Senast publicerat 03-11-2021 14:32

Regeringens proposition RP 91/2020 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporärt kostnadsstöd för företag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om temporärt kostnadsstöd för företag. 

Enligt förslaget ska man till företag som är verksamma i Finland under de förutsättningar som föreskrivs i lag kunna bevilja temporärt statligt stöd för lindrande av allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin. Statskontoret ska enligt förslaget fatta beslut om stöd huvudsakligen utifrån företagens ansökningar och Skatteförvaltningens uppgifter om företagens affärsekonomiska ställning.  

Propositionen hänför sig till statens fjärde tilläggsbudgetproposition för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.  

MOTIVERING

1  Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Statsrådet konstaterade den 16 mars 2020 i samverkan med republikens president att det på grund av läget med det virus som orsakar covid-19 råder undantagsförhållanden i landet (covid-19-pandemin). Covid-19-pandemin har haft konsekvenser för företagen bland annat i form av förlorad omsättning och behov av att permittera och säga upp personal.  

Statsrådet fastställde vid sin förhandling den 13 maj 2020 att företagen ska få kostnadsstöd oberoende av bransch. Stödet är avsett för företag vars omsättning har minskat avsevärt på grund av coronaviruset och som har svåranpassade kostnader. Stödet riktas framför allt till företag och branscher som har drabbats av covid-19-pandemin. Också stiftelser och föreningar som bedriver affärsverksamhet omfattas av stödet. 

Enligt statsrådets riktlinjer bedöms stödbehovet och stödbeloppet utifrån den plötsliga förlust i omsättning som pandemin och bekämpningen av den har medfört. Stödet är avsett för företagets fasta kostnader och för svåranpassningsbara lönekostnader. Företagen ska elektroniskt ansöka om stödet hos statskontoret. Kostnadsstöd kan sökas även om företaget redan har fått andra direkta stöd i coronaläget. Kostnadsstöd beviljas inte företag som den 31 december 2019 har varit sådana företag i ekonomiska svårigheter som avses i EU:s regler för statligt stöd, som har försummat sina skatteförpliktelser eller som har försatts i konkurs.  

Under den tid lagförslaget är under beredning beviljar närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) och Business Finland företagen utvecklingsunderstöd i den coronarelaterade störningssituationen. Statsrådet fastställde vid sina förhandlingar den 13 maj att tiden för ansökningar om dessa så kallade störningsstöd stängs när propositionen om kostnadsstödet lämnas. Business Finland och NTM-centralerna behandlar i normal ordning alla de ansökningar som kommit in under den tid det gick att ansöka om coronastöd. Efter att tidsfristen för ansökningar har stängts finansierar Business Finland och NTM-centralerna företagen med sina vanliga finansieringsinstrument. 

Det temporära kostnadsstöd för företag som föreslås beror direkt på undantagsförhållandena och ska därför undantagsvis anses höra till rikets lagstiftningsbehörighet. Under normala förhållanden har landskapet enligt 18 § 22 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) lagstiftningsbehörighet i fråga om näringsverksamhet och stöd som hänför sig till sådan verksamhet. 

1.2  Beredning

Propositionen har beretts vid arbets- och näringsministeriet. 

Sakkunniga från finansministeriet har också deltagit i beredningen. 

På grund av propositionens brådskande natur var det nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande vid författningsberedning, och det har därför inte ordnats någon officiell remissbehandling av propositionen. Under beredningen har dock justitieministeriet, Statskontoret och Skatteförvaltningen hörts. 

2  Nuläge och bedömning av nuläget

2.1  Covid-19-pandemins inverkan på företagsverksamheten och sysselsättningen

Restriktionerna i samband med covid-19-pandemin har haft betydande konsekvenser för företagsverksamheten. Till följd av krisen kan företagens omsättning i vissa fall ha minskat med upp till 50 procent, vilket allvarligt hotar deras betalningsförmåga. Även under den tid som försäljningen till följd av restriktionerna minskar måste företagen ständigt se om sina fasta kostnader, såsom lokalhyror och avgifter för värme, vatten, sanitet och elektricitet samt personalrelaterade kostnader. Dessa kostnader skiftar inte i proportion till den minskade försäljningen. Den drastiska nedgången i försäljningen till följd av covid-19-pandemin bidrar således till att snabbt och mycket öka risken för att ett företag går i konkurs.  

Innan coronakrisen bröt ut i slutet av februari 2020 fanns det enligt arbetsförmedlingsstatistiken cirka 248 000 arbetslösa arbetssökande. Enligt den dagsuppföljning som plockats ur arbets- och näringsbyråernas kundinformationssystem fanns det den 25 maj 2020 cirka 431 000 arbetslösa arbetssökande. Ökningen i arbetslösa arbetssökande härrör till största delen från permitteringar. Enligt arbets- och näringsministeriets uppföljning inleddes cirka 213 000 nya permitteringsperioder och cirka 22 000 nya arbetslöshetsperioder under tiden mellan den 16 mars och den 19 maj 2020. En del av dessa perioder har tagit slut före den 19 maj 2020. Antalet heltidspermitterade uppgick den 19 maj 2020 till cirka 163 000, vilket motsvarar cirka 7 procent av alla löntagare. 

2.2  Finnveras, Närings-, trafik- och miljöcentralernas och Business Finlands stödformer

2.2.1  Finnveras borgen

Finnvera kan bevilja borgen för lån som en bank beviljar ett företag för sådan finansiering som det av covid-19-pandemin orsakade konjunkturläget kräver. Borgensförbindelsen utgör högst 80 procent av bankkreditens kapital. Företaget ska ha förutsättningar för lönsam affärsverksamhet, medan den ekonomiska utvecklingen relaterad till covid-19-pandemin har orsakat företaget ett tillfälligt finansieringsunderskott.  

Finnveras finansiering kräver motprestationer och i finansieringen kan det ingå statligt stöd. Finansieringen riktas till alla branscher med undantag för primärproduktion inom jord- och skogsbruk och grynderentreprenad inom byggverksamhet. Maximibeloppet för Finnveras så kallade påskyndade handläggnings- och beslutsprocess för ansökningar har höjts från 150 000 euro till borgensbeslut för lån under en miljon euro. 

Regeringen lämnade den 23 april 2020 en proposition till riksdagen som möjliggör finansiering av den höjning som regeringen drog upp riktlinjerna för den 20 mars 2020. För närvarande uppgår Finnveras inhemska finansieringsfullmakter till 4,2 miljarder euro, av vilka 2 miljarder har använts. Finansieringsfullmakterna höjs till 12 miljarder euro. Tilläggsfinansieringen riktar sig huvudsakligen till sådan borgen vars syfte är att underlätta företagens möjligheter att få lån från bankerna under covid-19-pandemin. 

2.2.2  NTM-centralernas och Business Finlands stödformer

Företagen kan söka ekonomiskt stöd hos Business Finland och NTM-centralerna. Det stöd som Business Finland beviljar är avsett för sådana andra företag än enskilda näringsidkare som sysselsätter 6–250 personer och den finansiering som NTM-centralerna beviljar är avsedd för mindre företag frånsett ensamföretagare. I och med den fullmakt att bevilja understöd som regeringen fattat beslut om kanaliseras 800 miljoner euro till företag via Business Finland och 400 miljoner euro via NTM-centralerna. 

Stödinstrumenten är till sin karaktär utvecklingsfinansiering för verksamheten. Det finns två typer av stöd: å ena sidan förhandsutredningsfinansiering (högst 10 000 euro) och å andra sidan utvecklingsfinansiering (högst 100 000 euro). Finansieringen är så kallad de minimis-finansiering av mindre betydelse vars sammanlagda maximibelopp per företag är 200 000 euro för det innevarande och de två föregående skatteåren. 

Finansieringen lämpar sig för nästan alla branscher där den nuvarande affärsverksamheten lider av sådana störningar på marknaden och i produktionskedjorna som beror på covid-19-epidemin. NTM-centralerna har dock inte kunnat bevilja finansiering för fiskeri, jordbruk, skogsbruk eller för förädling eller saluhållande av jordbruksprodukter. Business Finland har för sin del inte kunnat bevilja finansiering för primärproduktion inom jordbruket eller för företag verksamma inom fiske och vattenbruk. 

Med hjälp av finansieringen kan ett företag planera och genomföra utvecklingsåtgärder som förbättrar dess möjligheter i den störningssituation som orsakas av covid-19-pandemin och senare. Vid finansieringen används kostnadskalkyler och finansieringen betalas på basis av de faktiska kostnader som uppkommit. Finansieringen får inte användas till att täcka förluster i kassaflödet, operativa lönekostnader, direkt genomförande av befintlig verksamhet eller operativ produktionsverksamhet och inte heller för att täcka de förluster som uppkommit till följd av störningarna i affärsverksamheten. Dessutom är det inte möjligt att använda finansieringen till att rent tekniskt bygga upp näthandel. 

Det har lämnats in totalt 26 548 ansökningar om så kallad coronafinansiering till NTM-centralerna (läget den 19 maj 2020). Sammanlagt har det fattats 13 066 beslut, varav 9 656 positiva, och beviljats stöd till ett belopp på cirka 114,4 miljoner euro. 

Enligt uppgift från den 19 maj 2020 har det kommit in 26 464 ansökningar till Business Finland, där det sökta beloppet totalt uppgår till 1 306 miljoner euro. Man har behandlat 15 200 ansökningar, beslutat 11 140 och avslagit 4 060. Andelen avslag 28,4 procent.  

Statsrådet fastställde vid sina förhandlingar den 13 maj 2020 att tiden för att ansöka om dessa så kallade störningsstöd stängs när propositionen om kostnadsstödet lämnas. Business Finland och NTM-centralerna behandlar i normal ordning alla de ansökningar som kommit in under den tid det gick att ansöka om coronastöd. Efter att tidsfristen för ansökningar har stängts finansierar Business Finland och NTM-centralerna företagen med sina vanliga finansieringsinstrument. 

2.3  Finlands Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram

Statens kapitalinvesteringsbolag Tesi, dvs. Finlands Industriinvestering Ab, har inlett ett finansieringsprogram för att säkerställa fortsatt verksamhet vid mellanstora företag som har råkat i tillfälliga svårigheter till följd av covid-19-pandemin. Tesi finansierar genom programmet mellanstora företag som har stora sysselsättningseffekter och stor omsättning i Finland (en omsättning på minst 10 miljoner euro, över 50 anställda, lönsam affärsverksamhet före krisen och förutsättningar för det också framöver). Investeringarna är i storleksklassen 1–10 miljoner euro. Programmet omfattar såväl aktiebolag som publika aktiebolag. 

2.4  Arbetsmarknadsorganisationernas sysselsättningspaket den 18 mars 2020

Det sysselsättningspaket som arbetsmarknadsorganisationerna kom överens om den 18 mars 2020 har gjort det lättare att anpassa arbetskraften till covid-19-pandemiläget. De lagändringar som gjorts utifrån avtalet har försnabbat permitteringen av arbetstagare, vilket minskar företagens arbetskraftskostnader under tiden fram till permitteringen. I och med ändringarna är tiden till permittering minst 13 dagar och för den tiden är arbetsgivaren också skyldig att betala lön. Däremot kan ett avtal under prövotiden hävas omedelbart, men detta bedöms gälla endast cirka 4 procent av löntagarna. 

