2.1  Lagstiftning och praxis

Gällande lagstiftning 

Bestämmelser om alkolås finns för närvarande i fyra olika laghelheter: lagen om god-kännande av alkolås för användning i trafik (1109/2010), lagen om alkolåsövervakad körrätt (439/2008), lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar (1110/2010) och körkortslagen (386/2011). Utöver dessa bestämmelser i lag regleras användningen av alkolås i statsrådets förordning om alkolåsövervakad körrätt (474/2008) och i kommunikationsministeriets förordning om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar (405/2011).  

I Finland började användningen av alkolås 2005 genom ett försök med övervakning av förare som gjorts sig skyldiga till rattfylleri. Sammanlagt 302 förare deltog i försöket 1 juli 2005–30 juni 2008. Avsikten var att ta reda på hur alkolåsanordningar och alkolåsförfaranden fungerar och accepteras. Tack vare de positiva erfarenheterna av försöket permanentades den alkolåsövervakade körrätten genom ovannämnda lag 2008. Samtidigt gjordes det ändringar i de bestämmelser som gäller användningen av alkolås. Användningsområdet för alkolås utvidgades till att omfatta alla bilar samt traktorer. Det blev också möjligt att genom beslut av polisen beviljas ett körkort med anteckning om kravet på att använda alkolås redan innan rattfylleriärendet avgjorts i domstol, detta i syfte att minska fördröjningen vid körrättsärendet. 

Enligt lagen om alkolåsövervakad körrätt kan alkolåsövervakad körrätt beviljas en i Finland varaktigt bosatt person som har gjort sig skyldig till rattfylleribrott som beror på användning av alkohol och som inte har meddelats körförbud av någon annan orsak. En person ska ha rätt att köra personbil, paketbil, lastbil, buss eller traktor. Alkolås kan monteras i ett eller flera fordon som den övervakade har i bruk. 

Förare som meddelas alkolåsövervakad körrätt överlämnar sitt egentliga körkort till polisen när tiden med övervakad körrätt inleds och får ett s.k. alkolåskörkort i stället. Kravet på användning av alkolås framgår av det nationella specialvillkoret 111 som antecknats på körkortet. Dessutom förs i körkortsregistret in registreringstecknet för det eller de fordon som den övervakade får köra. 

Innan en förare kan beviljas alkolåskörkort ska han eller hon besöka läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården för att diskutera användningen av berusningsmedel och deras inverkan på hälsan och de möjligheter det finns att få vård för missbruk. Utöver intyget över läkarbesöket ska den som ansöker om alkolåskörkort till polisen dessutom ge in ett intyg över monteringen av ett alkolås i hans eller hennes fordon samt ett intyg över att fordonet eller fordonen har ändringsbesiktigats. 

En domstol bestämmer en prövotid för förare som ska meddelas alkolåsövervakad körrätt. Prövotiden är minst ett och högst tre år. Föraren ska använda alkolås under hela prövotiden, oberoende av hur långt det villkorliga körförbudet är. Alkolåsanvändaren ska stå för alla kostnader för anordningen, och enligt utredningar uppgår de till ca 110–160 euro per månad.  

Alkolåset måste inte nödvändigtvis köpas, det kan också hyras under den tid den övervakade körrätten varar. Kostnaderna för att hyra ett alkolås uppgår till ca 200 euro per månad under det första året, till ca 160 euro per månad under det andra året och till ca 120 euro per månad under det tredje året. Hyran innefattar avläsning av alkolåsets minne och kalibrering.  

För personer som deltar i programmet med övervakad körrätt ska alkolåset ställas in så att det hindrar att fordonet startas om alkoholhalten i förarens utandningsluft är minst 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft. Det motsvarar ca 0,2 promille. Som det konstaterades ovan kräver alkolåset utandningsprov slumpmässigt även under körningen. En motor som är i gång stannar inte, men fordonets signalhorn kopplas på, om utandningsprovet inte görs inom föreskriven tid eller om alkoholhalten i förarens utandningsprov överstiger den godkända alkoholhalten. 

Uppgifter om användningen av alkolåset och eventuella brott mot villkoren för alkolåset registreras automatiskt i alkolåsets centralenhets minne. Den övervakade ska med 60 dagars mellanrum föra fordonet för avläsning av alkolåsets minne till en representant som har befullmäktigats av alkolåstillverkaren och anmälts till Trafiksäkerhetsverket. Representanten ska överföra sådana uppgifter som registrerats i anordningen till polisinrättningen på den ort där den övervakade bor och som kan leda till att den övervakade körrätten återkallas. 

Den övervakade körrätten återkallas om den övervakade utan godtagbar orsak bryter mot en begränsning i den övervakade körrätten, försummar en skyldighet som hänför sig till den övervakade körrätten eller påverkar eller försöker påverka alkolåsets funktion. Den övervakade får inte köra andra fordon än sådana i vilka alkolås har monterats. En alkolåsövervakad körrätt ska återkallas också då föraren under pågående alkolåsprogram gör sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri eller grovt rattfylleri. Dessutom ska den övervakade körrätten återkallas om den övervakade själv begär det. 

Under de första månaderna efter det att alkolåsprogrammet hade gjorts permanent, alltså mellan juli och december 2008, beviljades 138 förare alkolåsövervakad körrätt. Under 2009–2014 beviljades nya körkort med villkor om alkolås enligt följande: 343 kort år 2009, 421 kort år 2010, 529 kort år 2011, 511 kort år 2012, 538 kort år 2013 och 473 kort år 2014. Av dem som ansöker om körkort med villkor om alkolås är ca 80 procent män.  

Enligt uppgifter i körkortsregistret fanns det i Finland vid utgången av januari 2015 ca 820 giltiga körkort med villkor om alkolås. Längden på den övervakade körrätten är i genomsnitt ca 17 månader. Andelen prövotider som är minst två år långa är ca 20 procent. 

Ovan har det nämnts att användningen av alkolås inte är förbehållen förare som har gjort sig skyldiga till rattfylleribrott, utan anordningen kan även användas som ett allmänt hjälpmedel som främjar trafiksäkerheten. 

Åren 2007–2008 genomfördes ett frivilligt försök med alkolås i yrkestrafiken. I försöket deltog fem transportföretag och två expertorganisationer. I försöket deltog sammanlagt 64 fordon och över etthundra chaufförer. Alkolåset konstaterades lämpligt även för användning i yrkestrafiken. 

Lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar trädde i kraft 2011. Lagen föregicks av kommunikationsministeriets förordning om belastning och säker-hetsarrangemang vid transport av skolelever och barn i dagvård (553/2006). I 9 § i den förordningen föreskrivs det att fordon utrustade med alkolås i regel ska användas vid de beställda transporter som avses i förordningen. Man hade hoppats att rekommendationen skulle ha ökat användningen av alkolås, men den undersökning som kommunikationsministeriet lät göra 2008 visade att rekommendationen inte lett till någon ökad användning. Endast i 17 kommuner (8 procent) hade alkolås tagits i bruk i skolskjutsfordon. Därför främjades användningen genom lag. 

Enligt 1 § i lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar är an-vändningen av alkolås obligatorisk vid i lagen närmare angivna skol- och dag-vårdskörningar om en kommun, samkommun, skola eller inrättning ordnar körningen som beställningstrafik och körningen får statsunderstöd eller understöd av kommunen. Enligt 2 § i den lagen ansvarar den trafikidkare som är ansvarig för körningarna för att alkolås monteras och för att alkolåset hålls i funktionsdugligt skick.  

Närmare bestämmelser om alkolåsets inställningar vid skol- och dagvårdskörningar finns i kommunikationsministeriets förordning (405/2011). Vid skol- och dag-vårdskörningar är gränsen för start densamma som vid alkolåsövervakad körrätt, alltså 0,10 mg alkohol per liter utandningsluft, vilket motsvarar 0,2 promille.  

