6
Specialmotivering
1 §. Tillämpningsområde.
1 mom. Denna lag gäller temporärt statligt stöd som beviljas företag för att underlätta allmänna svårigheter i affärsverksamhet till följd av covid-19-pandemin och som Europeiska kommissionen efter särskild anmälan har godkänt som förenligt med den inre marknaden (kommissionens beslut SA.56995 (2020/N)).
Begreppet företag är detsamma som i EU:s konkurrensrätt. I EU-rätten är såväl begreppet företag som begreppet ekonomisk verksamhet breda. Enligt etablerad rättspraxis är företag varje enhet som utövar ekonomisk verksamhet oavsett enhetens rättsliga form och hur den finansieras. Avgörande vid bedömningen är karaktären av den verksamheten som bedrivs. Ekonomisk verksamhet är all verksamhet där varor och tjänster erbjuds på vissa marknader. Även icke-vinstdrivande enheter, såsom föreningar och stiftelser samt fysiska personer, kan bedriva ekonomisk verksamhet.
Eftersom det är fråga om ett stöd som beviljas av offentliga medel, måste EU:s regler om statligt stöd tillämpas. Kostnadsstödet för företag baserar sig på Europeiska kommissionens beslut av den 24 april 2020 (SA.56995 (2020/N)) genom vilket kommissionen godkände Finlands ramstödsprogram för statliga stödåtgärder i anslutning till covid-19-pandemin som förenligt med den inre marknaden. Beslutet grundar sig på artikel 107.3 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och på kommissionens meddelande om en tillfällig ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19-pandemin (C (2020) 1863 final).
Enligt meddelandet och kommissionens beslut är stöd som beviljas i form av direkta bidrag förenliga med artikel 107.3 b EUF-fördraget, förutsatt att det stöd som beviljas ett enskilt företag inte överstiger 800 000 euro och att stödet beviljas på grundval av en ordning med en beräknad budget. Syftet med ramstödsprogrammet är att stödja företag som lider av en plötslig likviditetsbrist eller till och med totalt saknar likviditet på grund av covid-19-pandemin. Stöd kan beviljas i form av direkta bidrag, förmåner i fråga om skattebetalningar och socialskyddsavgifter, återbetalningspliktiga förskott, garantier, lån och kapital. Stödåtgärder enligt ramprogrammet kan kombineras med stöd enligt den så kallade de minimis-förordningen som handlar om stöd av mindre betydelse (kommissionens förordning 1407/2013) eller med stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen (kommissionens förordning 651/2014), förutsatt att bestämmelserna samt reglerna om kumulering i nämnda förordningar iakttas.
Stöd får inte beviljas företag som redan befann sig i svårigheter den 31 december 2019, dvs. innan covid-19-pandemin bröt ut. Stödet ska beviljas senast den 31 december 2020. Stöd som beviljats inom ramen för den stödordning som godkänts av kommissionen kan kombineras med andra statliga stöd. De myndigheter som beviljar stöd kan utöver de statliga myndigheterna också vara kommuner. Vid beräkningen av maximibeloppet på 800 000 euro beaktas allt stöd som beviljats ett enskilt företag och företag inom samma koncern och som beviljats med stöd av den stödordning som godkänts av kommissionen (kommissionens beslut NR SA.56995 (2020/N)). När stöd enligt propositionen beviljas bör det alltså kontrolleras att detta inte leder till att maximibeloppet på 800 000 euro överskrids. Ovannämnda villkor har beaktats i 4 § i den föreslagna lagen, så propositionen kan anses vara i linje med kommissionens beslut.
2 mom. Av tekniska och vissa juridiska orsaker gäller lagen inte primär jordbruksproduktion, fiskerinäring eller vattenbruk. Stöden i fråga har lämnats utanför tillämpningsområdet för kommissionens beslut om ramstödsprogrammet. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde beviljas dessutom i tillämpliga delar kostnadsstöd av motsvarande slag för företagsverksamhet inom primär jordbruksproduktion och fiskerinäring, så det är ändamålsenligt att göra en avgränsning av tillämpningsområdet. På primärproduktionen inom jordbruket och fiskerinäringen tillämpas särskilda regler om statligt stöd. Jord- och skogsbruksministeriet svarar till denna del för anmälningarna om statligt stöd till kommissionen och för beredningen av stödsystemen.
