Regeringens proposition
RP
72
2019 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av vissa bestämmelser om ändringssökande inom miljöministeriets förvaltningsområde
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att 29 lagar inom miljöministeriets förvaltningsområde ändras så att bestämmelserna om ändringssökande särskilt i fråga om besvärstillstånd ska vara enhetliga med den lag om rättegång i förvaltningsärenden som träder i kraft vid ingången av 2020. Redan för närvarande omfattas de allra flesta förvaltningsbesluten som fattas inom miljöministeriets förvaltningsområde av besvärstillstånd när ändring i en förvaltningsdomstols beslut söks hos högsta förvaltningsdomstolen, vilket det uttryckligen föreskrivs om i varje speciallag. Eftersom besvärstillståndsförfarandet kommer att bli huvudregeln i den ovannämnda allmänna lagen, ändras speciallagarnas bestämmelser om besvärstillstånd till allmänna hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
På grund av lagändringarna kommer vissa nya ärendegrupper att börja omfattas av besvärstillstånd, såsom beslut som gäller återkrav av stöd och sanktionsliknande beslut i enlighet med lagarna om stöd för boende samt vissa beslut i enlighet med naturvårdslagen och avfallslagen. 
Det föreslås dessutom att terrängtrafiklagen ändras så att en kommun ska kunna ta ut en avgift i tillståndsärenden som gäller tävlingar och övningar. 
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Inledning
I den lagstiftningsreform rörande förvaltningsprocesslagen (RP 230/2014 rd) som trädde i kraft 2016 ändrades nästan 200 olika lagar inom förvaltningsområdet och deras bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsärenden. Då utvidgades förfarandet med besvärstillstånd till nya ärendegrupper vid sökande av ändring i förvaltningsdomstolarnas beslut hos högsta förvaltningsdomstolen. Det togs ändå inte in någon allmän bestämmelse om användning av besvärstillstånd som skulle ha varit bindande för alla förvaltningsområden i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I stället bibehölls i 9 § i förvaltningsprocesslagen huvudregeln enligt vilken besvär över beslut av en förvaltningsdomstol kan anföras hos högsta förvaltningsdomstolenen utan besvärstillstånd. Det föreskrevs således fortfarande om användningen av besvärstillstånd enligt ärendegrupp i respektive förvaltningsområdes speciallagstiftning. I denna speciallagstiftning ställdes sådana ärenden utanför systemet med besvärstillstånd till vilka det oftast hänför sig krävande rättsliga frågor eller som generellt har särskilt stor betydelse för parten eller samhället eller som är vittomfattande. Som sådana ärenden betraktades till exempel återkallande av näringstillstånd, ärenden som gäller en betydande administrativ påföljd eller verkställighet av ett administrativt tvångsmedel, tillsynsärenden som gäller begränsning av näringsverksamhet samt ärenden där finansiering som är avsedd att stödja en viss verksamhet eller ett visst projekt avbryts eller återkrävs. 
Genom regeringens proposition med förslag till ändringar i bestämmelserna om ändringssökande i vissa förvaltningsärenden som gäller miljön (RP 43/2017 rd) infördes systemet med besvärstillstånd i ärenden som det föreskrivs om i miljöskyddslagen (527/2014), marktäktslagen (555/1981) och vattenlagen (587/2011). Systemet med besvärstillstånd i markanvändnings- och byggnadslagen (132/1999) reviderades så att det började motsvara bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen samtidigt som systemet utvidgades till nästan alla ärendegrupper som omfattas av markanvändnings- och bygglagen. Systemet med besvärstillstånd utvidgades också i fråga om naturvårdslagen (1096/1996). Lagändringarna trädde i kraft vid ingången av 2018. 
År 2019 antog riksdagen lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), som ersatte förvaltningsprocesslagen. Huvudregeln för användning av besvärstillstånd vid överklagande av förvaltningsdomstolarnas beslut hos högsta förvaltningsdomstolen ändrades i den nya lagen så att den är tvärtemot den bestämmelse som ingick i förvaltningsprocesslagen: Enligt lagens 107 § får ett beslut som en regional förvaltningsdomstol har fattat överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
2
Nuläge
2.1
Lagstiftning
Miljöskyddslagen 
Miljöskyddslagen är en allmän lag om förebyggande och hindrande av förorening av miljön. I lagen föreskrivs bland annat om olika förfaranden för att skydda miljön, såsom miljötillstånds-, anmälnings- och registreringsförfarande. 
I 19 kap. föreskrivs om omprövning av och sökande av ändring i beslut som fattats med stöd av miljöskyddslagen. Förutom den mera allmänna bestämmelsen om sökande av ändring i 190 § i miljöskyddslagen föreskrivs det i 195 § om sökande av ändring i vissa beslut som gäller typgodkännande och certifikat samt i vissa beslut som gäller bedömning av kompetensen. Systemet med besvärstillstånd infördes i bestämmelserna om sökande av ändring i 190 och 195 § 2018, och i samband med stiftandet av lagen om rättegång i förvaltningsärenden ändrades dessutom lag- och paragrafhänvisningarna till förvaltningsprocesslagen i 190 § 1 mom. så att de började gälla den nya allmänna lagen. Till tillämpning av förvaltningsprocesslagen hänvisas också i 196 § 2 mom., 199 § 2 mom., 207 § och 208 § 1 mom. i miljöskyddslagen. 
Avfallslagen 
Avfallslagen (646/2011) innehåller bestämmelser om flera olika typer av beslut som gäller bland annat avfallshantering som kommunen ordnar, godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret eller producentregistret, internationella avfallstransporter och transport av fartyg för nedmontering samt förvaltningstvång och försummelseavgift. 
Genom den ändring av 137 § i avfallslagen som trädde i kraft 2016 (1062/2015) utvidgades systemet med besvärstillstånd till nya ärendegrupper. Besvärstillstånd blev huvudregeln, dvs. det började omfatta till exempel beslut om godkännande för anteckning i producentregistret eller avfallshanteringsregistret och beslut om ändring av dessa beslut, beslut som tillsynsmyndigheten meddelar i enskilda fall för uppfyllande av en lagstadgad skyldighet samt beslut om godkännande av en internationell avfallstransport. Utanför besvärstillståndsregleringen ställdes beslut om återkallande av ett godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret eller producentregistret samt om återkallande av beslut om godkännande av en internationell avfallstransport och beslut om förhandsgodkännande, liksom beslut som avses i 126–128 § och som gäller skyldighet att rätta till förseelser eller försummelser samt beslut som avses i 131–133 § och som gäller försummelseavgift. Dessa betraktades som särskilt betydelsefulla med tanke på partens rättsskydd och idkande av näring. 
Lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning 
Syftet med lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (387/2013) är att skydda människors hälsa och miljön genom att begränsa användningen av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning och främja för miljön skonsamma sätt att återvinna och bortskaffa avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. I lagen föreskrivs om skyldighet för tillverkare, importörer och distributörer att försäkra sig om att elektrisk och elektronisk utrustning överensstämmer med kraven. Dessutom föreskrivs bland annat om åtgärder som tillsynsmyndigheterna riktar mot näringsidkare i situationer där skyldigheter enligt lagen försummas. I 26 § föreskrivs om administrativa ålägganden, med stöd av vilka tillsynsmyndigheten kan bland annat temporärt eller permanent förbjuda näringsidkaren att tillverka utrustning, släppa ut eller tillhandahålla den på marknaden eller i övrigt överlåta utrustningen, samt bestämma att utrustningen ska dras tillbaka. Vid sökande av ändring i dessa ålägganden iakttas enligt 28 § förvaltningsprocesslagens bestämmelser. 
Lagen om minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln från vissa drivmedel 
I lagen om minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln från vissa drivmedel (170/2018) föreskrivs om skyldighet för drivmedelsleverantörerna att fram till utgången av 2010 minska växthusgasutsläppen per energienhet från drivmedel som frisläppts för konsumtion med minst 6 procent jämfört med de genomsnittliga växthusgasutsläppen under hela livscykeln från fossila bränslen i Europeiska unionen år 2010. I lagen föreskrivs också om iakttagande av hållbarhetskriterierna för biodrivmedel och råvaror till dem, beräkning av växthusgasutsläpp och årligt lämnande av uppgifter. I 14–16 § föreskrivs om Energimyndighetens förbud eller föreläggande för att rätta till en överträdelse eller försummelse samt om möjlighet för Energimyndigheten att påföra en försummelseavgift eller påföljdsavgift. Ändring i alla dessa beslut får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. För sökande av ändring hos högsta domstolen krävs besvärstillstånd. 
Lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen 
I lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen (121/2011) föreskrivs om bland annat ackreditering av miljökontrollanter samt om registrering av organisationer i EMAS. Genom den ändring av lagens 13 § som trädde i kraft 2016 (1064/2015) utvidgades systemet med besvärstillstånd till nya ärendegrupper. Enligt 2 mom. ställdes ärenden som gäller återkallande av ackreditering eller licens eller begränsningar av omfattningen av ackrediteringen utanför besvärstillståndsregleringen, som utgör huvudregeln. De betraktades som särskilt betydelsefulla med tanke på partens rättsskydd och idkande av näring. 
Lagen om stödjande av sanering av förorenade områden 
I och med lagen om stödjande av sanering av förorenade områden (246/2019), som träder i kraft vid ingången av 2020, övergick man från det tidigare avtalsbaserade stödsystemet för utredning och sanering av förorenade områden (systemet för statliga avfallshanteringsarbeten) till ett system baserat på beviljande av statsunderstöd. Ändring i ett statsunderstödsbeslut söks i enlighet med 34 § i statsunderstödslagen (688/2001). 
En annan stödform i lagen är utredning av föroreningsgraden samt sanering som ordnas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland (12 §). Beträffande beslut om utredning av föroreningsgraden på ett område och sanering av området föreskrivs det om sökande av ändring i 13 §. Man får begära omprövning av beslutet. Beslut som meddelas med anledning av en begäran om omprövning överklagas hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen, och överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen kräver besvärstillstånd. 