Samtidigt med lagstiftningen om skol- och dagvårdskörningar trädde lagen om god-kännande av alkolås för användning i trafik (1109/2010) i kraft. I lagen finns bestämmelser om de tekniska kraven på alkolås som kan godkännas för användning i trafik i Finland. Dessutom finns i lagen bestämmelser om marknadstillsyn över alkolås samt en straffbestämmelse om alkolåsförseelse. 

I och med den ändring som i januari 2013 gjordes i körkortslagen (386/2011) möjliggjordes för förare användning av alkolås på s.k. medicinska grunder.  

Innan det blev möjligt för läkare att rekommendera att alkolås används på medicinska grunder kunde de endast rekommendera att körrätten dras in. Reformen bedömdes öka anmälningarna om körrätt när det gäller berusningsmedel och främja trafiksäkerheten genom att förhindra alkoholrelaterade olyckor. Genom att läkaren kan rekommendera en förare körrätt med alkolås på medicinska grunder är det också lättare för läkaren att med sin patient ta upp frågan om hur användningen av berusningsmedel påverkar körrätten, om körrätten ändå kan bibehållas med användningen av alkolås. 

Bestämmelser om användning av alkolås på medicinska grunder som villkor för körrätt finns i 12 och 16 § i körkortslagen. Enligt 12 § 1 mom. 1 punkten i den lagen kan körkortstillstånd beviljas om den sökande bl.a. uppfyller de medicinska kraven för körkortstillstånd. Om alkoholbruk är ett hinder för beviljande av körkortstillstånd, kan körkortstillstånd beviljas trots 1 mom. 1 punkten, om personen uppfyller kraven med användning av alkolås. För varje körkortskategori som antecknas i körkortstillståndet ska kravet på användning av alkolås skrivas in.  

I 16 § i körkortslagen föreskrivs det om Trafiksäkerhetsverkets befogenhet att på kör-kortstillståndet och körkortet anteckna villkoret om alkolås. Enligt paragrafen kan till ett körkortstillstånd och ett körkort utöver villkor och begränsningar enligt 5 § 3 och 4 mom. samt 15 a § 2 mom. i körkortslagen också fogas ett villkor om att körrättsinne havaren vid körning ska använda alkolås, om han eller hon bara genom att använda det uppfyller föreskrivna medicinska krav.  

Den nationella villkorskod som antecknas på körkortet och som betecknar alkolås på medicinska grunder är ”113” enligt punkt 3 a i bilagan till statsrådets förordning om körkort.  

När det gäller läkares rekommendation av alkolås på medicinska grunder tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2016 Trafiksäkerhetsverkets anvisningar för läkare om körhälsa. Syftet med anvisningen är att hjälpa läkare att bedöma förarens körhälsa i olika situationer. Anvisningen ersätter social- och hälsovårdsministeriets förordning om körhälsa (1181/2011). Ändringen hänför sig till att administreringen av körkort delvis flyttades över från polisen till Trafiksäkerhetsverket vid ingången av 2016. 

Initiativet till ibruktagande av alkolås på medicinska grunder kommer i praktiken från personens läkare. Till utlåtandet om körhälsa fogar läkaren en anteckning om villkor om alkolås, som vid ansökan om körkort kommer till polisens kännedom. Om det inte finns andra hinder för att bevilja körkort, beviljar polisen körkortet med specialvillkor 113. Föraren betalar även i detta fall för alkolåset och för kostnaderna för användningen av det. 

Enligt uppgifter i körkortsregistret beviljades 5 körkort med alkolås på medicinska grunder 2013 och sammanlagt 13 sådana körkort 2014, alltså körkort med specialvillkor 113. Närmare bestämmelser eller anvisningar t.ex. om alkolåsets modell, längden på villkoret eller monteringen av alkolås finns för närvarande inte. Det har inte heller publicerats anvisningar för läkare om alkolås på medicinska grunder. Dessa brister har sannolikt bidragit till att alkolås som beviljas på medicinska grunder inte har blivit vanliga. 

I Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering CENELECs alkolåsarbetsgrupp (BTTF 116-2) har det utarbetats standarder för alkolås. Den första standarden, som trädde i kraft 2005, gäller alkolås som används i myndighetsprogram avsedda för personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri (SFS-EN 50436-1, Instruments for drink-driving-offender programs). Alkolås som används vid alkolåsövervakad körrätt ska uppfylla kraven i denna standard. I den andra standarden (SFS-EN 50436-2,Instruments having a mouthpiece and measuring breath alcohol for general preventive use), som trädde i kraft i slutet av 2007, finns det bestämmelser om frivillig användning av alkolås, t.ex. inom yrkestrafiken. I januari 2014 utgavs reviderade versioner av bägge standarderna. 

Den sjätte delen i standardserien, som publicerades i mars 2015, (EN 50436-6, Alcohol inter-locks - Test methods and performance requirements - Part 6: Data security) gäller datasekretess och datasäkerhet i anslutning till alkolås. Seriens tredje del (TR 50436-3: Guidance for decision makers, purchasers and users) är egentligen ingen standard, utan en anvisning till personer som beslutar om anskaffning av alkolås och personer som köper och använder alkolås. 

I CENELECs alkolåsarbetsgrupp bereds även standarden EN-50436-4 om kopplingen mellan alkolås och fordon samt standarden EN-50436-7 om anvisningar för montering av alkolås i fordon. Syftet med dessa standarder är att säkerställa att alkolås enkelt kan monteras i alla fordon. Monteringen av alkolås i vissa nya bilmodeller, t.ex. i hybrid- och elbilar, har visat sig vara svår eller omöjlig. 

För standardserien finns dessutom ett utkast till standard för alkolås som saknar munstycke (EN 50436-5: Instruments not having a mouthpiece and measuring breath alcohol for general preventive use). Emellertid har det ännu inte funnits behov av att slutföra och publicera standarden. 

Enligt Trafiksäkerhetsverket kan alla alkolås som har godkänts, används och monteras i enlighet med ovannämnda standarder (SFS-EN 50436-1 och SFS-EN 50436-2) god-kännas för användning i vägtrafik i Finland. 

Effekterna av användning av alkolås 

I Trafiksäkerhetsverkets undersökning (Hur alkolåsövervakad körrätt fungerar och vilka effekter den har, Trafis publikationer 05/2013, på finska) utreddes effekterna av den övervakade körrätten. I undersökningen deltog sammanlagt 1 687 förare. 

En majoritet av dem som deltog i undersökningen hade gjort sig skyldiga till rattfylleri mer än en gång. Av förarna åkte 3,3 procent fast för rattfylleri medan den övervakade körrätten pågick, medan 2,5 procent åkte fast efter att den löpt ut. Detta innebär att ca 5,7 procent av förarna upprepade sin gärning medan den alkolåsövervakade körrätten pågick eller efter den. 

Av de förare som åkt fast för rattfylleri upprepar ca 30 procent gärningen, så under-sökningen visar klart att sannolikheten för återfall i rattfylleri är mindre för dem som meddelats övervakad körrätt. 

Den alkolåsövervakade körrätten räcker enligt undersökningen i medeltal 506 dagar dvs. något under ett och ett halvt år. För ca 15 procent av förarna understeg längden på den alkolåsövervakade körrätten den lagstadgade minimitiden på ett år. Representanter för tingsrätterna ansåg att detta kan bero på problem med tolkningen av lagen, okunskap, vårdslöshet eller mänskligt misstag.  

Undersökningen visade att största delen av förarna ansåg att alkolåset hade bidragit till att minska deras alkoholbruk och förhindrat nya fall av rattfylleri. Utifrån de uppgifter om användning av alkolåsen som avlästs hade de anordningar som använts vid den övervakade körrätten förhindrat över 12 000 fall av rattfylleri och över 40 000 gånger hindrat en påverkad (≥ 0,2 promille) från att köra. 

Enligt undersökningen hade minst en tredjedel av de övervakade förarna frivilligt valt att hålla kvar alkolåset i sin bil efter det att den obligatoriska användningstiden löpt ut. Då kan alkolåset ställas in enligt inställningarna för frivillig användning. 

