisningarna till den gamla lagen om enskilda vägar ändras till hänvisningar till den nya lagen om enskilda vägar (RP 147/2017 rd). Hänvisningen till 38 c § i den gamla lagen om enskilda vägar, vilken bestämmelse gäller lokal vägförrättning, ändras till en hänvisning till 76 § i den nya lagen om enskilda vägar. Dessutom ändras ordet vägförrättning i överensstämmelse med terminologin i den nya lagen om enskilda vägar till förrättning av enskild väg. 
60 §.Avtal om ersättning. I 2 och 3 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
61 §.Ersättning för skydds- och frisiktsområden. I 1 och 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
63 §.Ersättning för utredningsarbete och för vissa andra åtgärder. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
65 §.Övriga ersättningar och järnvägsförrättning som gäller ersättningar. I 1 och 3 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
69 §.Utbetalning av ersättning samt ränta. I 1, 2 och 4 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. Den sista meningen i 4 mom. föreslås bli upphävd såsom obehövlig. 
70 §.Deponering av ersättning som är stridig. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
71 §.Tvångsverkställighet i särskilda fall. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
72 §.Panträttsinnehavares rätt till ersättning. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
73 §.Obetydliga ersättningar. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
74 §.Ersättningsfria överlåtelser. Det föreslås att omnämnandet av Trafikverket ändras till Trafikledsverket.  
75 §.Kostnaderna för järnvägsförrättning. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
6 kap Nedläggning av järnväg och indragning av dess biområde
78 §.Nedläggning av järnväg i samband med byggande av järnväg. I den första meningen i paragrafen ändras omnämnandet av Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket, som i fortsättningen ska besluta om godkännande av planer. I den sista meningen i paragrafen ersätts ordet banhållaren med Trafikledsverket. I enlighet med 2 § 3 mom. ska bestämmelsen inte tillämpas på nedläggning av privata spåranläggningar.  
79 §.Nedläggning av järnväg i andra sammanhang. I 1 och 2 mom. ersätts omnämnandet av Trafikverket med ett omnämnande av Trafikledsverket.  
80 §.Överlåtelse av järnvägsområde i samband med nedläggning av järnväg. I 1 och 3 mom. ersätts omnämnandet av Trafikverket med ett omnämnande av Trafikledsverket.  
81 §.Konstruktioner och anordningar på ett järnvägsområde som dragits in och överlåts. I paragrafen ersätts omnämnandet av Trafikverket med ett omnämnande av Trafikledsverket.  
82 §.Förfaranden som gäller ett järnvägsområde som dragits in. I 1 mom. ersätts omnämnandet av Trafikverket med ett omnämnande av Trafikledsverket.  
83 §.Indragning av biområde. I 1, 2 och 3 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
84 §.Upphörande av panträtt och särskild rättighet. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren.  
85 a §.Överlåtelse av delar av ett järnvägsområde. Det föreslås att omnämnandet av Trafikverket ändras till ett omnämnande av Trafikledsverket. 
7 kap Särskilda bestämmelser
86 §.Biträdande terränguppgifter. Paragrafen är ny till innehållet. Avsikten är att den ska tas in i stället för den bestämmelse som tidigare upphävdes genom en lag om ändring av banlagen (567/2016). I 1 mom. föreslås en bestämmelse om att Trafikledsverket får lägga ut sådana biträdande terränguppgifter som anknyter till tillståndsuppgifter eller andra uppgifter som hör till Trafikledsverket till en privat tjänsteleverantör eller en annan tjänsteleverantör. I 2 mom. föreslås en bestämmelse om att tjänsteleverantören ska ha tillräckliga tekniska förutsättningar och tillräcklig kompetens för att sköta de uppgifter som avses i 1 mom. Dessutom ska i momentet ingå en informativ hänvisning till att den tjänsteleverantör som sköter biträdande terränguppgifter omfattas av straffrättsligt tjänsteansvar och av bestämmelserna i skadeståndslagen. 
87 §.Administrativa tvångsmedel. Det föreslås att Transport- och kommunikationsverket i fortsättningen ska ha tvångsmedelsbefogenheter enligt 1 mom. Både Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket ska i fortsättningen ha i 2 mom. avsedda befogenheter att vidta brådskande åtgärder. I 2 mom. stryks dessutom omnämnandet av rättelse av olovlig åtgärd. En sådan rättelse av olovlig åtgärd som inte är nödvändig för att avlägsna en fara som omedelbart hotar trafiken kan skötas i ett förfarande enligt 1 mom.  
I 3 mom. ändras omnämnandet av Trafiksäkerhetsverket och Trafikverket till ett omnämnande av Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket.  
88 §.Indrivning av kostnader. I paragrafen ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
89 §.Underhåll av plankorsningar och broar. I 1 och 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
89 a §.Vissa skadeståndsärenden. Det föreslås att paragrafen upphävs som obehövlig. Bestämmelser om saken föreslås i 10 § i genomförandelagen. 
90 §.Delgivning och delfående av beslut. I 1 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren. 
91 §.Meddelande om beslut till dem som gjort en anmärkning och till myndigheterna. I 1 och 2 mom. ändras ordet banhållaren till bannätsförvaltaren.  
92 §.Ändringssökande. I andra meningen i 1 mom. ändras omnämnandet av banhållaren till ett omnämnande av Trafikledsverket. I 3 mom. förslås dessutom en skrivning om bannätsförvaltarens rätt att söka ändring i ett beslut om godkännande av en utredningsplan eller en järnvägsplan.  
94 §.Omedelbar verkställighet av beslut. I 2 mom. ändras omnämnandet av banhållaren till ett omnämnande av Trafikledsverket.  
100 §.Övergångsbestämmelser med tanke på ämbetsverksreformen och landskapsreformen.  
I paragrafen föreslås de övergångsbestämmelser med tanke på ämbetsverksreformen och landskapsreformen som gäller banlagen. I 1 mom. föreslås bestämmelser om behandling och avgörande av sådana utredningsplaner och järnvägsplaner som har godkänts före ikraftträdandet av den föreslagna lagen eller vars utarbetande har inletts före ikraftträdandet.  
I 2 mom. föreslås bestämmelser om giltigheten för sådana rättigheter enligt den gällande 36 § som har grundats före ikraftträdandet av den föreslagna lagen.  
I 3 mom. föreslås bestämmelser om att närings-, trafik- och miljöcentralerna inte ska ha exklusiv behörighet att bereda järnvägsplaner som berör plankorsningar, utan att de ska dela befogenheterna med Trafikledsverket. Närings-, trafik- och miljöcentralernas behörighet gäller emellertid endast till den 31 december 2019.  
I 4 mom. föreslås bestämmelser om att närings-, trafik- och miljöcentralerna ska ha behörighet att föra talan i ärenden som rör statens bannät fram till den 31 december 2019.  
I 5 mom. föreslås bestämmelser om att närings-, trafik- och miljöcentralen ska behandla och avgöra ersättningsyrkanden som hänför sig till sak- eller förmögenhetsskador som inträffat inom bannätet inom ett serviceområde för järnvägstrafik. 
Enligt 6 mom. ska det som anges i denna övergångsbestämmelse tillämpas på sådana serviceavtal som Trafikverket eller Trafikledsverket och närings-, trafik- och miljöcentralerna har ingått med externa tjänsteproducenter. 
1.69
Banskattelagen 605/2003
1 §. Det föreslås att banskattelagen ska upphävas. Järnvägslagen (1394/2015) och banlagen (1395/2015) ändrades så att Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde, nedan järnvägsmarknadsdirektivet, genomfördes nationellt så att lagarna trädde i kraft den 8 december 2015. 
Då Riksdagen har godkänt genomförande av järnvägsmarknadsdirektivet betyder det att alla avgiftsgrunder som hör till unionslagstiftningen har nu blivit en del av avgitftsreglering av järnvägslagen och det finns inget behov för ett särskilt banskatt. Järnvägsmarknadsdirektivet kräver att medlemsstaterna bör genomföra avgiftssystemet senast 15 juni 2019 så att prissättning av bannättet motsvarar den som järnvägsmarknadsdirektivet förutsätter. Upphävande av banskattelagen är neutral för statsbudgeten då i framtiden ska banskattet integreras i banavgift som Trafikledverket ska ta från användning av bannätet och ändringen från banskattet till banavgiften kan tas i hänsyn i statsbudgeten gällande kostnader för banhållningen. Banskattelagen ska upphävas från och med den 1 januari 2019. 
1.70
Lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget med Ryssland om utarrendering av den del av Saima kanal som tillhör Ryssland och av det därtill hörande området till republiken Finland samt om fartygstrafiken genom Saima kanal och om tillämpning av fördraget 104/2011
3 §. I 1 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket.  