Lagen om avskiljning och lagring av koldioxid 
Genom lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) förbjöds lagring av koldioxid i geologiska formationer inom Finlands territorium eller i Finlands ekonomiska zon. Beslut som närings-, trafik- och miljöcentralen och Energimyndigheten meddelar med stöd av 14 § överklagas hos förvaltningsdomstolens och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Ändring i beslut om transportnät för koldioxid som Energimyndigheten har meddelat med stöd av 7–9 § söks genom besvär hos marknadsdomstolen och vidare hos högsta förvaltningsdomstolen med iakttagande av förvaltningsprocesslagen. 
Naturvårdslagen 
I naturvårdslagen föreskrivs det om sökande av ändring i 9 kap. Lagens 61 § reglerar besvär. Enligt 1 mom. får ett beslut av miljöministeriet med stöd av 50 § 3 mom. eller 52 § 2 mom. samt ett beslut av statsrådets allmänna sammanträde överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. 2 mom. gäller andra beslut. Enligt det får andra beslut av miljöministeriet samt beslut av Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet eller en närings-, trafik- och miljöcentral och beslut som en kommunal myndighet fattat överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. I 3 mom. regleras vem som har besvärsrätt i fråga om beslut enligt naturvårdslagen. I 4 mom. konstateras att beträffande besvär gäller i övrigt förvaltningsprocesslagen. 
Lagens 62 § gäller besvär över förvaltningsdomstolens beslut. I 1 mom. uppräknas sådana beslut av förvaltningsdomstolen som får överklagas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Enligt 2 mom. får besvär över andra beslut av förvaltningsdomstolen anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) har varit i kraft sedan den 16 maj 2017. Syftet med lagen är att främja miljökonsekvensbedömningen av projekt och ett enhetligt beaktande av bedömningen vid planering och beslutsfattande som gäller projekt och samtidigt öka tillgången till information och möjligheterna att delta. Bestämmelser om sökande av ändring finns i 37 §. Enligt 1 mom. får den projektansvarige får på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen söka ändring genom besvär i beslut som avses i 13 § och som gäller tillämpning av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning i enskilda fall samt i beslut som fattats med stöd av 36 § om avslag på att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska tillämpas på sådana projekt som syftar till att tjäna försvaret eller den civila beredskapen. Om besvären gäller ett beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral, är den behöriga förvaltningsdomstolen enligt momentet den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av projektet i fråga är belägen. 
Enligt 2 mom. får utöver vad som nämns i 1 mom. den som har rätt att söka ändring i ett tillståndsbeslut söka ändring i ett beslut genom vilket det konstateras att ett MKB-förfarande inte är behövligt. Detta sker i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över tillståndsbeslutet som gäller projektet. Enligt 3 mom. har en närings-, trafik- och miljöcentral rätt att söka ändring genom besvär i ett beslut av en förvaltningsdomstol genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt ett i 1 mom. avsett beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen. 
Terrängtrafiklagen 
Terrängtrafiklagen (1710/1995) gäller användning av motordrivna fordon i terräng och på snöskoterleder. Bestämmelser om sökande av ändring finns i 31 §. Enligt den begärs omprövning av ett sådant beslut av en kommunal myndighet som avses i 30 § på det sätt som anges i förvaltningslagen, och beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning överklagas i sin tur genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Enligt 3 mom. förutsätter överklagande av förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen besvärstillstånd. Enligt 4 mom. får ändring i andra beslut av en kommunal myndighet än sådana som avses i 30 § sökas på det sätt som anges i kommunallagen (410/2015). 
30 § i terrängtrafiklagen gäller tillstånd som förutsätts för återkommande eller permanent anordnande av tävlingar eller övningar med motordrivna fordon, och som beviljas av den kommunala miljövårdsmyndigheten. Lagen innehåller inga bestämmelser om avgifter för tillstånd. 
Lagen om friluftsliv 
Lagen om friluftsliv (606/1973) gäller friluftsleder, statens strövområden samt campingplatser. Lagen har varit i kraft sedan den 1 augusti 1973. Bestämmelser om sökande av ändring i beslut enligt lagen finns i 30 a § i lagen om friluftsliv. Enligt den får ändring i beslut som kommunens myndighet för campingområden har fattat med stöd av 3 kap. sökas hos länsrätten genom besvär inom 30 dagar från delfåendet av beslutet. När ändring söks ska lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/1950) iakttas. 
Förköpslagen 
I förköpslagen (608/1977) föreskrivs om kommunens rätt att utnyttja sin förköpsrätt till en fastighet som sålts i kommunen. Kommunens beslut får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i kommunallagen. Enligt 22 § 1 mom. förutsätter överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen besvärstillstånd. 
Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden 
I lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978) föreskrivs om kommunens och tomtägarens skyldigheter att ombesörja underhållet och renhållningen av gator och andra allmänna områden inom detaljplaneområden. Kommunens allmänna föreskrifter om underhållet och renhållningen (14 §), kommunens beslut om en taxa (14 b §) och kommunens beslut genom vilket en tillsynsmyndighet utsetts (15 §) är beslut där kommunallagen enligt 18 § tillämpas på överklagande. Enligt 18 § 1 mom. förutsätter överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen i dessa ärenden besvärstillstånd. De andra typerna av beslut i lagen omfattas av förvaltningsbesvär. I fråga om dem används besvärstillståndsförfarande hos högsta förvaltningsdomstolen, med undantag av förvaltningstvångsärenden enligt 16 § (18.2 §). 
Lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter 
I lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012) föreskrivs om förfarandena för godkännande av byggprodukter, som är typgodkännande, kontrollintyg och certifiering av tillverkningskontroll samt byggplatsspecifik prestandakontroll. I lagen föreskrivs dessutom om godkännande av bemyndigade och godkända organ och om krav på verksamheten. 
Bestämmelser om sökande av ändring finns i 36 §. I en del av de beslut som meddelas med stöd av lagen ingår omprövningsförfarande och i en del inte. Omprövning av ett beslut som ett organ fattat om en ansökan får enligt 36 § 1 mom. begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen. Enligt 2 mom. får andra beslut som har fattats med stöd av lagen och beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. I 3 mom. föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen. Ett beslut får i regel överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Utanför besvärstillståndsregleringen har ställts ärenden som gäller avbrytande av organs verksamhet samt återkallande av bemyndiganden och godkännanden för organ, eftersom de är särskilt betydelsefulla med tanke på partens rättsskydd och idkande av näring. 
Lagen om energicertifikat för byggnader 
I lagen om energicertifikat för byggnader (50/2013) föreskrivs om upprättande av energicertifikat, dess innehåll, behörigheten hos den som upprättar energicertifikat och bedrivande av verksamhet samt tillsyn över lagen. Bestämmelser om sökande av ändring finns i 26 §. I en del av de beslut som meddelas med stöd av lagen ingår omprövningsförfarande och i en del inte. När det gäller beslut av den som konstaterar behörigheten får omprövning enligt 26 § 1 mom. begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Enligt 2 mom. får beslut av miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet samt beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. I 3 mom. föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen. Ett beslut får i regel överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Utanför besvärstillståndsregleringen har ställts förvaltningsdomstolarnas beslut i ärenden som avses i 24 och 25 §. 
Lagen om skyddande av byggnadsarvet 
I lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) föreskrivs om hur man gör en framställning om skyddande av en byggnad, hur skyddsframställningen behandlas och om tillsyn över skyddet. Lagen tillämpas på byggnadsskyddet vid sidan av planläggning enligt markanvändnings- och bygglagen. 
Enligt 9 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet beslutar närings-, trafik- och miljöcentralen om skyddande av en byggnad samt om ändring och upphävande av skyddsbeslut. Dessutom fattar närings-, trafik- och miljöcentralen med stöd av 6 § beslut om förbud mot äventyrande av byggnadsarvet och med stöd av 17 § beslut om att förplikta ägaren att utföra nödvändiga iståndsättningsarbeten. Skyddsbeslut tillställs miljöministeriet för fastställelse. Enligt 21 § söks även ändring i ett beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral om skyddande av en byggnad hos miljöministeriet. I ett beslut om förbud mot äventyrande av byggnadsarvet söks ändring direkt genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Behörig förvaltningsdomstol är den inom vars domkrets byggnaden är belägen. I övrigt tillämpas förvaltningsprocesslagen på sökande av ändring. 
Lagarna om stöd för boendet 
Inom miljöministeriets förvaltningsområde finns flertalet lagar där det föreskrivs om statliga stödåtgärder som gäller boendet. Huvudregeln i dessa lagars bestämmelser om sökande av ändring är att omprövning av myndighetens beslut först får begäras på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen och det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. I den mån det i det överklagade beslutet är fråga om indragning eller återkrav av stöd eller om ett sanktionsliknande ärende (till exempel borgensersättning som lämnas obetald, påförande av påföljdsavgift eller förbud mot att ta ut ränta på självfinansieringsdelen eller betala avkastning) för förvaltningsdomstolens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd. I den lagstiftningsreform som berörde förvaltningsprocesslagen och som trädde i kraft 2016 ansågs sådana beslut vara särskilt betydelsefulla med tanke på partens rättsskydd och därför beslöt man att ställa dem utanför besvärstillståndsregleringen. Även i de lagar om stöd för boendet som stiftats eller ändrats efter det lagstiftningsprojektet har man i bestämmelserna om sökande av ändring följt de riktlinjer som slogs fast inom det projektet och de formuleringar som användes där. 
Marktäktslagen 
Det föreskrivs om sökande av ändring i ärenden enligt marktäktslagen i 20–20 c §. Enligt 20 § får beslut som en myndighet meddelat överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Enligt 20 c § 1 mom. kan, utöver vad som i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om syn, fullföljdsdomstolen eller, på förordnande av den, ordföranden, en ledamot eller en föredragande förrätta inspektion på platsen. 
Avsikten är att förenhetliga bestämmelserna om sökande av ändring i marktäktslagen med lagen om rättegång i förvaltningsärenden i regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom miljöministeriets förvaltningsområde som gäller offentliga kungörelser, som enligt planerna ska överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2019. 