2.5  Temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna

Med stöd av arbetsmarknadsorganisationernas avtal, som behandlas ovan i avsnitt 2.3, sänks arbetsgivarens arbetspensionsavgifter temporärt med 2,6 procentenheter 2020. Däremot stiger arbetsgivaravgifterna 2022–2025. Denna ändring träder i kraft den 1 maj 2020 och är i kraft till utgången av innevarande år. 

2.6  Lagen om temporär ändring av 2 kap. 3 § i konkurslagen

Denna lagändring skärpte temporärt förutsättningarna för att på ansökan av borgenären försätta en gäldenär i konkurs. Ändringen främjar för sin del företagens möjligheter att klara sig under covid-19-pandemin. En gäldenär antas inte vara insolvent på den grunden att gäldenären har underlåtit att betala en klar och förfallen fordran inom en vecka efter att ha fått borgenärens uppmaning att betala fordran. Ett företag kan inte försättas i konkurs om företagets svårigheter att uppfylla sina förpliktelser har uppstått nyligen och således sannolikt beror på covid-19-pandemin. Det går i dessa situationer inte heller att vid indrivning tillämpa betalningsuppmaning med konkurshot. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gäller till och med den 31 oktober 2020. 

2.7  Lagen om temporär ändring av utsökningsbalken

Genom lagen ersattes de bestämmelser i utsökningsbalken (705/2007) som reglerar förutsättningarna för lindring och begränsning av utsökningsförfarandet eller uppskov med verkställigheten för att de ekonomiska svårigheter som covid-19-pandemin medför bättre ska kunna beaktas i utsökningsförfarandet. Kravet på skyndsamt förfarande vid utsökning ändrades så att de lindringar och begränsningar samt eventuella uppskov med verkställigheten som beviljas i andra bestämmelser beaktas i bestämmelsen om skyndsamt förfarande. Tillfällig oförmåga att uppfylla förpliktelserna under covid-19-pandemin bör inte heller omedelbart leda till en anteckning om betalningsstörning. Lagen sänker således tröskeln för tillämpning av lättnader och begränsningar i utsökningsbalken. Utmätningsmannen ska i varje enskilt fall bedöma möjligheten att ändra eller begränsa de tilläggstider och lättnader som beviljats med stöd av denna lag, om omständigheterna så kräver. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2020 och gäller till och med den 31 oktober 2020. 

2.8  Tillfälliga ändringar i betalningsarrangemangen för skatter

Dröjsmålsräntan som beräknas på skatter som förfallit och som omfattas av betalningsarrangemangen har temporärt sänkts med tre procentenheter från sju till fyra procent. Den ändringen gäller skatter som förfallit till betalning den 1 mars 2020 eller senare. Samtidigt som dröjsmålsräntan sänktes temporärt lindrade Skatteförvaltningen med egna åtgärder villkoren för betalningsarrangemang. Dessa åtgärder hänför sig bland annat till tidtabellen för betalningsposterna i betalningsprogrammet och till möjligheten att inkludera nya skatter i ett gällande betalningsarrangemang. Lagändringen (294/2020) trädde i kraft den 1 maj 2020. 

Den 20 maj 2020 lämnade regeringen riksdagen en proposition (RP 74/2020 rd) där det föreslås att det lindrade betalningsarrangemanget utvidgas till att gälla redan betalda mervärdesskatter som förfallit till betalning i januari–mars 2020. Enligt förslaget betalar Skatteförvaltningen de skatter som omfattas av betalningsarrangemanget till den skattskyldige och den skattskyldige betalar dem sedan till Skatteförvaltningen i enlighet med betalningsprogrammet. Dessutom justeras det lindrade betalningsarrangemanget så att skatteåterbäringar inte används till betalning av sådan skatt som omfattas av arrangemanget. Vidare föreslås det i den nämnda propositionen att dröjsmålsräntan på den skatt som är föremål för betalningsarrangemanget ytterligare ska sänkas från fyra till tre procent. 

2.9  Temporär ändring av förordningen om grunderna för avgifter till staten

I förordningen om grunderna för avgifter till staten (211/1992) har 5 § 1 mom. om den räntebärande betalningstid som beviljas för betalning av offentligrättsliga prestationer ändrats temporärt den 23 april 2020 (VM/2020/56). I och med ändringen kan myndigheterna bevilja en räntefri betalningstid på tre månader, om det är fråga om en offentligrättslig avgift som överstiger hundra euro.  

2.10  Särskilt stöd till restaurangbranschen

Förplägnadsrörelsen har kraftigt begränsats genom lagstiftning och därför behövs det arrangemang dels för en skälig ekonomisk kompensation, dels för att lindra konsekvenserna av begränsningsskyldigheten i övrigt. Det lagförslag som gäller detta träder i kraft den 5 juni 2020 (403/2020). 

2.11  Stöd till ensamföretagare

Kommunerna beviljar ensamföretagare ett understöd på 2000 euro för att de ska klara av coronasituationen. Arbets- och näringsministeriet ersätter kommunerna för beviljade stöd för ensamföretagare. Enligt läget den 19 maj 2020 hade arbets- och näringsministeriet av kommunerna fått in 309 ansökningar om stöd för ensamföretagare till ett totalt belopp av 249 miljoner euro. Det har fattats 302 beslut om kommuner och detta omfattar cirka 125 000 ensamföretagare. 

2.12  Bedömning av nuläget

I takt med att coronakrisen har dragit ut på tiden har det konstaterats att de nämnda stöden inte i tillräcklig utsträckning riktar sig till de företag som allra värst har drabbats av krisen och därmed också till de branscher som drabbats av krisen. Särskilt när det gäller Business Finlands och NTM-centralernas coronastöd har det visat sig vara problem med att stöden inte i tillräcklig utsträckning kan riktas till företagens fasta kostnader, eftersom de till sin natur är utvecklingsstöd och i första hand riktar sig till utvecklingskostnader. 

3  Målsättning

På ovan anförda grunder är det nödvändigt att genom lag föreskriva om kostnadsstöd till företag som lidit av ekonomiska förluster till följd av covid-19-pandemin, utöver hur företagens fortsatta verksamhet allmänt stöds i den svåra situation som covid-19-pandemin åstadkommit genom de tidigare beskrivna understöden och bland annat genom ändringarna i konkurslagen och i saneringslagen.  

Målet är att minska antalet företag som går i konkurs genom att trygga företagens likviditet. Stödet ska främja kontinuiteten i företagsverksamheten och upprätthålla den ekonomiska produktionskapaciteten. Genom att förebygga konkurser strävar man efter att sysselsättningsläget ska förbättras snabbare efter krisen. 

För att utbetalningen av stödet ska ske snabbt måste behandlingen ske smidigt. Stödet ska vara branschneutralt och vid handläggningen bör det säkerställas att jämlikheten tillgodoses. 

4  Förslagen och deras konsekvenser

4.1  De viktigaste förslagen

4.1.1  Den modell som använts vid beräkningen av kostnadsstöd

Det föreslagna kostnadsstödet utgår från det förslag som Vesa Vihriäläs arbetsgrupp lämnade den 8 maj 2020. I arbetsgruppens modell anger formeln nedan det stöd som företaget får för två månader. 

omsättning (jämförelse) 

Företagets genomsnittliga försäljning i mars–juni 2019. Om företaget har grundats efter juni 2019 används som referens den genomsnittliga försäljningen i januari–februari 2020. 

omsättning (utfall) 

Företagets genomsnittliga försäljning i april och maj 2020. 

fasta kostnader 

Företagets fasta kostnader under stödperioden enligt egen uppgift (2 mån.) 

löner 

Summan av de löner som företaget enligt inkomstregistret betalat under stödperioden (2 mån.) 

y 

självrisk för minskad försäljning 30 % 

Vid beredningen har man uppskattat kostnaderna för alternativa stödmodeller och hur stöden då inriktar sig. Stödets grundtanke är i överensstämmelse med riksdagens riktlinjer att stödet ska riktas till de branscher och företag som drabbats hårdast av covid-19-pandemin. Därför har olika alternativa modeller bedömts uttryckligen med tanke på hur stödet riktas. 

Syftet med kostnadsstödet är att minska antalet företag som går i konkurs genom att trygga kontinuiteten i företagsverksamheten och upprätthålla en ekonomisk produktionskapacitet. Stödet syftar till att främja en snabb återhämtning av ekonomin efter den akuta krisen. 

Enligt statsrådets riktlinjer ska kostnadsstödet riktas till de företag som drabbats värst, det ska basera sig på lätt och tillförlitligt mätbara uppgifter, stödet får snedvrida företagens beteende så lite som möjligt, stödpolitiken ska vara rättvis och allmänt godtagbar och stödkostnaderna ska ligga inom ramen för samhällets bärkraft. 

Vid beredningen har man tagit upp olika alternativ för att rikta stödet till företag som drabbats till följd av coronakrisen. Alternativen har gällt minskningen i företagets omsättning med olika procenttal. Dessutom har man granskat minskningarna i omsättningen inom olika branscher enligt uppgifterna från mars. Vid en analys av alternativen har det framkommit att det är mycket svårt att rikta ett schablonmässigt stöd så att det kalkylmässigt beräknat enbart skulle gälla minskningar i omsättningen till följd av coronakrisen. För att minimera detta problem har man vid lagberedningen kommit fram till en modell där branschen i fråga har haft en minskning i omsättningen på minst 10 procent jämfört med jämförelsetidpunkten. Om ett företag är verksamt inom en sådan bransch förutsätts ytterligare att dess egen omsättning har gått ned med minst 30 procent jämfört med jämförelsetidpunkten. Eftersom kalkylerna inte har kunnat göras med de faktiska siffrorna för april och maj är de förknippade med avsevärd osäkerhet på grund av den exceptionella situationen. 

4.1.2  Den modell som föreslås

Den modell som föreslås i lagförslaget grundar sig på det ovan beskrivna alternativet, där man först bedömer vilka branscher som har drabbats till följd av covid-19-pandemin så att omsättningen i april 2020 har sjunkit med 10 procent jämfört med jämförelseperioden. Med hjälp av en branschspecifik avgränsning kan man delvis eliminera faktorer som leder till att stödet inte riktas på ett noggrant sätt, t.ex. säsongsvariationernas inverkan på branschens utveckling. 

Om ett företag är från en bransch vars omsättning har sjunkit med 10 procent, beräknas minskningen i den företagsspecifika omsättningen på det sätt som närmare anges i lagförslaget. Om minskningen är 30 procent eller mer, kan företaget få kostnadsstöd förutsatt att övriga lagstadgade villkor uppfylls. 

Statskontoret kan avvika från den branschspecifika avgränsningen av synnerligen vägande skäl som hänför sig till covid-19-pandemin och som företaget påvisat. Företaget ska ange de orsaker till varför företagets situation avviker från den allmänna situationen inom branschen. Dessutom ska företaget visa att minskningen i omsättningen har samband med covid-19-pandemin och inte t.ex. med företagets normala säsongsvariation eller någon annan orsak som inte beror på covid-19-pandemin. På ett sådant företag tillämpas dock lagen till övriga delar. 

Kostnadsstödet är avsett att ersätta företagens fasta kostnader och lönekostnader och det betalas i form av en engångsersättning för två månader. Ersättningen för fasta kostnader får inte på månadsnivå överskrida hälften av företagets genomsnittliga månatliga omsättning under jämförelsemånaderna. 