1.71
Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården 159/2007
3 §.Definitioner. I 1 mom. 9 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.72
Lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden 590/2013
27 §.Myndigheternas tillsynssamarbete. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Energimyndighetens rätt att lämna ut uppgifter till andra myndigheter. I 1 mom. 1 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.73
Lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation 917/2014
4 §.Anmälningsplikt som gäller bedrivande av verksamhet. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 4, 5, 6 och 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Förteckning över anmälningar. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Ledigförklaring av nätkoncessioner. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Beviljande av nätkoncession för kortvarig verksamhet. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Beviljande av nätkoncession genom auktion. I 2 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Närmare föreskrifter om auktionsförfarandet. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Deltagande i auktion. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Auktionsförfarandets offentlighet. I 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Förkastande av auktionsbud. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Villkor för nätkoncession. I 3 mom. 2 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
18 §.Överföring av nätkoncession. I 8 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Förfarandet vid ansökan om programkoncession. I det inledande stycket i 1 mom., i 1 mom. 6 punkten samt i 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
25 §.Beviljande av programkoncession. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §. Beviljande av programkoncession för televisionsverksamhet som tjänar allmänintresset. I 2, 4 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
28 §.Kortvarig programkoncession. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Överföring av programkoncession. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Hur en programkoncession förfaller. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §.Avstående från programkoncession. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Analog radioverksamhet som kräver programkoncession. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
35 §.Förfarandet vid ansökan om programkoncession för analog radioverksamhet. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Beviljande av programkoncession för analog radioverksamhet. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
39 §.Radiotillstånd. I 1, 2, 3, 4, 6, 9 och 10 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till Gränsbevakningsväsendet. 
40 §.Beviljande av radiotillstånd. I 1, 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Förutsättningar för beviljande av radiotillstånd och frekvensreservering. I 1 mom. 1 och 4 punkten samt i 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Tillståndsvillkor. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Skyldighet att höra parter. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
45 §.Beviljande av frekvensreservering. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §. Förnyande av radiotillstånd utan ansökan. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
47 §.Ändring av radiotillstånd. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
48 §.Överföring och uthyrning av radiotillstånd. I 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
49 §.Återkallande av radiotillstånd och frekvensreservering. I det inledande stycket i 1 mom. och i 1 mom. 3 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
50 §.Beslut om störningsskydd. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
51 §.Marknadsdefinition. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
52 §.Marknadsanalys och beslut om betydande marknadsinflytande. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
53 §.Skyldigheter för företag med betydande inflytande på grossistmarknaden. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
54 §.Skyldigheter för företag med betydande inflytande på detaljistmarknaden. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. och i 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
55 §.Skyldigheter som åläggs på andra grunder än på grund av betydande marknadsinflytande. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
56 §.Skyldigheter vid överlåtelse av nyttjanderätt på grund av betydande marknadsinflytande. I det inledande stycket i 1 mom. och i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
57 §.Skyldigheter vid överlåtelse av nyttjanderätt på grund av annat än betydande marknadsinflytande. I det inledande stycket i 1 mom. och i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
58 §.Samlokalisering och gemensamt utnyttjande. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
61 §.Samtrafikskyldighet på grund av betydande marknadsinflytande. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
62 §.Samtrafikskyldighet på andra grunder. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
65 §.Ersättning för användning av telefonnät. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
67 §.Tekniska skyldigheter vid överlåtelse av nyttjanderätt. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
68 §.Skyldigheter i fråga om icke-diskriminering. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
69 §.Skyldighet att lämna insyn. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
70 §.Skyldighet att särredovisa i bokföringen. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
71 §.Skyldigheter vid prissättning av nyttjanderätt och samtrafik. I 1, 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
72 §.Prissättningsskyldighet som inte är baserad på betydande marknadsinflytande. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
73 §.Utredningsskyldighet vid prissättning. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
74 §.Kostnadsberäkningssystem. I 1 och 2 mom., i det inledande stycket i 3 mom. samt i 3 mom. 3 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
75 §.Tillsyn över kostnadsberäkningssystemet. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. och i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
76 §. Funktionell separation. I 1 mom. och i det inledande stycket i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
77 §.Skyldighet att anmäla ägarbyte. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
81 §.Skadeståndsskyldighet. I 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
82 §.Yttrande om marknadsdefinitioner, marknadsanalyser och betydande marknadsinflytande. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
83 §.Yttrande om företags skyldigheter när det gäller betydande marknadsinflytande. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
84 §.Förfarandet i brådskande fall. I det inledande stycket i 1 mom. och i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
85 §.Utseende av leverantörer av samhällsomfattande tjänster. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
86 §.Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster för allmänna telefonitjänster. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
87 §.Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster för internetaccesstjänster. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
89 §. Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som avser kontaktinformationstjänster. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
90 §.Skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster som avser nättjänster. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
92 §.Övervakning av priserna på samhällsomfattande tjänster. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
93 §.Nettokostnaderna för samhällsomfattande tjänster. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
94 §.Ersättning för leverantörens kostnader för samhällsomfattande tjänster. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
96 §.Kommunikationsverkets föreskrifter om frekvensanvändningen. I rubriken för paragrafen samt i 1, 2, 3, 5 och 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
97 §. Särskilda bestämmelser om frekvensförvaltning. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
98 §.Teleområden. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
99 §.Kommunikationsverkets föreskrifter om numrering. I rubriken för paragrafen och i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
100 §.Numreringsbeslut. I 1, 3 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
101 §.Återkallande av nyttjanderätten till nummer och prefix. I det inledande stycket i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
102 §.Nummerportabilitet. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
103 §.Tekniska föreskrifter om nummerportabilitet. I 1 mom. och i det inledande stycket i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
104 §.Telekommunikation inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
105 §.Allmänt utlandsprefix. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
110 §.Nätneutralitet. I det inledande stycket i 2 mom. och i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
111 §.Nyttjanderätt till fastigheters och byggnaders interna nät. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
120 §.Fel i leveransen av kommunikationstjänster. I 1 mom. 1 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
124 §.Anmälningsskyldighet vid fel eller dröjsmål. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
130 §.Skyldighet att offentliggöra kvalitetsinformation. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
132 §.Identifiering av abonnemang. I 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
134 §.Specificering av fakturor och specificering per uppkoppling. I 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
135 §.Rätt att begränsa användningen av ett abonnemang till mottagning av annat än kommunikationstjänster. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
143 §.Behandlingsrätt i fall av missbruk. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
145 §.Dokumentering av behandlingshistorik. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
157 §.Skyldighet att lagra uppgifter för myndigheternas behov. I 8 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 6 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
158 §.Skyldigheter och förfaringssätt vid behandling av uppgifter som lagras för myndigheternas behov. I 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
163 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
164 §.Kommunikationsverkets domännamnsverksamhet och förmedling av domännamn. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
165 §.Registrarens anmälningsskyldighet. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
166 §.Domännamnets form och innehåll. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
167 §.Anteckning av uppgifter i domännamnsregistret och offentliggörande av uppgifter. I 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
168 §.Överföring av domännamn och byte av registrar. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
169 §.Avregistrering av domännamn. I 1, 2, 3, 4 och 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
170 §.Registrarens övriga skyldigheter. I 1 mom. 3 och 7 punkten samt i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
171 §.Organisering av domännamnsförvaltningen. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
172 §.Säkerställande av domännamns informationssäkerhet. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
195 §.Tillgång till kontaktinformationstjänster. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
209 §.Europeiskt programutbud. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
213 §.Förfarande för utövande av ensamrätt. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
228 §. Kanalplatsnumrering. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
242 §.Tillgången till information om telekablars placering samt informationssäkerheten vid behandlingen av den. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
244 §.Föreskrifter om kommunikationsnät och kommunikationstjänster. I det inledande stycket i paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
245 §.Krav som gäller lämnande av biträde till myndigheter. I 1, 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
247 §.Skyldighet att sörja för informationssäkerheten vid kommunikationsförmedling och tillhandahållande av mervärdestjänster. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
249 §.Planering och byggande av fastigheters och byggnaders fysiska infrastruktur och interna nät. I det inledande stycket i 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
252 §.Tillhandahållande av information om kombinationer av radioutrustning och programvara och registrering av vissa typer av radioutrustning. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
253 §.Skyldigheter för tillverkare av radioutrustning. I 10 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
253 a §.Tillverkarens representant. I 2 mom. 1, 2 och 3 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
253 b  §.Skyldigheter för importörer av radioutrustning. I 5 och 8 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
253 d §.Skyldigheter för ekonomiska aktörer. I 2 mom. 1, 2 och 3 punkten samt i 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
258 §.Teknisk dokumentation för radioutrustning. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
260 §.Hantering av radioutrustning som utgör en risk. I 1, 2, 4, 5, 7 och 8 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
261 §.Samråd som gäller begränsande åtgärder. I 1, 3, 4 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
262 §.Förfarande som gäller överensstämmande radioutrustning som utgör en risk. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
263 §.Korrigerande av formell bristande överensstämmelse. I det inledande stycket i 1 mom., i 1 mom. 7 punkten samt i 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
265 §.Påvisande av behörighet. I 1, 3, 4, 6 och 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet och försvarsmakten till Försvarsmakten. 