Markanvändnings- och bygglagen 
Bestämmelserna om sökande av ändring i markanvändnings- och bygglagen reviderades 2017 så att besvärstillstånd blev huvudregeln vid överklagande från förvaltningsdomstolen till högsta förvaltningsdomstolen. På grund av reformen av lagen om rättegång i förvaltningsärenden måste i första hand tekniska ändringar företas i lagen. De kommer att genomföras i samband med den pågående totalreformen av markanvändnings- och bygglagen, så de ingår inte i denna regeringsproposition. 
2.2
Bedömning av nuläget
Förfarandet med besvärstillstånd har införts stegvis i lagstiftningen inom miljöministeriets förvaltningsområde i samband med olika lagstiftningsreformer med stöd av grundlagsutskottets utlåtandepraxis. Genom den reform av förvaltningsprocesslagen som trädde i kraft 2016 (RP 230/2014 rd) intogs bestämmelser om besvärstillstånd i cirka 20 lagar inom miljöministeriets förvaltningsområde. Utanför besvärstillståndet ställdes dock ärenden till vilka det hänförde sig krävande rättsliga frågor eller som hade särskilt stor betydelse för parten eller samhället eller som var vittomfattande. 
I början av 2018 trädde ändringar av miljöskyddslagen, marktäktslagen, vattenlagen, naturvårdslagen samt markanvändnings- och bygglagen (974–977/2017) i kraft, varvid förfarandet med besvärstillstånd infördes i nästan alla ärenden enligt miljöskyddslagen, marktäktslagen och vattenlagen. Utanför besvärstillståndet ställdes i första hand ärenden där sökande av ändring baserar sig på kommunallagen. Genom ändringarna av naturvårdslagen och markanvändnings- och bygglagen utvidgades tillämpningsområdet för besvärstillståndsförfarandet ytterligare. Däremot utvidgades inte systemet med besvärstillstånd enligt avfallslagen i detta sammanhang. Exempelvis överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen i ett ärende som gäller ett åläggande att städa upp en fastighet som meddelats med stöd av avfallslagen förutsätter inte besvärstillstånd. 
I en del av bestämmelserna om sökande av ändring i lagarna inom miljöministeriets förvaltningsområde har systemet med besvärstillstånd utsträckts till alla beslut som fattas med stöd av lagen och till överklagande av dem från förvaltningsdomstolen till högsta förvaltningsdomstolen. Beträffande dessa lagar råder det ingen oklarhet vid tillämpningen av besvärstillståndsregleringen, trots att huvudregeln för besvärstillstånd ändrades i den nya allmänna lagen så att den blev tvärtemot vad den varit i förvaltningsprocesslagen, men för tydlighetens skull vore det motiverat att ändra också dem så att de börjar motsvara den nya allmänna lagen. 
Förarbetena och grundlagsutskottets utlåtanden till lagen om rättegång i förvaltningsärenden stödjer tanken att systemet med besvärstillstånd kunde utsträckas till alla ärendegrupper, alltså även sanktionsliknande ärenden som är särskilt betydelsefulla med tanke på partens rättsskydd. Den arbetsgrupp som utrett en utveckling av regleringen som gäller administrativa påföljder av straffkaraktär konstaterade i sitt betänkande (justitieministeriets betänkanden och utlåtanden 52/2018) att det i allmänhet är motiverat att föreskriva att besvär över förvaltningsdomstolens beslut förutsätter besvärstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med den allmänna lagen. Enligt arbetsgruppen kan det emellertid vara motiverat att överväga undantag från detta krav på besvärstillstånd, om påförandet av sanktionen på grund av dess stränghet är förenat med ett starkt betonat rättsskyddsbehov. 
3
Målsättning och de viktigaste förslagen
Genom regeringens proposition ändras 29 lagar inom miljöministeriets förvaltningsområde. Syftet med lagändringarna är att uppdatera bestämmelserna om sökande av ändring i lagstiftningen inom miljöministeriets förvaltningsområde i förhållande till den nya allmänna lagen, dvs. lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Samtidigt förenhetligas bestämmelserna om sökande av ändring inom miljöministeriets förvaltningsområde. Syftet med lagändringarna är att förtydliga lagstiftningen inom miljöministeriets förvaltningsområde och genomföra förfarandet med besvärstillstånd på ett heltäckande sätt när förvaltningsdomstolens beslut överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. De föreslagna ändringarna innebär en fortsättning på utvecklingen av förvaltningsprocessen. Överklagande av förvaltningsdomstolens beslut direkt hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd begränsas till ärenden där det finns särskilda grunder för ett avvikande förfarande. Utvidgningen av användningsområdet för förfarandet med besvärstillstånd gör det möjligt att i högre grad utveckla högsta förvaltningsdomstolens ställning som prejudikatsdomstol. 
När det gäller miljöskyddslagstiftningen tillfogas förfarandet med besvärstillstånd eller så utvidgas användningen av det till alla överklagbara beslut av statliga och kommunala myndigheter i avfallslagen, lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen samt i lagen om avskiljning och lagring av koldioxid. I dessa lagar börjar sådana förvaltningsbeslut omfattas av besvärstillstånd som gäller återkallande eller annan begränsning av tillstånd i anslutning till idkande av näring, påförande av en administrativ påföljd eller verkställighet av ett administrativt tvångsmedel. Dessa ärendegrupper kan med beaktande av grundlagsutskottets utlåtandepraxis inte anses vara förenade med något särskilt behov av rättsskydd och således inte kräva en direkt väg för fortsatta besvär, utan parternas rättsskydd när det gäller fortsatta besvär kan tryggas tillräckligt på besvärstillståndsgrunderna enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Sålunda kan systemet med besvärstillstånd införas på ett enhetligt sätt i fråga om alla beslut som statliga myndigheter fattar med stöd av dessa lagar och där förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. 
Bestämmelserna om sökande av ändring i miljöskyddslagen, lagen om minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln från vissa drivmedel, lagen om stödjande av sanering av förorenade områden, naturvårdslagen, lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning, terrängtrafiklagen, lagen om friluftsliv, lagen om produktgodkännande för vissa byggprodukter, lagen om energicertifikat för byggnader och lagen om skyddande av byggnadsarvet förenhetligas så att de börjar motsvara lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Bestämmelserna om sökande av ändring i förköpslagen och lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden samt 190 § 4 mom. i miljöskyddslagen förenhetligas i förhållande till regeringens proposition som gäller ändring av 142 och 144 § i kommunallagen och lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan (RP 61/2019 rd). 
I flera lagar som gäller stöd för boendet har myndigheterna getts befogenhet att besluta om indragning och återkrav av stöd som beviljats enskilda samt att fatta olika sanktionsliknande beslut. Inget av dessa beslut kan dock anses vara så exceptionellt och omfatta ett särskilt behov av rättskydd att parterna borde ha rätt att få besluten behandlade av högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillståndsförfarande. Parternas rättsskydd kan tryggas tillräckligt på besvärstillståndsgrunderna enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Sålunda är det motiverat att ändra bestämmelserna om sökande av ändring i lagarna om stöd för boendet så att systemet med besvärstillstånd utsträcks till alla beslut som fattas med stöd av dessa lagar där förvaltningsdomstolens beslut får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. 
Genom ändringen av terrängtrafiklagen får kommunerna möjlighet att ta ut avgifter i tillståndsärenden som gäller tävlingar och övningar. 
4
Propositionens konsekvenser
4.1
Ekonomiska konsekvenser
Propositionen bedöms inte ha några betydande ekonomiska konsekvenser. Eftersom vissa nya ärendegrupper börjar omfattas av besvärstillstånd, minskar de föreslagna bestämmelserna i någon mån antalet avgöranden i sak som högsta förvaltningsdomstolen meddelar. Utvidgningen av systemet med besvärstillstånd minskar också något parternas kostnader eftersom behovet att svara på besvär minskar. Dessa ändringar har dock inte någon stor ekonomisk betydelse. 
4.2
Konsekvenser för myndigheterna
Utvidgningen av systemet med besvärstillstånd till vissa nya ärendegrupper kan i någon mån minska antalet besvär till högsta domstolen. Eftersom bestämmelserna om sökande av ändring i olika miljölagar förenhetligas genom lagändringarna, stärker reformen förvaltningsdomstolarnas möjligheter till effektiv processledning. Förslagen främjar också högsta förvaltningsdomstolens utveckling till att i högre grad vara en prejudikatsdomstol. 
Utvidgningen av systemet med besvärstillstånd till nya ärendegrupper minskar antalet utlåtanden som begärs av myndigheter och lättar upp deras arbetsbörda. 
Ändringen av terrängtrafiklagen ger kommunerna möjlighet att ta ut en avgift i tillståndsärenden som gäller tävlingar och övningar, vilket ökar kommunernas inkomster något. 
4.3
Konsekvenser för miljön
Lagändringarna bedöms inte ha några direkta konsekvenser för miljön. Lagändringarna förtydligar och förenhetligar bestämmelserna om sökande av ändringar i centrala miljöförfattningar, vilket främjar tillgodoseendet av den grundläggande rättighet som gäller miljön i 20 § i grundlagen. 
4.4
Samhälleliga konsekvenser
Förtydligandet och förenhetligandet av lagstiftningen bidrar till att parterna i rättegångar i förvaltningsärenden kan ha bättre kännedom än nu om sina processuella rättigheter och skyldigheter. 
5
Beredningen av propositionen
5.1
Beredningsskeden
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid miljöministeriet och därvid har utnyttjats i synnerhet regeringens proposition som gäller rättegång i förvaltningsärenden (RP 29/2018 rd), som beretts vid justitieministeriet. 