De mest centrala problemen med alkolåsövervakad körrätt ansågs enligt undersökningen vara tillgången till information om alkolåsövervakad körrätt samt om prövotidens längd före beslutet om anskaffning av alkolås. När det gäller tillgången till information konstaterades det i undersökningen att informationen på det hela taget är splittrad, otydlig och alltför allmänt hållen. 

Import, försäljning, montering och service av alkolås  

I Finland finns inga alkolåstillverkare. Alkolås tillverkas bl.a. i Kanada, Förenta staterna och Tyskland. I Finland finns det sex alkolåsimportörer, av vilka tre deltar i den alkolåsövervakade körrätten.  

Enligt Trafiksäkerhetsverket fanns det 12 olika, godkända alkolåsmärken den 12 mars 2015. Aktuella uppgifter om godkända alkolås och om deras importörer finns på Trafiksäkerhetsverkets webbplats på adressen HYPERLINK "http://www.trafi.fi/sv/vagtrafik/yrkestrafik/godkanda" http://www.trafi.fi/sv/vagtrafik/yrkestrafik/godkanda alkolås. 

Alkolås säljs, monteras och servas (kalibreras) och uppgifterna om användningen av alkolås avläses vid de verksamhetsställen som alkolåsimportören har befullmäktigat och anmält till Trafiksäkerhetsverket. Dessa verksamhetsställen finns förtecknade på Trafiksäkerhetsverkets webbplats http://www.trafi.fi/tieliikenne/korjaamot. I Finland fanns det närmare 700 sådana verksamhetsställen den 12 mars 2015. 

Lagstiftning och praxis i några EU-medlemsstater 

Det finns ingen gemensam EU-lagstiftning om användningen av alkolås och den nationella lagstiftningen i medlemsstaterna varierar. De koder som används på körkorten har dock förenhetligats i unionen. Koden som anger villkor om alkolås är 69. 

Den undersökning om användningen av alkolås, om erfarenheter av användningen av alkolås samt om effekterna och nytto-/kostnadsförhållandet av en utvidgning av användningen som kommissionen lät konsultföretaget Ecorys utföra publicerades i februari 2014. Rapporten kan läsas på adressen HYPERLINK "http://ec.europa.eu/transport/road_safety/pdf/behavior/study alcohol_interlock.pdf" http://ec.europa.eu/transport/road_safety/pdf/behavior/study alcohol_interlock.pdf. 

Sverige 

I Europa inleddes användningen av alkolås först i Sverige, där man 1999 inledde ett försök med alkolås för förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri. 

Under perioden 1999–2009 deltog ca 5 000 förare i alkolåsprogrammet.  

Antalet motsvarade emellertid endast ca 12 procent av hela målgruppen och dessutom avbröt 40–50 procent av deltagarna programmet. Orsakerna till problemen låg i de höga deltagarkostnaderna, det strikta alkohol- och drogfrihetskravet, prövotidens längd och användningsskyldighetens förhållande till ett kortare körförbud. De deltagare som godkänt slutförde alkolåsprogrammet ansåg att programmet var en positiv upplevelse.  

Man har kunnat konstatera att användningen av alkolås har minskat återfallet i rattfylleribrott, förändrat alkoholvanorna på ett bestående sätt och minskat alkoholanvändningen, sjukfrånvaron och sjukhusvistelserna.  

Ett nytt alkolåsprogram för personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri infördes i Sverige i januari 2012. Programmet grundade sig på erfarenheterna av alkolåsförsöket (Regeringsproposition 2010/11:26; http://www.transportstyrelsen.se/alkolas).  

Man förlängde även de körförbud som följde på rattfylleri. Avsikten med de nya be-stämmelserna var att hos förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri öka intresset för övervakad körrätt genom att låta dem få behålla körrätten. 

Åren 2012–2014 återkallades i Sverige i genomsnitt ca 7 000 körkort per år på grund av rattfylleri, körning under påverkan av narkotika eller grov vårdslöshet i trafik. Körkortet återkallas alltid också för en kort tid då en person ansöker om körkort med villkor om alkolås. 

Till alkolåsprogrammet godkändes 1 515 förare 2012, 2 088 förare 2013 och 1 908 förare 2014. Årligen har närmare 300 ansökningar om deltagande i programmet avslagits av olika orsaker (133 st. 2012, 286 st. 2013 och 288 st. 2014). Alkolåsprogrammet avbröts av 34 förare 2012, av 179 förare 2013 och av 281 förare 2014. Vid utgången av 2014 fanns det i Sverige ca 3 300 giltiga körkort med villkor om alkolås. 

Alkolåsövervakad körrätt kan på ansökan beviljas en person som gjort sig skyldig till rattfylleri i stället för att personen blir fråntagen körkortet. Personer som gjort sig skyldiga till användning av annan narkotika eller en kombination av alkohol och narkotika får inte delta i alkolåsprogrammet. Alkolåsövervakad körrätt kan beviljas om personen är fast bosatt i Sverige och har ett körkort som beviljats i Europeiska unionen eller i en EES-stat. De övriga villkoren anges nedan i detta kapitel. 

I Sverige anges skyldigheten att använda alkolås med det nationella specialvillkoret 107 och körkortet gäller endast inom Sverige.  

Den alkolåsövervakade körrätten är frivillig i Sverige. Om en person inte ansöker om övervakad körrätt eller sådan inte kan beviljas, återkallas körkortet. Längden på körförbudet motsvarar då längden på prövotiden för körrätt, vilket är ett eller två år. Prövotiden för den som gjort sig skyldig till vanligt rattfylleri är ett år. En prövotid på två år gäller för den som har dömts för grovt rattfylleri (gränsen 1,0 promille), den som återfallit i rattfylleri under de fem senaste åren eller den som har diagnosen alkoholmissbruk eller alkoholberoende. Om prövotiden är ett år och körkortsinnehavaren under denna tid visar sig vara missbrukare eller beroende, förlängs prövotiden till två år. För att konstatera detta kan körkortsinnehavaren åläggas att lämna in ett läkarintyg. 

I Sverige är det polisen eller åklagaren som beslutar om att omhänderta ett körkort vid rattfylleri. Även tullen eller gränsbevakningsmyndigheten kan omhänderta ett körkort vid rattfylleri. Efter detta fattar Transportstyrelsen omedelbart beslut om återkallande eller utlämnande av det omhändertagna körkortet. I det här sammanhanget kan man också besluta om beviljande av alkolåsövervakad körrätt. Det slutliga beslutet i ärendet fattas av Transportstyrelsen efter det att rattfylleridomen har vunnit laga kraft. 

Övervakad körrätt kan också beviljas för den tvååriga kortvariga körrätten. På detta sätt vill man ge unga förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri en möjlighet att ändra sitt trafikbeteende. I försöket fick personer med kortvarig körrätt avlägga förarexamen på nytt efter rattfylleriet. Möjligheten att inte behöva avlägga förarexamen på nytt genom att delta i alkolåsprogrammet antas öka den övervakade körrättens popularitet. 

I samband med ansökan om villkor om alkolås ska den sökande lämna in ett läkarintyg och en viljeförklaring där den sökande intygar sin vilja att uppfylla villkoren. Ansökan ska lämnas in till Transportstyrelsen inom fyra veckor från det att personen har haft möjlighet att avge utlåtande om det slutliga beslutet om återkallande av körkortet. Alkolåsövervakad körrätt kan beviljas redan i samband med beslutet om temporärt körförbud. Ett villkor är att den sökande till sina personliga och medicinska egenskaper är lämplig för programmet. En förutsättning för lämplighet är att den sökande kan antas respektera trafikreglerna och visa omdöme i trafiken. Tecken på att den sökande inte är lämplig är t.ex. att personen gjort sig skyldig till olika trafikbrott eller upprepade gånger gjort sig skyldig till rattfylleri. Den sökande får heller inte använda andra droger. Dessutom ska den sökande uppfylla de med tanke på trafiksäkerheten obligatoriska hälsokraven. 