Med primärproduktion inom jordbruket avses i detta sammanhang produktion av produkter som förtecknas i bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), med undantag av produkter inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Med fiskeri- och vattenbrukssektorn avses enligt punkt 22 g i Europeiska kommissionens meddelande om riktlinjer för granskning av statligt stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn (2015/C 217/01) den sektor inom ekonomi som omfattar all verksamhet i samband med produktion, beredning och saluföring av fiskeri- eller vattenbruksprodukter.
3 mom. På kostnadsstöd och Statskontorets verksamhet tillämpas dessutom statsunderstödslagen (688/2001).
2 §. Allmänna förutsättningar för beviljande av kostnadsstöd. I paragrafen föreskrivs om de allmänna grunderna för beviljande av temporärt kostnadsstöd samt om minimi- och maximibeloppen. Kostnadsstödet fastställs utifrån oförutsedda ekonomiska konsekvenser av covid-19-pandemin.
1 mom. Stödet riktas till verksamhetsområden inom vilka månadsomsättningen under ansökningsperioden för april 2020 är mer än 10 procent mindre än den genomsnittliga månadsomsättningen vid jämförelsetidpunkten (1 mars–30 juni 2019). (1 punkten)
Om omsättningen i april eller den genomsnittliga månadsomsättningen under stödperioden 1 april–31 maj 2020 för ett företag som omfattas av ett sådant verksamhetsområde som avses i 1 punkten har minskat med över 30 procent i jämförelse med den genomsnittliga månadsomsättningen vid den ovannämnda jämförelsetidpunkten (1 mars–30 juni 2019), kan företaget på ansökan beviljas temporärt kostnadsstöd. (2 punkten)
Dessutom ska företagets omsättning vid jämförelsetidpunkten 1 mars–30 juni 2019 vara minst 20 000 euro. (3 punkten) Det kostnadsstöd som enligt 5 § bestäms för ett företag ska överstiga 2 000 euro. (4 punkten) En ytterligare förutsättning för stödet är att inget av de hinder för beviljande av stöd som anges i 6 § gäller företaget. (5 punkten)
Om ovannämnda förutsättningar uppfylls kan företaget på ansökan beviljas stöd för fasta kostnader och löneutgifter som uppstått under tiden 1 april–31 maj 2020 och som specificerats i ansökan. Stödet täcker fasta kostnader till högst ett belopp som motsvarar hälften av företagets omsättning under stödperioden.
Minskningen i omsättning fås från momsdeklarationerna till Skatteförvaltningen. De försäljningsuppgifter för april-maj som ligger till grund för stödet samt försäljningsuppgifterna vid jämförelsetidpunkten fås i regel från de uppgifter som Skatteförvaltningen lämnat till Statskontoret. Om uppgifterna för maj inte finns tillgängliga när ansökan görs, kan sifferuppgifterna för april användas. Om företagets affärsverksamhet helt eller delvis består av försäljning som inte är mervärdesskattepliktig, anmäler företaget i ansökan uppgifter om försäljningen i april och försäljningen under jämförelsemånaderna. Om ett företag inte gör sin mervärdesskattedeklaration månadsvis, ska det verifiera omsättningen på något annat sätt. Som beräkningsgrund vid betalningen av kostnadsstöd används företagens fasta kostnader och lönekostnader på det sätt som föreskrivs i 4 §.
Riktigheten i uppgifterna i skattedeklarationerna eller motsvarande uppgifter som företaget självt anmält garanteras för sin del av hot om sanktioner, och de kan därför i princip utgöra en tillförlitlig grund också för gottgörelseförfarandet. I 10 § föreskrivs det särskilt om Skatteförvaltningens rätt att lämna ut uppgifter för betalning av gottgörelsen. I fråga om de företag som inte gör sin mervärdesskattedeklaration månadsvis ska omsättningen verifieras på något annat sätt, t.ex. med uppgifter från bokföringen.
2 mom. Statskontoret kan avvika från 1 mom. 1 punkten av synnerligen vägande skäl som hänför sig till covid-19-pandemin och som företaget påvisat. Genom bestämmelsen vill man beakta situationer där ett företag inom ett verksamhetsområde som i enlighet med huvudregeln i lagen inte omfattas av stödet har betydande ekonomiska problem till följd av covid-19-pandemin. På ett sådant företag tillämpas lagen till övriga delar.