5.2
Remissyttranden och hur de har beaktats
Mellan den 6 september och den 4 oktober 2019 var miljöministeriets utkast till regerings proposition på en remissbehandling via tjänsten utlåtande.fi. Via utlåtande.fi-tjänsten begärdes utlåtande av följande remissinstanser: AKK-Motorsport rf, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Elektroniikan tukkukauppiaat ry, Finlands näringsliv rf, Finsk Energiindustri rf, Energimyndigheten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Finanssiala ry, Helsingfors förvaltningsdomstol, Helsingfors Universitetsfastigheter Ab, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Tavastland, Tavastehus förvaltningsdomstol, Regionförvaltningsverket i Östra Finland, Östra Finlands förvaltningsdomstol, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Kajanaland, Finsk Handel rf, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Mellersta Finland, Främjarna av hyresboende till rimligt pris - KOVA rf, Högsta förvaltningsdomstolen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, kommunikationsministeriet, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, jord- och skogsbruksministeriet, Maa- ja metsätaloustuottajain Keskusliitto MTK ry, Forststyrelsen, Skogsindustrin rf, Museiverket, justitieministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Savolax, Regionförvaltningsverket i Norra Finland, Norra Finlands förvaltningsdomstol, försvarsministeriet, Byggnadsindustrin RT rf, RAKLI ry, Senatfastigheter, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Suomen Asumisoikeusasukkaat ry, Suomen Asumisoikeusyhteisöt ry, Finlands Fastighetsförbund rf, Finlands Kommunförbund rf, Finlands naturskyddsförbund rf, Suomen Moottoriliitto - Finlands Motorförbund ry, Finlands Universitetsfastigheter Ab, Finlands miljöcentral, Suomen Ympäristövaikutusten Arviointikeskus Oy, Företagarna i Finland rf, Teknologiindustrin rf, Åbo förvaltningsdomstol, Säkerhets- och kemikalieverket, arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, Vasa förvaltningsdomstol, Statskontoret, statsrådets kansli, finansministeriet, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, Vuokralaiset VKL ry och Miljöindustrin och -tjänster YTP rf. 
Det lämnades in 20 utlåtanden. Begäran om utlåtande och de utlåtanden som getts finns på webbplatsen utlåtande.fi. 
Största delen av remissinstanserna understödde lagändringarna. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg det inte vara motiverat att vissa ärendegrupper i naturvårdslagen lämnas utanför systemet med besvärstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen påpekade också att övergångs-bestämmelserna är oenhetliga och att övergångsbestämmelserna bör användas endast vid be-hov. Likaså fäste högsta förvaltningsdomstolen uppmärksamhet vid olika skrivsätt i bestämmelserna om ändringssökande. Enligt Finlands naturskyddsförbund rf försämrar förslagen om systemet med besvärstillstånd rättssäkerheten och indirekt också rätten att delta. Finlands Kommunförbund var oroat över att införandet av systemet med besvärstillstånd skulle begränsa rättssäkerheten. Föreningen Suomen Asumisoikeusyhteisöt ry ansåg det vara viktigt att det i ärenden enligt vissa lagar som gäller boende är möjligt att anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd. 
Vid den fortsatta beredningen bearbetades vissa förslag till bestämmelser och motiveringar utifrån remissvaren. Det föreslås att ärenden enligt 62 § 2 mom. i den gällande naturvårdslagen ska omfattas av systemet med besvärstillstånd. I lagförslagen slopades också övergångsbestämmelserna. 
6
Samband med andra propositioner
Propositionen har ett samband med regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom miljöministeriets förvaltningsområde som gäller offentliga kungörelser, som ska lämnas till riksdagen under höstsessionen, samt med regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 142 och 144 § i kommunallagen och lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan. Avsikten är att i regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser inom miljöministeriets förvaltningsområde som gäller offentliga kungörelser ta in ett förslag till ändring av 20 § i marktäktslagen, där 20 §, som gäller sökande av ändring, förenhetligas på motsvarande sätt. I regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 142 och 144 § i kommunallagen och lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan föreslås det att systemet med besvärstillstånd utvidgas till ärenden enligt kommunallagen. I de bestämmelser om ändringssökande i 137 § i avfallslagen, 22 § i förköpslagen och 18 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden som ingår i denna regeringsproposition hänvisas det till kommunallagen. 
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Miljöskyddslagen
190 §.Sökande av ändring. Den andra meningen i 1 mom. upphävs, eftersom hänvisningen till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
I 4 mom., som gäller besvär över kommunala miljöskyddsföreskrifter och den därtill anslutna taxan, stryks den sista meningen, där det föreskrivs om förfarandet med besvärstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen. Genom regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 142 och 144 § i kommunallagen och lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan är avsikten att utsträcka besvärstillståndsförfarandet även till besvär enligt kommunallagen, och då blir bestämmelsen onödig.  
195 §.Sökande av ändring i vissa fall. I 1, 2 och 4 mom. föreskrivs om sökande av ändring i myndighetsbeslut samt i beslut som fattats med anledning av begäran om omprövning av en myndighets eller något annat organs beslut genom att hänvisa till förvaltningsprocesslagen, och dessutom föreskrivs det att för sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut behövs besvärstillstånd som beviljats av högsta förvaltningsdomstolen. Hänvisningarna till förvaltningsprocesslagen i momenten ändras till hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. De sista meningarna i momenten upphävs, eftersom hänvisningen till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär har blivit onödig på grund av motsvarande bestämmelse i den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. I 2 och 4 mom. byts på finska ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Dessutom görs i 2 och 3 mom. små språkliga korrigeringar för att förenhetliga ordalydelserna i hela paragrafen. Paragrafen ändras inte i övrigt. 
Dessutom föreslås att hänvisningen till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden i 196 § 2 mom., 199 § 2 mom., 207 § och 208 § 1 mom. 
1.2
Avfallslagen
137 §.Överklagande. I 1 mom. föreskrivs allmänt om överklagande hos förvaltningsdomstolen i fråga om myndighetsbeslut som fattas med stöd av avfallslagen. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
2 mom. om fortsatta besvär till högsta förvaltningsdomstolen upphävs. I den nuvarande bestämmelsen har det gjorts skillnad mellan förvaltningsdomstolens beslut i vissa ärenden som gäller återkallande av ett godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret eller producentregistret, återkallande av beslut om godkännande av en internationell avfallstransport och beslut om förhandsgodkännande, beslut som avses i 126–128 § samt ärenden som gäller försummelseavgift, och andra ärenden som förvaltningsdomstolen prövar med stöd av lagen, så att för de förstnämndas del har den direkta besvärsvägen till högsta domstolen bibehållits i samband med 2014 års lagändring (RP 230/2014 rd). Nu börjar alla ovannämnda ärenden omfattas av systemet med besvärstillstånd på ett enhetligt sätt, så behovet av det separata 2 mom. försvinner. 
1.3
Lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning
28 §.Sökande av ändring i tillsynsmyndighetens beslut. Enligt den gällande paragrafen får beslut som tillsynsmyndigheterna fattat med stöd av 26 § överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen, och i fråga om överklagande hänvisas det dessutom allmänt till tillämpning av förvaltningsprocesslagen. Det föreslås att överklagande ska börja omfattas av systemet med besvärstillstånd. Detta genomförs så att momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Genom att kombinera bestämmelsens första och andra mening börjar bestämmelsens ordalydelse samtidigt motsvara andra motsvarande bestämmelser i miljölagstiftningen. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
1.4
Lagen om minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln från vissa drivmedel
17 §.Ändringssökande samt verkställighet av beslut. I 1 mom. föreskrivs om sökande av ändring i Energimyndighetens beslut samt om fortsatta besvär över förvaltningsdomstolens beslut. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Den andra meningen i momentets upphävs eftersom hänvisningen till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
1.5
Lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen
13 §.Ändringssökande. I 1 mom. föreskrivs om överklagande av beslut av Finlands miljöcentral och ackrediteringstjänsten FINAS hos förvaltningsdomstolen. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta domstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
2 mom. om fortsatta besvär till högsta förvaltningsdomstolen upphävs. I den nuvarande bestämmelsen har det gjorts skillnad mellan förvaltningsdomstolens beslut i vissa ärenden som gäller återkallande av ackreditering eller licens samt begränsningar av omfattningen av ackrediteringen, och andra ärenden som förvaltningsdomstolen prövar med stöd av lagen, så att för de förstnämndas del har den direkta besvärsvägen till högsta domstolen bibehållits i samband med 2014 års lagändring (RP 230/2014 rd). Nu börjar samtliga ovannämnda ärenden omfattas av systemet med besvärstillstånd på ett enhetligt sätt, så behovet av det separata 2 mom. försvinner. 
1.6
Lagen om stödjande av sanering av förorenade områden
13 §.Ändringssökande. I 1 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
Det föreslås att 2 mom. om fortsatta besvär till högsta förvaltningsdomstolen upphävs, eftersom hänvisningen till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
1.7
Lagen om avskiljning och lagring av koldioxid
16 §.Ändringssökande. I 1 mom. föreskrivs om sökande av ändring i andra beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen och Energimyndigheten än sådana som avses i 7–9 §. Momentet tillämpas på tillsynsmyndigheternas beslut för att rätta till en förseelse eller försummelse som kan förenas med vite, hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande (14 och 15 §). Det föreslås att sökande av ändring som gäller dessa beslut börjar omfattas av systemet med besvärstillstånd. Detta genomförs så att momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Den andra meningen i momentet upphävs, eftersom hänvisningen till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
I 2 mom. föreskrivs om sökande av ändring i Energimyndighetens beslut enligt 7–9 § som gäller rätt att använda transportnät för koldioxid, skyldigheter i anslutning därtill för den som driver ett transportnät samt ändring av beslut (till exempel återkallande av rätt att använda transportnät). Det föreslås att även sökande av ändring som gäller dessa beslut börjar omfattas av systemet med besvärstillstånd. Detta genomförs så att momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Till skillnad från 1 mom. är det i 2 mom. skäl att fortfarande föreskriva särskilt om sökande av ändring i marknadsdomstolens beslut så att hänvisningen till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Detta beror på att enligt den nya allmänna lagen (107.1 §) föreskrivs det särskilt om överklagande genom besvär av andra förvaltningsdomstolars beslut. I lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013) hänvisas det åter till speciallagar i fråga om sökande av ändring i marknadsdomstolens beslut i konkurrens- och tillsynsärenden (7 kap. 1 §). 
Dessutom ändras namnet på Energimarknadsverket till Energimyndigheten (lagändring 870/2013) även i 7–9 och 12 § utöver 16 §. 
1.8
Naturvårdslagen
61 §.Besvär. Det föreslås att hänvisningen 1, 2 och 4 mom. till förvaltningsprocesslagen ändras till att avse lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Det föreslås inga ändringar i paragrafens innehåll. 
