Senast publicerat 03-11-2021 14:30

Regeringens proposition RP 94/2019 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. I överenskommelsen, som gäller åren 2020—2023, förbinder sig Finland att årligen för Stiftelsen Utbildning Nordkalotten finansiera 80 utbildningsplatser för studerande som deltar i arbetskraftsutbildning. Det beräknas att överenskommelsen under avtalsperioden kommer att medföra kostnader till ett belopp av cirka 1,7 miljoner euro årligen. 

Överenskommelsen undertecknades i Stockholm den 25 november 2019. Överenskommelsen träder för Norges och Sveriges del i kraft den 1 januari 2020. För Finlands del avses överenskommelsen träda i kraft 30 dagar efter den dag då Finland meddelat det svenska Utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts, dock tidigast den 1 januari 2020. 

Propositionen hänför sig till statens budgetproposition för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

MOTIVERING

Bakgrund och beredning

1.1  Bakgrund

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten bildades 1991 för att fortsätta arbetet vid det vuxenutbildningscenter som inrättades 1970 och som är gemensamt för Finland, Norge och Sverige. Stiftelsen ordnar arbetskraftsutbildning huvudsakligen inom nordkalottregionerna i Finland, Norge och Sverige. 

Finland, Norge och Sverige har avtalat om verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten och om arbetskraftsutbildning som finansieras av stiftelsen i perioder på fyra år. Den förra överenskommelsen (FördrS 10/2016) gäller åren 2016—2019. Den överenskommelse som i denna regeringsproposition föreläggs riksdagen för godkännande gäller åren 2020—2023. 

De avtalsslutande staterna utvärderar verksamheten vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten vart fjärde år. Norge har svarat för utvärderingen av den avtalsperiod som började 2016. Utvärderingen har genomförts av Oxford Research. Enligt utvärderingen är den utbildning som stiftelsen tillhandahåller av hög kvalitet och ger mervärde för både för deltagarna, personalen och arbetsmarknaden. Genomströmningen inom utbildningen har effektiviserats under avtalsperioden och sysselsättningen bland dem som slutfört utbildningen är hög. Enligt utvärderingen är utbildningen kostnadseffektiv. 

1.2  Beredning

Överenskommelsen om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten har beretts under ledning av Sverige i samarbete Finland och Norge vid de ministerier som ansvarar för arbetskrafts- och utbildningsfrågor. 

Arbets- och näringsministeriet ansvarade för utarbetandet och genomförandet av den förra överenskommelsen. Den arbetskraftsutbildning som Stiftelsen Utbildning Nordkalotten genomför är i regel yrkesinriktad examensutbildning, och när den examensinriktade arbetskraftsutbildningen från och med den 1 januari 2018 överförs på undervisnings- och kulturministeriets styrnings - och finansieringsansvar överförs ansvaret för arbetskraftsutbildningen vid Stiftelsen Utbildning Nordkalotten från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet när avtalsperioden ändras. 

Utlåtande om utkastet till avtal har begärts av utrikesministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Utbildningsstyrelsen samt Närings-, trafi - och miljöcentralen i Lappland. De inkomna utlåtandena finns i den offentliga tjänsten på adressen: HYPERLINK "https://minedu.fi/hanke?tunnus=OKM019:00/2019" https://minedu.fi/hanke?tunnus=OKM019:00/2019. 

Överenskommelsen undertecknades i Stockholm den 25 november 2019, efter att republikens president beviljade underteckningsfullmakter för överenskommelsen. 

Regeringspropositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid undervisnings- och kulturministeriet. 

Målsättning

Finland förbinder sig att årligen finansiera 80 av Stiftelsen Utbildning Nordkalottens utbildningsplatser åren 2020—2023. Norge förbinder sig att årligen köpa 60 utbildningsplatser och Sverige 145 utbildningsplatser. Antalet utbildningsplatser som Finland finansierar förblir oförändrat jämfört med den föregående avtalsperioden som löper ut vid utgången av 2019. 