Företaget ska ange de orsaker till varför företagets situation avviker från den allmänna situationen inom branschen. Dessutom ska företaget visa att minskningen i omsättningen har samband med covid-19-pandemin och inte t.ex. med företagets normala säsongsvariation eller någon annan orsak som inte beror på covid-19-pandemin.
3 §. Verksamhetsområden som omfattas av kostnadsstöd.
1 mom.Stöd betalas till verksamhetsområden vars omsättning i april 2020 har minskat med minst 10 procent till följd av covid-19-pandemin jämfört med omsättningen i genomsnitt vid jämförelsetidpunkten den 1 mars–30 juni 2019. En begränsning av stödet till verksamhetsområden vars omsättning till följd av covid-19-pandemin har gått ned i förhållande till jämförelsetidpunkten förbättrar på det sätt som beskrivs i den allmänna motiveringen betydligt allokeringen av stödet, även om själva stödet på motsvarande sätt som det företagsspecifika stödet betalas på basis av förändringar i den företagsspecifika omsättningen.
2 mom. Bestämmelser om de verksamhetsområden som omfattas av stödet utfärdas särskilt genom förordning av statsrådet. De verksamhetsområden som omfattas av stödet bestäms utifrån omsättningsuppgifterna för april, som är tillgängliga efter den 15 juni 2020. Valet av verksamhetsområden som bestäms genom förordning av statsrådet ska grunda sig på denna lag.
4 §. Grunderna för bestämmande av kostnadsstöd.
1 mom. I paragrafen föreskrivs om grunderna för bestämmande av temporärt kostnadsstöd för företag. Flera faktorer granskas, varvid stödet kan riktas mer exakt till företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin i enlighet med vad riksdagen har förutsatt. Stödet till företag bestäms på grundval av de faktorer som anges nedan.
Granskningen gäller företagets omsättning i april eller, om företaget kräver det, den månatliga omsättningen i genomsnitt under stödperioden (1 april− 31 maj 2020) enligt företagets mervärdesskattedeklarationer (1 punkten) samt företagets omsättning i genomsnitt den 1 mars−30 juni 2019 enligt företagets mervärdesskattedeklarationer (omsättning vid jämförelsetidpunkten) (2 punkten). Om mervärdesskattedeklarationer inte finns tillgängliga, används företagets egen anmälan.
Faktorer som påverkar bestämmandet av stöd är dessutom lönekostnader för företagets anställda som betalats under stödperioden enligt uppgifterna i inkomstregistret (lönekostnader under stödperioden) (3 punkten), fasta kostnader under stödperioden som företaget uppgett (fasta kostnader under stödperioden), till vilka räknas hyreskostnader och andra kostnader för fastighetsegendom som är i eget bruk, hyror för maskiner och anläggningar, dispositionsrättsersättningar och licensavgifter (4 punkten). En annan påverkande faktor är övriga beviljade statliga stöd som företaget anmält (5 punkten). Uppföljningen av övriga statliga stöd som beviljats är nödvändig för att stöden ska kunna avdras från kostnadsstödet för företag och för att förebygga sådan överkompensation (800 000 euro per företag) som avses i EU:s regler.
Företaget ska i sin ansökan lämna tillräckliga uppgifter för behandlingen av stödet i fråga om företagets fasta kostnader. Till fasta kostnader räknas hyreskostnader och andra kostnader för fastighetsegendom som är i eget bruk samt hyror för maskiner och anläggningar. Företaget ska också lämna uppgifter om statliga stöd som redan beviljats i enlighet med Europeiska kommissionens beslut (SA.56995 (2020/N) och eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar i anslutning till covid-19-pandemin.
5 §. Beloppet av kostnadsstöd. Flera faktorer granskas, varvid stödet kan riktas mer exakt till företag som drabbats till följd av covid-19-pandemin i enlighet med vad riksdagen har förutsatt.
1 mom. Vid beviljande av kostnadsstöd för företag beräknas stödbeloppet för stödperioden så att det från beloppet enligt den i 2 mom. avsedda kalkylen på det sätt som föreskrivs i 3 mom. dras av övriga stöd som företaget fått. Det kostnadsstöd för företag som beviljas kan dock uppgå till högst 500 000 euro per företag. De fasta kostnader som berättigar till ersättning får inte på månadsnivå överstiga hälften av företagets omsättning i genomsnitt under jämförelsemånaderna.