62 §.Besvär över förvaltningsdomstolens beslut. Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. ändras så att den avser lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden får förvaltningsdomstolens beslut överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Detta ska i fortsättningen tillämpas på alla beslut enligt naturvårdslagen. Eftersom bestämmelserna om besvärstillstånd i fortsättningen ska iakttas vid besvär över ärenden enligt naturvårdslagen, föreslås det att förteckningen i det gällande 1 mom. över beslut enligt naturvårdslagen, som enligt gällande bestämmelser får överklagas utan besvärstillstånd, stryks. Med dessa avses beslut enligt 18 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom., 27 §, 33 § och 55 § 1 mom. i naturvårdslagen. 
Bestämmelserna om besvärstillstånd i lagen om rättegång i förvaltningsärenden grundar sig på att högsta förvaltningsdomstolen har en skyldighet att bevilja besvärstillstånd när någon av de grunder som föreskrivs för besvärstillstånd föreligger. Detta garanterar rättssäkerheten vid övergången till besvärstillståndsförfarandet även i systemet med ändringssökande i två steg. Rätten att utan besvärstillstånd anföra besvär hos högsta förvaltningsdomstolen ska enligt en allmänt vedertagen princip bevaras endast i ärenden där det på grund av ärendets natur är nödvändigt. Genom ändringen av naturvårdslagen förenhetligas lagstiftningen så att den motsvarar denna allmänt vedertagna princip. 
Det föreslås att 2 mom. i den gällande paragrafen stryks som onödigt, eftersom besvärstillståndsförfarandet enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden i fortsättningen är tillämpligt på beslut enligt naturvårdslagen redan med stöd av det föreslagna 1 mom. 
Hänvisningen i det gällande 3 mom. till besvärsrätten enligt 61 § 3 mom. flyttas till det nya 2 mom. Det föreslås att det omnämnande i gällande 3 mom. som gäller besvärsrätten för den myndighet som fattat beslutet stryks som onödigt, eftersom myndigheten redan i enlighet med 109 § 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden har besvärsrätt med samma innehåll. 
1.9
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning
37 §.Sökande av ändring i beslut om tillämpning av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Det föreslås att hänvisningen i 1 mom. till förvaltningsprocesslagen ersätts med en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Enligt 3 mom. i den gällande paragrafen har en närings-, trafik- och miljöcentral rätt att söka ändring genom besvär i ett beslut av en förvaltningsdomstol genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt ett i 1 mom. avsett beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen. Det föreslås att momentet stryks som onödigt, för enligt 109 § 2 mom. i lagen om rättegång i förvaltningsärenden har den myndighet som har fattat det ursprungliga förvaltningsbeslutet rätt att anföra besvär över ett sådant beslut av förvaltningsdomstolen genom vilket domstolen har upphävt myndighetens beslut eller ändrat det. 
1.10
Terrängtrafiklagen
26 §.Olovligt stannande och olovlig parkering av fordon. Hänvisningen i 1 mom. till den upphävda lagen om parkeringsbot (248/1970) rättas så att den börjar gällande den gällande lagen om parkeringsövervakning (727/2011). 
30 §.Tillstånd till tävlingar och övningar. Till paragrafen fogas ett nytt 4 mom., där det föreskrivs om rätt för kommunen att ta ut avgifter för tillstånd av den kommunala miljövårdsmyndigheten som förutsätts för återkommande eller permanent anordnande av tävlingar eller övningar med motordrivna fordon i en och samma terräng samt för tillstånd för ett sådant enstaka evenemang som kan väntas medföra avsevärda men för naturen, den övriga miljön, bosättningen, allmänt rekreationsbruk, fisket eller något annat allmänt eller enskilt intresse. Ändringen motsvarar de avgiftsbelagda tillstånd som förutsätts för tävlingar och övningar med motordrivna farkoster som det föreskrivs om i 106 § i den nya sjötrafiklagen som träder i kraft den 1 juni 2020. Avgiften som tas ut till kommunen får motsvara högst kommunens totala kostnader för prestationen. Grunderna för avgiften anges närmare i en taxa som antas av kommunen. 
31 §.Ändringssökande. Inga ändringar föreslås i 31 § 1 mom. i terrängtrafiklagen. Innehållet i 2 mom. om överklagande hos förvaltningsdomstolen motsvarar den gällande lagen, men hänvisningen till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Det föreslås att 3 mom. slopas som onödigt, eftersom besvärstillstånd är huvudregel i den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Det gällande 4 mom. blir oförändrat 3 mom. 
1.11
Lagen om friluftsliv
30 a §. Det föreslås att paragrafens föråldrade hänvisning till lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden ersätts med en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Det föreslås att hänvisningen till länsrätten uppdateras och börjar avse förvaltningsdomstolen. Denna formulering omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
1.12
Förköpslagen
22 §. Paragrafen gäller överklagande i kommunalärenden som gäller förköp. I paragrafen stryks 2 mom., där det föreskrivs om förfarandet med besvärstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen blir onödig, eftersom avsikten är att i regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 142 och 144 § i kommunallagen och lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan ta in en motsvarande allmän bestämmelse om besvärstillstånd i kommunalärenden. När 2 mom. stryks blir det nuvarande 3 mom. 2 mom. 
1.13
Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden
18 §. 1 mom. gäller överklagande av sådana beslut som meddelats med stöd av denna lag där rättsmedlet är kommunalbesvär. I momentet stryks den andra meningen, där det föreskrivs om förfarandet med besvärstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen. Bestämmelsen blir onödig, eftersom avsikten är att i regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 142 och 144 § i kommunallagen och lagen om överföring av små fristående områden från en kommun till en annan ta in en motsvarande allmän bestämmelse om besvärstillstånd i kommunalärenden. 
I 2 mom. föreskrivs om de beslut som omfattas av förvaltningsbesvär. Där föreslås att den andra meningen slopas som gäller förvaltningsbesvär i förvaltningstvångsärenden enligt 16 §. Dessa ärenden får nu överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillståndsförfarande. I och med ändringen börjar även förvaltningstvångsärenden omfattas av förfarandet med besvärstillstånd i enlighet med den allmänna linjen i den nya lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Även momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen uppdateras. 
Dessutom föreslås att den tredje meningen i 2 mom. upphävs. Hänvisningen till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär har blivit onödig, eftersom en motsvarande allmän regel ingår i den nya allmänna lagen. 
Paragrafens 3 mom. ändras inte. 
1.14
Lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter
36 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning av beslut av ett organ motsvarar den gällande lagen. 
Innehållet i 2 mom. om överklagande hos förvaltningsdomstolen motsvarar den gällande lagen, men hänvisningen till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel, och utanför den ställs ärenden som gäller avbrytande av ett organs verksamhet samt återkallande av bemyndigande och godkännande för ett organ. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till alla beslut som fattas med stöd av lagen. 
1.15
Lagen om energicertifikat för byggnader
26 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning av beslut av den som konstaterar behörigheten motsvarar den gällande lagen. 
I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut av miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet samt av beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel, och utanför den ställs föreläggande och förbud enligt 24 § samt beslut enligt 25 § om förbud att upprätta certifikat och återkallande av utnämning av den som konstaterar behörigheten. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till alla beslut som fattas med stöd av lagen. 
1.16
Lagen om skyddande av byggnadsarvet
21 §.Ändringssökande. 1 och 2 mom. om sökande av ändring i beslut av närings-, trafik- och miljöcentralen motsvarar den gällande lagen. Enligt 3 mom. ska i övrigt förvaltningsprocesslagen tillämpas på sökande av ändring. Alla överklagbara beslut av förvaltningsdomstolen har alltså stått utanför besvärstillståndsregleringen. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till dessa beslut. Detta fastställs genom att momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
1.17
Aravalagen
39 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel, och utanför den ställs sanktionsliknande beslut och beslut som gäller uppsägning av lån enligt 15 c § 4 mom., 33 och 37 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd även till dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. 
Paragrafens 4 och 5 mom. ändras inte, men eftersom 3 mom. stryks, så blir de i stället 3 och 4 mom. 
1.18
Lagen om ändring i vissa fall av villkoren för aravalån
12 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel, och utanför den ställs sanktionsliknande beslut enligt 11 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd även till dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. 
1.19
Aravabegränsningslagen
21 §.Ändringssökande. Paragrafens 1 mom., som gäller begäran om omprövning, motsvarar i övrigt den gällande lagen, men omnämnandet av att omprövning begärs hos den myndighet som fattat beslutet stryks. Det föreskrivs numera om detta i förvaltningslagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndregleringen huvudregel, och utanför den ställs sanktionsliknande beslut och beslut som gäller uppsägning av lån enligt 6 §, 7 d § 2 mom. samt 17 och 19 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till även dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. 
1.20
Lagen om bostadsrättsbostäder
54 §.Besvär. I den första meningen i 1 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Meningens hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Den andra meningen i momentet föreslås bli struken, eftersom en motsvarande allmän regel ingår i den nya allmänna lagen. 
Paragrafens 2 mom. ändras inte. 
1.21
Lagen om anmälningsbaserad ändring av lånevillkoren för vissa hyreshuslån
6 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. En motsvarande allmän regel ingår i den nya allmänna lagen. 
1.22
Lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad
11 a §. Paragrafens 1 mom., som gäller begäran om omprövning, motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Liksom hittills kan begäran om omprövning och besvär gälla endast beslut enligt 11 §. 
I 3 mom. föreskrivs att över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Alla överklagbara beslut har alltså stått utanför besvärstillståndsregleringen. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till dessa beslut. Detta fastställs genom att 3 mom. i paragrafen stryks. 
1.23
Lagen om räntestöd för ägarbostadslån
14 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
I 3 mom. föreskrivs att över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen. Alla överklagbara beslut har alltså stått utanför besvärstillståndsregleringen. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till dessa beslut. Detta fastställs genom att 3 mom. i paragrafen stryks. 
1.24
Lagen om statsborgen för ägarbostadslån
16 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
I 3 mom. föreskrivs det att överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen förutsätter besvärstillstånd. Eftersom en motsvarande allmän regel ingår i den nya allmänna lagen, stryks momentet. 
1.25
Lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån
16 §.Ändringssökande. 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel och utanför den ställs sanktionsliknande beslut enligt 11 och 15 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd till även dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. 