Finland har för avsikt att finansiera arbetskraftsutbildning som stiftelsen ordnar inom byggbranschen, husteknik samt restaurang- och cateringbranschen. Utbildningen är något dyrare än den nationella yrkesinriktade arbetskraftsutbildningen, vilket beror på att läroanstalten har karaktären av internatskola och är internationell. Det faktum att utbildningen är nordisk erbjuder dock goda förutsättningar för rörlighet av arbetskraft med sådan yrkeskompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov i Nordkalotten. 

Genom överenskommelsen säkerställer Finland, Sverige och Norge att det hänvisas tillräckligt många studerande till utbildning som Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ordnar, så att utbildning kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt. 

Genom avtalet upphävs den tidigare överenskommelsen om genomförandet av arbetskraftsutbildning åren 2016—2019. 

Förslagen och deras konsekvenser

I denna proposition föreslås det att riksdagen godkänner överenskommelsen. 

För Finland medför överenskommelsen under avtalsperioden kostnader till ett belopp på uppskattningsvis cirka 1,7 miljoner euro årligen. För 2020 har finansieringen av utbildningsplatserna beaktats i budgetpropositionen för nästa år under moment 29.20.21 gemensamma utgifter för yrkesutbildning genom att 1,7 miljoner euro reserverats för finansieringen av utbildningsplatserna och inkvarteringen i anslutning till dem. 

Det föreslås att överenskommelsen som Finland, Sverige och Norge undertecknade i november 2019 för Finlands del ska träda i kraft 30 dagar efter den dag då Finland meddelat det svenska utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts. Avtalet har undertecknats i Sverige och republikens president har på framställning av statsrådet beviljat Finlands ambassadör i Stockholm och dennes ställföreträdare underteckningsfullmakter. Det nationella ikraftsättandet kräver riksdagens godkännande och efter att riksdagen har godkänt regeringens proposition sätts överenskommelsen i kraft nationellt genom förordning av statsrådet. 

Remissvar

Utlåtande om utkastet till överenskommelse har begärts av utrikesministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Utbildningsstyrelsen samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland. Utlåtande begärdes om överenskommelsen under som var beredning och om hur ändamålsenligt undertecknandet av den är. 

Utlåtanden inkom från utrikesministeriet, finansministeriet samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland. Arbets- och näringsministeriet samt Utbildningsstyrelsen meddelade att de inte har något att yttra i ärendet. De inkomna utlåtandena finns i den offentliga tjänsten på adressen: HYPERLINK "https://minedu.fi/hanke?tunnus=OKM019:00/2019" https://minedu.fi/hanke?tunnus=OKM019:00/2019. 

Utifrån remissyttrandena ändrades artikel 9 om finansiering av boendearrangemang och överenskommelse om finansieringen så att den motsvarar artikel 4 om beviljande av finansiering. Remissyttrandena innehöll inga andra ändringsbehov. Utrikesministeriet konstaterade att upphävandet av den förra överenskommelsen i artikel 13 i utkastet till överenskommelsen är onödigt, men eftersom en motsvarande artikel även ingått i den överenskommelsen, kan detta ses endast som ett förtydligande. 

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland anser det vara viktigt och ändamålsenligt att överenskommelsen undertecknas. Finansministeriet anser att undervisnings- och kulturministeriet bör utvärdera överenskommelsens ekonomiska ändamålsenlighet innan den undertecknas. Beslut om de anslagsbehov som överenskommelsen föranleder och om allokeringen av de ekonomiska resurserna fattas i samband med planen för de offentliga finanserna och statens budgetförfarande. För att Finland ska förbinda sig till överenskommelsen talar behovet av arbetsmarknader och att den skulle bidra till arbetskraftens rörlighet inom Nordkalottregionen. Eftersom Stiftelsen Utbildning Nordkalotten erbjuder yrkesutbildning på tre språk och enligt behoven på arbetsmarknaden i tre länder, är det motiverat att finansiera utbildningen, som är dyrare än utbildningen på nationell nivå i snitt. 