266 §.Upprätthållande av kompetens. I 1 mom. 3 punkten samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
267 §.Uppvisande av behörighets- och kompetensbevis samt bevisens giltighetstid. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket, omnämnandet av Trafiksäkerhetsverket stryks och sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till Gränsbevakningsväsendet. 
268 §.Återkallande av behörighets- och kompetensbevis. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
269 §.Skydd av elektroniska meddelanden. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
270 §.Skyldigheter för företag som använder avkodningssystem. I 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
271 a §. Tillhandahållande av offentlig reglerad satellittjänst. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
271 b  §.Tillverkning av satellittjänstteknik. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
271 c §.Exportkontroll. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
272 §.Åtgärder för informationssäkerheten. I 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
273 §.Skyldighet att avhjälpa störningar. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
274 §.Störningsanmälningar till abonnenter och användare. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
275 §.Störningsanmälningar till Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen samt i 1–5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
276 §.Samarbetsgruppen för störningssituationer. I det inledande stycket i 1 mom., i 2 mom. 2 punkten samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
277 §.Avhjälpande av radiostörningar. I 3, 4, 5 och 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
278 §.Allmänt nödnummer. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
280 §.Teleföretags skyldighet att förmedla riktade myndighetsmeddelanden. I 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
282 §.Beredskapsplanering. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
284 §.Närmare bestämmelser om beredskap. I det inledande stycket i paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
286 §.Avgift för deltagande i auktion. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
287 §.Koncessionsavgift. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
288 §.Marknadsbaserad frekvensavgift. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 1 mom. 3 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I det inledande stycket i 1 mom. ändras ordalydelsen för tydlighetens skull. 
289 §.Informationssamhällsavgift. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
290  §.Omsättning som informationssamhällsavgiften baseras på. I 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
291 §.Påförande av informationssamhällsavgift. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
292 §.Lämnande av uppgifter till Kommunikationsverket samt avgiftsskyldigheten i vissa undantagssituationer. I rubriken för paragrafen samt i 1, 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
294 §.Beloppet av tillsynsavgiften för televisions- och radioverksamhet. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
295 §.Domännamnsavgift. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
296 §.Numreringsavgift. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
299 §.Kostnader för system som anskaffats för biträdande av myndigheter. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
301 §.Kostnader för system för förmedling av riktade myndighetsmeddelanden. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
303 §.Kommunikationsverkets allmänna uppgifter. I rubriken för paragrafen samt i 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
304 §.Kommunikationsverkets särskilda uppgifter. I rubriken för paragrafen och i det inledande stycket i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. raderas sista meningen eftersom den är onödig. 
307  §.Vissa andra myndigheters uppgifter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. Sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras till Gränsbevakningsväsendet. Den andra meningen i paragrafen stryks. 
308 §.Myndighetssamarbete. I 1–3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
309 §.Handräckning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet och omnämnandet av Trafiksäkerhetsverket stryks helt och hållet. 
311 §.Kommunikationsverkets och statsrådets skyldighet att offentliggöra beslut och meddelanden. I rubriken för paragrafen och i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
312 §.Elektronisk delgivning. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
313 §.Behandling av tillsynsärenden vid Kommunikationsverket. I rubriken för paragragen, i 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
314 §.Kommunikationsverkets avgörande av tvister mellan företag. I rubriken för paragragen samt i 1, 2, 3, 4 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
315 §.Myndigheternas allmänna rätt att få information. I 1 mom. samt i det inledande stycket i 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 4 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
316 §.Behandling och utplåning av uppgifter om kommunikation och lokalisering. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
317 §.Identifiering och lokalisering av orsaken till störningar av radiokommunikation. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
318  §.Utlämnande av information från myndigheter. I 1, 2, 3 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. stryks omnämnandet av Trafiksäkerhetsverket. I momentet ändras Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet 
319 §.Tystnadsplikt och utlämnande av information som gäller meddelanden. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom., i 2 mom. 1 punkten samt i 3 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
320 §.Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets rätt att få information. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
323 §.Avgiftsfria åtgärder och avgiftsfri information för vissa myndighete. I 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
325 §.Kommunikationsverkets inspektionsrätt. I rubriken för paragrafen samt i 1, 3, 4 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
326 §.Inspektion av radioutrustning. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom i 2 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
327 §.Undersökning av utrustning. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
328 §.Tryggande av störningsfri och effektiv användning av radiofrekvenser. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
329 §.Förhindrande av radiostörningar. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
330 §.Tillsynsbeslut. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
331 §.Interimistiska beslut. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
333  §.Påföljdsavgift för teleföretag. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
334 §.Påföljdsavgift för utövare av televisions- eller radioverksamhet. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
336 §.Förbud mot oskäliga avtalsvillkor vid tillhandahållande av kommunikationstjänster. I 1, 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
338 §.Avbrytande av televisionsverksamhet. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
340 §.Förbud mot televerksamhet. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
342 §.Omprövning. I 2 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
343 §.Överklagande hos marknadsdomstolen. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
344 §.Överklagande hos förvaltningsdomstolen. I 1, 3 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
345 §.Överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen. I 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
I 2 mom. 2, 3 och 4 punkten samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
352 §.Övergångsbestämmelser. I 4 och 5 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
1.74
Lagen om driftskompatibilitet för elektroniska vägtullsystem 21/2014
4 §.Krav som ska uppfyllas av EETS-betalningsförmedlare. I det inledande stycket i 1 mom. samt i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
5 §.EETS-tjänsternas täckning. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Tekniska krav som ska uppfyllas av EETS och av driftskompatibilitetskomponenter. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Avhjälpande av brister hos driftskompatibilitetskomponenter. I 1, 2, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Administrativa tvångsmedel. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
20 §.Register över EETS-områden. I 1, 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Register över EETS-betalningsförmedlare. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
22 §.Tillsynsmyndigheter. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 3 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen (RP 9/2018 rd) tillämplig. 
23 §.Tillsynsmyndighetens rättigheter. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Överklagande. I 2 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1–3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.75
Lagen om ett informationssystem för väg- och gatunätet 991/2003
4 §.Administreringen av informationssystemet. Trafikverket ändras till Trafikledsverket. 
5 §.Inrättandet av informationssystemet. Trafikverket ändras till Trafikledsverket. 
6 §.Upprätthållande av informationssystemet. I 1 och 2 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. Samtidigt ändras i 1 mom. skrivsättet för lantmäteriverket till Lantmäteriverket. 
7 §.Utlämnande av uppgifter ur informationssystemet. Trafikverket ändras till Trafikledsverket. 
9 §.Ansvaret för uppgifterna. Trafikverket ändras till Trafikledsverket. Samtidigt ändras skrivsättet för lantmäteriverket till Lantmäteriverket. 
1.76
Inkomstskattelagen 1535/1992
74 §.Sjöarbetsinkomst. I 1 mom. 2 punkten ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
1.77
Lagen om transport av farliga ämnen 719/1994
3 a §.Transportklasser för farliga ämnen. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Övriga myndigheter. I 1 och 3 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet så att det börjar med stor bokstav samt i 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 a §.Krav på fordon som används för transport av farliga ämnen. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
7 b §.Beviljare av TFÄ-godkännanden och utförare av TFÄ-besiktningar. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 c §.Behörighetsvillkor för personer som beviljar TFÄ-godkännanden och utför TFÄ-besiktningar. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 d §.Tillstånd att ge vidareutbildning för personer som beviljar TFÄ-godkännanden och utför TFÄ-besiktningar. I 1, 2 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Transportörens skyldigheter. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 a §.Transport som resgods. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 b §.Transport som flygpostförsändelse. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 c §.Skyldighet att utse säkerhetsrådgivare. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Personalens allmänna behörighet. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 a §.Särskilda bestämmelser om personalens behörighet i uppgifter som hänför sig till lufttransporter. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 b §.Körtillstånd för vägtransport. I 2 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 c §.Dokument, utredningar och anmälningar i anslutning till transporter. I 1 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 d §.Skyddsåtgärder och skyddsförpliktelser. I 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Transport och tillfällig förvaring i transportkedjan. I 2, 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket., i 3 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
13 a §.Förpackningars och tankars överensstämmelse med kraven. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 b §.Ekonomiska aktörers skyldigheter. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 c §.Besiktningsorgan och deras uppgifter. I 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 d §.Erkännande av besiktningsorgan. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 e §.Förutsättningar för erkännande av besiktningsorgan. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 a §.Allmänna transportbegränsningar. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
14 b §.Regionala transportbegränsningar. I 1, 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
17 a §. Handräckning. I paragrafen ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
20 §.Begäran om omprövning. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 §.Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. I 3 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet samt sättet att skriva tullen till Tullen. 