1.26
Lagen om befrielse från användningsbegränsningar som gäller bostäder finansierade med räntestödslån för hyresbostäder
6 §.Ändringssökande. Paragrafens 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen, men dess finska ordalydelse korrigeras. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel och utanför den ställs beslut enligt 2 § om indragning av räntestöd. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd även till dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän bestämmelse i den nya allmänna lagen. 
1.27
Lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder
17 §.Ändringssökande. Paragrafens 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen, men dess finska ordalydelse korrigeras. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel och utanför den ställs sanktionsliknande beslut enligt 12 och 16 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd även till dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. 
1.28
Lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån
41 §.Ändringssökande. Paragrafens 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel och utanför den ställs sanktionsliknande beslut och beslut om återkrav av stöd enligt 13 d § 2 mom., 26 § 4 mom. och 37 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd även till dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. 
1.29
Lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus
30 §.Ändringssökande. Paragrafens 1 mom. om begäran om omprövning motsvarar den gällande lagen. I 2 mom. föreskrivs om överklagande av beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning. Momentets hänvisning till förvaltningsprocesslagen ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. På finska byts ordet ”hallinto-oikeus” ut mot det mer vidsträckta begreppet ”hallintotuomioistuin”, som omfattar både de regionala förvaltningsdomstolarna och högsta förvaltningsdomstolen. På svenska uttrycks detta med orden ”i förvaltningsdomstol”. Momentet ändras inte i övrigt. 
Det föreslås att 3 mom., i vilket föreskrivs om överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen, stryks. Enligt den gällande lagen är besvärstillståndsregleringen huvudregel och utanför den ställs sanktionsliknande beslut och beslut som gäller inställande av betalningen av räntestöd och återkrav av stöd enligt 12, 25 och 27 §. Enligt förslaget utvidgas användningsområdet för besvärstillstånd även till dessa beslut. Den hänvisning till förfarandet med besvärstillstånd vid förvaltningsbesvär som finns i momentets andra mening har blivit onödig på grund av en motsvarande allmän regel i den nya allmänna lagen. I paragrafens svenska ordalydelse görs också vissa korrigeringar av teknisk karaktär. 
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. 
I denna regeringsproposition föreslås inga separata övergångsbestämmelser för ändringarna. Då tillämpas på anhängiga ärenden och på de förvaltningsbeslut där ändringssökande fortfarande är möjligt de allmänna övergångsbestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden och kommunallagen. 
Enligt 126 § i lagen om rättegång i förvaltningsärenden ska på sökande av ändring i sådana beslut av förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar som fattats före ikraftträdandet av den lagen (1.1.2020) tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande. Likaså behandlas anhängiga ärenden i enlighet med gällande bestämmelser. I utkastet till regerings proposition med förslag till ändring av kommunallagen föreskrivs det att på sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut som har fattats före ikraftträdandet av ändringslagen tillämpas de bestämmelser i 142 § som gällde vid ikraftträdandet. 
En stor del av de ärendegrupper som behandlas i den regeringsproposition som nu föreslås omfattas redan av besvärstillstånd. I fråga om dessa ändras inte regleringens innehåll, utan regleringens plats överförs lagtekniskt från lag (speciallagar) till lag (allmän lag). Systemet med besvärstillstånd fortsätter alltså i sak i enlighet med den tidigare regleringen i de lagar som ingår i denna proposition och som har innehållit en separat bestämmelse om saken (i vissa lagar endast i en del ärendegrupper). Övergångsbestämmelserna i lagen om rättegång i förvaltningsärenden ska tolkas mot detta syfte så att de tillämpliga bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av lagen innehåller också dessa bestämmelser i speciallagar genom vilka ärendegrupperna redan har överförts till systemet med besvärstillstånd. Även i fråga om de besvär enligt kommunallagen som ingår i den nu föreslagna regeringspropositionen förblir systemet med besvärstillstånd oförändrat till den del det särskilt föreskrivs om det i speciallagar. 
3
Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning
Till följd av propositionen blir förfarandet med besvärstillstånd huvudregel i lagstiftningen inom miljöministeriets förvaltningsområde. Beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Enligt 20 § 2 mom. i grundlagen ska det allmänna verka för att alla tillförsäkras en sund miljö och att var och en har möjlighet att påverka beslut i frågor som gäller den egna livsmiljön. Att förfarandet med besvärstillstånd blir huvudregel i miljöärenden inverkar inte på parters och andra aktörers möjlighet att uttala sin uppfattning om projekt när ärendena pågår hos den behöriga myndigheten. Utvidgningen av användningsområdet för besvärstillståndsregleringen inverkar inte heller på de grundläggande rättigheter som är centrala med tanke på lagarna om stöd för boendet, såsom tillgodoseende av egendomsskyddet (15 § i grundlagen) eller det allmännas uppgift att främja vars och ens rätt till bostad (19 § 4 mom. i grundlagen). 
De förslagna ändringarna av bestämmelser begränsar inte heller den rätt som i 21 § 1 mom. i grundlagen tryggas var och en att få sin sak behandlad av en domstol. Besvärstillståndsförfarandet inverkar inte på besvärsrätten som gäller förvaltningsdomstolens beslut, utan på i vilken utsträckning högsta förvaltningsdomstolen prövar besvären. Högsta förvaltningsdomstolen ska bevilja besvärstillstånd, om det för en enhetlig rättspraxis är viktigt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen eller om det finns särskilda skäl för högsta förvaltningsdomstolen att avgöra ärendet på grund av att det i ärendet skett ett uppenbart fel. Besvärstillstånd ska också beviljas om det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd. 
I sin tidigare praxis ansåg grundlagsutskottet att besvärstillståndssystemet var ett exceptionellt arrangemang i förvaltningsprocessen och att man borde förhålla sig restriktivt till att utvidga systemet. I sin senare praxis har utskottet med hänvisning till den utveckling som skett i behandlingen av förvaltningsärenden och i systemet för att söka ändring konstaterat att det inte längre finns skäl att principiellt förhålla sig restriktivt till systemet med besvärstillstånd eller en utvidgning av det (GrUU 32/2012 rd). I samband med den reform av förvaltningsprocesslagstiftningen som trädde i kraft 2016 konstaterade grundlagsutskottet att ärendets art eller betydelse inte heller i de ärendegrupper som då ställdes utanför besvärstillståndsregleringen nödvändigtvis förutsätter att högsta förvaltningsdomstolen behandlar ärendet utan besvärstillstånd (GrUU 55/2014 rd). Sålunda är de lagförslag i propositionen genom vilka besvärstillståndssystemet utsträcks även till myndighetsbeslut som innehåller olika påföljder av sanktionskaraktär inte problematiska med tanke på parternas rättsskydd. Parternas rättsskydd kan även i dessa fall tryggas tillräckligt på besvärstillståndsgrunderna enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden. I det nämnda utlåtandet ansåg grundlagsutskottet det också viktigt att konsekvent föra vidare arbetet med att utveckla och utvidga systemen för besvärstillstånd. 
I sitt utlåtande (GrUU 29/2017 rd) om regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändringar i bestämmelserna om ändringssökande i vissa förvaltningsärenden som gäller miljön ansåg grundlagsutskottet att de beslut som enligt förslaget ska innefattas i systemet med besvärstillstånd trots vissa särdrag är av den typen att rättssäkerheten kan anses garanterad om ärendet kan tas upp till behandling i högsta förvaltningsdomstolen utifrån ett besvärstillstånd. Den samlade bedömningen av besvärstillståndsregleringens lämplighet påverkas bland annat av grunderna för beviljandet av besvärstillstånd liksom av att högsta förvaltningsdomstolen måste bevilja besvärstillstånd om det finns någon sådan grund som nämns i förvaltningsprocesslagens bestämmelser om besvärstillstånd. Utskottet bedömde att systemet för att söka ändring som helhet garanterar både att det finns tillgänglig och tillräcklig rättssäkerhet och att ärendena behandlas snabbt. 
Enligt grundlagsutskottet fanns det vägande skäl för det utvidgade systemet för besvärstillstånd som föreslogs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Skälen sammanhängde med att effektivisera förvaltningsprocessen och stärka högsta förvaltningsdomstolens roll som prejudikatsdomstol. Enligt utlåtandet handlar det inte om att införa en ny typ av reglering utan i första hand om att rent principiellt godta den utveckling som redan är ett faktum och om att behandla besvär i olika ärendegrupper på samma sätt. Trots bestämmelsen i 21 § i grundlagen kan den linje som grundlagsutskottet har följt sedan 2012 vidareutvecklas så att kravet på besvärstillstånd i regel ska gälla vid besvär (GrUU 50/2018 rd). 
Med stöd av vad som anförts ovan kan lagförslagen behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om ändring av miljöskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i miljöskyddslagen (527/2014) 190 § 1 och 4 mom., 195 §, 196 § 2 mom., 199 § 2 mom., 207 § och 208 § 1 mom., av dem 190 § 1 mom. sådant det lyder i lag 823/2019, 190 § 4 mom. och 195 § sådana de lyder i lag 974/2017 och 207 § sådan den lyder i lag 802/2015, som följer:  
190 § 
Sökande av ändring 
I ett beslut som en myndighet har meddelat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs nedan. 
I beslut om godkännande av kommunala miljöskyddsföreskrifter och taxan för behandlingsavgifter får ändring sökas genom besvär på det sätt som anges i kommunallagen (410/2015). Den statliga tillsynsmyndigheten har rätt att söka ändring i beslut som gäller kommunala miljöskyddsföreskrifter.  
195 § 
Sökande av ändring i vissa fall 
Över myndighetsbeslut som gäller typgodkännande samt över Säkerhets- och kemikalieverkets beslut enligt 162 § att utfärda eller återkalla ett certifikat får besvär anföras på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Parter får begära omprövning av beslut som fattats av sådana besiktningsorgan och motsvarande inrättningar som avses i 26 § 2 mom., på det sätt som anges i förvaltningslagen. I ett beslut genom vilket en begäran om omprövning har avslagits får ändring sökas i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Den som är missnöjd med bedömningen av kompetens som har visats i en yrkesinriktad examen i enlighet med 159 § 2 mom. får söka ändring i bedömningen på det sätt som anges i lagen om yrkesutbildning. 