Bestämmelserna i fördraget och deras förhållande till lagstiftningen i Finland

Artikel 1. Uppdrag. I artikeln fastställs stiftelsens uppgifter och verksamhetsprinciper. Vidare beaktas möjligheterna för invandrare som träder in på den nordiska arbetsmarknaden och för personer av olika kön att delta i utbildningarna. 

Artikel 2. Samarbeten. Artikeln gäller prognostisering av framtida behov på arbetsmarknaden samt samarbeten med stiftelsens intressentgrupper. Jämfört med den överenskommelse som ska upphävas bör samarbetet utsträckas till att omfatta även andra utbildningsleverantörer. 

Artikel 3. Mål och uppföljning. Stiftelsen ska sätta upp sådana mål för sig själv att verksamhetens resultat kan mätas utifrån målen. Det är dock upp till varje avtalsland att bestämma hur till exempel de studerandes sysselsättningsläge ska följas upp efter avslutad utbildning. I jämförelse med överenskommelsen som upphävs är det ministerium som ansvarar för överenskommelsen också ansvarigt för utbildningsfrågor, liksom är fallet i Finland. 

Artikel 4. Ländernas finansiering av utbildningsplatser. Norge och Sverige ska varje månad betala stiftelsen minst en tolftedel av det årliga kontraktsbeloppet för det årets avtalade utbildningsplatser. Jämfört med överenskommelsen som upphävs består Finlands skyldighet att finansiera utbildningsplatser i beviljande av anslag efter ansökan, i stället för det tidigare upphandlingsförfarandet. Överenskommelsen förpliktar inte formellt Finland att köpa utbildningsplatser, om riksdagen inte beviljar medel för anskaffning av arbetskraftsutbildning i statsbudgeten. 

Artikel 5. Styrelse. I artikeln fastställs sammansättningen och mandatperioden för stiftelsens styrelse. Styrelsen består av två ledamöter och två ersättare från varje land. Styrelsens mandatperiod är två år. 

Artikel 6. Direktör. Stiftelsen har en direktör som svarar för den praktiska verksamheten. Direktören anställs för en fyraårsperiod, som kan förlängas med högst fyra år. Anställningsavtalet som ingås med direktören ska ha en ömsesidig uppsägningstid om fyra månader. 

Artikel 7. Finansiering. Stiftelsens verksamhet finansieras huvudsakligen med intäkter från utbildningar och uppdrag. Stiftelsen ska inte drivas i vinstsyfte och ett eventuellt överskott ska användas för stiftelsens verksamhet. 

Artikel 8. Den svenska statens ansvar. Sverige stöder stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp om tre miljoner svenska kronor under avtalsperioden. Dessutom understöder Sverige stiftelsens verksamhet med ett belopp som kompenserar för de kostnader som uppstår för Norge och Finland till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga. 

Artikel 9. Boende m.m. De avtalsslutande staterna betalar till stiftelsen boendekostnaderna för de studerande som deltar i arbetskraftsutbildning. I praktiken innebär detta kostnaderna för den inkvartering som reserverats till deltagarnas förfogande. I praktiken innebär detta kostnader för de inkvarteringsplatser som reserverats för de studerandes bruk. Artikeln gäller bara Finlands, Norges och Sveriges skyldighet att betala boendekostnader till stiftelsen. I artikeln skapas inte rättigheter eller skyldigheter för studerande. Bestämmelser om rätten till avgiftsfri inkvartering för studerande som deltar i arbetskraftsutbildning som ordnas av stiftelsen finns på Finlands bekostnad i 9 kap. 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts - och företagsservice (916/2012). 

Jämfört med den överenskommelse som upphävs, består Finlands skyldighet att finansiera boendekostnaderna i att bevilja anslag på ansökan i stället för det tidigare avtalsförfarandet. 

Artikel 10. Ersättning till deltagare i yrkesutbildning och valideringsinsatser. För Finlands del avses med yrkesutbildning och valideringsåtgärder arbetskraftsutbildning. De valideringsåtgärder som nämns i artikeln avser t.ex. olika examina, delar av examina och certifieringsutbildningar. 