2 mom. Beloppet av kostnadsstödet för företag före de avdrag som görs enligt 3 mom. beräknas enligt följande formel (omsättningen är omsättningen i genomsnitt vid tidpunkten i fråga):
Ekvationen ger först en genomsnittlig minskning av omsättningen, som är relationstalet, t.ex. 0.4, vilket motsvarar en minskning av omsättningen med 40 procent. Från detta avdras en självriskandel på 0.3, vilket motsvarar en minskning av omsättningen med 30 procent. Koefficienten är då 0.1.
Om resultatet av den ekvation som beskriver minskningen av omsättningen är 0.3 eller mindre, är resultatet minskat med 0.3 noll eller mindre. Således förverkligar självriskandelen i ekvationen syftet med lagförslaget, dvs. att den minskning av omsättningen som är en förutsättning för stödet ska vara mer än 30 procent.
3 mom. När kostnadsstöd för företag beviljas dras följande övriga stöd av från det kostnadsstöd som bestäms enligt 2 mom:
stöd för ensamföretagare som kommunen beviljat efter den 1 april 2020 och annat stöd för att lindra konsekvenserna av covid-19-pandemin,
70 procent av stöd för lägesbedömning och utvecklingsåtgärder vid marknads- och produktionsstörningar till följd covid-19-pandemin som NTM-centralen beviljat den 7 april–31 december 2020,
70 procent av stöd för lägesbedömning och utvecklingsåtgärder vid marknads- och produktionsstörningar till följd covid-19-pandemin som Business Finland beviljat den 19 mars–31 december 2020,
stöd som beviljats enligt lagen om stöd för återanställning och gottgörelse för verksamhetsbegränsningar till förplägnadsföretag (403/2020),
annat stöd som föreskrivits för att lindra effekterna av covid-19-pandemin eller stöd som anvisats i statsbudgeten och försäkringsersättningen i anslutning till covid-19-pandemin.
Arbets- och näringsministeriet har anvisat kommunerna statligt stöd för beviljande av stöd för ensamföretagare. Stödbeloppet är 2 000 euro per sökande. De stöd som Business Finland och NTM-centralerna beviljar är så kallade corona-FUI-stöd, dvs. de har i huvudsak riktats till företagens forsknings- och utvecklingsprojekt i den störningssituation i affärsverksamheten som orsakas av covid-19-pandemin. Därför dras de inte av till fullt belopp, eftersom de delvis täcker andra kostnader än det allmänna kostnadsstödet. Lagen om stöd till förplägnadsbranschen är under behandling i riksdagen.
Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst ansökan om riktat allmänt understöd till museer, orkestrar och teatrar som drabbats till följd av covid-19-pandemin. Det har kommit in ca 600 ansökningar, av vilka cirka hälften är från aktiebolag. Den sammanlagda summa som söks är över 23 miljoner euro och det disponibla anslaget är 9,3 miljoner euro. Dessutom har Åland meddelat att det beviljar vissa stöd med anledning av covid-19-pandemin. Kommunerna har också kunnat bevilja stöd för ensamföretagare, men från fall till fall också andra stöd i anslutning till covid-19-pandemin.
6 §. Hinder för beviljande av kostnadsstöd. I paragrafen föreslås bestämmelser om hinder för beviljande av stöd. Avsikten är att stöd inte ska beviljas företag som har haft ekonomiska svårigheter den 31 december 2019, t.ex. försummat sina skyldigheter vid beskattning. Detta förebygger också grå ekonomi. Dessutom utgör ett pågående konkursförfarande ett hinder för beviljande av stöd.
Företaget ska lämna uppgifter om sin ekonomiska situation för bedömning av att det inte finns sådana hinder för beviljande av stöd som avses i 6 §, i synnerhet att företaget inte är ett sådant företag i svårigheter som avses i 6 § 1 mom.