Den vars kompetens har bedömts får, på det sätt som anges i förvaltningslagen, begära omprövning av ett beslut om utfärdande av intyg som ett av Säkerhets- och kemikalieverket eller Finlands miljöcentral godkänt sakkunnigt organ har fattat med stöd av 159 §. I ett beslut genom vilket en begäran om omprövning har avslagits får ändring sökas i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
196 § 
Hörande med anledning av besvär över ett beslut om miljötillstånd 
Vasa förvaltningsdomstol ska dessutom med anledning av besvär som har anförts av sökanden ge de parter som saken speciellt berör samt de myndigheter som bevakar allmänt intresse tillfälle att avge bemötande med anledning av besvären, om detta inte är uppenbart onödigt. I fråga om hörande med anledning av besvär ska i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden iakttas. Information om att besvär har anförts ska för avgivande av bemötande ges på det sätt som anges i förvaltningslagen. Samtidigt ska det meddelas var besvärshandlingarna är framlagda samt vart bemötandena kan lämnas inom den tid som satts ut för avgivande av bemötande. 
199 § 
Inledande av tillståndspliktig verksamhet oberoende av överklagande 
Tillståndsmyndigheten kan bevilja rätt att inleda verksamheten under de förutsättningar som anges i 1 mom. också på särskild ansökan som lämnats in senast 14 dagar efter besvärstidens utgång. Tillsynsmyndigheterna och de som sökt ändring i tillståndsbeslutet ska höras om ansökan. Därefter ska ett beslut fattas utan dröjsmål. Ändring i beslutet får sökas hos Vasa förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Ett beslut genom vilket den rätt som avses i 1 mom. har beviljats ska utan dröjsmål sändas till Vasa förvaltningsdomstol och till dem som sökt ändring. 
207 § 
Hörande av vittnen 
Den statliga miljötillståndsmyndigheten kan, om det av särskilda skäl behövs, höra ett vittne muntligen under försäkran samt en part muntligen. Parterna ska ges tillfälle att närvara då ett vittne eller en part hörs, och de har rätt att ställa frågor samt uttala sin åsikt om vittnets eller partens berättelse. I fråga om vittnesarvoden tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
208 § 
Ersättning för kostnader i ersättningsärenden 
När det gäller ersättning för parternas kostnader i ett ersättningsärende som avses i 13 kap. tillämpas vad som i lagen om rättegång i förvaltningsärenden föreskrivs om ersättning för rättegångskostnader. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag 
om ändring av 137 § i avfallslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i avfallslagen (646/2011) 137 §, sådan den lyder i lag 1062/2015, som följer: 
137 § 
Överklagande 
Ett beslut som en myndighet har fattat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs nedan. Besvär över den avgift som tas ut för behandlingen av ärendet får anföras på samma sätt som besvär över huvudsaken. 
Besvär över närings-, trafik- och miljöcentralens beslut anförs hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av den berörda verksamheten bedrivs, utom när det gäller beslut som fattats med stöd av 96, 97 och 99 § eller sådana beslut med anledning av förseelser och försummelser av i nämnda paragrafer avsedda skyldigheter som avses i 126 eller 133 §. Besvär över beslut som Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland har fattat med stöd av 103, 106, 107, 126, 128 eller 133 § anförs hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den person eller den sammanslutning som beslutet i huvudsak gäller har sin hemkommun respektive hemort. Besvär över ett beslut som regionförvaltningsverket har fattat med stöd av 7 § 2 mom. anförs hos Vasa förvaltningsdomstol. 
Beslut som en kommun har fattat om godkännande av kommunala avfallshanteringsföreskrifter och om avfallstaxan samt beslut som kommunen har fattat med stöd av 37 § och 43 § 1 mom. får överklagas genom besvär på det sätt som anges i kommunallagen. Ålägganden som en kommunal tjänsteinnehavare har meddelat med stöd av 126 § 3 mom. i denna lag får inte överklagas separat. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 28 § i lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om begränsning av användning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (387/2013) 28 § som följer: 
28 § 
Sökande av ändring i tillsynsmyndighetens beslut 
Beslut som tillsynsmyndigheten har meddelat med stöd av denna lag får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Ett beslut av tillsynsmyndigheten ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av 17 § i lagen om minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln från vissa drivmedel 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om minskning av växthusgasutsläppen under hela livscykeln från vissa drivmedel (170/2018) 17 § som följer: 
17 § 
Ändringssökande samt verkställighet av beslut 
Ändring i ett beslut som Energimyndigheten har fattat med stöd av denna lag får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Energimyndighetens beslut ska iakttas trots ändringssökande, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat. Ett beslut där försummelseavgift enligt 15 § eller påföljdsavgift enligt 16 § påförs eller ett beslut som gäller utdömande av vite får dock inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av 13 § i lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om frivilligt deltagande i miljölednings- och miljörevisionsordningen (121/2011) 13 §, sådan den lyder i lag 1064/2015, som följer: 
13 § 
Ändringssökande 
Ett beslut som Finlands miljöcentral eller ackrediteringstjänsten FINAS har fattat får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av 13 § i lagen om stödjande av sanering av förorenade områden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stödjande av sanering av förorenade områden (246/2019) 13 § som följer: 
13 § 
Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut som gäller utredning av föroreningsgraden på ett område och sanering av området får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Det beslut som meddelas med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av lagen om avskiljning och lagring av koldioxid 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) 7 § 1 och 4 mom., 8 och 9 §, 12 § 3 mom. och 16 §, av dem 16 § sådan den lyder i lag 127/2013, som följer: 
7 § 
Tillträde till annans transportnät 
Om den som driver ett transportnät och den som avskiljer koldioxid inte kan enas om tillträdet till ett transportnät för koldioxid, kan Energimyndigheten på ansökan bevilja den som avskiljer koldioxid rätt att ansluta sig till transportnätet och använda det för transport av koldioxid. 
Energimyndighetens beslut ska innehålla behövliga villkor som gäller anslutning till nätet och inmatning av koldioxid i nätet. I beslutet ska samtidigt fastställas en ersättning för de kostnader som den som driver nätet har för anslutningen till transportnätet och bestämmas om grunderna för den ersättning som ska betalas för transporttjänsterna. I ersättningen ska ingå avkastning på kapitalet. Ersättningen för transporttjänsterna, inklusive avkastningen på kapitalet, ska vara skälig. 
8 § 
Ändring av transportnät 
Energimyndigheten kan på ansökan av den som avskiljer koldioxid ålägga den som driver ett transportnät att göra de ändringar av transportnätet som föranleds av att den som avskiljer koldioxid ansluter sig till transportnätet eller av att behovet av transport av koldioxid har ökat. Detta förutsätter att den som avskiljer koldioxid förbinder sig att svara för de kostnader som ändringsarbetena medför. Ändringarna får inte medföra risk för förorening av miljön. 
På ansökan tillämpas det som i 7 § 2 mom. föreskrivs om ansökan. På Energimyndighetens beslut tillämpas det som i 7 § 4 mom. föreskrivs om beslut. 
9 § 
Ändring av beslut som gäller transportnät 
Energimyndigheten kan ändra ett beslut som avses i 7 och 8 §, om omständigheterna eller behoven av att transportera koldioxid har förändrats väsentligt. Om den som fått tillträde till ett transportnät inte börjar använda nätet inom skälig tid eller försummar sina skyldigheter i samband med användningen av nätet, kan tillträdet återkallas. 
12 § 
Myndigheternas uppgifter 
Energimyndigheten svarar för tillsynen över att villkor och ålägganden som gäller tillträde till transportnät iakttas. 
16 § 
Ändringssökande 
Ändring i beslut som närings-, trafik- och miljöcentralen och Energimyndigheten har meddelat med stöd av denna lag får sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs nedan.  
Ändring i beslut som Energimyndigheten har meddelat med stöd av 7–9 § får sökas genom besvär hos marknadsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Bestämmelser om handläggningen av ärenden i marknadsdomstolen finns i lagen om rättegång i marknadsdomstolen (100/2013). Ändring i marknadsdomstolens beslut får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av 61 och 62 § i naturvårdslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i naturvårdslagen (1096/1996) 61 § 1, 2 och 4 mom. samt 62 §, sådana de lyder, 61 § 1, 2 och 4 mom. i lag 1059/2015 och 62 § i lagarna 1059/2015 och 978/2017, som följer: 
61 § 
Besvär 
Ett beslut av miljöministeriet med stöd av 50 § 3 mom. eller 52 § 2 mom. samt ett beslut av statsrådets allmänna sammanträde får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Andra beslut av miljöministeriet samt beslut av Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet eller en närings-, trafik- och miljöcentral och beslut som en kommunal myndighet fattat med stöd av 26 eller 28 § får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. När besvär anförs över närings-, trafik- och miljöcentralens beslut är den behöriga förvaltningsdomstolen dock den förvaltningsdomstol inom vars domkrets största delen av området i fråga är beläget. 
Beträffande besvär iakttas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden.  
62 § 
Besvär över förvaltningsdomstolens beslut 
Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. 
I fråga om besvärsrätten gäller 61 § 3 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 37 § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017) 37 § som följer:  
37 § 
Sökande av ändring i beslut om tillämpning av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 
Den projektansvarige får på det sätt som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) söka ändring genom besvär i beslut som avses i 13 § samt i beslut som fattats med stöd av 36 § om avslag på den projektansvariges framställning. Om besvären gäller ett beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral, är den behöriga förvaltningsdomstolen den förvaltningsdomstol inom vars domkrets huvuddelen av projektet i fråga är belägen. 
I beslut som avses i 13 § får ändring annars inte sökas genom separata besvär. Den som har rätt att söka ändring i ett tillståndsbeslut får dock i samma ordning och sammanhang som besvär anförs över tillståndsbeslutet söka ändring i ett beslut genom vilket det konstateras att ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning inte är behövligt. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av terrängtrafiklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i terrängtrafiklagen (1710/1995) 26 § 1 mom. samt 31 §, av dem 31 § sådan den lyder i lag 1060/2015, samt 
fogas till 30 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1018/1996 och 550/2014, ett nytt 4 mom. som följer: 
26 § 
Olovligt stannande och olovlig parkering av fordon 
För olovligt stannande eller olovlig parkering av ett motordrivet fordon enligt 4 § 1 mom. på annans mark kan felparkeringsavgift påföras enligt lagen om parkeringsövervakning (727/2011). 