Stöd till ett kalkylerat belopp som understiger 2 000 euro i månaden betalas enligt förslaget inte. Enligt förslaget får endast de företag vars genomsnittliga omsättning i april–maj 2020 var 30 procent mindre än den genomsnittliga omsättningen den 1 mars–30 juni 2019 kostnadsstöd. Minskningen i omsättning fås från momsdeklarationerna till Skatteförvaltningen. De försäljningsuppgifter för april 2020 som ligger till grund för stödet samt omsättningsuppgifterna vid jämförelsetidpunkten fås i regel från de uppgifter som Skatteförvaltningen lämnat till Statskontoret. För utbetalning av stödet används omsättningsuppgifterna för april. Företaget kan dock, om det så önskar, kräva att stödet betalas ut på basis av försäljningsuppgifterna för både april och maj. Då kan utbetalningen ske först i slutet av juli, då omsättningsuppgifterna för maj kan fås från den mervärdesskattedeklaration som företaget lämnat till Skatteförvaltningen. Om företagets affärsverksamhet helt eller delvis består av försäljning som inte är mervärdesskattepliktig, anmäler företaget i ansökan uppgifter om försäljningen i april och maj och försäljningen under jämförelsemånaderna. Om ett företag inte gör sin mervärdesskattedeklaration månadsvis, ska det verifiera omsättningen på något annat sätt. Målet är att stödet uttryckligen ska riktas till betydande konsekvenser av covid-19-pandemin. Stöd fås på basis av företagets fasta kostnader och lönekostnader. 

En preliminär bedömning av kostnadsstödet i förhållande till Business Finlands stöd är att överlappningen inte är betydande, utan blir sannolikt under 20 procent. Detta bekräftas dock först när omsättningsuppgifterna för april är tillgängliga. I fråga om andra stöd förutspås överlappningen vara betydligt mindre. 

Kostnadsstöd kan under lagenliga förutsättningar också beviljas föreningar och stiftelser som bedriver affärsverksamhet. 

4.2  De huvudsakliga konsekvenserna

4.2.1  Konsekvenser för företagen och sysselsättningen

Med hjälp av den föreslagna lagen blir det möjligt för företag att klara sig igenom en sådan betydande nedgång i försäljningen som beror på begränsningarna till följd av covid-19-pandemin. Kostnadsstödet stärker företagens starkt försvagade likviditet. 

När det gäller enskilda företag betonas i kostnadsstödet mest de företag som drabbats hårdast av covid-19-pandemin. Kravet på en minskning av försäljningen med minst 30 procent och ett maximitak på 500 000 euro/2 mån. i enlighet med lagförslaget begränsar stödet uttryckligen till de företag som drabbats värst av covid-19-pandemin. 

4.2.2  Konsekvenser för statsfinanserna

De exakta konsekvenserna för statsfinanserna av kostnadsstödet beror på antalet ansökningar och storleken på de ersättningar som beviljas. För närvarande uppskattas den valda stödmodellen öka statens utgifter med cirka 300 miljoner euro 2020. Uppskattningen baserar sig på en kostnadskalkyl som beräknats enligt uppgifterna om omsättningen i mars. Dessutom har man berett sig på att utfallet av omsättningen i april kan vara betydligt sämre. Samordningen av de coronastöd som beviljats genom Business Finland och NTM-centralerna minskar däremot de beräknade kostnaderna. I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 föreslås ett anslag på 300 miljoner euro för betalning av stödet under det nya momentet 32.40.43 (Kostnadsstöd för företag). Dessutom föreslås under moment 28.20.01 (statskontorets omkostnader) ett anslagstillägg på 6 miljoner euro för det administrativa genomförandet av stödet. 

4.2.3  Konsekvenser för myndigheterna

Det förfarande för ansökan om, beslut om och utbetalning av kostnadsstöd till företag, inklusive återkravsfasen, som statskontoret ska verkställa, påverkar kontorets personalantal med uppskattningsvis 30–90 årsverken (år 2020) och kostnaderna för informationssystem med 6 miljoner euro. I den fjärde tilläggsbudgeten för 2020 föreslås för statskontoret ett anslagstillägg på 6 miljoner euro för verkställande av kostnadsstöden. 

Medan lagförslaget är under beredning beviljar NTM-centralerna och Business Finland understöd för företagsutveckling i coronavirussituationen. Statsrådet fastställde vid sina förhandlingar den 13 maj 2020 att tiden för ansökningar om dessa så kallade coronastöd stängs när propositionen om kostnadsstödet lämnas. Business Finland och NTM-centralerna behandlar i normal ordning alla de ansökningar som kommit in under den tid det gick att ansöka om coronastöd. När ansökningsmöjligheten stängts minskar Business Finlands och NTM-centralernas arbetsinsats till denna del och de fortsätter att finansiera företagen med sina normala finansieringsinstrument. 

4.3  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Det huvudsakliga alternativet är att fortsätta de nuvarande stöden från Business Finland och NTM-centralerna som coronastöd. Dessa stöd är avsedda för forskning och utveckling. Det har dock konstaterats att dessa stöd är mindre lämpliga för att avhjälpa en plötslig kris som påverkar många branscher och som beror på att affärsverksamheten upphör. 

Ett annat alternativ är att ändra bestämmelserna som gäller dessa stöd så att Business Finland och NTM-centralerna kan bredda sin uppgift till att bevilja näringspolitiska stöd. Detta har dock också konstaterats vara ett olämpligt sätt att gå tillväga, eftersom dessa organisationer uttryckligen är specialiserade på att främja FUI-verksamhet. 

Av dessa orsaker har statsrådet fastställt att det bästa av de alternativ som står till buds är att föreskriva om temporärt kostnadsstöd. 

Det fjärde alternativet, med bestämmelser om både temporärt kostnadsstöd och breddade uppgifter för Business Finland och NTM-centralerna till allmänna näringspolitiska stödinsatser, har ansetts vara oändamålsenligt. 

Som ett alternativ har man också sett på en skärpning av kriteriet för minskningen i den företagsspecifika omsättningen. Skärpningen av kriteriet för minskning i den företagsspecifika omsättningen riktar stödet till de företag som har förlorat mest i omsättning och ökar i någon mån sannolikheten för att ett företag som uppfyller detta kriterium har drabbats till följd av covid-19-pandemin. Samtidigt begränsar skärpningen av det kriteriet kraftigt antalet företag som omfattas av stödet och stödets allmänna inverkan på bevarandet av produktionskapaciteten, sysselsättningen och organisationskapitalet. 

Statsrådet har haft tillgång (avsnitt 4.1.1) till Skatteförvaltningens senaste uppgifter om utvecklingen i företagens försäljning för mars i år. Enligt kalkylerna skulle till exempel enbart ett krav på en företagsspecifik minskning i omsättning på 30 procent rikta endast cirka 31 procent av stödet till de företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin. En höjning av kravet på en minskning av den företagsspecifika omsättningen till 50 procent effektiviserar allokeringen endast i liten utsträckning, i praktiken till ca 34 procent av stödet. Även i det fallet beviljas och betalas med andra ord nästan 2/3 av stödet oberoende av covid-19-pandemin. Antalet företag som får stöd minskar från cirka 14 000 till 8 000. Enligt statsrådets bedömning är enbart ett företagsspecifikt krav på minskning av omsättningen inte ett effektivt eller ändamålsenligt sätt att genom lagbestämmelser rikta stöd till de företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin. 

Av de skäl som anges ovan föreslår statsrådet en stödmodell som är en kombination av en branschspecifik och en företagsspecifik bedömning. 

4.4  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Enligt en sammanfattning gjord av Regeringskansliet i Sverige (12 maj 2020) har Sverige vidtagit omfattande stödåtgärder med anledning av covid-19-pandemin. Kostnaderna för alla direkta sysselsättningsåtgärder som hittills beviljats beräknas uppgå till sammanlagt cirka 240 miljarder svenska kronor. Tillsammans med de utlovade lånegarantierna uppgår det totala statliga stödet till 805 miljarder svenska kronor, och dessutom har centralbanken utlovat ett stöd på 1400 miljarder kronor, sammanlagt alltså cirka 2200 miljarder svenska kronor. Siffran är ungefär dubbelt så stor som den svenska statsbudgeten. 

Likaså har Danmark vidtagit omfattande åtgärder för att säkerställa företagsverksamheten och den ekonomiska verksamheten. Man har ökat lånegarantierna för företag med 60 miljarder danska kronor och lönekompensationen med 6 miljarder danska kronor. Betalningen av förskottsinnehållningen har skjutits upp med fyra månader och totalt uppgår det uppskjutna beloppet till 90 miljarder danska kronor. Uppbörden av mervärdesskatt har skjutits upp till ett värde av 70 miljarder danska kronor. För stöd till självsysselsatta och frilansare har det anvisats14 miljarder danska kronor. Till kompensationsprogrammet för företagens fasta kostnader har det anvisats 65 miljarder danska kronor. Små och medelstora företag har erbjudits stöd för räntefria lån på 35 miljarder danska kronor och exportföretagen exportgarantier på 30 miljarder danska kronor. 

I Norge har följande åtgärder vidtagits i samband med covid-19-pandemin. Företagets inkomstbortfall ska vara minst 30 procent jämfört med situationen för ett år sedan. För mars månad är siffran 20 procent, eftersom restriktionerna inleddes den 12 mars 2020. Företag som grundats inom det senaste året kan räkna ut förlusten från resultaten för januari och februari. Ersättningar på mindre än 5 000 kronor (442,5 euro) betalas inte och den maximala ersättningen är 30 miljoner kronor (2,7 miljoner euro). Stödsystemet gäller i mars, april och maj. 

De företag som regeringen inte har bestämt att ska stängas ska också ha en självriskandel på 10 000 kronor per månad. De företag som stängts på förordnande av regeringen har ingen självrisk. Inget företag får alla kostnader täckta. 

Ansökningssystemet utnyttjar befintliga registeruppgifter vid granskningen av företagens bakgrund, såsom exempelvis skatteskulder och omsättningens storlek. En del ansökningar tas vid behov in för manuell handläggning. Alla utbetalda företagsstöd offentliggörs och skatteverket granskar de beviljade stöden i efterhand. Verket samarbetar också med polisens enhet för ekonomiska brott. 

Stöden till företagen betalas enligt följande formel:  

Kompensationen = minskningen i avkastning i procent x (fasta kostnader minus eventuell självrisk) x granskning/justeringsfaktor. ”Justeringsfaktorn” är 0,9 för företag vars verksamhet förbjudits av staten och 0,8 för andra företag. 

Nederländernas utkomstskydd för arbetslösa på deltid och engångsersättning för fasta utgifter är hittills de företagsstödsmekanismer som utnyttjats mest. Det ekonomiskt klart mest värdefulla är detta utkomstskydd för arbetslösa på deltid där staten betalar 90 procent av lönen för sådant arbete som inte utförts till de företag vars inkomster har sjunkit med minst 20 procent på grund av coronasituationen. En förutsättning för att få stöd är att de anställda hålls på lönelistorna. 

Dessutom vidtar den nederländska regeringen bland annat följande åtgärder: 

– beviljar privatföretagare och andra självsysselsatta ett utkomststöd på cirka 1500 euro/månad (det är kommunerna som betalar stödet och stödbeloppet varierar en aning enligt livssituation), 

– täcker 70 procent av inkomstförlusterna för blom- och grönsaksodlare (stödet stöttes och blöttes länge och regeringen ansåg 30 procent vara en skälig företagarrisk), 

– försnabbar utbetalningen av många befintliga stöd (bland annat kompensation för energiskatter inom industrin, stöd för förnybar energi), 

– skjuter fram uppbörden av många skatter med 3–6 månader; energiskatt, turistskatt, vattenavgifter. 