23 a §.Undantag. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
23 b §.Myndigheternas rätt att få uppgifter. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
24 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 4 mom. ändras sättet att skriva gränsbevakningsväsendet till Gränsbevakningsväsendet. 
1.78
Lagen om varningsmeddelanden 466/2012
5 §.Behöriga myndigheter. I 1 mom. 9 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Trafikledsverket och i 10 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.79
Lagen om stark autentisering och betrodda elektroniska tjänster 617/2009
2 §.Definitioner. I 1 mom. 10 och 11 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Skyldighet för leverantörer av identifieringstjänster att anmäla att verksamheten inleds. I 1 och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Register över leverantörer av identifieringstjänster. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 a §.Nätverk för leverantörer av identifieringstjänster. I 1 mom. ändras ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
16 §.Skyldighet för leverantörer av identifieringstjänster att anmäla hot och störningar som riktas mot verksamheten eller skyddet av uppgifter. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 2 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
17 §.Identifiering av en fysisk person som ansöker om ett identifieringsverktyg. I 1 och 7 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
29 §.Bedömning av överensstämmelse hos en elektronisk identifieringstjänst. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
30 §.Bedömning av överensstämmelse hos den nationella noden för elektronisk identifiering. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
31 §.Inspektionsberättelse. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
32 §.Fastställande av överensstämmelse hos betrodda tjänster. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
33 §. Allmänna krav på bedömningsorgan. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
34 §.Godkännande av organ för bedömning av överensstämmelse. I paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
35 §. Ansökan om att bli organ för bedömning av överensstämmelse. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
36 §.Certifiering av anordningar för skapande av kvalificerade elektroniska underskrifter eller kvalificerade elektroniska stämplar. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
37 §.Verksamheten vid organ för bedömning av överensstämmelse och certifieringsorgan. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
38 §.Återkallande av godkännande som organ för bedömning av överensstämmelse eller utseende till certifieringsorgan. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Allmän styrning samt Kommunikationsverkets föreskrifter. I rubriken för paragrafen, i det inledande stycket i 2 mom. samt i 2 mom. 2 och 7 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 a §.Kommunikationsverkets uppgifter. I rubriken för paragrafen, i 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
43 §.Rätt till information. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Vid behandlingen av personuppgifter blir även den nationella dataskyddslagen tillämplig. 
44 §.Myndighetssamarbete och rätt att lämna information. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
45 §.Administrativa tvångsmedel. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
45 a §.Interimistiska beslut. I 1 och 2 mom. samt i det inledande stycket i 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
46 §.Inspektionsrätt. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 4 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Bestämmelser om dataskyddsombudsmannen finns också i den nationella dataskyddslagen. 
47 §.Avgifter till Kommunikationsverket. I rubriken för paragrafen samt i 1, 2, 3, 4, 5 och 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
49 §.Sökande av ändring i myndighetsbeslut. I 1, 2 och 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
I 5 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och den nationella dataskyddslagen (RP 9/2018 rd), som kompletterar den. 
49 a §.Sökande av ändring i beslut av organ för bedömning av överensstämmelse och beslut av certifieringsorgan. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.80
Lagen om statens televisions- och radiofond 745/1998
3 §.Statens televisions- och radiofond och dess medel. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Bokföring, bokslut och revisorer. I 1 och 6 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.81
Statstjänstemannalagen 750/1994
7 §. I 1 mom. 12 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket och Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket samt Trafikledsverket. Omnämnandet av Kommunikationsverket stryks som onödig, eftersom Trafiksäkerhetsverket och Kommunikationsverket slås samman till ett nytt ämbetsverk, dvs. Transport- och kommunikationsverket. 
En ny sak är att det enligt punkten krävs finskt medborgarskap även i sådana tjänster vid Transport- och kommunikationsverket, Trafikledsverket och Meteorologiska institutet som omfattar uppgifter som har en väsentlig betydelse för informations- och cybersäkerheten. 
Vid Transport- och kommunikationsverket gäller punkten tjänstemän vid Cybersäkerhetscentret och frekvensförvaltningen. I dessa tjänster samlas information som är viktig för den nationella säkerheten och som används som stöd för beslutsfattande. I tjänsterna finns dessutom möjlighet att påverka cybersäkerheten för nättjänster som är centrala för statsförvaltningen och säkerhetsmyndigheterna samt den nationella säkerheten i övrigt.  
Cybersäkerhetscentret ska fungera som nationell kommunikationssäkerhetsmyndighet (National Communications Security Authority, NCSA), som svarar för säkerhetsfrågor med anknytning till elektronisk informationsöverföring och –behandling av säkerhetsskyddsklassificerat material. Verksamheten är en del av Finlands säkerhetsmyndighetsorganisation. Uppgiftshelheterna har att göra med internationella och nationella säkerhetsförpliktelser. Det viktigaste syftet med dem är att skydda sekretessbelagd information som en annan stat lämnat ut till en finländsk aktör och finländska myndigheters sekretessbelagda information när den lämnas ut till företag. Dessutom främjar verksamheten informationssäkerheten allmänhet hos såväl myndigheter som företag. 
Det föreskrivs mera ingående om ställningen och uppgifterna för Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket i förslaget till lag om Transport- och kommunikationsverket (RP / ).  
1.82
Lagen om sambyggnad och samutnyttjande av nätinfrastruktur 276/2016
3 §.Samutnyttjande. I 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
4 §.Sambyggnad. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
5 §.Central informationspunkt. I det inledande stycket i 1 mom. och 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
6 §.Ordnande av den centrala informationspunktens verksamhet. I 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Informationsskyldighet. I 4 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Undersökningar på plats. I 3 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Tillsyn och avgörande av meningsskiljaktigheter. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Expertgrupp till stöd vid tvistlösning. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Kommunikationsverkets rätt att få information. I rubriken för paragrafen och i 1 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
13 §. Kommunikationsverkets rätt att meddela föreskrifter. I rubriken för paragrafen och i paragrafen ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
14 §.Besvär. I 1 och 2 mom. ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 1 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.83
Lagen om vattentjänster 119/2001
35 §.Tystnadsplikt. I 2 mom. 3 punkten ändras Kommunikationsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
1.84
Lagen om farkostregistret 424/2014
1 §.Registrering av farkoster. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
6 §.Förhandsanmälan. I 1 mom., i 2 mom. 4 punkten samt i 3 och 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
7 §.Registreringsanmälan. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
8 §.Första registrering. I 1 mom., i det inledande stycket i 2 mom. samt i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
9 §.Ändringsregistrering. I 1 och 2 mom. samt i det inledande stycket i 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
10 §.Slutlig avregistrering. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
11 §.Registreringsbevis. I 1, 3, 5 och 6 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
12 §.Registerbeteckning. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
13 §.Provbeteckning. I 1, 3 och 5 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
41 §.Åtgärdseftergift. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
42 §.Ändringssökande. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
I 3 mom. ändras hänvisningen till personuppgiftslagen (523/1999) till en hänvisning till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och till den nationella data-skyddslagen. 
1.85
Sjötrafiklagen 463/1996
6 §.Allmänna krav som gäller den som framför en farkost. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
9 §.Krav som gäller farkoster och deras utrustning. I 2 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
15 §.Regionala förbud och begränsningar. I 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 3 mom. ändras sättet att skriva försvarsmakten så att ordet börjar med stor bokstav. 
16 §.Förbud och begränsningar som gäller farkosttyper. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
17 §.Behandlingen av förbuds- och begränsningsärenden. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. I 1 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. I 2 mom. stryks omnämnandet av Trafikverket. 
18 §.Ikraftträdande av förbud och begränsningar. ”Trafikverket eller Trafiksäkerhetsverket” ändras till Transport- och kommunikationsverket.  
19 §.Utmärkning av förbud och begränsningar. I 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. 
21 §.Tillstånd till tävlingar och övningar. 
21 a §. Ordnande av ledningstjänster för kanaltrafiken. I 1 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
22 §.Ändringssökande. I 1 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket samt Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket.  