I Sverige ska alkolåsets användningsuppgifter avläsas med sex månaders mellanrum. Föraren kallas till en extra avläsning av alkolåsets användningsuppgifter om han eller hon har lämnat flera utandningsprov med en alkoholhalt på över 0,2 promille (fler än fem gånger vid start eller fler än tre gånger vid körning) eller i övrigt brutit mot programmets regler. 

Ett beslut om övervakad körrätt får återkallas om personen bryter mot villkoren för den övervakade körrätten eller personen i övrigt konstateras vara olämplig att delta i programmet för alkolåsövervakad körrätt. Ett beslut kan dessutom återkallas till följd av droganvändning eller om personen inte uppfyller de övriga hälsokraven. Om beslutet återkallas, ska även körkortet med villkor om alkolås återkallas. Karenstiden ska då motsvara längden på den återstående prövotiden. 

Utöver det läkarbesök som den sökande ska göra innan körkort med villkor om alkolås beviljas, ska den sökande dessutom göra ett läkarbesök vid halva programperioden (efter 6 eller 12 månader). 

Den som ansöker om körkort med villkor om alkolås betalar ingen ansökningsavgift eller avgift för deltagande i alkolåsprogrammet. I försöken 1999–2011 togs kostnaderna för programmet, ca 600 euro, ut hos de sökande. Den sökande svarar emellertid för alla andra kostnader i anslutning till programmet. 

Kostnaderna för alkolåsprogrammet uppgår i det ettåriga programmet till ca 2 150–2 700 euro och i det tvååriga programmet till ca 2 850–4 150 euro. I kostnaderna ingår alkolåsanordningen (köpt eller hyrd), kostnader för service och avläsning av information, läkarintyg samt alkohol- och narkotikatest. Kostnaderna för det läkarintyg som krävs efter två års villkorstid uppgår till ca 80–120 euro. 

Transportstyrelsens anvisningar till den som ansöker om körkort med villkor om alkolås finns på adressen http://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/publikationer/vag/alkolas/produkter/alkolal_webb_juli2013.pdf.  

Körkortet med villkor om alkolås upphör att gälla när prövotiden löper ut. På detta sätt vill man hindra användningen av körkort med villkor om alkolås i situationer där personen inte kan få tillbaka sitt gamla körkort eller inte lämnar in ansökan om att få det. Efter den övervakade körrätten ska personen ansöka om ett nytt körkort utan specialvillkoret alkolås. 

Ett nytt körkort utan specialvillkoret alkolås beviljas i Sverige på ansökan om den sökande har ett giltigt körkortstillstånd. Den som ansöker om körkortstillstånd är skyldig att genomgå en läkarundersökning, ett blodprov eller andra undersökningar som anses nödvändiga för prövningen. Om en person inte ansöker om övervakad körrätt eller om ansökan inte kan godkännas, påförs en karenstid under vilken personen inte kan beviljas ett nytt körkort. Denna tid ska minst motsvara den tid som prövotiden hade varat vid beviljandet av övervakad körrätt. 

Efter återkallande av körkortet kan ett nytt körkort beviljas om den sökande har kör-kortstillstånd, har godkänts i förarexamen och i övrigt uppfyller villkoren för beviljande av tillståndet. Om körkortet har återkallats för högst ett år, behöver en ny förarexamen i regel inte avläggas. Efter den övervakade körrätten krävs en ny förarexamen dock inte för beviljande av körkort, eftersom personen anses ha bevisat ha kvar sin körförmåga genom att ha kört fordon under alkolåsprogrammet. 

I Sverige håller VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) på med en utvärde-ringsundersökning om alkolåsprogrammet och dess effekter. Undersökningen omfattar en registeranalys, en enkät och intervjuer. I undersökningen deltar såväl personer som deltagit i alkolåsprogrammet som personer som inte ville delta i programmet. Undersökningen färdigställs i slutet av 2015. 

Alkolås används inte bara vid alkolåsövervakad körrätt utan har i Sverige också tagits i bruk i yrkestrafiken. Svenska staten inledde en alkolåsfrämjande kampanj 1999. År 2014 användes alkolås i 100 000 fordon i den kommersiella transporten och kollektivtrafiken. Alkolås har dessutom monterats i tåg, spårvagnar, passagerarfärjor och fartyg. 

Frankrike 

I Frankrike inleddes 2004 ett frivilligt alkolåsförsök avsett för förare som första gången gjort sig skyldiga till rattfylleri. I försöket fick den som dömts för rattfylleri använda alkolås i sex månader och stod själv för kostnaderna för alkolåset. 

År 2009 beslutades det i den mellanministeriella trafiksäkerhetskommissionen (Inter-ministerial Commission for Road Safety) att alkolås monteras i alla bussar som används för skolskjutsar. För utredande av effekterna testades 2009 användningen av alkolås i 300 fordon i sex företag. I dessa testades tre alkolås från olika tillverkare. De företag som deltog i försöket fick välja vilket alkolås de använde.  

Hösten 2009 trädde i Frankrike i kraft en lag enligt vilken alkolås blev obligatoriska i skolskjutsfordon. I Frankrike finns det ca 70 000 skolskjutsfordon. Från ingången av 2010 har alkolås varit obligatoriska i alla bussar som tas i bruk i trafik och som används för skolskjutsar. I gamla fordon som används för skolskjutsar blev det obligatoriskt att montera alkolås före 2013.  

Österrike 

I Österrike ordnades det 2011 och 2012 ett alkolåsförsök för yrkeschaufförer inom den tunga trafiken. I försöket utvärderades särskilt hur alkolås tas emot bland chaufförer och transportföretag. Undersökningen visade att 60 procent av chaufförerna ansåg alkolåset vara lätt att använda och 70 procent väntade sig att trafiksäkerheten skulle förbättras i och med alkolås.  

Ungefär hälften av transportföretagen var positivt inställda till att lagstifta om alkolås. En tredjedel ville att användningen av alkolås skulle basera sig på frivillighet. Av transportföretagen ansåg 16 procent att alkolåset ska höra till standardutrustningen i bussar, lastbilar och fordonskombinationer. 

Som en följd av försöket rekommenderas en ökad användning av alkolås inom sektorer med högt föraransvar, t.ex. för skolskjutsar. Alkolåset bör tas med i konkurrensutsättningen av transporter. 

Österrike främjar ibruktagandet av alkolås också i rehabiliteringen av förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri. Målet är att säkerställa alkolåsets användbarhet i dagligt bruk och att göra ett utkast till ny lagstiftning. Målgruppen är personer som återfallit i rattfylleri.  

I Österrike bereds också en ”prövotidsmodell” (Probation Model) för alla förare som gjort sig skyldiga till rattfylleri. Avsikten är att den tid under vilken körkortet är återkallat förkortas eller i sin helhet ersätts för förare som använder alkolås. Förarna ska övervakas och erbjudas ett fortgående mentorskap. Avsikten är att skapa förändringar i förarnas beteende.  

Belgien 

I Belgien trädde en lag som gäller montering av alkolås och övervakning av användning av alkolås i kraft i oktober 2010. Tillämpningen av lagen är dock fortfarande nästan obefintlig. Det finns bara ca 25 alkolåsövervakade körrätter. 

Med stöd av lagen har en domstol rätt att begränsa körrätten med alkolås för en person som dömts för rattfylleri (straffad första gången med en alkoholhalt på över 0,8 promille, en återfallsrattfyllerist eller en alkoholberoende). Skyldigheten att använda alkolås kan enligt domarens prövning meddelas för minst ett och högst fem år. Skyldigheten att använda alkolås kan också meddelas gälla tills vidare. 

Alkolås som är avsedda för personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri ska uppfylla villkoren i standard EN 50436-1 samt dessutom nationella krav som gäller kalibrering av alkolås och skydd för uppgifter som avläses om användningen av alkolåset. 