Dessutom intar olika statliga garantier och lättnader i fråga om företagslån en viktig roll. När det gäller företagslån av storleken 2–150 miljoner euro har statsgarantins maximibelopp höjts från 50 till 90 procent, med ett annat program underlättas företagslån av storleken 50 000 euro–2 miljoner euro och ett räntetak på 2 procent har fastställts för mikrokrediter. Utöver utkomststödet kan privatföretagare lösa in ett företagslån på 10 157 euro på förmånliga lånevillkor. 

5  Remissvar

På grund av propositionens brådskande natur var det nödvändigt att avvika från anvisningarna om hörande vid författningsberedning, och det har därför inte ordnats någon officiell remissbehandling av propositionen. Beredningen har gjorts i samarbete med finansministeriet och Statskontoret. Dessutom har sakkunniga vid justitieministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet konsulterats under beredningen. 

6  Specialmotivering

1 §. Tillämpningsområde. 

1 mom. Denna lag gäller temporärt statligt stöd som beviljas företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamhet till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen efter särskild anmälan har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kommissionens beslut SA.56995 (2020/N)). 

Begreppet företag är detsamma som i EU:s konkurrensrätt. I EU-rätten är såväl begreppet företag som begreppet ekonomisk verksamhet breda. Enligt etablerad rättspraxis är företag varje enhet som utövar ekonomisk verksamhet oavsett enhetens rättsliga form och hur den finansieras. Avgörande vid bedömningen är karaktären av den verksamheten som bedrivs. Ekonomisk verksamhet är all verksamhet där varor och tjänster erbjuds på vissa marknader. Även icke-vinstdrivande enheter, såsom föreningar och stiftelser samt fysiska personer, kan bedriva ekonomisk verksamhet.  

Eftersom det är fråga om ett stöd som beviljas av offentliga medel, måste EU:s regler om statligt stöd tillämpas. Kostnadsstödet för företag baserar sig på Europeiska kommissionens beslut av den 24 april 2020 (SA.56995 (2020/N)) genom vilket kommissionen godkände Finlands ramstödsprogram för statliga stödåtgärder i anslutning till covid-19-pandemin som förenligt med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och på kommissionens meddelande om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19-pandemin (C (2020) 1863 final).  

Enligt meddelandet och kommissionens beslut är stöd som beviljas i form av direkta bidrag förenliga med artikel 107.3 b EUF-fördraget, förutsatt att det stöd som beviljas ett enskilt företag inte överstiger 800 000 euro och att stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad budget. Syftet med ramstödsprogrammet är att stödja företag som lider av en plötslig likviditetsbrist eller till och med totalt saknar likviditet på grund av covid-19-pandemin. Stöd kan beviljas i form av direkta bidrag, förmåner i fråga om skattebetalningar och socialskyddsavgifter, återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån och kapital. Stödåtgärder enligt ramprogrammet kan kombineras med stöd enligt den så kallade de minimis-förordningen som handlar om stöd av mindre betydelse (kommissionens förordning 1407/2013) eller med stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 651/2014), förutsatt att bestämmelserna samt reglerna om kumulering i nämnda förordningar iakttas. 

Stöd får inte beviljas företag som redan befann sig i svårigheter den 31 december 2019, dvs. innan covid-19-pandemin bröt ut. Stödet ska beviljas senast den 31 december 2020. Stöd som beviljats inom ramen för den stödordning som godkänts av kommissionen kan kombineras med andra statliga stöd. De myndigheter som beviljar stöd kan utöver de statliga myndigheterna också vara kommuner. Vid beräkningen av maximibeloppet på 800 000 euro beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern och som beviljats med stöd av den stödordning som godkänts av kommissionen (kommissionens beslut NR SA.56995 (2020/N)). När stöd enligt propositionen beviljas bör det alltså kontrolleras att detta inte leder till att maximibeloppet på 800 000 euro överskrids. Ovannämnda villkor har beaktats i 4 § i den föreslagna lagen, så propositionen kan anses vara i linje med kommissionens beslut. 

2 mom. Av tekniska och vissa juridiska orsaker gäller lagen inte primär jordbruksproduktion, fiskerinäring eller vattenbruk. Stöden i fråga har lämnats utanför tillämpningsområdet för kommissionens beslut om ramstödsprogrammet. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde beviljas dessutom i tillämpliga delar kostnadsstöd av motsvarande slag för företagsverksamhet inom primär jordbruksproduktion och fiskerinäring, så det är ändamålsenligt att göra en avgränsning av tillämpningsområdet. På primärproduktionen inom jordbruket och fiskerinäringen tillämpas särskilda regler om statligt stöd. Jord- och skogsbruksministeriet svarar till denna del för anmälningarna om statligt stöd till kommissionen och för beredningen av stödsystemen. 

Med primärproduktion inom jordbruket avses i detta sammanhang produktion av produkter som förtecknas i bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med undantag av produkter inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Med fiskeri- och vattenbrukssektorn avses enligt punkt 22 g i Europeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för granskning av statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (2015/C 217/01) den sektor inom ekonomi som omfattar all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeri- eller vattenbruksprodukter. 

3 mom. På kostnadsstöd och Statskontorets verksamhet tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001). 

2 §. Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd. I paragrafen föreskrivs om de allmänna grunderna för beviljande av temporärt kostnadsstöd samt om minimi- och maximibeloppen. Kostnadsstödet fastställs utifrån oförutsedda ekonomiska konsekvenser av covid-19-pandemin. 

1 mom. Stödet riktas till verksamhetsområden inom vilka månadsomsättningen under ansökningsperioden för april 2020 är mer än 10 procent mindre än den genomsnittliga månadsomsättningen vid jämförelsetidpunkten (1 mars–30 juni 2019). (1 punkten) 

Om omsättningen i april eller den genomsnittliga månadsomsättningen under stödperioden 1 april–31 maj 2020 för ett företag som omfattas av ett sådant verksamhetsområde som avses i 1 punkten har minskat med över 30 procent i jämförelse med den genomsnittliga månadsomsättningen vid den ovannämnda jämförelsetidpunkten (1 mars–30 juni 2019), kan företaget på ansökan beviljas temporärt kostnadsstöd. (2 punkten) 

Dessutom ska företagets omsättning vid jämförelsetidpunkten 1 mars–30 juni 2019 vara minst 20 000 euro. (3 punkten) Det kostnadsstöd som enligt 5 § bestäms för ett företag ska överstiga 2 000 euro. (4 punkten) En ytterligare förutsättning för stödet är att inget av de hinder för beviljande av stöd som anges i 6 § gäller företaget. (5 punkten)  

Om ovannämnda förutsättningar uppfylls kan företaget på ansökan beviljas stöd för fasta kostnader och löneutgifter som uppstått under tiden 1 april–31 maj 2020 och som specificerats i ansökan. Stödet täcker fasta kostnader till högst ett belopp som motsvarar hälften av företagets omsättning under stödperioden. 

Minskningen i omsättning fås från momsdeklarationerna till Skatteförvaltningen. De försäljningsuppgifter för april-maj som ligger till grund för stödet samt försäljningsuppgifterna vid jämförelsetidpunkten fås i regel från de uppgifter som Skatteförvaltningen lämnat till Statskontoret. Om uppgifterna för maj inte finns tillgängliga när ansökan görs, kan sifferuppgifterna för april användas. Om företagets affärsverksamhet helt eller delvis består av försäljning som inte är mervärdesskattepliktig, anmäler företaget i ansökan uppgifter om försäljningen i april och försäljningen under jämförelsemånaderna. Om ett företag inte gör sin mervärdesskattedeklaration månadsvis, ska det verifiera omsättningen på något annat sätt. Som beräkningsgrund vid betalningen av kostnadsstöd används företagens fasta kostnader och lönekostnader på det sätt som föreskrivs i 4 §.  

Riktigheten i uppgifterna i skattedeklarationerna eller motsvarande uppgifter som företaget självt anmält garanteras för sin del av hot om sanktioner, och de kan därför i princip utgöra en tillförlitlig grund också för gottgörelseförfarandet. I 10 § föreskrivs det särskilt om Skatteförvaltningens rätt att lämna ut uppgifter för betalning av gottgörelsen. I fråga om de företag som inte gör sin mervärdesskattedeklaration månadsvis ska omsättningen verifieras på något annat sätt, t.ex. med uppgifter från bokföringen.  

2 mom. Statskontoret kan avvika från 1 mom. 1 punkten av synnerligen vägande skäl som hänför sig till covid-19-pandemin och som företaget påvisat. Genom bestämmelsen vill man beakta situationer där ett företag inom ett verksamhetsområde som i enlighet med huvudregeln i lagen inte omfattas av stödet har betydande ekonomiska problem till följd av covid-19-pandemin. På ett sådant företag tillämpas lagen till övriga delar. 

Företaget ska ange de orsaker till varför företagets situation avviker från den allmänna situationen inom branschen. Dessutom ska företaget visa att minskningen i omsättningen har samband med covid-19-pandemin och inte t.ex. med företagets normala säsongsvariation eller någon annan orsak som inte beror på covid-19-pandemin. 

3 §. Verksamhetsområden som omfattas av kostnadsstöd.  

1 mom.Stöd betalas till verksamhetsområden vars omsättning i april 2020 har minskat med minst 10 procent till följd av covid-19-pandemin jämfört med omsättningen i genomsnitt vid jämförelsetidpunkten den 1 mars–30 juni 2019. En begränsning av stödet till verksamhetsområden vars omsättning till följd av covid-19-pandemin har gått ned i förhållande till jämförelsetidpunkten förbättrar på det sätt som beskrivs i den allmänna motiveringen betydligt allokeringen av stödet, även om själva stödet på motsvarande sätt som det företagsspecifika stödet betalas på basis av förändringar i den företagsspecifika omsättningen.  

2 mom. Bestämmelser om de verksamhetsområden som omfattas av stödet utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet. De verksamhetsområden som omfattas av stödet bestäms utifrån omsättningsuppgifterna för april, som är tillgängliga efter den 15 juni 2020. Valet av verksamhetsområden som bestäms genom förordning av statsrådet ska grunda sig på denna lag.  

4 §. Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd.  

1 mom. I paragrafen föreskrivs om grunderna för bestämmande av temporärt kostnadsstöd för företag. Flera faktorer granskas, varvid stödet kan riktas mer exakt till företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin i enlighet med vad riksdagen har förutsatt. Stödet till företag bestäms på grundval av de faktorer som anges nedan. 

Granskningen gäller företagets omsättning i april eller, om företaget kräver det, den månatliga omsättningen i genomsnitt under stödperioden (1 april− 31 maj 2020) enligt företagets mervärdesskattedeklarationer (1 punkten) samt företagets omsättning i genomsnitt den 1 mars−30 juni 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer (omsättning vid jämförelsetidpunkten) (2 punkten). Om mervärdesskattedeklarationer inte finns tillgängliga, används företagets egen anmälan. 

Faktorer som påverkar bestämmandet av stöd är dessutom lönekostnader för företagets anställda som betalats under stödperioden enligt uppgifterna i inkomstregistret (lönekostnader under stödperioden) (3 punkten), fasta kostnader under stödperioden som företaget uppgett (fasta kostnader under stödperioden), till vilka räknas hyreskostnader och andra kostnader för fastighetsegendom som är i eget bruk, hyror för maskiner och anläggningar, dispositionsrättsersättningar och licensavgifter (4 punkten). En annan påverkande faktor är övriga beviljade statliga stöd som företaget anmält (5 punkten). Uppföljningen av övriga statliga stöd som beviljats är nödvändig för att stöden ska kunna avdras från kostnadsstödet för företag och för att förebygga sådan överkompensation (800 000 euro per företag) som avses i EU:s regler. 