Den nationella arbetskraftsmyndigheten utser deltagarna till utbildningen. Till studerande som finländska myndigheter valt till arbetskraftsutbildning kan, om villkoren uppfylls, under tiden för utbildningen betalas arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). 

Artikel 11. Försäljning. I artikeln beaktas de konkurrensrättsliga aspekterna i situationer där stiftelsens försäljning av tjänster till andra än de avtalsslutande staterna blir betydande och anskaffningen av utbildning bör konkurrensutsättas. 

Artikel 12. Utvärdering av verksamheten. De avtalsslutande staternas ministerier med ansvar för arbetsmarknadsfrågor utvärderar stiftelsens verksamhet vart fjärde år. Initieringen av denna uppföljning ska rotera mellan avtalsländerna. För den avtalsperiod som upphör 2023 ansvarar Sverige för uppföljningen. Därefter är det Finlands och sedan Norges tur. Uppföljningen finansieras med stiftelsens anslag. 

Artikel 13. Avtalets giltighet. Den tidigare överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, som ingicks i Stockholm den 19 oktober 2015, är formellt ikraft tills vidare, även om den har gällt anskaffning av arbetskraftsutbildning enbart under åren 2016—2019. Den nya överenskommelsen som nu godkänns är tidsbegränsad och gäller åren 2020—2023. 

Artikel 14—15. Uppsägning och dokumentation. 

Ikraftträdande

Överenskommelsen träder för Norges och Sveriges del i kraft den 1 januari 2020. Eftersom ikraftträdandet av överenskommelsen kräver riksdagens godkännande, avses överenskommelsen träda i kraft för Finlands del 30 dagar efter den dag då Finland har meddelat svenska utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts, dock tidigast den 1 januari 2020. 

Förhållande till andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den. 

Finland förbinder sig enligt överenskommelsen att finansiera Stiftelsen Utbildning Nordkalottens arbetskraftsutbildning åren 2020—2023 på det sätt som anges i överenskommelsen. 

Behovet av riksdagens samtycke samt behandlingsordning

Finland förbinder sig enligt överenskommelsen att finansiera Stiftelsen Utbildning Nordkalottens arbetskraftsutbildning åren 2020—2023 på det sätt som anges i överenskommelsen. Eftersom överenskommelsen innehåller sådana utfästelser för flera år som har samband med statsbudgeten, förutsätts riksdagens godkännande för att överenskommelsen ska träda i kraft. 

Genom överenskommelsen upphävs den tidigare överenskommelsen, som ingicks i Stockholm den 19 oktober 2015, mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Eftersom överenskommelsen ingåtts med riksdagens samtycke, kräver även upphävandet av överenskommelsen riksdagens samtycke. 

Överenskommelsen innehåller inte några föreskrifter som hör till området för lagstiftningen, eller föreskrifter som berör grundlagen på det sätt som avses i dess 94 § 2 mom. Enligt regeringens uppfattning kan överenskommelsen godkännas med enkel majoritet. 

Kläm 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås det att riksdagen ska godkänna den i Stockholm den 25 november 2019 ingångna överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. 

Helsingfors 28.11.2019 
Statsminister Antti Rinne 
Undervisningsminister Li Andersson 
Fördragstext

ÖVERENSKOMMELSE MELLAN FINLAND, NORGE OCH SVERIGE OM STIFTELSEN UTBILDNING NORDKALOTTEN

Regeringarna i Finland, Norge och Sverige som år 1990 kom överens om att bilda ”Stiftelsen Utbildning Nordkalotten” har enats om följande: 

Artikel 1 – UPPDRAG 

”Stiftelsen Utbildning Nordkalotten” ska anordna och utveckla utbildningar för arbetsmarknadens behov i, i första hand, de nordligaste delarna av Finland, Norge och Sverige (härefter benämnt ”nordkalottregionen”). Stiftelsen får även sälja tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten. 

Utbildningsverksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och anpassas till respektive lands behov inom i första hand nordkalottregionen, samt till deltagarnas behov av kunskaper för att kunna få och behålla ett arbete. Utbudet av utbildningar ska baseras på arbetsmarknadens behov utifrån samlade arbetsmarknadsanalyser och prognoser från länderna. Stiftelsen ska sträva efter att ge deltagarna en yrkeskompetens som bidrar till rörlighet mellan de nordiska ländernas arbetsmarknader vilket bland annat syftar till att öka den nordiska kompetensen och konkurrenskraften. 

Stiftelsen bör som del av sin utbildningsverksamhet kunna erbjuda valideringsinsatser inklusive kartläggning och bedömning av deltagarnas yrkeskompetens i enlighet med vedertagna metoder i de olika länderna. Stiftelsen bör även utveckla och anpassa valideringsverksamheten till deltagare med utomnordisk yrkes- eller utbildningskompetens i syfte att öka möjligheterna för denna grupps inträde på den nordiska arbetsmarknaden. 

Utbildningsverksamheten ska bedrivas utifrån olika gruppers behov så att kränkande behandling, diskriminering och trakasserier inte förekommer. Utbildningsverksamheten ska även i tillräcklig utsträckning bedrivas så att den kan följas av deltagare som behärskar antingen det finska, norska, svenska eller engelska språket. För det fall det bedöms lämpligt får stiftelsen även bedriva utbildning i kombination med att deltagare deltar i en av annan part anordnad språkutbildning för invandrare. Stiftelsen bör sträva efter att utforma utbildningarna så att de är anpassade för både kvinnor och män samt göra alla utbildningar attraktiva för både kvinnor och män. Det är viktigt att stiftelsen kan erbjuda nödvändig kompetens för att möta deltagarnas behov av utbildning och stöd. 

Artikel 2 – SAMARBETEN 

I syfte att möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft på kort och lång sikt, och för att bidra till att utveckla det nordiska samarbetet, ska stiftelsen ha aktiva och systematiska kontakter med näringsliv, kommuner, andra utbildningsanordnare, myndigheter såsom de nationella arbetsförmedlingarna och andra aktörer som verkar inom, i första hand, nordkalottregionen. 

Stiftelsen bör delta i olika nationella, nordiska och EU-samarbeten. Syftet med deltagandet bör vara att bidra med de kunskaper stiftelsen erhållit från den trenationella utbildningsverksamheten samt att inhämta erfarenheter som kan bidra till att utveckla stiftelsens verksamhet. Genom detta kan stiftelsen bidra till att utveckla matchningsarbetet och stärka omställningsförmågan på berörda arbetsmarknader. 

Stiftelsen ska i en plan ange hur stiftelsen ska samarbeta strategiskt med näringsliv, kommuner, myndigheter och andra aktörer. Planen bör även ange hur detta arbete ska organiseras och bedrivas internt inom stiftelsen. 

Stiftelsen ska i sin verksamhetsberättelse redogöra för vad som gjorts för att främja ett ökat nordiskt samarbete och vilka samarbeten stiftelsen deltagit i samt resultatet av dessa. 

Artikel 3 – MÅL OCH UPPFÖLJNING 

Stiftelsen ska sätta upp tydliga och mätbara mål för verksamheten och säkerställa att målen följs upp på ett tillfredsställande sätt. Målen ska vara utformade så att de på ett tillfredsställande sätt kan mäta verksamhetens resultat i termerna kvalitet, kostnadseffektivitet och sysselsättningsgrad efter avslutad utbildning. Målen ska vara kända och förankrade inom stiftelsen och med stiftelsens intressenter. 

Målen ska så långt det är möjligt utformas så att det, i den utvärdering som ska genomföras enligt artikel 12, med stöd från respektive lands departement med ansvar för arbetsmarknads- eller utbildningsfrågor, på ett tillfredsställande sätt går att jämföra utbildningarnas resultat med andra jämförbara utbildningar i de respektive länderna. Vid jämförelse med andra utbildningar ska även ett eventuellt mervärde av den trenationella inriktningen beaktas. 