Förfarandet går ut på att en domstol ger den som gjort sig skyldig till rattfylleri ett för-handsbesked om användningen av alkolås. Förhandsbeskedet innehåller uppgifter om den rättsliga grunden för rattfylleridomen, en aktuell förteckning över företag som monterar alkolås och om center som övervakar användningen av alkolås samt en uppmaning till den som beviljats alkolås att kontakta ett valfritt övervakningscenter. Alkolåset ska monteras inom trettio dagar från det att personen fått förhandsbeskedet. 

Om den som beviljats alkolås inte anmäler sig hos ett övervakningscenter förlorar personen sin körrätt. Domstolen skickar en kopia av förhandsbeskedet till den dömdes hemkommun och till den centralmyndighet som svarar för trafiken. Den dömde ska överlämna sitt eget exemplar av förhandsbeskedet till ett valfritt övervakningscenter. 

En förare som dömts för rattfylleri kan godkännas för alkolåsprogrammet om personen uppfyller de fem villkor som anges i lagens 3 §: personen ska delta i den utbildning som övervakningscentret ordnar, på personens körkort ska antecknas det nationella specialvillkoret för alkolås 112, personen ska låta montera alkolås i alla de motorfordon han eller hon använder, uppgifterna om användningen av alkolåset ska avläsas regelbundet och dessutom ska personen uppfylla övriga villkor för alkolåsprogrammet, t.ex. låta bli att kringgå eller manipulera alkolåset. 

Personen ska delta i det första mötet på övervakningscentret inom två veckor från mottagandet av förhandsbeskedet. Vid det första mötet går övervakningscentret med deltagaren igenom villkoren för alkolåsprogrammet, bl.a. följderna av missbruk av alkolåset, samt ger deltagaren ett intyg över att han eller hon har inlett övervakningscentrets program. Efter detta ska deltagaren besöka övervakningscentret varannan månad under det första året och två gånger om året under de följande åren. Om det utifrån de avlästa uppgifterna om användningen av alkolåset visar sig vara nödvändigt, kan möten även ordnas oftare. 

Övervakningscentret ska vara godkänt av det belgiska kommunikationsministeriet, och centret ska ha minst en psykolog eller kriminolog, men behöver inte ha någon läkare, eftersom programmet inte omfattar medicinsk övervakning. 

När det har gått mellan fyra och åtta månader från det att alkolåset monterades, ordnas det för den som gjort sig skyldig till rattfylleri en utbildning där man går igenom erfarenheter och eventuella problem avseende användningen av alkolås. 

De ovan avsedda logguppgifterna ska avläsas i ett för uppgiften befullmäktigat företag. Företaget ska omedelbart underrätta övervakningscentret om avläsningen av logguppgifterna. De avlästa logguppgifterna registreras i krypterad form så att endast övervakningscentret har rätt att behandla och skriva ut dem. Logguppgifterna kan registreras och överföras inom Europeiska unionens område. Uppgifterna får lämnas ut till tredje parter endast för statistikföring och vetenskaplig forskning och då får av uppgifterna inte framgå identiteten hos den som deltagit i alkolåsprogrammet. På insamling, utlämnande och lagring av alkolåsuppgifter tillämpas den nationella personuppgiftslagen. 

Som missbruk av alkolås betraktas bl.a. underlåtenhet att iaktta de bestämmelser som följer av den lag som gäller de tekniska egenskaperna hos alkolås. Dessutom registrerar alkolåset uppgifterna om samtliga utandningsprov som innehållit alkohol. Övervakningscentret kallar deltagaren till ett samtal om utandningsproven är avvikande. Som missbruk avseende skyldigheten att använda alkolås anses även bortkopplandet av alkolåset, andra tekniska ingrepp i alkolåsets funktion och underlåtenhet att betala kostnaderna för användningen av alkolåset eller att delta i den utbildning som ordnas.  

Också i Belgien har vissa transportföretag inom yrkestrafiken frivilligt tagit i bruk alkolås i sina fordon, men antalet är tills vidare inte särskilt betydande. 

2.2  2.2 Bedömning av nuläget

Förebyggandet av rattfylleri är viktigt trafiksäkerhetsarbete. Regeringen anser att alkolåset är ett viktigt medel i detta arbete. 

Enligt den trafikpolitiska redogörelsen, som riksdagen godkände i april 2012, ska an-svarslöst trafikbeteende och användning av berusningsmedel i trafiken bekämpas med strängare åtgärder, bl.a. genom att utvidga användningen av alkolås och effektivisera vården av och stödet till personer med alkoholproblem. I statsrådets principbeslut från december 2012 förtecknades dessutom tio teser för att förbättra trafiksäkerheten. En av teserna var att förebygga rattfylleri och främja användningen av alkolås. Enligt principbeslutet förebyggs rattfylleri genom att man främjar användningen av alkolås i övervakningen av personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri. Kommunikationsministeriet gavs i uppdrag att bereda lagstiftning om detta tillsammans med andra ministerier. 

Enligt principbeslutet var avsikten att stärka den alkolåsövervakade körrättens ställning så att en domstol, efter det att den som gjort sig skyldig till rattfylleri gett sitt samtycke, ska besluta om övervakad körrätt för personen. För förare som upprepade gånger återfallit i grovt rattfylleri skulle man överväga att förlänga övervakningstiden för körrätten. Utöver dessa åtgärder var avsikten att som villkor för återställande av körrätten för en person som meddelats ett långt körförbud föreskriva ett nytt avläggande av förarexamen. 

Kommunikationsministeriet och Trafiksäkerhetsverket gavs även i uppdrag att utreda användningen av andra styrmedel för att öka användningen av alkolås. Därför rekommenderas det att alkolås ska användas som en konkurrensfaktor och ett villkor i situationer där den offentliga sektorn upphandlar transportservice. 

Regeringen har förbundit sig till att i Europeiska unionen aktivt driva på förslaget om att alkolås ska vara obligatorisk utrustning i nya fordon. 

Problem med alkolås och de förfaranden som hänför sig till dem 

Under den tid lagstiftningen om alkolås funnits har det upptäckts brister i de förfaranden som hänför sig till användningen av alkolås. Alkolåsen har inte ökat i antal i trafiken på önskat sätt. En bidragande faktor är att alkolåsen är så dyra.  

Användningen av alkolås är enligt lag obligatorisk vid vissa skol- och dagvårdskörningar. De fordon som används för dessa körningar används också för annan verksamhet som inte omfattas av skyldigheten att använda alkolås. Enligt uppgifter från polisen och konkurrerande transportföretag har man till alkolåsen kopplat brytare med hjälp av vilka föraren kan koppla bort alkolåset när användningen av alkolås inte är lagstadgad. 

Sådana brytare ska inte vara tillåtna, eftersom brytarna kan påverka alkolåsets funktion på ett negativt sätt. Dessutom föreligger i de fordon som är försedda med en sådan brytare en uppenbar risk för missbruk också under skolkörningar. Polisens och besiktningens möjligheter att ingripa i situationen är små i brist på en förbudsbestämmelse. Sådana lagstridiga brytare har inte upptäckts i de alkolås som används vid alkolåsövervakad körrätt.  

Vissa bussar går också att så att säga motorrumsstarta förbi alkolåset. Motorrumsstart finns i bussar som har motorn placerad bakom förarutrymmet och som för förebyggande av olyckor omfattas av ett krav på att bussen inte ska kunna startas från förar-platsen när den huvudsakliga åtkomstluckan till motorn är öppen. Av denna anledning finns det i motorrummet en startknapp som används då man utför service av bussen. 

I den gällande lagstiftningen finns inget krav på att myndigheter ska övervaka montering och service av alkolås. Därför har myndigheterna inte tillräckligt med information om hur marknaden fungerar.  

Monteringen och servicen av alkolås är enligt gällande lagstiftning inte tillståndspliktig, och för branscherna har heller inte angetts några introduktions- eller utbildningskrav; därför varierar rådande praxis i branschen. Vid beredningen av denna proposition har man granskat möjligheten att utsträcka tillståndsförfarandet till att omfatta tillverkare och deras representanter i Finland. Utöver tillståndsförfarandet har man också granskat en administrativt sett lättare modell med anmälan om inledande av verksamhet. 