Företaget ska i sin ansökan lämna tillräckliga uppgifter för behandlingen av stödet i fråga om företagets fasta kostnader. Till fasta kostnader räknas hyreskostnader och andra kostnader för fastighetsegendom som är i eget bruk samt hyror för maskiner och anläggningar. Företaget ska också lämna uppgifter om statliga stöd som redan beviljats i enlighet med Europeiska kommissionens beslut (SA.56995 (2020/N) och eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar i anslutning till covid-19-pandemin. 

5 §. Beloppet av kostnadsstöd. Flera faktorer granskas, varvid stödet kan riktas mer exakt till företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin i enlighet med vad riksdagen har förutsatt. 

1 mom. Vid beviljande av kostnadsstöd för företag beräknas stödbeloppet för stödperioden så att det från beloppet enligt den i 2 mom. avsedda kalkylen på det sätt som föreskrivs i 3 mom. dras av övriga stöd som företaget fått. Det kostnadsstöd för företag som beviljas kan dock uppgå till högst 500 000 euro per företag. De fasta kostnader som berättigar till ersättning får inte på månadsnivå överstiga hälften av företagets omsättning i genomsnitt under jämförelsemånaderna. 

2 mom. Beloppet av kostnadsstödet för företag före de avdrag som görs enligt 3 mom. beräknas enligt följande formel (omsättningen är omsättningen i genomsnitt vid tidpunkten i fråga): 

Ekvationen ger först en genomsnittlig minskning av omsättningen, som är relationstalet, t.ex. 0.4, vilket motsvarar en minskning av omsättningen med 40 procent. Från detta avdras en självriskandel på 0.3, vilket motsvarar en minskning av omsättningen med 30 procent. Koefficienten är då 0.1. 

Om resultatet av den ekvation som beskriver minskningen av omsättningen är 0.3 eller mindre, är resultatet minskat med 0.3 noll eller mindre. Således förverkligar självriskandelen i ekvationen syftet med lagförslaget, dvs. att den minskning av omsättningen som är en förutsättning för stödet ska vara mer än 30 procent.  

3 mom. När kostnadsstöd för företag beviljas dras följande övriga stöd av från det kostnadsstöd som bestäms enligt 2 mom: 

stöd för ensamföretagare som kommunen beviljat efter den 1 april 2020 och annat stöd för att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin, 

70 procent av stöd för lägesbedömning och utvecklingsåtgärder vid marknads- och produktionsstörningar till följd covid-19-pandemin som NTM-centralen beviljat den 7 april–31 december 2020, 

70 procent av stöd för lägesbedömning och utvecklingsåtgärder vid marknads- och produktionsstörningar till följd covid-19-pandemin som Business Finland beviljat den 19 mars–31 december 2020, 

stöd som beviljats enligt lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020),  

annat stöd som föreskrivits för att lindra effekterna av covid-19-pandemin eller stöd som anvisats i statsbudgeten och försäkringsersättningen i anslutning till covid-19-pandemin. 

Arbets- och näringsministeriet har anvisat kommunerna statligt stöd för beviljande av stöd för ensamföretagare. Stödbeloppet är 2 000 euro per sökande. De stöd som Business Finland och NTM-centralerna beviljar är så kallade corona-FUI-stöd, dvs. de har i huvudsak riktats till företagens forsknings- och utvecklingsprojekt i den störningssituation i affärsverksamheten som orsakas av covid-19-pandemin. Därför dras de inte av till fullt belopp, eftersom de delvis täcker andra kostnader än det allmänna kostnadsstödet. Lagen om stöd till förplägnadsbranschen är under behandling i riksdagen. 

Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst ansökan om riktat allmänt understöd till museer, orkestrar och teatrar som drabbats till följd av covid-19-pandemin. Det har kommit in ca 600 ansökningar, av vilka cirka hälften är från aktiebolag. Den sammanlagda summa som söks är över 23 miljoner euro och det disponibla anslaget är 9,3 miljoner euro. Dessutom har Åland meddelat att det beviljar vissa stöd med anledning av covid-19-pandemin. Kommunerna har också kunnat bevilja stöd för ensamföretagare, men från fall till fall också andra stöd i anslutning till covid-19-pandemin. 

6 §. Hinder för beviljande av kostnadsstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om hinder för beviljande av stöd. Avsikten är att stöd inte ska beviljas företag som har haft ekonomiska svårigheter den 31 december 2019, t.ex. försummat sina skyldigheter vid beskattning. Detta förebygger också grå ekonomi. Dessutom utgör ett pågående konkursförfarande ett hinder för beviljande av stöd. 

Företaget ska lämna uppgifter om sin ekonomiska situation för bedömning av att det inte finns sådana hinder för beviljande av stöd som avses i 6 §, i synnerhet att företaget inte är ett sådant företag i svårigheter som avses i 6 § 1 mom. 

I Europeiska kommissionens beslut förutsätts det att stöd inte får beviljas företag som befann sig i svårigheter den 31 december 2019. På grund av detta kan enligt 1 § sådana företag som befunnit sig i ekonomiska svårigheter redan innan covid-19-pandemin bröt ut inte beviljas stöd. Med företag i svårigheter avses företag enligt artikel 2.18 i EU:s allmänna gruppundantagsförordning. Enligt definitionen anses ett företag befinna sig i svårigheter om a) det har förlorat över hälften av sitt aktiekapital (företag vars ägare har begränsat ansvar), b) det har förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster (företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld), c) företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, d) företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan, e) företaget inte är ett litet eller medelstort företag och under de senaste två åren har företagets skuldsättningsgrad varit större än 7,5 och rörelseresultatet före räntor, skatter och avskrivningar har legat under 1,0. På små och medelstora företag som varit verksamma mindre än 3 år tillämpas endast punkt c.  

Enligt 2 mom. 1 punkten beviljas inte stöd om företaget inte har förts in i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Skatteförvaltningen antecknar på ansökan personer, företag och sammanslutningar som bedriver näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet i förskottsuppbördsregistret. Det är inte obligatoriskt att höra till förskottsuppbördsregistret. Orsaken till att ett företag inte är infört i förskottsuppbördsregistret är dock huvudsakligen en följd av att företaget antingen har avförts eller inte har kunnat antecknas i registret på grund av försummelser som gäller beskattningen.  

Skatteförvaltningen kan avföra en aktör ur förskottsuppbördsregistret på grund av försummelser. En aktör som väsentligen försummar skattebetalningen, deklarationsskyldigheten som gäller beskattningen, bokförings- eller anteckningsskyldigheten eller någon annan skyldighet vid beskattningen kan avföras ur eller vägras registrering i förskottsuppbördsregistret. En person som leder företag som tidigare har försummat sin skyldighet vid beskattningen kan avföras ur eller vägras registrering i registret. Ett företag kan vägras registrering eller avregistreras på grund av att den som leder företaget tidigare försummat sina skyldigheter. 

Enligt 2 mom. 2 punkten beviljas inte stöd om företaget har försummat sin deklarationsskyldighet som gäller beskattningen. Det är fråga om försummelse enligt paragrafen t.ex. när ett företag underlåter att lämna den skattedeklaration eller annan deklaration som avses i 2 kap. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) eller i 4 kap. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016). Stöd beviljas inte heller om företaget inte har lämnat uppgifter till inkomstregistret om betalda löner enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018). Företaget ska ha möjlighet att rätta till försummelserna genom att lämna de saknade uppgifterna till Skatteförvaltningen eller inkomstregistret. 

Enligt 2 mom. 3 punkten beviljas inte stöd om det finns uppgifter om skatteskulder för ett företag i det skatteskuldsregister som avses i 3 a kap. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999). I skatteskuldsregistret antecknas som uppgift om skatteskuld uppgift om huruvida företaget har sådana förfallna och obetalda skatter och avgifter som Skatteförvaltningen uppbär, till ett belopp av minst 10 000 euro och beträffande vilka Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang eller en besvärsmyndighet inte har förordnat att verkställigheten ska avbrytas. Uppgifter om ett företag kan antecknas i skatteskuldsregistret tidigast två veckor efter den dag då företaget anses ha fått kännedom om ett sammandrag enligt 70 § i lagen om skatteuppbörd (11/2018), där företaget har påmints om att försummelsen antecknas i skatteskuldsregistret. 

Enligt 2 mom. 4 punkten är ett hinder för beviljande av stöd också ett företags obetalda skatter som ska drivas in genom utsökning. Även skatteskulder som understiger 10 000 euro utgör således ett hinder för att få stöd, om skatteskulderna ska drivas in genom utsökning. Skatteförvaltningen skickar vanligen flera betalningsuppmaningar innan skatten börjar indrivas genom utsökning. Skatteförvaltningen sänder inte heller skatt till utsökning, om företaget har begärt betalningsarrangemang. Ett företag kan således få stöd om det har begärt betalningsarrangemang för sina obetalda skatter av Skatteförvaltningen och det inte finns några andra hinder för att få stödet. 

I 2 mom. 5 punkten föreskrivs det förutom om försummelser som gäller beskattningen att konkurs utgör ett hinder för beviljande av stöd. Stöd beviljas inte om företaget har försatts i konkurs eller om ett ärende som gäller försättande av företaget i konkurs är anhängigt vid domstol. 

7 §. Ansökan om kostnadsstöd. 1 mom. Ansökan om stöd ska lämnas in till Statskontoret senast den 31 augusti 2020. 

2 mom. Statskontoret beviljar stöd i första hand utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan. Företaget ska i sin ansökan för stödperioden lämna de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för beviljande och utbetalning av stödet. För behandlingen av stödet ska företaget i sin ansökan lämna tillräckliga uppgifter i fråga om de kostnader som förutsätts för beviljande av stöd, redan beviljade statliga stöd och eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar samt uppgift om att företaget inte har sådana ekonomiska svårigheter som avses i 6 § 1 mom. 

8 §. Behandling av ansökan och beslutsfattande. Statskontoret avgör ett ansökningsärende i första hand utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan och de uppgifter som Statskontoret fått av andra myndigheter. Statskontoret övervakar det företagsspecifika maximibeloppet av det stöd enligt Europeiska kommissionens beslut som avses 1 §. 

9 §. Ändringssökande. Omprövning av ett beslut om kostnadsstöd får begäras hos Statskontoret i enlighet med förvaltningslagen (434/2003). Beslutet får verkställas trots att begäran om omprövning inte har vunnit laga kraft. 

Det beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

Enligt 49 b § i förvaltningslagen (434/2003) ska det föreskrivas särskilt om iakttagande av omprövningsförfarandet, om det anses behövligt att iaktta förfarandet med tanke på lagen i fråga. Eftersom ett syfte med denna lag är att ett företags rätt till stöd ska avgöras så effektivt som möjligt, innehåller 1 mom. en bestämmelse om iakttagande av omprövningsförfarandet. Företaget behöver således inte använda sig av en administrativt tung besvärsväg när han eller hon anser att det har begåtts ett fel eller det finns någon annan brist i fråga om ärendet. Innan besvär anförs kan sökanden genom begäran om omprövning vända sig till Statskontoret, som fattat beslutet. Omprövningsförfarandet är motiverat också ur Statskontorets synvinkel i de frågor som avses i denna lag med beaktande av det stora antalet beslut och målet att besluten ska behandlas snabbt. I anslutning till det som framförts ovan möjliggör momentet verkställighet av förvaltningsbeslut trots begäran om omprövning. I praktiken innebär detta bl.a. att en myndighet till ett företag får göra en betalning som den anser vara riktig, även om företaget i sin begäran om omprövning kräver en större betalning.  