I Europeiska kommissionens beslut förutsätts det att stöd inte får beviljas företag som befann sig i svårigheter den 31 december 2019. På grund av detta kan enligt 1 § sådana företag som befunnit sig i ekonomiska svårigheter redan innan covid-19-pandemin bröt ut inte beviljas stöd. Med företag i svårigheter avses företag enligt artikel 2.18 i EU:s allmänna gruppundantagsförordning. Enligt definitionen anses ett företag befinna sig i svårigheter om a) det har förlorat över hälften av sitt aktiekapital (företag vars ägare har begränsat ansvar), b) det har förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster (företag där åtminstone några ägare har obegränsat ansvar för företagets skuld), c) företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande, d) företaget har fått undsättningsstöd och ännu inte har betalat tillbaka lånet eller avslutat garantin eller har fått omstruktureringsstöd och fortfarande omfattas av en omstruktureringsplan, e) företaget inte är ett litet eller medelstort företag och under de senaste två åren har företagets skuldsättningsgrad varit större än 7,5 och rörelseresultatet före räntor, skatter och avskrivningar har legat under 1,0. På små och medelstora företag som varit verksamma mindre än 3 år tillämpas endast punkt c.
Enligt 2 mom. 1 punkten beviljas inte stöd om företaget inte har förts in i det förskottsuppbördsregister som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996). Skatteförvaltningen antecknar på ansökan personer, företag och sammanslutningar som bedriver näringsverksamhet, jordbruk eller annan förvärvsverksamhet i förskottsuppbördsregistret. Det är inte obligatoriskt att höra till förskottsuppbördsregistret. Orsaken till att ett företag inte är infört i förskottsuppbördsregistret är dock huvudsakligen en följd av att företaget antingen har avförts eller inte har kunnat antecknas i registret på grund av försummelser som gäller beskattningen.
Skatteförvaltningen kan avföra en aktör ur förskottsuppbördsregistret på grund av försummelser. En aktör som väsentligen försummar skattebetalningen, deklarationsskyldigheten som gäller beskattningen, bokförings- eller anteckningsskyldigheten eller någon annan skyldighet vid beskattningen kan avföras ur eller vägras registrering i förskottsuppbördsregistret. En person som leder företag som tidigare har försummat sin skyldighet vid beskattningen kan avföras ur eller vägras registrering i registret. Ett företag kan vägras registrering eller avregistreras på grund av att den som leder företaget tidigare försummat sina skyldigheter.
Enligt 2 mom. 2 punkten beviljas inte stöd om företaget har försummat sin deklarationsskyldighet som gäller beskattningen. Det är fråga om försummelse enligt paragrafen t.ex. när ett företag underlåter att lämna den skattedeklaration eller annan deklaration som avses i 2 kap. i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) eller i 4 kap. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016). Stöd beviljas inte heller om företaget inte har lämnat uppgifter till inkomstregistret om betalda löner enligt 6 § i lagen om inkomstdatasystemet (53/2018). Företaget ska ha möjlighet att rätta till försummelserna genom att lämna de saknade uppgifterna till Skatteförvaltningen eller inkomstregistret.
Enligt 2 mom. 3 punkten beviljas inte stöd om det finns uppgifter om skatteskulder för ett företag i det skatteskuldsregister som avses i 3 a kap. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999). I skatteskuldsregistret antecknas som uppgift om skatteskuld uppgift om huruvida företaget har sådana förfallna och obetalda skatter och avgifter som Skatteförvaltningen uppbär, till ett belopp av minst 10 000 euro och beträffande vilka Skatteförvaltningen inte har vidtagit betalningsarrangemang eller en besvärsmyndighet inte har förordnat att verkställigheten ska avbrytas. Uppgifter om ett företag kan antecknas i skatteskuldsregistret tidigast två veckor efter den dag då företaget anses ha fått kännedom om ett sammandrag enligt 70 § i lagen om skatteuppbörd (11/2018), där företaget har påmints om att försummelsen antecknas i skatteskuldsregistret.
Enligt 2 mom. 4 punkten är ett hinder för beviljande av stöd också ett företags obetalda skatter som ska drivas in genom utsökning. Även skatteskulder som understiger 10 000 euro utgör således ett hinder för att få stöd, om skatteskulderna ska drivas in genom utsökning. Skatteförvaltningen skickar vanligen flera betalningsuppmaningar innan skatten börjar indrivas genom utsökning. Skatteförvaltningen sänder inte heller skatt till utsökning, om företaget har begärt betalningsarrangemang. Ett företag kan således få stöd om det har begärt betalningsarrangemang för sina obetalda skatter av Skatteförvaltningen och det inte finns några andra hinder för att få stödet.