Med tanke på monterings- och kalibreringsrättigheterna har det varit viktigt att be-döma verksamhetsutövarnas geografiska placering för skapandet av ett tillräckligt omfattande monterings- och servicenätverk. Också möjligheten till monterings- och kalibreringsställen utomlands, t.ex. i Tallinn, har utvärderats under beredningen av denna proposition.  

Alkolåstillverkare och deras representanter registrerar vid övervakad körrätt logguppgifterna ur alkolåset med 60 dagars mellanrum i sitt datasystem för övervakning av körrätten. Syftet med den gällande lagstiftningen är att polisen ska använda datasystemen med en direktanslutning, men till följd av resursbristen inom polisen har man varit tvungen att utveckla och förenkla förfarandena. För närvarande skickar alkolåstillverkarna enligt prövning logguppgifter till polisen per e-post. Förfarandet är delvis en följd av att det i lagstiftningen saknas närmare bestämmelser om behandlingen av uppgifter.  

När det gäller sådana i 124 § i grundlagen avsedda förvaltningsuppgifter som sköts av privata aktörer och som den ovan beskrivna verksamheten avser, är det viktigt att sparandet av uppgifter och ett korrekt vidarebefordrande av uppgifterna omfattas av myndigheternas kontroll och av i lag föreskriven myndighetstillsyn. De uppgifter som förs in i ett register ska vara av väsentlig betydelse för övervakningen av körrätten. 

I detta hänseende har man i lagberedningen med tanke på de uppgifter som importörerna av alkolås och deras representanter har bedömt om det är av väsentlig betydelse för övervakningen av körrätten att uppgifter om användningen av alkolås samlas in och registreras. Om det fortfarande anses finnas ett nödvändigt behov av uppgiften, bör det bedömas under vilka förutsättningar en sådan offentlig serviceuppgift som sköts av alkolåstillverkare eller deras representanter är motiverad även i framtiden.  

I gällande lagstiftning definieras alkolås som en anordning som mäter alkoholhalten i förarens utandningsluft och som vid behov hindrar att fordonet startar. Alkolåstekniken utvecklas och nya alternativa modeller tas fram. Lagstiftningen ska inte få utgöra ett hinder för ibruktagandet av nya tekniska innovationer. Utvecklingen av alkolås och integreringen av alkolås i fordon måste också beaktas när lagstiftningen utvecklas och revideras. 

Enligt Polisstyrelsens uppfattning är uppgifterna om användningen av alkolås viktiga i övervakningen av körrätten. Uppgifterna om användningen är dock inte avgörande, om man med utnyttjande av alkolåsets tekniska egenskaper, alkolåsets s.k. egenkontroll, kan övervaka körrätten i tillräcklig utsträckning. 

Bestämmelser om alkolås på medicinska grunder finns i körkortslagen. Det har allmänt ansetts problematiskt att dessa bestämmelser har upplevts som halvfärdiga. Inte ens läkarkåren har exakta uppgifter om alkolåsen, om hur alkolåsets funktion bestäms eller om de inställningar som kan göras vid monteringen av alkolåset, t.ex. om huruvida det krävs utandningsprov vid körning. Det är inte bara alkolåsanvändarna och läkarkåren som saknat anvisningar och handlingsmodeller, detsamma har även gällt alkolåstillverkarna.  

Det finns alltså ett uppenbart behov av att få ut information till läkare om alkolås på medicinska grunder. Vid ingången av 2016 överfördes uppgiften att informera läkare i ärenden som gäller körhälsa från social- och hälsovårdsministeriet till Trafiksäkerhetsverket. Överföringen effektiviserade meddelandet av anvisningar till läkare.  

Regeringen anser att möjligheten att bevilja alkolås på medicinska grunder i första hand utgår från läkar-patientrelationen. Därför anser regeringen det vara tillräckligt att alkolåset i egenskap av en anordning som bidrar till att upprätthålla körrätten utvecklas i enlighet med Trafiksäkerhetsverkets anvisningar. Det är ändå viktigt att minnas huvudregeln om att en person som är alkoholberoende inte ska ha körrätt över huvud taget enligt Europeiska unionens lagstiftning.  

Det har förekommit skillnader i domstolarnas tolkning av längden på den alkolåsövervakade körrätten. Längden på körförbuden har skapat diskussion, likaså de villkorliga körförbuden och deras förhållande till den övervakade körrätten. Den gällande lagstiftningen måste preciseras i syfte att säkerställa en enhetlig rättspraxis i domstolarna.  

Den arbetsgrupp vid kommunikationsministeriet som hade som uppgift att se över al-kolåslagstiftningen föreslog i sitt betänkande 2012 en förlängning av de körförbud som meddelas personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri. Arbetsgruppen ansåg en förlängning av körförbuden vara det effektivaste sättet att göra alkolåsen mer attraktiva och således förebygga rattfylleri. Exempelvis är det körförbud som meddelas för rattfylleri i Sverige minst 12 månader långt, vilket gör användningen av alkolås mer attraktiv än de klart kortare körförbud som meddelas i Finland. Därför har en förlängning av körförbuden granskats vid beredningen av denna proposition. 

3.1  3.1 Allmänt

Syftet med reformen av alkolåslagstiftningen är att eliminera oklarheter och bristfälligheter gällande tillämpningen av lagstiftningen och göra alkolåslagstiftningen till en mer konsekvent helhet. Ett viktigt mål har varit att förbättra skyddet för personuppgifter. Reformbehovet har även motiverats av lagstiftningstekniska aspekter. Genom reformen strävar man efter att öka användningen av alkolås som ett alternativ till körförbud och sänka kostnaderna för alkolåsprogrammet. 

Målet med bestämmelserna är att minska byråkratin genom avreglering. Laghelheten görs klarare och mer åskådlig genom en minskning av antalet normer. Ordalydelsen i enskilda bestämmelser preciseras, förenklas och moderniseras, om det har ansetts nödvändigt med anledning av ovannämnda mål. Genom detta förfarande förbättras koherensen i författningshelheten. 

Propositionen stöder regeringsprogrammets spetsprojekt för smidigare författningar samt avreglering: det föreslås att tre lagar och de förordningar som utfärdats med stöd av dem upphävs. Genom lagändringarna förtydligas bestämmelserna och minskas den administrativa bördan.  

I propositionen föreslås det att lagen om godkännande av alkolås för användning i trafik, lagen om alkolåsövervakad körrätt och lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar samt de förordningar som utfärdats med stöd av dessa ska upphävas. Det föreslås att det centrala innehållet i dessa lagar flyttas över till den nya lagen om alkolås och till körkortslagen, som föreslås bli ändrad och kompletterad. 

3.2  3.2 Lagen om alkolås

Regeringen föreslår att det stiftas en lag om alkolås, vars tillämpningsområde ska om-fatta godkännandet av alkolås och användningen av alkolås i vägtrafiken samt montering och service av alkolås när det gäller alkolås som används vid alkolåsövervakad körrätt, alkolås på medicinska grunder och alkolås som används vid skol- och dagvårdskörningar. Övrig användning omfattas inte av bestämmelserna.  

I lagen om alkolås föreslås för alkolåsaktörerna ett nytt anmälningsförfarande för möjliggörande av myndighetstillsyn. Anmälan är ett villkor för att alkolås ska kunna släppas ut på marknaden. Anmälan ska göras till Trafiksäkerhetsverket.  

Avsikten är att i lagen om alkolås föreskriva om godkännande av en modell för alkolås på samma sätt som i gällande lagstiftning. Enligt förslaget ska Trafiksäkerhetsverket godkänna en modell för alkolås för den finländska marknaden om det uppfyller kraven enligt standarderna SFS-EN 50436-1 eller SFS-EN 50436-2 eller de nationella krav som föreskrivs i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar nivån i de nämnda standarderna, och de tekniska krav som fordonslagen och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den ställer på anordningar som monteras i fordon. Trafiksäkerhetsverket ska informera och ge råd om innehållet i standarderna på finska och svenska. 