I 49 b § 3 mom. i förvaltningslagen tryggas besvärsrätten i ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning. Till detta hänvisas det i 2 mom.  

10 §. Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter.  

Enligt 1 mom. har Statskontoret trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter få uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och granskningen av stödansökningar med stöd av statsunderstödslagen. Sådana uppgifter kan till exempel vara uppgifter från Skatteförvaltningen. De uppgifter om beviljade stöd som fås från Business Finland och NTM-centralerna är offentliga.  

Beskattningsuppgifter är i enlighet med 1 och 4 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) sådana sekretessbelagda. I enlighet med det föreslagna 2 mom. ska Skatteförvaltningen dessutom lämna Statskontoret de behövliga och nödvändiga uppgifter som avses i denna lag till den del uppgifterna kan fås från Skatteförvaltningen.  

Skatteförvaltningen lämnar Statskontoret identifikationsuppgifter för företaget. Med dessa avses företagets namn och företags - och organisationsnummer. Skatteförvaltningen informerar också Skatteförvaltningen om det kontonummer som företaget meddelat Skatteförvaltningen och som har getts Skatteförvaltningen för betalning av skatteåterbäring. Användningen av ett kontonummer som getts till Skatteförvaltningen vid utbetalning av stöd minskar de administrativa kostnaderna, eftersom betalaren inte separat behöver be företaget t.ex. om kontonumret.  

Bestämmelsen omfattar de uppgifter från mervärdesskattedeklarationer som lämnats till Skatteförvaltningen och som behövs för behandlingen av ett stödärende. Dessutom ska Skatteförvaltningen lämna uppgifter om antalet anställda vid företaget samt om det lönebelopp som företaget betalat. Uppgifterna om antalet anställda och de löner som företaget betalat motsvarar de uppgifter som företaget har lämnat till inkomstregistret. Uppgifterna används vid beräkningen av kostnadsstödet. Uppgifterna lämnas endast för de perioder som behövs för beviljande, utbetalning och övervakning av stödet. 

Skatteförvaltningen ska också lämna behövliga uppgifter för att utreda de hinder för beviljande av stöd som anges i 5 §. De uppgifter som avses i lagen är uppgifter ur det förskottsuppbördsregister som förs av Skatteförvaltningen, uppgifter ur skatteskuldsregistret och uppgifter om sådana skatteskulder som har sänts för indrivning i utsökningsväg. Bestämmelser om förskottsuppbördsregistret finns i 25–28 § i lagen om förskottsuppbörd. Skatteförvaltningen kan lämna ut uppgifter om registret allmänt med stöd av 7 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Med skatteskuldsregister avses registret över företags skatteskulder och uppgifter i det enligt 3 a kap. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Registrets datainnehåll beskrivs i 20 b § och bestämmelsen gäller uttryckligen skatteskuld som antecknats i skatteskuldsregistret. Skatteförvaltningen kan sända obetalda skatter till indrivning i utsökningsväg i enlighet med 41 § i lagen om skatteuppbörd. Med 6 punkten i den föreslagna bestämmelsen avses uppgifter om de situationer där Skatteförvaltningen har använt denna indrivningsmetod enligt lagen om skatteuppbörd. Skatteförvaltningen kan också lämna uppgifter som är nödvändiga med tanke på beviljande, utbetalning och övervakning av stöd. En sådan uppgift är t.ex. Skatteförvaltningens uppgift om ett företags konkurs. 

Behandlingen av de uppgifter som avses i 2 mom. 3–6 punkten i den föreslagna bestämmelsen gör det möjligt att vid beviljande, utbetalning och övervakning av stöd också beakta de risker som är förenade med beviljandet av stöd med tanke på bekämpningen av grå ekonomi. Skatteförvaltningen kan också lämna andra uppgifter om beviljande, utbetalning och övervakning av stöd, om de är nödvändiga för att förhindra grå ekonomi. 

Från Skatteförvaltningen lämnas uppgifterna till Statskontoret genom utplockning av uppgifter en eller flera gånger. Skatteförvaltningen bygger inte upp ett särskilt system för lämnande av uppgifterna. Skatteförvaltningen överlåter en sådan fil på ett skyddat eller annars allmänt använt informationssäkert sätt till den tjänsteman som ansvarar för informationsförvaltningen vid den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska vid behov i enskilda fall begära förtydliganden eller tilläggsuppgifter, om uppgifterna är nödvändiga vid behandlingen av stöd.  

De filer som Skatteförvaltningen överlämnar till Statskontoret genom en utplockning av uppgifter ska vara sekretessbelagda. Till den del filerna innehåller sådana personuppgifter som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan allmänna dataskyddsförordningen, bildar uppgifterna ett personregister i enlighet med definitionen i artikel 4.6 i förordningen i fråga. Med stöd av detta moment avses med personuppgifter uppgifter om ett företag som en fysisk person driver som en enskild rörelse (näringsidkare) – dvs. inte i form av juridisk person – till den del uppgifterna inte är offentliga. 

Sådana uppgifter är uppgifter om företagets bankkonto, som i en enskild rörelse tillhör en fysisk person, samt de månatliga uppgifterna om den enskilda rörelsens omsättning, antal arbetstagare och lönesummor. Eftersom det är fråga om ett sådant personregister som avses i allmänna dataskyddsförordningen ska i fråga om dem de dataskyddsförfaranden och andra förfaranden som förutsätts i den förordningen iakttas. Det dataskyddsombud som utnämns för Statskontoret ska också i fråga om detta register sköta de uppgifter som avses i artikel 39 i allmänna dataskyddsförordningen. Likaså ska informationen om registret fogas till Statskontorets dataskyddsbeskrivning. Den föreslagna paragrafens förhållande till allmänna dataskyddsförordningen behandlas närmare i avsnitt 8.3. 

Business Finland, NTM-centralerna, kommunerna, jord- och skogsbruksministeriet, undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet ska trots sekretessbestämmelserna på begäran av Statskontoret lämna ut identifikationsuppgifter för de företag som är föremål för det stöd som avses i 5 § samt för avdrag av annat stöd från kostnadsstödet uppgifter om andra i 5 § 4 mom. avsedda stöd som sökts och beviljats samt uppgifter om utbetalning av dessa stöd. Detta behövs för att man senast i samband med slutredovisningen om användningen av stödet ska kunna göra en så kallad samordning av stöden, dvs. dra av redan utbetalda stöd i anslutning till covid-19-pandemin från det allmänna kostnadsstödet på det sätt som förutsätts i 5 § 4 mom. Annat utlämnande av uppgifter sker med stöd av 31 § i statsunderstödslagen. En del av de ovannämnda uppgifterna (stöd som NTM-centralerna beviljat) kan också fås från offentliga källor. 

11 §. Begränsning av utbetalning av medel på basis av beloppet av kostnadsstödet. Beloppet av stöd som ett företag beviljats med stöd av denna lag minskar det fria egna kapital som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas för den räkenskapsperiod som löper ut, om inte företaget betalar tillbaka det stöd som företaget fått till staten innan bokslutet fastställs. 

Kostnadsstödet ska inte användas till vinstutdelning till ägarna eller annan utbetalning av medel från företaget. Det föreskrivs om detta förbud i paragrafen genom att förutsätta att beloppet av det stöd som beviljats minskar det fria egna kapital som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas för den räkenskapsperiod som löper ut efter det att begränsningsskyldigheten upphört. Begränsningen gäller således utbetalning av medel för den räkenskapsperiod som pågår under den tid som begränsningsskyldigheten gäller. Om ett företags räkenskapsperiod är t.ex. ett kalenderår, ska begränsningen beaktas i det beslut om utbetalning av medel som fattas våren 2021 med stöd av bokslutet för 2020.  

Begränsningen ska meddelas i den omräkning av det egna kapitalet som avses i 1 kap. 1 § 5 mom. 2 punkten i statsrådet förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015). Motsvarande skyldighet att informera har företag som är större än små företag med stöd av 2 kap. 1 mom. 1 punkten i bokföringsförordningen (1339/1997). 

Ett företag kan dock undvika den begränsning av utbetalning av medel som avses i paragrafen genom att till staten betala tillbaka stödet till fullt belopp. Denna betalning bör göras innan bokslutet fastställs, för att det ska vara effektivt. 

Brott mot begränsningen medför ett personligt skadeståndsansvar för felaktigt utdelningsbeslut för den som hör till företagets ledning, i enlighet med den bolagslagstiftning som tillämpas på företaget. Om begränsningen inte iakttas, är den ägare eller annan aktör som fått medlen återbetalningsskyldig i fråga om dem på det sätt som föreskrivs i den bolagslagstiftning som tillämpas på företaget. 

12 §. Myndighetsuppgifter. Statskontoret beviljar och betalar på ansökan temporärt kostnadsstöd för företag och svarar för granskning och återkrav. 

Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet bedömer effekterna av stödet och eventuella ändringsbehov omedelbart när ett tillräckligt informationsunderlag om effekterna av stödet finns att tillgå. 

13 §. Subventionsbrott. Stödet i fråga ska betraktas som sådant understöd som avses i definitionsbestämmelsen i 29 kap. 9 § 2 mom. i strafflagen, som gäller brott mot den offentliga ekonomin. Straffbestämmelserna i kapitlets 5 § om subventionsbedrägeri och andra subventionsbrott kan således bli tillämpliga på eventuella missbruk av det stöd som avses i lagen. Därför är det motiverat att i lagen ta in en hänvisningsbestämmelse till straffbestämmelserna i strafflagen. 

14 §. Ikraftträdande.  

Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt. 

Lagen gäller till och med den 31 december 2020, då också tidsfristen för lättnaderna på grund av covid-19-pandemin i EU:s regler för statligt stöd upphör. 

7  Förhållande till budgetpropositionen

Propositionen hänför sig till den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli be-handlad i samband med den. 

8  Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

8.1  Lagens tillämpningsområde – likabehandling

Jämlikhetsbestämmelsen i grundlagens 6 § gäller i princip endast fysiska personer. Jämlikhetsbestämmelsen kan trots allt vara relevant också i bedömningen av bestämmelser som gäller juridiska personer, inte minst om bestämmelserna indirekt kan påverka fysiska personers rättsliga ställning (se t.ex. GrUU 14/2015 rd, GrUU 9/2015 rd, GrUU 40/2014 rd, GrUU 11/2012 rd, s. 2). Enligt grundlagsutskottets praxis har lagstiftaren med avseende på egendomsskyddet som regel större rörelseutrymme i en situation där de lagstadgade skyldigheterna gäller börsnoterade bolag eller andra med avseende på sin förmögenhetsmassa betydande juridiska personer jämfört med situationer när bestämmelserna får direkta konsekvenser för de fysiska personerna bakom den juridiska personen (GrUU 74/2018 rd, s. 3, GrUU 9/2008 rd, s. 4, GrUU 10/2007 rd, s. 2, GrUU 54/2005 rd, s. 3, GrUU 32/2004 rd, s. 2, GrUU 61/2 002 rd, s. 3—4, GrUU 34/2 000 rd, s. 2).  