Det är upp till varje land att bestämma hur uppföljning ska ske av deltagarna efter avslutad utbildning. Stiftelsen bör, i samråd med ansvariga för uppföljningen, bidra till att förbättra underlaget för uppföljningen. 

Stiftelsen ska utarbeta en plan som bygger på analys av stiftelsens marknad och uppdrag, samt kopplas till de mål som sätts upp för verksamheten. 

Artikel 4 – LÄNDERNAS FINANSIERING AV STIFTELSEN 

Norge och Sverige ska inför varje nytt verksamhetsår ingå avtal med stiftelsen om att köpa ett bestämt antal utbildningsplatser för respektive budgetår. Köp av utbildningsplatser ska ske till ett pris som förhandlas bland annat med hänsyn till kostnads- och produktivitetsutvecklingen samt till kostnaden för eventuella utvecklingsuppdrag för stiftelsen. Norge och Sverige ska varje månad betala stiftelsen motsvarande en tolftedel av det årliga kontraktsbeloppet för det årets avtalade utbildningsplatser. 

Under förutsättning att anbudet är konkurrenskraftigt beträffande pris och kvalitet samt att respektive lands parlament anslår nödvändiga budgetmedel för ändamålet, avser Norge att köpa 60 utbildningsplatser och Sverige att köpa 145 utbildningsplatser per år under avtalsperioden. 

Finland beviljar ett anslag för yrkesutbildningar som arbetskraftsutbildning och valideringsinsatser mot ansökan. Under förutsättning att ansökan accepteras och Finlands riksdag anslår nödvändiga budgetmedel, ska Finland finansiera motsvarande cirka 80 platser per år under avtalsperioden. Finland ska varje månad betala stiftelsen motsvarande en tolftedel av det årliga kontraktsbeloppet som motsvarar årets avtalade utbildningsplatser. Med utbildningsplats avses här både yrkesutbildningar och valideringsinsatser. Länderna kan vid behov köpa ytterligare utbildningsplatser. 

Artikel 5 – STYRELSE 

Stiftelsens styrelse består av två ledamöter från vardera Finland, Norge och Sverige. För varje ledamot ska utses en ersättare. Ledamöterna och ersättarna utses och entledigas av respektive lands regering eller ansvarigt departement. Mandatperioden ska vara två år. Det bör eftersträvas att styrelsens ordförande och vice ordförande har olika medborgarskap. 

Artikel 6 – DIREKTÖR 

Stiftelsens direktör anställs för en tid av fyra år med möjlighet till en förlängning efter särskild förhandling med upp till fyra år. Vid anställning av ny direktör ska rekryteringen baseras på kompetens men en strävan bör vara att utse en person som är medborgare i något annat av de tre länderna än den närmast föregående innehavaren. Anställningsavtalet med stiftelsens direktör ska ha en ömsesidig uppsägningstid om fyra månader. 

Vid anställning av ledning, utbildare och annan personal vid stiftelsen bör det eftersträvas en fördelning mellan Finland, Norge och Sverige som motsvarar fördelningen av kursdeltagare från de tre länderna enligt denna överenskommelse. 

Artikel 7 – FINANSIERING 

Stiftelsens verksamhet ska i huvudsak finansieras genom intäkter från utbildnings- och uppdragsverksamhet. Stiftelsens verksamhet ska inte bedrivas i vinstsyfte. Överskott får användas till att täcka eventuellt underskott påföljande verksamhetsår eller på annat sätt återföras till verksamheten. 

Artikel 8 – DEN SVENSKA STATENS ANSVAR 

Den svenska staten åtar sig genom denna överenskommelse att bidra till stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp om 3 miljoner svenska kronor under avtalsperioden. Medlen får enbart användas till att finansiera utveckling och uppföljning av verksamheten enligt artikel 12. 