I 1 och 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
23 §.Tillsyn. Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. Sättet att skriva gränsbevakningsväsendet ändras så att det börjar med stor bokstav och tullverket ändras till Tullen.  
26 §.Närmare bestämmelser och föreskrifter. I 2 mom. ändras Trafikverket till Transport- och kommunikationsverket. Dessutom ändras momentets ordalydelse så att verket får meddela föreskrifter i stället för att verket meddelar föreskrifter.  
1.86
Lagen om farledsavgift 1122/2005
1 §.Tillämpningsområde. I 2 mom. 6 punkten ändras Trafikverket till Trafikledsverket. 
3 §.Behöriga myndigheter. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och verket. I 4 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket och Trafikverket till Trafikledsverket. 
9 §.Fastställande av nettodräktighet. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.87
Lagen om ett påföljdssystem för och tillsynen över den gemensamma fiskeripolitiken 1188/2014
8 §.Trafiksäkerhetsverket. I rubriken för paragrafen samt i 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. Hänvisningen till 2 § 1 mom. i lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg i 2 mom. uppdateras till att motsvara den ändrade ordningsföljden för punkterna i momentet i fråga. 
9 §.Tillsyn över klassificeringssällskap och godkända verksamhetsutövare. I 1 och 2 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
15 §.Mätning av maskinstyrkan. I 1 och 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
63 §.Anmälan om förbud att vara befälhavare. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
68 §.Kostnader orsakade av kontroll och mätning av maskinstyrkan. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
69 §.Utlämnande av registeruppgifter. I 2 mom. 3 punkten ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
71 §.Sökande av ändring. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
I 2 mom. ändras hänvisningen till förvaltningsprocesslagen (586/1996) till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd). 
1.88
Miljöskyddslagen 527/2014
24 §.Övriga tillsynsmyndigheter. I 3 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
26 §.Myndigheter och inrättningar vid typgodkännande. I 1 mom. ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
152 §.Hur bullerutredningar och handlingsplaner för bullerbekämpning utarbetas. I 1 mom. ändras Trafikverket till Trafikledsverket och i 2 mom. till Transport- och kommunikationsverket. 
183 §.Förbud och förelägganden som gäller ämnen, kemikalier, preparat, produkter, anordningar och maskiner. I 3 mom. Trafiksäkerhetsverket ändras till Transport- och kommunikationsverket. 
1.89
Lagen om oljeskyddsfonden 1406/2004
5 §.Oljeskyddsavgiftens storlek. I paragrafen ändras Trafiksäkerhetsverket till Transport- och kommunikationsverket. 
2
Närmare bestämmelser och föreskrifter
I 4 § 3 mom. i lagförslaget som gäller Transport- och kommunikationsverket ingår ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet utfärda bestämmelser om ledningen av verket och skötseln av dess uppgifter, behörighetsvillkor för andra tjänster vid ämbetsverket än tjänsten som generaldirektör, förordnande av ställföreträdare för generaldirektören och övriga ärenden som gäller personalen. Enligt 7 § 2 mom. i det lagförslaget ska dessutom bestämmelser om behandlingen och avgörandet av ärenden vid verket utfärdas genom förordning av statsrådet. 
I 3 och 4 § i lagen om Trafikverket (862/2009) ingår bemyndiganden att genom förordning av statsrådet utfärda närmare bestämmelser om ledningen av verket och om beslutanderätten. I lagförslaget i fråga ingår bemyndiganden med samma innehåll som i det ovannämnda lagförslaget som gäller Transport- och kommunikationsverket. I enlighet med 3 § 3 mom. i lagförslaget ska det genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ledningen av verket och skötseln av dess uppgifter, behörighetsvillkor för andra tjänster vid ämbetsverket än tjänsten som generaldirektör, förordnande av ställföreträdare för generaldirektören och övriga ärenden som gäller personalen. Enligt 4 § 2 mom. ska dessutom bestämmelser om behandlingen och avgörandet av ärenden vid verket utfärdas genom förordning av statsrådet. 
3
Ikraftträdande
Bestämmelser om ikraftträdandet av lagarna föreslås ingå i en separat införandelag, lagen om införande av lagstiftningen om genomförande av ämbetsverksreformen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde och om omorganisering av ämbetsverkens uppgifter. Den föreslagna lagen innehåller bland annat bestämmelser där de författningar som träder i kraft och de som upphävs räknas upp. Lagen innehåller också bestämmelser om arrangemang under övergångsperioden, vilka berör Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket samt deras uppgifter och behörighet, avtal, anhängiga ärenden och personal samt sökande av ändring. 
Bestämmelser om tidpunkten för ikraftträdandet finns i den föreslagna lagens 13 §. Avsikten är att införandelagen ska träda i kraft så snart som möjligt efter att den har antagits av riksdagen. Ämbetsverksreformen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, och förslaget ingår i införandelagens 1 §, som innehåller tidpunkten för ikraftträdandet av den nya ämbetsverkslagen och ändringslagarna. I 2 § föreslås bestämmelser om de lagar som upphävs. Med tanke på förberedande åtgärder och organisering föreslås det att generaldirektören för det nya verket ska kunna utnämnas och tillträda redan den 1 oktober 2018. Bestämmelsen om detta ingår i införandelagens 9 §. 
I propositionshelheten ingår ett förslag om att upphäva vissa lagar eller i behövlig utsträckning ändra de bestämmelser i gällande uppgiftsspecifika speciallagar där det föreskrivs om uppgifter som ankommer på de nuvarande ämbetsverk som berörs av förändringen. De ändringsförslag som gäller dessa lagar bifogas denna proposition. Avsikten är att motsvarande ändringar ska genomföras även i författningarna på förordningsnivå, när lagen om införande av ämbetsverksreformen har trätt i kraft. 
4
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
I propositionen föreslås det att det grundas ett nytt ämbetsverk, Transport- och kommunikationsverket, till vilket sammanförs Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets uppgifter och till vilket överförs vissa av Trafikverkets uppgiftshelheter. Dessutom ändras det nuvarande Trafikverket till Trafikledsverket, som centraliserat ska sköta uppgifter i anslutning till trafikledshållningen. Propositionen bör till denna del bedömas med avseende på grundlagens 1 kap. 2 § om rättsstatsprincipen, 11 kap. 119 och 122 § om organisering av förvaltningen och 6 kap. 80 §. När det gäller de språkliga rättigheterna bör förslaget bedömas utifrån både 17 och 122 § i grundlagen. Både lagförslaget som gäller Transport- och kommunikationsverket och lagförslaget som gäller ändring av lagen om Trafikverket innehåller en bestämmelse med stöd av vilken verket kan anförtro privata eller offentliga tjänsteleverantörer vissa biträdande uppgifter som inte är förenade med betydande utövning av offentlig makt. Dessa förslag bör bedömas med avseende på 124 § i grundlagen. 
4.1
Ämbetsverkens uppgifter
Rättsstatsprincipen och förvaltningens lagbundenhet. Enligt 2 § 3 mom. i grundlagen ska all utövning av offentlig makt bygga på lag, och i all offentlig verksamhet ska lag noggrant iakttas. Iakttagandet av rättsstatsprincipen förutsätter att den som utövar offentlig makt alltid ska ha en behörighetsgrund som i sista hand återgår på en av riksdagen stiftad lag (RP 1/1998 rd, s. 75 och GrUU 29/2013 rd, s. 2/I). En myndighet kan således inte ha behörighet att utöva offentlig makt, om behörigheten saknar uttryckligt stöd i rättsordningen.  
Utgångspunkten är att det alltid ska framgå av lag vilken myndighet som är behörig (GrUU 67/2010 rd, s. 5). Grundlagsutskottet har i praktiken förhållit sig återhållsamt till möjligheten att avvika från bestämmelserna om behörig myndighet. Utskottet har särskilt när det gäller bestämmelser som har kopplingar till de grundläggande fri- och rättigheterna ansett att den behöriga myndigheten entydigt eller annars exakt ska framgå av lagen eller att åtminstone utgångspunkterna för myndigheternas behörighetsförhållanden och villkoren för att delegera behörighet framgår tillräckligt exakt av lagen (GrUU 49/2014 rd, s. 4/II, GrUU 32/2012 rd, s. 6, GrUU 21/2009 rd, s. 4–5, GrUU 19/2009 rd, s. 3–4, GrUU 3/2009 rd, s. 4, GrUU 51/2006 rd, s. 9, GrUU 24/2006 rd, s. 2–3, GrUU 18/2004 rd, s. 2, GrUU 17/2004 rd, s. 2, GrUU 65/2002 rd, s. 4, GrUU 47/2001 rd, s. 3, GrUU 45/2001 rd, s. 5, GrUU 21/2001 rd, s. 4, GrUU 7/2001 rd, s. 4). En myndighet kan sålunda inte genom lag ges helt gränslösa befogenheter att överföra sina uppgifter eller behörigheter till en annan myndighet (GrUU 9/2014 rd, s. 3; GrUU 61/2010 rd, s. 5 – jfr GrUU 11/2002 rd, s. 6–7; GrUU 35/2008 rd, s. 3, GrUU 14/2008 rd, s. 3, GrUU 8/2006 rd, s. 4, GrUU 19/2005 rd, s. 8, GrUU 11/2004 rd, s. 2, GrUU 14/2003 rd, s. 3, GrUU 72/2002 rd, s. 2–3, GrUU 52/2001 rd, s. 5, GrUU 29/2013 rd, s. 2, GrUU 55/2005 rd, s. 3, GrUU 47/2005 rd, s. 5–6).  