Den föreslagna lagen gäller i princip alla företag och därigenom också sådana företag vars samband med en fysisk persons rättsliga ställning i hög grad är direkt, och därför är de bestämmelser i lagförslaget om avgränsning av de branscher som omfattas av stödet och de företag som är berättigade till stöd av betydelse med tanke på 6 § i grundlagen.  

I grundlagsutskottets praxis har det ansetts möjligt att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna i vanlig lagstiftningsordning, om godtagbara grunder och begränsningar är nödvändiga och proportionerliga, lagstadgade och noggrant avgränsade (t.ex. GrUU 3/2014 rd, s. 3, GrUU 38/2013 rd, s. 4–5, GrUU 16/2013 rd, s. 2/1, GrUU 8/2013 rd, s. 3/I). 

8.2  Stödmodell–bransch-och företagsspecifika avgränsningar

I lagförslaget föreslås det att stödet ska riktas effektivare till företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin genom att det utöver ett företagsspecifikt kriterium som gäller minskad omsättning också föreskrivs om ett branschspecifikt kriterium som gäller detta. Den föreslagna kombinationen där stödet riktas till branscher där företagens genomsnittliga minskning i omsättningen är minst 10 procent och inom dessa branscher till företag vars omsättning har minskat med minst 30 procent resulterar enligt förhandskalkyler i att största delen av stödet riktas till företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin. Antalet företag som omfattas av stödet är fortfarande ca 14 000. 

Den föreslagna branschspecifika avgränsningen kan leda till en situation där det inom branscher som inte omfattas av stödet dock också finns sådana företag som har drabbats till följd av covid-19-pandemin, men som inte kommer att omfattas av stödet på grund av den föreslagna avgränsningen. I lagförslaget har man strävat efter att minska denna effekt genom att föreskriva om ett branschspecifikt kriterium som gäller minskning i omsättningen som är så lågt som möjligt, dvs. 10 procent. Enligt uppgifterna från mars 2020 kommer 27/80 procent av branscherna och att omfattas av stödet och antalet företag kommer att vara ca 6 000. Trots detta kan åtminstone enskilda företag som de facto har drabbats av covid-19-pandemin avgränsas från möjligheten att ansöka om stöd (2 § 2 mom.) och med tanke på dessa fall föreskrivs det att Statskontoret av särskilt vägande skäl kan avvika från det branschspecifika kriteriet (2 § 2 mom.) 

Utöver det branschspecifika kriteriet i 5 § i lagförslaget föreskrivs att för att få stöd ska företagets omsättning under stödperioden vara minst 30 procent mindre än omsättningen vid jämförelsetidpunkten. Enligt förslaget kommer de företag vars omsättning har minskat mindre än 10 procent och vars stödbehov således kan bedömas vara mindre inte att omfattas av stödet. Syftet med lagförslaget är att underlätta för företag som drabbats av effekterna av covid-19-pandemin. I företagsverksamhet ingår också under normala förhållanden variationer i omsättningen, varierande framgång och t.ex. konkurser. Statsrådet har som mål att minska konkurserna till följd av covid-19-pandemin och därigenom förlusten av produktionspotential och organisationskapital. Samtidigt stöds bl.a. sysselsättningen. Avsikten är att med hjälp av det företagsspecifika omsättningskriteriet rikta stöd till de företag som i betydande grad drabbats till följd covid-19-pandemin och att dessutom beakta att även företag som drabbats till följd av pandemin fortfarande ska ha incitamentet att sörja för sin framtid genom att anpassa kostnaderna, ta lån, utveckla och omdirigera sin affärsverksamhet. 

Enligt statsrådets uppfattning är det nödvändigt att avgränsa stödet till de branscher som drabbats till följd av covid-19-pandemin för att stödet så effektivt som möjligt ska kunna riktas till företag som drabbats av covid-19-pandemin. Typiskt för företagsverksamheten är månatliga variationer i försäljningen, vilket också sker under covid-19-pandemin. Av denna anledning medför en grund för beviljande av stöd som baserar sig enbart på en förändring i företagets omsättning att också sådana företag vars försäljning har minskat av någon annan orsak än på grund av covid-19-pandemin i stor utsträckning omfattas av stödet.  

Som ett alternativ till det branschspecifika kriteriet har man sett på en skärpning av kriteriet för minskningen i den företagsspecifika omsättningen. Skärpningen av kriteriet för minskning i den företagsspecifika omsättningen riktar stödet till de företag som har förlorat mest i omsättning och ökar i någon mån sannolikheten för att ett företag som uppfyller detta kriterium har drabbats till följd av covid-19-pandemin. Samtidigt begränsar skärpningen av det kriteriet kraftigt antalet företag som omfattas av stödet och stödets allmänna inverkan på bevarandet av produktionskapaciteten, sysselsättningen och organisationskapitalet. 

Statsrådet har haft tillgång till de senaste uppgifterna från Skatteförvaltningen om utvecklingen av företagens försäljning från mars i år. Enligt kalkylerna skulle till exempel enbart ett krav på en företagsspecifik minskning i omsättning på 30 procent rikta endast cirka 31 procent av stödet till de företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin. En höjning av kravet på en minskning av den företagsspecifika omsättningen till 50 procent effektiviserar allokeringen endast i liten utsträckning, i praktiken till ca 34 procent av stödet. Även i det fallet beviljas och betalas med andra ord nästan 2/3 av stödet oberoende av covid-19-pandemin. Antalet företag som får stöd minskar från cirka 14 000 till 8 000. Enligt statsrådets bedömning är enbart ett företagsspecifikt krav på minskning av omsättningen inte ett effektivt eller ändamålsenligt sätt att genom lagbestämmelser rikta stöd till de företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin. 

Ett snabbt genomförande av stödet är av praktiska skäl möjligt endast om kriterierna för beviljande av stöd är mycket entydiga och schematiska, varvid ansökan kan behandlas mycket snabbt genom att ansökan, de uppgifter som fåtts av skatteförvaltningen och de föreskrivna kriterierna jämförs sinsemellan. Statsrådet har dock också bedömt möjligheten till en sådan reglering där företag inom branscher som inte omfattas av stödet kan ansöka om stöd på grund av minskad omsättning genom att separat motivera att förlusten i omsättningen beror på covid-19-pandemin. Ett sådant förfarande förutsätter nödvändigtvis en bedömning och prövning av varje ansökan hos den myndighet som ansvarar för beviljandet av stödet. Det har uppskattats att det tar ungefär fem gånger längre tid att utreda och behandla en sådan ansökan jämfört med att man tillämpar ett färdigt kriterium. Med beaktande av stödets karaktär är detta en mycket lång tid, och det är inte möjligt att rekrytera tillräckligt med personal till Statskontoret för en så arbetskraftsintensiv uppgift. 

Beslutsfattandet och utbetalningen försnabbas av en mer långtgående övergång till automatiserad verksamhet, som Statskontoret har tekniska förutsättningar för. Detta har dock inte föreslagits, eftersom beredningen av en allmän lag om saken pågår vid justitieministeriet. 

Vid bedömningen av om den branschspecifika avgränsningen är proportionerlig bör man också beakta att det genom statsrådets förordning (199/2020) föreskrivs om stöd för ensamföretagare, vilket gör det möjligt för ensamföretagare att oberoende av bransch få understöd på grund av covid-19-pandemin. Dessutom föreslås det en rimlig förutsättning för att branschen ska omfattas av stödet, dvs. en minskning i omsättningen på 10 procent. 

De branscher som omfattas av stödet definieras i lagförslaget genom att det som kriterium för minskning i branschens omsättning föreskrivs en minskning med 10 procent mellan jämförelsetidpunkten för ett år sedan och april i år. Tidpunkterna har valts så att de är så jämförbara som möjligt också inom sådana branscher som är säsongbetonade. Uppgifterna om omsättningen för maj i år är tillgängliga först i mitten av juli, och därför har man i beräkningsmodellen i avsnitt 4.1.1 varit tvungen att preliminärt bedöma covid-19-pandemins konsekvenser för omsättningen inom branscherna med hjälp av uppgifterna från mars. Uppgifterna för april finns tillgängliga i mitten av juni. När omsättningsuppgifterna för april har färdigställts beräknas minskningen i omsättningen inom varje bransch enligt de kriterier som anges i lagen. På basis av beräkningen anges i statsrådets förordning de branscher som enligt lag hör till området. 

8.3  Skyddet för personuppgifter

8.3.1  Betydelsen av EU:s allmänna dataskyddsförordning

I egenskap av sådan myndighet som avses i lagförslaget är Statskontoret skyldigt att fatta beslut och göra utbetalningarna till företag. Med tanke på skötseln av denna uppgift är det nödvändigt att få uppgifter från Skatteförvaltningen och de myndigheter som beviljar andra stöd i anslutning till covid-19-pandemin på det sätt som beskrivs i motiveringen till 5 och 10 §. På kostnadsstöd för företag tillämpas bestämmelserna i 31 § i statsunderstödslagen om statsbidragsmyndighetens rätt att få uppgifter. 

En del av de uppgifter som avses i den föreslagna 10 § är offentliga, såsom företagets namn och företags- och organisationsnummer (FO-nummer).  

Allmänna dataskyddsförordningen innehåller uttömmande bestämmelser om de lagliga grunderna för behandling av personuppgifter. I den föreslagna 10 § är det fråga om en sådan grund som avses i artikel 6.1 c i allmänna dataskyddsförordningen, dvs. att behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra sin lagstadgade skyldighet samt sådan utövning av offentlig makt som avses i artikel 6.1 e. Den rätt att lämna uppgifter som avses i paragrafen ska också betraktas som sådan behandling som avses i artikel 6.1 d för att skydda intressen som är livsviktiga för den registrerade, dvs. en fysisk person som bedriver företagsverksamhet. Stöd enligt lagförslaget kan vara så viktiga för personens uppehälle att de uppfyller kriteriet för livsviktig fördel. 

8.3.2  Förslagets förhållande till kraven på behandling av särskilda kategorier av personuppgifter

I artikel 9 i allmänna dataskyddsförordningen förbjuds i princip 

behandling av personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening, och  

behandling av genetiska uppgifter, biometriska uppgifter för att entydigt identifiera en fysisk person, uppgifter om hälsa eller uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning.  

Sådana särskilda personuppgifter som avses i artikeln ingår inte till någon del i det utlämnande av uppgifter som avses i den föreslagna 10 §. 

8.3.3  Hantering av dataskyddsrisker vid utlämnande och förvaring av uppgifter

För att syftet med den föreslagna lagen ska uppnås behöver företagsuppgifter och uppgifter om ansökta och beviljade stöd från en myndighet till en annan lämnas ut, från Skatteförvaltningen och från de myndigheter som beviljar coronastöd till Statskontoret. Dessa uppgifter lämnas inte vidare till privata aktörer och används inte för något annat ändamål. Skatteförvaltningen samlar de uppgifter som anges i 10 § 1 mom. på det sätt som anges i motiveringen till paragrafen genom utplockning av uppgifter en eller flera gånger. De uppgifter om andra beviljade stöd (stöd som beviljats av Business Finland och NTM-centralerna) som behövs för samordningen av stöden (5 § 4 mom.) finns till vissa delar också tillgängliga från offentliga källor.  

En grund för att få uppgifter om löner på personnivå enligt allmänna dataskyddsförordningen är på det sätt som avses i artikel 6.1 c skötseln av en lagstadgad uppgift, i enlighet med artikel 6.1 e utövning av offentlig makt och i enlighet med artikel 6.1 f tillgodoseendet av tredje parts, dvs. företagets, berättigade intressen. 