I 2 mom. 5 punkten föreskrivs det förutom om försummelser som gäller beskattningen att konkurs utgör ett hinder för beviljande av stöd. Stöd beviljas inte om företaget har försatts i konkurs eller om ett ärende som gäller försättande av företaget i konkurs är anhängigt vid domstol.
7 §. Ansökan om kostnadsstöd. 1 mom. Ansökan om stöd ska lämnas in till Statskontoret senast den 31 augusti 2020.
2 mom. Statskontoret beviljar stöd i första hand utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan. Företaget ska i sin ansökan för stödperioden lämna de uppgifter och utredningar som är nödvändiga för beviljande och utbetalning av stödet. För behandlingen av stödet ska företaget i sin ansökan lämna tillräckliga uppgifter i fråga om de kostnader som förutsätts för beviljande av stöd, redan beviljade statliga stöd och eventuella ersättningar som grundar sig på privata försäkringar samt uppgift om att företaget inte har sådana ekonomiska svårigheter som avses i 6 § 1 mom.
8 §. Behandling av ansökan och beslutsfattande. Statskontoret avgör ett ansökningsärende i första hand utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan och de uppgifter som Statskontoret fått av andra myndigheter. Statskontoret övervakar det företagsspecifika maximibeloppet av det stöd enligt Europeiska kommissionens beslut som avses 1 §.
9 §. Ändringssökande. Omprövning av ett beslut om kostnadsstöd får begäras hos Statskontoret i enlighet med förvaltningslagen (434/2003). Beslutet får verkställas trots att begäran om omprövning inte har vunnit laga kraft.
Det beslut som meddelats med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019).
Enligt 49 b § i förvaltningslagen (434/2003) ska det föreskrivas särskilt om iakttagande av omprövningsförfarandet, om det anses behövligt att iaktta förfarandet med tanke på lagen i fråga. Eftersom ett syfte med denna lag är att ett företags rätt till stöd ska avgöras så effektivt som möjligt, innehåller 1 mom. en bestämmelse om iakttagande av omprövningsförfarandet. Företaget behöver således inte använda sig av en administrativt tung besvärsväg när han eller hon anser att det har begåtts ett fel eller det finns någon annan brist i fråga om ärendet. Innan besvär anförs kan sökanden genom begäran om omprövning vända sig till Statskontoret, som fattat beslutet. Omprövningsförfarandet är motiverat också ur Statskontorets synvinkel i de frågor som avses i denna lag med beaktande av det stora antalet beslut och målet att besluten ska behandlas snabbt. I anslutning till det som framförts ovan möjliggör momentet verkställighet av förvaltningsbeslut trots begäran om omprövning. I praktiken innebär detta bl.a. att en myndighet till ett företag får göra en betalning som den anser vara riktig, även om företaget i sin begäran om omprövning kräver en större betalning.
I 49 b § 3 mom. i förvaltningslagen tryggas besvärsrätten i ett beslut som fattats med anledning av en begäran om omprövning. Till detta hänvisas det i 2 mom.
10 §. Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter mellan myndigheter.
Enligt 1 mom. har Statskontoret trots sekretessbestämmelserna rätt att av andra myndigheter få uppgifter som är nödvändiga för behandlingen och granskningen av stödansökningar med stöd av statsunderstödslagen. Sådana uppgifter kan till exempel vara uppgifter från Skatteförvaltningen. De uppgifter om beviljade stöd som fås från Business Finland och NTM-centralerna är offentliga.
Beskattningsuppgifter är i enlighet med 1 och 4 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999) sådana sekretessbelagda. I enlighet med det föreslagna 2 mom. ska Skatteförvaltningen dessutom lämna Statskontoret de behövliga och nödvändiga uppgifter som avses i denna lag till den del uppgifterna kan fås från Skatteförvaltningen.
Skatteförvaltningen lämnar Statskontoret identifikationsuppgifter för företaget. Med dessa avses företagets namn och företags - och organisationsnummer. Skatteförvaltningen informerar också Skatteförvaltningen om det kontonummer som företaget meddelat Skatteförvaltningen och som har getts Skatteförvaltningen för betalning av skatteåterbäring. Användningen av ett kontonummer som getts till Skatteförvaltningen vid utbetalning av stöd minskar de administrativa kostnaderna, eftersom betalaren inte separat behöver be företaget t.ex. om kontonumret.