I denna proposition klarläggs det nya ämbetsverket Transport- och kommunikationsverkets uppgifter. Till ämbetsverket överförs de nuvarande ämbetsverken Trafiksäkerhetsverkets och Kommunikationsverkets uppgifter i sin helhet samt en del av Trafikverkets uppgifter. Närmare bestämmelser om de uppgiftshelheter som ingår i ämbetsverkslagen ska enligt förslaget utfärdas i speciallagstiftning. Bestämmelser om Trafikledsverkets uppgifter utfärdas genom ändringen av lagen om Trafikverket, och i lagförslaget nämns de uppgiftshelheter som det ska utfärdas närmare bestämmelser om i speciallagstiftning. 
I båda ämbetsverkslagarna föreslås bestämmelser om förhållandet till landskapen och kommunerna och om beredskap inför störningar under normalförhållanden och i undantagsförhållanden. Dessutom föreslås det att de väghållningsuppgifter som ska skötas av landskapen delvis ordnas genom avtalsförfaranden mellan staten (Trafikledsverket) och landskapens samarbetsområden. I speciallagstiftning ska det dock föreskrivas om standardlösningarna i fråga om uppgiftsfördelningen mellan staten och landskapen, så behörigheten att sköta uppgifterna härleds inte enbart ur avtalen. Likaså ska trafikledningen kunna ordnas genom avtalsförfaranden mellan Trafikledsverket och det trafikledningsbolag som ska bildas. De föreslagna avtalsförfarandena och utövandet av offentlig makt i samband med dem grundar sig således på lag, och i lagarna föreskrivs det med hänsyn till grundlagen tillräckligt exakt om avtalsförfarandena, om de myndigheter som svarar för uppgifterna och om innehållet i avtalen.  
Organiseringen av förvaltningen. Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket är sådana myndigheter inom centralförvaltningen som avses i 119 § 1 mom. i grundlagen. Verkens verksamhetsområde omfattar hela landet. I verkens uppgifter ingår att utöva offentlig makt, och därför är det motiverat att bestämmelser om de allmänna grunderna för deras verksamhet utfärdas genom lag. Bestämmelser om verkens uppgifter ingår i cirka 100 lagar, och förslag om hur uppgifterna ska anvisas dessa verk ingår i denna regeringsproposition. Dessutom är avsikten att hösten 2018 överlämna separata regeringspropositioner om vissa uppgiftsöverföringar. 
Enligt 119 § 2 mom. i grundlagen ska de allmänna grunderna för statsförvaltningens organ regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Enligt detaljmotiveringen till bestämmelsen (RP 1/1998) ska med de allmänna grunderna avses enhetens namn, bransch och huvudsakliga uppgifter samt dess behörighet. Begreppet offentlig makt i 119 § 2 mom. i grundlagen får sitt innehåll från 2 § 3 mom. i grundlagen, enligt vilket utövning av offentlig makt ska bygga på lag och lag noggrant ska iakttas i all offentlig verksamhet. Det är således fråga om utövning av offentlig makt till exempel när en enhet kan utfärda rättsnormer som avses i 80 § 2 mom. i grundlagen eller fatta beslut om individens rättigheter, skyldigheter eller förmåner eller använda maktmedel eller annars ingripa i individens grundläggande fri- och rättigheter. Om ett organ inom statsförvaltningen har dylika uppgifter, bör bestämmelser om de allmänna grunderna för organet utfärdas genom lag. 
Syftet med den tämligen allmänna bestämmelsen i 119 § i grundlagen har varit att tillåta en flexibel utveckling av statsförvaltningen. I det nya ämbetsverkets uppgifter ingår sådana uppgifter och beslut vilkas konsekvenser sträcker sig till företag, enskilda rättssubjekt samt andra myndigheter. Transport- och kommunikationsverkets och Trafikledsverkets beslut påverkar även till exempel landskapen och kommunerna. Av denna orsak är det korrekt att föreskriva om Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket och om deras uppgifter genom lag. 
I de föreslagna lagarna om Transport- och kommunikationsverket samt om ändring av lagen om Trafikverket föreskrivs det om de allmänna grunderna för dessa myndigheter, dvs. om deras namn, ställning och verksamhetsområde samt huvudsakliga uppgifter och behörighet i enlighet med 119 § 2 mom. i grundlagen. Bestämmelser om andra frågor som gäller dessa ämbetsverks organisation och ledning utfärdas genom förordning av statsrådet, medan bestämmelser om avgifter för verkens prestationer utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet. 
Grundlagsutskottet har i sin praxis (t.ex. GrUU 6/2002 rd, GrUU 29/2006 rd, GrUU 42/2006 rd och GrUU 5/2008 rd) ansett att syftet med 119 § 2 mom. i grundlagen inte har varit att beslut om enheter inom statsförvaltningen uteslutande ska fattas i form av författningar, utan att de också ska kunna fattas genom enskilda förvaltningsbeslut. Enligt propositionen utfärdas genom verkens arbetsordningar närmare föreskrifter om verkens organisation, utövandet av beslutanderätten, den interna ledningen och övriga frågor som hör till den interna förvaltningen. 
Utfärdande av förordningar och delegering av lagstiftningsbehörighet. Enligt 80 § 1 mom. i grundlagen kan statsrådet och ministerierna utfärda förordningar med stöd av ett bemyndigande i grundlagen eller i någon annan lag. Grundlagsutskottet har av hävd krävt att bestämmelserna ska vara exakta och noggrant avgränsade (t.ex. GrUU 1/2004 rd). De lagförslag som gäller Transport- och kommunikationsverket och Trafikledsverket (ämbetsverkslagarna) innehåller ett för förvaltningslagar typiskt bemyndigande, med stöd av vilket det genom förordning av statsrådet kan utfärdas närmare bestämmelser om ledningen av verket och skötseln av dess uppgifter, behandlingen och avgörandet av ärenden vid verket, ärenden som gäller personalen samt företrädande av verket hos andra myndigheter och vid förrättningar. I lagarna ingår dessutom bemyndiganden för verkets generaldirektör att genom verkets arbetsordning bestämma om verkets organisation, utövandet av beslutanderätten och vissa övriga frågor som hör till den interna förvaltningen. De bestämmelser och föreskrifter som ska utfärdas genom förordning av statsrådet och genom arbetsordning gäller den noggrannare organiseringen av verkens verksamhet. De gäller därmed inte individens rättigheter eller skyldigheter på ett sådant sätt att de skulle behöva utfärdas genom lag.  
Enligt 2 § 3 mom. i lagförslaget om Transport- och kommunikationsverket ska verket meddela tekniska föreskrifter som gäller verksamhetsområde, inom ramen för särskilt föreskriven behörighet. Avsikten är att all föreskrifter som gäller trafik och transport och behörigheten för det överförs till Transport- och kommunikationsverket. I framtiden ska Trafikledsverket inte meddela några föreskrifter utan behörigheter som ges i befogade lagar i denna proposition hörs till Transport- och kommunikationsverket. 
Propositionen innehåller ett flertal andra sådana bemyndiganden att utfärda förordning eller föreskrifter som redan ingår i gällande lagstiftning. I dem har det endast gjorts ändringar som beror på myndigheternas namn eller på överföringen av uppgifter. 