De filer som Skatteförvaltningen överlämnar till Statskontoret genom en utplockning av uppgifter ska vara sekretessbelagda. Till den del filerna innehåller sådana personuppgifter som avses i allmänna dataskyddsförordningenbildar uppgifterna ett personregister i enlighet med definitionen i artikel 4.6 i allmänna dataskyddsförordningen. På det sätt som föreslås i motiveringen till den föreslagna 10 § är personuppgifterna uppgifter om företagsverksamhet som en fysisk person bedriver som enskild rörelse – dvs. inte i form av juridisk person – till den del uppgifterna inte är offentliga. Sådana uppgifter är uppgifter om företagets bankkonto, som i en enskild rörelse tillhör en fysisk person, samt de månatliga uppgifterna om företagets omsättning, antal arbetstagare och lönesummor.  

Eftersom det är fråga om ett sådant personregister som avses i allmänna dataskyddsförordningen ska i fråga om dem de dataskyddsförfaranden och andra förfaranden som förutsätts i den förordningen iakttas. Det dataskyddsombud som utnämns för Statskontoret ska också i fråga om detta register sköta de uppgifter som avses i artikel 39 i den allmänna dataskyddsförordningen. Likaså ska informationen om registret fogas till Statskontorets dataskyddsbeskrivning.  

Även om de personuppgifter som ingår i registret har fåtts av Skatteförvaltningen de myndigheter som beviljar coronastöd och inte av de fysiska personer som antecknats i registret och som bedriver affärsverksamhet i form av en enskild rörelse, är Statskontoret inte skyldigt att informera dem om registreringen i enlighet med artikel 14 i allmänna dataskyddsförordningen, eftersom inhämtandet av uppgifter på det sätt som avses i undantagsbestämmelsen i artikel 14.5 c i allmänna dataskyddsförordningen grundar sig på 10 § i den föreslagna lagen och statsunderstödslagen. En fysisk person som är införd i registret ska dock alltid ha rätt att i enlighet med artikel 15 i den allmänna dataskyddsförordningen få bekräftelse på huruvida personuppgifter som gäller honom eller henne håller på att behandlas samt andra uppgifter som avses i den artikeln. 

Beslutet grundar sig i fråga om företag som bedrivs i form av en enskild rörelse på uppgifterna i det personuppgiftsregister som avses ovan. För att garantera informationssäkerheten bevaras grunderna för beslutet vid Statskontoret för ministeriets räkning. 

På de grunder som anges ovan kan lagförslaget behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om temporärt kostnadsstöd för företag 

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § Tillämpningsområde 
Denna lag innehåller bestämmelser om temporärt statligt stöd som beviljas i Finland verksamma företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamheten till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen efter särskild anmälan har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kostnadsstöd). 
Lagen tillämpas inte på företagsverksamhet inom primär jordbruksproduktion, fiskerinäring och vattenbruk. Lagen tillämpas dock på stöd som beviljas företag som är verksamma inom förädling och saluföring av jordbruksprodukter, om stödet inte helt eller delvis överförs till primärproducenter och stödbeloppet inte fastställs på grundval av priset på eller kvantiteten av de produkter som köpts från primärproducenter eller de produkter som de berörda företagen släppt ut på marknaden. 
På kostnadsstöd och Statskontorets verksamhet tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001).  
2 § Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd 
Statskontoret kan på ansökan bevilja företag kostnadsstöd för tiden mellan den 1 april och 31 maj 2020 (stödperiod), om 
1) företagets huvudsakliga verksamhetsområde den 1 april 2020 omfattas av stödet, 
2) företagets omsättning i april eller den månatliga omsättningen i genomsnitt under stödperioden är sammanlagt över 30 procent mindre än omsättningen i genomsnitt vid jämförelsetidpunkten, 
3) företagets omsättning har varit minst 20 000 euro vid jämförelsetidpunkten, 
4) det kostnadsstöd som enligt 5 § bestäms för företaget överstiger 2 000 euro och  
5) inget av de hinder för beviljande av kostnadsstöd som anges i 6 § gäller företaget. 
Statskontoret kan avvika från 1 mom. 1 punkten av synnerligen vägande skäl som hänför sig till covid-19-pandemin och som företaget påvisat. 
3 § Verksamhetsområden som omfattas av kostnadsstöd 
Kostnadsstödet omfattar de verksamsamhetsområden vars omsättning för april 2020 är minst 10 procent mindre än den månatliga omsättningen i genomsnitt vid jämförelsetidpunkten. Med jämförelsetidpunkten avses perioden från den 1 mars till den 30 juni 2019. 
De verksamhetsområden som enligt 1 mom. omfattas av stödet anges genom förordning av statsrådet. 
4 § Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd 
Ett företag kan beviljas kostnadsstöd för stödperioden i enlighet med den formel som anges i 5 § utifrån följande faktorer: 
1) företagets omsättning i april eller den månatliga omsättningen i genomsnitt under stödperioden enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, företagets egen anmälan (omsättning under stödperioden), 
2) företagets månatliga omsättning i genomsnitt från den 1 mars till den 30 juni 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer eller, om sådana saknas, enligt företagets egen anmälan (omsättning vid jämförelsetidpunkten), 
3) företagets lönekostnader för anställda som betalats under stödperioden enligt uppgifterna i inkomstregistret (lönekostnader under stödperioden),  
4) fasta kostnader under stödperioden som företaget uppgett (fasta kostnader under stödperioden), till vilka räknas hyreskostnader och andra kostnader för fastighetsegendom som är i eget bruk, hyror för maskiner och anläggningar, dispositionsrättsersättningar och licensavgifter, 
5) övriga stöd som beviljats företaget i enlighet med Europeiska kommissionens beslut (SA.56995 (2020/N) och försäkringsersättningar i anslutning till covid-19-pandemin.  
Om ett företag har inlett sin verksamhet den 1 mars 2019 eller senare, ska företagets omsättning vid jämförelsetidpunkten anses vara företagets månatliga omsättning i genomsnitt från den 1 januari till den 29 februari 2020 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer. 
5 § Beloppet av kostnadsstöd 
Vid beviljande av kostnadsstöd beräknas stödbeloppet för stödperioden så att det från beloppet enligt den i 2 mom. avsedda kalkylen på det sätt som föreskrivs i 3 mom. dras av övriga stöd som företaget fått för att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin. Det kostnadsstöd som beviljas kan dock uppgå till högst 500 000 euro per företag. De fasta kostnader som berättigar till ersättning får inte på månadsnivå överstiga hälften av företagets omsättning i genomsnitt under jämförelsemånaderna. 
Beloppet av kostnadsstödet före de avdrag som görs enligt 3 mom. beräknas enligt följande formel i vilken med omsättning avses medelvärdet av den månatliga omsättningen vid tidpunkten i fråga: 
Vid beviljande av kostnadsstöd beaktas som avdrag från det belopp som bestäms enligt 2 mom. 
1) stöd för ensamföretagare som kommunen beviljat efter den 1 april 2020 och annat stöd för att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin, 
2) 70 procent av stöd för lägesbedömning och utvecklingsåtgärder vid marknads- och produktionsstörningar till följd av covid-19-pandemin som närings-, trafik - och miljöcentralen beviljat från den 7 april till den 31 december 2020, 
3) 70 procent av stöd för lägesbedömning och utvecklingsåtgärder vid marknads- och produktionsstörningar till följd av covid-19-pandemin som Business Finland beviljat från den 19 mars till den 31 december 2020, 
4) stöd som beviljats enligt lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020), och 
5) annat än i 1–4 punkten avsett stöd som anvisats i statsbudgeten för att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin och försäkringsersättningen i anslutning till covid-19-pandemin. 
6 § Hinder för beviljande av kostnadsstöd 
Kostnadsstöd beviljas inte företag som den 31 december 2019 har varit sådana företag i svårigheter som avses i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.  
Kostnadsstöd beviljas inte heller, om 
1) företaget inte har förts in i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996),  
2) företaget har försummat sin deklarationsskyldighet i fråga om beskattningen, 
3) det finns uppgifter om skatteskulder för företaget i det skatteskuldsregister som avses i 3 a kap. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999), 
4) företaget har obetalda skatter som ska drivas in genom utsökning, eller 
5) företaget har försatts i konkurs eller ett ärende som gäller försättande av företaget i konkurs är anhängigt vid domstol. 
7 § Ansökan om kostnadsstöd 
Ansökan om stöd ska lämnas in till Statskontoret senast den 31 augusti 2020.  
Företaget ska i sin ansökan för varje stödperiod lämna de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för beviljande och utbetalning av stödet. Företaget ska i sin ansökan lämna tillräckliga uppgifter för behandlingen av stödet i fråga om 
1) de kostnader som förutsätts för beviljande av stöd,  
2) redan beviljade statliga stöd, 
3) eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar, och om det att företaget inte har sådana ekonomiska svårigheter som avses i 6 § 1 mom. 
8 § Behandling av ansökan och beslutsfattande 
Statskontoret avgör ansökan i första hand utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan och de uppgifter som Statskontoret fått av andra myndigheter. Statskontoret övervakar det företagsspecifika maximibeloppet av det stöd i enlighet med Europeiska kommissionens beslut som avses 1 §. 
9 § Ändringssökande 
Omprövning av ett beslut om kostnadsstöd får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).  
Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
10 § Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter 
Statskontoret har trots sekretessbestämmelserna med stöd av 31 § i statunderstödslagen rätt att av andra myndigheter få uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och granskningen av stödansökningar.  
Trots sekretessbestämmelserna överlämnar Skatteförvaltningen till Statskontoret dessutom identifikationsuppgifter för de företag som är föremål för stödet och de kontonummer för företagen som Skatteförvaltningen känner till samt de uppgifter som behövs för beviljande, utbetalning och övervakning av stöd enligt följande:  
1) de försäljningsuppgifter som företaget lämnat för mervärdesbeskattningen, 
2) de löneuppgifter som företaget lämnat, 
3) uppgifter om försummelse av deklarationsskyldigheten i fråga om beskattningen, 
4) uppgifter om anteckningar i det förskottsuppbördsregister som förs av Skatteförvaltningen, 
5) uppgifter i det skatteskuldsregister som förs av Skatteförvaltningen, 
6) uppgifter om skatteskuld som har sänts för indrivning i utsökningsväg, 
och 
7) andra än i 1–6 punkten avsedda uppgifter som är nödvändiga för beviljande, utbetalning och övervakning av stöd. 
11 § Begränsning av utbetalning av medel på basis av beloppet av kostnadsstödet 
Beloppet av stöd som ett företag beviljats med stöd av denna lag minskar det fria egna kapital som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas för den räkenskapsperiod som löper ut, om inte företaget betalar tillbaka det stöd som företaget fått till staten innan bokslutet fastställs. 
12 § Myndighetsuppgifter 
Statskontoret beviljar och betalar på ansökan kostnadsstöd och svarar för återkrav av kostnadsstöd. 
Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet bedömer effekterna av stödet och eventuella ändringsbehov omedelbart när ett tillräckligt informationsunderlag om effekterna av stödet finns att tillgå. 
13 § Subventionsbrott 
Bestämmelser om subventionsbrott finns i 29 kap. 5–7, 7 a och 8 § i strafflagen (39/1889). 
14 § Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till och med den 31 december 2020. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 5 juni 2020 
Statsminister Sanna Marin 
Näringsminister Mika Lintilä