Enligt förslaget ska ett godkännande av en modell för alkolås gälla tills vidare. Om ett alkolås dock inte längre uppfyller de krav som gällde när låset godkändes kan Trafiksäkerhetsverket återkalla godkännandet av modellen. Innan godkännandet återkallas ska innehavaren av godkännandet ges en anmärkning och en skälig tid inom vilken felet eller bristen ska avhjälpas.  

Om alkolåset äventyrar trafiksäkerheten eller om ett fel eller en brist i det väsentligt försämrar dess funktion, ska godkännandet av modellen kunna återkallas omedelbart. 

I lagen om alkolås föreslås bestämmelser om montering, service, kalibrering och användning av alkolås. Alkolåset ska enligt förslaget monteras i fordonet så att låset alltid är funktionsdugligt vid körning. I praktiken säkerställer kravet på alkolåsets funktionsduglighet att ett alkolås som monterats i ett fordon fungerar i alla situationer när fordonet används, även om användningen av alkolåset inte är lagstadgad. Detta gäller t.ex. fordon som används för skol- och dagvårdskörningar.  

Det ska inte längre vara tillåtet att montera anordningar till eller installera program i alkolåset på egen hand. Sådan verksamhet kriminaliseras. Regeringen har från verksamhetsställen som monterar alkolås i fordon fått veta att man till alkolås som används vid skol- och dagvårdskörningar har kopplat en separat brytare med hjälp av vilken alkolåsets funktion kan regleras. Kopplandet av icke-godkända brytare, t.ex. ”gör det självbrytare” till alkolås kan störa alkolåsets funktion och äventyra användningen av fordonet. Det föreslås att användningen även av sådana manipulerade alkolås vid körning ska kriminaliseras. 

Det föreslås ändringar i alkolåsets monteringssätt. Enligt förslaget ska alkolåset ställas in så att det hindrar att fordonet startar eller rör sig om alkoholhalten i förarens utandningsluft är minst 0,10 milligram alkohol per liter utandningsluft. Det nya monteringssättet effektiviserar t.ex. bussföretagens verksamhet där det är ändamålsenligt att alkolåset monteras till bussarnas bromsar. En sådan montering säkerställer att man vid chaufförsbyte också ser till att den nya chauffören använder alkolåset.  

Endast auktoriserade verksamhetsutövare får montera och utföra service av alkolås. Verksamhetsutövaren ska ha sådan teknisk utrustning och programvara som behövs för montering och service av alkolås och som alkolåstillverkaren eller den befullmäktigade representanten angett. 

Alkolåset ska kalibreras inom en av Trafiksäkerhetsverket godkänd tid. Denna tid fastställs i praktiken av alkolåsets tillverkare. Över kalibrering av alkolås ska det utfärdas ett intyg som ska medföras vid körning. Polisen ska övervaka kalibreringen i samband med trafikövervakningen. I förslaget kriminaliseras körning utan medförande av intyg. 

Enligt förslaget ska det i lagen föreskrivas om olika alkolåsmodeller för olika använd-ningsändamål och om standarder. 

Det föreslås inga ändringar när det gäller montering av alkolås i olika typer av fordon. Alkolås kan fortfarande monteras i en eller flera personbilar, bussar, paketbilar, lastbilar eller traktorer som används av den övervakade. Fordonet ska också genomgå änd-ringsbesiktning när alkolås monteras och avlägsnas.  

Det krävs dock inte längre att alkolås monteras i alla fordon som den som beviljats al-kolåsövervakad körrätt använder och anmäler. Regleringsmodellen gör det möjligt för en person att delta i alkolåsprogrammet t.ex. med en hyrbil. Det enda lagen kräver är att det fordon som används vid körning är försett med ett alkolås som motsvarar standarderna.  

Den övervakade kan precis som för närvarande fortsätta använda alkolåset i sitt fordon även efter det att den övervakade körrätten löpt ut. Enligt den föreslagna lagstiftningen krävs det inte längre en ändringsbesiktning efter det att den övervakade körrätten löpt ut; även i övrigt är användningen av anordningen fri efter detta. Anordningen kan bl.a. ställas in så att den fungerar mindre strikt vid körning.  

Det föreslås att de krav som är förknippade med användningen av alkolås vid övervakad körrätt revideras. Regeringen anser att det inte finns något nödvändigt behov av eller några grunder för att vid övervakad körrätt registrera uppgifter om användningen av alkolåset i tillverkarnas eller deras representanters datasystem. Körrätten kan övervakas genom utnyttjande av alkolåsets tekniska egenskaper samt genom polisens övriga trafikövervakning. Den praktiska övervakningen av alkolås i trafiken motsvarar övervakningen av fordons besiktningstider. 

En effektiv och ny trafikövervakningsmetod är anordningen för avläsning av registre-ringsskyltar, Revika, som finns i polisfordon. Med hjälp av den kan man rikta övervakningen av körrätter till fordon som används vid alkolåsövervakad körrätt. Avläsningsanordningen står i förbindelse med fordonstrafikregistret där uppgifterna om de fordon som används vid övervakad körrätt redan för närvarande finns registrerade. Uppgifterna registreras i systemet i samband med att fordonet genomgår ändringsbesiktning. I praktiken kräver övervakningen att systemen vidareutvecklas. Det är viktigt att polisens kunnande om alkolås ökas i och med den nya regleringen. 

Reformen innebär således att alkolåstillverkarna eller deras representanter i Finland inte längre registrerar uppgifter om användning av alkolås i sina datasystem när det gäller förare med övervakad körrätt. Samtidigt förändras den rättsliga ställningen för tillverkare eller deras representanter. Tillverkare eller deras representanter ska inte längre utföra en sådan i 124 § i grundlagen avsedd offentlig förvaltningsuppgift; således omfattas aktörerna inte heller längre av tjänsteansvar. 

Slopandet av registreringen av uppgifter kan bidra till att sänka kostnaderna för al-kolåsprogrammet, eftersom användningsuppgifterna inte längre behöver avläsas med 60 dagars mellanrum. Skyldigheten att låta kalibrera låset och kontrollera dess funktion ska dock kvarstå. Enligt regeringen kan kostnaderna för alkolåsprogrammet minska med 200–300 euro. 

Enligt förslaget ska Trafiksäkerhetsverket bemyndigas att utfärda närmare föreskrifter om alkolåsets funktion under körning och efter ett underkänt utandningsprov och om volymen av ett godkänt utandningsprov. Kraven ska variera beroende på alkolåsmodellens användningsändamål. Det är ändamålsenligt att en sådan styrning av teknisk natur sköts av Trafiksäkerhetsverket som är behörigt när det gäller alkolåsförfaranden och som har den tekniska kompetensen om alkolås.  

I förslaget ges Trafiksäkerhetsverket en ny tillsynsuppgift i anslutning till lagen om alkolås. Bestämmelser om de befogenheter som krävs för tillsynsuppgiften föreslås i lagen. 

Det föreslås bestämmelser om begäran om omprövning och ändringssökande i beslut som Trafiksäkerhetsverket meddelat med stöd av lagen om alkolås. Omprövning av ett beslut som verket meddelat får först begäras hos Trafiksäkerhetsverket. Ett beslut som verket har meddelat med anledning av begäran om omprövning ska få överklagas hos förvaltningsdomstolen. Vid begäran om omprövning och ändringssökandet iakttas förvaltningslagen (434/2003) och förvaltningsprocesslagen (586/1996). Beslut får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.  

I lagen om alkolås föreslås att tillämpningsområdet för straffbestämmelsen avseende alkolåsförseelse ska ändras. Enligt förslaget ska det vara straffbart att påverka alkolåsets funktionsduglighet, att försumma medförandet av intyg över montering och kalibrering vid körning samt att vid skol- och dagvårdskörningar försumma monterings- och kalibreringsskyldigheten. Det ska också vara straffbart att använda ett manipulerat alkolås vid körning. Enligt regeringen är ett bötesstraff en tillräcklig påföljd för dessa gärningar och försummelser.  