Skydd för privatlivet samt förhållande till EU:s dataskyddsförordning. Grundlagsutskottet har fäst uppmärksamhet vid att Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning, som trädde i kraft våren 2016 och som blir tillämplig 2018 och är bindande också för den finländska lagstiftaren, lägger fast reglerna för skydd av fysiska personer vid behandling av personuppgifter och reglerna för fri rörlighet för personuppgifter (se t.ex. GrUU 31/2017 rd, s. 3, GrUU 42/2016 rd). Enligt utskottet är det av betydelse att artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillförsäkrar var och en rätt till skydd för personuppgifter (GrUU 31/2017 rd, s. 3). Utskottet har även fäst uppmärksamhet vid att respekten för privatlivet enligt artikel 7 och skyddet för personuppgifter enligt artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna ska beaktas i tillämpningen av EU:s lagstiftning om behandling av personuppgifter och vid att EU-domstolens domar till denna del fastställer det centrala innehållet i respekten för privatlivet och skyddet för personuppgifter (se t.ex. GrUU 21/2017 rd).  
Grundlagsutskottet har i sin praxis nyligen ansett att det inte finns något hinder för att kraven på räckvidd för, exakthet hos och noggrann avgränsning av bestämmelser om skyddet för personuppgifter till vissa delar kan uppfyllas genom en allmän unionsförordning eller genom en allmän nationell lag (se även GrUU 31/2017 rd, s. 3–4, GrUU 5/2017 rd, s. 9, GrUU 38/2016 rd, s. 4). Utskottet har vidare ansett det viktigt att det, i den mån som EU-lagstiftningen kräver reglering på det nationella planet eller möjliggör sådan, tas hänsyn till de krav som de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ställer när det nationella handlingsutrymmet utnyttjas och att det finns anledning att särskilt i fråga om bestämmelser som är av betydelse med hänsyn till de grundläggande fri- och rättigheterna tydligt klargöra ramarna för det nationella handlingsutrymmet (GrUU 31/2017 rd, GrUU 26/2017 rd, GrUU 2/2017 rd och GrUU 44/2016 rd).  
I propositionen har de hänvisningar till personuppgiftslagen (523/1999) som ingår i sektorlagstiftningen ändrats till hänvisningar till EU:s dataskyddsförordning och/eller en nationell allmän lag. Man har inte velat stryka de paragrafhänvisningar som gäller skydd för personuppgifter, utan man har ändrat dem på ovannämnda sätt och låtit dem stå kvar för att saken ska tas i beaktande vid tillämpningen av sektorlagstiftningen. 
Ansvar för miljön. I vardera ämbetsverkslagen föreslås en bestämmelse om miljöansvar: 
Transport- och kommunikationsverket ska enligt 2 § 1 mom. 3 punkten i lagförslaget om verket ha till uppgift att begränsa miljöolägenheter som orsakas av trafiken. 
Trafikledsverket ska enligt 2 § 1 mom. 2 punkten i lagen om ändring av lagen om Trafikverket ha till uppgift att begränsa miljöolägenheter som orsakas av trafiken. Dessutom ska Trafikledsverket enligt 2 § 1 mom. 11 punkten också ha till uppgift att slå vakt om och sköta kulturhistoriskt värdefulla fastighetsobjekt, kulturmiljöer och kulturegendom som verket har i sin besittning. 
Enligt 20 § 1 mom. i grundlagen bär var och en ansvar för naturen och dess mångfald samt för miljön och kulturarvet. Bestämmelsen uttrycker människornas alltomfattande ansvar för en sådan helhetslinje för den ekonomiska och samhälleliga verksamheten att den levande och icke-levande naturens mångfald kan bevaras (se RP 309/1993 rd, s. 70/II). 
Bestämmelsen omfattar både förhindrande av ödeläggning av miljön eller miljöförstöring och aktiva åtgärder för att gagna miljön. I grundlagens 20 § 2 mom. föreskrivs det att det allmänna ska verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Bestämmelsen är avsedd att först och främst påverka lagstiftarens och andra normgivares verksamhet (RP 309/1993 rd, s. 70/II). De grundläggande miljörättigheternas rättsliga betydelse har stärkts sedan grundlagen stiftades. I rättslitteraturen och i grundlagsutskottets utlåtanden (bl.a. GrUU 21/1996 rd och GrUU 38/1998 rd) har man gjort den tolkningen att det rör sig om en bestämmelse om grundläggande rättigheter med normativ och bindande karaktär; de miljövärden som bestämmelsen om grundläggande miljörättigheter ger uttryck för bör beaktas i all lagstiftning och lagtillämpning som har betydelse med tanke på miljön. Också högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande (HFD 2002:86) konstaterat att bestämmelsen om grundläggande miljörättigheter bidrar till att styra tillämpningen och tolkningen av lagar. 
4.2
Överföring av ämbetsverkens biträdande uppgifter
Förslagen till ämbetsverkslagar bör bedömas med hänsyn till 124 § i grundlagen. Enligt paragrafen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast genom lag eller med stöd av lag, om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna och det inte äventyrar de grundläggande fri- och rättigheterna, rättssäkerheten eller andra krav på god förvaltning. Uppgifter som innebär betydande utövning av offentlig makt får dock ges endast myndigheter (se sammanfattning i GrUU 26/2017 rd, s. 48–51).  
I propositionen föreslås det att  
Transport- och kommunikationsverket enligt 9 § i lagen om Transport- och kommunikationsverket ska kunna anförtro privata eller offentliga tjänsteleverantörer sådana uppgifter som hänför sig till rådgivningstjänster, kundtjänster, dokumentservice och andra biträdande uppgifter som inte innebär utövande av beslutanderätt,  
Trafikledsverket enligt 6 § 1 mom. i lagen om ändring av lagen om Trafikverket ska få anförtro privata eller offentliga tjänsteleverantörer sådana uppgifter som hänför sig till dokumentservice, rådgivningstjänster, administrativ service, biträdande terrängtjänster och uppgifter i anslutning till markförvärv och inlösning som inte innebär utövande av beslutanderätt. Enligt paragrafens 2 mom. får Trafikledsverket, under vissa förutsättningar som fastställs i lagen, genom avtal anförtro landskapet eller väghållningsområdet uppgifter som hänför sig till tillstånd i samband med väghållning. Dessutom får verket enligt paragrafens 3 mom. anförtro landskapet offentliga uppgifter eller överta offentliga uppgifter av landskapet på det sätt som föreskrivs i lagen om flyttning av fordon (828/2008). 
De uppgifter som hänför sig till tillstånd i samband med väghållning har hittills skötts av NTM-centralerna, och största delen av uppgifterna har centraliserats till NTM-centralen i Birkaland. När landskapsreformen träder i kraft den 1 januari 2020 är det med tanke på verksamheten och uppgifterna ändamålsenligt att Trafikledsverket vid behov genom avtal kan överföra dessa tillståndsuppgifter till landskapet eller väghållningsområdet. Med dem ingår verket i vilket fall som helst avtal om väghållning enligt lagen om trafiksystem och landsvägar, och dessa avtal lämpar sig även för tillståndsuppgifter inom väghållningen. 
Ovannämnda paragrafer i vardera ämbetsverkslagen förutsätter att tjänsteleverantören har tillräckliga tekniska förutsättningar och tillräcklig kompetens för att sköta de uppgifter som överförs. På de anställda tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter dessa uppgifter, och bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974). 
Enligt förarbetena till grundlagen (RP 1/1998 rd, s. 179/I) betonas genom ordalydelsen i 124 § att offentliga förvaltningsuppgifter i regel ska skötas av myndigheter och att uppgifter av detta slag endast i begränsad utsträckning kan anförtros andra än myndigheter. Begreppet offentliga förvaltningsuppgifter används i grundlagen i en relativt vidsträckt bemärkelse, så att det omfattar uppgifter som hänför sig exempelvis till verkställigheten av lagar samt beslutsfattande om enskilda personers och sammanslutningars rättigheter, skyldigheter och förmåner. Bestämmelsen i 124 § i grundlagen inbegriper både överföring av uppgifter som för närvarande ankommer på myndigheterna och överföring av nya till förvaltningen hänförliga uppgifter på andra än myndigheter (RP 1/1998 rd, s. 179). 
Också offentliga serviceuppgifter kan vara offentliga förvaltningsuppgifter (GrUB 9/2002 rd, s. 5). Då är det i allmänhet fråga om så kallad faktisk förvaltningsverksamhet. Med faktisk förvaltningsverksamhet avses i allmänhet sådan verksamhet i anslutning till skötseln av en förvaltningsuppgift varmed inga direkta rättsverkningar eftersträvas. Faktisk förvaltningsverksamhet kan dock innebära utövning av offentlig makt, såsom påbud och förbud som riktas mot enskilda utan föregående handläggningsåtgärder. 