Bestämmelsen omfattar de uppgifter från mervärdesskattedeklarationer som lämnats till Skatteförvaltningen och som behövs för behandlingen av ett stödärende. Dessutom ska Skatteförvaltningen lämna uppgifter om antalet anställda vid företaget samt om det lönebelopp som företaget betalat. Uppgifterna om antalet anställda och de löner som företaget betalat motsvarar de uppgifter som företaget har lämnat till inkomstregistret. Uppgifterna används vid beräkningen av kostnadsstödet. Uppgifterna lämnas endast för de perioder som behövs för beviljande, utbetalning och övervakning av stödet.
Skatteförvaltningen ska också lämna behövliga uppgifter för att utreda de hinder för beviljande av stöd som anges i 5 §. De uppgifter som avses i lagen är uppgifter ur det förskottsuppbördsregister som förs av Skatteförvaltningen, uppgifter ur skatteskuldsregistret och uppgifter om sådana skatteskulder som har sänts för indrivning i utsökningsväg. Bestämmelser om förskottsuppbördsregistret finns i 25–28 § i lagen om förskottsuppbörd. Skatteförvaltningen kan lämna ut uppgifter om registret allmänt med stöd av 7 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Med skatteskuldsregister avses registret över företags skatteskulder och uppgifter i det enligt 3 a kap. i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Registrets datainnehåll beskrivs i 20 b § och bestämmelsen gäller uttryckligen skatteskuld som antecknats i skatteskuldsregistret. Skatteförvaltningen kan sända obetalda skatter till indrivning i utsökningsväg i enlighet med 41 § i lagen om skatteuppbörd. Med 6 punkten i den föreslagna bestämmelsen avses uppgifter om de situationer där Skatteförvaltningen har använt denna indrivningsmetod enligt lagen om skatteuppbörd. Skatteförvaltningen kan också lämna uppgifter som är nödvändiga med tanke på beviljande, utbetalning och övervakning av stöd. En sådan uppgift är t.ex. Skatteförvaltningens uppgift om ett företags konkurs.
Behandlingen av de uppgifter som avses i 2 mom. 3–6 punkten i den föreslagna bestämmelsen gör det möjligt att vid beviljande, utbetalning och övervakning av stöd också beakta de risker som är förenade med beviljandet av stöd med tanke på bekämpningen av grå ekonomi. Skatteförvaltningen kan också lämna andra uppgifter om beviljande, utbetalning och övervakning av stöd, om de är nödvändiga för att förhindra grå ekonomi.
Från Skatteförvaltningen lämnas uppgifterna till Statskontoret genom utplockning av uppgifter en eller flera gånger. Skatteförvaltningen bygger inte upp ett särskilt system för lämnande av uppgifterna. Skatteförvaltningen överlåter en sådan fil på ett skyddat eller annars allmänt använt informationssäkert sätt till den tjänsteman som ansvarar för informationsförvaltningen vid den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska vid behov i enskilda fall begära förtydliganden eller tilläggsuppgifter, om uppgifterna är nödvändiga vid behandlingen av stöd.
De filer som Skatteförvaltningen överlämnar till Statskontoret genom en utplockning av uppgifter ska vara sekretessbelagda. Till den del filerna innehåller sådana personuppgifter som avses i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan allmänna dataskyddsförordningen, bildar uppgifterna ett personregister i enlighet med definitionen i artikel 4.6 i förordningen i fråga. Med stöd av detta moment avses med personuppgifter uppgifter om ett företag som en fysisk person driver som en enskild rörelse (näringsidkare) – dvs. inte i form av juridisk person – till den del uppgifterna inte är offentliga.
Sådana uppgifter är uppgifter om företagets bankkonto, som i en enskild rörelse tillhör en fysisk person, samt de månatliga uppgifterna om den enskilda rörelsens omsättning, antal arbetstagare och lönesummor. Eftersom det är fråga om ett sådant personregister som avses i allmänna dataskyddsförordningen ska i fråga om dem de dataskyddsförfaranden och andra förfaranden som förutsätts i den förordningen iakttas. Det dataskyddsombud som utnämns för Statskontoret ska också i fråga om detta register sköta de uppgifter som avses i artikel 39 i allmänna dataskyddsförordningen. Likaså ska informationen om registret fogas till Statskontorets dataskyddsbeskrivning. Den föreslagna paragrafens förhållande till allmänna dataskyddsförordningen behandlas närmare i avsnitt 8.3.