30 § 
Tillstånd till tävlingar och övningar 
Kommunen kan ta ut en avgift för tillstånd som avses i 1 och 2 mom. Den avgift som kommunen tar ut får motsvara högst kommunens totala kostnader för prestationen. Grunderna för avgifterna till kommunen anges närmare i en taxa som antas av kommunen. 
31 § 
Ändringssökande 
I ett sådant beslut av en kommunal myndighet som avses i 30 § får ändring sökas genom besvär på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
I andra beslut av en kommunal myndighet än sådana som avses i 30 § får ändring sökas på det sätt som anges i kommunallagen (410/2015). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av 30 a § i lagen om friluftsliv 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om friluftsliv (606/1973) 30 a §, sådan den lyder i lag 1343/1994, som följer: 
30 a § 
Ändring i beslut som kommunens myndighet för campingområden har fattat med stöd av 3 kap. får sökas genom besvär i förvaltningsdomstol med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om ändring av 22 § i förköpslagen 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i förköpslagen (608/1977) 22 §, sådan den lyder i lag 1067/2015, som följer: 
22 § 
Köparen och säljaren får överklaga ett beslut som avses i 9 § 1 mom. genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i kommunallagen. 
Kommunens beslut om att inte utnyttja sin förköpsrätt får inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
13. 
Lag 
om ändring av 18 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden (669/1978) 18 §, sådan den lyder i lag 1065/2015, som följer: 
18 § 
Ett beslut som fattats av kommunen med stöd av 14 § samt ett beslut enligt 15 § genom vilket tillsynsmyndighet utsetts eller dess uppgifter delegeras samt ett beslut enligt 14 b § om godkännande av en taxa får överklagas genom besvär på det sätt som anges i kommunallagen. 
Andra beslut som fattats med stöd av denna lag får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Innan ändring söks i ett beslut om fastställande av avgifter enligt 14 b § 1–3 mom. ska den betalningsskyldige senast 14 dagar efter det att inbetalningskortet erhållits framställa anmärkning hos den kommunala myndighet som fattar beslut om uttagande av avgifter. Ett nytt beslut ska fattas med anledning av anmärkningen och ett nytt inbetalningskort sändas till den betalningsskyldige. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
14. 
Lag 
om ändring av 36 § i lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012) 36 §, sådan den lyder i lag 1262/2014, som följer: 
36 § 
Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut som ett organ fattat om en ansökan får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Andra beslut som har fattats med stöd av denna lag och beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslut som gäller återkallande av typgodkännande, återkallande av kontrollintyg eller återkallande av certifikat för tillverkningskontroll ska iakttas trots ändringssökande. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
15. 
Lag 
om ändring av 26 § i lagen om energicertifikat för byggnader 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om energicertifikat för byggnader (50/2013) 26 §, sådan den lyder i lag 1066/2015, som följer: 
26 § 
Ändringssökande 
När det gäller beslut av den som konstaterar behörigheten får omprövning begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Beslut av miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet samt beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
16. 
Lag 
om ändring av 21 § i lagen om skyddande av byggnadsarvet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skyddande av byggnadsarvet (498/2010) 21 § som följer: 
21 § 
Ändringssökande 
I ett beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral om skyddande av en byggnad får ändring sökas hos miljöministeriet. 
I ett beslut av en närings-, trafik- och miljöcentral om förbud mot äventyrande av byggnadsarvet får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Behörig förvaltningsdomstol är den inom vars domkrets byggnaden är belägen. 
I fråga om sökande av ändring tillämpas i övrigt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
17. 
Lag 
om ändring av 39 § i aravalagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i aravalagen (1189/1993) 39 §, sådan den lyder i lag 1061/2016, som följer: 
39 § 
Ändringssökande 
En sökande får på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) begära omprövning av ett beslut som meddelats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret eller kommunen, eller av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd. Omprövning av ett beslut av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd begärs dock hos kommunstyrelsen eller nämnden i fråga. 
Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning får dock inte överklagas genom besvär om det är fråga om 
1) ett sådant beslut av en kommunal myndighet som gäller ett beslut som kommunen fattat med stöd av 8, 12 eller 16 §, 17 § 4 mom., 20 eller 26 §, 
2) ett sådant beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet som gäller ett beslut som centralen fattat med stöd av 5, 8, 16, 26 eller 32 §, 
3) ett sådant beslut av Statskontoret som gäller ett beslut som Statskontoret fattat med stöd av 12 §, 17 § 4 mom., 20, 26, 31 eller 38 §. 
I fråga om kommunens beslut enligt 3 § 2 mom. om objekt för vilka lån beviljas får omprövning inte begäras eller besvär anföras separat. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
18. 
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om ändring i vissa fall av villkoren för aravalån 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ändring i vissa fall av villkoren för aravalån (1023/2002) 12 §, sådan den lyder i lag 1046/2015, som följer: 
12 § 
Ändringssökande 
När det gäller Statskontorets beslut får sökanden begära omprövning på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
19. 
Lag 
om ändring av 21 § i aravabegränsningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i aravabegränsningslagen (1190/1993) 21 §, sådan den lyder i lag 1714/2015, som följer: 
21 § 
Ändringssökande 
En sökande får på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) begära omprövning av ett beslut som meddelats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret eller kommunen, eller av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd. Omprövning av ett beslut av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd begärs dock hos kommunstyrelsen eller nämnden i fråga. 
Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning i ärenden som gäller val eller godkännande av en hyresgäst får dock inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
20. 
Lag 
om ändring av 54 § i lagen om bostadsrättsbostäder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990) 54 §, sådan den lyder i lag 1047/2015, som följer: 
54 § 
Besvär 
Ett beslut som har meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).  
Ett beslut som gäller godkännande av en bostadsrättshavare eller av en mottagare vid en överlåtelse får dock överklagas genom besvär endast i det fall att den ändringssökandes ansökan har avslagits på grund av att denne inte uppfyller förutsättningarna för bostadsrättshavare eller mottagare eller om felaktigt förfarande har åsamkat honom eller henne skada. Förvaltningsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
21. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om anmälningsbaserad ändring av lånevillkoren för vissa hyreshuslån 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om anmälningsbaserad ändring av lånevillkoren för vissa hyreshuslån (511/2005) 6 §, sådan den lyder i lag 1049/2015, som följer: 
6 § 
Ändringssökande 
Den som har lämnat in anmälan får begära omprövning av Statskontorets beslut på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
22. 
Lag 
om ändring av 11 a § i lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/1982) 11 a §, sådan den lyder i lag 1050/2015, som följer: 
11 a § 
En sökande får begära omprövning av ett beslut i ett ärende som avses i 11 § på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
23. 
Lag 
om ändring av 14 § i lagen om räntestöd för ägarbostadslån 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om räntestöd för ägarbostadslån (1204/1993) 14 §, sådan den lyder i lag 1051/2015, som följer: 
14 § 
Ändringssökande 
En sökande får begära omprövning av ett beslut av kommunen eller Statskontoret på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Omprövning av ett beslut av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en nämnd begärs dock hos kommunstyrelsen eller nämnden i fråga. 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I ett ärende som avses i 8 § i denna lag får omprövningsbeslutet dock inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
24. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om statsborgen för ägarbostadslån 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsborgen för ägarbostadslån (204/1996) 16 §, sådan den lyder i lag 1052/2015, som följer: 
16 § 
Ändringssökande 
En sökande får begära omprövning av ett beslut av Statskontoret på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
25. 
Lag 
om ändring av 16 § i lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsborgen för återbetalning av aravalån (868/2008) 16 §, sådan den lyder i lag 1053/2015, som följer: 
16 § 
Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut av Statskontoret får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I ett ärende som avses i 3 § 1 mom. i denna lag får omprövningsbeslutet dock inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
26. 
Lag 
om ändring av 6 § i lagen om befrielse från användningsbegränsningar som gäller bostäder finansierade med räntestödslån för hyresbostäder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om befrielse från användningsbegränsningar som gäller bostäder finansierade med räntestödslån för hyresbostäder (291/2005) 6 §, sådan den lyder i lag 1055/2015, som följer: 
6 § 
Ändringssökande 
En sökande får begära omprövning av ett beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
27. 
Lag 
om ändring av 17 § i lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om statsborgen för byggnadslån för hyresbostäder (856/2008) 17 §, sådan den lyder i lag 1056/2015, som följer: 
17 § 
Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet eller Statskontoret får begäras på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). 
Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). I ett ärende som avses i 4 § i denna lag får omprövningsbeslutet dock inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
28. 
Lag 
om ändring av 41 § i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån (604/2001) 41 §, sådan den lyder i lag 470/2018, som följer: 
41 § 
Ändringssökande 
En sökande får på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) begära omprövning av ett beslut som meddelats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret eller kommunen, eller av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd. Omprövning av ett beslut av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd begärs dock hos kommunstyrelsen eller nämnden i fråga. 
Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning i ärenden som gäller val eller godkännande av hyresgäster och beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i ärenden enligt 8 och 10 a § får dock inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
29. 
Lag 
om ändring av 30 § i lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om kortvarigt räntestöd för byggnadslån för hyreshus (574/2016) 30 § som följer: 
30 § 
Ändringssökande 
En sökande får på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003) begära omprövning av ett beslut som meddelats av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet, Statskontoret eller kommunen, eller av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd. Omprövning av ett beslut av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en kommunal nämnd begärs dock hos kommunstyrelsen eller nämnden i fråga. 
Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär i förvaltningsdomstol på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Beslut som har meddelats med anledning av begäran om omprövning i ärenden som gäller val eller godkännande av hyresgäster och beslut av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet i ärenden enligt 8 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 § eller 17 § 2 mom. får dock inte överklagas genom besvär. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 31 oktober 2019 
Statsminister
Antti
Rinne
Miljö- och klimatminister
Krista
Mikkonen
Senast publicerat 31.10.2019 14:23