Faktisk utövning av offentlig makt kan emellertid också komma till uttryck så att det inte fattas ett förvaltningsbeslut i juridisk mening i ärendet. Det kan till exempel vara fråga om rådgivning. Även om det således inte är fråga om utövning av offentlig makt, är det fråga om att anförtro offentliga förvaltningsuppgifter i den mening som avses i 124 § i grundlagen, eftersom rådgivning enligt 8 § i förvaltningslagen hör till myndigheternas lagstadgade uppgifter. (GrUU 11/2006 rd, s. 2; GrUU 20/2006 rd, s. 2.) 
Vid tolkningen av begreppet offentlig förvaltningsuppgift har grundlagsutskottets utlåtandepraxis varit att först och främst fästa uppmärksamhet vid den aktuella uppgiftens karaktär och särdrag. Det har också tillmätts betydelse huruvida det finns lagbestämmelser om uppgiften, liksom huruvida en viss aktör vid skötseln av uppgiften omfattas av en myndighets beslut, styrning eller övervakning. Uppmärksamhet har också fästs vid vilka rättsverkningar uppgiften och de anknytande besluten ger (se t.ex. GrUU 5/2014 rd, GrUU 53/2014 rd). Enligt grundlagsutskottets praxis behöver en uppgift inte nödvändigtvis innebära utövning av offentlig makt för att räknas som en offentlig förvaltningsuppgift. Till exempel är rådgivningen trots sin handledande funktion en offentlig förvaltningsuppgift, eftersom 8 § i förvaltningslagen föreskriver att rådgivning hör till myndigheternas lagstadgade uppgifter. Utskottet har i sin praxis ansett att andra än myndigheter genom avtal kan anförtros uppgifter där de biträder myndigheter, om det grundar sig på lag (se t.ex. GrUU 47/2005 rd. s. 6/I). Offentliga förvaltningsuppgifter kan med stöd av grundlagens 124 § således anförtros andra än myndigheter också genom ett avtal som ingås med stöd av lag.  
I sin tolkningspraxis har grundlagsutskottet ansett att det för att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning ska anses vara uppfyllda i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen krävs att ärendena behandlas i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna och att de som behandlar ärendena handlar under tjänsteansvar (GrUU 33/2004 rd, s. 7, GrUU 46/2002 rd, s. 9). Det är dock inte längre nödvändigt att med anledning av grundlagens 124 § ta in hänvisningar till allmänna förvaltningslagar i lag (GrUU 11/2006 rd, s. 3). Om en hänvisning av tydlighetsskäl ändå anses vara behövlig, måste den vara omfattande för att e contrario-tolkning ska kunna undvikas (GrUU 42/2005 rd, s. 3).  
Grundlagsutskottet har i sin praxis ansett att skötseln av i grundlagens 124 § avsedda offentliga förvaltningsuppgifter i princip förutsätter att de fysiska personer som sköter uppgifterna handlar under tjänsteansvar (GrUU 8/2014 rd, s. 5/I, GrUU 29/2013 rd, s. 2, GrUU 18/2007 rd, s. 6/II, GrUU 20/2006 rd, s. 2/II, GrUU 33/2004 rd, s. 7/II).  
Enligt 124 § i grundlagen kan offentliga förvaltningsuppgifter anförtros andra än myndigheter endast om det behövs för en ändamålsenlig skötsel av uppgifterna. Vid bedömningen av ändamålsenligheten ska man särskilt uppmärksamma dels förvaltningens effektivitet och övriga interna behov, dels enskilda personers och sammanslutningars behov (RP 1/1998 rd, s. 179/II, GrUU 8/2014 rd, s. 3/II, GrUU 16/2016 rd, s. 3). Också arten av förvaltningsuppgifterna ska beaktas (RP 1/1998 rd, s. 179/II, se t.ex. GrUU 6/2013 rd, s. 2/II, GrUU 65/2010 rd, s. 2/II, GrUU 57/2010 rd, s. 5/I). Kravet på ändamålsenlighet kan således när det är fråga om uppgifter i samband med serviceproduktion uppfyllas lättare än till exempel i fråga om beslutsfattande som gäller en enskild persons eller sammanslutnings centrala rättigheter (RP 1/1998 rd, s. 179/II, se även GrUU 8/2014 rd, s. 4). 
Grundlagsutskottet har i sin etablerade utlåtandepraxis betonat att kravet på ändamålsenlighet är ett juridiskt villkor och att det måste bedömas från fall till fall om kravet uppfylls (t.ex. GrUU 44/2016 rd, s. 5, GrUU 16/2016 rd, s. 3, GrUU 12/2014 rd, s. 2/II). Huruvida kravet på ändamålsenlighet uppfylls måste bedömas från fall till fall varje gång en offentlig förvaltningsuppgift föreslås bli anförtrodd någon utanför myndighetsorganisationen (GrUU 44/2016 rd, s. 5). 
I sina bedömningar av om kravet på ändamålsenlighet uppfylls har grundlagsutskottet vägt in bland annat den specialkompetens eller de resurser som behövs för uppgifterna (GrUU 29/2013 rd, s. 2, GrUU 37/2010 rd, s. 4/II), ett ökat servicebehov (GrUU 11/2004 rd, s. 2/I), servicens flexibilitet (GrUU 6/2013 rd, s. 2/II) och effektiviteten i verksamheten (GrUU 3/2009 rd, s. 4/II). Kravet på ändamålsenlighet handlar inte enbart om ekonomisk ändamålsenlighet, även om det på behörigt sätt måste fästas adekvat hänseende vid de ekonomiska konsekvenserna (GrUU 11/2006 rd, s. 2–3). Det har också betydelse om myndighetens personella resurser räcker till (GrUU 23/2013 rd, s. 3, 6/2013 rd, s. 2/II). 
Att de uppgifter i anslutning till rådgivningstjänster, kundtjänster och dokumentservice som avses i ämbetsverkslagarna anförtros någon annan än en myndighet måste anses vara behövligt för att uppgifterna ska kunna skötas ändamålsenligt. Uppgifterna berör inte individers eller sammanslutningars rättigheter, utan är till sin karaktär i första hand kundservice eller rådgivning, men inte betydande utövning av offentlig makt. De föreslagna bestämmelserna motsvarar 2 b § i lagen om Skatteförvaltningen, som har stiftats med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 30/2012 rd). Grundlagsutskottet har då konstaterat att de uppgifter som avses i bestämmelsen i huvudsak är rutinmässiga, biträdande stöduppgifter som inte innebär utövning av offentlig makt. Grundlagsutskottet har bedömt att överföringen av de tekniska uppgifter som nämns i bestämmelsen är motiverad, och bestämmelserna uppfyller också i övrigt de krav som grundlagsutskottet i sin praxis ställt på sådan överföring av uppgifter (se t.ex. GrUU 3/2009 rd, s 4–5 och GrUU 11/2006 rd). Grundlagsutskottet har i sin tolkningspraxis ansett att det för att kraven på rättssäkerhet och god förvaltning ska anses vara uppfyllda i den bemärkelse som avses i 124 § i grundlagen krävs att ärendena behandlas i enlighet med de allmänna förvaltningslagarna och att de som behandlar ärendena handlar under tjänsteansvar. På motsvarande sätt som i fråga om 2 b § i lagen om Skatteförvaltningen bedöms även överföringen av uppgifter som nämns i denna proposition uppfylla grundlagens ändamålsenlighetskrav och de övriga krav som ställs på dylik överföring av uppgifter. 
Regeringen föreslog i sin proposition med förslag till ändring av lagen om transportservice (RP 145/2017 rd) och i IV avd. 4 kap. 3 § i propositionens lagförslag att Trafiksäkerhetsverket till en privat eller offentlig tjänsteleverantör skulle få överföra följande assisterande uppgifter som gäller tillstånds- och registerverksamhet: 1) mottagande av ansökningshandlingar och registeranmälningar, 2) införande av uppgifter i register, 3) sändande av dokument för digitalisering och arkivering till Trafiksäkerhetsverket, 4) produktion av intyg, dokument och identifieringstecken och utlämnande av dem till kunder samt mottagande av kort och tillstånd som returneras, 5) uppbärande av avgifter i anslutning till uppgifterna och förmedling av dem till Trafiksäkerhetsverket, 6) rådgivning och förmedling av information i samband med ansökningsförfaranden och registerföring samt 7) andra motsvarande tekniska uppgifter. Grundlagsutskott konstaterade i sitt utlåtande (GrUU 2/2018 rd) att 124 § i grundlagen inte i sig hindrar att denna typ av uppgifter överförs på andra än myndigheter, men grundlagsutskottet ansåg ändå att det fanns skäl för betänkandeutskottet att utreda vad allt som innefattas i de på annan lagstiftning grundade uppgifter som gäller tillstånds- och registerverksamheten som får överföras och att försäkra sig om att uppgifterna är av teknisk natur. 
4.3