Det föreslås att man i lagen om alkolås tar in största delen av bestämmelserna i lagen om användning av alkolås vid skol- och dagvårdskörningar. Det föreslås inga ändringar i de bestämmelser som bibehålls.  

3.3  3.3 Körkortslagen

Regeringen föreslår att körkortslagen kompletteras och ändras på många sätt. I propositionen har hänsyn också tagits till de nya ändringar som gjorts inom körkortsförvaltningen. Många uppgifter i anslutning till körkort och körrätt som tidigare skötts av polisen överfördes till Trafiksäkerhetsverket vid ingången av 2016 genom ändringar i körkortslagen.  

Det föreslås att körkortslagen preciseras när det gäller villkorligt körförbud och den prövotid som hänför sig till det. Ovan i denna proposition har det framkommit att det har rått ovisshet kring längden på det villkorliga körförbudet och på prövotiden. Där-för föreslås det att ordalydelsen i lagen förtydligas så att tingsrätten ska bestämma en prövotid om körförbudet är villkorligt. Längden på prövotiden är då minst ett och högst tre år. Dessutom ska det föreskrivas att prövotiden börjar när beslutet om villkorligt körförbud meddelas och upphör den dag som anges i tingsrättens beslut. 

I körkortslagen föreslås bestämmelser om alkolåsövervakad körrätt, om meddelande av och längden på alkolåsövervakad körrätt, förutsättningarna för utlämnande av körkort, om det fordon och alkolås som används i programmet samt om återkallelse av alkolåsövervakad körrätt. För närvarande finns bestämmelser om detta både i lagen om alkolåsövervakad körrätt och i körkortslagen. Det finns behov av en ändring, eftersom det annars finns bestämmelser om körrätt endast i körkortslagen. Samtidigt ska vissa preciseringar göras i bestämmelserna. 

Alkolåsövervakad körrätt kan fortfarande begäras av en i Finland varaktigt bosatt person som är misstänkt för rattfylleri enligt 23 kap. 3 § 1 mom. i strafflagen (39/1889) eller 4 § 1 eller 2 punkten i det kapitlet och som inte har meddelats körförbud av någon annan orsak.  

Under lagberedningen dryftades ett förfarande enligt vilket tingsrätten skulle besluta om alkolåsövervakad körrätt för alla som gjort sig skyldiga till rattfylleri. Dock så att möjlighet att avböja detta skulle ges. Förfarandet förordades av många som en åtgärd som förbättrar trafiksäkerheten. Regeringen föreslår dock att man håller kvar det förfarande som anges i gällande lag, eftersom beviljandet av alkolås till alla kan orsaka tingsrätterna mycket extra arbete. Det är också oskäligt att bevilja alla alkolås, eftersom man redan på förhand vet att alla som gör sig skyldiga till rattfylleri inte har ekonomiska möjligheter att ta i bruk anordningen. I det hänseendet är det mer ändamålsenligt att en person kan beviljas övervakad körrätt efter begäran. Därför är det viktigt att polisen redan under förundersökningen tillhandahåller personer som gjort sig skyldiga till rattfylleri grundlig och direkt information om möjligheten till alkolås-övervakad körrätt.  

Det har även framkommit processuella problem: enligt bedömningar skulle tingsrätterna få ta emot ett stort antal återkallanden av övervakade körrätter, om man inte klarar av att behandla den åtalades samtycke på ett sätt som den åtalade förstår under rättegången eller om den åtalade förhåller sig passiv till ärendet. Det välfungerande skriftliga förfarande som nu tillämpas vid rattfylleri skulle dessutom bli långsammare. 

Under beredningens gång har många aktörer också lyft fram behovet av att öka läng-den på körförbuden i Finland. Aktörerna har särskilt hänvisat till att körförbuden är relativt korta i Finland t.ex. i jämförelse med Sverige. Det finns för närvarande ingen klar bild av hur långa körförbuden är i Finland. Det här beror på att alla som är misstänkta för rattfylleri omfattas av ett temporärt körförbud fram till domstolsbehandlingen av rattfylleriärendet och behandlingstiderna i Finland varierar beroende på region.  

Justitieministeriet har i enlighet med regeringsprogrammet tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bedöma möjligheten att överföra den straffrättsliga behandlingen och behandlingen av körrätten från domstolen till polisen. I detta sammanhang utreds läng-den på de temporära och egentliga körförbuden. Först när man känner till hur långa körförbuden är i praktiken är det ändamålsenligt och motiverat att bedöma betydelsen av körförbud med tanke på ibruktagandet av alkolås. 

Den som misstänks för rattfylleri ska fortfarande, under förundersökningen, hos polisen begära alkolåsövervakad körrätt innan tingsrätten beslutar om den. Enligt förslaget ska tingsrätten inte få meddela körförbudet som villkorligt utan övervakad körrätt, om polisen redan utifrån förundersökningen har beslutat om alkolåsövervakad körrätt. Till dessa delar föreslås i den nya lagstiftningen inga ändringar i det nuvarande förfarandet. 

Med tanke på ibruktagandet av alkolås är det ytterst viktigt att polisen vid förundersökningen av brottet informerar den misstänkte om möjligheten till alkolåsövervakad körrätt. Polisen ska också informera om innehållet i samt villkoren och kostnaderna för övervakningen.  

Det föreslås att körkortslagen preciseras så att körförbud inte får meddelas villkorligt för en gärning som begås under körförbudet eller det temporära körförbudet eller prövotiden. I dessa situationer ska tingsrätten bestämma att det villkorliga körförbudet ska verkställas i dess helhet, om den som fått körförbud under prövotiden gör sig skyldig till ett brott enligt körkortslagen: grovt äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri eller grovt rattfylleri eller till brott mot bestämmelserna om transport av farliga ämnen. På grund av ordalydelsen i lagen har det i tingsrätterna rått en viss oklarhet om längden på villkorliga körförbud. 

Den övervakade ska också enligt den nya lagen stå för kostnaderna för den övervakade körrätten. 

Det föreslås att längden på den övervakade körrätten ska preciseras. Körförbudet upphör och den alkolåsövervakade körrätten börjar när Trafiksäkerhetsverket överlåter ett körkort med villkor om alkolås till den som gjort sig skyldig till rattfylleri efter den körrätt som polisen beslutat om. Enligt förslaget ska polisen omhänderta och bevara det tidigare körkortet till den som meddelats alkolåsövervakad körrätt.  

Det finns också anledning att förtydliga att den övervakade körrätten upphör den dag då prövotiden för det villkorliga körförbudet upphör. På grund av ordalydelsen i lagen har det i domstolar och hos myndigheter rått ovisshet om när körrätten ska upphöra.  

Bestämmelser om återkallelse av alkolåsövervakad körrätt finns för närvarande både i lagen om alkolåsövervakad körrätt och i körkortslagen. I fråga om detta föreslås det att bestämmelserna om återkallande i sin helhet flyttas till körkortslagen.  

Villkoren för återkallande av körrätt föreslås bli preciserade till vissa delar. Den övervakade körrätten ska återkallas och det villkorliga körförbudet verkställas i dess helhet, om den övervakade begär det eller om han eller hon bryter mot någon begränsning i körrätten. Som sådana gärningar och försummelser betraktas körande av andra fordon än fordon som är tillåtna och påverkande av alkolåsets funktionsduglighet.  

Avsikten är att de föreslagna lagarna träder i kraft 2016 efter riksdagsbehandlingen av dem. För alkolåstillverkare och deras representanter föreskrivs en tre månader lång övergångsperiod inom vilken de hinner göra den verksamhetsanmälan som anges i lagen till Trafiksäkerhetsverket. Tack vare övergångsperioden kan aktörernas affärsverksamhet fortsätta utan uppehåll.  

Enligt förslaget ska den övervakade körrätten för personer som beviljats övervakad körrätt före ikraftträdandet av lagen omfattas av den lagstiftning som gällde när beslutet om körrätten gavs.