Business Finland, NTM-centralerna, kommunerna, jord- och skogsbruksministeriet, undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet ska trots sekretessbestämmelserna på begäran av Statskontoret lämna ut identifikationsuppgifter för de företag som är föremål för det stöd som avses i 5 § samt för avdrag av annat stöd från kostnadsstödet uppgifter om andra i 5 § 4 mom. avsedda stöd som sökts och beviljats samt uppgifter om utbetalning av dessa stöd. Detta behövs för att man senast i samband med slutredovisningen om användningen av stödet ska kunna göra en så kallad samordning av stöden, dvs. dra av redan utbetalda stöd i anslutning till covid-19-pandemin från det allmänna kostnadsstödet på det sätt som förutsätts i 5 § 4 mom. Annat utlämnande av uppgifter sker med stöd av 31 § i statsunderstödslagen. En del av de ovannämnda uppgifterna (stöd som NTM-centralerna beviljat) kan också fås från offentliga källor.
11 §. Begränsning av utbetalning av medel på basis av beloppet av kostnadsstödet. Beloppet av stöd som ett företag beviljats med stöd av denna lag minskar det fria egna kapital som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas för den räkenskapsperiod som löper ut, om inte företaget betalar tillbaka det stöd som företaget fått till staten innan bokslutet fastställs.
Kostnadsstödet ska inte användas till vinstutdelning till ägarna eller annan utbetalning av medel från företaget. Det föreskrivs om detta förbud i paragrafen genom att förutsätta att beloppet av det stöd som beviljats minskar det fria egna kapital som kan användas för utbetalning av medel i det bokslut som upprättas för den räkenskapsperiod som löper ut efter det att begränsningsskyldigheten upphört. Begränsningen gäller således utbetalning av medel för den räkenskapsperiod som pågår under den tid som begränsningsskyldigheten gäller. Om ett företags räkenskapsperiod är t.ex. ett kalenderår, ska begränsningen beaktas i det beslut om utbetalning av medel som fattas våren 2021 med stöd av bokslutet för 2020.
Begränsningen ska meddelas i den omräkning av det egna kapitalet som avses i 1 kap. 1 § 5 mom. 2 punkten i statsrådet förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut (1753/2015). Motsvarande skyldighet att informera har företag som är större än små företag med stöd av 2 kap. 1 mom. 1 punkten i bokföringsförordningen (1339/1997).
Ett företag kan dock undvika den begränsning av utbetalning av medel som avses i paragrafen genom att till staten betala tillbaka stödet till fullt belopp. Denna betalning bör göras innan bokslutet fastställs, för att det ska vara effektivt.
Brott mot begränsningen medför ett personligt skadeståndsansvar för felaktigt utdelningsbeslut för den som hör till företagets ledning, i enlighet med den bolagslagstiftning som tillämpas på företaget. Om begränsningen inte iakttas, är den ägare eller annan aktör som fått medlen återbetalningsskyldig i fråga om dem på det sätt som föreskrivs i den bolagslagstiftning som tillämpas på företaget.
12 §. Myndighetsuppgifter. Statskontoret beviljar och betalar på ansökan temporärt kostnadsstöd för företag och svarar för granskning och återkrav.
Arbets- och näringsministeriet och finansministeriet bedömer effekterna av stödet och eventuella ändringsbehov omedelbart när ett tillräckligt informationsunderlag om effekterna av stödet finns att tillgå.
13 §. Subventionsbrott. Stödet i fråga ska betraktas som sådant understöd som avses i definitionsbestämmelsen i 29 kap. 9 § 2 mom. i strafflagen, som gäller brott mot den offentliga ekonomin. Straffbestämmelserna i kapitlets 5 § om subventionsbedrägeri och andra subventionsbrott kan således bli tillämpliga på eventuella missbruk av det stöd som avses i lagen. Därför är det motiverat att i lagen ta in en hänvisningsbestämmelse till straffbestämmelserna i strafflagen.
14 §. Ikraftträdande.
Lagen föreslås träda i kraft så snart som möjligt.
Lagen gäller till och med den 31 december 2020, då också tidsfristen för lättnaderna på grund av covid-19-pandemin i EU:s regler för statligt stöd upphör.