Frågan om Sverige därefter ska lämna ytterligare bidrag ska behandlas i samband med den uppföljning av verksamheten som ska göras inför nästkommande överenskommelseperiod. 

Den svenska staten åtar sig vidare genom denna överenskommelse att under avtalsperioden bidra till stiftelsens verksamhet med ett årligt belopp som den svenska staten fastställer. Medlen får enbart användas till kompensation för den kostnadsfördyring som beräknas uppstå för Finland och Norge till följd av att utbildningstjänster är mervärdesskattepliktiga i Sverige. 

Artikel 9 – BOENDE M.M. 

Inför varje verksamhetsår förbinder Sverige och Norge sig att ingå avtal med stiftelsen om hyra av bostäder som stiftelsen ställer till förfogande, under förutsättning att förhandlingar beträffande pris och kvalitet slutförs och nödvändiga budgetmedel anslås. Sverige och Norge ska i förskott månadsvis/kvartalsvis betala stiftelsen avtalade boendekostnader. Finland beviljar ett anslag för boende mot ansökan. Finland ska betala månadsvis/kvartalsvis betala stiftelsen avtalade boendekostnader. 

Artikel 10 – ERSÄTTNING TILL DELTAGARE I YRKESUTBILDNING OCH VALIDERINGSINSATSER 

De nationella ansvariga myndigheterna anvisar deltagarna till yrkesutbildning eller valideringsinsatser vid stiftelsen. Bestämmelser om ersättningar och förmåner till deltagarna framgår av de nationella författningarna. Ersättning betalas till respektive deltagare av hemlandets myndighet. 

Artikel 11 – FÖRSÄLJNING 

Om försäljning av tjänster och produkter till andra än uppdragsgivarna enligt artikel 1 i denna överenskommelse blir betydande, kan denna affärsmässiga verksamhet förläggas till ett av stiftelsen helägt aktiebolag. Därmed skapas tydligare förutsättningar för den konkurrensutsatta delen av stiftelsens verksamhet. 

Artikel 12 – UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 

Departementen med ansvar för arbetsmarknads- eller utbildningsfrågor ska vart fjärde år gemensamt följa upp och utvärdera verksamheten vid stiftelsen med sikte på eventuella ändringar av överenskommelsen. Utvärderingen ska ha lämnats till ländernas departement med ansvar för arbetsmarknads- eller utbildningsfrågor senast 31 januari 2023. Initieringen av utvärderingen ska rotera mellan länderna. 2023 är det Sveriges tur, därefter Finland och sedan Norge. Stiftelsen bekostar utvärderingen. Förhandling om en ny överenskommelse ska inledas i januari 2023. 

Artikel 13 – AVTALETS GILTIGHET 

Denna överenskommelse träder för Norge och Sveriges del i kraft den 1 januari 2020. För Finlands del träder den i kraft trettio (30) dagar efter den dag då Finland meddelat det svenska Utrikesdepartementet att överenskommelsen har godkänts, dock tidigast den 1 januari 2020. Överenskommelsen gäller till och med den 31 december 2023, om inte någon av parterna säger upp överenskommelsen före det. 

Genom denna överenskommelse upphävs överenskommelsen från den 19 oktober 2015 mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. 

Artikel 14 – UPPSÄGNING 

Uppsäger en part överenskommelsen ska överenskommelsen upphöra att gälla ett år efter den dag då det svenska Utrikesdepartementet mottagit meddelandet om uppsägningen. Ministrarna med ansvar för arbetsmarknads- eller utbildningsfrågor ska efter en uppsägning ta initiativ till överläggningar om den fortsatta verksamheten vid stiftelsen. 

Artikel 15 – DOKUMENTATION 

Originalexemplaret av denna överenskommelse deponeras hos det svenska Utrikesdepartementet, som tillställer de övriga parterna bestyrkta kopior därav. 

Till bekräftelse härav har de befullmäktigade ombuden undertecknat denna överenskommelse. 

Som skedde i Stockholm den 25 november 2019 i ett exemplar på finska, norska och svenska, vilka samtliga texter har samma giltighet.